Transcript Maskinkunskap - IM Globen Snickeri

lättläst
TRÄTEKNIK
Maskinkunskap
Stig Andersson
1
Beställningsadress:
Specialpedagogiska institutet Läromedel
Försäljningsenheten
Nygatan 18–20
903 27 Umeå
Telefon: 020-23 23 00
Fax: 090-13 75 30
E-post: [email protected]
Internet: www.sit.se
© 2004 Stig Andersson
Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska institutet.
Projektledare: Stig Andersson
Manus: Stig Andersson
Illustratör: Ritrum, Eva Jonsson
Layout: JUSTNU, Sara Johansson
Tryck: JUSTNU,Västerås, 2005
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera
för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan
upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet.
För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller
fängelse i upptill två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
2
Innehåll
Viktigt att veta
Träsvarv
Tillbehör
Svarvjärn
Arbetsuppgifter
Pelarborrmaskin
Arbetsuppgifter
Bandsåg
Arbetsuppgifter
Justersåg
Arbetsuppgifter
Rikt- och planhyvel
Rikthyvel
Planhyvel
Arbetsuppgifter
Vertikalfräs
Arbetsuppgifter
Handhållna maskiner
Handborrmaskin
Sticksåg
Cirkelsåg
Slipmaskiner
Arbetsuppgifter
Ordlista
4
5
7
8
9
12
14
16
18
19
21
23
24
26
28
29
32
34
34
34
35
35
36
39
3
Viktigt att veta
Du kommer att komma i kontakt med alla
eller några av de maskiner som jag här ska beskriva.
Det är viktigt att komma ihåg några saker
som gäller alla snickerimaskiner.
Det här är maskiner som kan ställa till stor skada
om man handskas med dem på ett okunnigt och respektlöst sätt.
Det är också maskiner som det är roligt att arbeta med.
Maskinerna underlättar arbete som skulle vara mycket tungt
om det skulle utföras för hand.
Här kommer jag att teoretiskt berätta om maskinerna.
Det praktiska arbetet måste du lära dig av din lärare eller instruktör.
Innan du börjar något maskinarbete
måste du kontrollera din klädsel.
Du får inte ha vida skjortärmar
eller ärmar som hänger ner på händerna.
Om du har långt hår måste du sätta upp det eller använda hårnät.
Dina kläder eller ditt hår kan annars fastna
i maskinens roterande delar.
Använd ögonskydd och hörselskydd vid samtliga maskiner.
Ögonskydd
Hörselskydd
4
Träsvarv
”Redan de gamla grekerna” gjorde det,
egyptierna gjorde det, kineserna gjorde det,
européerna gjorde det – vad då?
Svarvade naturligtvis!
Att svarva är ett urgammalt sätt att forma trä
och andra material till runda härliga former.
Svarven var väldigt enkel.
Man hade ett arbetsstycke som var
uppsatt mellan två dubbar.
Ett band eller rep var snurrat några varv
runt arbetsstycket
och fastsatt i något som såg ut som en pilbåge.
Sedan när man skulle svarva
drog man i bågen fram och tillbaka.
Svarvare var förr ett eget yrke
som det tog många år att lära sig.
Denna lärotid avslutades ofta
med gesäll-prov och mästar-prov
där man skulle visa vad man kunde göra i svarven.
En träsvarv från förr i tiden.
Idag är det många som har svarvning som hobby.
De står många timmar bakom svarven
och gör fina saker till sig själv och sina vänner.
I svarven kan du göra många olika föremål.
Olika svarvade föremål.
5
Du kan svarva långa saker som stolsben,
brännbollsträn och smörknivar.
Du kan också svarva platta saker som tallrikar och lock.
Det är bara din egen fantasi och kunskap
som sätter gränser för vad man kan tillverka med svarven.
Men som med så mycket annat så är det övning, övning
och åter övning som ger kunskap och resultat.
