Transcript Hjärtproblem Träna lastning Ljus ger brunst Transportsjuka

Equi Libris
Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap
Nr 4 2013
Hjärtproblem
Träna lastning
Ljus ger brunst
Transportsjuka
Vänd dig till en veterinär
som ser till hela hästen
“Om jag går till en vanlig veterinär för att min häst inte
går bra, händer det att benen undersöks och att inga fel
konstateras. Men problemet kvarstår. När jag vänder mig
till Anne får jag svar oavsett var orsaken sitter. Hon ser till
hela hästen. Hon har en fin hästkänsla och har anammat
helheten”. - Peter Sjöberg, förman Stall Uhrberg
Anne Haglund
leg. veterinär med
specialistkompetens
i hästens sjukdomar
Hältutredning
Prestationsutredning
Munundersökning
Kiropraktik
Direktdigitalröntgen, ultraljud, IRAP, EKG, videoendoskopi,
gastroskopi, vibrationsgolv, löpband med möjlighet till
prestationsutredning, körprov och ridprov.
Boka tid på 0418 - 43 02 12
www.saxtorpshastklinik.se
Vid E6, 30 min norr om Jägersro
Gitsfjället´s bästa
Varm smidig väst
som värms med
uppladdningsbart
batteri
Batteri ingår
Värmen håller i 4 timmar
xs - xxxl
pris 1550:Härlig halsduk i
fleece vitt eller
svart
Värms upp med 3 st
AA batterier, (ingår ej)
497:Sköna handskar med
uppladdningsbara
batterier
Batteri ingår
Mjuka följsamma sporthandskar
1399:Uppvärmningsbar
Skosula
passar storlek 34 - 45
lätt att klippa till rätt storlek.
Värmer tårna. Kommer med
batterilåda att fästa på benet.
Batteri ingår ej.
Introduktionspris 350:Billaddare till väst
325:-
Obs viktigt: Första gången de laddningsbara batterierna laddas krävs 8 timmar.
0725-619514
Beställning via mail: [email protected]
skickas mot postförskott, frakt tillkommer.
INNEHÅLL
4/13
4
„
5
20
Ledare
4
Fem frågor till Maria KjellbergBordahl
4
Hur svårt kan det vara att lasta
en häst
6
Hjärtproblem
14
Seminarium klassisk ridkonst
19
Läsarfråga foderknutor
20
Ljus ger brunst
22
22
EQUILIBRIS
Anne Haglund
[email protected]
Lena Myrenius
[email protected]
Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2, 521 96 Falköping
Hemsida www.equilibris.se
REDAKTION Chefredaktör Anne Haglund, 0418-43 02 12, [email protected]. Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel 070-678 79 79, [email protected] Prenumerationsärenden Lena Myrenius,
[email protected]. Prenumeration Pris helår 2013 (4 nr), tryckt tidning 240 kr eller webbtidning pdf 160 kr (inkl.moms 6%). Enstaka nummer ur tidigare årgångar 80 kr styck. Äldre,
hela årgångar 300 kr. Utlandsprenumeration helår ( 4 nr) 300 kr. Digital tidning enbart pdf (4 nr) 160 kr.
Marknad och annons Anne Haglund, tel 0418-43 02 12, [email protected], Lena Myrenius, [email protected].
Annonsmaterial [email protected]
© EQUILIBRIS ISSN 1654-8906. Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping. Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt material
ansvaras ej. Framsidesfoto: Lena Myrenius
EQUILIBRIS 3/2013
3
NYHETER
Efter
Fem frågor
Sven till Maria
KjellbergBordahl
H
När detta skrivs har Stormen Sven precis passerat oss förra veckan.
Effekterna just här på gården var inte så omfattande. Men arbetet
med att säkra dörrar till lösdrifter, maskinhall samt fodra och ströa
lite extra i förväg gjordes mer planerat tack vare tidigare stormar i
år. Hästarna som går i lösdrift väljer helst att ställa sig en bit ifrån
husen. En genetiskt inbyggd riskanalys som säger dem att inte
vistas för nära hus eller takpannor som kan bli farliga i stormen? Vi
människor mådde bäst av att hålla oss inne den dagen. Borta från
snö, storm, nedblåsta träd och trafikkaos. Travtävlingarna på Åby
travbana ställdes in denna torsdag. I det här numret kan du läsa en
fantastiskt fin beskrivning om hur man kan tänka när man ska börja
lasta en ovan häst. Eller när det uppstår problem och man måste börja
om från början för att få hästens förtoende åter och tryggheten att
lugnt kliva på transporten utan krångel. Per Larsson och Åse Ericson
har gjort ett mycket genomtänkt upplägg och jobb med denna artikel.
Att transportera häst innebär inte bara stress för ägare och häst vid
lastningen. Transportsjuka är en allvarlig sjukdom som man bör veta
mera om när man kör mycket och längre sträckor med sin häst och
tränar eller tävlar.
Stormat har det gjort runt dressyrhästarnas form och träningsmetoder. Läs Anne Haglunds och Elisabet Lundgrens reflektioner efter
ett seminarium om klassiskt ridkonst som nyligen gick av stapeln.
Den som berättade om sina synpunkter var Gerd Heuschmann som
är veterinär, dressyrryttare, författare och tränare. Man kan inte forcera
fram i träningen.
Ännu mera smått och gott finns att läsa över julen i detta nummer.
Hjärtproblem hos häst, fem frågor till Maria Kjellberg-Bordahl och
en läsarfråga om foderreaktioner i huden hos häst.
Vi önskar trevlig läsning med detta nummer av EQUILIBRIS!
on hörs och syns, Maria. En föreningsengagerad och initiativrik hästföretagare och nyligen utsedd till ”Årets Kvinnliga
Entreprenör” av branschorganisationen Direkthandlarnas förening - vem är hon?
Berätta om dig och ditt företag!
Maria Kjellberg-Bordahl heter jag, bor med min man Peter och fem
barn på en gård i Tjuvkil utanför Kungälv där jag är 18:e generationens
brukare. Jag har fullinackordering i lösdrift enligt parollen ”riktigt hästliv året runt”. Hästarna har fri tillgång till egenproducerat grovfoder
och därutöver har jag kraftfoderstationer från HIT Active Stablesystem. Företaget startade som enskild firma 2000 men ombildades till
aktiebolag 2010.
Året runt finns mellan 35-40 hästar på gården, sommartid 70-80 fler
i tillägg då vi har stora sommarbeten (totalt 100 ha) för bl and annat
ridskolehästar från Göteborg som semestrar här ute. Min bakgrund är
att jag gick Flyinges sista hästskötarkurs, erbjöds jobb efteråt och blev
kvar fyra år. Jag arbetade i stostallet som var väldigt tungarbetat men
hade också hand om Flyinges lösdrift. Så mitt tänk runt grupphållning
utomhus tändes redan där, jag fick en del egna idéer. Jag arrangerar
också träningar i vårt ridhus och erbjuder även stallservice. Det sistnämnda var ingen planerad affärsgren men eftersom jag inte längre
har några hästar på stall så blir vi klara med driften rätt tidigt, så vi
hjälper till med skötseln i andra stallar, som en slags avbytartjänst.
Själv har jag reumatism vilket gör att jag inte ska jobba mer än två
dagar i rad i driften för att kroppen ska må bra. Jag har en anställd
som arbetar halvtid, ibland har jag helgpersonal eller så tar min man
och jag hand om driften då. Det är också på helgerna som det är absolut mest kundkontakt. Kunderna som har hästar bor mestadels i
Göteborg, Kungälv ligger 2.5 mil norrut längs kusten. Jag är också
ordförande för Miljöpartiet i Kungälv, sitter i kommunstyrelsen, 17 år i
politiken har det blivit. Det arbetet tar cirka en halvtid och är arvoderat.
Hästen behöver dig
– stöd hästforskningen!
Hur bättrar man på sin lönsamhet?
Hästen är ett fantastiskt djur. Men precis
som människan, drabbas hästen av sjukdomar och skador som ännu inte kan
botas. Därför krävs fortsatt forskning.
Tack för ditt bidrag!
pg-konto 90 00 38-1
•
Kalkylera med din arbetsid, man måste värdera sin tid även om
man har ett ”roligt jobb”! Räkna in tiden i prislappen på tjänsten.
•
Tro på dig själv och din idé – inte satsa litegrann på många olika
saker utan bli känd för att vara bra på någon eller några få nischer
till att börja med.
Ställ dig själv frågan – gör jag detta bara för att det är roligt eller för
att jag kan tjäna pengar på det, är det nog intäkter för en heltid? Eller
ska jag helt enkelt låta mitt stora intresse vara hobby eller en deltids-
www.hastforskning.se
4
EQUILIBRIS 4/2013
annons_SHF_2013.indd 1
2013-05-27 20.40
NYHETER
inkomst? Jag tror att antingen är man entreprenör eller inte, det är svårt att teoretiskt läsa
sig till. Det är en kombination av egenskaper
och en vilja att våga prova: mod, lite dumhet,
uthållighet, envishet och att tro på sin sak.
