Transcript Här kan du läsa Linköpings S:t Lars församlings församlingsinstruktion

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2012 Linköpings S:t Lars församling
UTGÅNGSPUNKT OCH AVSIKT
Arbetet med Församlingsinstruktion 2012 har utgått från församlingsinstruktionen från 2008
och reflektion över hur vår omvärld och vårt arbete förändrats och utvecklats sedan den
skrevs.
Förslaget redovisas enligt de riktlinjer som utfärdats av Linköpings stift och har inspirerats av
de inledande tankar som där formulerats av biskop Martin Modéus.
Vi i S:t Lars församling ser arbetet med församlingsinstruktionen som en del av en process,
där vi tolkar och analyserar vår situation och tydliggör en vision av hur vi skall möta
framtidens utmaningar, en vision som sedan konkretiseras i de årliga verksamhetsplanerna.
ARBETSGRUPP OCH PROCESS
Vid stormöten i församlingen med kyrkoråd och personal har vi samtalat om hur vi uppfattar
församlingens huvudlinjer och hur vi ser på verksamhetens genomförande.
En arbetsgrupp bestående av församlingsherden (Göran Rehnström) och representanter för
kyrkorådet (Chrestina Pålsson och Edgar Almen) och för personalen (Liselotte Tengelin och
Thomas Bernhardsson) har bearbetat synpunkterna, låtit arbetet utmanas av färsk statistik
och skrivit texten. Arbetet och upplägget har kontinuerligt förankrats i kyrkorådet.
Församlingsinstruktionen har även diskuterats i ett samråd mellan kyrkoråd och herdar i
Linköpings domkyrkopastorat.
Under arbetets gång har arbetsgruppen delat tankar med stiftsarbetarna Per Ingvarsson och
Kent Björk som är Linköpings stifts kontaktpersoner för S:t Lars församling i detta arbete.
GODKÄNNANDE
Församlingens kyrkoråd och församlingsherde har tillsammans med pastoratets kyrkoherde
var för sig godkänt detta förslag till församlingsinstruktion. Vi anhåller därför gemensamt att
domkapitlet måtte utfärda den enligt Kyrkoordningens 57 kap 6 §.
För Linköpings S:t Lars församling
18 december 2012
Monica Jonsson
Peter Lundborg
kyrkorådets ordförande
kyrkoherde/domprost
1
FÖRSAMLINGENS PASTORALA PROGRAM
UTGÅNGSPUNKTER
I S:t Lars församling möter Gud människor genom evangeliet i glädje och sorg.
Församlingen vill vara en mötesplats präglad av öppenhet och enkelhet, där
vi får del av en gemenskap som tillåter oss att vara olika.
UTMANING 1: SANKT LARS LEGENDEN
Som församling med S:t Lars-namnet har vi anledning att spegla vår församlingsidentitet och
vårt uppdrag att vara kyrka i legenden om S:t Lars:
För ettusensjuhundrafemtiotvå år sedan kallade staden Roms ståthållare på honom som hade hand om
pengarna i den kristna församlingen. Kassören hette Laurentius (på svenska: Lars) och han var inte den som
utan vidare tänkte låta myndigheterna konfiskera det som kyrkans medlemmar samlat in till sjukvård och till de
fattiga.
Det berättas att Laurentius fick ihop en försvarlig skock sjuka och fattiga, tog och sa: Här är den eviga skatten,
som aldrig förminskas utan växer.
Det ska ha varit sådär en 1 500 eländiga människor som vandrade bort till Forum med Laurentius i spetsen.
Hans egen biskop och påve Sixtus II hade gett honom uppdraget att dela ut kyrkans pengar till de fattiga, så att
inte kejsaren skulle komma åt dem. Sixtus blev själv dödad på kejsarens befallning.
Laurentius mopsade sig inte mot makten ostraffad. Och straffet blev att stekas till döds på ett galler. Därför är
den helige Laurentius egen symbol just ett halster, ett grillgaller. 10 augusti är hans dödsdag och som det heter,
himmelska födelsedag.
Det stod inte kassör på Sankt Laurentius visitkort utan ärkediakon. Han var född i den del av det romerska
imperiet som idag är Spanien. Det berättas att han var både en hygglig prick och en kul kille med humor. Och
som skyddshelgon blev han tidigt mycket populär och har varit det i den kristna kyrkan sedan dess. Under
medeltiden fick mängder med kyrkor sitt namn efter honom. Så också i Sverige. Både domkyrkan i Lund och den
i Uppsala bär hans namn. Och Lunds stift har halstret som symbol.