Man brukar säga att man kan svarva på två olika sätt:
skrapsvarva eller skärsvarva.
När du skrapsvarvar har du ganska högt varvtal på svarven
och svarvstålet skrapar av materialet.
När du arbetar på det sättet blir ytan väldigt grov
och du måste efterarbeta med rasp, träfil
och sandpapper i olika grovlekar
för att slutresultatet ska bli bra.
Fördelen med skrapsvarvning
är att det är ganska lätt att lära sig hur man ska göra
och att olycksrisken inte är lika stor
som vid skärsvarvning.
När du ska skärsvarva
måste du först ha ett någorlunda runt arbetsstycke.
Det får du fram genom att först skrapsvarva.
Sedan sänker du varvtalet på arbetsstycket
till 200-400 varv/min.
Att skärsvarva är ungefär som att skära eller hyvla.
Du låter eggen på svarvstålet skära bort träet
så det får den profil du vill ha.
Fördelen med skärsvarvning är att ytan blir slät och fin
som om den vore hyvlad.
Du kan också svarva vassare kanter och tunnare profiler
än vad du kan göra med skrapsvarvning.
Det som inte är bra med skärsvarvning
är att det tar lång tid att lära sig,
det är lätt att förstöra hela arbetsstycket om man gör fel
och olycksrisken är stor.
6
Ett svarvat stolsben.
Drivdubb
Ringdubb eller spetsdubb
Svarvanhåll
Träsvarv
Tillbehör
Planskiva
En metallplatta med ett antal skruvhål
och ett gängat hål i mitten.
Skruvpatron
En liten metallplatta med en träskruv i centrum
och ett gängat hål på andra sidan.
Drivdubb
En drivdubb används
när man ska svarva arbetsstycken
mellan dubbar.
Spetsdubb
Den stöder den andra änden av arbetsstycket
när man svarvar mellan dubbar.
7
Svarvjärn
Skölp
Skölpen används till att skrapsvarva
den första grova formen.
Den används också till att skärsvarva
fina profiler.
Snedmejsel
Snedmejseln används
bara till skärsvarvning.
Man gör jämna ytor
och till exempel V-spår.
Skrapstål
Det hörs på namnet att skrapstål
används till skrapsvarvning.
Finns som avrundade eller raka.
Stickstål
Med ett stickstål gör man smala spår
och skär av arbetsstycken och tappar
på exempelvis stolsben.
8
Arbetsuppgifter
1.
Vilka två olika sätt att svarva finns det?
2.
Vilka är fördelarna med skrapsvarvning?
3.
Vilket varvtal ska man ha på svarven när man skärsvarvar?
4.
Vilka är fördelarna med skärsvarvning?
9
5.
Dra ett streck från varje beskrivning av tillbehör och svarvjärn till rätt bild.
Skriv rätt namn under varje bild.
En metallplatta med ett antal skruvhål
och ett gängat hål i mitten.
En liten metallplatta med en träskruv
i centrum
och ett gängat hål på andra sidan.
Den sätts på spindelaxeln
när man ska svarva
långa arbetsstycken mellan dubbar.
Den stöder den andra änden
av arbetsstycket
när man svarvar mellan dubbar.
10
Detta verktyg används
för att skrapsvarva
den första grova formen.
Den används också till att
skärsvarva fina profiler.
Det här verktyget
används bara till skärsvarvning.
Man gör jämna ytor och V-spår.
Det hörs på namnet att den används
till skrapsvarvning.
Finns som avrundad eller rak.
Med det här verktyget gör man smala spår,
skär av arbetsstycken och tappar
på exempelvis stolsben.
11
Pelarborrmaskin
Att arbeta vid borrmaskinen är roligt
för man ser genast hur resultatet blir.
Arbetet blir färdigt direkt.
Borrmaskinen kan användas till två arbetsuppgifter:
borrning och slipning med sliprondell.