Hur tycker du man ska arbeta med
attitydfrågor runt hästnäringen?
Hästsporten lyfts fram alltmer men jag skulle
önska att media också gav ett mer tydligt erkännande till näringen-företagarna bakom.
Hästföretagare måste vara särskilt duktiga
som företagare, man blir extra granskad för
att man har häst i sin affärsidé! Vill man t ex
uppnå acceptans i bondeled så är det viktigt
att sköta markerna. Uppvisar man ett ansvarsfullt och engagerat företagande så syns det
utåt.
Men ta också hjälp om det behövs, om du
blir orättvist behandlad. Vi fick först inte dra
moms när vi byggde ett ridhus för ett par år
sedan, vi var tvungna att koppla in jurist och
fick till sist rätt mot Skatteverket. I mitt fall
hade jag ett etablerat varumärke innan jag
gjorde större investeringar, jag tror på att
inte skynda fram. Det är hårdare och tyngre
än många tror att driva eget och ha en gård.
Mitt råd för acceptans är att ligga före, hänga
med i vad som skrivs i media och hos myndigheter, vara omvärldsorienterad och ha koll
på sina rättigheter. Stå inte handfallen inför
godtyckliga beslut utan överklaga skriftligen.
EQUILIBRIS 4/2013
Du har varit med och startat flera
branschnätverk och föreningar – berätta.
För sju år sedan drog vi igång hästföretagarluncher här i Göteborgstrakten. Gruppen
bestod egentligen bara av en maillista över
intresserade företagare, sedermera en grupp
på Facebook. Vi möts hemma hos ett företag i
nätverket, alla tar med sin egen lunch och så
pratar vi om stort och smått, bekymmer för
stunden och får ett ministudiebesök.
Några av oss i nätverket var också med
och startade nationella branschorganisationen Hästföretagarna 2010. Med tiden växte
det fram några gemensamma ämnen vi ville
arbeta särskilt med här i Göteborgsområdet:
hästgödselfrågan, krishantering, grön rehab
och kvalitetssäkring. Vi frågade Länsstyrelsen
i Västra Götaland om vi kunde söka projektpengar för att göra en studie kring hästgödsel
men då var vi tvungna att vara juridisk person. Alltså bildades Hästföretagarna i Göteborgsregionen för 2 år sedan.
Projektet som handlade om att se hästgödsel som en resurs i form av biogas är nu
slutredovisat och en ny ansökan om att gå vidare med frågan har tagits över av AgroVäst,
Chalmers och Statens Provningsanstalt. - Vi
ser oss numera som leverantörer av råvara,
skrattar Maria. Lagstiftningen är svår kring
hästgödseln när den hanteras av tredje person, men vi ser framför oss att stallar går ihop
och bildar gemensamt bolag. När vi efterfrågade intresse i de cirka 150 stora anläggningar vi känner till så var cirka 100 intresserade av
gödselfrågan och 80 av grön rehab.
Vad det gäller grön rehab tycker vi att våra
hästanläggningar är en stor resurs som skulle
kunna användas i högre grad för rehabilitering tillbaka till arbetslivet. Det ställer dock
höga krav på anläggningen och på handledning på arbetsplatsen. Här handlar det om att
göra upphandling, vi tror på att gå ihop några
anläggningar inför en sådan process.
Vilka är dina tre bästa råd till en som vill
starta hästföretag
1.
2.
3.
Ha en ordentlig utbildning, måste inte
nödvändigtvis vara en hästutbildning.
Läs ekonomi, traditionella lantbruksämnen så du kan ta hand om mark och
maskiner, media, kommunikation, psykologi är inte fel!
Gillar man hästar men inte människor
kan det bli svårt att driva företag
Värdera din tid, mät den, ta betalt för
den.
Läs mer om företaget på
www.tjuvkilmellangard.se
Hästföretagarna i Göteborgsregionen,
projektrapport hästgödsel mm:
www.hastforetagarnagoteborg.se
Text och foto: Åse Ericson
5
HANTERING
Hur svårt kan det
vara att lasta en häst?
För den som har en tränad häst som lätt går på och
av en transport kan det te sig märkligt att lastning kan
vara ett sådant stort problem. Det är den dag du står
där med en otränad häst som väger ett halvt ton eller
måste hjälpa någon med problem som du börjar fundera på hur det går till att lära en häst gå på frivilligt! Så
hur ser nyckeln till framgång ut? EquiLibris har frågat
Per Larsson, en av Sveriges mest meriterade westerntränare med mer än 30 år i och utanför sadeln,
flerfaldig europeisk mästare i Working cowhorse. Hästen på bilderna i artikeln heter Fella´s Sugar Doll och
är ett quartersto som är 2.5 år. Hon hanterades ett
par-tre gånger innan hon åkte till Elmia i höst och var
demonstrationshäst i en clinic som Per höll. Då åkte
hon transport för första gången.
Ska vara lätt
Egentligen är det enkelt att lasta en häst, säger Per. Det vill säga
som det mesta är när man väl lärt sig, skrattar han. Kort kan det
sammanfattas såhär:
Hästen ska förstå signalsystemet att gå fram, stanna/vänta,
backa och kunna stå bunden utan att få panik av att ”sitta fast”.
•
•
•
Människan ska använda ett logiskt kroppspråk, inte hindra hästen genom att stå fel i förhållande till hästen.
1.
•
Lasta inte med tidsnöd eller när hästen bara måste gå på (om det
går att undvika). Träna lastning och åk korta sträckor i början
som all annan vardagshantering.
2.
•
Gör resan komfortabel för hästen, kör lugnt och metodiskt. Välj
en bra transport och dragbil som gör resan positiv för hästen.
Egentligen är det hur du lastar av hästen och hur resan varit för
hästen som avgör om nästa pålastning går bra!
Hästens grundträning steg för steg
Gå framåt
Grundläggande för all inlärning är att hästen förstår röstsignaler för
att gå fram, stanna samt backa. Hästen ska kunna gå att leda bra
och kunna ”sändas framåt” självständigt. Med ”leda bra” menar jag
att hästen koncentrerat ska följa människans valda tempo och väg.
Den ska inte gå med huvudet i det blå, vara rädd eller koncentrerad
på annat, släpa efter dig, rusa ifrån dig, dra i grimskaftet, trampa dig
på fötterna osv (bild 1).
6
1
EQUILIBRIS 4/2013
HANTERING
Jag använder smackning när jag säger åt hästen att gå framåt. Förstår/svarar inte hästen på smackningen lär jag den att det kommer
en förstärkt hjälp, ett tryck i form av att jag driver på med mitt
kroppsspråk eller petar med spö ihop med rösten. Jag betonar att
smackning alltid betyder framåt/mer energi. Så fort hästen tänker
minsta rätt (måste inte vara perfekt) tar jag bort trycket och visar att
hästen försökt göra rätt.
Sända förbi
För att lasta hästen lätt behöver du kunna sända hästen förbi dig,
framåt i riktningen. För att den ska kunna sändas iväg måste den ha
förstått signalen för framåtdrivning. Jag tränar inledningsvis att sända
iväg hästen i en mindre båge. En del skulle kalla det longering på
liten volt men för mig är det mer en slags kontrollerad självständig
framåtdrift. Min kroppsposition är viktig – neutral eller pådrivande
(mot bakdelen) eller bromsande (mot framdelen). Jag tränar också
hästen att stanna upp och vända in mot mig, sk face up, och sedan
byta varv (jag sänder hästen i det nya varvet). Hästen lär sig ”byta
öga”, jag byter inte plats utan står kvar (bild2).
2
Jag vill inte bara kunna sända hästen runt mig i båda varven, jag vill
också kunna få den att vända sig och gå åt andra hållet från mig. På
det viset lär sig hästen att vara eftergiven för repet och blir mindre
benägen att uppleva panik när den är bunden. Jag lägger på repet
från motsatta sidan över halsen/ryggen (bild 3) och låter repet glida
med och runt över lår och bakdel i vändningen (bild 4). Hästen skall
bjuda framåt och följa ledtrycket/böja halsen (bild 5-6). Jag själv får
inte vara i vägen och bromsa svängen med min kropp.
5
3
4
EQUILIBRIS 4/2013
6
7
HANTERING
Stanna och vänta
Jag använder ett särskilt ljud/kommando för att få hästen att stanna
upp, stå still och vänta på mig, whoo eller något annat som inverkar
lugnande. Alltid samma ljud, inte kombinerat med tusen småord utan
rak tydlig kommunikation. När hästen står stilla och väntar ska den
göra det utan att hållas fast av grimskaftet, den ska stå fritt från tryck.
Hur mycket frihet du kan ge beror på hur lydig hästen är. Måste du
snabbt kunna korrigera om den rör sig så ger du inte så stor eftergift
utan kan snabbt ge en ny instruktion om det behövs (bild 7).
