Transcript Lokala Miljömål - Karlskoga kommun

Rapport
augusti 2010
Lokala Miljömål
Karlskoga Miljöledningssystem –
erfarenheter från arbetsgruppen inom Miljöberedningen
och Samhällsbyggnadsnämnden
Martin Ahlfors, kvalitetsledare
Samhällsbyggnadsförvaltningen
2 (12)
Sändlista:
Sture Andersson
Jens Dahlbäck
Rune Gillemyr
Britta Angenete Gillberg
Alf Larsson
Olle Larsson
Carola Sandberg
Tobias Isaksson
Annica Wetterling
Ulf Wilén
Sven-Olof Axelsson, f k
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
Sammanfattning ................................................................................................................. 3
Bakgrund ............................................................................................................................ 4
Arbetsgruppens sammansättning och resurser ................................................................... 4
Miljöledningssystem; ISO 14 001...................................................................................... 4
Genomfört arbete................................................................................................................ 5
Resultat och erfarenheter.................................................................................................... 7
6.1
Enskilda ärenden ............................................................................................................. 7
6.2
Provning av kommunalt miljöledningssystem ....................................................................... 7
7
Bilaga – register för miljöaspekter ................................................................................... 10
8
Bilaga – förslag till ändrat reglemente för miljöberedningen .......................................... 12
3 (12)
1 Sammanfattning
Fullmäktige beslutade i oktober 2008 om ”att ett integrerat ledningssystem för hållbar
utveckling skall tas i samband med att lokala miljömål för hållbar utveckling fastställs” (KS §
185, 2008.0082). Fullmäktige gav sedan miljöberedningen tillsammans med
samhällsbyggnadsnämnden ett uppdrag att påbörja ett arbete med de lokala miljömålen.
Arbetsgruppen har som arbetsmetod använt delar ur miljöledningsstandarden ISO 14 001 för
att på ett systematiskt och strukturerat sätt ta fram de lokala miljömålen. Resultaten redovisas
i rapporten.
Följande förbättringar kan uppnås om arbetet fortsätter:
1. Kommunen kommer att avsevärt förbättra det egna miljöarbetet utan extra tillförsel av
ekonomiska medel jämfört med dagens situation. Risken för ”miljöskandaler” inom
kommunens verksamheter reduceras till en låg acceptabel nivå.
2. Vi sparar mycket pengar. Vi identifierar slöserier och icke värdeskapande arbete som inte
bara dränerar kommunkassan utan även medarbetarnas tålamod; för vem vill bidra till
slöserier?
3. Ett välfungerande miljöledningsarbete kommer att ”spilla över” på kärnverksamheterna,
d v s påverka kvaliteten i våra huvuduppdrag (vård, skola omsorg med tillhörande stöd
som fastigheter, gator, kollektivtrafik och myndighetsutövning etc).
Arbetsgruppen har under det dryga halvåret med miljöledning kunnat identifiera en rad brister
och förbättringsområden. Organisationen är inte bra, inte heller arbetssätten för
kommungemensamma miljöuppgifter. Därmed förlorar vi möjligheter till miljöförbättringar
och reducering av kostnader. Förbrukning av värme och el i kommunens fastigheter kräver en
styrning från högsta ledningen. Det räcker inte att några enskilda tjänstepersoner är
intresserade. Ett förslag till system lämnas i rapporten.
Miljöledning är starkt fokuserad på förbättringar Ett förbättringssystem av detta slag kan
direkt överföras till kärnverksamheterna; med minskat slöseri, bättre arbetssätt, ökad
kundnöjdhet och kostnadsbesparingar som följd. Vi får även ökad medarbetartillfredsställelse
och mindre toppstyrning.
Kommunen är en stor organisation där ytterst fullmäktige ansvarar och beslutar om åtgärder.
För att driva miljöledningssystemet krävs en funktion som kan vara fullmäktige behjälplig.
Att reda ut alla miljöaspekter, ta fram handlingsplaner och lokala miljömål tillsammans med
berörda förvaltningar för slutlig fastställelse av fullmäktige är ett arbete som kräver tålamod,
systematik och struktur. Miljöberedningen kan vara en sådan stabsfunktion. Miljöberedningen
övergår då från att granska enskilda ärenden till att driva ett miljöledningssystem med
rapporteringsansvar till fullmäktige. Det operativa ansvaret ligger kvar i linjeorganisationen.
