Transcript Veckans iFokus 2 - Jakobsbergs folkhögskola

En tidning från Jakobsbergs Folkhögskola
Brandmän bjuder på
glögg i förebyggande
Lokalt sid 4
syfte
Mat lagas med kärlek på
Jakobsbergs Folkhögskola
Reportage sid 6
Veckans iFokus
Nummer 2 2011
Fredag 9 december
Personal bekräftar
missförhållanden
Foto: Unati Ngamntwini
Klimatförhandlingarna i Durban
avslutas idag. iFokus har talat med
Rebecka Carlsson angående vad de
måste uppnå för att rädda klimatet.
Utrikes sid 5
Idéer hos
SSU samma
som Juholt
Mika Metso 22år, ordförande i valberedningen,
SSU Järfälla berättar om
sina ömsesidiga mål och
visioner.
Lokalt sid 3
Psykologipoesi
Carema äldreomsorg i Järfälla kommun.
iFokus har talat med en anställd på Tallbyhovs
älderboende�������������������������������
om händelsen och hur situatio�
nen uppfattas av de anställda.
– Maria Isgul gjorde helt rätt tycker jag. Om hon
såg behov av att larma så fanns det fog för det, säger
den anställde.
– Det vore bättre om MAS var oberoende av kommunen annars går denna kommunens ärenden, säger den anställde, som även bekräftar att det varit
underbemannat, främst under sommaren, bland
sjuksköterskorna på Tallbohov.
Den anställde berättar att det sedan ett halvår
tillbaks är tufft för personalen på Tallbohov. Neddragningarna har inneburit att städpersonal och
SJ redo för vintern
Foto: Daorsa Imeri
vaktmästaren sagts upp. Nu måste vårdpersonalen
ansvara för städning och vaktmästarens uppgifter.
Det finns också för få vikarier. Detta ger de anställda mindre tid åt att vara med den vårdtagare man
är kontaktperson åt.
– Kommunen har satt upp mål om att man ska
ägna en timme i veckan åt den man är kontaktperson åt. Vad man gör då beror på vårdtagarens behov
men nu är det många som inte fått den egna tiden,
säger den anställde.
Efter larmen om missförhållanden inom den
privata vården har skyddet inomprivatvården aktualiserats. Justitiedepartementet har nu lovat att
utreda ett stärkt meddelarskydd inom den privata
vården. Att ett meddelarskydd inom privat vård behövs bekräftar den anställda som iFokus talat med.
– Det finns många som är rädda att förlora jobbet,
främst anställda med utländsk bakgrund.
Den anställde har emellertid märkt en glädje bland
medarbetarna över att folk har larmat och tror att
all uppmärksamhet kring äldrevården gör att fler
kan vara benägna att larma om något är fel.
– Om man upptäcker missförhållanden säger de att
man ska gå till chefen, som lovar att åtgärda, men
ofta händer inget. Nu tror jag att man kanske inte
går till chefen längre utan man går till media istället, säger den anställde.
Emma Stark
Poeten och psykologen Tomas Tranströmer tar
emot Nobelpriset i litteratur i morgon. Han har
hyllats flerfaldigt för sina insiktsfulla och spännande
skildringar som för den ambitiöse tolkaren både är
vackra och innehållsstinna. Det prestigefulla intyget
på hans begåvning är det nionde i ordningen av priser som Tranströmer tar emot.
Kultur sid 2
Kval väntar JHC
Efter onsdagens förlust mot Åker/Strängnäs HC väntar nu en kvalfylld vinter för Järfälla HC. Laget var
tvingat att vinna de återstående matcherna för att ha
någon chans att undvika de fyra sista platserna, men
misslyckades.
Sport sid 4
Snön brukar alltid ställa
till problem i trafiken.
Efter de svåra vintrar vi
haft de senaste två åren
har Trafikverket och SJ
förberett sig exta mycket i år genom att ha
vintersäkrat tågen och
placerat ut snöskydd i
många fler trafikväxlar.
Inrikes sid 5
Jakobsbergs
Folkhögskola
”Att åka kommunalt till
Jakobsberg är alltid en chansning. Kommer jag fram eller
blir jag en timme försenad?”
– iFokus krönikör April Caarp
Lokalt sid 4
Häktande av yttrandefriheten
De svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson
har sedan i somras suttit häktade
i Egypten, anklagade för terrorism. Enligt dem själva skulle de
i själva verket granska oljebolaget Lundin Petroleums skumma
verksamhet i provinsen Ogaden.
Under veckan har journalistkollegor vittnat för de åtalades räkning.
Foto Kontinent Agency AB
Utrikes sid 5
Lediga platser
på Allmän kurs
och Konstnärligt
projektår!
KULTUR
Veckans iFokus
LEDARE
Oljan är far till
alla barnen
Det börjar sina. På flera håll. Av samma
orsak.
FREDAG 9 DECEMBER 2011
2
Julskildringar på film
Julen kan firas på hundra olika sätt. Därför finns det självklart massor av julfilmer med
olika budskap och dramatiseringar. En sak är klar: det blir alltid ett lyckligt slut.
I Durban töms framtiden på möjligheter att nå det av FN uppsatta
klimatmål. På Afrikas horn sitter Martin
Schibbye och Johan Persson fast, och
oavsett straff kommer deras journalistiska jakt på sanningen om Lundin
Oil ha torrlagts för lång tid. Carema
dränerar förtroendet för alliansen.
Detta skulle visserligen kunna ge Juholt
tillväxt i opinionen. Men nej. Han sjunker. Bränderna ökar visserligen i jul,
men det värmer ingen.
Allt detta flyter ovanpå samma
våg - oljan. Den trögflytande energin
är smörjmedel i så väl klimathot, som
rovdrift i Etiopein och välfärdens alla
avarter och förtjänster. Den värmer
våra hus och plogar våra vintervägar.
Den lyser upp Blå Hallen och Tranströmer på lördag. Det finns dock tecken
på att oljereserverna har nått sitt max,
de är på väg att sina. Det kan vara bra
för miljön, men dåligt för välfärden.
