Transcript här - Molkoms folkhögskola

En tidning om ungas
läs- och skrivvanor
av Journalistlinjen på
Molkoms folkhögskola
2011
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Ledare
Den nya goda tiden
Innehåll
06
24
30
Barn som
utomjordingar
Faktaböcker för barn är bra, men
ännu bättre om de läses tillsammans med en vuxen.
Internet tar fokus från
litteraturen
Tempot är snabbt i dagens samhälle.
Information nås kvickt via internet
och det påverkar människors
läsvanor.
Teckna som passion och
profession
Han mötte serierna hos dagmamman och började prenumerera
på Kalle Anka som nioåring. I dag
tecknar Ted Johansson serier för
bland annat Bamse.
Ungdomars språkvanor. Alltid ett omdebatterat ämne där
allt presenteras svart eller vitt. Många är rädda för att dagens mer tekniska samhälle drar ungdomen längre och
längre från läsandet och skrivandet. Många känner ett ansvar och behov att motivera de unga att läsa riktig litteratur
istället för bloggar och Twitter. Jag är en av dem.
Den skeptiska sidan av mig blir ständigt motbevisad.
Forskning visar nämligen på motsatsen, en ljus framtid.
Ungdomar har inga problem med att anpassa sitt språk och
de läser heller inte mindre, bara i andra forum. Med en suck
av lättnad kan jag konstatera att läsandet och skrivandet inte
är på väg att gå under. Den för mig skrämmande tekniken
gör inte att ungdomar läser mindre, även om jag kan känna
så med min förkärlek till den fysiska boken. Istället är det
dags att inse att möjligheten för unga att hitta läsning som
lockar är större i dag och borde utnyttjas istället för att
kvävas.
Med utgångspunkt i Bok- och
biblioteksmässan i Göteborg 2011
har journalistlinjens studenter
sammanfattat dagens situation.
Utifrån olika synsätt har vi tagit
oss an ämnet om ungdomars
läs- och skrivvanor. Ungdomarna
lever i ett teknikbrus och därför
finns den aspekten med alla dess
möjligheter med i tidningen.
Både som förälder och lärare
får man en chans att inspirera.
Låt stå! vill inspirera läsarna så
de sedan kan inspirera vidare.
För ungdomarnas läs- och
skrivvanor blir inte sämre,
de blir annorlunda och det
gäller att kunna följa med i
utvecklingen.
Chefredaktör
Emilia Lindholm
Info
Ansvarig utgivare
Bo Levin
Redaktionsledningen
Chefredaktör: Emilia Lindholm
Redaktionssekreterare: Annja Wikberg
Administratör: Nils Jönsson
Korrektur: Marina Johansson
Bildredaktör: Alexander Lindhe
Art director: Therese Hasselkvist
Reportrar, Fotografer & Redigerare
Anna Buske, Daniel Kristiansson, Felicia
Libäck, Joakim Malmberg, Emma Messa,
Mattias Olsson, Johanna Skogman, Kenny Svensson, Nathalie Tranberg, Jodie
Whife, Emilia Lindholm, Annja Wikberg,
Therese Hasselkvist, Nils Jönsson, Marina Johansson, Alexander Lindhe
Omslagsfoto
Therese Hasselkvist
Ännu slukar barn böcker. Foto Emilia Lindholm
Kontakt
[email protected]
Besöksadress: Mejerivägen 3
Postadress: Box 66, 660 60 Molkom
Telefon expedition: 0553-100 04
Kort om projektet
Årets besök på Bok- och biblioteksmässan har varit utgångspunkten till
den här tidningen om ungas läs- och
skrivvanor. Som journalistikstuderande
på Molkoms folkhögskola är det här ett
intressant ämna att belysa. Vi bestämde
oss för att intervjua allt ifrån lärare till
författare för att få klarhet i hur det ser
ut 2011.
MT
Unga läser mer
och mindre
För 20 år sedan fanns ett betydligt mindre utbud av
medier än i dag. Statistiken visar att ungas läsvanor
har förändrats. Litteraturen har fått konkurrens.
molkomstidning.se
2
3
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
På B. Wahlströms förlag menar de att nedgången inte varit så märkbart stor. De tror att känslan av att sitta och hålla och bläddra i en
bok är en känsla som fortfarande håller i sig.
På Alfabeta tror de att det blev en liten uppgång när ljudboken
lanserades men inte att den ”normale” läsaren använder sig av
den. I stället är det de personer som tidigare inte läst som nu fått
ett mer lättillgängligt sätt att tillgodose sig litteratur. De menar att
medelsvenssonfamiljerna läser lika mycket nu som då. De som har
en tradition av att läsa för den vidare till sina barn.
Film i stället för litteratur
Barbro Aidantausta har undervisat i svenska på högstadiet i mer
än 20 år. Hennes uppfattning är att läsandet bland ungdomar har
minskat.
– Det finns alla varianter i en klass. Allt ifrån de som läser upp till
200 böcker om året till de som har läst en enda bok i hela sitt liv.
Hon tror också att det är medelklassfamiljerna som läser mest.
En ny tendens är att hennes elever i dag säger att de sett den på
film, när lärare undrar om de känner igen en viss saga. De har alltså
inte läst den eller fått den uppläst för sig.
– Barn behöver få böcker lästa för sig när de är små så att de kan
fråga och resonera med den vuxna.
Vissa elever har ingen läsförståelse när de börjar högstadiet och
behöver träna upp den. I Barbro Aidantaustas klass läser de då
samma bok så att de kan resonera kring handlingen och analysera
den.
– Alla har sin egen självbild som de relaterar till handlingen.
Hon tycker att det räcker med att läsa 50 sidor i en bok. Har inte
läsaren blivit fångad då finns det ingen anledning att fortsätta.
Samarbete med bibliotek
Christina Neu, bibliotekarie på Karlstads bibliotek, har en känsla av
att läsningen överlag gått nedåt.
– Det är en helt annan konkurrens med tv- och datorspel. Jag
funderar på hur vi ska locka in fler besökare och låntagare som är
unga, men vi har inte haft personal till det. Men vi har tankar om
det i framtiden, säger hon.
– Bokbryggan är ett projekt mellan biblioteket och pedagoger
från förskola och skola. Barn mellan fem och åtta år väljer tillsammans med oss ut en bok som de läser. Efter det är det pedagogens
uppgift att skapa ett intresse runt boken, till exempel att dramatisera den. Allt för att stimulera till läsning.
På sommaren anordnas också ett bokläger där deltagarna är från
13 år upp till 16 år. Där tränar de på att skriva, läsa och dramati-
sera. Det fokuseras på en författare som alla läser en bok av och
som sedan kommer på besök. Under sommaren 2011 deltog 30
ungdomar.
Reading kids
Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att biblioteksbesöken minskat . Unga män som besökte ett bibliotek någon gång
under året har sjunkit från 78 procent 1998 till 47 procent 2006. På
Linnèuniversitet håller de just nu på med ett projekt, Reading kids,
om hur bibliotekarierna kan vara ett stöd för skolpersonal. Sara Ahlryd, universitetsadjunkt, på institutionen för kulturvetenskap, kommer att presentera rapporten hösten 2012.
Litteratur i dag
Under de senaste 20 åren har läsningen sjunkit men genrerna kvarstår. Det finns fortfarande ungdomslitteratur som tilltalar pojkar
mer än flickor och vice versa. Just nu är vampyrtemat inne hos tjejerna. Hos killarna är det fantasy. Pia Hagmar har gett ut en serie
böcker för de lite yngre barnen, Dalslandsdeckarna, som tilltalar
båda könen.
Det är detektivromaner som kan jämföras med femböckerna. De
är väldigt populära uppger B. Wahlströms förlag. Böckerna har stor,
och inte så mycket, text på varje sida.
Ann Bogling, lektor i svenskämnets didaktik, och Anna
Nordenstam, docent i litteraturvetenskap, tror att ungdomarna
förr kunde gå in i de vuxnas läsvärld. Ett exempel som nämns är
Robinson Kruse. Nu visar studier att det är tvärtom-crossover som
det kallas. De vuxna har börjat läsa ungdomslitteratur. Twilight-s
erien och Blackhjärta läses i dag av både unga och vuxna.
Text Anna Buske
Kort om
Enligt en undersökning som SCB gjort på uppdrag av
Kulturrådet har ungas läsvanor sjunkit med 15 procent
från 1989-2006.
Samhälle Opion Mediers (SOM) siffror visar att antal
personer mellan 16-19 år som läst en bok under det
senaste året har minskat från 92 procent 1989 till 85
procent 2010.
Namn: Thomas van
Vegesack
Ålder: 83
Bor: Stockholm
– Jag läste massor när jag var liten.
Min pappa var en riktig storläsare som
uppmuntrade mig att läsa många olika
böcker. Idag tror jag att unga läser
mindre. Alla nya medier har tagit över
bokläsandet.
Elever på en folkhögskola i Värmland har gemensam lässtund på sitt internat.
Från vänster: Sofia Nyström, Douglas Enhager, Jonas Grönström. Närmast Gabriella Johansson. Foto Nils Jönsson
4
5
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Barn som
utomjordingar
Barn har rätt att veta vad som händer i världen. Det ligger på de vuxnas ansvar att se till att de förstår.
– Görs det i lagom mängd kommer barnets nyfikenhet att väckas, säger Håkan Borgström, journalist
och författare av faktaböcker för barn.
Första gången ett barn ska läsa en faktabok, måste en vuxen finnas
med för att kunna ge förklaringar och hjälpa barnet att förstå. I dag
är förekommer det att till exempel lärare lämnar barnen ensamma
att läsa igenom ett faktastycke. Håkan Borgström anser att det här
sättet att undervisa gör innehållet svårförståeligt för eleverna.
