Transcript Antikvarisk förundersökning av Huvudbyggnaden

Jakobsbergs Folkhögskola
Jakobsbergs herrgård, Jakobsberg 13:1
Järfälla kommun, Stockholms län
Antikvarisk förundersökning avseende huvudbyggnaden vid
Jakobsbergs gård inför en exteriör restaurering.
2014-04-07
2014
Jakobsbergs Folkhögskola, Jakobsbergs herrgård, Jakobsberg 13:1, Järfälla kommun, Stockholms län.
Antikvarisk förundersökning avseende huvudbyggnaden vid Jakobsbergs gård inför en exteriör restaurering.
2014-04-07
Beställare:
Jakobsbergs folkhögskola
Utfört av Tengbomgruppen ab genom:
Lisa Sundström, byggnadsantikvarie, certifierad sakkunnig kontrollant av kulturvärden.
Foto: Lisa Sundström om inget annat anges.
Innehåll
Inledning
s. 4
Lagskydd och rekommendationer
Kulturmiljöplan Järfälla kommun
Detaljplan
Plan- och bygglagen
Kulturmiljölagen
s. 5
Historik inkl. kronologi och ägarlängd
Vibble - Jakobsberg i äldsta tid
Säteriet Jakobsberg bildas
En ny byggnad uppförs och en allé anläggs 1700-tal
Jakobsberg målas gul år 1830
Jakobsberg målas vit år 1877
Jakobsberg reveteras och en veranda tillkommer år 1890
Jakobsbergs Folkhögskola
Kronologi/Restaureringshistorik
Ägarlängd
s. 6
Jakobsbergs herrgård - nulägesbeskrivning
Jakobsbergs herrgård- närmiljö
Jakobsbergs herrgård - exteriör
Jakobsbergs herrgård - interiör
s. 14
s. 24
Färgundersökning
Kulturhistorisk värdering
Samhällshistoriskt värde
Byggnadshistoriskt och arktitektoniskt värde
Miljöskapande värden
Värdefulla karaktärsdrag
Exteriör
Interiör
Rekommendationer vid restaurering och underhåll
Material och metod
Fasad
Fönster- och dörrsnickerier
Fönsterglas
Plåt
Källor
Litteratur
Arkiv
Internet
3
s. 26
s. 27
s. 28
s. 29
Inledning
Jakobsbergs Folkhögskola inryms i en av Järfälla kommuns äldsta bevarade herrgårdar. Herrgården
omfattas av höga kulturhistoriska värden och skyddas till sina kulturvärden i en detaljplan.
Herrgården har idag behov av en exteriör upprustning. Inför en exteriör renovering har Tengbom
av Jakobsbergs Folkhögskola fått i uppdrag att utföra en antikvarisk förundersökning. En antikvarisk
förundersökning utförs i syfte att redovisa vilka kulturhistoriska värden och karaktärsdrag byggnaden
besitter så att dessa kan skyddas och bevaras enligt detaljplanen.
Undersökningen avser även att ge rekommendationer för framtida vård och underhåll så att byggnaden kan bevaras och underhållas på ett sätt som är i enlighet med byggnadens karaktär.
Detaljplan för Jakobsbergs gård till skydd för gårdens kulturhistoriska värden trädde i kraft år 2012.
4
Lagskydd
Plan- och bygglagen
Kulturmiljöplan Järfälla kommun
Plan- och bygglagen ställer krav på byggnader och
innefattar hänsyn till stads- och landskapsbilden
samt kulturvärden och förbud mot förvanskning
av särskilt värdefulla byggnader. Enligt plan- och
bygglagen ska:
Jakobsbergs gård är omnämnd som en av Järfälla kommun kulturhistoriskt värdefulla miljöer i
kommunens kulturmiljöplan.
PBL 8 kap. 13§
”Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas
från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt”.