Och hur det påverkar det geopolitska
läget vet ingen.
Om allt detta kommer bli en hård
eller mjuk julklapp
kan inte avgöras
idag eller på julafton. Men mycket
snart måste ett
ställningstagande komma
tillstånd.
Mattias Gerenstein
Det du ser, är
det du får?
I veckan presenterades SCB:s stora
väljarmätning och klart stod att socialdemokraterna får rekordlåga 27,7
procent. Läget är oerhört allvarligt,
menar partisekreteraren Carin Jämtin
och beskriver den senaste tiden som
den mest turbulenta i partiets historia.
För att socialdemokraterna nu ska
vända trenden så förutsätts det att
de lyckas formulera kraftfulla politiska
förslag som utmanar alliansregeringen.
Frågan som överskuggar alla andra är
hur länge partiet kan ha en ledare som
förknippas med lägenhetsersättningar
och bristande internt förtroende.
Håkan Juholt har rest land och rike
runt för att återskapa förtroende och
göra samma pudel om och om igen.
Men med SCB:s resultat påminns partiet om att han har svårt att få gehör
för deras politik. Vänder han inte
snart den nedåtgående trenden måste
socialdemokraterna ifrågasätta hans
planer att sitta kvar till nästa val. De
blir tvungna att inse att hans anspända
tonläge snarare speglar en dold frustration för det som har varit, än en
framtidstro för det som ska komma.
Hans
aura
har
skadats av den senaste
tidens
turbulens,
frågan
är hur de nödvändiga sakfrågorna ska kunna
rent.
klinga
Julia Brynolfsson
Bad Santa - He’s
very naughty
Charles Dickens:
En julsaga
Tomten är far till
alla barnen
HAR DU VARIT SNÄLL I ÅR? Var inte
säker på att tomten varit det. Willie i den amerikanska filmen ”Bad
Santa” är allt annat än trevlig.
”Jag är en tomte som äter, dricker,
skiter och knullar”, skryter han
stolt. Willie jobbar som jultomte
i ett köpcentrum tillsammans
med sin kumpan Marcus. Efter
varje jul rånar de köpcentrumet
både på pengar och kläder. Ingen
är perfekt, inte ens julens främsta
sinnebild, tomten.
MR SCROOGE,
huvudkaraktären från
Charles Dickens ”En julsaga”, är
en bitter, sniken och alldeles för rik
affärsman som snålar med elen. Julen är för honom ”humbug”, något
onödigt, bara för att han själv inte
har någon att fira med. Med hjälp
av tre stycken julandar och spöket
Jacob Marley får han en insikt om
hur bra han har det jämfört med
omvärlden. Det vill säga, den bortskämda ungen får klara sig själv
utan att pappa betalar.
EN PERFEKT JUL MED GLÖGG
och en
stor familj är en sann svennedröm.
Sara i filmen ”Tomten är far till
alla barnen” har fantiserat om den
ultimata idealfamiljen med många
barn. Hon har många barn, men de
har tre olika fäder. Handlingen är
en parodi på våra krav i vardagen,
hur man håller ihop en splittrad
familj i ett samhälle där alla ligger med varandra. En skildring av
hur en modern jul kan se ut - ”Skål
buksvågrar!”
Lärdomar
Dags att knyta ihop
säcken, vad har vi lärt
oss? Det finns ingen
perfekt jul, tomtens mage
är full av öl (därav hans
mage) och ibland får du faktiskt själv betala, även i verkligheten. Ditt liv är en parodi av alla
dina egna förväntningar inför julen. Passa bara på att njuta av friden.
April Caarp
Poesi med psykologi
På lördag delas Nobelpriset ut. Årets
pris i litteratur går till den svenske
poeten Tomas Tranströmer med motiveringen: ”för att han i förtätade,
genomlysta bilder ger oss ny tillgång
till det verkliga”.
Motiveringen i sig är en koncentrerad
beskrivning av Tranströmers författarskap, på samma sätt som hans dikter är
koncentrerade reflektioner kring livet.
Tomas Tranströmer (född 1931) är utbildad psykolog. Men framförallt är han
poet. Tranströmer har gett ut 22 böcker,
därtill flera nyutgåvor. Hans dikter är
många, långa som korta, smala som
tjocka. De är olika, men gemensamt
är att förståelsen för människors känslor ligger i fokus. Det är ren psykologi
som omvandlats till vacker poesi. I en
av Tranströmers mest kända dikter, Romanska bågar, beskrivs hur en människa
har oändligt många olika sidor inom sig.
Dikten förmedlar värdet av en person,
hur inte ens människan själv kan inse
hur stor och omfattande dess själ är. Utdrag ur Romanska bågar:
”En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen: ”skäms
inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv
oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är
som det skall.”
Tranströmers dikter kan tolkas på många
sätt, de är öppna för reflektion och eftertanke. Samtidigt är de enkla att läsa
och ta till sig. Många kanske anser att
lyrik är tråkigt, men finns intresse består
poesins värld av tusen möjligheter. Ordens konst är en öppning till våra sinnen,
vilket Tranströmer tydliggör på ett medvetet, fokuserat men samtidigt oerhört
konstnärligt vis. Han låter läsaren själv
utforska sitt inre och koppla ihop jaget
med omvärlden. Tranströmers poesi använder sig av det verktyg som även är
psykologins främsta syfte: att låta människan upptäcka sig själv.
Maximteatern fortsätter
jultraditionen
Igår torsdag höll Maximteatern traditionsenligt sin årliga premiär av Charles Dickens pjäs ”A Christmas Carrol”. Under de
kommande vinterveckorna gästas scenen av engelska skådespelare och musikanter. Fram till dagen före dopparedan kan man
för 425 kronor få se denna julsaga. Pjäsen utspelar sig under
juletider i London 1843, året då den skrevs. Huvudpersonen
Ebenezer Scrooge, en girig och snål affärsman hemsöks av då,
nu och framtidens andar och lär sig hur hans handlingar påverkar han själv och andra. Berättelsens sensmoral är hur girighet
leder till ensamhet och avsky.
