Transcript Hel igen med osteopati

&
.re*? S#§..1,t.
&r
Kcfisl«e ksn
besök hos,'
ett
sleopcrlen hjölpo.
Redon afk försto
bestikeil ]*E
lGrcline Blorn
f&rOe sig:ånnefte
lre*fls nlyri$e{,, böthe.
Elosofin &:liftrnuskl
§§ftrnuskler,
leder och'i&rrruwtern
.'#
.p*' -.':i+:4.
.
:.1:
rc
måsle
Itiry
lillsommons
sko må brq.
ctt
,S/ LOUISE MATS''RO§ MA}.IFRINATO
.rj
Hölsoköllolrrc
För born föddo på hösfen ör risken
siörre ott få qstmo ön för dem som ör
foddo ondro delor ov året. Det visor en
omerikonsk undersökning'Det
på 95 000
born som fOllts i fem år.
visode sig oti
de som hode störst risk ott få ostmo vor de
som f<ddes fyro månoder innon virusin{ektionerno når sin kulmen på vintern.
Allos 7/09
Nolltolerons mot olkohol. Nvlioen
iaio,
kom Livsmedelsverket med nyo
ott olkohol i måttligo möngder inte ör
skodligt för bornet"nör mon ommor.
Det tqr mångo bornmorskor och distriktssköterskor ovstånd från och re
kommenderor de nyblivno mommorno
ott helt ovslå från olkohol vid omning.
Håll tokten med Bee Gees vid hiä*lungräddning. En omerikonsk forskore löt
lökore och lökorstudenter trönq hla*Jungröddning på en docko somtidigt som dJ
lyssnode på diskolåien "stoyin' Alive".
Hundrq gånger per minut bör brös*orgen
pressos ner
-
sqmmq rytm som Bee Gees
gomlo hit från 7}-tolet.
15
§=J
k**
ffiu*
rutr
-+*ru+! I++r-E
':
tr
al
§
f
t'
kryntäl§erc
rt
tr
smtrrtun
nr
"ie*i{
s.
a
\
,*
l
n
:l{
;t
&,
ir§*.:
,,r.&,r,
i._l§*,.
%_
steopati dr i de flesta
gick bet. Det blev en osreo-
engelsktalande län-
pat verksam
derlika vanligt som
hjdlpte Annette
kiropraktik
eiler
sjukgyrnnastik. Här hemma har
de flesta av oss inte ens hört
talas om behandlingsformen,
som kräver 4 års högskoleut-
bildning. En osteopat har en
helhetssyn på människans hdlsa.
Man arbetar enlig uppfattningen att hela kroppen är ett
system i samverkan, där både
muskleq leder och nervsvstern
måste fungera tillsammans.
Oro och stress har gett Annette Uelft svår huvudvärk ända
sedan skoltiden. När läkarna
ville skriva ur mer och starkare
mediciner, sökte hon upp en
osteopat. Redan efter den första precisa och grundliga behandlingen försr.'ann smärtorna
och hali sig borta ert bra rag.
Med regelbunden behandling
kan hon nu hantera sin hur.rrd-
värk tör första gången sedan
tonåren.
Viktigt vorvq ner
i Stockholm
som
till slut. När
hon kom till Karoline Blom var
hon riktigt illa däran och hade
haft konstant, svår huvudvärk
tre veckor i sträck.
-Jag reagerade positiw redan
efter den första behandlingen.
Det bara släppte och jag var
helt symtomfri i tre dagar. Nu
har jagfått sammanlagt sju behandlingar, mina attacker är
kortare och kommer mer sällan. Sista gången jag hade ont
räckte det läktiskt med en veterrärmare runt nacken
smärtan skulle ge sig.
början fick Ånnette behandling varje vecka. Nu när
så pass
mycket bänre
blir det Iite ldngre mellan besöken, cirka en till rvå gånger i
månaden.
Annette är medveten
om att i hennes fall
handlar det om att
lära sig att hantera stress och
lägga om sin
livsstil för att
komma
dll
vudvärken. Redan på morgonen
när hon vaknade kom värken
tar en de1 om detta,
men Annate ler mest
lite underfi:ndigt och nickar
när ärnnet "jobba lite mindre"
kommer på tal. Det är inte alltid lätt att tlgga ner när man
smygande,
e1ler
i
kring tinningarna
bakhuvudet. Ofta fick
hon stanna hemma hela dagen
på grund av smärtan.
- De senaste sex fuen, myd<et
på grund av att iag har ett srressigt arbete, har
jag,
haft svår
huvudr'ärk ofta, upp
till
tre
gånger per vecka. Vanliga värktablerter hjälpte inte alls och de
riktigt starka, receprbelagda,
hjälpte väl lite grand, men dem
vill man ju inte ta så regelbundet, säger Annette.
blemen. Hon
och Karoline pra-
befinner sig mitt i karriären,
men det är något hon vet att
hon sjdlv måste ta tag i.