Kulturmiljöplanen är inget lagskydd i sig utan
är upprättad för att informera planerarare och
allmänheten om kommunens värdefulla miljöer
så att dess kan tas till vara och bevaras för framtiden.
PBL 8 kap. 14§
”Särskilt värdefulla byggnader ska underhållas så
att deras särart bevaras”.
Detaljplan
PBL 8 kap. 17§
För fastigheten Jakobsberg 13:1 gäller detaljplan
(D 2012-01-12) som upprättats i syfte att skydda
och bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön
vid Jakobsbergs gård. Till skydd för hela fastighetens kulturhistoriska värden gäller bl.a.:
För all bebyggelse gäller att alla ändringar av
en byggnad ska utföras ”varsamt så att hänsyn
tas till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara
byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska,
miljömässiga och konstnärliga värden”.
Q - Användningen ska vara anpassad till bebyggelsens och trädgårdens kulturvärden.
Kulturmiljölagen
För huvudbyggnaden, de två flygelbyggnaderna
samt gymnastikbyggnaden gäller:
I parken står två runstenar vilka skyddas som
fornlämningar enligt kulturmiljölagen. Fornlämningar får enligt lagen inte skadas. Vid ändring av fast fornlämning måste länsstyrelsens
tillstånd införskaffas.
q1 - Byggnad som omfattas av plan- och bygglagens 3 kap. 10, 12 och 13 § (motsvaras i nya
PBL av 8 kap. 13, 14 och 17 §, se lagtext nedan).
Byggnaden får inte rivas. Dess skyddsvärda byggnadskultur och karaktärsdrag enligt planbeskrivningen ska underhållas, skyddas och bevaras.
a1 – Bygglov krävs för underhåll och renovering
av byggnadens exteriör. Samråd med antikvarisk
kompetens krävs.
För den omgivande trädgården gäller:
q2 – Trädgården ska bibehållas. Dess karaktärsdrag, enligt planbeskrivningen, ska underhållas,
skyddas och bevaras. Alléträden ska bibehållas
och vid behov ersättas genom nyplantering med
stamdiameter minst 10 cm.
5
Historik
Jakob Lilliehöök gifte sig år 1657 med, den då endast 16-åriga, högadliga friherrinnan Brita Cruus
af Gudhem (1641-1716). Brita fick Vibble i morgongåva och lät uppkalla godset efter Jakob som
dog efter bara sex månaders äktenskap i ett slag
med danskarna. Brita födde året därpå dottern
Jakobina (1658-96) som växte upp på Jakobsberg.
Vibble - Jakobsberg i äldsta tid
Jakobsberg hette ursprungligen Vibble. Vibble
omnämns första gången i skriftliga källor år 1347
och skrevs då ”Vibelde”. Vibble är dock äldre än
så. Gravfält i närheten visar på att platsen varit
bebodd ända ner i förhistorisk tid.
Namnet Jakobsberg är belagt första gången år
1662. Brita drev under lång tid Jakobsbergsgodset själv men även flera andra gårdar i Jakobsberg.
Hon lät även anlägga Barkarby gästgiveri år 1671.
Hon skall ha bott på Jakobsberg i långa perioder
och drev godset fram till 1690-talet.
Vibble var en by med fyra gårdar som låg något
söder om nuvarande Jakobsbergs gård. Byn
ägdes av adliga personer och gårdarna drevs av
arrendebönder.
Säteriet Jakobsberg bildas
Säteri
År 1642 ärvde majoren och friherren Jakob Lilliehöök af Fårdala (1633-1657) Vibble. Efter det
avfördes hemmanen år 1649 och gården fick
sätesfrihet. I mantalslängden från år 1653 omnämndes gården som ”Lilliehökens sätesgårdh”.
Under 1600-talet bebyggs ett stort antal gårdar med
ståndsmässiga hus av adeln som därigenom fick sätesfrihet (skattefrihet). Många äldre byar och gårdar
försvann genom sätesbildningen då nya stora gods bildades med underlydande gårdar och torp. Ett typiskt
karolinskt 1600-talssäteri bebyggdes med en påkostad
huvudbyggnad med flyglar som ställdes rätvinkligt mot
huvudbyggnaden.