Backa
Jag lär också hästen backa på kommando. Från början använder jag
ordet backa ihop med ett tryck på bogspetsen från handen för att
få hästen att gå bakåt. Med tiden när hästen kan backa på signal så
använder jag också smackningen som ett sätt att förstärka hur fort
och hur länge jag vill hästen ska backa (bild 8).
Smälta intryck
Kroppspråk är A och O vid arbete från marken med hästen. Du ”tjatar” på hästen om du omedvetet befinner dig i permanent pådrivande
position eller bromsar den om du är i position för långt fram, samtidigt som du kanske smackar för du tycker hästen segar sig. Var noga
med att du inte ger dubbla signaler. Hitta ett neutralläge när du kan
visa hästen att du är nöjd med insatsen, där du kan låta hästen vara
ifred i ett bra läge. Ge också hästen tid att smälta övningar, låt arbete
sjunka in utan stress. När hästen kan gå fram, stanna och vänta, backa
samt sändas iväg så blir den väldigt lätt att föra åt olika håll, som en
klick smör i en het panna. Det är en bra förutsättning för att gå på
en transport (bild 9)!
8
8
7
9
EQUILIBRIS 4/2013
HANTERING
med att dra hårt, spjärna, skrapa med hovarna, småstegra osv. Det
viktiga nu är att inte belöna hästen (för att man själv blir stressad)
genom att gå tillbaka och klappa den, trösta den med rösten etc. Jag finns intill, jag ser vad som händer på distans och jag belönar
när hästen står stilla genom att avsluta övningen, säger Per. Jag har
tränat över 700 hästar från grunden och har aldrig varit med om att
en häst skadat sig under tillvänjningsövning. Däremot har jag sett
hästar som lärt sig att panik lönar sig, de kan ta sig loss om de bråkar
nog mycket, de kan skada sig själva och sin omgivning, vilket är
betydligt farligare. Det är på sin plats att säga några varnande ord
om hästutrustning. Ett kort vanligt bomullsgrimskaft med en klen
krok är inte ett bra arbetsredskap vid träning, det kan möjligen funka
på en problemfri äldre häst. Köp riktiga grejer som håller i en bra
ridsportaffär eller tillverka själv med ordentligt rep och krokar som
tål att 600 kg rycker till. Affärer för båtsport eller riktiga järnhandlar
har material som håller. Kan du dessutom konsten att splitsa rep kan
du få till riktigt bra utrustning.
Att träna föl
10
Stå bunden
Grundläggande i all hästhantering är att kunna binda sin häst, säger
Per. Att det är viktigt för transporteringen är rätt självklart, den ska
slippa få panik eller slåss mot uppbindningen. Innan Per tränar en
häst att stå bunden vill han att den förstår grundhanteringen, då blir
det mycket sällan problem. Tvärsemot vad det står i en del läroböcker
kring hästskötsel anser Per inte att det ska finnas t ex ett litet balsnöre
i änden på uppbindningen som gör att om hästen testar repet genom
att dra hårt så släpper den. - Då lär sig hästen att panikkänslor och
att dra sönder grimskaftet leder till belöning. Jag anser att det skapar
mer problem än nödvändigt, säger Per.
Såhär lär jag hästen att stå bunden (bild 10). Hästen binds på
en plats som inte är farlig för hästen om den blir upprörd av att stå
bunden. Hemma har vi en bindpåle som är ordentligt fastgjuten i
marken, exempelvis skulle jag aldrig binda i ett galler i en box. Det
finns inget runt hästen som den kan skada sig på och det är halkfritt
underlag på marken. Det är i närheten av stallet på en plats där jag
som ansvarig person kan ha uppsikt över hela träningsmomentet.
Kroken som jag binder hästen i sitter högt, över hästens öron i höjd.
Jag har en ordentlig grimma på hästen (inte en repgrimma utan en
vanlig) som inte går sönder om hästen drar till och jag har skapat
en egen mjuk halsring av en gammal snörsadelgjord där piggarna är
borttagna. Repet ska vara av hög kvalitet och kroken i grimskaftet
likaså. När hästen binds får grimskaftet inte vara för kort så det håller/lyfter hästens huvud men heller inte vara för långt så det är risk
att hästen får benet över repet om den skulle slå med frambenen.
Grimskaftet sitter inte fast i grimman, den går genom underdelen av
grimman längs ganaschens undersida och sätts fast i ”halsringen”
som placerats ca en dm bakom nacken. Nacken ska inte ta emot
påfrestningen om hästen drar i repet. Men om hästen gör en affär
av situationen att stå bunden ska den heller inte belönas genom att
utrustningen går sönder.
När utrustningen sitter som den ska lämnar jag hästen men är på
observationsavstånd. En del hästar gör absolut inget alls, de kan dra
lite i grimskaftet men accepterar snart bindningen. Andra reagerar
EQUILIBRIS 4/2013
Föl tränar jag inte alls i uppbindning på det vis som nyss beskrivits.
När jag och min fru Johanna måste köra föl så får de åka lösa i transporten vid sidan av mamman. När vi lastar sto med föl så backar vi
intill transporten till stallet. Mamman går på och fölen följer bara
efter, vi gör ingen större affär än det är att följa med henne in i ett
stall. Vi håller inte på så mycket med hantering av fölen när de är
små. Men när de blir äldre och avvanda så börjar träningen som ska
leda till att lasta och transportera blir ett lika litet problem som att så
småningom bli inriden. Måste jag träna att leda eller hålla fast ett föl
så gör jag det med ett magrep på fölet eller ett runt rumpan (buttrope)
och helst intill mamman. Jag ser till att stoet är mellan mig och fölet,
då lär de sig jättefort att följa.
Dags att lasta på hästen
Det är viktigt att understryka när det är dags att träna lastning att
hästen vare sig har klocka eller kalender, dvs den förstår inte att
klockan är strax före fredagsmys eller att det är nyårsafton. Avstå
hellre från träning om du inte har tid för att genomföra en lyckad
träning, påpekar Per. Placera transporten på ett ställe där det är lugnt
att arbeta. Har du en häst som är orolig (lyft huvud, spejande, rör
sig runt osv) så jobba lite extra på att hitta en miljö där den känner
sig trygg. Håll uppsikt efter signaler hos hästen som säger att den
slappnar av och är redo för uppgiften, den sänker huvudet, slickar
sig om munnen osv. Slutar inte hästen tycka att själva närheten till
transporten är obehaglig så gör inte transporten till en stor grej utan
var i närheten och ”häng” med hästen. Gå fram, nosa, käka lite hö,
gå bort, kom tillbaka osv. En annan häst, en äldre och erfaren, kan
vara ett tryggt föredöme som får den yngre att slappna av. Ett annat
sätt är att sätta hästen i arbete alldeles nära transporten men utan att
fokusera på att den ska gå fram, ”longera”- sänd den förbi dig nära
transportens ingång (bild 11).
11
9
HANTERING
Dags att lasta. Bjud hästen att gå självständigt in i transporten, antingen befinner du dig vid sidan i ett neutralt läge eller så går du lite
före hästen in i transporten. Om du är före hästen se till att du inte
blockerar hästens väg, vare sig fysiskt med kroppen eller psykiskt
genom att vända dig om, ”brösta upp dig” och titta direkt på hästen.
Det finns en fördel med att lära sig att sända in hästen från sidan. Då
kan du så småningom lasta själv och kan stå kvar vid hästens bakdel
och stänga bommar eller dörr medan hästen väntar på sin plats. När
du väl stängt kan du gå fram och binda hästen. Under inövandet kan
det vara bra att vara två, då kan en medhjälpare finnas därframme, ge
hästen belöning för att den gått in (men ej tvinga den att stanna kvar,
hästen ska vänta frivilligt). Lägg ledrepet dubbelt över hästens manke
när du sänder in den och håll kvar i änden så du ger full ledfrihet in
och inte bromsar oavsiktligt genom att dra i grimskaftet. Mana hästen
att gå in i transporten genom den vanliga ”gå fram” smackningen.
Om du lasttränar själv kan du hänga en trasmatta eller dylikt över
bommen så hästen placerar huvudet över bommen framtill när den
går in (bild 12 och 13).