– Det är väldigt viktigt att inte lämna barn ensamma med faktaböcker, säger han.
Genom barns ögon
Barn är egentligen väldigt nyfikna varelser. Det svåra är att nå fram
med fakta som för dem verkar tråkiga. Att göra facklitteratur rolig
och spännande är en utmaning som Håkan Borgström tagit sig an.
– Jag brinner verkligen för det här!
Han anser att vi alla måste försöka se världen genom barnens
ögon. Först då uppstår frågor som väcker barnens nyfikenhet, vilket
också leder till en naturlig ingång till förklaringar.
– Diskutera samtidigt som ni läser
med barnen, titta på bilderna och
fundera själv på om det går att gräva sig genom jordklotet eller varför
ett blåmärke är blått, manar Håkan
Borgström.
Lätt och tydligt
Han jämför barn med rymdvarelser.
De ser världen med unga ögon, och
saker vuxna tar för givet kan vara
Håkan Borgström med en av
sina sex faktaböcker för barn.
Foto Alexander Lindhe
6
nytt och outforskat för ett barn. Facklitteratur uppbyggt kring det
tankesättet gör ofta böckerna mer tilltalande för de yngre läsarna
och stimulerar dem till läsning.
Enligt Håkan Borgström läser barn hellre det han kallar för
”onyttiga”
böcker, det vill
säga roliga
och lättsmälta
sådana. Därför
är det bra att
använda faktalitteratur för barn som är kryddade med lite roligare
saker. Det är också viktigt att böckerna utformas på ett för barn
förståeligt sätt – att längden på skruv inte skrivs i centimeter utan
”ungefär lika långt som ditt finger”. Bilderna i den här typen av
böcker är också mycket viktiga. Lätta, tydliga bilder som visar en
rörelse på till exempel någon som cyklar eller hoppar varvas med
fördel med närbilder på solen eller på en atom.
– Det är även viktigt att utsätta barn för svåra ord. Det är inget
man ska vara rädd för. Görs det i lagom mängd kommer barnets
nyfikenhet att väckas och han eller hon kommer att ta reda på vad
det betyder. Eller fråga den som introducerar eller läser texten tillsammans med barnen.
Diskutera samtidigt som
ni läser med barnen.
Tre råd
Med femton år som författare och sex fakta böcker för barn i
bagaget vill Håkan Borgström ge tre viktiga råd till lärare och föräldrar i dagens samhälle.
– Det första rådet jag vill ge er är: läs tillsammans. Det andra rådet är: läs tillsammans. Och det tredje rådet är: LÄS TILLSAMMANS!
Text Alexander Lindhe
Namn: Ingrid Johansson
Ålder: 73
Bor: Västergötland
Peter Jonehög läser med sonen Eliah.
Foto Kenny Svensson
– Det var min mor som läste sagor för
mig och det gjorde att jag själv ville
börja lära mig att läsa. Den boken
som jag minns bäst från min barndom
är Pelle Svanslös, för att den goda
segrade alltid och det skapade en
spänning i böckerna.
7
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Samisk
kärlekssaga
Böcker om den första stora kärleken, kampen
att finna sig själv och homosexualitet varvas
med inslag från den samiska kulturen. Författaren Ann-Helén Laestadius tar inte bara upp
saker som många unga i dag kan relatera till
utan insperaras även av sin egen uppväxt.
...man blev kallad lappjävel och
kände sig mindre värd i skolan.
I år släppte journalisten och ungdomsförfattaren Ann-Helén Laestadius sin tredje ungdomsroman Ingen annan är som du, en fristående fortsättning om flickan Agnes. Hon ska nu på konfirmationslägret i Nikkaluokta, utanför Kiruna. Det är ett ställe där samer för
en gång skull är i majoritet istället för minoritet, men allt går inte
riktigt som hon tänkt.
I de två tidigare böckerna SMS från Soppero och Hej vacker får
läsaren också följa flickan från Solna med samisk mamma. Om hur
hon lär sig samiska i smyg, spenderar timmar framför datorn och
skickar hundratals sms med den snygga samekillen Henrik från
Soppero, hennes mammas hemby. När de äntligen träffas i byn
uppe i norr kallas Agnes för Stockholmare och Henrik kan plötsligt
inte ses mer.
Lappjävel
Det var inte lätt att vara same under 80-talet. Ann-Helén Laestadius
berättar att man blev kallad lappjävel och kände sig mindre värd i
skolan. Det var som att tillhöra något man inte tyckte om.
Hon sitter på en av de få lediga stolarna runt en samling småbord.
Trots att hon snart måste iväg på en till intervju ser hon avslappnad
ut med benen i kors och händerna bekvämt placerade i knät. Klädd
i en vacker blå samisk kolt med matchande skinnstövlar sticker hon
ut från folkmängden bokmässan lockat till sig.
– Jag känner i dag sorg att jag vände ryggen mot mitt ursprung.
Det finns de som tycker att jag inte är riktig same. Det är inte lätt
att ta tillbaka sin plats då jag inte tagit till mig något förrän i vuxen
ålder.
– Fast jag var ju alltid same hemma och inuti men vågade inte stå
för det i skolan.
Ann-Helén läser högt ur sin senaste bok
Ingen annan är som du.
8
Kärlekssaga med kulturella inslag
Böckerna om Agnes är en berättelse om den första eldiga kärleken
och kampen att hitta sin identitet. Det är något många unga i dag
kan relatera till, till skillnad från samelivet. Ann-Helén anser att det
behövs skrivas på det sättet för att få upp intresset och nå fram till
läsaren.
– Först ville förlaget som gav ut SMS från Soppero i pocket att jag
skulle ha en ren på framsidan på ena boken, men vilken 13-åring
skulle vilja läsa den? Man kan väl säga att det är en kärlekssaga med
kulturella inslag.
Även fast böckerna till stor del handlar om samer är tanken att de
ska nå ut till unga från alla kulturer och med olika förutsättningar.
– Alla grubblar någon gång över vem man är. Det är ett sådant
ämne som behöver beröras.
Själv läste Ann-Helén mycket som barn och tycker det är jätteviktigt
med ungdomsböcker. För de som vill börja skriva men inte riktigt
vågar ta det där första klivet har hon ett par tips.
Namn: Mette Johansen
Ålder: 40 år
Från: Göteborg
– Min mamma brukade läsa högt för
mig och jag hade till och med kassettband med de flesta böckerna av
Astrid Lindgren. Sedan flyttade jag till
Afrika med min familj när jag var fyra
år. Där bodde jag i två år. Jag lyssnade
på Astrids sagor varje morgon.
9
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Ann-Heléns böcker
SMS från Soppero (2007),
Hej vacker (2010) och
Ingen annan är som du (2011).
– Att gå skrivarkurser är en jättebra grej. Någonstans där man kan läsa upp sina texter och få
lite respons och kritik. Eller att bara läsa upp för
en vän som ger sin ärliga åsikt hjälper otroligt
mycket.
Öka intresset
Responsen på böckerna om Agnes har sett lite
annorlunda ut beroende på vart i landet den
kommit ifrån. I norra Sverige har de lite mer
kännedom om samiska kulturen medan det
i södra delarna kan dyka upp många frågor.
– På skolbesök har jag frågor som har ni
egna pengar? Har ni datorer? Det finns en
hel del fördomar mot samer och det är
synd att det inte diskuteras mer i skolorna.
– Även i lärarutbildningen är det viktigt att man trycker på att få ett ökat
intresse för ämnet.
Tala svenska
Ann-Helén föddes i Kiruna med
samisk mamma och svensk
pappa. För tolv år sedan
lämnade hon sin hemstad
och bor nu i Solna utanför Stockholm. Fast hon alltid längtar hem
tror hon att det blev lättare att skriva sina böcker efter att hon åkt
därifrån, även om det är på besök hemma i Kiruna som hon skriver
mest.
Hennes mamma växte upp men sina syskon i en renskötarfamilj.
Men när de började i skola var det bara svenska som skulle
talas. Gjorde man annat kunde det resultera i bestraffning. Detta
påverkade generationer av samer. Stämningen i landet blev den
10
att här är vi svenskar och då talar vi svenska. Konsekvensen blev att
många förlorade språket och ville inte föra det vidare till sina barn.
Dagens ungdomar stolta
De samiska ungdomarna i dag tycker det är kul att läsa böckerna,
lite som att läsa om sig själva och deras egna byar. Men många av
dem som själva drömmer om att skriva är tveksamma. De frågar sig
själva vad de kan skriva om hemma. De vill till något annat, något
större.
– Jag försöker då prata om att det kanske är just det här som är
spännande. Att berätta vad som händer i den här lilla byn. Äldre
samer kan dock vara lite kritiska, då de tycker att jag tar upp en del
konflikter.
Många vuxna kan också tycka det är skönt, som en förklaring till
varför många av dem tappade språket själva som unga. I dag är det
en helt annan situation.
– Dagens ungdomar vill lära sig samiska, är stolta över sin härkomst och många bär kolt. Min sjuåriga son har just fått börja i modersmålsundervisning vilket känns jättekul.
Homosexualitet
Ann-Helén nämner redan nu att det kommer en fjärde bok om
Agnes. Men hon är en aning hemlighetsfull med innehållet. Hennes
panna rynkas och blicken förs upp under det korta ögonblick hon
funderar på hur mycket hon ska avslöja. Nästan lite motvilligt
berättar hon att boken beräknas komma ut nästa höst och kommer
att beröra ämnet homosexualitet.
Enligt henne är detta fortfarande en känslig fråga i den samiska
vardagen.