Arbetssättet harmoniserar med nuvarande styrmodell. De administrativa kostnaderna för att
driva systemet ligger på nuvarande nivå; något mindre om antalet ledamöter i beredningen
reduceras. Ett förslag till nytt reglemente för miljöberedningen redovisas.
4 (12)
2 Bakgrund
Miljöberedningens uppgifter styrs av ett reglemente. Av reglementet framgår att beredningen
ska ”skapa politisk enighet i långsiktiga övergripande miljöfrågor”. ”Beredningens
huvuduppgift är att vara beredande organ för lokal anpassning och uppföljning av de 15
nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande regionala mål samt beredningsorgan för de
lokala miljömålens införande i kommunens översiktsplan.”
I oktober 2008 behandlades ett medborgarförslag om att kommunen borde certifiera sig enligt
miljöledningsstandarden ISO 14 001. Fullmäktige beslutade ”att ett integrerat ledningssystem
för hållbar utveckling skall tas i samband med att lokala miljömål för hållbar utveckling
fastställs” (KS § 185, 2008.0082).
Under våren 2009 fördes diskussioner mellan politiker och tjänstemän om en förändring av
inriktning och arbetssätt inom miljöberedningen; från att granska enskilda ärenden utifrån
miljösynpunkt till ett systemangreppssätt. Ett uppdrag gavs därefter av fullmäktige att
miljöberedningen tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden skulle påbörja ett arbete med
de lokala miljömålen. En arbetsgrupp bildades med företrädare från miljöberedningen och
samhällsbyggnadsnämnden.
Konkret innebar det att arbetsgruppen från hösten 2009 började arbeta enligt principer i ett
miljöledningssystem. Syftet är att pröva lämpligheten av struktur och arbetssätt enligt
miljöledningsstandarden ISO 14 001 för den kommunala verksamheten. Uppgiften att granska
enskilda ärenden skedde som tidigare av miljöberedningen. Anteckningar och protokoll har
förts under arbetsgruppen och beredningens samtliga arbetsmöten.
Ett miljöledningssystem enligt ISO 14 001 finns sedan tidigare inom Samhällsbyggnadsförvaltningens GatuPark-avdelning. Den modellen och arbetssättet har fått utgöra
utgångsläget för arbetet inom arbetsgruppen.
3 Arbetsgruppens sammansättning och resurser
Till arbetsgruppens förfogande finns ledamöter från miljöberedningen, två ledamöter från
samhällsbyggnadsnämnden, en särskild utsedd sekreterare (samma person är även sekreterare
åt samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden) samt kunniga tjänstepersoner inom
kommunens förvaltningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har avsatt 0,5 tjänst för att
leverera underlag till beredningen. Någon särskild person har inte utsetts, utan resursen
hämtas från Miljökontoret. I det inledande skedet har andra resurser hämtats från
Samhällsbyggnadsförvaltningens andra avdelningar; övriga förvaltningar har ännu inte
involverats.
4 Miljöledningssystem; ISO 14 001
1996 fastställdes den internationella miljöledningsstandarden ISO 14 001. I standarden finns
55 skall-krav. Som bevis på att företaget uppfyller kraven som standarden sätter, blir företaget
certifierat av ett oberoende certifieringsorgan. Ett ledningssystem omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, rutiner, processer och resurser för att driva och utveckla en
verksamhet enligt visioner, policies och värderingar. För ett miljöledningssystem är fokus
miljöpolicyn och verksamhetssystemet (styrmodell).
5 (12)
Standarden innehåller sex stycken avsnitt:
1. Miljöpolicy
2. Planering
3. Införande och drift
4. Uppföljning och korrigerande åtgärder
5. Ledningens genomgång
6. Ständig förbättring
Det yttersta syftet med standarden är att begränsa och minska påverkan på den yttre miljön
som orsakas av verksamheter, produkter eller tjänster. Åtgärderna görs mot bakgrund av allt
hårdare lagstadgade miljökrav, ekonomiska styrmedel och inte minst krav från kunder och
medborgare. Många stora företag måste kunna visa på ett positivt miljöarbete; det ingår i
företagets image för att locka kunder och medarbetare. Standardens uppbyggnad och innehåll
är i grunden anpassat för tillverkande företag, men kan med lätthet även användas av
tjänsteorganisationer som kommunal verksamhet med allt från vård, skola, omsorg till
energihantering, asfaltläggning och parkskötsel.
