Transcript Kvalitetsrapport Kyrkmon 2014 original

BARN OCH UTBILDNING
Kvalitetsrapport
för grundskolan
2013/2014
Kyrkmons skola
Cilla Edrén och Per Frost
Innehållsförteckning
1
ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET ......................................................................... 3
2
SYSTEMATISK UPPFÖLJNING ................................................................................................... 4
2.1 HUR HAR REKTOR FÖLJT UPP MÅLEN I SKOLANS HANDLINGSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA
KVALITETSARBETET? .............................................................................................................................. 4
2.2 HUR HAR REKTOR ÅTERFÖRT RESULTATEN TILL ELEVER, PERSONAL OCH FÖRÄLDRAR? ............... 5
3
PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN INFÖR KOMMANDE LÄSÅR ..................... 5
4
BESKRIVNING ÖVER SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................... 6
5
VERKSAMHETENS MÅL............................................................................................................... 7
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
NORMER OCH VÄRDEN/TRYGGHET ................................................................................................ 7
UTVECKLANDE LÄRMILJÖ ........................................................................................................... 10
KUNSKAPER ................................................................................................................................ 12
UTVECKLA SIN FULLA POTENTIAL ............................................................................................... 14
ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/ BARN- OCH ELEVINFLYTANDE ...................................... 17
6
LIKABEHANDLINGSPLANEN ................................................................................................... 19
7
ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ................................................................................. 20
2(23)
1 Analys och utvärdering av läsåret
Under verksamhetsåret 2013/14 har mycket hänt, förändringar har skett och
arbetet har varit intensivt. Arbetet med läroplanen Lgr11 har fortsatt under
läsåret. En stor del av detta arbete har skett i samverkan med alla skolor i
Njurunda skolområde. Arbetet har handlat om att skapa en samsyn kring
bedömning av elevernas lärande. Under läsåret har Sundsvalls Kommuns
verktyg för bedömning som finns på ”Skola på webben” använts.
Skolans policy för lärande beskrivs genom vår helhetsidé - ”Vi vill att alla elever
ska förstå sig själva och sin omvärld – det skapar drivkraft för lärande och
utveckling”. Den årliga elevenkäten i åk 3-5 visar att området ” ökad lust och
nyfikenhet så att eleverna får lust att lära mer” har en fortsatt positiv
utveckling. Det känns positivt att elevenkätens resultat är i samklang med
skolans helhetsidé.
Likabehandlingsarbetet med konceptet ”ROS” (Respekt, Omtanke och
Samarbete) fortsätter att utvecklas. Under läsåret har en musikvideo
producerats där elever och personal sjunger och dansar till ”ROS-sången”.
Kyrkmons skola har arbetat vidare med utveckling av IT som pedagogiskt
verktyg. Det arbetet tillsammans med formativ bedömning ser vi som starkt
bidragande faktorer till att elevernas motivation, engagemang och lust att lära
ökar enligt elevenkäten.
Alla klasser har haft tillgång till 5-7 lärplattor. Elever med enskilt behov av
dator/lärplatta har getts den möjligheten. Alla lärare disponerar en egen bärbar
dator med möjlighet att koppla upp i dockningsstation som finns i varje
klassrum. Samtliga klassrum är digitala. Lärarna har erhållit
kompetensutveckling för att vara rustade för en skola i tiden.
Ett tydligt arbete med trygghet i fokus i förskoleklasserna har bidragit till
positiv utveckling kring trygghet och trivsel med nöjda föräldrar och elever.
Arbete har pågått för att öka kvaliteten på fritidshemsverksamheten. Under
skolloven har många aktiviteter erbjudits.
För 6:e året i följd har Kyrkmons skola genom ett EU-projekt haft tillgång till
Commenius-assistenter. I år hade skolan en Commenius-assistent som
fokuserat på att stödja elever i engelska. Främst är det elever i åk 4 som erhållit
stöd.
Kyrkmons skola har arbetat medvetet för att skapa en systematik kring
elevernas sociala utveckling samt kunskapsutveckling. Sundsvalls Kommuns
nya elevhälsoplan har varit ett stort stöd i detta arbete där tillgänglig lärmiljö är
ledord. Elevhälsoteamet har utvecklat arbetet med bl.a. återkommande
årskursträffar kring elevhälsa samt träffar med centrala elevhälsan.
3(23)
Matematik är ett ämne skolan satsat på under läsåret genom
kompetensutveckling för lärare i åk 1-5 (lärgrupper och föreläsningar av
externa aktörer) både inom skolan och inom skolområdet.
Under hösten fick Kyrkmons skola en förstelärare i svenska. Inför kommande
läsår får vi ytterligare två förstelärare i svenska respektive matematik, d.v.s. tre
totalt. Förstelärarnas uppdrag är att utveckla undervisningen i svenska och
matematik som i sin tur ska gynna elevernas kunskapsutveckling.
Lokalförsörjningsplanen för Sundsvalls Kommun har reviderats under våren
2014 vilket innebär att Njurunda skolområde prioriterats jämfört med tidigare.
Bl.a. Kyrkmons skola ska byggas ut och delvis byggas om. Det kommer att bli
oerhört stimulerande och spännande att påverka skolans framtida utformning.
En referensgrupp bestående av sex personal från Kyrkmons skola kommer att
driva denna fråga.