Det Karoline däremot kunde
hiäLpa Annette med var låsningar i bröstryggen och en nän
så kallad artikulering av nackryggraden. Med hjiilp av den så
kallade kraniosakrala tekniken
fick Annette
dessutom hjälp
Annettes fall har utrets hos
läkare och man har konsmterat
att hon inte lider av migrän
utan av en svår, stressrelaterad
spänningshurudvärk. I lugnare
perioder mår hon bättre. Men
hon har hittat hos Annette.
Llrckas Annette nu dessutom
eftersom läkamas enda ftörslag
var fler och starkäre mediciner,
sökte Annette ädra visar. Sjuk-
varva ner och låta stressen ta
mindre plats i hennes liv,, kan
hon från och med nu se fram
g)'mnaster och akupunktörer
emot ett liv utan
Allos 7/09
Osteopati sägs vara den ur
sprungliga formen av maruell medicin och anses ha gett
upphov till liknande behandlingsmetoder som exempelvis
kiropraktik och naprapati.
Behandlingsformen grundade,s på 1870-talet av den amerikanske läkaren och kirurgen
Andrew T Still och är en
form av behandling ddr man
tar hänsyn tili hela kroppen,
dess förmåga till sj?ilvliilning
och till samspelet mellan skelett, muskler, organ och ieder.
I osteopatin komhineras
med blockeringar mellan tin-
me-
dicinska kunskaper på läkan
nivå med ett mer filosofiskt
tänkande där kroppen ses
som en helhet med hög
{örrr,äga till sjiilvläknin g.
Osteopaten jobbar med sina
händer som redskap och
kan genom att känna
på muskler, leder
och värmader
upptäcka var det
finns störningar.
Vid smärto
fungeror inte r
kroppens rytm
som den sko.
Annette Uelk, 29, bO4ade fa
problem med spänningshuvudvärk under skoltiden. Ju mer
sressad hon var inför prov och
tentor, desto starkare blev hu-
rätta med pro-
F*qKo-o_Seopstl
för att
I
hon blivir
-
I
USA och Au-
stralien är osteopati en utbredd
behandlingsform
och bara i USA finns
över 50 000 legitime.
rade osteopater. I Europa är
det i England som osteoparin
haft sitt starkaste fäste. Här
ånns qirka 6 000 aktiva osteopater. Ar 1993 godtog parlamentet en ny lag som accepterar osteopatin som en unik
klinisk disciplin. I England
och även i Finland kan osteopater legitimeras. I Sverige
finns cirka 120 praktiserande
osteopater. Utbildningen är
finaårig och bedrivs i Sverige
vid Skandinaviska Osteopatskolan i Göteborg.
ningbenen. Efter sju behand-
lingar har Karoline successivt
kunnat ätgtuda de problem
smärta. I
Inom osteopatin arbetar
man med ett flertal behandlingstekniken Bland annat
rörelsetestar osteopaten patientens leder i olika lägen och
behandlar de leder som inte
fungerar optimalt. Genom
behandlingen försvinner
anspänningen vilket göt det
möjligt för nervsystemet att
återhämta sig.
An&a tekniker liknar de behandlingat som ges av kiropraktorcr och naprapater
men osteopaten behandlar
också kotleder genom att
röra klientens ben och armar
i mjuka, ryrmiska rörelser.
Osteopatin fokuserar inte
bara på rörelseapparaten.
De nen{örbindelser som går
mellan exempelvis kotor och
inre organ gör at behandling
av ett område kan ha effekt
på eft annat, till exempel kan
behandling av ländryggen
påverka mag- och tarmproblem. Metoden kan också anvrindas vid så skilda åkommor
som huvudvärk/migrrin, whipIashskadoq öroninfl ammation,
kronisk smärta och spänningsproblem. Med andra
ord kan man påverka tillständ i hela kroppen.
Den lraniosatrala osteopatin
bygger på att hjärnan och
hjlirnhinnoma, ryggmärgen
samt ryggmärgsvätskan bildar
ett slutet hydrauliskt system
med egen rytm. Vid sjuhdom,
träuman, olyckor och smärta
kan defta system komma i
obalans. En osteopat är tränad att känna denna subtila
puls och kan genom att trycka
försiktigt på skallbenet ocV
eller korsbenet normalisera
rytmen. Behandlingen påverkar framför allt fem områden:
cenffala nervsystemet, ryggmärgsvätskan, olika hinnor
i hjiiman och ryggraden, kraniets ledstrukturer och korsbenets rörelse i forhållande
till höftbenen. Metoden upplevs som mycket avstressande
och syftar till att hjrilpa kroppen till
sjär,l?ikning. I
För mer info:
w§ v.osteopatforbundet.
w.ww.
se
osteopatskolan.se
www.tranbergs.netl
wwv.osteopatprakdken.se
't7
Kroppen clr mycket bro pÖ
qfi iäkq sig sjäru
Frögor siölls och
kroppshållningen
gronskos.