Namnet Laurentius betyder den lagerkransprydde. Finns hans bild i ett altarskåp och eller på en väggmålning i
en kyrka är han ofta lätt att känna igen med sitt leende ansikte och med halstret i ena handen. Han kan också
avbildas med evangelieboken och ett kors.
Till legenderna hör att Laurentius liggande på grillen ska ha sagt till kejsaren:
Du arme man, nu är den ena sidan stekt. Vänd nu på steken.
Tack Gud, att jag befunnits värdig att ingå genom ditt rikes portar…
S:t Laurentius är skyddshelgon för de fattiga förstås, men även för bibliotekarier, byggare, brandmän, kockar,
bagare, studenter och värdshusvärdar.
”Kamrer gav kyrkans pengar till de fattiga. Blev grillad.”
Sankt Larslegenden i Martin Garlövs tappning 10 augusti 2010
2
S:t Lars-legenden betonar vår människosyn och är en utmaning för S:t Lars församling:
•
•
•
•
•
•
•
•
Varje människa en del av kyrkans skatter - Gud gör inte skillnad på människor
Församlingen är en öppen gemenskap
Evangelium är inte villkorat
Varje människa med sin livsberättelse och erfarenhet är en gåva till församlingen
Ett diakonalt tänkande: Vi alla är resurser för varandra.
Varje människa har något att tillföra i förståelsen av tro och liv, oberoende av etnisk
bakgrund, religion, ålder, hälsa, kön eller sexuell läggning
Vår församling är en miljö, där solidaritet blir tydlig, särskilt med de kamrater som
lever i en utsatt situation
Legenden utmanar oss till profetisk djärvhet, att vara en röst för dem ingen lyssnar
på, t ex i flyktingärenden, orättfärdigheter i vårt välfärdssystem och i vår omvärld.
UTMANING 2: VÄRLDEN VI LEVER I
Vid utgången av 2011 bodde 11 516 personer i Linköpings S:t Lars geografiska område. Av
dessa tillhörde 8 017 personer Svenska kyrkan. ( se bif. Svenska kyrkans församlingsrapport)
Antalet i utlandet födda har fortsatt att öka, nu med 30 % sedan 2000, men ökningen är
mindre än i kommunen som helhet. I församlingen bor människor från fler än 40 länder, flest
från Iran, Finland, Bosnien—Hercegovina och Irak.
I innerstadsdelen sker en hel del nybyggnation med inflyttningar. Befolkningen i Hejdegården och i Tannefors har sakta ökat igen sedan 1990. Den överlägset största åldersgruppen är
mellan 21-30 år. Antalet pensionärer är något högre än i kommunen som helhet, men det
minskar i Tannefors. I församlingen sker många in- och utflyttningar, drygt 20 % per år.
Många bor alltså i församlingen endast en kort tid, vilket bör göra det svårt för dem att
identifiera sig med församlingen.
Den största arbetsplatsen är SAAB. Skolor är Anders Ljungstedts gymnasieskola,
Kungsbergsskolan och Tanneforsskolan. Ett antal friskolor har etablerats inom församlingen
sedan förra församlingsinstruktionen.
De flesta idrottsanläggningarna i staden ligger inom området. Inom församlingen finns fem
serviceboenden.
UTMANING 3: KYRKOSTATISTIKEN
I kyrkostatistiken möter både glädjeämnen och tankeställare:
•
•
•
•
•
Vi ser sakta sjunkande deltagarsiffror utom vad gäller konfirmander
Vi ser (drastiskt) färre deltagare vid de kyrkliga handlingarna. Färre dop är knutna till
församlingsgudstjänst. Vi bör undersöka varför och fundera igenom en strategi
Att stänga S:t Lars kyrka våren 2011 påverkade statistiken påtagligt. Det leder oss till att
arbeta med möjligheterna att hålla kyrkorummen öppna.
Vi har nu fler körer än förut.
Hur möter vi den snabba omflyttningen? Hur informera och svara upp mot de nya hemmen?
Välkomstbrev? Samlingar för nyinflyttade? Hemvälsignelse?
3
NYA FÖRUTSÄTTNINGAR 1: ORGANISATORISK FÖRÄNDRING.
Sedan 1 jan 2011 tillhör S.t Lars församling Linköpings domkyrkopastorat tillsammans med
Linköpings domkyrkoförsamling, Gottfridsbergs församling, Linköpings Johannelunds församling,
Linköpings Skäggetorp församling och Linköpings Ryds församling.