– Självklart finns det unga homosexuella samer men de syns sällan. En stor del av den samiska bilden är väldigt macho med renskötare och snöskoter.
Det blir inte bara fler böcker. De två första böckerna om Agnes
ska under nästa år filmatiseras.
Tiden är slut och Ann-Helén måste skynda sig vidare. När hon reser
sig svajar de färggranna tofsarna på hennes stövlar. Hon rättar till
den lilla skinnväskan som hänger över axeln och försvinner iväg,
snabbt omslukad av massan.
Text & Foto Jodie Whife
Kort om
Född: 1971 i Kiruna
Yrke: Journalist och författare
Bosatt: I Solna, Stockholm, sedan 1999
Aktuell: Ingen annan är som du kom ut sommaren
2011. De två första böckerna (Sms från Soppero och
Hej vacker) kommer bli film inom en snar framtid
Namn: Wolfgang
Schwering
Från: Gnosjö
Ålder: 60 år
– Jag läste mest äventyrsromaner
och reseskildringar när jag var tonåring. Ungdomar i dag läser nog mindre än vad min generation gjorde i
den åldern. Datorn borde låsas in!
11
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Det våras
för tyskan
Intresset för det tyska språket minskar i landets skolor. Ungdomar väljer
hellre andra språk och många menar att det räcker med att kunna engelska.
– Det är en amerikanisering vi ser, säger Lilian O Montmar, språklärare och
författare med stor erfarenhet av språkundervisning.
Lilian O Montmar håller föredrag och seminarium om olika
metoder att lära ut språk på. Hon har bott i Österrike i över 20
år och har mångårig erfarenhet av läraryrket. Hon har skrivit nio
romaner som hon har använt på olika sätt i sin undervisning. Hon
talar inför åhörarna passionerat om hur man kan göra eleverna mer
intresserade av språk och inspirerade att lära sig mer. Högläsning,
samtal om litteratur och fokus på att det ska vara roligt med språk
är några råd som hon ger.
– Det måste finnas ett samtal kring litteraturen. Ha många boksamtal och skapa ett intresse, säger Lilian O Montmar.
Färre läser ett tredje språk
I dag väljer många ungdomar bort att läsa ett tredje språk i
skolan, med motiveringen att det räcker med
engelskkunskaper senare i arbetslivet. Det
är en motivering som Lilian inte skriver
under på.
– Det handlar om att lära sig om
olika kulturer, att kunna koderna
i arbetslivet i de olika länderna.
Och i dag efterfrågar näringslivet
anställda med kunskaper i bland
annat tyska och kinesiska. När man
gör upp affärer är språket en viktig
del att ha med sig så att man inte
kommer dit och gör bort sig.
Lilian O Montmar ser ljust
på tysk litteraturs framtid,
trots att allt fler ungdomar
väljer bort språket.
12
– I Tyskland är det lite mer strikt, man umgås inte på samma sätt
som här i Sverige privat kring möten och liknande. Här umgås vi ju
alla tillsammans på ett annat sätt, säger hon.
Kreativitetens Berlin
Trots att ungdomar i allt större utsträckning väljer bort det tyska
språket så ser hon ändå ljust på framtiden för tysk litteratur. Unga
människor är medvetna om vad som finns.
– Intresset och nyfikenheten finns, det tror jag, säger hon.
Hon nämner bland annat hypen kring Berlin och den spirande
kreativitet som finns bland unga där just nu. Många svenska ungdomar har helt enkelt fått upp
ögonen för Tyskland och kultuNär man gör upp
ren i landet tack vare intryck och
inspiration från Berlin som stad. affärer är språket en
Samtidigt sker det omvända i viktig del att ha med sig.
Tyskland där många människor
är nyfikna på Sverige och svensk
kultur. Ökat utbyte mellan länderna tror Lilian O Montmar kan få
fler i Sverige att välja tyska som tredje språk i framtiden.
Namn: Björn Åkerblom
Ålder: 26
Bor: Stockholm
Tyska som andraspråk
Historiskt sett har Tyskland alltid varit viktigt för Sverige, en naturlig
partner både när det gäller kultur och handelsutbyte. Fram till
1946, när engelskan tog över, var tyskan också andraspråk i svenska
skolor. Lilian O Montmar tror att det går att vända den nedåtgående
trenden, att tysk litteratur åter blir populär och att inlärning av tysk
grammatik också kan ses som något roligt i skolan.
– Man måste repetera, så är det, men det hjälper inte att tjata,
resonerar hon i sitt föredrag.
– Jag tror att ungdomars läsvanor i dag
skiljer sig från när jag var yngre. Mina
småsyskon och deras vänner som är i
tonåren verkar alla läsa mycket mindre
av eget intresse än vad jag och mina
kompisar gjorde i samma ålder.
Text & Foto Nils Jönsson
Svenska ungdomar inspireras av kreativiteten i Berlin.
Foto Staffan Larsson
13
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Kreativa uttryck ska öka ungas läsintresse i Borgholm. Med
hjälp av Johan Unenges serieroman Mitt nya liv fick det stå
uttryck för elevernas reflektioner. Resultatet hamnade i
bloggböcker som senare blev publicerat på internet.
Kreativt
läsintresse
I Borgholms kommun har läsprojekt Läsfåk pågått under 2010 och
2011. Fem stycken årskurs åtta-klasser deltog - totalt ca 100 elever.
Det är ett projekt med målet att öka elevernas läsintresse med hjälp
av kreativa uttryck. Eleverna fick läsa författaren och illustratören
Johan Unenges serieroman Mitt nya liv. Efter varje kapitel gjordes
en genomgång där eleverna fick reflektera över läsningen i (b)loggböcker, ett skrivhäfte där varje uppslag var uppdelat i sektioner.
På ena sidan fanns plats för positiva och negativa tankar och åsikter, men även för frågetecken och sådant eleven fastnade extra för.
Andra sidan lämnades blank och fylldes ofta med teckningar eleverna associerade till det lästa kapitlet.
Bloggbok
En del utdrag publicerades på Borgholms biblioteks blogg, varav
namnet (b)loggbok. Här kunde alla som ville läsa. Både bibliotekarien Hannah Krahner och författaren lämnade sina kommentarer.
De olika momenten som blogg, teckning och läsning utöver skrivdelen fick fler elever intresserade av projektet.
– Metoden tillgängliggör innehållet även för dem som inte vill
skriva, säger Hannah Krahner.
Namn: Parasto
Moameni
Ålder: 22
Bor: Göteborg
Workshop med Unenge
Projektet, som kunde knytas samman med bildlektioner, höll på i
cirka en till två månader i varje klass beroende på hur mycket tid
som kunde avsättas. Allt avslutades med workshop med Johan Unenge. Med honom fick eleverna göra en skrivuppgift och i efterhand rita serier under bildlektionen. En bonus som dök upp, enligt
Hannah, var att boken Mitt nya liv tog upp frågor som rörde rasism
och främlingsfientlighet, en alltid aktuell fråga. I efterhand anser
hon att projektet på detta sätt även kunnat knytas an till samhällslektionerna.
Text & Foto Jodie Whife
14
– I Kissies blogg får man säkert lära
sig att särskriva. Vissa bloggar är riktigt bra skrivna men jag vet inte hur
det påverkar oss. Jag läser helst
loureeditweed.blogspot.com
Hanna Krahner om att utveckla skrivande och läsande bland unga.
15
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Främja kreativiteten
hos barn och ungdomar
Barn och ungdomar sitter på en kreativitet utan gränser, men kan behöva hjälp att sortera sina fantasier.
Programmet Ung berättare är ett ypperligt verktyg
att använda sig av för att underlätta starten i det
litterära skapandet.
vad unga författare ska tänka på när de ska skriva en bok.
– Dramaturgin är viktig. Boken måste ha ett förlopp som fångar
läsaren. Det första kapitlet måste ta fart snabbt, boken måste ha en
stark inledning. Det ska även vara ett lättsamt och detaljrikt språk
med ett bra tempo.’
Viktigt att tänka på
Hon säger också att förlaget tar emot massor med bokmanuskript
hela tiden, vilket vittnar om hur viktigt det är att stå ut ur mängden.
Men som barn eller ungdom kan det vara svårt att veta hur de ska
förhålla sig till dessa riktlinjer. Språket behöver utvecklas för att
texterna ska bli mer innehållsrika.
Skrivövningar
Katarina Kuick anordnar via Författarcentrum skrivarläger för barn
och ungdomar i olika åldrar.
– Inspirera och igångsätt, det är början, säger Katarina Kuick och
slår ut med händerna.
Hon försöker få sina elever att komma igång med skrivandet
genom praktiska och enkla skrivövningar. Barnen får sätta sig ned
tillsammans utrustade med papper och penna och skriva ihop
olika substantiv, för att på så vis skapa nya kreativa ord. Ord som i
slutändan resulterar i en mening eller rent utav en dikt.
– Vuxna är mer hämmade och rädda för att göra fel, påpekar Katarina Kuick.
De unga eleverna har lättare att ta till sig övningarna och blir på
så vis mer kreativa i sitt arbete. Både läsning, film och spel utvecklar kreativiteten hos barn. Dramaturgin finns i alla aspekter, speciellt i dataspel där barnen får skapa sin egen historia. De får en
större förståelse för hur olika handlingar får konsekvenser. På så vis
kommer det logiska, eller ologiska, tänket igång.
Utbildare och handledare på Ung berättare Foto Jodie Whife
Ung berättare hjälper till med stöd genom hela processen: från
att bokidén kläcks till skapandet då boken planeras och skrivs, till
tryckfasen och bokens färdigställning, för att sedan knyta ihop säcken med marknadsföring och försäljning.