Leder roteros och
vormq hönder vilor
moi bokhuvudet.
Mål: frigöro slress
och återsiqllo flödei
i kroppen.
ummet är ljust och stilrent med en massagebänk placerad framför
frostade fönster. Jag
slår mig ner i en stol framför
osteopat Karoline Rydell Bloms
skrivbord och börjar svara på
frågor om min hälsostatus.
Karoline fragar mycket och
att hon har en helhetssyn på
hiilsa ddr både rent medicinska och mer psykologiska
faktorer får utryrnme miirks
tydligt på hennes frågor.
Efter frågestunden ber hon
mig stdlla mig upp. Bland
arulat genom ar-Ijttapå min
kroppshälning, låta mig böja
mig frarnåt långsamt, kota för
kota, och sedan upp till stående igen, lägga t ngden på
kranialrytm. Den rytm jag ar-
bemr med är alltså patientens
flöde av hjärn- och ryggmärgsvätska, ofta kaliad för
vår primära andning eller den
inre, djupare andningen.
Tekniken kallas far kraniell
osteopati - en form av osteopatisk behandling som går ur
på att frigöra stress och spälningar i kroppen genom att
påverka kranialrytmen. Kraniella osteopater är tränade at
kunna känna och påverka
denna ytterst subtila och
rytrniska formfördndring som
finns i alla kroppens värrnader.
En stark nedsatt rytm, till
exempel vid svår huvudvätk
eller vid whiplashskada, kan
ofta åtgärdas på några besök.
Vid behandling
av exempelvis
whiplashskada tar den
milda och indirekta
behandlingstekniken hänsyn
tiil att hela
nervsystemet
är inblandat
i skadan.
- Man arbetar med en
mekanism som
"Jcrg
känner mig
Iugn och ulvilod
efter Korolines
behqndling."
eller massörer och sjukgymnäster.
Som osteopat assisterar man
patienter dll osteopaten på
rekommendation av tidigare
arbetar med att återställa
patienter, specialistläkare
kärabehövdebehandling.
i
tillbringar jag på en mjuk
Osteopatin har varit en
vedertagen behandlingsmetod
18
på
för
kroppen i denna strävan och
nervsystemet.
Rrtmen kan kännas
och roterar mina leder i oiika
riktningar med lugna precisa
rörelser, testar rörelse i
bäcken och frågar mig hela
tiden hur det känns. Mot slutet fär jag uppleva en kraniosakral-behandling där
Karolines varna händer i
stort sett bara vilar på mig,
antingen under korsbenet
eller mot bakhuvudet.
-Jag börjar ofta med att
lägga mina hzinder under patientens skuldror för att så att
säga kåinna in eller få kontakt
med just hans eller hennes
brist
funktion
Jag kdnner mig lugn och utvilad efter Karolines behandling. I bland annat USA, England och Australien är osteopatin så vanlig och vdil«jnd am
nästan ingen ifrägasärter effekterna. Men innan man har
kunskap och erfarenhet verkar
säkert åtminstone den kraniella delen av behandlingen lite
udda, myc-ket för att det ser ut
och känns som om osteopaten
inte gör något särskilt alis.
E&er att haträffat Karoline
och hennes patient bar jagfätt.
svar på mina frågor och kanner am hela osteopatin definitir,t är något iag skulie söka
mig till om jag eller nära och
rör sig kring
varderabenet och så vidare får
hon en första uppfattningom
min kropp och dess status.
Sista delen av mitt besök
massagebänk. Karoline böjer
"*i
hela kroppen men är tydligast
i kraniet och i korsbenet,
förklarar Karoline.
i
över 125 år. Dess ålosofi sedan
1874 dt att sekroppen som en
sjäivrderande enhet diir stnrktur och frrnktion hör ihop.
En osteopat tar hänsyn till
att kroppen har en hög, sjdlvreglerande förmåga, en in-
tellfuent strävan mot hälsa.
att se var
r kroppen behöver hjälp och
stöd. Kroppens
olika delar ska inte bara
fungera enskilt utan också
samverka med ledet muskler
och nervsystem.
Till en osteopat kommer
patienter med många olika
t)?er
av problem: huvud-
värk, rvhiplashskadog magoch tarmbesvär, urologiska
bcsvär cller ryggont. Eftersom behandlingslbrmen fortfarande är ganska okåind
i Sverige kommer flertalet
I
kroppens smukrur och funk-
tion till et sradium
av balans
och harmoni. På så sätt hjdl'
per man hela människan.
Man letar efter funktion eller
Det hjörtegodq livei:Tid Eft fiiuto
Aliss
7,