Om bjudningen avstannar och röstsignalen inte hjälper för att få
hästen att gå framåt, då förstärker du trycket att gå fram, precis som
vid ledning. För den som sett NH/westernarbete så är det vanligt att
tränaren har en lång lina som de snurrar änden på och ibland låter
landa på hästen om hjälpen ska förstärkas. Men då är det viktigt
att man verkligen är skicklig för att det ska få en bra effekt, det är
svårare än det ser ut. Snurrningen ska kunna avstannas så fort hästen
gör en ansats att gå. Med ett spö som förlängd arm så kan du mycket
lättare inverka på rätt kroppsdel, du kan styra riktningen genom att
peta med spöet på båda sidor av hästen och du kan avstanna drivningen framåt så fort hästen svarar framåt. Alltid omedelbar belöning
i form av att få vara i fred när hästen tänker i rätt riktning. Tänk på
hur du håller spöet vid träning, höjt spö är aktivt påverkande, sänkt
är berömmande. Börjar hästen backa utan att du begärt det under
pågående lastning, starta framåtdrivande tryck med röst/petande av
spö tills hästen slutat backa och är på väg fram igen, då slutar du
omedelbart driva. Hästen testar ju om den slipper gå, så om hästen
backar är det samma som att den står stilla och vägrar gå - öka framåtdrivningstrycket ända tills hästen hittat svaret – gå fram, då tar du
bort inverkningarna (bild 14 och 15).
12
13
14
10
15
EQUILIBRIS 4/2013
HANTERING
Lika viktigt som att lasta på är att kunna avbryta lastningen, stanna
hästen och backa den. Dvs samma arbete som utförs på marken görs
på väg in och ut ur transporten. Hästar som rusar in och ut ur transporter har ofta problem med just detta. Att stanna, eventuellt gå bakåt
ett par steg och vänta på ny signal. Träna på att gå av transporten
långsamt, steg för steg. Gör halt och gå fram om hästen går för fort
bakåt. Var noga med att ge hästen chans att backa rakt ur transporten.
Om hästens hals är ställd mot mitten av transporten vid avlastning
så är det risk att bakdelen går snett ut på sidan av baklämmen. Håll
istället hästens hals rak och peta på bogspetsen för att den ska backa
eller ställ halsen lite ut mot väggen så går bakdelen mot mitten av
baklämmen (bild 16).
Om inte hästen går på?
16
Vad gör man när läget är akut och hästen inte låter sig lastas. – Då
kan jag använda ett ”buttrope”, dvs ett rumprep. Det lägger jag i
en löpande ögla runt hästens rumpa och rygg och koordinerar med
drivningen, dvs trycker på när hästen ska gå fram och ger efter så
fort hästen går fram. Därför är det viktigt att repet inte är fastlåst
utan löper fritt. Det är vanligt att se medhjälpare gå med dubbla linor
bakom en häst. Då måste de båda personerna ha en samsyn i drivning och eftergift för att verkligen lära hästen något genom trycket
hur den ska agera, annars blir det bara ett tvång och inget hästen lär
sig något positivt av. Om hästen är benägen att få panik av rep och
stå bunden brukar jag träna mer på grundhanteringen men också
att lyfta hästens ben med hjälp av rep och träna den att slappna av
och få belöning. Men ser man generellt på varför hästar inte går på
transport så finns det tre huvudskäl: 1. Hästen är inte upplärd att gå
och tänka framåt på rätt sätt, 2 människan har ett motsägelsefullt
kroppsspråk, 3. hästen har dålig erfarenhet i samband med lastning
och körning (bild 17).
17
EQUILIBRIS 4/2013
11
HANTERING
Vilken utrustning behövs?
Ledrepet man använder vid lastning ska ha lagom längd, cirka 3.30
och vara av vettig kvalitet, tyngre rep inverkar mer på hästen än
bomullsfladder. Handskar och bra skor är smart att ha på sig om man
inte är väldigt säker på att hästen lastar sig själv. Hjälm har jag gärna
om jag ska arbeta med en häst som har lastproblematik. Transporten
bör vara stadig och av boogiemodell, dra den med en riktig dragbil,
det har en avgörande skillnad för åkupplevelsen för hästen. Hästen
ska ha tillräckligt utrymme, ljus, halkfritt golv, bra ventilation, gärna
ljudisolering och så få lösa skramliga delar som möjligt.
Bindringar ska vara små och gärna sitta högt så hästen inte riskerar att fastna och skada sig på dem (bild 18). Hellre vikbara ringar
(lastsäkringsringar) än ringar som står upp eller ut. Jag vill helst inte
ha något ”dödutrymme” framför hästen om den står bunden. Man
kan ha ett hösegel framför hästen, en sadelkammare eller något annat. Satsa på transport med bra fjädring, bladfjädring är mjukare för
transportens gång än torsionfjädring utan stötdämpare. Små hjul,
13-tumsdäck studsar mycket, välj gärna större storlek som 15-16
tum. Efterdra bultar när däcken har bytts. Har transporten en takkonstruktion utan störtbåge skulle jag inte binda med för bra grimma.
Krockar du med en transport utan störtbåge så flyger taket/överdelen
sin kos och sitter hästen då fast i underredet genom grimman, då är
det kört. Ströa golvet och ha gärna lite hästskit i för att hästen ska
känna att det här är en plats för hästar. Jag tycker en sk ”step-up”transport är att föredra framför en med sluttande bakläm. Hästar har
väldigt lätt för att ta ett kliv upp, de kan ju faktiskt hoppa en meter
utan problem. En del av våra moderna transporter är bara plywoodlådor, provåk så vet du att det är ingen semester för hästen. Designen
är mycket snyggare idag än förr men utförandet är ungefär som på
60-talet. Var observant på att de finesser en transport är utrustad
med verkligen funkar, t ex bommar som ska kunna frisläppas från
utsidan ska testas när det hänger en stor tyngd över bommen (dvs en
häst). Tänk på att alla viktiga funktioner i en transport inte garanteras
genom den vanliga besiktningen, såsom golvens skick.
Bild 19 (till höger) från vänster: lassorep att använda för ”buttrope”,
sadelgjord (utan pigg) att använda vid övning att binda häst, rejält
grimskaft för att kunna arbeta hästen vid hand och sända in den i
transport (minst 3,30 långt), höpåse vid färd, spö att peta riktning
och bjudning med, ”vanlig” grimma och repgrimma (tänk på att
man inte bindtränar eller transporterar en häst i repgrimma) samt
lite belöning i hink.
Kör din häst nöjd
Ett tryggt sällskap för hästen är en faktor som motverkar oro. Det
finns forskning som visar att om den unga hästen tränas tillsammans
med en äldre så lär den unga fortare. I USA talar man om att träna
hästen att åka transport tills den är ”trailer broken”, uttrycket betyder
att hästen inte längre blir stressad, svettas eller sparkar med hovarna
under färd. Återigen tänka på att belöna det önskvärda beteendet och
ignorera det oönskade. För hästen är det en fördel att åka baklänges
diagonalt, det blir lättast så att parera rörelserna. Den som kör hästvänligt tänker på att ta det långsamt i svängarna, rondeller är tuffa
för hästar. Gasa mjukt och bromsa i god tid, alltid med trailern i en
rak position. Kör lugnt och håll ett jämnt tempo. Min rutin är att efter
fem minuters körning stanna till och kolla att läget är lugnt. Helst
ska hästen vara torr när man kommer fram! En kamera är inte fel att
ha liksom vatten och hö.
Per Larssons hemsida: www.classiclranch.blogspot.com
Text & foto: Åse Ericson
12
18
19
I kommande nummer av
EquiLibris
Mer om hästtransporter
Lång och kort resa.
Vad säger regelverket?
Har du fler frågor - skicka
dem till oss!
[email protected]
EQUILIBRIS 4/2013
MEDICIN
blemen och smärtan. Lungsäcken är de två brösthinnorna på insidan
av bröstkorgen respektive utlinjerar lungan som tillsammans bildar
en ”säck”. Normalt finns ingen vätska eller luft i lungsäcken utan
enbart vakuum.
Diagnos och behandling
Diagnos kan ställas genom ultraljudsundersökning av bröstkorgen
som avslöjar den stora vätskeansamlingen. För att rädda en häst
med transportsjuka krävs extremt aggressiv behandling. Lungsäcken
måste tömmas på vätska vilket görs med grova kanyler på vardera
sidan av bröstkorgen. Behandling sätts in empiriskt med bredspektrumantibiotika (bensylpenicillin i kombination med gentamycin) i
avvaktan på provsvar från den bakteriodling som bör tas i samband
med tappningen av lungsäcken. Kompletterande behandling med
smärtstillande och antiinflammatoriska medel NSAID (nonsteroidal
antiinflammatory drugs) sätts in liksom aggressiv droppbehandling
med vätskeersättning innehållande balanserade elektrolyter.
Omvårdnad och följdsjukdomar
Transportsjuka
är allvarligt
Hästen som drabbats av transportsjuka behöver god omvårdnad i
en lugn miljö där den stimuleras att äta ett smakligt grovfoder av
bra kvalité. Behandling med bredspektrumantibiotika och stressen
av sjukdomen ökar risken för en tarmflorerubbning och den så kalllade ”Baron Gruff-sjukan” som också kan bli livshotande. Därför
bör tarmflorestabiliserande medel ges vid antibiotikabehandlingen.
Tyvärr är det stor risk för att en drabbad häst inte klarar sig och
de som klarar att läka av infektionen tar sig sällan tillbaka till full
tävlingskapacitet.