Pelarborrmaskinen finns både som golvmodell och bänkmodell.
Arbetsbordet kan du höja, sänka och vrida.
Det finns en vev oftast på höger sida
som du höjer och sänker arbetsbordet med.
Kom alltid ihåg att låsa fast bordet i det läge som du vill ha.
På en del borrmaskiner kan du även vinkla bordet
så att du kan borra sneda hål upp till 45 grader.
När du ska borra och sänker borret mot arbetsstycket
gör du det med en spak som finns
på höger sida av borrchucken.
På vänster sida av borrchucken
finns en stoppanordning.
Med den ställer du in djupet
Höjdinställning
på hålet du ska borra.
Borrchucken
Arbetsbord
Vinklar bordet
12
Golvmodell av pelarborrmaskin.
Borrningsvev
Låsspak
Vev för att höja
och sänka
Arbetsstycket ska alltid spännas fast på arbetsbordet.
Det finns två anledningar till det:
1) Arbetsstycket ska alltid ligga plant mot bordet.
2) När borren ska lyftas ur arbetsstycket finns det risk
att arbetsstycket följer med upp och vrids runt av borren.
Då kommer det att hända en olycka.
Ställ in rätt hastighet för den storlek på borren du ska använda.
För borrar upp till 13 mm blir 900-1450 varv/min lagom.
Ska du använda större diameter på borren
ska du sänka hastigheten.
Ju större borr - desto lägre hastighet!
Vid för hög hastighet är det väldigt lätt att förstöra
både borr och arbetsstycke.
I en pelarborrmaskin använder man spiralborrar och kvistborrar.
Använd aldrig en borr med gängad centrumspets!
En sådan borr dras mycket fort ner i träet
och kan orsaka skador på dig
och materialet.
När du arbetar vid borrmaskinen
ska du aldrig ha löst hängande kläder.
Har du långt hår: använd hårnät!
Fastnar du i borrmaskinens snurrande delar
hinner du inte stoppa en olycka.
Använd alltid ögonskydd och hörselskydd!
13
Arbetsuppgifter
1.
Pelarborrmaskinen kan användas till två arbetsuppgifter. Vilka?
2.
Pelarborrmaskinen finns i två grundmodeller. Vilka?
3.
Varför ska man alltid spänna fast arbetsstycket när man borrar?
14
4.
Vilka typer av borrar ska man använda i pelarborrmaskiner?
5.
Varför ska man aldrig använda borr med gängad centrumspets?
15
Bandsåg
Att såga med en bandsåg är roligt men ganska svårt.
Bandsågen kan du använda till många sågarbeten i verkstaden.
Du kan klyva en bräda och du kan kapa en bräda.
Du kan också såga kurviga linjer och sneda linjer.
Men du måste veta hur sågen fungerar
innan du börjar arbeta med den.
Sågbladet är ett tunt metallband
som har sågtänder på ena sidan
och ligger runt två hjul.
Det översta hjulet kan man höja och sänka
så att sågbladet går att ta av och på.
Övre bladledare
Sågblad
Anhåll
Sågbord
Man klyver, kapar och sågar
med en bandsåg.
16
Ovanför och under sågbordet finns något som kallas bladledare.
Den övre bladledaren kan man höja och sänka.
Om arbetsstycket som du ska såga är tjockt
måste du höja bladledaren.
Bladledarna ser olika ut på olika bandsågar.
Ofta är det runda trästavar
som styr sågbladet så att det går rakt när man sågar.
Dessa trästavar ska man anpassa
så att de nästan går emot sågbladet på var sin sida.
Bakom sågbladet och bladledarna finns ett hjul
som kan snurra runt.
Sågbladet trycks mot det hjulet när man sågar.
Innan du börjar såga
ska du ställa in bladspänningen.
Bladet ska gå att röra lite i sidled.
Sedan ska du ställa in avståndet
mellan sågbordet och den övre bladledaren.