Linda Lenden och Elin Fryk jobbar som utbildare och handledare
på Ung berättare. De poängterar att barnen och ungdomarna får
arbeta med deras självkunskap, erfarenheter och drömmar. Deras
intressen måste finnas i projektet för att det ska kunna ge resultat.
– Det som är unikt med Ung berättare är att de får skapa från det
som berör deras inre livsvärld, säger Linda Lenden.
– Det blir ju på riktigt när de får trycka och sälja sina egna böcker,
säger Elin Fryk.
16
Utbildningen kan ske på skoltid och integreras i den vanliga undervisningen. Ung berättare har material och kunskap att dela med
sig av till lärare som är intresserade av projektet. Några personer
på skolan får agera nyckelpersoner under projektets gång. Innan
start får de genomgå en kompetensutbildning för att kunna leda
och organisera projektet. Böckerna som produceras ställs ut på en
lokal bokmässa där de som vill kan gå och titta på resultatet av arbetet. Senare finns det även möjlighet för eleverna att delta på den
stora Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Förra året, 2010, var
det omkring 1000 elever som medverkade i programmet och siffran fortsätter att stiga i år.
Ann Sköld Nilsson, företagschef på Rabén & Sjögren, tipsar om
Unga författare blir allt vanligare
– Förr i världen var det mer ovanligt med unga debutanter inom
litteraturen. Men det är helt klart mer intressant med unga författare än gamla. Det är ju ur ett rent ekonomiskt perspektiv bättre
att publicera en ung författare som har många år framför sig, säger
Ann Sköld Nilsson, företagschef på Rabén & Sjögren.
I dag kan vi se de unga skaparna mer och mer genom olika projekt och skrivartävlingar. Tidningen Ponton, till exempel, drivs och
skrivs av unga. Och Lilla Augustpriset har sedan 1994 delats ut varje
år till ungdomar mellan 16 och 20 år med syftet att lyfta fram de
unga författarnas texter. På så sätt vill de hjälpa dem på traven i
sitt litterära skapande. Intresset för barns och ungdomars skrivande
har ökat med tiden. Det är vårt ansvar att ta vara på kreativiteten
som finns hos dem.
Text Annja Wikberg
Kort om
Ung berättare
Berättarföreningen Tellus har startat upp ett utbildningsprogram, Ung berättare, som vänder sig till
barn och ungdomar mellan 3 - 19 år. De är i dag
verksamma i både Sverige och Finland men är även i
startgroparna för att starta upp sin verksamhet även
i Norge. Målet med utbildningen är att stimulera
barns och ungdomars berättarförmåga, samt göra
dem till publicerade författare med sina böcker ute
till försäljning.
Unga författare Foto Jodie Whife
Namn: Hanna Glans
Ålder: 32
Bor: Göteborg
– Skolorna har ett jätteviktigt jobb att
uppmuntra unga att läsa. Eleverna
måste få mycket att läsa och gärna att
man pratar om läsning och litteratur
på lektionerna. Det är också viktigt att
man läser högt för barnen från en tidig
ålder.
17
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Skolan twittr@r
Hjärtat
– nyckeln till skrivandet
Skrivandet hos unga blir sämre och sämre. Slarv i texterna blir allt vanligare. Orsakerna kan ha att göra med
nätspråket som blivit mer och mer allmängiltigt.
– Men också på grund av ungdomarnas oförmåga att
skriva under tvång och stress. Det utlöser mycket slarv,
säger Inger Dejke.
Hon är verksam som författare och har undervisat i litteratur i över
35 år.
För att söka efter grundproblemet i frågan kan man peka på nätspråket och försöka se ett logiskt samband. Men hon menar samtidigt att vi bör akta oss för att dumförklara unga och deras skrivande
utveckling. Att särskilja nätspråket med det ursprungliga språket
kan och framförallt bör inte vara så invecklat. Istället handlar det
om en slags blandning mellan ungas ovilja, kontra tvånget att skriva
på beställning.
– Enligt mina erfarenheter skriver unga sämre i dag än för cirka
30 år sedan. Det förekommer mycket slarv i det skrivna språket. Det
kan delvis handla om en bristande vilja, men också att unga i dag är
sämre på att hantera allt tvång. Men uppmuntrar man unga människor mer till att släppa loss i sitt skrivande tror jag att vi skulle få
en annan uppfattning. Dessutom växer många till sig en vilja, säger
Inger Dejke.
Det handlar om slarv
Enligt Inger Dejke är den största orsaken till försämringen att det
handlar om slarv. Att slarvet förekommer på grund av oförmågan
att kunna hantera stress, samt bristen på engagemang.
– Det viktiga är hur språket används och att få igång skrivlusten.
Trötta på medias negativa bild av skolan startade lärare forumet #skollyftet på Twitter.
– Det är en plats att dela diskussioner och erfarenheter, säger läraren Agneta Torkipour.
Språket måste innehålla hjärta och engagemang. Har man det, blir
språket genast mycket bättre.
Ett eget språk är viktigt
Inger Dejke går gång på gång in på hur pass viktigt det är att finna
sitt eget språk. I synnerhet vad det gäller det poetiska skrivandet
bland unga i dag. För att man överhuvudtaget ska tycka att det är
kul att skriva är det viktigt att det skrivna ordet alstras oavkortat
från hjärtat.
– Formar man sitt eget personliga språk ökar lusten och slarvet
minskar. Det bidrar till en förbättring.
Vad det gäller nätspråket och hur det har påverkat kvaliteten på
skrivandet hos unga, menar Inger Dejke att det nödvändigtvis inte
behöver vara ett problem.
– Det ska gå att hålla isär dessa två skrivstilar. Jag ser det inte som
ett så stort problem.
Det är ett av budskapen lärarförbundet nu sänder ut. Men vad är
egentligen Twitter? Kort sagt är det en blandning mellan chatt och
blogg. Du kan skicka korta meddelanden som alla som vill kan ta
del av. Du väljer själv vilka du vill följa, allt från privatpersoner till
företag, organisationer och forum.
Enligt läraren Agneta Torkipour, nu huvudskyddsombud på
lärarförbundets lokalavdelning i Göteborg, är det fler och fler lärare
som twittrar i dag. Hon är själv en flitig användare av tjänsten och
tycker att det är ett bra och enkelt sätt att kommunicera. Ett av
Bra för framtiden
Agneta Torkipour berättar även att dessa olika twitterforum är öppna för alla. Det ger politiker och media möjligheten att kunna följa
vad som diskuteras i skoldebatterna - inte bara på #skollyftet utan
på alla olika forum som finns.
Om Twitter är något att använda i själva utbildningen med elever
är Agneta Torkipour tveksam till då grupperna är just öppna. Hon
vet lärare som använder sig av slutna grupper på facebook som en
del av kommunikationen mellan dem och klassen. Hon tror dock
att Twitter är bra för eleverna i längden. Det som tas upp där av
lärarna kommer att påverka det framtida skolsystemet.
- För det är lärarna som ska styra skolans utveckling. Det är de
som vet vad som behövs och kunskapen finns där, avslutar Agneta
Torkipour.
Det viktiga är hur språket används
och att få igång skrivlusten
För att få unga att engagera sig mer, och för att öka intresset för
det skrivna språket har Inger Dejke lösningen.
– Jag brukar be dem som upplever det obehagligt att skriva, att
skriva om något som är känsligt och berörande. Just för att få igång
den skrivande processen. Resultatet brukar vara väldigt positivt.
När glädjen kommer ökar antalet skrivtimmar och det bidrar givetvis till en klar förbättring.
Text Mattias Olsson
de forum hon följer är #skollyftet. Den skapades av lärare som
en motpol till Aftonbladets livegranskning av den svenska skolan
i #skolraset. Syftet är att lyfta fram positiva exempel från skolan.
Lärarna vill få fram mer än medias negativa och problemorienterade
bild.
– Här kan jag twittra med andra lärare och personer som är
intresserade av skola och utbildning. Det hjälper verkligen att ha
en plats där man kan byta erfarenheter, få tips och idéer, diskutera
och även debattera.
Text & Foto Jodie Whife
Harry Potter
skär genom alla lager
Harry Potter-böckernas popularitet saknar motstycke. Berättelserna om denne
pojke innehåller många delar som fångar en väldigt bred läsarkrets: lekfullhet hos
tioåringar, problemlösande för studerande läsare och avkoppling för den vuxna
gruppen.
Att Harry blev just en pojke är ingen slump. Unga pojkar vill inte läsa om flickhjältar, medan flickor inte alls har något emot att läsa om pojkhjältar. Det är bland
annat detta som Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap, tar upp i boken
Möte med barnboken.
Unga läsare har också lättare att ta till sig litteratur om den ingår i en längre serie, där man i flera böcker får följa samma karaktär, än om boken står helt för sig
själv. Boksuccén har också genererat till ett socialt grupptryck - det blev en trend,
många läste böckerna enbart för att hänga med i snacket.
Sofia Pettersson, lärarstudent vid Lunds universitet, skriver i sin uppsats att författaren Joanne Kathleen Rowling, mest känd som J.K. Rowling, inte fick skriva
ut hela sitt namn på boken när den först publicerades. Förlaget trodde att yngre
pojkar skulle välja bort boken om de såg att det var en kvinna som skrivit den.
Namn: Hanna Ngugen
Ålder: 20
Från: Göteborg
– Jag lägger mer tid på att läsa bloggar
än litteratur. Annars följer jag även
med mycket på Twitter.
Text Joakim Malmberg
Foto Alexander Lindhe
18
19
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Digital läsning
Nätboken - ett komplement till den fysiska boken
I en internationell studie från 2009 (Pisa 2009) noterades en kraftig försämring av svenska elevers
kunskaper i läsförståelse. Samtidigt bekräftades att unga är bättre på att läsa digitala texter än
traditionella texter.