På platsen för dagens Jakobsbergs gård byggs en
ny herrgård. Ett för tiden troligt utseende för den
nya herrgården kan ha varit en knuttimrad herrgård med rödfärgade fasader.
Jakobergs gård med huvudbyggnad och sex parvis ställda flygelbyggnader, allé och dammar.
Utsnitt ur karta över säteriet Jaobsberg år 1775.
6
Karta över säteriet Jakobsberg år 1775.
7
den nuvarande herrgårdsbyggnaden på Jakobsbergs gård omkring 1760. Herrgårdens ursprungliga utförande är okänt. Från omkring
tiden 1790-talet ägde Otto Reinhold Wrangel
gården. Från den tiden skriver författarinnan
Malla Montgomery Silfverstolpe om sitt besök
på gården år 1794 ”ett stort och rymligt trähus,
som ligger på en höjd beväxt med präktiga ekar.
Det har en glad utsikt och är så vackert och trefligt som ett ställe kan vara”.
En ny byggnad uppförs och en allé anläggs under 1700-talet
Efter Britas död år 1716 ärvdes Jakobsberg av
Britas dotterdotter Brita Sofia Horn af Marenborg. Snart sålde hon dock gården till Carl Gustaf Dücker som även ägde Säby gård. Under
Dückerts tid anlades den allé som sträckte sig
hela vägen mellan Säby och Jakobsbergs gårdar.
Dücker ägde gården fram till år 1768 då greve
Ulrik Barck köper Jakobsberg. Efter hans död år
1772 drevs gården av hans änka, Catharina Ebba
Horn. Det är sannolikt Barck/Horn som byggde
Ritning utförd av A.F. Cederholm över Jakobsbergs gård år 1811, Uppsala universitetsbibliotek.
8
Bottenvåningen utgjordes av förstuga, åtta rum
och kök. Den övre våningen innehöll förstuga,
lång korridor samt elva rum. Inredningen
utgjordes av bl.a. gyllenlädertapetet, kinesiska tapeter samt tolv stora och sex mindre kakelugnar.
Enligt samma brandsyn hade de två flygelbyggnaderna uppförts på 1770-talet. Till gården
hörde även en mängd ekonomibyggnader.
Jakobsbergs målas gul år 1830
År 1830 beskrevs byggnaden, enligt en
brandförsäkring, var byggd för ”ungefär 70 år
tillbaka”. Den nuvarande byggnaden är då uppförd omkring 1760-talet. I försäkringen beskrivs
byggnaden vara av furutimmer, panelad med
hyvlade och spontade brädor, under året målad
med gul oljefärg med vita fönsterbågar, fönsterfodringar, taklist, dörrar och portar. Taket var
brutet och det övre fallet täckt med järnplåt och
det nedre fallet med tegel på läkten försett med
sex vindskupor och tre skorstenar, plåtbeslagna
och oljemålade.
Jakobsberg målas vit år 1877
En brandförsäkring från år 1877 nämner att
byggnadens panel detta år ”omspikats ny” och
målats med vit oljefärg.
Litografi över Jakobsberg utförd av M.G. Ankarsvärd omkring 1830, Järfälla kommun.
8
Jakobsberg reveteras och en veranda
tillkommer år 1890
År 1886 köptes gården av brukspatron Gustaf
Fredrik Berndes. Berndes ägde flera gårdar i
Järfälla, bl.a. Molnsättra gård. Under Berndes
tid genomförs en omfattande upprustning av
gårdens byggnader.
År 1890 renoveras huvudbyggnaden då fasaderna reveterades och en öppen veranda byggdes
till. Enligt 1891 års brandförsäkring var huset då
”rappat” och lagt med plåttak.