Transportsjuka hos häst innebär att hästen drabbas
av en kraftig bakterieorsakad brösthinne- och lunginflammation. De första symtomen kan vara mycket
lindriga men det är viktigt att uppmärksamma dem
så att behandling kan sättas in tidigt, vilket förbättrar prognosen avsevärt. Hästen blir mycket sjuk med
kraftig smärta från bröstkorgen, vilket ger stel gång
och utåtställda armbågar (hästen vill undvika tryck
av frambenen mot bröstkorgen). Andra symtom är
nedstämdhet, feber, aptitlöshet, andningsproblem,
förhöjd hjärtfrekvens och näsflöde.
Multifaktoriell sjukdom
Att sjukdomen kallas transportsjuka beror på att sjukdomen utlöses
av flera faktorer som lätt uppstår under en transport av hästen. För
det första har en häst under transport svårt att på det naturliga sättet
rena sina luftvägar. Det krävs bland annat att den kan sänka huvudet och röra sig. Huvudet får inte fixeras i alltför högt läge utan att
kunna sänkas för att den naturliga reningsmekanismen i luftrörens
flimmerhår ska fungera. I en transport blir luften lätt dålig, försämrad
ventilation och hög luftfuktighet. Även hög temperatur och trångt om
utrymme bidrar till en dålig miljö. Har hästen också tillgång till hö
med undermålig hygien (mögel, damm) blir luftkvaliteten ytterligare
försämrad. Ofta dricker de också sämre vilket ger torrare slemhinnor
med försämrad motståndskraft.
För att förebygga transportsjuka
•
Se till att transporterna inte blir för långa.
•
Försök att transportera hästen lös så att huvudet kan sänkas.
•
Se till att ventilationen är bra och temperaturen inte blir för hög
i transporten.
•
Att ge hö i transporten motverkar transportsjuka. Blötlagt,
dammfritt hö eller ensilage av bra hygienisk kvalité.
•
Stimulera att hästen får i sig vätska, till exempel smaksatt
vatten med äpple, betforvatten eller morötter.
•
Se till att hästen inte blir för varm. Det är ovanligt att en häst
behöver täcken i en transport.
Anne Haglund
Lång transporttid
Långa transporter och fysisk ansträngning (tävling eller tävlingsmässig träning) innebär ökad stress på kroppen, vilket också är en
bidragande faktor. När hästen inte klarar att hålla luftvägarna rena
passerar bakterier från svalget ned via luftstrupen till lungorna och
orsakad infektion i lungorna och brösthinnan. Den bakterieorsakade
inflammationen i brösthinnorna ger störningar i vätskebalansen och i
lungsäcken ansamlas stora mängder vätska som orsakar andningsproEQUILIBRIS 4/2013
13
MEDICIN MEDICIN
H
järtsjukdomar är relativt ovanliga på
häst. Detta beror sannolikt på det faktum att hästens hjärta har en enorm
reservkapacitet och förmår kompensera för
ev. mindre skador, vilket gör att det tar lång
tid innan hästen visar några kliniska tecken
på hjärtsjukdom såsom nedsatt prestation
eller hjärtsvikt. Det är också svårt att upptäcka eventuella skador på hjärtat med de
diagnostiska tekniker som finns tillgängliga
idag. Detta sammantaget gör att det finns
skäl att misstänka att hjärtsjukdomar är ett
underdiagnostiserat problem på häst.
Hjärtproblem
Även om det är ovanligt, kan vissa hjärtsjukdomar ha ett mycket dramatiskt förlopp
med plötslig kollaps och död som följd, vilket givetvis innebär stora risker för ryttaren
eller kusken som tränar hästen. Detta gör
det extra viktigt att upptäcka hjärtsjukdomen
i tid. Hjärtrytmrubbningar (arytmier) och
blåsljud på hjärtat är vanligt förekommande
även hos friska hästar och behöver inte vara
orsakade av en bakomliggande hjärtsjukdom,
utan är så kallade fysiologiska arytmier och
blåsljud. Vad det gäller fysiologiska blåsljud
så uppstår dessa lättare hos häst än hos andra djurslag då hästens hjärta pumpar runt
stora volymer blod med stor kraft vilket ger
upphov till turbulens eller virvelbildning i
blodflödet. Hästens hjärta påverkas också i
stor utsträckning av det parasympatiska nervsystemet, som har en kraftigt dämpande effekt på hjärtrytmen, vilket gör att arytmier är
vanligt förekommande i vila även hos friska
hästar. Denna typ av arytmier försvinner i
regel i samband med fysisk ansträngning, när
adrenalin börjar pumpas ut i kroppen och det
sympatiska nervsystemets påverkan ökar.
Följande artikel kommer att ta upp kliniska tecken, diagnostik samt eventuell
behandling av de vanligast förekommande
rytmrubbningarna och blåsljuden hos häst.
Jag börjar dock med att beskriva den vanligaste medfödda hjärtdefekten.
Hjärtats anatomi och cirkulation
Hjärtat består av fyra hålrum (två förmak, två
kammare). Dessa skiljs åt av en innervägg,
septum, som delar in hjärtat i en vänster och
en höger sida. Mellan förmak och kammare
sitter segelklaffarna, vänster sidas segelklaffar kallas mitralisklaffar medan de på höger
sida kallas trikuspidalisklaffar. Från vänster
kammare utgår stora kroppspulsådern (aorta)
medan lungartären (pulmonalis) utgår från
höger kammare. I dessa artärer finns det så
kallade fickklaffar.
14
Bild 1. Skiss av hästens hjärta sett från vänster sida Blå pilar = syrefattigt blod; Röda pilar
= syresatt blod. Illustration Lena Myrenius.
Syrerikt blod pumpas ut från vänster kammare via aorta som sedan förgrenar sig och
syresätter kroppens olika delar. Syrefattigt
blod kommer sedan tillbaka till höger förmak
och kammare för att sedan lämna höger sida
via lungartären som forslar blodet till lungan
där det syresätts och sedan transporteras tillbaka till hjärtats vänstra sida via lungvenerna
som tömmer sig i vänster förmak. Hjärtats
arbete brukar delas in i två faser. Systole,
som är den fas då kamrarna drar ihop sig och
pumpar ut blod till resten av kroppen, under denna fas är fickklaffarna öppna medan
segelklaffarna är stängda. Därefter kommer
hjärtats fyllnadsfas, diastole, då kamrarna
fylls med blod och fickklaffarna sluts medan
segelklaffarna står öppna varpå blod rinner in
från förmaken till kamrarna. Under den sista
delen av diastole drar förmaken ihop sig och
tömmer den sista mängden blod i kamrarna.
EQUILIBRIS 4/2013
m
MEDICIN MEDICIN
Hjärtfel som ger upphov till blås- hjärtat inte får ut tillräckligt mycket blod i
ljud hos häst
blodomloppet för att kunna syresätta muskMedfödda fel
Ventrikulär septum defekt (VSD)
VSD är den vanligaste medfödda defekten hos häst och drabbar alla raser men är
vanligare hos Welsh Mountain, travare och
arabiska fullblod. Defekten innebär att det
finns ett hål i skiljeväggen mellan vänster och
höger kammare, septum, strax under stora
kroppspulsådern.
Då trycket är högre i vänster än i höger
kammare, får man ett läckage av syrerikt
blod från vänster till höger sida under systole. Detta ger upphov till ett så kallat systoliskt blåsljud som kan höras på höger sida
av bröstkorgen.
Vad gäller den kliniska betydelsen av
denna defekt så beror det på defektens storlek. Mindre defekter (<2.5 cm i diameter) ger
i regel inte upphov till någon påverkan på
prestationen, medan större defekter kan påverka prestationen och leda till en ökad risk
för klinisk hjärtsvikt och förkorta hästens liv.
Med tanke på att detta är en medfödd defekt
rekommenderas inte att man avlar på individer som har VSD.
lerna under arbete. Hjärtat svarar då med att
öka hjärtfrekvensen för att kunna pumpa ut
mer blod. På sikt kommer hjärtat inte kunna
kompensera för läckaget, utan muskulaturen
i vänster förmak kommer att töjas ut av den
ökade mängden blod som samlas i förmaket,
vilket ger en förstorning av vänster förmak.
Hästar med dessa grava läckage har nedsatt
ork under arbete och även en förkortad livslängd då de på sikt drabbas av hjärtsvikt.
Den vanligaste orsaken till mitralisinsufficiens är så kallade degenerativa (kroniskt
nedbrytande) förändringar i klaffarna som
gör att de förlorar sin elastisitet och därmed
inte kan sluta tätt. Vad det är som ger upphov till dessa klafförändringar är inte fullt
klarlagt, men forskning pågår för att försöka
ta reda på detta. Diagnosen ställs med hjälp
av ultraljud.
Trikuspidalisinsufficiens
Klaffläckage mellan höger förmak och kammare, trikuspidalisinsufficiens, är vanligt hos
hästar och då speciellt hästar som utför högintensiva arbeten, såsom travare och galoppörer. Läckaget ger upphov till ett systoliskt blåsljud som kan höras på höger sidas
bröstkorg.