På Kyrkmons skola arbetar två rektorer. I november gick tidigare rektor i
pension och Cilla Edrén anställdes som ny rektor. Per Frost är även
skolområdeschef i Njurunda skolområde. Att arbeta två rektorer på samma
skola innebär för oss att vi strävar efter en gemensam syn på ledarskap,
uppdrag och vart vi vill nå. Vi har även en tydlig uppdelning av ansvarsområden
på skolan. Vi har utgått från att Kyrkmons skola ska vara ”en skola” varför vi
ansvarat för olika årskurser oavsett byggnad på skolgården. Fritidspersonalen
har Cilla ansvarat för. Ansvar för årskursen innefattar ansvar för pedagogik,
elevvård, personal och arbetsmiljö.
Avslutningsvis konstaterar vi att det är fantastiskt att ha förmånen att arbeta
som rektor på Kyrkmons skola – ”en skola i tiden”. Här arbetar personal som
följer med samhällsutvecklingen och vill ligga steget före, allt för att utveckla
lärandet för våra elever. Ett stort tack för läsåret 2013/14 till alla!
Cilla Edrén
/Rektor/
Per Frost
/Rektor/
2 Systematisk uppföljning
2.1 Hur har rektor följt upp målen i skolans handlingsplan
för det systematiska kvalitetsarbetet?
Verksamheten utvärderas genom enkäter till elever och vårdnadshavare.
Resultat av nationella prov och måluppfyllelse utifrån kunskapskraven samt
årskursvisa träffar med elevhälsa i fokus, träffar med elevhälsoteamet, centrala
4(23)
elevhälsan och likabehandlingsgruppen utgör alla underlag för olika
stödinsatser för eleverna.
Ett utvecklingsområde är djupare analyser av resultaten, som kan ligga till
grund för skolans systematiska kvalitetsarbete.
2.2 Hur har rektor återfört resultaten till elever, personal
och föräldrar?
Resultat har presenterats på skolråd, elevhälsoteam, årskursvisa träffar
angående elevhälsa, centrala elevhälsan, likabehandlingsgruppen,
arbetslagsträffar, APT och genom enskilda samtal med elever och föräldrar.
3 Prioriterade utvecklingsområden inför kommande läsår
Inför framtiden fortsätter Kyrkmons skola arbetet med samma inriktning som
tidigare. Arbetet utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr11 samt
Sundsvalls Kommuns Mål- och Resursplan (MRP). Vidare bygger skolans
verksamhetsplan på Barn- och utbildningsnämndens mål. Innehållet under
verksamhetens mål har Kyrkmons skolas egen prägel. Grundläggande är ROS,
skolans likabehandlingsarbete och arbetet kring elevernas kunskapsutveckling
där användandet av IT som ett pedagogiskt verktyg är en viktig del. Här nedan
följer arbetsområden som vi prioriterar under respektive mål.
Normer och värden/trygghet
Elevhälsa - förebyggande och hälsofrämjande
Likabehandlingsarbete (ROS – Respekt – Omtanke – Samarbete)
Lärmiljö – klassrum och skolgård
Erbjuda rastverksamhet
Utvecklande lärmiljö
Öka tillgängligheten i lärmiljön för alla elever
Tillgodose elevers olika lärstilar
IT-strategi
Kunskaper
Systematisk analys och kartläggning av elevernas kunskapsutveckling
Strategier för läsförståelse och skrivande
Utveckla IT som pedagogiskt verktyg
Utveckla avstämningsstationerna
Matematiklyftet
Förstelärarna har ett tydligt uppdrag
Utveckla sin fulla potential
Tydliggöra mål och förväntningar
Utveckla formativ bedömning
Elevinflytande
Ta till vara elevens egen bild av sin verklighet
5(23)
Elevråd och kamratstödjare ges större ansvar och möjlighet till fördjupat arbete
kring angelägna frågor
4 Beskrivning över skolans förutsättningar
2010/2011 2011/2012
2012/2013
2013/2014
Ekonomiska förutsättningar
Tilldelade skattemedel
18100
18094
19030
19073
Antal elever i f-klass
52
38
56
45
Antal elever i grundskolan
270
276
276
293
Antal elever i fritidshem
197
188
189
178
2012/2013
2013/2014
Personal
2010/2011 2011/2012
Antal lärare omräknat till heltidstjänster i skolan
24
23
21
21
Antal lärare omräknat till heltidstjänster med
pedagogisk högskoleexamen
24
23
21
21
11,25
12
13,1
14
Antal förskollärare i f-klass
6
4
6
5
Antal pedagoger i fritidshem
9
9
9
9
Andel rektor/antal personal
26
25
28
28
Antal elever/lärare omräknat till heltidstjänster
Noterbart: T.o.m. 2013-10-01 ingick i rektors uppdrag att vara chef för dagbarnvårdare (6 personal) i
Njurunda skolområde.
I Per Frosts uppdrag ingår att vara skolområdeschef i Njurunda med ansvar för 14 personal.
Analys av skolans resursfördelning (ekonomiska förutsättningar och personal)
Siffrorna visar att resurserna minskat de senaste fyra åren. Antal elever per lärare har
under denna period ökat från 11,25 till 14. I praktiken innebär det att klasserna blivit
större från tidigare ett genomsnitt på 20 elever till idag ett genomsnitt på drygt 21
elever.
Under samma period har antalet elever med stort behov av stöd utifrån
neuropsykiatriska diagnoser ökat vid skolan. En stor del av resurserna avsätts därför för
att kunna stödja alla elever på bästa sätt.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Svårt att definiera vilka vägar vi ska välja. Skolans personal har en hög kompetens och
förmåga att hitta rätt stödinsatser. Dilemmat är att hinna med och räcka till för alla
enskilda elevbehov som finns. En förhoppning är att skolan ska kunna erhålla
tilläggsbelopp från Barn- och utbildningsförvaltningen för att i större utsträckning
kunna stödja elever i behov av extraordinära stödinsatser.