Jakobsbergs ägare G.F. Berndes med sin häst My Lord
vid Jakobsbergs gård, 1890-tal, Järfälla kommun bilddatabas.
Jakobsbergs gård med ny öppen veranda. Foto omkring 1900, Järfälla kommun, bilddatabas.
10
Stora salen, Jakobsbergs gård. Foto: år 1904, Järfälla kommun, bilddatabas.
Salong, Jakobsbergs gård. Foto: år 1904, Järfälla kommun, bilddatabas.
11
Jakobsbergs Folkhögskola
Kronologi/Restaureringshistorik
År 1919 säljs gårdens mark till Mälareprovinsernas Egnahem AB som påbörjade styckning av
gårdens marker för villabebyggelse.
1600-talGården bebyggs som säteri.
1760
Ny- eller ombyggnad.
Själva Jakobsbergs herrgård såldes till fil.dr. Karl
Petander som här startade Jakobsbergs Folkhögskola. Folkhögskolan äger gården än idag. Dess
huvudämnen var ursprungligen kooperation och
samhällskunskap.
1770
Flygelbyggnader uppförs.
1830
Byggnadens fasader är panelade och målas med gul oljefärg. Fönster, dörrar
m.m. med vit oljefärg.
Under årens lopp har gårdens ekonomibyggnader försvunnit. Idag återstår endast
huvudbyggnaden och två flygelbyggnader. Anläggningen kompletterades under år 1934 med
en funktionalistisk byggnad rymmande aula och
gymnastiksal. År 1977 renoverades huvudbyggnaden senast då fasaderna fick sin nuvarande
beige kulör.
1868
Enligt inskription på vinden målas huset detta år.
1877 Fasader får ny panel som målas med vit oljefärg.
1878 Huset målas enligt en inskription på vinden.
1890
Fasaderna reveteras och taket läggs med plåt. En öppen veranda byggs till.
1891
Fönster målas utvändigt enligt en in-
skription på vinden.
1920
Av bildmaterial framgår att fönsterom-
fattningar har en mörkare kulör och har troligtvis målats om omkring 1920.
1934 Gymnastik och aulabyggnad uppförs.
Jakobsbergs gård. Foto: omkring 1902, Järfälla kommun, bilddatabas.
12
1930-40Verandan byggs in.
Nya fönsterbågar.
Ägarlängd
1642 Jakob Lilliehöök af Fårdala.
1657
Brita Cruus af Gudhem.
1716
Brita Sofia Horn af Marenborg.
1957
Fasaderna hade vit spritputs med slät-
putsade lister, grå fönsteromfattningar och rött plåttak.
1977
1716? Carl Gustaf Dücker.
Fasaderna putsas om och färgas i ljust
beige. Fönster målas i samma kulör som 1768-82 Greve Ulrik Barck. Catharina fasad. Nya fönsterbågar i takkupor. Ebba Horn.
Omläggning plåttak.
1978
Nybyggnad av skolpaviljong.
1981
Ombyggnad av kök och personal- utrymmen i bottenvåning.
1989
Ommålning av fönster.
1782-88 Gustaf von Stockenström
1788
1790-tal Otto Reinhold Wrangel.
18xx-24 Bengt Magnus Björkman, (ägde även Görvälns gård).
1997Kökstillbyggnad.
1997
Målning av veranda med strukturfärg.
2009 Omfärgning av Arken, i kulörer:
Dörrar, fönster, grågröna NCS S4010-
G90Y. Fasad, NCS S2005-Y20R. Under
sida skärmtak brutet vit NCS S1002-Y.)
Per Cederfeldt
1824-27 Björkmans änka, Ulrika
18xx-46 Doctor och greve Bogislaus och Philip von Schwerin
1877
C Wredes Sterhusdelegare.
1882
Generalkonsul Gotthard Rettig.
2009 Utvändig omfärgning av flygelbyggnad-
er.
1886 Brukspatron Gustaf Fredrik Berndes.
2013
1919
Karl Petander/Jakobsbergs Folkhögskola.