I en studie där man undersökte 545 friska
hästar av olika ras, så förekom denna typ av
klaffläckage hos ca 9% av hästarna (alla raser) medan det var betydligt vanligare hos
fullblodsgaloppörer (drygt 16%) än hos de
andra raserna. Förekomsten och graden av
trikuspidalisinsufficiens verkar påverkas av
både ålder och hästens träningsnivå.
Orsaken till trikuspidalisinsufficiens är
inte helt fastställd. Det mest sannolika är att
klaffarnas elasticitet minskar till följd av de
höga blodflöden som hjärtat får ta hand om
under maximalt arbete, hjärtat hos häst pumpar ut ca 300L/min under hårt arbete, samt att
klaffarna får svårare att hålla tätt då hjärtat, i
likhet med andra muskler, ökar i storlek med
träning. Denna typ av klaffläckage orsakar i
regel inga problem och anses inte ha någon
betydelse för hästens prestation så länge det
rör sig om milda till måttliga klaffläckage.
Diagnosen ställs med ultraljud.
Diagnosen ställs genom ultraljud av hjärtat
där man kan se ett hålrum mellan kamrarna
och ett flöde av blod från vänster till höger
kammare. I dagsläget finns ingen tillgänglig
behandling.
Vanligt förekommande klaffläckage som ger
blåsljud hos häst
Mitralisinsufficiens
Läckage över klaffarna mellan vänster förmak och kammare (s.k. mitralisinsufficiens)
är vanligt förekommande hos häst, man har
sett att blåsljud som tyder på mitralisinsufficiens förekommer hos ca 3 % av den friska
hästpopulationen. Det verkar dock som att
det är betydligt vanligare att friska fullblodsgaloppörer i träning (ca 20%) har denna typ
av blåsljud. Läckaget ger upphov till ett systoliskt blåsljud som i regel hörs på vänster
sida av bröstkorgen.
I regel är dessa klaffläckage lindriga och
påverkar inte hästens prestation eller livslängd. Vid kraftiga läckage däremot, läcker
stora mängder blod tillbaka från vänster
kammare till vänster förmak. Det gör att
EQUILIBRIS 4/2013
15
MEDICIN MEDICIN
Aortainsufficiens
Aortainsufficiens ger upphov till ett blåsljud
som inträffar under hjärtats fyllnadsfas, diastole, d.v.s. när hjärtat vidgar sig för att ta
emot mer blod. Under denna fas ska klaffarna i aorta vara stängda för att hindra blodet
från att rinna tillbaka från aorta in i vänster
kammare. Så sker inte när det föreligger en
aortainsufficiens, utan då läcker blod tillbaka
från aorta ner i vänster kammare. Blåsljudet
hörs i regel bäst på vänster sida av bröstkorgen. Studier har visat att blåsljud som
orsakas av denna typ av klaffläckage förekommer hos ca 2 % av den friska hästpopulationen (olika raser) men att det är vanligare
hos äldre hästar (över 10 år).
Den vanligaste orsaken till denna typ av
klaffdefekt är även här degenerativa förändringar. Prognosen beror på hur fort de
degenerativa förändringarna sker. I de fall
16
där läckaget är lindrigt-måttligt och upptäcks
på en äldre häst är prognosen i regel god. I
de fall man har en häst som är yngre än 10
år är prognosen mer avvaktande då de degenerativa förändringarna kan hinna ge så
kraftiga läckage att hästen får en påverkad
prestation och drabbas av hjärtsvikt. Detta är
också det klaffläckage, som om det är gravt,
kan påverka hjärtats egen syresättning och
då ge upphov till rytmrubbningar som orsaka
kollaps och plötslig hjärtdöd.
Diagnosen sker med hjälp av hjärtultraljud
som visar ett läckage av blod från aorta tillbaka in i vänster kammare. Det är också bra
om man utför ett arbetsEKG på hästar med
denna typ av läckage i syfte att upptäcka om
de har rytmrubbningar vilket kan tyda på en
påverkan på hjärtmuskeln med sämre prognos som följd.
Rytmrubbningar
2 grad AV block
2 gradens AV block är den vanligaste icke
patologiska (icke sjukliga) rytmrubbningen
hos häst och studier har visat att det förekommer hos knappt hälften av de friska hästarna.
Rytmrubbningen innebär att hjärtat regelbundet hoppar över ett slag och anses vara ett
sätt för hästen att reglera blodtrycket. Rytmrubbningen orsakas av ett starkt påslag av
det parasympatiska nervsystemet, d.v.s. det
lugnande nervsystemet, och försvinner i regel när hjärtfrekvensen stiger i samband med
Bild 3 Häst med EKG-utrustning för registrering
av hjärtrytm under arbete. Foto Katarina Nostell.
Mindre infälld bild stationär EKG-utrustning med
kablar. Foto Saxtorps Hästklinik.
EQUILIBRIS 4/2013
MEDICIN MEDICIN
arbete. Skulle rytmrubbningen inte försvinna
i samband med arbete kan det vara ett tecken
på att det finns ett bakomliggande hjärtfel.
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligaste patologiska (sjukliga) rytmrubbningen hos häst och
ger upphov till nedsatt prestation hos hästar
som utför maximalt arbete, såsom trav- och
galopphästar, medan det hos hästar som utför
mindre ansträngande arbete i regel inte ger
upphov till nedsatt prestation.
I vanliga fall regleras hjärtrytmen av sinusknutan som sitter i höger förmak. Denna
knuta skickar iväg elektriska impulser genom förmaket ner till en knuta som sitter
mellan förmak och kammare (AV-knutan)
som sedan leder vidare impulserna i kammarens mellanvägg och gör att kamrarna kan
dra ihop sig och pumpa ut blod till kroppen.
Hos hästar med förmaksflimmer har hjärtmuskelceller utanför sinusknutan tagit över
den rytmreglerande funktionen och de elektriska impulserna når inte AV knutan utan
snurrar runt i förmaken vilket gör att förmaken inte kan dra ihop sig utan endast står
och vibrerar.
EQUILIBRIS 4/2013
Den största mängden blod rinner passivt in
i kamrarna när klaffarna mellan förmak och
kamrar öppnas, medan en mindre mängd,
ca 20% av blodvolymen, aktivt pumpas in
av förmaken i slutet av hjärtats fyllnadsfas
(diastole). Vid förmaksflimmer kan förmaken inte dra ihop sig och den sista mängden
blod kommer därför inte till kamrarna viket
kommer påverka syresättningen under maximala arbeten. Hästar som används i grenar
där arbetet inte kräver maximal syresättning
(dressyr, hoppning) blir därför i regel inte
prestationsnedsatta, medan trav-, galoppoch fälttävlanshästar som utför högintensiva
arbeten blir prestationsnedsatta. Det faktum
att hästar som utför mer lågintensiva arbeten
sällan visar någon prestationsnedsättning gör
också att det kan ha gått flera månader eller
år innan dess att flimret upptäcks. Det gör
att dessa hästar ofta är mer svårbehandlade
än ex travhästarna där flimret inte pågått lika
länge.
Förmaksflimmer kan gå över av sig själv
utan behandling medan en del hästar får ett
kvarstående flimmer som kan behöva behandlas med en rytmreglerande medicin som
kallas Kinidinsulfat. Behandlingen innebär
att man ger medicinen via en sond ner från
näsan till magsäcken och behandlingen upprepas till dess att hästens hjärtrytm normaliserats.
I vissa fall återgår inte hjärtrytmen till normal rytm. Detta kan bero på att hästen har
en bakomliggande hjärtskada eller att flimret
pågått så lång tid att det skett förändringar i
hjärtat som gör att det är svårt att bryta de
nya elektriska banor som uppstått. Man ska
dock vara medveten om att Kinidinsulfat är
ett gift som medför en risk att hästen kan
kollapsa och i värsta fall dö av behandlingen.
Det är därför viktigt att man tar hänsyn till
detta när man bestämmer sig för om man ska
behandla hästen eller ej. I de fall man har en
häst med förmaksflimmer där man misstänker att flimret pågått länge och där hästen
inte skall användas till maximalt arbete kan
man överväga att inte behandla hästen, utan
istället fortsätta rida hästen fast regelbundet
kontrollera hästen med ett arbetsEKG för att
se att hästen inte utvecklat andra rytmrubbningar som gör att hästen inte bör ridas.
På vissa ställen utomlands försöker man få
hjärtat att gå tillbaka till normal rytm genom
17
KIRURGI MEDICIN
att utsätta hjärtat för elektrisk påverkan, s.k.
elkonvertering. Detta är en metod som kräver
narkos, vilket i sig innebär en risk för hästen,
samt ökade kostnader för djurägaren. Då narkos alltid innebär en ökad risk och återfallsfrekvensen vid elkonvertering är likvärdig
med konvertering med kinidinsulfat så är
denna metod inte att föredra framför traditionell medicinsk konvertering med kinidinsulfat. Det pågår forskning för att försöka ta
fram säkrare mediciner som kan användas
för att behandla hästar med förmaksflimmer.