6(23)
5 Verksamhetens mål
5.1 Normer och värden/trygghet
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling.1
MÅL 1
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området trygghet
Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga
Fritidshem
Insatser för att nå målet
Reviderad likabehandlingsplan.
ROS-vecka samt olika månadsteman (ROS är skolans likabehandlingsarbete).
Riskområdesinventering.
Information till föräldrar om likabehandlingsarbetet.
Gemenskapshöjande aktiviteter som ex. Kyrkmodagen.
Verksamhetsplanen för 2013/14 ligger till grund för verksamheten.
Arbete med ”Kvalitet i fritidshem”.
Grupp- och individstärkande lekar.
Ordinarie personal arbetar på fritidshem från att de nya eleverna (F-klass)
kommer i början av augusti månad för att de ska känna trygghet i en ny miljö.
Föräldraenkäten i F-2 genomfördes tidigt under året för att ha underlag klara för
bearbetning under våren.
Resultat
Elevskattning med hjälp av föräldrarna i fritidshem
(index)
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Jag känner mig trygg med barnen på fritidshemmet
-
89*
Jag känner mig trygg med de vuxna på fritidshemmet
-
98*
* Låg svarsfrekvens på den på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Analys
ROS genomsyrar verksamheten och förenar.
Trots tidigareläggande av föräldraenkäten F-2 förblev svarsfrekvensen låg.
1
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
7(23)
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Fortsatt arbete med ROS.
Arbetsplanen för fritidsverksamheten ska vara ett aktivt dokument.
I samband med vårterminens utvecklingssamtal besvaras föräldraenkäten
digitalt i klassrummet.
Förskoleklass
Insatser för att nå målet
Likabehandlingsplan.
Arbetsplan.
Rosvecka.
Månadsteman gällande ros.
Personal foton är uppsatta.
Riskområdesinventering.
Information till föräldrar om likabehandlingsarbete.
Kyrkmodagen som en gemenskapshöjare.
Resultat
Låg svars frekvens på föräldraenkäten innebär att inga resultat kan presenteras
för förskoleklass.
Utifrån frågeställningarna på ”nallarna” visar resultaten att 83% av eleverna
svarar att det är roligt att gå i förskoleklass.
Elevskattning med hjälp av föräldrarna i
förskoleklass (index)
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Jag känner mig trygg med barnen i förskoleklassen
*
*
Jag känner mig trygg med de vuxna i förskoleklassen
*
*
* Låg svarsfrekvens på den på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Analys
Inför vårens utvecklingssamtal kommer frågeställningarna gällande ”nallarna”
att omarbetas, så att det finns underlag för att mäta elevernas trygghet och
upplevelse i förskoleklass.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Introduktionsfolder finns för elever som börjar i förskoleklass, den började
användas ht-13.
Ordinarie personal finns på plats på fritids från att de nya eleverna kommer i
början av augusti månad, för att de ska känna trygghet i ny miljö.
Alla förskoleklasser har sin verksamhet i samma byggnad, från ht 2013.
8(23)
Föräldraenkäten i F-2 borde fortsättningsvis genomföras tidigare under året
och att enkäten finns tillgänglig en längre tid att svara på.
Vid låg svarsfrekvens av enkäten via webben kommer det att finnas möjlighet
att avsätta tid till att svara på enkäten vid utvecklingssamtal vt 2015.
Grundskola
Insatser för att nå målet
Reviderad likabehandlingsplan.
Månadsteman. Kamratstödjarna är involverade i att ta fram teman.
Samtalsgrupper.
ROS-vecka.
”Rastpåsar” med lekmaterial.
En lunchrast i veckan erbjuder fritidspersonalen rastverksamhet.
Utbildningsdag och kontinuerliga möten för kamratstödjare.
Skapande skola projekt (ROS-musikvideo och kortfilmer åk 4).
Personalfoton på köks-och städpersonal är uppsatt.
Riskområdesinventering.
Information till föräldrar om likabehandlingsarbetet.
Kyrkmodagen som en gemenskapshöjare.
Resultat
Elevskattning med hjälp av föräldrarna i årskurs 1-2
(index)
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Jag känner mig trygg med barnen i skolan
*
*
Jag känner mig trygg med min klasslärare i skolan
*
*
* Låg svarsfrekvens på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Elevskattning årskurs 3-5, 6-9 (%)
2011/2012
2012/2013
2013/2014
Svarsalternativen instämmer helt och
delvis räknas samman
Andel
Andel
Andel
96
91
94
Jag känner mig trygg i skolan år 3-5
Analys
Vi ser att merparten av eleverna i åk 3-5 känner sig trygga i skolan.
Resultat åk 1-2 saknas på grund av för låg svarsfrekvens.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Svarsfrekvensen ska ligga på 100%. I samband med vårterminens
utvecklingssamtal besvaras föräldraenkäten digitalt i klassrummet.
9(23)
Ny kartläggning av skolans riskområden görs minst två gånger per år. Den
kommer sedan att ligga till grund för en revidering av likabehandlingsplanen.
Många elever uttrycker önskemål om fler praktiskt/estetiska ämnen. Därför
kommer vi att ansöka om en fortsättning med Kulturskolans projekt ”Skapande
skola”.