Många organisationer använder grundbultarna i standarden för att leda, inte bara miljöarbetet,
utan även kärnverksamheten och även t ex arbetsmiljö. Kvalitetsstandarden ISO 9001 är efter
senaste ändringen nästan identiskt lik ISO 14 001, det gäller även energiledningsstandarden
ISO 16 001. Idag har därför många företag samlat ledning och styrning under ett gemensamt
ledningssätt; ofta utifrån ISO 14 001:s principer. Det är viktigt att påpeka att standarderna inte
påverkar arbetssätten och därmed inte kan minska slöserier och kostnader. För det krävs ett
kvalitetsarbete baserat på flöden och ”lean”.
5 Genomfört arbete
Arbetsgruppen startade arbetet hösten 2009 med att prova hur ett miljöledningssystem skulle
kunna fungera inom Karlskoga kommun. Utbildning och arbete har gått hand i hand. Vi har i
princip följt struktur och arbetsgång enligt ISO 14 001 anpassat för Karlskoga enligt följande:
Värdering av miljöaspekter
Nationella regionala miljömål
Lagkrav Ekonomi
Årlig revidering
Beskrivning av miljöläget
Nationella regionala miljömål
Årlig revidering
Omarbetning vart 3:e år
MiljöÖversikt
MiljöAspekter
Aspektregister
Fullmäktige
Beslut om
åtgärder
MiljöBokslut
Lokala Miljömål
Uppföljning
Åtgärder
Lokala Miljömål
Årligt bokslut till fullmäktige
Hit kom arbetet i
maj 2010
För resp aspekt upprättas en
handlingsplan med konkreta
åtgärder samt mål =
Lokala Miljömål (utkast finns)
Handlingsplaner
Lokala Miljömål
Resultat av handlingsplanerna
följs upp regelbundet
Figur 1 Arbetsgång för att skapa en miljööversikt som utgör grunden till aspektregistret. Värderingen
av aspekterna ger i sin tur handlingsplaner och Lokala Miljömål som följs upp och resultaten
rapporteras till fullmäktige för ev ytterligare åtgärder. Ett första utkast till aspektregister finns (se
bilaga). Ett par embryo till handlingsplaner med mål finns i berörd linjeorganisation.
Miljööversikten är ett dokument som beskriver de verksamheter och tjänster som finns inom
Karlskoga kommun som kan ha inverkan på miljön. Det har tidigare tagits fram dokument
6 (12)
som liknar en miljööversikt. År 2001 skapades dokumentet ”Miljöanalys för Karlskoga (aug
2001, EAL Miljö Ekonomi Juridik). Något fortsatt arbete med framtagande av aspekter
gjordes däremot aldrig och några konkreta handlingsplaner togs inte fram.
Ett första utkast till miljööversikt finns och utifrån det har 16 aspekter tagits fram och
värderats enligt en modell som passar oss.
Tabell 1 Modellen som används för att värdera aspekter. Notera kriteriet om förbättringspotential; här
finns ofta en direkt koppling till slöseri och pengabesparing
Klass
1
2
4
3
5
Försumbart bidrag
till påverkan på
miljö, natur och
kultur.
Resursuttag utan
betydelse.
Mindre påverkan på
miljö, natur och
kulturvärden.
Resursuttag av
mindre betydelse.
Tydligt bidrag till
miljöpåverkan.
Klar påverkan på
natur/kulturvärden.
Resursuttag av
betydelse.
Stor miljöpåverkan.
Avgörande
miljöpåverkan i
verksamhetsområdet. Resursuttag
av stor betydelse.
Kan påverka
biologiska
system/arter negativt
på ett betydande sätt
under lång tid.
Allvarlig
miljöpåverkan. Stora
natur/kulturvärden
förstörs varaktigt.
Hotade (rödlistade)
arter (växt, djur) slås
varaktigt ut i
verksamhetsområdet. Sanering
eller återställande
svårt eller kostsamt.
Ingen förbättringspotential
Liten förbättringspotential
Förbättringspotential av
betydelse
Stor förbättringspotential
Mycket stor
förbättringspotential
Icke betydande miljöpåverkan
Betydande miljöpåverkan
Värderingen görs av politiker och tjänstepersonal tillsammans. Det innebär att vi får en bättre
förankring i den politiska ledningen än om tjänstepersonalen hade gjort arbetet självt.