Avståndet ska vara så stort
att arbetsstycket kan föras
mellan sågbordet och den övre bladledaren
utan att det fastnar.
Arbetsstycket ska ligga väl an mot sågbordet.
Bladet kan annars rycka med sig arbetsstycket
och fingrarna kläms då fast eller dras med.
När du ska såga ska du alltid stå stadigt och vara i bra balans.
För arbetsstycket lugnt och säkert framåt.
Undvik att dra arbetsstycket bakåt.
Om du gör det kan bladet följa med och lossna från hjulet.
Ha aldrig löst hängande kläder eller hår.
Använd alltid ögonskydd och hörselskydd!
17
Arbetsuppgifter
1.
Till vilken typ av sågning använder man bandsågen?
2.
Hur ser sågbladet ut?
3.
Varför finns det en bladledare på bandsågen?
18
Justersåg
Justersågen är en såg som man kapar och klyver med.
Den har en rund klinga med tänder på.
Diametern på klingan är 200-400 mm.
Arbetsbordet på justersågen är plant och stort.
Mitt på arbetsbordet sitter klingan som är höjbar och sänkbar.
Klingan går även att luta i max 45 grader.
Bakom klingan sitter en klyvkniv.
Den är där för att förhindra att virket som man sågar
klämmer fast klingan så att den inte kan snurra.
På höger sida om klingan finns ett anhåll.
Det kan man ställa in så att man säkert och exakt
kan såga arbetsstycket precis som man vill ha det.
Klyvkniv
Anhåll
Arbetsbord
Klinga
Man kapar och klyver
med en justersåg.
19
På de flesta justersågar finns
ett skjutbart kap- och justeringsbord.
Där kan man med hjälp av stoppskruvar
ställa in exakt längd
på det arbetsstycke man ska kapa.
Med kap- och justeringsbordet
kan man också ställa in vinklar
och geringssåga arbetsstycket.
Justersågens rörliga del är klingan.
Den går väldigt fort och är mycket vass.
Använd alltid de skydd som finns på sågen.
Över klingan sitter ett skydd
som kallas Suva klingskydd.
Ställ alltid ner det
så att det är alldeles över arbetsstycket.
Använd alltid påskjutare när du klyver
så att du inte kommer nära klingan.
Ha aldrig löst hängande kläder eller hår.
Använd alltid ögonskydd och hörselskydd!
Suva klingskydd
Kap- och
justeringsbord
20
Justersåg
Arbetsuppgifter
1.
Till vilken typ av sågning använder man justersåg?
2.
Hur många grader kan man ställa sågklingans lutning?
3.
Bakom sågklingan sitter en klyvkniv.
Varför sitter den där?
4.
När använder man justeringsbordet?
21
5.
Vad ska man alltid använda när man klyver ett arbetsstycke?
6.
Skriv i namnen på delarna på de tomma raderna.
22
Rikt- och planhyvel
Rikt- och planhyveln är en maskin
som man använder mycket ofta i snickeriverkstaden.
I större verkstäder och om man har plats
så har man istället två maskiner:
en rikthyvel och en planhyvel.
När du ska rikthyvla är det mycket viktigt
att följa de säkerhetsföreskrifter som finns.
Använd alltid de skydd som finns på maskinen.
När du hyvlar får du aldrig hålla någon hand direkt över hyvelkuttern.
Ställ alltid in kutterskyddet efter arbetsstyckets bredd.
Använd alltid ögonskydd och hörselskydd!
Kutterskydd
Utmatningsbord
Anhåll
Rikthyvel
Inmatningsbord
Planhyvel
Låsmutter
Kombinerad rikt- och planhyvel
Vev till inställning av
planhyvlingsbord
23
Rikthyvel
Rikthyveln använder man
när man ska börja hyvla en bräda.
På rikthyveln finns ett inmatningsbord
och ett utmatningsbord.
Inmatningsbordet är höjbart och sänkbart.