Veckans iFokus
Malou Bergman
Bildm
ont
Joel
Haeg age:
gblo
m
På måndag, den 13:de december hålls
en hyllningsgala till Tomas Tranströmers
ära. Den äger rum på Nalen i Stockholm
och leds av författaren Marcus Birro.
Även andra litteraturpersonligheter, såsom Lena Endre, Björn Ranelid och Bob
Hansson kommer att medverka.
Lovis Agestam
Lucia i
Järfälla
2011-12-12 Lucia i S:t Lukas
kyrka 09:00
En familjemässa med luciatåg. Det
bjuds på en enkel lunch.
2011-12-12 Lucia i Jakobsbergs Simhall 16:30
Järfälla Simsällskap arrangerar det
traditionsenliga Lussedoppet.
2011-12-13 Lucia i Järfälla
Kyrka 18:00
ämningsfulla julsånger och Luciatåg.
2011-12-15 ”Lilla julafton” i
S:t Lukas kyrka 13:00
Seniorkören och Mio Nishigaki bjuder in till julstämning.
Tomas Tranströmer
Robert Norman
Foto: Ulla Montan
Simon och ekarna har
premiär
Ikväll är det premiär för Simon och Ekarna. Det är en filmatisering av Marianne Fredrikssons bok, som kom ut 1985. I rollistan finns Helen Sjöholm, Jan Josef Liefers och Bill Skarsgård.
Filmen handlar om Simon Larsson, en arbetarpojke i Göteborg
under andra världskriget med drömmar om att utbilda sig. Han
möter en välbärgad judisk pojke, Isak Lentov som med sin familj flytt undan Hitler och nazisternas grymheter i Tyskland
med hopp om att inte förföljas i Sverige. Den nya vänskapen
skildras här av regissören Lisa Ohlin Filmen har fått pris i Holland och lär ses av många under julledigheterna.
Redaktionssekreterare: Julia Brynolfsson,
Mattias Gerenstein
Ansvarig utgivare: Holger Nilén
Layoutansvarig: Matilda Snäll
Fotoansvarig: Daorsa Imeri
Datacoach: Bengt Jönsson
Sportredaktör: Robert Norman
Malou Bergman
Bill Skarsgård spelar
Simon Larsson Foto: SFI
Redigerare: Elin Vik, Joel Haeggblom, Marta Einerstam, Pablo Palacios Åström, Sandra
Rönnsved.
Reportrar: April Caarp, Emma Stark, Helen
Bohm Andersen, Lovis Agestam, Malou Bergman, Petra Svensson, Robert Norman
Kontakta tidningen: [email protected]
3 FREDAG 9 DECEMBER 2011
LOKALT
Veckans iFokus
Läkare anses sprida
onödig oro
Tidigare i höst larmade läkaren
Marta Isgun om missförhållanden på Caremas äldreboende i
Tallbohov. Nu kritiseras hon av
kommunen för att sprida oro
bland personalen.
Tidigare i höst larmade Marta Isgun,
ansvarig läkare vid Caremas äldreboende
i Tallbohov om besparingar och personalbrist på boendet.
Marta Isgun har ett flertal gånger varnat kommunens tillsynsansvariga medicinskt ansvarig sjuwksköterska, Mas, om
den bristande situationen men blivit ignorerad. Mas, Ulrika Dahnell, tycker att
kritiken är irrelevant. I ett mail till Martas Isguns chefer skriver hon att läkaren
”oroar sig i onödan och att hennes oro
sprider sig till andra yrkesgrupper”.
Ulrika Dahnell begärde ett möte med
läkarens chef Börje Lundquist som tolkade att både Carema och Mas vill byta
ansvarig läkare. Martin Annetorp, verksamhetschef för Jakobsbergsgeriatriken
på särskilda boenden i Solna och Järfälla
tycker att det inte alls känns bra att den
som har larmat ska ha gjort något fel.
Marta Isgun arbetar fortfarande kvar
på boendet efter att hennes chef stöttat
hennes arbete. Läkaren Marta Isgun
äger till DN att det är bättre att inte säga
någonting eftersom kritik inte godtas i
hopp om att vården ska förbättra sin säkerhet. Kommunen är ansvariga för Mas,
vilket är ett problem förklarar hon. Den
borde ha en annan arbetsgivare för att
kontrollerna ska fungera väl. April Caarp
Emma Stark
Tallbohovs äldreboende
Foto: Daorsa Imeri
Juholt får stöd av SSU Järfälla
April Caarp
Mika piper poo utanför järfälla Kommun
Mika Matson utanför Järfälla Kommun
SSU i Järfälla ger sitt stöd till Håkan
Juholt. Låt politik vara politik och fokusera på nya idéer och visioner för
framtiden.
– Så länge Håkan Juholt är kvar finns
heller ingen anledning att spekulera i en
eventuell efterträdare. Själv har jag inget
emot Juholt som person, säger Mika
Metso, 22, ordförande för SSU Järfälla
valberedning.
SSU, Sveriges Socialdemokratiska
Ungdomsförbund anser att stödet för
Foto: Helen Bohm Andersen
Foto: Helen Bohm Andersen
partiledaren Håkan Juholt, måste accepteras trots stort pådrag i media.
– Vi måste kunna hantera situationer
som denna också och vi vet mycket väl
att kvällstidningarna vill sälja lösnummer. Jag har förtroendet kvar för partiet
men det är en svår situation och det finns
saker som Juholt har gjort som partiet
inte står bakom alls, säger Mika Metso.
Han förklarar att nya idéer, visioner
och mål som Juholt tar upp i olika tv-
program även har SSU-medlemmarna i
sin agenda. Det är viktigt för att kunna
gå vidare i kriser. Identitetskriser och ett
samhällsprogram som är otydligt verkar
vara ett problem i partiet. Visioner och
tydlighet är en bra grund, väljarna måste
veta vad de ska rösta på.