Samtidigt innebär närvaron av tjänstepersonal med specialistkompetens att värderingen av
aspekter sker på basis av fakta i balans med politiska utgångspunkter.
Följande miljöaspekter har beskrivits och värderats enligt modellen. I bilagan visas de
fullständiga resultaten med olika värderingar från politikergrupperna.
Tabell 2 Sammanfattning av preliminär värdering av 16 beskrivna miljöaspekter i miljööversikten
Klass
1
2
Småskalig
vedeldning
Icke betydande miljöpåverkan
3
4
Dagvatten
Tungmetaller från
skjutfältet
Förorenad mark
Gatubelysning
Miljöanpassat kontor
Snöröjning
Fiskodling
Kvicksilver i fisk
Trafikbuller
Kalkning/försurning
Enskilda avlopp
Gälleråsens
vattenskyddsområde
Energi i kommunens
fastigheter
Täktverksamhet
Bilpool/Resepolicy
Betydande miljöpåverkan
5
7 (12)
Under sex mötestillfällen á två timmar har politikergruppen fått en muntlig genomgång av de
16 miljöaspekterna och ett skriftligt underlag av tjänstepersonal, mer eller mindre
specialiserade inom det aktuella området. Gruppen har diskuterat och värderat aspekterna. Det
har inte skett någon prioritering av aspekterna (alltså vilka vi ska jobba med) och inte heller
har det tagits fram några handlingsplaner. För några av aspekterna pågår dock arbete
(handlingsplan med miljö/ekonomimål) av tjänstepersonal som är engagerade för uppgiften.
6 Resultat och erfarenheter
Arbetsgruppen har samlat flera viktiga erfarenheter hur det är att arbeta med ett system för att
leda kommunens miljöarbete. Under en period av 8 månader har gruppen skapat ett embryo
till miljöledningssystem för att i första hand prova systemet. I maj 2010 genomfördes en
gemensam utvärdering av resultat och en bedömning av lämpliga fortsatta åtgärder. I detta
sammanhang diskuterades även nyttan av ärendegranskningen som görs av miljöberedningen
i relation till ett miljöledningssystem.
6.1
Enskilda ärenden
Miljöberedningen har granskat en mängd enskilda ärenden i huvudsak utifrån miljösynpunkt,
t ex ny bebyggelse vid Aggerudsviken. Under senare år har kritik framförts, även inom
beredningen, om det skapas några större positiva effekter med detta arbetssätt; att en
beredning granskar ärende endast utifrån ett perspektiv (miljö) när verkligheten rymmer så
mycket mera än bara miljö. Man måste ju även beakta boende, resande, handel, företagande,
samhällsekonomi och samhällsskydd. Att granska ärenden utifrån endast ett perspektiv är inte
anpassat till verkligheten.
Istället måste de aktörer som rår eller berörs av planer, verksamheter etc ta upp alla aspekter
som berörs, bl a miljö. Förekommer det brister i handläggningen av ärenden utifrån t ex
miljöperspektivet, då råder det ofta en brist i själva systemet; att vi saknar t ex gemensamma
principer – ärenden blir därför beroende av en enskild handläggares övertygelse. Det betyder
att grundorsaken till bristen måste åtgärdas, i annat fall kommer bristen att dyka upp igen; i
nästa ärende i samma eller något annorlunda form. Det kräver mycket resurser om en
organisation ska ”jaga” och korrigera ärenden som mer eller mindre handlagts färdigt. Bättre
att bygga in kvalitet från början genom att ha t ex gemensamma principer och riktlinjer.
6.2
Provning av kommunalt miljöledningssystem
Några av de praktiska erfarenheter som arbetsgruppen funnit är bl a följande.
Organisation
1. Kommunen saknar idag ett gemensamt system för att hantera miljöuppgifterna. Vad
som görs hänger mera på enskild tjänstepersonals intresse; inte vad den politiska
ledningen anser vara viktigt. Miljöledningssystemet innebär att politiken kommer
närmare sakfrågan och kan lättare styra åtgärder, resurser etc.
2. Kommunen saknar idag organisation och arbetssätt för att verka proaktiv inom
miljöområdet; istället ägnas tid åt åtgärder som är mer eller mindre aktuella för dagen.
Den samlade kunskapen om miljöaspekternas betydelse och vilka risker som finns för
kommunen är mycket svagt utvecklad.