– Svenska elever är bra på digital läsning, men inte bäst. Nu måste vi i Sverige fundera på hur
vi kan arbeta för att bli ännu bättre i både traditionell och digital läsning, säger Anna Ekström,
generaldirektör på Skolverket.
Dan Israel, förläggare på Leopard förlag, ser nätboken som ett komplement.
– Kanske når nätboken många unga och på så vis kan vi täcka flera målgrupper, men jag tror inte
på att unga läser mindre i dag. Det är inte för intet det kallas slukarålder, säger han.
Text Mattias Olsson
Ta bilden och berättelsen
till den digitala världen!
Tekniken går framåt i ett rasande tempo. Litteraturen gör sitt bästa
för att följa med i utvecklingen och tilltala de nya generationerna
läsare. Datorn och telefonen är den nya inkörsporten för de riktigt
små barnens läs- och skrivvanor.
Rabén & Sjögren, ett av Sveriges ledande
barn- och ungdomsbokförlag, har förstått att
om de vill hålla sig kvar på marknaden gäller
det att inte bara sälja fysiska böcker.
Det är nog ingen som har missat att det numera går att lyssna på en bok i stället för att läsa den.
– Det är helt underbart. Man kan alltid lyssna, i tunnelbanan, när du ligger och blundar eller
när du gör något helt annat. Städar kanske, säger Mikael Areström från Laudio, en internetsida
som säljer ljudböcker. Men att det skulle påverka ungas läsvanor tror han inte.
Mikael Areström berättar att ljudboken haft
svårt att slå igenom för att de flesta som läser
faktiskt är äldre och gillar det traditionella. De
gillar när det är som det har varit förr, att fram
och tillbaka läsa de rader som författaren skrivit
ihop till en historia.
få lyssna på ljudböcker i skolan, gärna så tidigt
som möjligt.
– De kanske kan få ett bättre uttal och lära
sig lite om vad som faktiskt är ord och vad som
bara är någon typ av uttal, dialektalt uttal till
och med, fortsätter han.
Ett bra komplement
Mikael Areström tror inte alls att ljudboken
skulle påverka ungas läsvanor negativt.
– Man behöver ju inte sluta läsa. Det är ju ett
komplement. Man kanske i stället övar upp sin
koncentrationsförmåga och blir bättre på att
lyssna, säger han.
Mikael Areström tror även att ljudboken kan
utveckla språket hos människor. Det är lättare
att lära sig nya ord genom att lyssna på en historia som kan vara mer komplicerad än den kan
vara i text för att man ska förstå. Han menar att
det är lättare redan som liten att förstå talet och
att man då tidigare kan utveckla sina talkunskaper genom att lyssna.
Känslan, den enda skillnaden
Boken i text och boken i ljud skiljer sig inte innehållsmässigt i från varandra. Ljudboken är den
tryckta boken inläst av en person, vilket Mikael
Areström tror kan ge en större känsla. En annan
fördel med ljudböcker är, enligt honom, att det
kan finnas med effekter och bakgrundsljud.
– Det finns möjligheter att höra när vattnet
droppar i en ljudbok, den möjligheten finns inte
i text, menar han.
På biblioteket i Karlstad har de inte märkt att
det lånas ut varken fler eller färre ljudböcker.
Och att ungdomar skulle lyssna mer än läsa
tycker de inte stämmer.
– Det ser ut som det alltid har gjort. Vissa
ungdomar gillar att läsa och vissa inte. Ljudboken har inte gjort någon skillnad på ungas läsvanor, menar de.
Utvecklar talet
– Jag har använt ljudböcker lite i bilen. Lyssnat
på en klassiker som aldrig hunnit bli läst, säger
Staffan Lööf, en av besökarna på Bokmässan i
Göteborg 2011.
Han och Mikael Areström verkar vara överens
om att det är ett bra komplement till den tryckta
boken. Stefan Lööf tycker att ungdomar borde
Applikationer
De har lanserat fyra nya serier med applikationer, så
kallade appar, till iPhone, androidtelefoner och surfplattor som vänder sig till små barn. De fyra nya serierna av appar består av pekböcker, bilderböcker, memory och småfilmer.
Apparna går att ladda ner till din mobiltelefon eller surfplatta och
är anpassade för de olika modellerna. Vilken modell appen är gjord för
framgår i informationen om den.
Text Felicia Libäck
Foto Alexander Lindhe
Namn: Annika Levander
Ålder: 46
Bor: Uddevalla
Tips
Nytt inlärningssätt
Utvecklingen går framåt och barns inlärningssätt blir mer och mer datoriserat.
Allt tyder på att vi i framtiden kommer att använda oss av datorer inom de flesta
områden. Pekböcker, bilderböcker och memory har funnits i alla tider. Men den äldre
generationen har fått ta del av den pedagogiska träningen genom spel och böcker i
papper och trä som går att ta på. I dag kommer tekniken även ifatt småbarnen, och den
kladdiga pekboken i papper har bytts ut mot en smidig dator att ha i knät.
Text & Foto Annja Wikberg
20
Ljudboken
- ett komplement
Boktips direkt i mobilen
Med appen Boktipset får du boktips direkt i din Iphone baserat på
vad du gillar att läsa. Appen är ett enkelt sätt att söka bland åtta
miljoner titlar, hålla koll på vad som är hetast och se vad vännerna
läser. I november kommer den andra lanseringen som även riktar
sig till mobiltelefoner som inte är Iphone.
– Jag tror inte att ungdomar spenderar lika mycket tid till att läsa böcker.
Tekniken har tagit över.
Text Therese Hasselkvist
21
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Hjärnan förändras
i takt med internet
Bloggar, forum och facebookstatusar är läsning och skrivande i ny skepnad.
Vi blir bättre på att göra fler saker samtidigt. Språket utvecklas hela tiden.
– Bloggandet motiverar till att skriva och lägga ut på internet. Det gör att
vi vågar skriva mer, säger Kalle Malmstedt, bloggare på 365saker.se.
För tre år sedan startade en blogg som kom att bli väldigt populär. Den hette 365
saker du kan göra. Det var Navid Modiri som drog igång projektet med syfte att
göra saker han inte tidigare gjort och skriva ner det i sin blogg. Bloggen växte sig
stor och har lyckats inspirera människor världen över. Nu heter bloggen 365saker.
se och drivs av Kalle Malmstedt som är bloggare och journalist. Han sysslar dagligen
med bloggar och ser absolut inte bloggen som något negativt som skulle kunna dra
ner ungdomars skrivvanor. Snarare tvärtom.
– Jag tror absolut att bloggar och internet över huvud taget påverkar alla, inte
bara ungdomar. Bloggandet motiverar till att skriva och lägga ut på internet. Det
gör att vi vågar skriva mer. Det är precis som den där klyschiga meningen ”du är
något om du syns” och det stämmer till viss del. Det är nog det som har gjort att
många startat bloggar.
Blogga som skrivträning
Han menar att i bloggar har alla en chans att uttrycka sig. Det är bra skrivträning,
att tvinga sig själv att skriva ett blogginlägg om dagen är nyttigt. Språket utvecklas i och med de nya medierna och nya ordbildningar kommer förmodligen att
uppkomma.
– Ingen språklig utveckling är dålig, allt är bra. Men det kan säkert bli
en krock i kommunikationen. Om ungdomar börjar skriva mycket förkortningar som äldre inte förstår till exempel, säger Kalle Malmstedt.
Ungdomar i dag läser mycket korta och snabba texter på till
exempel datorer och mobiltelefoner vilket påverkar deras läsvana
negativt. Läsandet
av
blogginlägg,
nyheter
eller
facebookstatusar
på nätet gör
att
hjärnan
förändras. Den vänjer sig snabbt och anpassar sig för hur den
används. Det gör att hjärnan får svårt att läsa längre texter som
till exempel en hel bok.
– Vi får en generation som inte läser böcker. Men det finns ju
faktiskt böcker som läses av unga. Till exempel Twilight och Harry
Potter är sådana böcker som har lästs av väldigt många ungdomar världen över. Så att säga att ungdomar inte läser böcker är
inte helt rätt, säger Kalle Malmstedt.
2011 var ett 20-tal bokbloggare samlade för att skriva om mässan.
Anna-Karin Skoglund och Therese Johansson var där och de talade
positivt och gillande om bloggkulturen, speciellt bokbloggarnas
framväxt.
– Jag tror att bokbloggar kan göra att ungdomar blir mer intresserade av att läsa böcker. Det ges väldigt mycket lästips på bloggar
och det är väldigt lättillgängligt vilket är bra. Man läser nog hellre
boktips på bloggar än recensioner i tidningar, berättar Anna-Karin
Skoglund.
Nätet och bloggar ger även ett socialt utbyte. Det uppstår aktivitet och att kunna kommentera ger läsarna möjlighet att få svar på
frågor som de har.
– På bloggar vågar folk vara mer aktiva och kommentera. Det blir
mer en diskussion där. Det finns väldigt många som skriver bra och
på nätet får ungdomarna utrymme att utrycka sig. Det finns inte en
massa mallar som de måste följa utan de kan skriva som de själva
vill, säger Therese Johansson.
Text & Foto Therese Hasselkvist
Kort om
Internetanvändning påverkar hjärnan
En studie gjord av amerikanska forskare
2008 visar hur sökande på internet påverkar hjärnans prestationsförmåga. Studien
publicerades sedan i tidskriften American
Journal of Geriatric Psychiatry.
Den visar att surfa och söka information
på internet ökar hjärnaktiviteten. De som
deltog i undersökningen fick i uppgift att
söka på internet eller läsa i en bok, samtidigt undersöktes de med magnetkamera.