– Viktigast är att stå fast för idéerna
som man lägger fram. Det gäller givetvis Juholt i högsta grad eftersom han är
partiledare. Krismedvetenheten som det
kallas har ökat i partiet och det är en
öppnare kommunikation idag. Under de
senaste åren har vi också lärt och sett att
vi saknar tydliga ramar till väljarna, säger
Mika Metso.
SSU som är största ungdomsförbundet i Järfälla, önskar att intresset för allmän politik blir större bland ungdomar.
De vill förtydliga ungdomsförbundets
ståndpunkt. SSU har egna idéer och vill
diskutera vad de kan göra inom kommunen. Och hur de ska nå ut lokalt för
att påverka. En god grund finns idag i
Järfälla kommun med möjlighet att föra
fram sina åsikter. Fyra personer under
25 år sitter i Socialdemokraternas lokala
styrelse. Problem kan uppstå i framtiden
inom politiken då det finns för få unga
för att täcka dem som avgår om några år.
– Låt politiken vara politik och inte
övergå till personpolitik som den gjort
idag, säger Mika Metso.
Helen Bohm Andersen
Vad tycker Järfälla
om Håkan Juholt?
Foto: Magnus Selander
Birgit Lundin, 76, pensionär.
Mikael Jörgensen, 37.
Keyvan Degerlund, 22, säljare.
Isabelle Holmström, 18, student.
– Det är urlöjligt. Jag beundrar att Juholt orkar med
medias tryck.
– Jag tycker det är tråkigt att
en person får så mycket fokus. Fokusera mer på politiken. Media styr folket.
– Uppståndelsen runt Juholt
är en häxjakt skapad av media. Släpp Håkan Juholt! Fokusera mer på Kungen.
– Jag följer inte Juholt uppståndelsen. Jag läser alla bilagorna i tidningen, utom
politik.
Roshin Mazoul, 18, student.
– Jag har ingen personlig
åsikt om Juholt, men jag
kommer rösta på Socialdemokraterna i nästa val.
LOKALT
Veckans iFokus
FREDAG 9 DECEMBER 2011
4
Krönika
Jag ser
det snöar,
nu var det
trafikkaos
igen
I
dag, fredag befaras det bli snöoväder, i alla fall om vi ska lita på
SMHIs väderprognos. Som vanligt
verkar ingen själ eller företag
varit beredda på att snön faktiskt, av
någon mystisk anledning återkommer
år efter år. Vad går våra skattepengar
till egentligen? Jag menar, varje år blir
det samma drama: bilkrockar, kraftiga
tågförseningar och inställda bussar.
Har vi inte tillräckligt med resurser för
att rusta upp inför ett ”kommande”
oväder? Vad är oväder egentligen?
Ibland är det minus 30 och ibland löv
på spåren.
”Stanna hemma, gå inte ut, åk inte
till jobbet/skolan” varnar tidningar
oss med stora versaler. Ja visst, skönt
att vara hemma, men räknas det
som skolk om jag inte kan komma till
Pendeltåget X60 ankommer till Jakobsbergs station.
Bild: Daorsa Imeri
Kollektivtrafiken ska bli bättre
skolan? Får lärarna lön om inga elever
kommer och hur blir det då med utebliven undervisning? Vad händer om alla
Resenärerna får information i Järfälla idag om framtidens resande
lärare blir försenade på grund av långa
bilköer med halka och slask? För mig
blir det en karusell, en åktur som slutar
i evigt kaos. Man kanske ska satsa på
undervisning över internet?
Att åka kommunalt till Jakobsberg är
alltid en chansning. Kommer jag fram
eller blir jag en timme försenad? Vid
Sundbybergs station står jag dagligen
och tittar upp mot de gula siffrorna
som ihärdigt ändrar innebörd, först tre
minuters försening, sedan fem, sedan
tjugo. Vad är det som har hänt? Informationsrösten på SL brusar ut något
Nu ska det bli slut på signalfel, lövhalka och strömavbrott. SL har de
senaste åren haft många problem att
jobba med. Men nu utlovas bättring.
En av de som vill vara med och förbättra
kollektivtrafiken är den 34-årige socialdemokraten Nanna Wikholm. Hon
sitter i trafikutskottet i Stockholms läns
landsting.
– Vi jobbar väldigt mycket nu inför
vintern. Det har inte gått så smidigt den
senaste perioden, så det är något vi arbetar med för att förbättra, berättar hon.
Idag klockan 08:30 kommer det att
hållas ett möte om kollektivtrafiken på
ABF-Terrassen i Järfälla. Där kommer
Nanna bland annat att prata om de
akuta/aktuella frågor som rör SL. Hon
berättar att de mest aktuella frågorna
idag handlar om att utveckla Stockholms
kollektivtrafik.
– Vi vill göra kollektivtrafiken större.
Dels bygga ut tunnelbanesystemet, och
dels pendeltågstrafiken.
Mötet hålls för att förklara vad som
händer inom kollektivtrafiken och meddela resenärerna om vad man har för
visioner för framtiden. Förutom ett bredare trafiksystem poängterar hon vikten
av att utveckla kommunikationen bland
tågförare, sådant som kan leda till signalfel och köbildning.
– Vi måste ge ut mer information till
våra tågförare, det har inte fungerat så
bra. Men vi jobbar på det, berättar hon.
En stor del i utvecklingen har Citybanan. Men samtidigt som bygget håller på
för fullt har det periodvis skapat problem
på andra håll, inte minst i tunnelbanesystemet.
Många resenärer har under alltför
lång tid fått stå ut med de ständigt försenade tågen under byggandet, och på
mötet har de nu chansen att få ta del av
information inför framtiden.
Robert Norman
osammanhängande ur högtalarna som
ingen resenär uppfattar. Jaha, var det
allt?
I min gröna ungdom bodde jag mitt
Brandkåren på plats hela julen
i norrlands urskogar. En vinter kom
det så mycket snö som tyngde ner
träden så att de knäcktes och hamnade
på elledningar som brast. Resultatet
blev strömavbrott i hela samhället. All
skolundervisning slopades, det fanns
varken el eller värme i lokalerna. Alla
Undersökning
av källsortering
I förra numret skrev iFokus om avfallshanteringen på Coop och hemköp. Nu visar en undersökning av
Järfälla kommun att privatpersoner
också tar hand om sin mat. Av 176
privatpersoner som deltog i undersökning kommer 96 procent att fortsätta att sortera sitt avfall.