3. Organisationsstrukturen med förvaltningar och avdelningar gör det mycket svårt att få
till stånd åtgärder som är positiva för kommunen som helhet men kan innebära en
8 (12)
förändring eller upplevd försämring för den egna organisationen. Exempel på
förhållandevis enkla åtgärder är gemensam bilpool, gemensam utformning av kuvert
(stora lager finns av kuvert med fel namn på förvaltningar eller avdelningar) och
användning av faxar (total årlig kostnad på 350 – 500 kkr). Problem dyker upp som till
viss del bottnar i en fokusering på den egna avdelningens behov, vilket är helt
naturligt då all budgetstyrning och verksamhetsplanering sker utifrån förvaltningar
och avdelningar.
Aspekter – miljöpåverkande aktiviteter
4. Aspekten ”Gatubelysning” visar på en aspekt som kostar kommunen ca 6 Mkr årligen:
Förbättringspotentialen är ca 30 % när det gäller elförbrukningen. Kommunen betalar
för belysning på vägar som drivs av annan (Trafikverket, vägsamfällighet).
Gatubelysningen drivs av Kemab och kommunen betalar. Den här situationen innebär
svårigheter för kommunen att motivera leverantören att vidta åtgärder som leder till
reduktion av energikostnader; Kemab och kommunen har olika målbilder. Idag är det
kommunens gatuchef som tar tillvara kommunens intressen så långt möjligt. Riktlinjer
och stöd från högsta ledningen saknas i princip.
5. Utsläpp från dagvattennätet direkt ut i sjön Möckeln ger årligen ca 1 ton tungmetaller
(exkl järn), närmare 4 ton olja och över 25 ton kväve. För att minska dessa utsläpp
anges ofta att s k lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska utföras i
planläggningen. Någon uppföljning sker dock inte. Erfarenheter från andra kommuner
visar att det krävs en part som har ett starkt mandat att kontrollera vad som gjorts och
även begära rättelse. En sådan part saknas idag.
6. Energianvändningen inom kommunens fastigheter omsätter årligen mer än 25 Mkr.
Besparingspotentialen är minst 15 %. Energikostnaderna har ökat sedan 2005 med 40
%. En av fullmäktige fastställd klimatstrategi finns 2004. Någon systematisk
uppföljning med tillhörande handlingsplaner sker inte på politisk nivå, utan i huvudsak
på operativ avdelningsnivå.
Involvera flera – implementering och spåra förbättringar
7. Det är positivt att involvera många tjänstepersoner i arbetet istället för att bygga upp
en egen tjänstepersonstab. Dock krävs en särskild utsedd tjänsteperson för att leda och
driva på arbetet. Fler tjänstepersoner som gör mer eller mindre omfattande ”inhopp”
leder till en bättre möjlighet till implementering av åtgärder som kommer i ett senare
skede.
8. Det saknas ett övergripande system för att identifiera brister och ta tillvara
förbättringsförslag. Det saknas en övergripande part som uppmuntrar medarbetare att
förbättra verksamheten och har ett strukturerat och systematiskt arbetssätt att ta hand
om alla förbättringsförslag. Framtagandet av miljöaspekter innebär att kunskapen ökar
inom kommunen och därmed kommer det fram förslag och idéer till minskning av
miljöpåverkan och ekonomiska besparingspotentialer. Miljö, verksamhetsutveckling
och ekonomi hänger ihop.
Upplägget med de nationella miljömålen är ett uppifrån-och-ner-perspektiv; från statlig till
kommunal nivå. Ett arbetssätt baserat på miljöledning vänder på perspektivet; utgångspunkten
är vår lokala värld där vi påverkas av bl a statens målsättningar. Men dessa är inte
utgångsläget – det är vår situation som är det och det utgångsläget passar oss bättre. Så
hanterar även ISO-certifierade företag sina miljöuppgifter.
9 (12)
Arbetsgruppens slutsats är att kommunen behöver ett miljöledningssystem som drivs av en
stabsfunktion till fullmäktige. Ett framgångsrikt miljöarbete kan fungera som inspiration för
att även driva arbetsmiljöuppgifterna på samma sätt. Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen
kommer det att tas fram aspektregister motsvarande på arbetsmiljöområdet för att uppfylla
kraven i kommunens arbetsmiljöpolicy och AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Även inom kvalitetsområdet finns möjligheter att hämta arbetssätt inspirerade av
miljöledning.