Katarina Nostell
leg vet
Specialistkompetens häst
Universitetslektor och docent, KV, Hästmedicin
SLU
Referenser
Buhl R, Ersboll AK, Eriksen L, et al. Use
of color Doppler echocardiography to asses
the development of valvular regurgitation in
Standardbred trotters. J Am Vet Med Assoc
2005; 227: 1630-1635.
Deem DA, Fergin GF. Atrial fibrillation in
horses: a review of 106 clinical cases, with
consideration of prevalence, clinical signs,
and prognosis. J Am Vet Med Assoc. 1982;
180:261-265.
Gehelen H, Goltz A, Rohn K et al. A survey
of the frequency and development of heart
disease in riding horses-part 2: Clinical
and echocardiographic follow-up examination. Hippiatrika Veriagsgesellschaft 2007;
23:378-387.
18
Hall TL, Magdesian KG, Kittelson MD.
Congenital cardiac defects in neonatal foals:
18 cases (1992-2007). J Vet Intern Med
2010; 24: 206-212.
Imhasly A, Tschudi PR, Lombard CW, et al.
Clinical and ecocardiographic features of
mild mitral valve regurgitation in 108 horses.
The Vet Journal 2010; 183: 166-171.
Marr CK. Cardiac murmurs: congenital heart
disease. IN: Marr CM, Bowen M, eds: Cardiology of the horse, 2 ed. London: Elsevier
Ltd. 2010; 193-205.
Patteson MW, Cripps PJ. A survey of cardiac
auscultatory findings in horses. Equine Vet J
25, 409-415.
Reef VB. Heart murmurs in horses: determining their significance with echocardiography. Equine Vet J Suppl. 1995; 71-80.
Reef VB Evaluation of ventricular septal
defects in horses using two-dimensional
and doppler echocardiography. Equine Vet
J Suppl 1995; 86-95
Reef VB, Bain FT, Spencer PA. Severe mitral regurgitation in horses: clinical, echocardiographic and pathological findings. Equine
Vet J. 1998; 30: 18-27.
Stevens KB, Marr CM, Horn JNR, et al.
Effect of a left-sided valvular regurgitation
on mortality and causes of death among a
population of middle –aged and older horses:
clinical, echocardiographic and pathological
findings: Equine Vet J 1998; 30:18-27.
Young LE, Rogers K, Wood JL. Heart murmurs and valvular regurgitation in thoroughbred racehorses: epidemiology and associations with athlethic performance. J Vet Intern
Med 2008; 22: 418-426.
EQUILIBRIS 4/2013
TRÄNING
Seminarium klassisk ridkonst
Gerd Heuschmann-seminarium på Jädra
gård den 13 november
Gerd är veterinär, dressyrryttare, författare
och tränare. Han kämpar för den klassiska ridkonsten och tar avstånd från dagens snabbutbildning av dressyrhästen. Hästen måste få
rätt utbildning och få tid på sig att utveckla
rygg och bakbensstyrka så att den kan bära
sig korrekt i alla gångarter och rörelser.
Dagens snabbutbildade hästar blir ”leg
movers” istället för ”back movers”. Detta ger
spektakulära frambensrörelser men en otillräckligt engagerad bakdel och låst rygg. Gerd
visade flera bilder på framgångsrika dressyrhästar med bakbenen långt bakom sig. En
riktlinje är att på en sidobild ska det diagonala
benparets underarm och bakskena vara parallella i framåtsträckt läge (se bild till höger med
markerade blåa streck).
Grundutbildning viktig
Den dåliga grundutbildningen bidrar i stor utsträckning till dressyrhästens typiska skador
och korta karriärer. Unghästen ska bära ryttaren i lång form med nosen framme och med
stöd på bettet. Detta för att med konsekvent
arbete enligt den klassiska dressyrkonstens
principer successivt förflytta tyngdpunkten
bakåt och låta bakbenen bära mer och mer.
Detta för att på så vis göra de samlande rörelserna möjliga på ett korrekt sätt.
Hästens rygg ska alltid svinga, dvs den
yttre ryggmuskeln ska inte stabilisera hästen
utan vara rörlig, det är de inre ryggmusklerna som är ryggens stabiliserare. Tyvärr ser vi
alltför ofta dressyrhästar med spända ryggar
och ländar vilket talar för att de arbetats med
låsta ryggar vilket blir resultatet när nosen
dras bakåt.
Biomekanik
Enligt Gerd är det biomekaniskt omöjligt för
hästen att arbeta korrekt om nosen är tydligt
bakom lodplanet. Detta beroende på att vid
denna hållning åker bakknäna utåt och bäckenet bakåt, vilket omöjliggör att bakbenen
kan trampa in under hästen. Ryttarens sits
måste följa den svingande ryggen och inte
motarbeta rörelsen, vilket man ofta ser idag.
Gerd hade uttryck som vi åhörare aldrig ska
glömma: ”Sitsen är en livslång utmaning”.
EQUILIBRIS 4/2013
Hästen tar ett mjukt stöd i handen, huvudet framför lodplanet, benparen är parallella och
ryttaren har en följsam sits. De blåa strecken markerar det diagonala benparets underarm
och bakskena som på bilden är paralella samt nosryggen som är framför lodplanet. Foto
Stall Backbo.
Dessa låsta ryggar ger enligt Gerd ofta upphov till orena rörelser och så kallad tygelhälta
uppstår. Gerd menar att fel ridning premieras
idag. Domarna ser inte skillnad på ”leg movers” och ”back movers” vilket är förödande
för dressyrsportens utveckling och hästarnas
hållbarhet och välfärd.
Anne Haglund och Elisabet Lundgren, Saxtorps
Hästklinik
Har du hört att
equilibris
ska ge ut en
bok? Under
våren 2014!
19
DIALOG
läsarfråga
Hej!
Skulle ni inte kunna skriva om proteinutslagens
vara eller icke vara?
Vissa veterinärer säger att det inte finns några
utslag som beror på protein. Andra veterinärer
säger att det visst finns proteinutslag.
Men hur som, vi är många hästägare som märkt
bulor, klåda och utslag om man gått på för hårt
med protein i kraftfoder, hö och bete.
Hade varit intressant att få mer info och kanske
kommentarer från de som är för eller emot.
Jag upplever själv att min egen häst och flera
andra i stallet, får dessa symptom om vi tabbat
oss med fodring/underskattat betet eller höet.
Eosinofilt granulom. Foto Kerstin Bergvall.
Vänliga hälsningar
Martina ”Tina” Schmidt Detlefsen
Rådgivare/ Nutritionist
Lantmästare
Equilibris redaktion skickade frågan
vidare till två kunniga forskare på
varsitt område kopplat till denna
fråga. Här kommer svaret.
Så kallade “proteinutslag” eller “proteinknutor” beskrivs ibland av hästägare som en reaktion på ett högt proteininnehåll i foderstaten
hos hästen. Generellt sett finns det inte i den
vetenskapliga litteraturen beskrivet sådana
reaktioner på högt proteininnehåll i fodret,
särskilt inte om det höga proteininnehållet
kommer från grovfoder som betesgräs, hö,
hösilage eller ensilage.
Det finns inte heller någon vedertagen
teoretisk förklaring på hur sådana hudreaktioner skulle hänga ihop med en generellt hög
proteinnivå i foderstaten. I utfodringsförsök
där hästar utfodrats med nästan dubbelt så
mycket protein som de behöver (via enbart
grovfoder) har inga liknande hudproblem
uppkommit. Däremot kan hästar reagera med
hudutslag av andra orsaker, ofta allergiska reaktioner på t ex mögel, bakterier eller giftiga/
olämpliga växter i fodret eller vid utfodring
som skapat tarmstörningar. Tarmstörningar
kan uppstå t ex vid foderbyten som gjorts
alltför hastigt, t ex plötsligt betessläpp, byte
av grovfoderparti eller introduktion av nya
fodermedel i foderstaten i alltför stor mängd
på en och samma gång.
Det verkar vara vanligare med reaktioner
på stora mängder stärkelserika fodermedel,
eller stora mängder av sådana fodermedel
som innehåller hög andel lättlösligt protein
20
(till exempel soja). Medicinering eller tillförsel
av så kallade naturläkemedel (ofta örter eller
liknande) kan också orsaka hudreaktioner.
Cecilia Müller
agronom
Docent i Fodervetenskap med inriktning på häst
SLU
Knölar, eller knutor i huden är vanliga hos häst
och kan vara allt från inflammatoriska till tumörorsakade. Knutor i huden kan vara fasta
eller ha en mer ”degig” konsistens.