Värdegrundstavlor kommer att sättas upp i respektive trappuppgång.
Bilder och namn på personal kommer att sättas upp i huvudingång, Furubacken
och Skärgården.
Kamratstödjarna involveras i våra ”månadsteman”. Vi kommer också att ha
fortsatt kontakt med AV-media för tips och idéer.
Rastverksamheten ska fortsätta att utvecklas. Vi fortsätter med ”rastpåsar”, alla
rastvärdar har reflexväst.
Lathundar för ”riskområden” ska göras.
Alla elever i åk 1-5 ska äta i stora matsalen även ht 2014.
Fortbildning för personal om ungdomar och olika sociala medier.
Revidera föräldrafoldern och ta med var föräldrar kan hitta mer information
om olika sociala medier som deras barn använder.
5.2 Utvecklande lärmiljö
MÅL 2
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utvecklande lärmiljö
Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande
Resultat
2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Antal personal/dator
2
1,8
1
1
Antal elever/dator (lärplatta)
5
4
3,5
3,5
100
100
100
100
Personal (%) som deltagit i systematisk kunskapsbildning
(För 2013/2014 gäller området matematik)
Fritidshem
Insatser för att nå målet
Alla pedagoger har deltagit i arbetet kring ”Kvalitet i fritidshem”.
Arbetsplanen för fritids har implementerats.
Skolan har en IT-strategi.
Furubacken har skapat en separat fritidsavdelning.
Aulan är digitalt utrustad.
Resultat
2013/2014
Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning
inom området kvalitet i fritidshem
Analys
10(23)
100
Behov av en uppdatering av fritidslokaler behövs.
Fritids har behov av en egen IT- strategi för att bättre kunna nyttja digitala resurser.
Positivt att ha en separat fritidsavdelning då det leder till struktur i fritidsverksamheten
och arbeten kan fortlöpa under längre tid.
Aulans digitala utrustning har kunnat användas för bland annat shower, discon och
filmvisning.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Fritids har påbörjat en process i att utveckla lärmiljöerna.
Arbetsplanen för fritidsverksamheten ska vara ett aktivt dokument.
Förskoleklass
Insatser för att nå målet
Alla klassrum är digitala.
I förskoleklassen arbetar eleverna med lärplattor.
Ett digitalt bibliotek har kommit till där ca 150 böcker producerade av elever på
skolan finns tillgängliga att läsa i ”Bibblan”.
Specialpedagogiska insatser har bedrivits med fokus på lärmiljön.
Alla pedagoger i förskoleklass har gjort en inspirationsuppgift till Net21.
I förskoleklasserna finns ”levande” och aktiva bloggar.
Analys
Vi ser lärmiljön som en helhet och den digitala som en del i denna.
Vi har via lärplattor och datorer sett att eleverna skriver längre texter och har
en ökad motivation till att skriva samt inhämta kunskap.
Vi kan enklare och på direkten presentera en film och annat
undervisningsmaterial.
Vi kan direkt via internet ge eleverna respons och svar på dessa frågor.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Reviderad IT-strategi 2014-2016.
Den digital kompetensen för det pedagogiska förhållningssättet kommer under
hösten att vidareutvecklas, genom att pedagogerna vidareutbildas genom
”ViSol”.
Grundskola
Insatser för att nå målet
Alla klassrum på Kyrkmons skola är digitala och används i syfte att motivera
och inspirera till lärande.
I åk 1-5 arbetar eleverna med lärplattor eller andra alternativa verktyg.
Alla lärare har gjort inspirationsuppgiften till NET21.
Alla lärare i grundskolan samt lärare i förskoleklass har deltagit i konferensen
Mittlärande.
Skolans digitala bibliotek fylls ständigt på med nya böcker och finns tillgängliga
att läsa i ”Bibblan”. Idag finns c:a 150 böcker.
11(23)
Specialpedagogiska insatser är i fokus när det gäller elevhälsa för tillgängliga
lärmiljöer.
Samtliga elever som är i behov av alternativa verktyg så som bärbara datorer/
lärplattor ges möjlighet till detta.
Pedagoger i årskurs 1 har deltagit i kompetensutvecklingsarbete VISOL ” Vi
som skriver oss till läsning”.
Skolan har under läsåret haft fortbildning inom IT, flippat klassrum, Lotta
Bohlin ”The big five”.
Skolans IT pedagog har arbetat individinriktat mot pedagoger på skolan.
Elever är skribenter i varje nummer av Njurunda bladet.
Analys
Vi ser lärmiljön som en helhet och den digitala som en del i denna.
Kyrkmons skolas fortbildning inom IT har motiverat pedagogerna till att b.la.
prova på flippat klassrum. Detta har medfört mer tid för enskild lärare i
undervisningssituation samt positivt lärande för eleverna. Lärandet blir
visualiserat och kan upprepas vilket gagnar de elever som har behov. Vi ser
mobiltelefonen som ett viktigt verktyg i undervisningen vilket innebär att fler
elever har möjlighet till digitala verktyg.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Vi är fortsatt i behov att utveckla den digitala kompetensen och det pedagogiska
förhållningssättet i det digitala klassrummet. 2015/2016 ska lärplattor ”1 på 1” i
minst två årskurser samt ”2 på 1” i resterande årskurser erbjudas på skolan.
Vi är i behov av att utveckla kompetensen inom alternativa verktyg samt det
pedagogiska förhållningssättet i lärmiljön.