Förslag till ”Karlskoga Miljöledningssystem”
Karlskoga kommun bör införa, driva och utveckla ett miljöledningssystem utifrån principerna
i ISO 14 001 enligt följande:
1. Miljöledningssystemet drivs med starkt koppling till kvalitet/verksamhetsutveckling
(förbättringar) och ekonomi. Besparingspotentialer av betydelse för ekonomin ska
prioriteras.
2. Miljöledningssystemet genomförs i projektform under ett år i taget. I samband med
det årliga miljöbokslutet tar fullmäktige ställning till om projektet ska drivas vidare,
om ändringar ska göras eller läggas ner.
3. Miljöberedningen utgör fullmäktiges representant. Det innebär att beredningen har till
uppgift att skapa, driva och utveckla systemet i samråd med den operativa
verksamheten inom förvaltningarna. Det operativa ansvaret ligger kvar i
linjeorganisation.
4. Till beredningens förfogande bör finnas resurser i nuvarande omfattning och
organiserade på samma sätt som nu, dvs dels sekreterarstöd, dels en 50 % tjänst
fördelad inom Samhällsbyggnadsförvaltningen.
5. Beredningen ska regelbundet rapportera resultat till fullmäktige och den kommunala
organisationen, bl a miljöbokslutet som visar organisationens miljöprestanda.
6. Beredningen har inte mandat att besluta om åtgärder inom ramen för förvaltningarnas
uppdrag. Åtgärder som kräver insatser av resurser (personal, ekonomiska medel) kan
bestämmas av fullmäktige och/eller förvaltning efter förslag från beredningen.
Ett förslag till ändrat reglemente lämnas i bilagan. Ändringen innebär att beredningen i
princip avslutar granskningen av enskilda ärenden och istället fokuserar på systemuppgifter.
10 (12)
7 Bilaga – register för miljöaspekter
Tabell 3 Beskrivna och värderade miljöaspekter baserade på underlag från miljööversikten (utdrag ur
Register för MiljöAspekter 2010). De 3-4 politikergruppernas värderingsresultat redovisas. I ett ”skarpt”
läge krävs att man enas kring en värdering
Aspekt
Klass
Betydande Föreslagna åtgärder
Ja/Nej
Notering
Dagvatten
3
3
3
Ja
LOD bör nyttjas i betydligt större
omfattning. Duplikat system saknas i
innerstaden
Småskalig vedeldning
2
2
4
Nej
Påverkar inte luftkvaliteten i staden;
däremot lokalt (därav 4:an).
Krav på miljögodkända pannor
Positivt med biobränsle
Tungmetaller i vattendrag
från skjutfälten
2
2
3
Nej
2:a u.f.a övervakning sker; frågetecken
kring naturens förmåga att binda
tungmetaller på längre sikt.
Varje år tillförs ytterligare metaller
Förorenad mark och
områden
3
3
3
Ja
Belastar kommunens miljöskuld och
framtida utvecklingspotential (hindrar
markexploatering)
4
4
Ja
Kritisk för flera vattendrag.
4
2
2
4
4
4
4
3
3
3
Kvicksilver i fisk
Trafikbuller
Kalkning/försurning av
vattendrag
Gatubelysning
Enskilda avlopp
Gälleråsens
vattenskyddsområde
4
4
4
4
4
4
Nej
Bullerkartläggning saknas för
kommunens gator. Trafikverket vill att
kommuner tar ett större ansvar för sina
gator – problemen större än man tror..
Luftutsläpp och barriäreffekter av E18
andra aspekter som bör beskrivas
Ja
Stabil organisation saknas inom
kommunen, baseras endast på enskild
tjänstepersonals engagemang
Ja
Trygghet prioriteras. Många
belysningsstolpar finns;
besparingspotential ca 30 % vilket
skulle ge en besparing på 1-2 Mkr per
år.
Ja
Har påverkan, men ingen direkt på
någon specifik art.
Information beövs! Folk förstår inte
vilken påverkan det de slänger i toan
har.
Ja
Riskerar att vi inte får en bra
dricksvattenförsörjning.
Säkra vattenskyddsområdena!
11 (12)
Miljöanpassat kontor
Snöröjning
3
3
3
3
3
3
Energianvändning i
kommunens fastigheter
Täktverksamhet
Bilpool/Resepolicy
Går att påverka, finns
förbättringspotential av betydelse.