Ny ventilation, FTX.
2013 Invändig renovering/målning. Ombyggnad entréhall. Rivning mellan-
väggar.
Jakobsbergs gård. Foto: omkring 1920-tal, Järfälla kommun, bilddatabas.
13
Jakobsbergs herrgård nulägesbeskrivning
Jakobsbergs herrgård - närmiljö
Jakobsbergs herrgård är uppförd i ett högt vackert läge med utsikt över samhället Jakobsberg.
Herrgården omges av en sluttande park beväxt
med stora ekar. Parken bevarar rester från en
äldre planerad parkanläggning såsom terrasseringsmur, grindstolpar, damm, alléer, gångvägar
m.m. Träd finns kvar efter den allé som anlades
på 1700-talet och som sträckte sig ända fram till
Säby gård och som bröts efter samhället Jakobsbergs anläggande.
I parken står två runstenar från 1000-talet. Runstenarna har tidigare haft en annan placering i
Järfälla och flyttades hit på 1920-talet.
Som pendanger till huvudbyggnaden står två
flygelbyggnader från 1700-talet och bildar en
gårdsplats framför huvudbyggnaden. Flygelbyggnaderna är reveterade och putsade i en ljusgul kulör med röda lister, fönster och dörrar.
Jakobsbergs herrgård med terrassmur.
Intill huvudbyggnaden står den år 1934 uppförda
aula- och gymnastikbyggnaden kallad ”Arken”, i
välbevarad tidstypisk funktionalistisk stil.
Vid en allé upp till herrgården står en skolpaviljong kallad “Valhall” uppförd 1978.
Grindstolpar i parken.
Två runstenar flyttade till parken.
14
Vid huvudbyggnaden står två parställda lika flygelbyggnader uppförda omkring 1700-talets senare hälft.
Gymnastik och aulabyggnad tillfogad anläggningen omkring 1934.
15
Jakobsbergs herrgård - Exteriör
Fönsteromfattningar
Stomme
Fönstren har klassicerande fönsteromfattningar
av trä avtäckta med plåt.
Herrgårdsbyggnaden har en knuttimrad stomme
i två våningar med oinredd vind.
Tak
Taket är brutet och täckt med svartmålad plåt.
Plåten ser från mark ut att vara bandplåt. Takets
ursprungligen tre plåtinklädda skorstenar har
utökats med en ventilationsskorsten samt en ventilationstrumma.
Fasader
Fasaderna är reveterade och spritputsade med
slätputsade lisener och takfotslist. Lisenerna
utvisar läget för timmerstommens knutar och
delar rytmiskt in fasaderna. Hela fasaden, utsmyckningar och fönster är sedan 1970-talet avfärgade i en beige kulör.
Takkupor
Sex bågformade takkupor är plåtinklädda och
försedda med utåtgående tvåluftsfönster med
sex rutor. Takkupornas fönster är troligtvis från
omkring 1970-tal.
Sockel
Sockelpartiet synes vara murat av sten och tegel
som putsats och målats med svart färg. Sockeln
är försedd med ventilationsluckor av järn och en
avtäckning av plåt.
Avvattning
Plåttaket är försett med ståndfals och avvattning
sker genom svarta stuprör.
Fönster
Fönstren utgörs i huvudsak av inåtgående kopplade tvåluftsbågar, på insidan försedda med spanjoletter. Bågarna är troligtvis tillkomna omkring
1900-talets första hälft.
Entré
Entrén är förlagd till verandan som tillfogades
under 1940-talet och ersatte en äldre öppen veranda. Verandan synes vara uppförd av en enkel
trästomme klädd med skivmaterial som målats
med strukturfärg.
Två äldre fönsterbågar finns kvar, igensatta från
insidan. Ett av dessa fönster kan genom dess
beslagning dateras till omkring 1800-talets slut
eller sekelskiftet 1900 och kan då ha tillkommit
vid 1890-talets renovering.