Pastoratets sex församlingar har domprosten som gemensam kyrkoherde. Den pastorala ledningen
av S:t Lars församling har domprosten delegerat till en församlingsherde/komminister.
Pastoratet ingår i Linköpings kyrkliga samfällighet tillsammans med Berga och Landeryds
församlingar. Samfälligheten ansvarar för fastighetsförvaltning, ekonomi, personal och
begravningsväsende.
Arbetet som föregick den nya pastoratsbildningen och arbetet i det nya pastoratet har för de åtta
församlingarna inneburit att vi kommit närmare varandra, och vi har upptäckt vad vi kan göra
gemensamt och vad som är varje församlings speciella bidrag till helheten.
För S:t Lars del har det inneburit att vi gjort några åtaganden för helheten:
•
•
•
Vi betonar S:t Lars kyrka som citykyrka i innerstaden
Vi satsar på Tannefors kyrka och församlingsgård som ungdomscentrum
Vi utvecklar ett gudstjänstliv både för vardag och för söndag.
NYA FÖRUTSÄTTNINGAR 2: S:T LARS KYRKA
Sedan förra instruktionen har ett kontinuerligt arbete pågått för att hitta former för en renovering
och tillbyggnad av S:t Lars kyrka. Avsikten är att lämna församlingslokaler på Ågatan 25 för att fullt
ut kunna låta kyrkan vara en citykyrka mitt i Linköping och en mötesplats hela veckan.
Våren 2011 var planerna att renovera kyrkan, och den var därför stängd. Ett gudstjänstsamarbete
med Linköpings Metodistförsamling varje söndag i Stadsmissionens café (Cafémässa) påverkade vårt
sätt att fira mässa i fråga om närhet, samarbete och enkelhet.
Planerna på renovering/tillbyggnad kunde dock 2011 genomföras bara i mycket begränsad
omfattning, främst i den gamla, medeltida delen av kyrkan (”kryptan”).
Renoveringen och tillbyggnad har nu tagit en ny vändning, och det finns ett konkret förslag som
möjliggör personaltäthet i kyrkan, en planerad diakonisluss, flera mindre rum för samtal och ett
flexibelt kyrkorum för olika typer av samlingar.
VERKSAMHETENS UTVECKLING
Verksamheter som utvecklats och befästs sedan förra instruktionen skrevs och som vi är
stolta och glada över:
• Barn- och familjearbete; Babycafé i samverkan med Barnavårdscentralen i Tannefors
• Vardagsgudstjänster och babykonserter i Tannefors kyrka
• Unga ledare, ungdomsarbete och ungdomsmässa varje vecka
• Rockkällan och barn och ungas musikaliska medverkan, främst i Tannefors kyrka
• Sommarkonfirmandläger i församlingsregi och samarbete med Vallentuna församling
• Verksamhet erbjuds skolorna i församlingen
• Lunchmusik med många deltagare varje vecka och ett stort frivilliggäng
• Många, även nya körer för olika åldrar och inriktningar
• Vuxenkvällar och katekumenat
• Utställningar, guidningar och föredrag i S:t Lars kyrka
4
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Konserter med både egna och externa körer
Öppen citykyrka och frivilliga vardagsvärdar
Stiftelsen Mors vila vid sjön Järnlunden som resurs och diakonal mötesplats för
andhämtning, utflykter, Stilla dagar, ikonmålarkurser mm
Diakonalt arbete och pilgrimsvandringar varje vecka
En öppen och varm attityd bland frivilliga och i personalgruppen
Samverkan och öppenhet i relation till våra samarbetsförsamlingar och religiösa
grannar
Gudstjänstformer som betonar enkelhet och delaktighet
Mötesplatser, t ex Tanneforsdagen
Tannefors kyrka är ”värd” för Assyriska församlingens gudstjänster, PRO, förskolor
och grupper inom tolvstegsprogrammet.