Borde finnas kommungemensam policy
för skrivar/faxar mm.
Ja/Nej
Måste se till hur ofta det förekommer,
inte året runt. Små utsläpp i jmf m E18.
Värderingen spänner mellan 2-4; olika
från år till år i år 4, andra år bara 2.
Förbättringspotential finns för hantering
av sopsand (ca 200 kkr/år)
Ja/Nej
Måste ha koll på det.
Jämförelser med utsläpp från andra
verksamheter måste fram! Massflöden!
Beror på hur man ser utsläppet: relativt
el punktkälla.
Beror även på läge; Svartälven = stark
flöde = låg påverkan
Kärne, Kedjan = långsamt flöde =
troligtvis mer påverkan.
Ja
Ekonomiska vinster, påverkar klimatet.
Lite olja används inom kommunens
fastigheter – därför lägre värdering (3)
Saknas politisk grupp som arbetar med
frågorna.
Ja
Ändlig resurs. Resursperspektiv i första
hand; men även damm, buller har
betydelse.
Aktsam var uttaget sker, vad det ska
användas till och hur långa transporter
det blir.
Stora ingrepp i naturmiljön.
Ja
Stor förbättringspotential.
Borde gjorts för länge sen; slöseri med
fordon. Arbetsmiljöfråga.
2
2-4
Fiskodling
Ja
3
2-4
2
2-4
3
4
4
3
4
4
4
4
4
12 (12)
8 Bilaga – förslag till ändrat reglemente för miljöberedningen
Tabell 4 Ändring föreslås ske endast i 3 §; övriga paragrafer bibehålls (notera att det är endast ett
utdrag av reglementet som redovisas här)
1§
Beredningens inrättande
För beredningen av visst ärende eller en viss grupp av ärenden som skall avgöras av fullmäktige får
fullmäktige inrätta fullmäktigeberedningar.
2§
Beredningens ställning
Beredningen är ett komplement till styrelsens och respektive facknämnds beredningsfunktion.
Beredningen har en självständig ställning inom beredningsområdet.
Beredningen kan inte anförtros förvaltnings- eller verkställighetsuppgifter då den endast har
ställning som beredningsorgan.
3§
Beredningens uppgifter
Syftet med miljöberedningen är att skapa politisk enighet i långsiktiga övergripande miljöfrågor som
har betydelse för en hållbar utveckling i Karlskoga.
Beredningens huvuduppgift är att vara beredande organ för lokal anpassning av de 15 nationella
miljökvalitetsmålen (se bilaga) med tillhörande regionala mål samt beredningsorgan för de lokala
miljömålens införande i kommunens översiktsplan.
Härutöver bereder miljöberedningen ärenden inom Agenda 21 samt övriga eventuella tillkommande
nationella och regionala miljömål av övergripande karaktär.
Beredningen skall vidare följa frågor inom miljöområdet och hos fullmäktige göra de framställningar
som beredningen finner påkallade.
Ny 3 §
Beredningens uppgifter
Syftet med miljöberedningen är att driva och utveckla ett miljöledningssystem, som bidrar till ett
hållbart samhälle enligt vision Karlskoga 2020, för verksamheter inom den kommunala
organisationen. Miljöledningssystemet ska uppfylla huvuddragen enligt den internationella
miljöledningsstandarden ISO 14 001.
Beredningens uppgifter:
Lämna förslag till ny och därefter vid behov reviderad miljöpolicy till fullmäktige för fastställelse.
Årligen upprätta ett miljöbokslut som visar organisationens miljöprestanda. Miljöbokslutet
kommuniceras internt inom kommunen och externt till medborgarna.
Ta fram förslag till handlingsplaner för förbättringar med utgångspunkt från miljöpolicyn.
Handlingsplaner fastställs av fullmäktige.
Följa upp fastställda handlingsplaner och rapportera till fullmäktige.
Ta fram nya miljöaspekter utifrån verksamheternas behov och revidera befintliga aspekter inom
ramen för kommunens miljööversikt.
Genomföra ledningens genomgång som underlag till miljöbokslut och handlingsplaner.
Utgångspunkten för alla aktiviteter, och en förutsättning för en framgångsrik implementering, är att
berörda verksamheter och förvaltningar involveras på lämpligt sätt; ansvaret för detta vilar ytterst på
beredningen.