Det bestämmer hur mycket du ska hyvla bort,
högst 2-3 mm.
Utmatningsbordet sitter fast.
Det finns även ett anhåll
som är i 90 graders vinkel mot borden.
Det använder man när man ska hyvla kanter.
På de flesta maskiner
går anhållet att ställa i flera vinklar.
Hyvla aldrig ett arbetsstycke som är kortare än 300 mm.
Det är alltid den konkava sidan
på arbetsstycket som ska vara nedåt
för att hyvlingen ska vara stadig.
Bräda med den konkava sidan nedåt.
•
Lägg arbetsstycket på inmatningsbordet
och stöd ena kanten mot anhållet.
•
För arbetsstycket lugnt och jämnt med en påskjutare genom hyveln.
Använd alltid påskjutare!
•
När knappt halva arbetsstycket
kommit över till utmatningsbordet
flyttar du över vänster hand dit
och trycker ner arbetsstycket.
•
När största delen av arbetsstycket farit genom hyveln
flyttar du över den andra handen till utmatningsbordet.
•
Kontrollera ditt arbete.
•
Upprepa den här arbetsgången tills arbetet blir godkänt av din lärare.
24
Nu har du fått en sida på arbetsstycket rak och slät.
Nästa arbetsmoment är att få intilliggande sida slät
och i rät vinkel mot den första sidan.
•
Kontrollera att anhållet är i 90 graders vinkel
mot inmatningsbordet.
•
Håll sedan den hyvlade sidan på arbetsstycket mot anhållet
och låt kanten vila mot inmatningsbordet.
•
Gör sedan på samma sätt som förut.
•
Kontrollera vinkeln på arbetsstycket
och upprepa arbetsgången om det behövs.
Använd alltid ögonskydd och hörselskydd!
25
Planhyvel
När du rikthyvlat två sidor raka, släta och i vinkel
är det dags att planhyvla.
Med planhyveln får man den tjocklek på arbetsstycket
som man har ställt in.
Planhyveln ställer du in på den tjocklek arbetsstycket har
minus det som du tänker hyvla bort, högst 2-3 mm.
Om du måste ta bort mer får du hyvla flera gånger.
Kutterskydd
Utmatningsbord
Anhåll
Rikthyvel
Inmatningsbord
Planhyvel
Låsmutter
Kombinerad rikt- och planhyvel
Vev till inställning av
planhyvlingsbord
Planhyvlar kan se olika ut, men de fungerar på samma sätt.
Det är en del inställningar du måste göra
innan du börjar hyvla med en kombinerad rikt- och planhyvel.
Läraren eller instruktören måste visa
och se till att det blir rätt gjort innan du hyvlar.
Är det däremot enbart en planhyvel
så kan du ställa in den tjocklek du bestämt utan förberedelser.
26
•
På alla planhyvlar
finns en ratt eller vev för att ställa in planhyvlingsbordet.
Bredvid ratten finns en skala
där du kan se det mått du vill ställa in.
•
Lås sedan bordet med låsmuttern
för att det inte ska ändra sig när du arbetar.
•
Lägg den sida som är hyvlad på inmatningsbordet
och mata in arbetsstycket.
•
När matarvalsen tar tag i arbetsstycket släpper du taget
och låter maskinen föra arbetsstycket till andra sidan.
Där tar du emot det och kontrollerar det.
Stoppa aldrig in händerna för att skjuta på
eller dra ut något som fastnat.
Om något fastnat:
Stäng av maskinen och sänk bordet
för att sedan kunna ta bort det som fastnat.
Ha aldrig löst hängande kläder eller hår.
Använd alltid ögonskydd och hörselskydd!
27
Arbetsuppgifter
1.
Vad kallas de båda borden som finns på rikt- och planhyveln?
2.
Vilket bord är höj- och sänkbart
och bestämmer hur mycket du ska hyvla bort?
3.