Kameran registrerade vilka delar av hjärnan
som aktiverades. Under läsuppgiften aktiverades samma områden i hjärnan hos alla
deltagare, men under internetsökningen
aktiverades fler delar av hjärnan hos de deltagare som hade tidigare webbvana.
De delar som aktiverades var de som
forskarna tror styr beslutfattande och
komplext tänkande. Enligt forskarna kräver
internets alla valmöjligheter att användarna
fattar snabba beslut, vad som ska klickas
på i jakt på information. Att söka och läsa
på internet gör då att hjärnan blir bättre på
att se många saker samtidigt. Vi kollar mejl,
Facebook och läser nyheter - allt nästan på
samma gång.
Ingen språklig utveckling
är dålig, allt är bra.
Kalle Malmstedt driver bloggen 356saker.se
22
Längre texter överförs till läsplattor
Åsikterna är många kring ungas vanor när det gäller läsning och
skrivande. Båda positiva och negativa sidor. Även om läsning av
den faktiska boken blir mindre överförs nu längre texter och hela
böcker till läsplattor. På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg
Kort om
www.365saker.se
Bloggen 365saker.se startades 1 januari 2009 av Navid Modiri. På sidan finns en lista över saker du kan göra. Varje
dag publiceras en ny ”att göra-grej”. Exempelvis allt från
att läsa en bok till att, skriva egen musik eller lära dig spela
gitarr. Att göra ger självförtroende och inspirerar andra
till att göra. Det har skapats systerbloggar och aktiviteter
i andra städer i Sverige och världen utifrån 365saker.se. Nu
finns det ett 40-tal 365-bloggar, både geografiska som 365
Jönköping och ämnesspecifika som 365 saker du kan slöjda.
Namn: Maria Hallberg
Ålder: 17
Bor: Göteborg
– Jag har inte någon blogg och läser
inte någon. Där emot tror jag att påverkan av ungas bloggande och skrivande
beror på vad det är för blogg. Om man
skriver om smink och mode kan det
säkert bli att man skriver sämre än om
man till exempel skriver om politik.
23
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Internet tar fokus
från litteratur
Information kan nås snabbare och enklare i dag med hjälp
av en dator istället för böcker på ett bibliotek. Läsningen
av böcker påverkas därför avsevärt. En tvåhundra sidor
tjock bok om medeltidens historia lockar inte lika mycket
som en snabb google-sökning på internet.
– Internet är den mediesituation som påverkar ungdomar och skolundervisningen mest, säger Roger Säljö, professor i pedagogisk
psykologi vid Göteborgs universitet. Han bekräftar även att den
kunskapsutveckling vi haft den senaste tiden påverkar ungdomars
vanor markant. Nittio procent av svenska barn har i dag kontakt
med internet redan vid sex års ålder. Ingången till kunskapsvärlden
kommer tidigare och är annorlunda. Det barnen lär sig påverkar
dem därför på ett större sätt samt följer dem resten av livet.
Korta texter
I en värld med ständig möjlighet till kunskap från datorer och mobiler vänjer unga läsare sig vid korta, enkla och tydliga texter. Ofta
är det sammanfattningar på internet av olika saker, fenomen och
händelseförlopp.
– Ungdomar läser mer selektivt i dag och söker efter det som är
kort och lätt att förstå. Intresset att ta sig igenom en bok minskar
därför då den tyvärr inte är lika lättillgänglig, menar Roger Säljö.
Han poängterar noga att det kommer mycket gott ur denna
Ser möjligheter
Enligt Roger Säljö är det viktigt att se möjligheterna i
utvecklingen. Ungdomars läsvanor presenteras ofta som en
grekisk dramatragedi och han håller med om att det är tråkigt
att ungdomar inte botaniserar i bibliotek och böcker. Men något
man ofta glömmer i debatten är att ungdomar fortfarande läser
i mängder - dock i andra forum än tidigare.
För vidare läsning: Att förädla information till kunskap av
Roger Säljö.
Text Emilia Lindholm
Namn: Nils Winberg
Ålder: 25
Bor: Göteborg
Foto Nils Jönsson
Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi
Foto Emilia Lindholm
24
utvecklig. Ungdomar i dag utvecklar nya färdigheter. Fokus ligger
på att kunna avgöra vad som är viktigt i informationsflödet.
Dimensionerna är annorlunda på internet än i böcker. Minnet
är till exempel något som påverkas. Kompetensen ligger inte
längre i att memorera utan att veta hur man använder tekniken.
– Jag läser inte någon blogg. Det har jag
aldrig riktigt gjort. Men jag skulle anta att
det är slarvigt skrivet. Jag har fått känslan
att språket inte är lika viktigt som innehållet. Jag har heller ingen egen blogg.
25
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Krönika
Bokcirkeln gör böcker av tegelstenar
På Bokmässan i Göteborg blev jag inbjuden av Marie Lundström, programledaren
för radioprogrammet Bokcirkeln, till en
uppföljare av hennes tidigare program.
Tegelfågeln lönade sig i slutändan, tänkte
jag, och gick upp på scenen. Jag sa inte
mycket, men det jag sa fick publiken att
skratta. Lars Gustafsson stod bredvid och
förklarade hur en dålig bok skapar bra
diskussioner. Jag instämde. Att kritisera
är det bästa jag vet, och i Murakamis tegelsten fanns det mycket att
klaga på. I samma veva sa Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet,
att jag skulle passa bra som kritiker där.
Jag är ingen läsande människa. Harry Potter-böckerna och Liftarens guide till galaxen står som tyngsta (rent fysiska) meriter
på min lista och hade troligtvis stått kvar
än i dag om jag inte tvingats läsa Fågeln
som vrider upp världen av Haruki Murakami. Visserligen väger den säkert mindre,
men vid lästillfället kändes det som att
bära en bil på ryggen genom en snöstorm
i motvind. Den här boken var lika svårläst
som en bil är tung att bära på, men inte
för att det var en komplicerad och tankekrävande bok utan för att dess innehåll
var till stor del förvirrande, osorterat och
irrelevant skräp. Den här tegelstenen kastade min svensklärare Sofia Oldin Cederwall rakt i ansiktet på mig och alla andra
klassdeltagare. Med en mörk powerpoint
och dramatisk klassisk musik förklarade
hon att vi inte bara skulle läsa den i klassen, vi skulle läsa den tillsammans med
Babben Larsson, Lars Gustafsson och Johanna Thydell. Sofia hade startat ett samarbete i hemlighet med Marie Lundström.
Först trodde jag att Sofia skämtade med
oss. Jag önskade innerligt att det inte var
Bokcirkeln räddade min
bok från att bli brasved
sant efter jag fått klart för mig att det inte
var ett skämt. Samtidigt kunde jag inte
låta bli att känna mig förvånansvärt optimistisk över det hela. Den ständigt skoltrötte Daniel fick helt plötsligt en känsla
av att det kanske är lite roligare eller viktigare när kändisar läser samma bok.
Snart var hela processen igång. Till en början skulle vi läsa bokens första kapitel. Efter
30 sidor var min uppfattning om boken i
princip klar. Jag var mäkta imponerad över
hur man fyller så många sidor med enbart miljöbeskrivningar och nästan ingen
handling, men det är å andra sidan inte underlag för vad jag klassar som en bra bok.
Varje vecka läste vi ett antal sidor. Därefter delades klassen in i mindre bokcirklar
som pratade om boken utifrån diverse
frågor som Sofia sammanställt åt oss. Då
och då fick vi även ett gäng skriftliga uppgifter (oftast i form av reflektioner) som
löstes och sedan lades ut på vår blogg.
Den optimism som jag hade i början av
projektet dog snart ut. Boken fortsatte som
miljöbeskrivningar med ytterst lite handling. Till och från glimtade det till, men
i det stora hela är den, än i dag, skräp. I
vanliga fall hade jag spottat på och sedan
bränt upp boken. Den såg lika tråkig ut som
den snart skulle visa sig vara. Lik förbannat
läste jag den, det mesta i varje fall. Den var
aldrig kul att läsa, men det var alltid kul att
diskutera hur dålig den var, skriva om hur
dålig den var och höra att ens egna tankar
kunde mäta sig med en högutbildad filosofiprofessors tankar. Bokcirkeln räddade
min bok från att bli brasved. Bokcirkeln
fick mig att läsa en förbannat dålig bok
som jag aldrig ens sett eller hört talas om.
Jag är ung och lyckades läsa den tråkigaste
bok jag någonsin upplevt tack vare Bokcirkeln. Kanske är det ett bra förslag på lösningen till hur man får unga att läsa mer?
Låta ungarna bli inspirerade av kändisar.
Utveckla tänkandet och intresset genom
diskussioner.
Text Daniel Kristiansson
Print-on-demand kan vara din väg till att bli ett känt namn inom litteraturen. Foto Alexander Lindhe
Om du inte är någon Guillou än...
Det är svårt att få din text publicerad om du ännu inte utrustats
med ett säljande namn. De stora förlagen får in tonvis med manus och vägen till en tryckt bok är ofta lång och kanske avskräckande för många. Men misströsta inte, det finns en genväg till
målet – Print-on-demand.
Om du har skrivit en bok och skulle vilja se den i tryck finns det
andra vägar att ta än att skicka sin text till ett utav de stora förlagen
för att sedan hoppas på att de ska publicera dig. Förlag som Norstedts får in mängder av manus och att slå sig fram där kan ibland
vara svårt. Vid sådana tillfällen finns något som kallas Print-on-demand. Det är förlag som helt enkelt trycker böcker på beställning.