Vi behöver ta tillvara de möjligheter som vår digitala aula ger, detta ger
möjlighet till arbete med IT som ett pedagogiskt verktyg vid större samlingar.
Skolan ser en vinst med att utveckla arbetet med flippat klassrum.
Reviderad IT- strategi 2014-2017.
5.3 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för
fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust
att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna
strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna
ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika
former.2
MÅL 3
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området kunskaper
Eleverna når målen i samtliga ämnen
2
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
12(23)
Insatser för att nå målet
Lärarna har arbetat hårt och målmedvetet för att eleverna ska nå
kunskapskraven. Kompetensen kring formativ bedömning har ökat.
Tydlighet för eleverna angående mål och förväntningar för att öka
medvetenheten bland elever kring skolarbetet.
Stora stödinsatser har satts in för elever i behov av särskilt stöd med en
tydligsatsning på yngre åldrar.
Tillgänglig lärmiljö utifrån den nya elevhälsoplanen.
Lärgrupper i matematik för att utveckla matematikundervisningen.
Resultat
Andel elever som nått samtliga kunskapskrav i nedanstående ämnen i åk 3
Ämne
Matematik
NO (Biologi Fysik, Kemi)
SO (Geografi, Historia, Religion,
Samhällskunskap)
Svenska
Svenska som andraspråk
2011/12
Flickor
85
100
100
2011/12
Pojkar
91
91
91
2012/13
Flickor
95
95
95
2012/13
Pojkar
84
97
97
2013/14
Flickor
92
100
100
2013/14
Pojkar
92
100
100
85
-
67
-
89
-
78
-
87
-
87
-
Andel elever i % som nått kravnivån på nationella prov i svenska och matematik åk 3
2010/2011
2011/2012
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Totalt
Totalt
Matematik
80,3
90,1
90,2
92,1
Svenska
86,3
87,3
91,6
90,4
Ämne
Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år
3.
Andel elever i årskurs 1 som ”knäckt läskoden”
2011/2012
2012/2013
2013/2014
Flickor
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
Totalt
100
100
100
100
94
97
100
100
100
Analys
Redan på hösten i förskoleklass görs en screening på samtliga elever gällande
deras språkutveckling. Syftet med detta är att kartlägga elevernas språkliga
förmåga och medvetenhet. Detta görs för att eventuellt sätta in tidiga
stödåtgärder i grupp. I åk 1 görs en vidare kartläggning för att se om eleverna
knäckt läskoden. Vi har i åk 1 i år satt in specialpedagogiska stödåtgärder med
3
Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår.
13(23)
olika behov som grund. Vi ser detta som en förutsättning för att alla elever ska
få den grund de behöver för en god läsutveckling.
I åk 3 ses resultatförbättring i alla ämnen över tid. Det här är första kullen av
elever på Kyrkmons skola som använt sig av ASL (att skriva sig till läsning) från
åk F.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Arbeta aktivt för anpassade lärmiljöer utifrån elevens behov.
Vi fortsätter att utvärdera och utveckla skolans avstämningsstationer.
Pågående insatser för de elever som har stöd idag utvecklas och fortsätter.
Analysera svårigheten hos eleven för att lärare lättare ska hitta rätt ingång för
en optimal stödinsats.
Intensifiera stödet till de elever som är nära att nå målen.
Göra målen tydliga för eleven och medvetandegöra de förväntningar som ställs.
Särskilt viktigt med återkopplingen utifrån hur kunskapsutvecklingen sker.
Arbete i årskursvisa arbetslag, samarbete över klassgränser för att ta tillvara
lärarens specifika kunskaper och kompetens.
Matematiklyftet för fem lärare.
Förstelärare i svenska ska leda ett utvecklingsarbete kring läsförståelse och
genrerpedagogik.
Årskurs 1 ska ta vid där eleverna befinner sig kunskapsmässigt i förskoleklass.
Lärare i F-klass och åk 1 ska deltaga i ViSoL.
5.4 Utveckla sin fulla potential
MÅL 4
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utveckla sin fulla potential
Elever utvecklar sin fulla potential och förmåga
Fritidshem
Insatser för att nå målet
Fritidshemmets arbetsplan har implementerats både för föräldrar samt
personal.
Fritidspersonal frisätts sista lektionen för att kunna planera och förbereda en
stimulerande, meningsfull och varierad fritidsverksamhet.
Samarbete mellan skola och fritids.
Resultat
Föräldraskattning i fritidshemmet (index)
14(23)
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Mitt barns utveckling stimuleras på fritidshemmet
*
*
Mitt barns lärande stimuleras på fritidshemmet
*
*
* Låg svarsfrekvens på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Analys
På grund av det stora antalet barn per fritidspersonal är det svårt att tillgodose
varje enskild elevs utvecklingsmöjligheter.
Samarbete mellan skola och fritids leder till att vi på fritids kan hålla en dialog
med eleverna kring arbetet i skolan för att förstärka, väcka nyfikenhet och lust
att lära.
Fritidsverksamhetens kvalitet påverkas utifrån den planeringstid som avsätts.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Fortsätta att utveckla ”Kvalitet i fritidshem”.
Ta tillvara personalens olika kompetenser och samarbeta mellan enheterna
samt aktivt dela elevgrupperna för att skapa enskilda utvecklingsmöjligheter.
Att i den praktiska verksamheten på fritids hjälpa eleverna att omsätta sina
teoretiska kunskaper från skolverksamheten.
Skapa en årsklocka, all personal tilldelas olika ansvarsområden samt planera,
dokumentera och utvärdera verksamheten.