Vilken sida på arbetsstycket
vänder du neråt mot inmatningsbordet när du ska hyvla?
4.
Vilket gradtal ska anhållet vara inställt på
när du ska rikthyvla den andra sidan på arbetsstycket?
5.
Hur många mm kan man som mest ta bort när man planhyvlar?
6.
Hur lossar man arbetsstycket om det har fastnat i planhyveln?
28
Vertikalfräs
Att göra vackra saker har i alla tider
varit något man har strävat efter.
När man gjorde den första kniven,
pallen eller skåpet så dekorerade man
eller gjorde något extra för att det skulle bli vackert.
Förr i tiden innan snickerimaskinerna fanns
använde man olika handverktyg
för att göra vackra lister och profiler på skåpen.
Till lister och profiler tillverkade man egna handhyvlar
som stämde med den profilen man ville ha.
Sedan hyvlade man för hand fram listerna
eller profilerna.
Nu har vertikalfräsen tagit över det arbetet.
I vertikalfräsen kan du göra många av de arbeten
som förr gjordes för hand.
Det går mycket fortare och blir bättre
än när man gör det för hand.
I fräsen kan du fräsa raka arbetsstycken
och svängda arbetsstycken.
Du kan också göra tappar
Nedhållare
för sammansättning
med mycket stor exakthet.
Anhåll
Sidoskydd
Fräsbord
Ratt för
inställning av
spindelaxel
Med en vertikalfräs kan man göra
vackra lister och profiler.
29
1.
Vertikalfräsen är uppbyggd
på ett stort arbetsbord.
I mitten av arbetsbordet
sticker en spindelaxel upp
och på den ska fräskuttern
med frässtålen sättas fast.
Fräskuttern snurrar
med mycket hög hastighet.
Hastigheten är ställbar.
Fräskuttern ska sitta på spindelaxeln.
2.
I arbetsbordet finns det gängade hål
där man fäster ett anhåll.
Anhållet går att skjuta fram och tillbaka.
Det är för att kunna ställa in
hur mycket frässtålen
ska sticka ut framför anhållet.
Anhållet kan också ställas in i sidled
så att fräskuttern går fritt från anhållet.
Anhållet ställs in.
3.
De skydd som finns till fräsen
är till för att både hålla arbetsstycket
och förhindra att fingrar
kommer in i fräskuttern.
Nedhållare: är till för att hålla ned arbetet
mot arbetsbordet.
Sidoskydd: är till för att både hålla arbetet
mot anhållet och som skydd för fräskuttern.
Spånhuv: tar både bort spån
och är ett skydd över fräskuttern.
30
Nedhållare och sidoskydd.
4.
Frässtål finns att köpa
i många olika profiler
allt från raka
till mycket avancerade profiler.
Frässtålen kommer alltid i par.
De ska vara exakt lika
annars får man obalans i fräsen
med olyckor som följd.
5.
När du har monterat frässtålen
ska du alltid vrida fräskuttern
ett par varv för hand.
Detta är för att kontrollera
att frässtålen går fritt
från anhåll och arbetsskydd.
6.
För att göra en säker fräsning
ska du alltid försöka
placera arbetsstycket
så att frässtålen
bearbetar den undre kanten.
7.
När du sedan ska börja fräsa,
gör alltid provbitar
för att se att allt är rätt inställt.
8.
Arbetsstycket förs sedan
längs med anhållet
och mot rotationsriktningen på fräsen.
Fräskutter, frässtål och insexmejsel.
Här kommer frässtålen att bearbeta
den undre kanten av arbetsstycket.
Kom ihåg ögonskydd och öronskydd!
Arbetsstycket förs framåt.
31
Arbetsuppgifter
1.
Vilka arbeten kan du göra i vertikalfräsen?
2.
Vad används en spindelaxel till?
3.
Det finns gängade hål i arbetsbordet.
Vad används de till?
4.
