Transcript FSDB:s årsredovsining 2013 PRF - Föreningen Sveriges Dövblinda

Årsredovisning
2013
2
Förbundet Sveriges Dövblinda
Organisationsnummer 802006-9780
Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31.
Styrelsen för Förbundet Sveriges Dövblinda lämnar härmed
följande årsredovisning.
Innehåll
1. Ett år med positiv utveckling ………...…………………………… sid 5
2. Ekonomi …………………………………………………………..
sid 6
3. Intressepolitisk verksamhet …………………………………….. sid 8
3.1 Verksamhetsplan och utgångspunkter …..…………..….
sid 9
3.2 Arbetsmarknad …………………………………………….
sid 10
3.3 Habilitering och rehabilitering …………………………….
sid 12
3.4 IT-frågor ………………………………………………...….
sid 13
3.5 Kultur ………………………………………………………..
sid 15
3.6 Social service ………………………………………………
sid 18
3.7 Tillgänglighet ………………………………………………… sid 20
3.8 Tolkverksamhet ……………………………………………
sid 22
3.9 Utbildning ……………………………………………………
sid 24
4. Projekt ……………………………………………………………
4.1 Utveckling av utbildning för syn- och hörselinstruktörer..
sid 25
sid 26
4.2 Verktyg för bättre hälsa ……………………………………. sid 26
4.3 FSDB:s medverkan i externa projekt …………………….. sid 27
5. Konferenser och evenemang …………………………………… sid 28
5.1 Kongressen …………………………………........................... sid 28
5.2 CHARGE-konferens ………………………………………
sid 31
5.3 Almedalsveckan …………………………………………..
sid 31
5.4 Familjeveckan ………………………………………………
sid 32
5.5 Dövblindas dag…………………………………………….
sid 32
5.6 Höstträff……………………………………………………..
sid 32
6. Information ……………………………………………………
3
sid 33
7. Sektioner ………………………………………………………. sid 34
7.1 DBU ……………………………………………………… sid 34
7.2 Föräldrarådet ……………………………………………. sid 36
7.3 Familjesektionen …………………………………………. sid 38
8. Regionala föreningar ………………………………………… sid 38
9. Medlemmar …………………………………………………… sid 41
10. Samverkan ………………………………………………… sid 41
10.1 Dövblindrådet ………………………………………… sid 41
10.2 Hörselorganisationernas ordförandemöte ………… sid 42
10.3 SRF ……………………………………………………
sid 42
10.4 NKCdb ………………………………………………… sid 42
10.5 Lika Unika ……………………………………………… sid 43
11. Internationellt samarbete …………………………………… sid 45
11.1 WFDB …………………………………………………… sid 45
11.2 DbI ……………………………………………………… sid 47
11.3 EDBU …………………………………………………
sid 48
11.4 DBNSK ………………………………………………… sid 49
12. Utvecklingssamarbete ……………………………………… sid 49
12.1 Rwanda ………………………………………………… sid 50
12.2 Nicaragua ……………………………………………… sid 51
12.3 WFDB-Global …………………………………………
sid 51
12.4 Mama Magnus ………………………………………… sid 51
13. Styrelsen ……………………………………………………
sid 52
14. Kansliet ………………………………………………………. sid 53
15. Slutord …………………………………………………………. sid 54
16. Förkortningar ………………………………………………… sid 55
Resultaträkning …………………………………………………. sid 57
Balansräkning …………………………………………………… sid 59
Tilläggsupplysningar med noter ………………………………. sid 61
Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr).
Uppgifter inom parantes avser föregående år.
4
1. Ett år med positiv utveckling
Förbundet Sveriges Dövblinda
(FSDB) bildades redan 1959 och
är en partipolitiskt och religiöst
obunden intresseorganisation
som består av regionala föreningar av personer med dövblindhet. FSDB arbetar för att alla
personer med dövblindhet ska få
rätt till full delaktighet, jämlikhet,
självständighet och självbestämmande på alla områden i samhället. Vi arbetar också för att bryta
den isolering som kan följa av
funktionshindret dövblindhet samt
för att främja kontakter såväl mellan personer med dövblindhet
som mellan personer med dövblindhet och andra människor.
styrelsen (PTS) för att ge personer med dövblindhet bättre möjligheter att kunna använda Facebook. Vi har sedan tio år tillbaka
också ett gott samarbete med
Nationellt kunskapscenter för
dövblindfrågor (NKCdb). Vårt
samarbete har med tiden utvecklats med nya samarbetsformer
inom aktuella områden som är
betydelsefulla för personer
med dövblindhet.
I mars anordnades en uppmärksammad konferens om CHARGE
syndrom i Stockholm. Konferensen arrangerades på initiativ av
Nätverk Charge i Sverige och
FSDB var en av medarrangörerna. Konferensen filmades av UR
och visades i TV (på Kunskapskanalen).