Har du en färdig produkt med text och bild kan du skicka in den
till ett sådant förlag och sälja den färdigtryckta boken. Recito förlag
(bokutgivning.se) samt Minbok.nu är två exempel på förlag som
sysslar med just Print-on-demand. Båda förlagen trycker din bok i
det utförande som du vill ha den och kan dessutom hjälpa dig med
marknadsföring.
Text Annja Wikberg
Författarmöten – ett försök
att öka intresset för läsning
Mikaela Åberg, Daniel Kristiansson och
Sofia Oldin Cederwall under radioprogrammets Bokcirkelns livesändning från 2011 års
Bok - och biblioteksmässa.
Foto Alexander Lindhe
I en satsning av Bonnier förlag fick skolklasser i olika åldrar möta
flera författare. Syftet var att skapa en relation som i sin tur gör
författandet och böcker mer attraktivt att läsa för ungdomarna.
– Det är svårare att få kontakt med barn då det inte är de som skriver
recensioner och heller inte de som oftast läser dem. Därför är det svårt
att veta vad de egentligen tycker. Tillfällen som dessa är därför guld
värda för både författare och unga läsare, säger Kajsa Mindelson från
Bonniers förlag.
Ungdomarna blir förhoppningsvis nyfikna och intresserade av de
böcker som presenteras av författarna och väljer därefter att läsa
vidare och mer.
Namn: Jan-Olof Karlsson
Ålder: 52
Bor: Munkedal
– Jag tror dagens ungdomar läser mer tack
vare fantasyexplosionen med exempelvis
Harry Potter. I mitt jobb som kulturutvecklare ser jag hur mycket författarbesök och
skrivarverkstäder gör för att få ungdomar
att läsa och skriva. Mer sådant!
Text Emilia Lindholm
26
27
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Sofia tecknar för solidaritet
Serier kan vara mycket mer än bara ren underhållning
eller en attraktiv konstform.
Det kan även knyta samman unga människor som
brinner för något och bära ett gemensamt politiskt
manifest.
Det vet Sofia Lindh, serietecknare och stolt chefredaktör för antologin Serier Mot Rasism.
Idén till samlingen föddes i vredesmod efter resultatet av riksdagsvalet 2010 och Sverigedemokraternas nya roll som vågmästare.
– Jag var rasande över att ett fascistiskt parti kommit in vår riksdag.
Jag kände att jag på ett konkret sätt ville markera min avsky mot detta,
säger Sofia Lindh, 22 år, studerade då vid Serieskolan i Malmö.
Talang gör skillnad
Samma upprörda känslor fanns hos de tre klasskamraterna Henri
Gylander, Emelie Stigwan och Robert Petterson. Steget till att
sammanfoga sina serier till en protest mot Sverigedemokraternas
politik och den moderna rasismen var inte långt.
– Vi ville ta reda på hur man som serietecknare kan påverka. Hur
vi kan använda vårt intresse och vår talang för att göra skillnad.
Projektet visade sig bli större och beröra fler än de någonsin vågat hoppas på.
Stort engagemang
Genom goda kontakter på skolan nådde de ut till många välkända
serietecknare, bland annat Tony Cronstam, Maria Cronstam, Malin
Biller och Joakim Pirinen, som också ville bidra till antologin. Bidrag
efterlystes också på olika nätforum för serietecknare, professionella
som amatörer, med stort gensvar. Optimal förlag nappade på att ge
Kort om
Serier mot rasism
Tecknaren Sofia Lindh är en av fyra redaktionsmedlemmar som har skapat Serier mot rasism. Antologin är en
samling med serier av 37 olika tecknare.
Den tar upp frågor kring hur modern
rasism ser ut. Allt från islamofobi till
rasistiska uttalanden i vardagen.
Jag var rasande över att ett fascistiskt parti kommit in i riksdagen. Jag
ville på ett konkret sätt markera min
avsky mot detta.
Illustration Epson Stock
ut den färdiga produkten som innehåller serier av 37 olika tecknare.
Det stora engagemanget gladde förstås Sofia Lindh och hennes
kamrater oerhört, även om hon faktiskt tycker att det inte är mer
än rätt.
– En litteraturskapare, oavsett form, har ett ansvar att lyfta fram
vad som är fel i samhället, menar hon.
Tack vare stora kulturbidrag kunde Serier Mot Rasism äntligen
ges ut i maj 2011.
Gav mersmak
Premiärförsäljningen skedde på SPX, Stockholms internationella
seriefestival.
– Försäljningen gick verkligen jättebra. Vi märkte ett väldigt stort
intresse för ämnet, inte minst bland ungdomar. Jag tror att just
seriebranschen har ett särskilt starkt fäste bland dem, säger Sofia
Lindh.
Antologin finns nu att köpa från de flesta boksajter på nätet. Alla
intäkter går till asylrättsorganisationen Ingen människa är illegal.
Att producera en seriesamling med ett politiskt budskap är något
som gett Sofia Lindh mersmak.
– Men vem vet, nästa gång kanske det blir en hyllning för något
bra istället.
Namn: Annika Nordström
Ålder: 19
Bor: Borås
– Jag upptäckte hur avslappnande
det var att läsa och det var Astrid
Lindgren som väckte mitt intresse. Jag
fastnade direkt för Pippi Långstrump.
Astrid beskrev henne på ett sådant
fantasifullt sätt att det kändes underhållande att läsa.
Text & Foto Marina Johansson
28
29
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
Teckna som passion
och profession
Kanske har du omedvetet läst Ted Johanssons serier flera gånger. Sedan sex
år tillbaka är han nämligen en av de fasta tecknarna i Bamse. Men det var en
anka och en gallisk krigare som visade vägen dit, och ankan är ännu målet han
vill nå. I väntan på en signering på Bok- och Biblioteksmässan med sin största
idol och förebild Don Rosa berättar han med stor ödmjukhet och värme om sitt
jobb, sina drömmar och seriernas gåva.
För Ted Johansson har serier alltid spelat en stor roll i livet, och
precis som de flesta andra barn älskade han tecknade figurer i alla
former.
– Jag tror att mitt tidigaste möte med just serietidningar var hemma
hos min dagmamma. Hennes döttrar hade en del tidningar som jag
fick bläddra i. Då hade jag inte riktigt lärt mig läsa, men de fina bilderna väckte min nyfikenhet och blev en perfekt inkörsport till läsande.
Livslång kärlek
Det stora läsintresset och den livslånga kärleken till just Kalle Ankas
värld började gro i nioårsåldern tack vare en prenumeration på
Kalle Anka & C:o. De roliga figurerna och spännande äventyren
utvecklade lågstadiekillen till en riktig läslus. Redan något år
in i prenumerationen blev Kalletecknaren Don Rosas serier ett
återkommande inslag i tidningen. Ted fastnade direkt för Don
Rosas sätt att teckna och berätta, som gjorde att hans inslag stack
ut ur mängden.
– Även om jag inte tänkte i de termerna då, upplevde jag att
hans serier hade mer ”själ och hjärta” än de andra i tidningen.
Julen samma år upptäcktes också en annan stor favorit, då Ted
fick albumet Asterix i Indien i julklapp av sin farfar.
– Jag hade inte läst en sådan lång serie förut, men den spännande
historien och de snygga bilderna fick mig att inte kunna lägga ifrån
mig albumet. Jag var helt Asterix-frälst, och är än i dag.
Han menar att det finns många likheter mellan Don Rosas
Kalle-berättelser och Asterix-serien. Båda bjuder ofta på äventyr
i främmande länder och med en historisk bakgrund, av tillräcklig
längd och innehåll att göra en långfilm av.
För Ted Johansson är serier hans yrke men också hans stora
passion i livet. Här står han i Don Rosas signeringskö med ett
fotografi han själv tagit av förebilden.
30
– Som läsare blir det en annan dimension att läsa Don Rosas serier
när man vet att han utgått från korrekta historiska fakta, myter och
legender, som tillsammans med den fiktiva ankvärlden vävts ihop
till en fungerande helhet.
Uppfyllda drömmar
Då Ted alltid haft en passion för att teckna föddes redan i mycket
unga år en självklar dröm om att bli serietecknare. Idag är han det,
men toppen av drömmen återstår att uppfylla.
– Min högsta dröm ända sedan jag var tolv är att teckna äventyr
med de ankor jag vuxit upp med. Anledningen till att jag fortfarande har det målet professionellt är mycket Don Rosas förtjänst, att få
Igenkänningen gjorde mig mer intresserad av historia, bidrog till det höga betyg
jag fick och ett intresse jag har än i dag
teckna samma figurer som min förebild.
När Ted var 13 år kom dock ytterligare en sporre in från ett helt
annat håll då han vann en teckningstävling i Kalle Anka & C:o.
Dåvarande chefredaktören Signe Wiberg var så imponerad att
hon uppmuntrade honom att söka till huvudcentret för tidningen i
Köpenhamn. Bättre beröm kunde Kalle-fanet knappast få.
– Jag har sökt till Kalle Anka några gånger, men hittills inte nått hela vägen. Men jag kommer försöka igen.
Det var även Signe Wiberg som tipsade Ted om föreningen
NAFS(k), Nationella Ankistförbundet i Sverige (kvack!), Sveriges
officiella fanclub för allt inom Kalle Ankas värld. Där har han varit
Illustration Ted Johansson
© Rune Andréasson
Namn: Lennart Carlsson
Ålder: 67
Bor: Slottsbron
– När jag var ung fanns det en tidning
som hette Illusterade klassiker som hade
en klassisk berättelse i varje nummer
men i serieform. Det var ett sätt att väcka
skönlitterärt intresse hos ungdomar.
31
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
medlem ända sedan 1992, då han var 14 år. Genom NAFS(k) han
fått möjligheten att träffa likasinnade ankfantaster och – tecknare, och det är också genom NAFS(k) han besöker mässan idag.
serien Goliats skapare, jobbade för Bamse vid sidan av läraryrket.