Vilka skydd finns till vertikalfräsen?
32
5.
Varför är det så viktigt att frässtålen är exakt lika?
6.
Varför ska man alltid vrida runt fräskuttern för hand innan man arbetar?
33
Handhållna maskiner
Elektriska handmaskiner är en utveckling av handverktyg.
Det går mycket snabbare och resultatet blir ofta bättre
än med handverktyg.
Jag kommer att här gå igenom
de vanligaste handmaskinerna
både hemma och i verkstaden.
Handborrmaskin
Den elektriska borrmaskinen
är den vanligaste handmaskinen.
Den finns både som elektrisk och batteridriven.
Man kan göra mer än att borra
om man köper tillbehör till borrmaskinen.
Det finns putsskivor för slipning och polering.
Om man vill slipa rost
finns det slipskivor och stålborstar.
Borrstativ gör så att man kan använda
borrmaskinen som bänkborrmaskin.
Det finns även ett stativ för svarvning av små saker i trä.
Batteridriven
borrmaskin
Elektrisk borrmaskin
Sticksåg
Detta är en användbar såg
när man vill såga
runda saker eller figurer.
Det går naturligtvis
att såga rakt med sågen också.
Sticksåg
34
Cirkelsåg
Cirkelsågen är en liten såg med klinga.
Cirkelsågen används till att
såga raka snitt i skivor
eller till att kapa eller klyva brädor.
Klingan snurrar väldigt fort och är mycket vass.
Cirkelsåg
Slipmaskiner
Dessa finns i många utföranden och former.
De arbetar på olika sätt.
a)
Några har en skiva som roterar,
alltså snurrar runt.
b)
Några har en arbetsskiva
som är oscillerande.
Det betyder att den
skakar snabbt fram och tillbaka.
c)
Oscillerande slipmaskin
Sedan finns det några
som har ett band av sandpapper
som snurrar runt.
En sådan slipmaskin
kallas för bandslip.
Bandslip
Alla de här maskinerna med tillbehör är bra
om de används på rätt sätt.
Det är viktigt att veta att man kan skada sig
lika mycket på de här små maskinerna
som på stora maskiner.
Ögonskydd och öronskydd är lika viktiga.
När man använder dessa maskiner
ska man alltid veta var sladden till maskinen är
så att man inte sågar eller slipar av den.
Det är också viktigt
att arbetsstycket ligger stadigt eller är fastsatt.
35
Arbetsuppgifter
1.
Räkna upp fyra olika saker man kan göra med en borrmaskin.
2.
Vad gör man med en sticksåg?
3.
Vad gör man med en cirkelsåg?
4.
Räkna upp tre olika sätt en slipmaskin kan arbeta på.
36
5.
Vad är viktigt att tänka på när man arbetar med handhållna maskiner?
37
6.
38
Skriv rätt namn vid rätt bild.
Välj bland namnen i rutan.
Cirkelsåg
Slipmaskiner
Handborrmaskiner
Sticksåg
Ordlista
Avancerad
Svår, invecklad.
Dekorera
Göra något vackrare.
Diameter
Det längsta avståndet genom en cirkel.
Egg
En vass kant på till exempel en kniv, yxa
eller ett hyvelstål.
Geringssåga
Att såga i vinkel.
Gängor
Spiralformade räfflor på en skruv
eller i en mutter.
Instruktör
En person som visar eller talar om
hur man ska göra.
Kapa
Göra något kortare,
till exempel genom att såga eller hugga.
Klinga
En rund metallplatta
med vassa sågtänder vid kanten.
Klyva
Dela något på längden.
Profil
Kanten på något när man ser det från sidan.
Respektlöst
Att inte förstå att det kan vara farligt.
Rotationsriktning
Det håll som något snurrar åt.
Sidled
Åt höger eller åt vänster.
Spindelaxel
Den snurrande del på en fräs
som man sätter fast fräsverktygen i.
39