I december kan allmänheten se
brandmän varje helg utanför IKEA
och McDonalds. Där informerar de
om risken för bränder under julen.
Brandmännen bjuder på glögg, pepparkakor och delar ut ett informationsblad
för att förebygga bränder och olyckor i
jultider.
De uppmanar även allmänheten att
släcka ljusen och kontrollera batterierna
i brandvarnarna.
Projektet, som började den första advent, är en del av Attunda Brandkår och
kommunen, som tillsammans upprättat en nollvision avseende bränder och
olyckor.
Bränder i privata hem ökar något
under
december
månad.
De främsta orsakerna är stearinljus, granar och fyrverkeri.
– Under storhelger som julen åker vi
alltid ut i dubbla enheter, säger Per Jons-
son skiftledare på Järfälla brandstation.
Alla sex distrikt i Attunda brandstationen är med och informerar: Järfälla,
Knivsta, Märsta/Sigtuna, Sollentuna,
Upplands-Bro och Upplands Väsby.
Ishockey. I söndags vann Järfälla
HC herrar prestigematchen mot
bottenkollegan Nacka HK med 4-1,
och chansen var fortfarande vid liv.
Men i onsdags försvann den helt.
När laget hemma i Järfälla Ishall tog
emot topplaget Åker/Strängnäs HC
var det aldrig nära en seger.
Förlustsiffrorna skrevs till 3-8 och
med två omgångar kvar placerar sig
laget åtta i Division 1 D.
Basket. Efter den historiska första
segern hemma mot Kvarnby BBK
förra veckan var det dags för ny
hemmamatch för KFUK Järfälla
i lördags. För motståndet stod de
överlägsna serieledarna Northland
Basket, som skulle visa sig vara bättre. Slutsiffrorna blev 98-53.
Matchen sågs av 168 personer och
poängbäst i hemmalaget var Malin
Edlund med 18 poäng.
Ishockey. Efter förlusten i toppmötet med Almtuna IS var Järfälla HC
damer återigen uppe på vinnarspåret. I söndagens bortamatch mot
seriesjuan SK Iron Hockey blev det
uddamålsseger med 4-3. Därmed
tog laget sista chansen att haka på
Södertälje SK och Almtuna IS i toppen som båda är sju poäng framför i
tabellen. På lördag möts just Södertälje och Järfälla.
www.stats.swehockey.se
www.everysport.com
www.swehockey.se
Innebandy. Det går återigen tungt
för Järfälla IBK damer i botten av
Division 2. I söndags åkte laget på
sin femte förlust på nio matcher.
Det var i kommunderbyt mot Bele
Barkarby IF IBF som en ny förlust
inkasserades. Trots att laget vann
skottstatistiken med 27-22 lyckades
laget aldrig få hål på motståndarna.
Det blev förlust 0-4. Därmed sjunker laget ner på kvalplats, men har
bara två poäng upp till säker mark.
Innebandy. I Allsvenskan Norra
fortsätter Järfälla IBK att hålla sin
jämna nivå där laget i snitt vinner
varannan match. I söndags var det
IBK Handens tur att bekänna färg
när ett taggat hemmalag
inför 230 personer vann
med siffrorna 9-4.
Stor matchhjälte blev
21-årige Emil Strandvad med sina fyra
mål.
www.innebandy.se
www.innebandy.se/
drabbades.
Vad finns det för lösning på problemet? Envisa förseningar både för elever
och lärare? Missförstånd och irritationer. En kollektiv bestraffning för att SL
inte kan sköta sitt jobb, ett arbete vi
betalar dem för. Jag har ett förslag,
införskaffa en ”spark fil” från diverse
orter som leder sina vägar
förbi Jakan. Då kan vi
alla komma i tid, om vi
börjar i ottan. Då vet vi
i alla fall att vi kommer
fram, tids nog.
April Caarp
Malou Bergman
Dubbelt besök
till Jakan
Per Jonsson informerar om brandsäkerhet
Text och bild: Helen Bohm Andersen
På måndag 12/12 får Jakobsbergs
Folkhögskola besök av Pamela Reynold. Den 66-årige kommunpolitikern från Järfälla kommer för att hålla
en kvällsföreläsning om våra högtider
och deras etniska bakgrund. Som
medarrangör kommer även Järfälla
Hembygdsförening. Föreläsningen
börjar 18:30 och blir årets sista.
Robert Norman
Sportnotiser
5 FREDAG 9 DECEMBER 2011
INRIKES ● UTRIKES
Veckans iFokus
Språkrör säker - världen tvekar
Klimattoppmötet i sydafrikanska
Durban har pågått sen 28 november
och avslutas idag fredag. Men vad
mötet kommer resultera i var under
torsdagen oklart och samtidigt varnade forskare för att de åtgärder som
utlovats är alldeles för lågt ställda.
Språkrör för Grön Ungdom Rebecka Carlsson
Foto: wordpress, Henrik Peel
Under torsdagen skrev SvD om att forskare nu slår larm om att temperaturhöjningen kan komma att bli tre och en
halv grad än de två grader vilket är det
tak som sattes upp under klimattoppmötet i Cancun 2010. Orsaken till larmet,
som baserats på en rapport från Ecofys,
ett internationellt energianalysföretag,
är att de utsläppsminskningar som världens länder planerat till 2020 anses vara
för stora. Rapporten säger även att om
utsläppsminskningarna dröjer m���������
�������
ste takten på minskningarna öka, det innebär
högre kostnader och mer risker. Det är
något som Sverige håller med om.
– Vi stödjer de tankarna. Ju längre
man väntar desto dyrare blir det. Det
är förfärligt att förhandlingarna går så
trögt, men det är stora länder som bromsar, säger Erik Bratthall pressekreterare
på Miljödepartementet.