Från att Stångån delade församlingen ser vi nu många tecken på broar över ån. Samverkan
mellan de två församlingsdelarna och personalgrupperna som tar sig uttryck i:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Samordning av församlingens frivilligarbete med gemensam pastoral, samordnare
och gemensamma frivilligfester
Gemensamt förhållningssätt i församlingsarbetet; öppenhet och vilja att hitta nya
och fungerande former
Gemenensamma personalsamlingar varje vecka
Gudstjänstformerna i de båda kyrkorna har hittat likartade former
Gudstjänstteam; Alla i personalen har aktiva uppgifter för att gestalta gudstjänsterna
i de båda kyrkorna. De flesta av oss i personalgruppen tjänstgör tillsammans i båda
kyrkorna, ett team för varje söndag i båda kyrkorna
Samverkan mellan de olika yrkeskategorierna och inom resp. yrkesgrupp
Diakoner och pedagoger har en aktiv roll för att samordna gudstjänstverksamheten
Körerna sjunger i båda kyrkorna
Kollegial förberedelse av förkunnelsen gemensamt för präster och diakoner varje
vecka
Gemensamma målbilder
Internationell grupp och engagemang
Värdet av frivilligas åtaganden har betonats i varje års verksamhetsplan. Inom några
områden har vi fått se resultat: Unga ledare främst i Tannefors, vardagsvärdar i S:t Lars kyrka
och mackgänget vid fredagens lunchmusik. Dessutom ett starkt engagemang i
kyrkvärdsgrupperna.
En undersökning i samband med ett gemensamt samarbetsprojekt i Linköpings kyrkliga
samfällighet gav vid handen att en stor grupp människor i aktiv ålder väntar på att få en
fråga om ideella insatser i sin församling.
För att frivillighet ska blomstra krävs personalens engagemang. Som framgår av punkterna
ovan är mycket av församlingens utveckling knuten till personalens (sam)arbete och ansvar,
samt till frivilligas delaktighet. Utmaningen för framtiden handlar om att frivilligas
delaktighet byts mot delat ansvar. Det förutsätter en fördjupad reflektion och öppenhet hos
alla och kan innebära stora förändringar.
5
DET PASTORALA PROGRAMMETS VISION
Vi använder Katekumenatets fyra steg samt rubriken samverkan som raster:
Öppenhet/välkomnande/Lyhördhet
•
•
•
•
Den öppna kyrkporten är en bild för vårt förhållningssätt; alla människor är gåvor till
församlingen och bär på erfarenheter som är en resurs.
Ett diakonalt förhållningssätt präglar församlingen: Vi bryr oss och vill visa respekt för
varje människas okränkbara värde. Vi erbjuder mötesplatser för ensamma och alla
som vill dela glädje och sorg med andra människor.
Gudstjänster i vår församling ska präglas av enkelhet och tillgänglighet
Musik och andra kulturella yttringar ska vara tillgängliga och möta olika behov i vårt
livssökande
Fördjupning
•
•
•
•
•
•
Församlingen erbjuder mötesplatser, där människor blir sedda, får nya kontakter och
känner sig hemma i en gemenskap med andra.
Hela församlingens verksamhet inbjuder alla som söker efter livstolkning och tro och
vill fördjupa betydelsen av sitt dop.
Vi vårdar och utvecklar också andra former av medlemskontakter för att göra
församlingens verksamhet och profil kända samt undervisar om kristen tro och
lyssnar på behov och synpunkter.
Våra gudstjänster innehåller väl förberedd förkunnelse, med möjlighet för alla att
påverka, fråga och ifrågasätta. Dialog både före och efter förkunnelse är
betydelsefull.
Vi erbjuder fortbildning till anställda, förtroendevalda och frivilliga.
S:t Lars församling erbjuder praktikmöjligheter för dem som genomgår kyrkliga
utbildningar.
Firande/gudstjänst/kyrkliga handlingar/delaktighet
•
•
•
•
Gudstjänsterna, både söndag och vardag, bör präglas av enkel tillgänglighet och
delaktighet. Inom församlingen råder en stor frihet att förnya gudstjänsterna så att
de svarar an mot behovet och så att man känner igen sig.
Tillgänglighet och inbjudan till kyrkliga handlingar är betydelsefulla
De olika körerna och grupperna berikar församlingens gudstjänstliv.
Mötesplatserna inom församlingen är en utmaning för församlingens gudstjänstliv.
Sändande/ ta tillvara våra olika gåvor/delaktighet/frivillighet
•
•
•
Många människors resurser och gåvor gör kyrkan mer levande
Frivilliga insatser efterfrågas, uppmuntras och tas tillvara
Tydliggörandet av uppdrag ger mod
6
Samverkan (det som inte ryms under "församlingens grundläggande uppgift" men som är
viktigt för oss)
• S:t Lars församling samverkar med de andra församlingarna inom
domkyrkopastoratet och med Linköpings kyrkliga samfällighet
• Ett särskilt samverkansavtal med domkyrkoförsamlingen och med Linköpings
Missionsförsamling.