Entrédörren utgörs av en glasad och spröjsad
dörr troligen tillverkad omkring 1970-tal. En inre
dörr med lika utseende förefaller äldre och kanhöra till 1940-talsverandan.
Det andra fönstret har fyra enkla bågar med
handblåsta glas, tvärpost, mittpost och är byggnadens äldsta fönster. Fönstret bevarar handsmidda beslag av två typer förekommande under
dels 1700-tal dels 1800-talets första hälft.
Tillbyggnad
Tre blindfönster i den övre våningen.
En lägre kökstillbyggnad, tillfogad 1997, ansluter
till byggnadens norra gavelfasad.
16
Jakobsbergs gård med en år 1997 tillfogad kökstillbyggnad.
Jakobsbergs herrgård med spritputsade fasader och slätputsade lisener.
17
Allé och gångväg upp till Jakobsbergs herrgård.
Jakobsbergs herrgårds södra gavelfasad.
Fasad åt öster.
Fasad åt öster.
18
Byggnaden bevarar två äldre fönsterbågar som kan
dateras till 1700- respektive 1800-talet.
Utåtgående kopplade fönster från omkring 1940-tal.
Klassicistiskt utförda fönsteromfattningar av trä.
Flera blindfönster förekommer.
19
Takkupor inklädda med plåt och spröjsade fönsterbågar.
Plåten är av typ bandplåt lagd omkring 1970-tal.
20
Entré genom veranda utförd omkring 1940-tal.
Grundventiler av järn.
21
Jakobsbergs herrgård - Interiör
Tills sin interiör bevarar byggnaden delar av en
äldre planlösning.
Byggnaden bevarar endast två äldre eldstader.
Eldstaderna utgörs av två kakelugnar. Nischer i
väggar utvisar placeringen för några borttagna
kalkelugnar.
I övrigt bevarar byggnaden delvis äldre bröstnings- och sockelpaneler samt dörrar.
Stuckrosetter förekommer liksom möjligen äldre
brädgolv.
Vinden, som till stor del tagits i anspråk för ventilationsdragningar, är oinredd. I takkuporna har
målare lämnat efter sig inskriptioner som berättar
om utförda målningsarbeten i äldre tider.
Kakelugn från 1800-talet.
Väggnisch efter borttagen eldstad.
Bottenvåningen och trapphuset bevarar delvis äldre
bröstningspaneler.
22
Bröstningspaneler med fyllningar i bottenvåning.
Äldre bevarad trefyllningsdörr med franska gångjärn,
troligtvis 1700-tal.
Övervåningen bevarar delvis äldre sockelpaneler.
På vinden återfinns flera inskriptioner som minne efter
ommålningar.
23
Färgundersökning
Inför den planerade fasadrestaureringen har
herrgårdsbyggnadens befintliga färgsättning
dokumenterats och bevarade äldre färgskikt
undersökts.
Fasader, fönster, fönsteromfattningar och dörr
är avfärgade i samma kulör omkring beige NCS
S 2010-Y30R.
Fönsterfärgen är dock bleknad. I mer skyddade
lägen har dörrar och fönster en mörkare beige
kulör omkring NCS S 4020-Y30R.
Trädetaljer är troligen målade med oljefärg och
puts med kalkfärg.
Sockeln, tak och stuprör är målade svarta.
Endast ett äldre färgskikt återfanns på fönsterbågar och fönsteromfattningar. Färgskiktet tolkades som grått/grön umbra, omkring NCS
S3005-G80Y - S 4005-G80Y.
Inga äldre färgskikt noterades avseende putsavfärgning. I mer skadade lägen på lisener är den
underliggande reveteringsmattan av vass synlig.
På fönsteromfattningar och fönster återfanns endast ett
undre målningskikt i grått.
Grå underliggande kulör på fönsteromfattning.
24
Skadad puts visar underliggande reveteringsmatta av vass.