Avstämning av arbetsplanen minst 1 gång/termin.
Förskoleklass
Insatser för att nå målet
Insatser har gjorts för att medvetandegöra för eleverna vilka mål och
förväntningar som finns. Utifrån fjolårets trygghetsenkät har stort fokus även
lagts på att göra eleverna nyfikna så att de får lust att lära mer.
Resultat
En låg svarsfrekvens på föräldraenkäten innebär att inga resultat kan
presenteras för förskoleklass.
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Mitt barns utveckling stimuleras i förskoleklassen
*
*
Mitt barns lärande stimuleras i förskoleklassen
*
*
Föräldraskattning i förskoleklassen (index)
* Låg svarsfrekvens på den kommunövergripande föräldraenkäten.
15(23)
Analys
Arbetet i förskoleklassen har bland annat stimulerats genom små grupper, ASL
och bloggen.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Dialog med eleverna kring” arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får lust att
lära mer”.
Lägga vikt vid hur vi förmedlar oss med eleverna.
Motivera eleverna utifrån de möjligheter vi har idag. Man kan exempelvis
använda sig av digitala verktyg som erbjuds.
Grundskola
Insatser för att nå målet
Insatser har gjorts för att medvetandegöra för eleverna vilka mål och
förväntningar som finns. Utifrån fjolårets trygghetsenkät har stort fokus även
lagts på att göra eleverna nyfikna så att de får lust att lära mer.
Resultat
Föräldraskattning i grundskolan åk 1-2
(index)
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Mitt barns utveckling stimuleras i skolan
*
*
Mitt barns lärande stimuleras i skolan
*
*
* Låg svarsfrekvens på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Elevskattning åk 3-5 (%)
Svarsalternativen instämmer helt och
delvis räknas samman
Arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag
får lust att lära mer
2011/2012
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Totalt
79
85
92
Jag får stöd och hjälp om jag behöver det
96
97
98
91
96
94
95
86
95
Mina lärare förväntar sig att jag når
kunskapskraven i alla ämnen
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen
i de olika ämnena
Analys
Eleverna känner att de får stöd hjälp när de behöver, utifrån de höga siffrorna/
resultaten från enkäten.
Eleverna är mer medvetna om vad de ska kunna för att nå målen.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Lägga vikt vid hur vi förmedlar mål och förväntningar.
16(23)
Fortsatt lustfyllt arbete.
Engagerade, motiverade och delaktiga elever samt ett lustfyllt lärande.
I samband med vårterminens utvecklingssamtal besvaras föräldraenkäten
digitalt i klassrummet.
5.5 Elevernas ansvar och inflytande/
Barn- och elevinflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska
omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande
ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta
initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över
utbildningen.4
MÅL 5
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området elevinflytande
Elever har ett starkt inflytande i skolan
Fritidshem
Insatser för att nå målet
Eleverna har möjlighet att välja att delta i olika aktiviteter som erbjuds.
Tar tillvara elevernas önskemål.
Idélåda.
Resultat
Elevskattning med hjälp av föräldrarna i
fritidshemmet (index)
Personalen på fritidshemmet lyssnar och förstår
mig
Jag får vara med och bestämma om vad vi ska
göra på fritidshemmet
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
*
*
*
*
* Låg svarsfrekvens på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Analys
Vi har sett att eleverna behöver mer inflytande i fritidsverksamheten.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Införande av fritidsråd för att skapa en förståelse för demokratiska och
kommunikativa processer, samt öka allas inflytande.
4
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
17(23)
Planera aktiviteter och utflykter tillsammans med eleverna, både i den dagliga
verksamheten samt inför lov - förslagsvis i fritidsrådet.
I samband med vårterminens utvecklingssamtal besvaras föräldraenkäten
digitalt i klassrummet.
Förskoleklass
Insatser för att nå målet
Arbetet i vardagen i klassrummet är det viktigt för elevinflytande. Här byggs
relationer i samspel mellan lärare och elev som utgör grunden i den
demokratiska processen.
Resultat
Elevskattning med hjälp av föräldrarna i
förskoleklass (index)
Personalen på förskoleklassen lyssnar och
förstår mig
Jag får vara med och bestämma om vad vi ska
göra i förskoleklassen
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
*
*
*
*
* Låg svarsfrekvens på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Lärare ska samtala med eleverna kring demokrati och inflytande. Viktigt att
lyssna på eleverna och kommunicera med de kring frågor de själva önskar.
Klassråd kan vara önskvärt. Viktigt att elevernas synpunkter förs vidare till
elevrådet.
Grundskola
Insatser för att nå målet
Arbetet i vardagen i klassrummet är det viktigaste avseende elevinflytande. Här
byggs relationer i samspel mellan lärare och elev som utgör grunden i den
demokratiska processen.
Skolans elevråd utgår i sitt arbete från de frågor som klassråden i de olika
klasserna önskar behandla.
En pedagog stöder elevrådet i arbetet.
Fr.o.m. vt 2014 har åk 1 och 2 elevrepresentanter i elevrådet, d.v.s. alla
årskurser från åk 1-5 är representerade i elevrådet.
Elevrådet åk 3 – 5 ansvarade för guidningen på Öppet Hus.
ROS-sångens text har skrivits utifrån de värdeord eleverna identifierat.
Resultat
Elevskattning med hjälp av föräldrarna i
grundskolan årskurs 1-2 (index)
Personalen på skolan lyssnar och förstår mig
18(23)
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
*
*
Jag får vara med och bestämma om vad vi ska
göra i skolan
*
*
* Låg svarsfrekvens på den kommunövergripande föräldraenkäten.