Sveriges förhoppning är en förlängning av Kyotoprotokollet och en ny
bindande åtagandeperiod för utsläppsminskningar. Sverige ser sig själv som
ett bra exempel på hur ett samhälle kan
klimatanpassas, vilket Lena Ek, miljöminister (C) skrev på DN debatt första
december. Men Kyotoprotokollet omfattar endast 16 procent av världens utsläpp
och Sverige vill se att fler länder tar på
sig bindande utsläppsminskningar. Men
Rebecka Carlsson, språkrör för Grön
Ungdom, som är Miljöpartiets ungdomsförbund, är kritisk till Sveriges roll
i Durban.
– Sverige är inte ett ledarland längre,
jag har nog aldrig sett Sverige så passivt
som i år, säger Rebecka Carlsson.
Hon är en av många representanter
från ickestatliga organisationer på plats
i Durban. Hon tycker att Sveriges och
EU:s mål för förhandlingarna är lågt
satta och i stort sett upprepningar från
Köpenhamnmötet 2009.
– EU skulle säga att vi kör på Kyoto
helt oberoende av vad andra gör. Det
skulle skapa ett nytt förhandlingsklimat
där argumentationen går ut på vad respektive land gör istället för hur dåliga de
andra är., säger Rebecka Carlsson.
Erik Bratthall håller inte med om att
Sverige är för passivt utan tror det är väldigt svårt för Sverige att tvinga de länder
Fängslandet av
journalister ökar
Journalisternas
öde avgörs snart
P4 ekot rapporterade igår att fängslandet av journalister världen över i
år har ökat med 20 procent. Pär Trehörning, ombudsman för tryckfrihet
och öppenhetsfrågor på Svenska
journalistförbundet, är oroad över
journalisters ökade utsatthet.
Martin Schibbye och Johan Persson har suttit gripna i Etiopien sedan början av juli. Om en och en halv
vecka kommer domen mot de undersökande journalisterna.
Pär Trehörning menar att journalist är
ett av världens farligaste yrken. Synen på
journalister är att de utgör hot. Men det
som verkligen hotas är yttrandefriheten.
Enligt Sveriges ambassadör i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, Jens Odlander, är rättegången med de svenska
journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson en symbol för hur den västerländska journalistiken får stå till svars.
Tidigare i veckan har flera andra journalister vittnat för svenskarnas räkning.
De har beskrivit hur man som journalist
kan ta till otillåtna medel i sökandet efter
sanningen. Detta kan få konsekvenser,
och vad den enskilde kan offra är upp till
den själv.
Pär Trehörning förklarar att de flesta
hot- och våldsbrott mot journalister är
resultat av inblandning i fall gällande
pengar och utredningar av brottslighet.
– Vi har till exempel sett en ökning
av hot mot journalister som jobbar med
sportfrågor. Den ökade huliganismen är
en naturlig orsak till detta.
Pär Trehörning säger att journalisters
utsatthet inte är någon nyhet. Det som
oroar är ökningen, och formerna i vilka
de som vill framföra sanningen förtrycks.
Man tar till alla möjliga brutala metoder
för att tysta journalister, vilkas främsta
yrkesuppgift är att förmedla sann information. Även i Sverige, som är känt för
att vara ett öppet och demokratiskt land,
förekommer det dagligen hot mot människor som vill förmedla information
och åsikter.
Lovis Agestam
Schibbye och Persson ställdes inför rätta,
anklagade för understödjande av terrorgrupp (ONLF) och olaglig inresa i
landet. Enligt dem själva var avsikten att
granska det svenska oljebolaget Lundin
Petroleum och deras påstådda övergrepp
mot lokalbefolkningen. Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som tidigare var
styrelsemedlem i bolaget, har inte velat
uttala sig kring deras metoder i jakten på
naturgas.
I onsdags meddelades att domen mot
svenskarna kommer den 21 december,
därefter dröjer det cirka en eller två veckor innan eventuella påföljder deklareras.
I nuläget ser många av dem som stödjer
svenskarna positivt på utgången. De har
en hel journalistvärld bakom sig som envist fortsätter kampen för bedrivandet av
sanningsenlig informationsförmedling.
Lovis Agestam
som sätter sig på tvären.
– EU har väldigt höga målsättningar,
problemet är andra länder som Kina,
Ryssland och USA. De är inte i närheten
av att diskutera en förlängning av Kyoto,
säger han. Också vad gäller de svenska
utsläppsmålen poängterar han att Sverige
har jättehöga målsättningar.
– Sverige har som mål att vara utan
klimatutsläpp till 2050. Det är inte gjort
i en handvändning men Sverige gör sin
del av kakan, säger Erik Bratthall.
Diskussionerna om hur världens utsläpp ska minskas är många och långa
och inga stora genombrott har ännu
skett, rapporterade Sveriges Radio på
torsdagseftermiddagen.
– Jag skulle känna mig nöjd om EU
säger att de går upp till 30 procents utsläppsminskningar och lovar att söka
mandat för 40 procent. Dessutom måste
EU arbeta för att säkra en andra Kyotoperiod och ett mandat för att förhandla
ytterligare ett avtal där även de parter
som inte är med i Kyoto ingår. Den Gröna fonden måste etableras och pengar
skjutas till, nu saknas finansiering efter
2013 och inte ens Sverige bidrar till det,
säger Rebecka Carlsson om vilket resultat som skulle göra henne nöjd.
Emma Stark
Riksdagsledamöter
flyger igen
När klimathotet toppade den
politiska agendan 2009 valde många
riksdagsledamöter bort flyget. I dag
flygs det som aldrig förr till jobbet
i Stockholm. Politikerna skyller på
opålitliga tåg.
TT
Vinterkräksjukan är
här
Nu är vinterkräksjukan här. Det
konstaterar Smittskyddsinstitutet
efter att antalet sökningar där ordet
”kräk” ingår har ökat markant på
TT
Vårdguiden.se.
Juholt backar om
mobiltäckning
Martin Schybbye
Johan Persson
Håkan Juholt backar delvis från kravet att mobiloperatörerna ska täcka
alla hushåll i landet. I ett sms till
Expressen skriver Juholt: ”Vi begär
inte att man ska kunna vara nåbar i
hela landet, i skog och i skärgården.”