25
Kulturhistorisk värdering
Miljöskapande värden
Samhällshistoriskt värde
Den omgivande parken med värdefulla stora
träd, alléer, grindstolpar, gångvägar, mur och
damm som bevarats efter en planerad parkmiljö
har stora miljöskapande värden och är mycket
viktiga för herrgårdens helhetsmiljö.
Jakobsberg gård har en historia som ett av Järfälla
kommuns säterier som bildades under 1600-talet
och drevs som en av kommunens största gårdar
ända in i 1900-talet. Gården är ett exempel på hur
de gamla byarna och gårdarna under 1600-talet
köptes upp av adeln och gjordes till säterier och
bebyggdes med ståndsmässig bebyggelse.
Den karaktäriska äldre herrgårdsbyggnaden utgör tillsammans med den omgivande parken
en av Järfälla kommuns mest värdefulla kulturmiljöer och har med sitt läge på en höjd vida synlig ett stort miljöskapande värde i Jakobsberg.
Jakobsbergs gård har gett namn till samhället
Jakobsberg som vuxit upp på gårdens marker
och utgör en viktig del av samhället Jakobsbergs
historia och framväxt.
Byggnadshistoriskt och arkitektoniskt
värde
Av Jakobsbergs gårds äldre bebyggelse återstår
idag endast huvudbyggnaden och två flygelbyggnader.
Huvudbyggnaden bevarar en äldre stomme som
bär byggnadshistorisk vittnesbörd om äldre
tiders byggnadsskick.
Herrgårdsbyggnaden
utgör
i
huvudsak
ett välbevarat exempel på 1700-talets
herrgårdsbyggnader och berättar om sin tids
arkitekturideal.
Med sin äldre bevarade form och utsmyckning med klassicerande fönsteromfattningar har
byggnaden ett stort arkitektoniskt värde.
Till sin interiör bevarar byggnaden delar av
äldre planlösning, bröstnings- och sockelpaneler,
innerdörrar, stuckrosetter och kakelugnar som
har byggnadshistoriska värden och utgör en viktig del av byggnadens karaktär.
Även flygelbyggnaderna utgör genom sitt äldre
byggnadsskick och placering en viktig del av
anläggningen.
”Arken” är för miljön avvikande till sin karaktär
men omfattas genom sin välbevarade funktionalistiska arkitektur av ett arkitektoniskt värde.
26
Värdefulla karaktärsdrag
Interiör
•
Byggnadens bevarade kakelugnar.
Nedan beskrivs byggnadens värdefulla delar som
är av vikt för byggnaden som helhet och i detalj.
•
Äldre fast inredning som bröstnings- och
sockelpaneler samt dörrar med ålderdomliga
franska gångjärn.
•
Äldre bevarad planlösning.
•
Stuckrosetter.
Exteriör
•
Byggnadens höjd och byggnadskroppens
avlånga rektangulära form.
•
Takets brutna form och plåtbeläggning.
•
Äldre brädgolv.
•
Byggnadens ursprungliga timmerstomme
och takstolar.
•
Den oinredda vinden.
•
Vindens inskriptioner.
•
Byggnadens putsade fasader med rytmisk indelning genom knutar/lisener.
•
Fönstrens symmetriska, rytmiska placering
över fasaden.
•
Fönstrens klassicerande fönsteromfattningar
av trä.
•
Fönsterbågar med spröjs.
•
De äldre bevarade fönsterbågarna inkluderande beslagning och glas.
•
Grundventiler av järn.
•
Fönsterkupornas form med spröjsade fönsterbågar.
27
Rekommendationer vid
restaurering och underhåll
Fönsterglas
Material och metod
Plåt
Enligt detaljplan ska byggnadens skyddsvärda
byggnadskultur och karaktärsdrag underhållas,
skyddas och bevaras.
Plåt och järndetaljer ska penselmålas med
linoljefärg.