• Samverkan med Stadsmissionen.
• Samverkan kring Stiftelsen Mors Vila och diakonalt arbete
• Vi samarbetar även med föreningar och organisationer i vår närhet som delar våra
grundvärderingar.
• Goda relationer är viktiga i kontakten med Cityföreningen, frikyrkliga grannar,
invandrarkyrkor samt muslimska församlingar.
VÅRA ÅTAGANDEN FÖR HELHETEN (PASTORAT OCH SAMFÄLLIGHET)
S:t Lars kyrka är citykyrka med de uppgifter som är förknippade med det:
•
•
•
•
•
•
Kyrkorummet erbjuds som ett öppet rum för människor som vistas i staden; andakt, samtal,
vardagskyrkovärdar
Musikaliskt rum: Musik, konserter, ”Musik för stressade själar”
Historiskt rum: S:t Lars medeltida kyrka/historia
Diakonalt rum: mötesplats, diakonisluss, enkelt café
Kulturellt rum: Plats för utställningar, guidningar, föredrag, mottagande av skolklasser
Mötesplats för dialog och religionsmöten
Tannefors kyrka och församlingsgård erbjuds som ett ungdomscenter:
•
•
•
•
•
Konfirmandsatsningar, t ex lägerkonfirmation
Unga ledare som präglar all verksamhet i Tannefors
Ungdomsgrupp och ett erbjudande om samling för övriga församlingar
Ungdomsmässa varje vecka
Rockkällan som ett centrum för ung musik
7
PRIORITERADE OMRÅDEN:
Vi vill fortsätta att utveckla de områden som utvecklats och befästs sedan den förra
församlingsinstruktionen skrevs.
NYA OCH GAMLA UTMANINGAR:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gudstjänster både för vardag och söndag. Hur ska vardagsgudstjänsterna se ut, både för
gruppverksamheten i Tannefors och för Citykyrkan i innerstaden? Hur påverkar
vardagsgudstjänsterna den söndagliga gudstjänsten?
Barnens plats i församlingens liv
Vuxenpedagogiska arbetssätt
Betona undervisning/förkunnelse (typ predikogruppen)
Hembesök och hemvälsignelse, kontakt med nyinflyttade
Vardagsvärdar i båda kyrkorna (öppen kyrka)
Dokumentera vår församlingshistoria i nutid
Samordna och utveckla den frivilliga delaktigheten genom gemensam koordinator,
basutbildning, gemensamma fester etc.
Stiften Mors vilas utveckling och användning
Internationellt arbete i samverkan med andra församlingar i pastoratet
Diakonisluss
1000 år på 50 minuter: Guideprogram om S:t Lars kyrka som ett levande drama med
personer från olika epoker.
Mötesplats, också för religiösa grannar inkl. "våra muslimska vänner".
8
DE
FORMELLA
REGLERNA
FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET
FÖR
FÖRSAMLINGEN
OCH
Utifrån den redovisade inriktningen i denna församlingsinstruktion vill församlingen föreslå
följande formella regler för församlingen och dess verksamhet:
Församlingen bör få behålla visst utrymme för att omfördela tjänster efter växlande behov.
Antalet prästtjänster bör därför fastställas till minst tre (en församlingsherde/församlingsledande komminister och minst två övriga komministrar) och antalet diakontjänster till minst
två. Antalet diakontjänster kan påverkas av eventuellt beslut om en diakonisluss i S:t Lars
kyrka.
Församlingen firar för närvarande normalt minst två huvudgudstjänster varje sön- och helgdag. Så gott som alltid innehåller båda dessa huvudgudstjänster nattvardsfirande.
Församlingen sätter stort värde på att kunna bereda utrymme för variation i
gudstjänstutbudet och på att kunna anpassa det till nyupptäckta behov. Behovet att fira
huvudgudstjänst även andra dagar än söndagar har berörts ovan.
Församlingen önskar därför att den åläggs att fira 1-2 huvudgudstjänster med nattvardsfirande varje vecka varav minst en förlagd till sön- eller helgdag.
BILAGOR
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Doppastoral
Handlingsplan för konfirmandarbete
Begravningspastoral (gemensam inom Linköpings kyrkliga samfällighet)
Aktuell statistik Svenska kyrkans församlingsrapport
Frivilligpastoral
Kriskommunikation
Beredskapsplan för krishantering
Samarbetsavtal
med
Linköpings
domkyrkoförsamling
och
Missionsförsamling
Gudstjänstagendor
9
Linköpings