Elevskattning i åk 3-5 (%)
Svarsalternativen instämmer
helt och delvis räknas samman
Läraren i min skola tar hänsyn
till elevernas åsikter
2011/2012
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Totalt
92
95
97
Jag får veta hur det går för mig i
skolan
90
88
95
Jag vet vad jag ska kunna för att
nå målen i de olika ämnena
95
86
95
Analys
Samtalet och kommunicerandet med eleverna har gjort att de upplever ökad
delaktighet samt att stor hänsyn till deras åsikter tas.
Skriftliga omdömena har tydliggjort hur det går för eleverna i skolan. Även vad
de ska kunna och hur de ska gå vidare. Utvecklingssamtalen bättre.
Stor förbättring när det gäller att ta hänsyn till elevernas åsikter och hur det går
för dem i skolan.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Lärare ska samtala med eleverna kring demokrati och inflytande. Viktigt att
lyssna på eleverna och kommunicera med dem kring frågor som de själva
önskar.
Klassråd och elevråd ska prioriteras.
Viktigt att elevernas synpunkter förs vidare till elevrådet.
Fortsatt och utvecklat stöd från en pedagog i elevrådet.
I samband med vårterminens utvecklingssamtal besvaras föräldraenkäten
digitalt i klassrummet.
6 Likabehandlingsplanen
Barn- och utbildningsförvaltningens mål
Alla skolor har en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning av elevernas
trivsel och trygghet samt om det finns risk för inslag av diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling
Indikator
Det finns en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning
Insatser för att nå målet
Se under punkt 5.1
19(23)
Enkätresultat
Enkätresultat i grundskolan F-2
index
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
*
*
*
*
*
*
Jag vet vem jag kan prata med i skolan
om lag eller någon annan blir illa
behandlad (index Förskoleklass)
Jag vet vem jag kan prata med i skolan
om jag eller någon annan blir illa
behandlad (index Fritidshem)
Jag vet vem jag kan prata med i skolan
om jag eller någon annan blir illa
behandlad (index åk 1-2)
* Låg svarsfrekvens på den
kommunövergripande föräldraenkäten.
Enkätresultat i grundskolan åk 3-5
2011/2012
%
Jag vet vem jag kan prata med i skolan
om jag eller någon annan blir illa
behandlad (retad eller mobbad)
Vi har arbetat i vår klass med
likabehandlingsplanen?
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Totalt
*
92
99
_
_
79
Analys
Vi anser att resultatet åk 3-5 är mycket bra. Fantastisk bra att 99% av eleverna vet var
de ska vända sig. Tyder på bra relationer.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
För att få ett högre resultat på frågan: Vi har arbetat i vår klass med
likabehandlingsplanen, kan vi tänka på att oftare nämna likabehandlingsplanen i vårt
ROS-arbete. Idag förstår inte alla elever den kopplingen.
I samband med vårterminens utvecklingssamtal besvaras föräldraenkäten
digitalt i klassrummet.
7 Elever i behov av särskilt stöd
Barn- och utbildningsförvaltningens mål
Alla elever i behov av särskilt stöd i förskoleklass stimuleras till utveckling och
lärande
Alla elever når målen i grundskolan
Fritidshem, Förskoleklass och Grundskola
Insatser för att nå målet
20(23)
Kyrkmons skolas elevhälsoteam består av tre specialpedagoger, två rektorer,
skolsköterska samt vid behov IT pedagog och berörd klasslärare.
Elevhälsoteamet har bland annat som uppgift:
• Att kartlägga skolans samtliga elever i behov av stöd.
• Att skapa en genomtänkt och gemensam syn kring elevens behov.
• Att utveckla lärmiljön tillsammans med pedagogen.
• Att tillsammans med ansvarig pedagog strukturera arbetet kring elever i
behov av stöd.
• Utifrån skolans avstämningsstationer kartlägga elevernas kunskaper.
• I samråd med rektor bedöma hur stöd och resurser ska fördelas.
• Att utvärdera, analysera och följa upp och eventuellt förändra
stödinsatser.
• Att skriva pedagogiska utredningar samt vara ett stöd vid upprättande av
åtgärdsprogram.
• Att samverka och samordna stödet med andra aktörer runt elever i
behov av stöd.
Under läsåret har elevhälsan samarbetat med kommunens Centrala elevhälsa,
vilket inneburit en tvärprofessionell analys kring elever i behov av stöd. Arbetet
har dokumenterats, följts upp och utvärderats. Vi fortsätter på så sätt utveckla
skolans elevhälsoarbete utifrån Sundsvalls kommuns Barn – och elevhälsoplan.
Skolans pedagoger har genom årskursvisa träffar haft möjlighet att analysera
och reflektera hur vi gör våra lärmiljöer mer tillgängliga för alla elever.
Att handleda pedagoger i användningen av alternativa verktyg samt sprida
kunskaper kring olika lärverktyg och program är ett pågående arbete på skolan.
Skoldatatekets utbildning på inlästa läromedel genom inläsningstjänst har
inneburit att specialpedagogernas kunskaper fördjupats.
Arbetet med att tydliggöra ansvar och utveckla arbetet med den pedagogiska
utredningen vid upprättande av åtgärdsprogram är ständigt pågående.