I händelse av att glas går sönder ska nytt glas vara
av typ handblåst glas/kulturglas som håller ett
skimrande utseende.
Vid framtida omläggning av plåttaket bör plåten
utföras på traditionellt vis avseende plåtstorlekar
och läggning, förslagsvis plåtar i format 60 x 120,
utförda med parallella enkla hakfalsar och enkla ståndfalsar, vilket var vanligt förekommande
under 1800-talet fram till 1920-30.
Ur kulturhistoriskt/antikvariskt perspektiv ska
då värdefulla karaktärsdrag nämnda i föregående
kapitel bevaras och underhållas med material
och metoder som är anpassade till byggnadens/
byggnadsdelens byggnadstid och karaktär. Eventuellt nya tillägg ska utföras så att byggnaden inte
förvanskas och utföras så att husets karaktär bevaras.
Färgsättning
Fram till 1950-talet användes i allmänhet under
lång tid beprövade traditionella material och metoder. Detta innebär i princip att vid vård och
underhåll av byggnader användes kalkbruk för
putsning, kalkfärg på bruk, linoljefärg på hyvlade
ytor, slamfärg på ohyvlade ytor och limfärger. De
äldre materialen är lätta att underhålla och ger
vackra ytskikt.
Vid en omfärgning av byggnaden bör äldre historiska kulörer ligga till grund för beslut om
eventuellt ändrad färgsättning.
Dendrokronologisk undersökning
En datering av byggnaden är av byggnadshistoriskt intresse. En s.k. dendrokronologisk undersökning av byggnadens timmerstomme skulle
kunna datera det år som byggnadsvirket fälldes
och därmed bestämma byggnadsår.
Vid restaurering och underhåll av byggnaden rekommenderas därför att val av material bör utföras enligt nedan:
Fasad
Byggnadens putsade fasader ska vara utförda
med kalkbruk och avfärgas med ren kalkfärg.
Fönster- och dörrsnickerier
Trä ska målas med ren linoljefärg. I händelse av
rötskadade partier ska dessa skarvas och ersättas
med nytt virke av hög kvalitet.
Vid händelse av att fönstren i framtiden ska tillverkas nya kan byggnadens bevarade äldre fönsterbågar utgöra förebild för nya fönster.
28
Källor
Litteratur
Hus och miljöer i Järfälla – en byggnadshistorisk inventering, Järfälla kulturnämnd, Stockholm 1978
Gustafsson, Lars, Jakobsbergs kvarn, ur Järfälla Hembygdsblad 1979/2
ärfällaboken, Järfälla kommun, 1986
Lindblad, Andreas, Jakobsbergs gård, Kulturhistorisk utredning av park och trädgård vid Jakobsbergs
gård, Järfälla socken och kommun, Uppland, Stockholms läns museum, Rapport 2007:24
Kennerstedt Bornhall, Ingrid, Jakobsbergs gård, Järfälla Kultur
Kennerstedt Bornhall, Ingrid, Kulturmiljöplan för Järfälla, Järfälla Kommun/Järfälla Kultur, 2001
Kulturminnen i Järfälla, En guide till kulturhistoriskt intressanta platser i kommunen, Järfälla hembygdsförening, 2011
Källman, Rolf och Nygren, Ann-Sofie, Järfälla kulturhistoriska miljöer, Järfälla kommun och Stockholms läns museum, 1991
Risveden, Bertil, 500 år på Görväln, Järfälla kommun, 1991
Arkiv
Järfälla kommun, bygglovsarkivet
Jakobsbergs Folkhögskola, Ritningsarkivet
Stockholms läns museum, arkivet
Stockholms stadsmuseum, faktarummet
Internet
Fmis, Riksantikvarieämbetet, http://www.fmis.raa.se
Järfälla kommun, Järfälla kultur, Bilddatabas, http://sofie.jarfalla.se/
Lantmäteriet, kartor, http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html
Riksarkivet, SVAR, Brandförsäkringar, http://www.svar.ra.se/
29