TT
Foto: Kontinent Agency AB Pressbilder
SJ förbereder sig för vintern efter två års tågkaos
Efter de två senaste vintrarna rustar
nu Trafikverket och tågbolagen för
att klara av kommande vinter bättre.
Förra året kostade vintern SJ över 360
miljoner kronor. I år har de investerat 200 miljoner kronor för att tågen ska klara av snö och kyla bättre.
- Förra året när spåren inte var röjda
kunde det fastna upp till 30 000 ton is
under tågen, och det är väldigt mycket.
Nu har vi vintersäkrat fordonen för att
minska förseningarna, säger Sven-Ingvar
Håkansson, presskommunikatör på SJ.
Det är Trafikverket som gör bedömningen om spåren är brukbara och sedermera de som bestämmer om tågen
får köra på dem. Trafikverket har rustat
inför den här vintern genom att de place-
rat ut snöskydd i fler prioriterade växlar.
De har ett väldigt nära samarbete med SJ
och andra tågföretag för att utveckla tekniken på infrastrukturen och fordonen.
På SJ jobbar de för att kommunikationen till kunderna ska bli bättre.
– Vi har en särskild kundgrupp som
kan agera dygnet runt, ordna mat och
taxi till resenärer om det skulle vara så
att tåget inte kan ta sig fram. Vi har även
utvecklat en kund-app till telefonen som
gör att resenärerna kan få information
om resan, berättar Sven-Ingvar Håkansson.
Norrmännen lyckades bra förra vintern då deras förseningar minskade,
medan våra ökade. Deras förklaring är
mer folk och fler snöröjningsmaskiner.
– Det är inte en lösning för oss, säger
Jonas Eliasson, professor i Transportsystemanalys på KTH till P1-morgon. Det
är säkert bra men vi kommer inte hela
vägen på det. Dessutom måste vi fundera
på hur stor kostnad det är värt att lägga
på det. För vi kan inte ha hur många
snöröjningsmaskiner som helst stående
för det är ju inte alla vintrar det kommer
så mycket snö. Det kostar pengar och de
pengarna kan vi lägga på annat, fortsätter han.
Enligt Jonas Eliasson vet Trafikverket vad förseningarna beror på men inte
vad de skulle gjort för att minska dem.
Trycket på att ta reda på det har ökat de
senaste åren och de måste bli bättre på
att dokumentera vad förseningarna beror
på och vilket samband det har med drift
och underhåll.
Petra Svensson
SJ och trafikverket lovar förbättring
Foto: Daorsa Imeri
VI I JÄRFÄLLA
Veckans iFokus
FREDAG 9 DECEMBER 2011
6
Mellan Freja och Himlen arbetar Ingvor
Ingvor Johanson, lärare i Jakobsberg, gillar inte stora gester. Det är
viktigare att hjälpa andra än att briljera, säger hon.
– Ingvor är bäst, säger Amir Mehrzad.
Amir, 20 år och från Afghanistan,
sitter i förläsningssalen Freja på Jakobsbergs folkhögskola. Han berättar om sitt
första år på Allmän kurs, kontakten med
lärarna och eleverna. Han har bara varit i
Sverige i två år. Svenskan är däremot flera
år bättre.
Ingvor Johanson är Amirs handledare, men hon har väglett fler än honom.
I 40 år har hon trampat vägen mellan
huvudbyggnaden Himlen och de andra
lokalerna. Det är längre tid än någon
annan på skolan. Läsåret 2011/2012 är
hennes sista.
– Vi slutar tillsamman, säger Amir.
Ingvor föddes 1947 i Kiruna. Hon är
dotter till en gruvarbetare. Hennes farfar
var också gruvarbetare. Efter en olycka
blev böckerna hans liv.
– Jag vande mig tidigt vid böcker, säger Ingvor.
Hon blev bekant med Strindbergs
samlade verk när hon ärvde samlingen av
sin morfar. Nu är den äldre generationen
död. Men böckerna och orden lever hon
Eleverna är mina arbetskamrater, säger Ingvor Johanson. Här tillsammans med Amir Mehrzad.
av och med.
När hon var 19 år fick hon sitt första
lärarjobb, i Piteå. Sen styrde hon stegen
mot Stockholm och kom till Jakobsbergs
folkhögskola 1970. Hon skulle bara vara
vikarie i två veckor.
– Jag trivdes så bra, anger hon som
förklaring till varför det blev mer än bara
Foto: Daorsa Imeri
två veckor på ”Jakan”.
Stolarna står på bordet. Alla har gått
hem. Amir och Ingvor diskuterar nästa
veckas uppgifter. En kollega kommer in
med ett brev från en tidigare elev. Amir
läser upp sista meningen: ”Du är världsa
bäst hela du Ingvor.”
Under sina år på Jakobsberg har
Ingvor haft många elever. Bland annat
Stefan Sundström och Moni NilssonBrännströn, författarinnan till böckerna
om Tsatsiki. Hon gläds med tidigare
elevers framgångar och det är mötet med
eleverna som varit inspirationen under
alla år.
– De är mina arbetskamrater, säger
hon
Och många kamrater har det blivit,
kanske för att ord som ödmjukhet, förtroende och ömsesidighet förekommer
ofta.
– Det är viktigare att hjälpa än att
briljera, säger hon och berättar att hon
även fungerar som extralärare till de
elever som har behov av extra svenskundervisning.
– Jag är bra på att skjuta på lite. Det
gäller att inte använda några pekfingrar
och inte mopsa sig så mycket, säger hon.
Det mesta med Ingvor Johansson är
nedtonat, så när som på hennes strumpor: de har små tassar som tryck. Hon
klär sig som hon lär, i syfte att inte trampa någon på tårna.
Mattias Gerenstein
Butiksägaren som blev en mästare i köket
Det är inte lätt att laga högklassig mat
och hålla budgeten. Men gör man det
som Senerath Weerarathna med kärlek och fantasi går det att lyckas.