Han tyckte att Teds tecknarstil passade utmärkt för Bamse och uppmuntrade honom att söka jobb där.
Lärorikt innehåll i serier
När Ted många år senare började på gymnasiet kände han igen
mycket av historielektionernas innehåll från den serievärld han
vuxit upp med. Till exempel stiftade han flera år tidigare bekantskap med ryska revolutionen, guldgrävarepoken i USA och president Roosevelt i Don Rosas mest kända verk, seriesviten Farbror
Joakims liv.
– Igenkänningen gjorde mig mer intresserad av historia, bidrog till det höga betyg jag fick och ett intresse jag har än i dag.
Även en passion för främmande kulturer och exotiska platser har
fötts ur barndomens serierutor.
– Jag har tagit steget från äventyr i serieform till romanens motsvarigheter. Jag har också köpt många böcker om legender, mytologi och historiska skatter som förhoppningsvis kan inspirera till
äventyr från min egen penna.
Ted är utbildad tecknare vid Serietecknarskolan i Hofors och
Filmanimationskursen i Fellingsbro. Läraren Kenneth Hamberg,
Serier för alla
Det kom att leda till det första fasta tecknarjobbet för Ted, som tidigare hade illustrerat en barnbok och några sånghäften, tecknat
en del porträtt och designat scoutmärken. Sedan 2005 jobbar han
I många år var berättande genom bilder bara för barn som inte lärt sig läsa
”ordentligt”, men i dag inser folk allt
mer hur givande det är för alla.
alltså för Sveriges största serietidning för barn, vilket han förstås är
stolt över.
– Som jag ser det är Bamse så nära Disney man kan
komma i Sverige utan att vara det. Men får jag chans
att teckna för Kalle Anka & C:o så gör jag det tveklöst.
I frågan om vad som är så attraktivt med just serieformen och varför den växer så explosionsartat har han många teorier.
– Ingenting är konstigt att ta upp i serievärlden. I många år var
berättande genom bilder bara för barn som inte lärt sig läsa ”ordentligt”, men i dag inser folk allt mer hur givande det är för alla.
Att attraheras av bilder har ingen åldersgräns. I Japan läser pensionärer serier lika självklart som barn, och jag tror att vi är på väg åt
det hållet även i Sverige.
Den rekordstora serieavdelningen på årets bokmässa verkar bekräfta Teds ord. Ett sådant här forum betyder mycket för tecknare:
Ett gyllene tillfälle att knyta kontakter, träffa kollegor och nå ut till
nya läsare.
– Att teckna är ett ganska ensamt jobb. Oftast sitter jag ensam
vid mitt ljusbord om dagarna. Här finns mycket ny inspiration att
hämta.
Skalman favoriten
Nästa år debuterar Ted även som manusförfattare i Bamse, då en
serie han både tecknat och skrivit kommer att publiceras. En tanke
om vi i framtiden kommer kunna läsa Teds egenskrivna äventyr
med hans personlige favoritkaraktär Skalman i huvudrollen, liknan-
de idolen Don Rosas äventyr med Farbror Joakim, väcks. Ted tycker
att det är en rolig tanke och menar att man aldrig ska säga aldrig,
om skrivardebuten ger blodad tand.
– Men till skillnad från Don Rosa skulle jag nog inte vilja gå så
djupgående kring Skalman som han gör med Joakim. Att han är så
mystisk och att ingen egentligen vet särskilt mycket om honom är
vad som gör honom intressant.
Vill illustrera barnböcker
Från att ha börjat på Bamse har tecknarna Tony Cronstam och Johan Wanloo byggt karriär med egenskrivna serier. Ted har vissa
tankar om att i framtiden illustrera egna barnböcker, men några
helt egenskapade figurer kommer vi nog inte att se från hans penna
åtminstone i seriesammanhang.
– Jag har aldrig haft som ambition att skapa egna seriefigurer.
Skulle jag försöka skulle det nog bara bli Ankeborgsankor ändå, avslutar han med ett skratt innan han tar plats vid signeringsbordet,
där mannen han har att tacka för yrkesvalet väntar.
Text & Foto Marina Johansson
Kort om Ted Johansson
Ålder: 33
Bor: Limhamn i Malmö
Familj: Sambon Anna och cairnterriern
Toto.
Hemsida: www.wanteddesign.se.
Namn: Stefan Olsson
Ålder: 37
Bor: Arvika
Illustration Ted
Johansson
© Rune Andréasson
Två serietecknare möts, Don Rosa och Ted Johansson.
32
– Folk måste välja själva vad de vill läsa.
Inget annat håller. Jag blev galen när jag
var tvungen att läsa saker i skolan som
som jag verkligen inte förstod varför jag
skulle läsa. Jag läste mest serier som
Tintin och Kalle Anka.
33
Låt Stå! - En tidning om ungas läs- och skrivvanor av Journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2011
”
Bildspråk
Vi vill lära andra människor
att inspirera sig själva
För de yngre barnen har det blivit allt vanligare att
de vuxnas värld kommer in i bilderböcker. I Stina Wirséns barnbok Vem sover? finns en av de första kärleksscenerna illustrerad mellan två vuxna. Allt behöver inte längre vara sagolikt i bildform, det kan spegla
en verklighet som barn lever i .
I Den arge, skriven av Groe Dahle, visas tydligt hur
skrämmande ett barn upplever våld i hemmet. Bilderna talar ett eget språk som kan vara lättare att ta
till sig, menar Ann Boglind, lektor i svensk didaktik
och Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap
från Linnéuniversitetet.
Text & Foto Anna Buske
Den arge: Stor och skrämmande illustreras här av Svein Nyhus skriven
av Gro Dahle.
Krönika
Bokmässan – en kärleksförklaring
I skrivande stund sitter jag på tåget hem
från min åttonde Bok- och biblioteksmässa. Detta ordets manifest som varje
näst sista helg i september färglägger
mina sinnen med hela regnbågens palett.
Jag räknar ut att jag i dagsläget har spenderat cirka 70 timmar av mitt liv i kulturmekkat på Bok- och biblioteksmässan.
4200 minuter av festivalyresurr och den
goda smärtan av remmarna på en överfylld bokkasse som skär in i axlarna. 252
000 sekunder av svettiga händer, fjärilsrus
i magen och en intensiv smak av inspiration i munnen. För mig är bokmässan
kultur i sin mest eklektiska och demokratiska form, men också ungdomsminnen
och kärlek. Kanske framför allt kärlek.
Min allra första bokmässa gjorde jag med
min morfar, som jag hittills har besökt
sex av mässorna med. Jag var då femton
år och hade en stor tonårsfinne på näsan
som jag försökt dölja så gott det gick med
en billig concealer i helt fel nyans. Jag kan
inte ha sett klok ut, men tanken på mitt
34
eget utseende försvann genast när jag
kom i ett sorlande ljudhav av boklystna
besökare på Svenska Mässan. Tusentals.
Det var den största folksamling jag någonsin satt min fot i då, och är än idag den jag
minns som störst åtminstone i intrycket.
Idag är jag 23 år och sedan det första besöket 2003 har jag återvänt varje år utom
ett. Varje gång har jag kommit hem med
många hundralappar färre i den klena
studentplånboken, uttörstad och utan att
ha ätit ordentligt under alldeles för lång
tid. Svettig, varm och med blåmärken i
händerna efter att ha burit runt på för
mycket saker under lång tid och trängsel.
Men jag har saknat det nästan så fort jag
stigit innanför dörren där hemma igen.
Jag såg en gång ett tv-inslag om en kvinna
som ville gifta sig med Berlinmuren. Detta
verkar tämligen orimligt helt förutom att
muren inte är av mänsklig art. Den är ju
till och med död. Mördades för 22 år sedan. Men kunde man gifta sig med ett
omänskligt ting, skulle jag vilja bli äkta
maka åt bokmässan. Den är i allra högsta
grad levande och vi har trots allt träffats
i åtta år, längre än något annat förhållande jag haft. Den är allt jag dras till:
social intelligent, vänlig, öppen, demokratisk och brinner för kulturen. Vacker,
stolt men ödmjuk. Och framför allt: den
gör mig lycklig, genom att bara finnas till.
Så, Bokmässan: tager du denna Marina
Sofia Johansson? Hon har sedan länge valt
dig.
Text Marina Johansson
Vägledare mot
personliga mål
Universe Imagine är bokförlaget från Arvika som nått framgångar
med bokserien de kallar Personligt entreprenörskap. De ser sig som
ett inspirationsföretag, men grundarna Stefan Olsson och Marcus
Frödin vill inte säga att de inspirerar andra.
– Vi vill lära andra människor att inspirera sig själva, säger de.
I skrivande stund har sex olika titlar utkommit i
serien, alla med syftet att ta läsarna från den punkt de
befinner sig på nu till dit de vill komma och stanna där.
Utöver bokserien håller Stefan Olsson och Marcus Frödin även
föreläsningar och kurser i ämnet och driver en webbutik säljandes
så kallade superfoods, hälsokost.
Universe Imagine riktar sin verksamhet mot företag, skolor och
organisationer, men i synnerhet unga människor med drömmar
och idéer men utan kunskap om hur de ska nå dit.
Text & Foto Marina Johansson
Namn: Martin Floss
Ålder: 53 år
Bor: Jönköping
– Det var min pappa som gav mig
tips om böcker och efter ett tag insåg
jag hur intresserad jag var av att
läsa. Jag minns framförallt bröderna
Grimms sagor för jag blev så fångad av
berättelserna.
35
© 2011 Molkoms Folkhögskola,
Värmland