Vid överlämning från förskola till förskoleklass lyfts elever som bedöms vara i
behov av stöd. Rektor deltar vid samtal med andra berörda instanser och vid
behov beslutar rektor att även specialpedagog på skolan ska delta. I vissa
elevärenden får pedagogerna handledning kring specifika funktionshinder och
möjlighet att reflektera kring vikten av anpassad pedagogik i lärmiljön. Om
behov finns så kopplas den centrala elevhälsan eller andra aktörer inför vidare
stöd och andledning inför starten år 1.
Resultat på avstämningsstation och eventuella förebyggande åtgärder lyfts och
beslutas på skolans elevgenomgångar.
Resultat
Vi ser positiva resultat kring elever i behov av stöd där arbetet är förebyggande
och specialpedagogen vid behov har möjlighet att vara delaktig i det fortsatta
arbetet.
21(23)
Att observera elevernas språkliga utveckling i förskoleklass, följa upp och arbeta
individanpassat i lärmiljön visar sig vara positivt inför den begynnande läs-och
skrivutveckling under skolår 1 (Skolverkets allmänna råd, 2013).
2013/2014
Indikator
Flickor
Pojkar
Totalt
Antal elever med åtgärdsprogram
5
9
14
Antal elever i särskild undervisningsgrupp
0
0
0
Antal elever i enskild undervisningsgrupp
0
0
0
Antal elever med särskilt stöd i klass
5
11
16
Antal elever med anpassad studiegång
0
0
0
Antal elever med handledning på
modersmål
1
0
1
Analys
Vid upprättande av åtgärdsprogram föreligger en kartläggning/pedagogisk
utredning. Utredningen är en viktig del i upprättande av åtgärdsprogram. Den
kan dock vara mer eller minde omfattande men belyser till stor del elevens
styrkor och behov av stöd i lärmiljön. Vårdnadshavarens och elevens bild är
viktiga delar i den pedagogiska utredningen. Skolans elevhälsoteam (EHT) har
arbetat vidare med att säkerhetsställa arbetsgången när det gäller
uppmärksamma, utreda och eventuellt upprätta åtgärdsprogram för elever i
behov av stöd.
De flesta åtgärdsprogram som är upprättade under läsåret är 2013/2014 är
främst riktade mot åtgärder på individnivå gällande behov särskilt stöd
exempelvis tidiga insatser som intensiv lästräning.
Stödåtgärder på grupp och organisation ges i de flesta fall i den allmänna
undervisningsmiljön. Antalet åtgärdsprogram har under detta läsår mer än
halverats.
Kyrkmons skolas elevhälsoteam har genom regelbundna träffar med Centrala
elevhälsan utvecklat goda förutsättningar till tvärprofessionella samtal när det
gäller elevers behov av stöd samt effektiviserat handläggning och uppföljning av
dessa.
Arbetet med Implementeringen av den nya elevhälsoplanen har påbörjats och
kommer att fortsätta utvecklas. I detta arbete ingår att utvärdera och fortsätta
förbättra rutiner när det gäller att tillvarata personalens samlade kompetens.
Tid för överlämningar från förskola till förskoleklass samt det förebyggande
arbetet när det gäller elever i behov av stöd är viktigt. Förskoleklassen ska
stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda för fortsatt
utbildning. (Skollagen 2010:800, 9 kap.§2).
22(23)
Njurunda skolområde har en överlämnandeplan från förskola till förskoleklass
där bland annat elevens framgångsfaktorer ska belysas. Vid stora behov ser vi
en vinst när tankarna kring elevhälsoarbetet finns med redan från start i
förskoleklass.
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Elevhälsoarbetet på Kyrkmons skola grundar sig i den nya Barn- och
elevhälsoplanen för Sundsvalls kommun. Vi kommer att fortsätta utveckla
arbetet med att skapa goda lärmiljöer och positiva lärandesituationer för våra
elever (Barn – och elevhälsoplanen för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium,
2012).
Elevhälsoarbetet ska vara hälsofrämjande och förebyggande vilket medför att
arbete till stor del kommer att innebära att undanröja hinder i lärmiljön.
Genom gemensam tid för reflektion kring hur vi gör lärmiljöerna mer
tillgängliga skapas förhoppningsvis förutsättningar att utveckla dessa.
När det gäller elever i behov av stöd kommer skolan att utgå från eleven
utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen.
Om eleverna visar svårigheter ska dessa skyndsamt utredas och därefter ska
beslut tas att eventuellt upprätta åtgärdsprogram (Skolverkets allmänna råd, 2013).
Överlämningen från förskola till skola ska utvecklas. Målet är att det ska vara
större öppenhet mellan förskola och skola.
Möten där vi tar vara på pedagogernas samlade komptens är en viktig del i
elevhälsoarbetet. Förutsättningar för att detta måste finnas under läsår
2014/2015.
Sundsvalls kommuns nya rutiner när det gäller Barn- och elevhälsa samt de nya
blanketterna, pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och dokumentation av det
allmänna stödet behöver implementeras till samtliga pedagoger på skolan.
Detta arbete kommer att fortsätta under läsår 2014/2015.
Kompetensutveckling för all personal kring möjligheten med olika alternativa
verktyg samt inlästa läromedel bör planeras in under hösten 2014. Detta är en
viktig del när det gäller att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever.
Kyrkmons skolas avstämningsstationer är i behov av att revideras och utvecklas
ytterligare. Ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för att alla elever
ska lyckas. Sundsvalls kommuns nya läs/skriv screeningplan kommer att vara
ett stöd vid utvecklingen av detta arbete.
23(23)