Den vanligaste formen är fasta, knutor som
mäter några millimeter i diameter upp till ett
par centimeter. Huden ovanpå den här typen
av knutor har normal hårväxt, som i och för sig
kan bli avskavd efter ett tag. I de allra flesta fall
består dessa knutor av någonting som kallas
eosinofila granulom, det vill säga en inflammatorisk reaktion som innehåller många vita
blodkroppar av typen eosinofiler. Eosinofila
granulom i huden kan uppstå till följd av ett
antal olika orsaker. Till exempel kan eosinofila granulom uppstå till följd av insektsbett.
Ibland har hästägaren sett en broms bita hästen ena dagen och dagen efter kan en centimeterstor, fast knuta ha dykt upp just där
bromsen bet.
Provtagning i form av cellprov som tas med
en fin nål kan då enkelt visa att det är just en
sådan förändring. Ofta uppstår dessutom
den här typen av fasta knölar i områden som
utsätts för friktion, till exempel i sadelstaden.
Friktion, orena persedlar och svett kan ge
upphov till hårsäcksinflammation. Brister hårsäcken på en häst reagerar underhuden med
att bilda ett granulom som innehåller rikligt
antal eosinofila vita blodkroppar – ett eosinofilt granulom är ett faktum. Ytterligare orsaker
till den här typen av knölar är kontaktreaktioner, då hästens hud reagerar överkänsligt
mot material som ligger an mot huden. Det
kan då vara antingen materialet i sig självt,
färgmedel eller tvätt- eller sköljmedelsrester.
Andra typer av överkänslighetsreaktioner kan orsaka ett rikligt antal eosinofila
granulom fördelat över kroppen, men de är
betydligt mer ovanliga. Överkänslighet mot
enskilda födoämnen förekommer men är
kanske den minst vanliga orsaken till eosinofila granulom. Om hästen har detta, reagerar
den varje gång den utsätts (provoceras) med
just detta födoämne. I de flesta fall när detta
har misstänkts har kontrollerad provokation
inte utlöst reaktion hos hästen. Trots att födoämnesreaktioner är en jämförelsevis ovanlig
orsak till eosinofila granulom är det mest
”foderknutor” som diskuteras hos djurägare.
En generellt ”hög” proteinhalt har däremot
inte kunnat visas vara orsak till eosinofila
granulom.
En annan typ av ”knölar” eller bulor i huden utgörs av nässelutslag, så kallad urtikaria.
Till skillnad från de eosinofila granulomen är
de bulor som uppstår vid urtikaria mjuka,
eller degiga i konsistensen. Sätter man ett
finger på bulan och trycker till, blir det en
inbuktning i bulan efter fingret. Utrikariabulan består av vätska mellan cellerna i huden.
Urtikarieutslag kan komma snabbt och ha allehanda olika former och fasoner, från runda
bulor i storlek från ½ till flera centimeter eller
till och med decimeter i diameter till slingrande, degiga upphöjningar eller ringar i huden.
EQUILIBRIS 4/2013
NYHETER
Urtikaria. Foto Anette Åkerlund.
En del hästar kliar i samband med urtikaria
medan andra inte gör det.
Orsaken till urtikaria eller nässelutslag är
att ett ämne som heter histamin har släppts
ut från en sorts celler i huden som heter mastceller. Histaminet orsakar att vätska från blodkärlen läcker ut mellan hudens celler och en
degig bula uppstår då i huden. När vi pressar
ett finger mot bulan, pressas vätskan undan
mellan cellerna och resulterar i en grop eller
fördjupning i bulan. Orsakerna till nässelutslag är många. Infektioner, feber, mediciner,
kyla, värme, tryck, ämnen i kontakt med hu-
den, stress, ansträngning, födoämnen och
allergi mot ämnen i omgivningen. Allra vanligast är faktiskt att hästen får urtikaria vid något eller några enstaka tillfällen i livet utan att
grundorsaken någonsin kan identifieras.
Har hästen däremot återkommande urtikaria eller det vi kallar kvarstående urtikaria
(pågår i över sex veckors tid) bör en utredning
för att söka bakomliggande orsak startas. I de
allra flesta fall när födoämnen har misstänkts
vara orsaken till nässelutslagen och en ny
provokation genomförs, reagerar hästen inte
med nya nässelutslag, men undantag finns.
Förutom de orsaker som här har nämnts till
bulor i huden hos häst, är det viktigt att hålla
i minnet att andra typer av inflammatoriska
reaktioner i huden kan orsaka varierande grad
av knutor eller knölar som kan kännas eller
ses i huden. Dessutom kan blödningar eller
annan vätska i eller under huden och ett flertal olika former av tumörsjukdomar kännas
och se ut som knölar eller bulor. Eosinofila
granulom och urtikaria av olika orsaker är
dock de vanligast förekommande.
Kerstin Bergvall
Leg vet
Specialist i dermatologi
Diplomate of European College of Veterinary Dermatology
Du har väl inte glömt att du kan
läsa equilibris även som pdf?
www.drbaddaky.com
EQUILIBRIS 4/2013
21
MEDICIN
Foto: Lena Myrenius
Ljus ger brunst
Många hästägare vill starta betäckningssäsongen tidigt på året av flera skäl. Inom flera raser, som engelska fullblod och varmblodiga travhästar vill man ha
föl tidigt födda på året. Tävlande i tidig ålder i trav och
galopp kan ge en fördel för den individ som fötts tidigt
på året och hunnit växa mer än övriga. På nordligare
breddgrader som Sverige med få soltimmar under
vårvintern detta vara en utmaning.
Reproduktionscykeln styrs av solljus
Stoet är normalt brunstigt på vår och sommar med sexuell viloperiod
under vintern. Brunstperioden startas av ökande dagslängd. Ljuset som kommer in i ögat påverkar epifysen (tallkottkörteln) som
minskar sin produktion av melatonin (ett hormon), denna minskning
av melatoninet stimulerar hypofysen (en del av hjärnan) att bilda
GnRH (gonadotropin-releasing hormon). GnRH stimulerar i sin tur
äggstockarna så att brunsten kommer igång.
Normalt sett börjar stoet brunsta i mars-april. Man kan få stoet
att börja brunsta tidigare med att artificiellt öka stoets exponering
för ljus. Detta tar ungefär 100 dagar från att man inleder ljusprogrammet tills att brunsterna börjar. Det är dessutom lämpligt att låta
stoet ha någon brunst innan man betäcker eller seminerar henne. En
första brunst utan betäckning renar livmodern som ökar chansen för
dräktighet. Vill man ha igång brunsterna i februari är det lämpligt
att inleda ljusprogrammet den 1 november. Det är också viktigt att
stona får en period på hösten med så mycket mörker som möjligt.
Ljusbehov
Man bör ha en glödlampa eller lysrör som sitter inne i boxen eller
utanför boxen (se bild till höger). För att kolla att ljuset är tillräckligt
starkt så ska du själv utan problem kunna läsa där stoet befinner sig.
Oftast fungerar en 75 W glödlampa eller 40 W lysrör. Lämpligt är att
förlänga kvällen så att man tar in stoet innan det mörknar och låter
22
Elledningar och armaturer ska enligt Jordbruksverkets föreskrifter placeras
skyddat så att hästarna inte kommer åt dem. Ett oskyddat lysrör får inte
placeras inne i en box, nedre bilden. Övre bilden exempel på lysrör med
plastkåpa som är godkänd i box. Läs mer om specifikationer för säkerhetsklassningar i Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet
www.lantbruketsbrandskydd.nu. Foto: Lena Myrenius.
det vara tänt på kvällen. Man behöver inte förlänga ljusperioden
successivt utan det går bra att börja med direkt. Lämpligt är att ha
ljus hos stoet (inklusive dagsljus) i 16 timmar per dygn. Men det är
också viktigt med 8 timmars sammanhängande mörker.
Nackdelar att vara medveten om
I stallar med aktiva ryttare på kvällstid kan ett ofrivilligt "ljusprogram" ställa till problem. Att förskjuta brunsten till tidigt på året
leder också till att den bästa brunstperioden är över tidigt på seminsäsongen och stoet riskerar att gå i vintervila tidigare än den naturliga brunstperioden. Det gäller att få stoet dräktigt under den tidiga
fertila perioden som ljusprogrammet leder till. Även att fundera på
om ditt sto står uppstallat i ett kvällsaktivt stall att det ofrivilliga
"ljusprogrammet" kan påverka att den mest fertila perioden ligger
tidigare än förväntat på våren. Man ska också vara medveten om att
dräktiga ston som utsätts för ljusprogram i genomsnitt fölar 11-14
dagar tidigare.
Anne Haglund, leg vet, specialist kompetens häst
EQUILIBRIS 4/2013
Posttidning B
Avs EquiLibris HB
Torbjörntorp Hälsingsgården 2
521 96 Falköping
GOD JUL
&
GOTT NYTT ÅR
ÖNSKAR
EQUILIBRIS
Nästa år fyller vi på
stallbiblioteket igen!