Kökschef Senerath Weerarathna
I köket på Jakobsbergs folkhögskola sprider sig matoset. Löken och korven fräser.
Skolans kock har precis kommit tillbaka
från personalmötet. Han har redan hunnit ta emot den första leveransen och står
nu framför den varma storpannan som
likt en vulkan skjuter ifrån sig eldheta
stänk av fett. Det är en mulen och kylig
måndagsmorgon i början av december.
Utanför fönstret hörs ett pipande, det är
en mindre lastbil som backar in på grusplanen med dagens andra leverans. Två
dagar i veckan kommer varorna Senerath
Weerarathna beställt. Han lämnar pannan och tar snabbt emot varorna, rusar
tillbaka och fortsätter röra runt. Sedan
tillsätter han generöst olika kryddor och
ett moln av Santa Maria Tex mex bolmar
upp och färgar maten röd.
Senerath står för maten till 180 personer på Jakobsbergs folkhögskola, fem
dagar i veckan. Här har han arbetat sedan 2001. Vid köksmästarens sida jobbar även systern Sandhya Sebastian och
kollegan Wijemuni Arierathne. Men
Senerath hade gärna haft ������������
ännu �������
en medarbetare eftersom det lätt blir stressigt
Foto: Daorsa Imeri
innan, men även efter lunch.
Det var på 80-talet Senerath fick
chansen att komma till Sverige. Innan
ägde han en batikbutik i en av Sir Lankas
turistorter. En dag kom en svensk familj
in för att se sig omkring i den lilla butiken. Med sin varma och mjuka personlighet skapade han en god kontakt med
familjen. De föreslog att han skulle ställa
ut sina tyger och sitt silver på en mässa
i Sverige. Senerath nappade på iden och
familjen hjälpte honom att få ett turistvisum. Väl i Sverige fann han kärleken och
bildade familj. Senerath lade batiken åt
sidan och började studera svenska samt
en grundläggande kockutbildning . Där
tog hans intresse för mat fart. Efter tre
år studerade han sedan på Kristinabergs
vidareutbildning för kockar.
– När jag kom till Sverige kunde jag
inte ens koka pasta, berättar Senerath.
I dag kan han. Genom erfarenhet,
fantasi och passion hittar kocken på rätter att servera. Det svåra ligger inte i att
veta hur mycket mat som ska laga eller
att laga för många, utan i inköpen. Han
bör inte bara ta hänsyn till kvalitet och
ekologi, två viktiga ståndpunkter för
Jakobsbergs folkhögskola, utan även till
ekonomin. För att kunna laga mat med
hög klass men med låg budget krävs det
mycket av Senerath. Det är obligatoriskt
för eleverna att äta på skolan, vilket en
del ifrågasätter då priset anses för högt.
Men Jakobsbergs folkhögskolas rektor
Marianne Persson, anser att köket är viktigt för skolans charm och karaktär. Hon
menar att det hade saknats något om köket skulle bytas ut mot microvågsugnar.
– Förra året var Senerath sjukskriven.
Då var det ett stort jobb att hitta någon
med hans kompetens. Han är duktig och
tar alltid till sig de synpunkter som kommer in, berättar Marianne.
Den 59-åriga kocken trivs och ser
ingen anledning att sluta före pension.
– Att jobba här är en mycket lugnare arbetsmiljö än att jobba i köket på
en restaurang, berättar han. Här är det
han själv som håller i taktpinnen och kan
bestämma vad han vill servera. Det enda
som krävs är att maten blir färdig i tid.
Det har blivit lunchdags och de första
eleverna ramlar in. Prat och skratt fyller
den lilla matsalen, som ligger i en herrgårdsbyggnad från 1600-talet. Stilen har
tagits till vara och stora blommönstrade
tapeter pryder väggarna. Idag serveras
det korvstroganoff och genom sorlet hörs
beröm till kocken.
Den mannen klarar att göra det äckliga gott, säger Ellen Lindberg från Allmänlinje, som inte trodde att hon skulle
tycka om maten idag.
Malou Bergman
Mannen bakom biografmaskinerna på Falken
JÄRFÄLLA. Ett rött neonsken lyser
upp taket i entrén på biograf Falken
i Jakobsbergs centrum.
Lukten av popcorn sitter i väggarna
Där jobbar Daniel Wikberg, 32, som
biografmaskinist sedan fyra år tillbaka
Han har lång erfarenhet i branschen och
har alltid varit intresserad av film.
Wikberg avslutade en 3-årig gymnasieutbildning i Media och började på en av de
största biograferna i Stockholm. Under
tre månader gick han en maskinistkurs
samtidigt som han arbetade på filmkedjan Sandrews.
Surrandet i det lilla maskinrummet är
dovt. Dammet virvlar i rummet och fyller näsborrarna. Daniel Wikberg visslar
glatt och med glimten i ögat visar han de
gamla filmprojektorerna som fortfarande
finns kvar i lokalen.
De små promenaderna mellan salongerna avbryts av att han river biljetter
och hälsar gästerna välkomna.
Nu för tiden har en biografmaskinist
även andra sysslor som att tvätta 3Dglasögon och städa salongerna.
Yrket kan vara stressigt och krävande
med långa arbetspass.
Martina Zettergren en före detta biografmaskinist jobbar som kassörska på
Falken.
Jobbet var mer spännande förr med
de stora filmrullarna, idag är allt digitaliserat. Men det finns en utmaning bakom
kassan också, speciellt under stökiga
helgdagar, säger hon och tillägger att bra
kommunikation är ett måste när man
jobbar så nära och intensivt.
– Annars skulle det bli outhärdligt,
säger hon
Salongen släcks ner. Det är tyst. Daniel Wikberg trycker igång datorn och
startar upp reklamfilmerna. Salongen
fylls av människor och filmduken lyser
upp de förväntansfulla ansiktena, ytterligare en filmvisning har börjat på biograf
Falken.
Helen Bohm Andersen
Daniel Wikberg har många uppgifter utöver jobbet som
biografmaskinist.
Foto: Helen Bohm Andersen