Personer med dövblindhet finns i
alla åldrar. Före ålderdomen är
det mycket ovanligt med dövblindhet, men antalet ökar under
ålderdomen med stigande ålder.
För att vi som har dövblindhet,
oavsett ålder, ska kunna vara
delaktiga i vardagen och samhället krävs tillgång till hjälpmedel,
stöd och dövblindtolkning.
Kongressen är förbundets högsta
beslutande organ. Kongress hålls
vartannat år och den 25 maj gick
2013 års kongress av stapeln i
Malmö. Kongressen väljer bland
annat förbundets ordförande, styrelse, valberedning och revisorer
samt fastställer verksamhets- och
budgetplan för den kommande
kongressperioden.
År 2013 har varit ett år då mycket
positivt hänt. Vi har haft gott
samarbete med Post- och tele5
Vart fjärde år arrangeras Helen
Keller världskonferens och
WFDB:s generalförsamling. I november var det dags för de båda
evenemangen på Filippinerna
som hölls precis samtidigt som
landet drabbades av den hittills
värsta tyfonen genom tiderna.
under 2013. Några av de utmaningar som FSDB står inför är att
fortsätta verka för att ytterligare
medvetandegöra dövblindhet. Vi
behöver också öka antalet medlemmar samt även fortsätta verka
för att alla personer med dövblindhet ska få tillgång till likvärdigt stöd. Det finns alltid mer att
göra, men vi har samtidigt kommit
en bra bit på vägen.
Vi tycker att det har hänt mycket
positivt inom dövblindområdet
2. Ekonomi
FSDB är en liten organisation
med knappa resurser. För att
kunna bedriva påverkansarbete
och medlemsaktiviteter i den omfattning vi önskar behövs ekonomiska medel.
och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning.
För FSDB är fortfarande organisationsstödet den viktigaste inkomstkällan och för år 2013 fick
vi 2 142 365 kronor (motsvarande belopp för år 2012 var
2 181 494 kronor).
I likhet med de flesta handikapporganisationer får FSDB statligt
organisationsstöd från Socialstyrelsen. Totalt delar Socialstyrelsen ut en pott på cirka 182 miljoner kronor till drygt 60 handikapporganisationer. Under senare år har antalet handikapporganisationer som delar på den här
potten ökat. Syftet med stödet är
att stötta handikapporganisationernas arbete för full delaktighet
Socialstyrelsen delar också ut
statsbidrag för viss verksamhet
på funktionshinderområdet som
är till för att främja specialanpassad rehabilitering samt att stödja
utbildning och kunskapsutbyte för
personer med ryggmärgsskada,
synskada och för vuxna eller
barn med sällsynta diagnoser eller syndrom som orsakar funk6
tionsnedsättningar. För år 2013
fick FSDB liksom många andra
organisationer ett bidrag från Socialstyrelsen och en del av de
pengarna kunde användas till
FSDB:s höstträff i slutet av november.
betsuppgifterna. Under hela året
har vi arbetat intensivt för att
framför allt få ner kostnaderna.
FSDB:s kansli ligger i SRF-huset
i Enskede och vi sa under året
upp alla våra befintliga avtal med
hyresvärden Iris Förvaltning AB.
Uppsägningen gällde per den 31
december 2013. Vi har istället
beslutat att från och med den 1
januari 2014 hyra lokal från SRF.
I samband med att vi byter hyresvärd kommer också kansliets
lokalyta att minska.
Övriga bidrag som FSDB har fått
är bland annat från Arvsfonden
(projektbidrag) och Arbetsförmedlingen (löne- och arbetsbiträdesbidrag).
Reglerna för hur Ungdomsstyrelsens bidrag ska fördelas ändrades och det blev till exempel lägre krav om antal medlemmar och
geografisk spridning. Detta gynnade vår sektion Dövblind Ungdom (DBU) som totalt fick över
1,3 miljoner kronor i bidrag från
Ungdomsstyrelsen för år 2013.
(Motsvarande belopp för 2012 var
endast 355 000 kronor.)
Redan 2012 påbörjade vi arbetet
med att justera värdet av fonderade medel. Tidigare hade FSDB
många fonder med särskilda villkor och också några utan villkor.
Vi har minskat antalet fonder genom att slå ihop dem som inte
hade särskilda villkor. Vi har också skrivit ner värdet på fonderade
medel eftersom de översteg tillgångarna. Åtta fonder slogs ihop
till en ny fond som döptes till
Medlemsfonden. Vi slog också
ihop de två internationella fonderna U-landsfonden och
FSDB:s internationella fond. Den
nya fonden fick behålla namnet
FSDB:s internationella fond och i
början av året skrev vi ner värdet
på den med 75 %.
För att FSDB ska få resurserna
att räcka till försöker vi löpande
öka intäkterna och minska kostnaderna genom att effektivisera
verksamheten. Samtidigt som vi
försöker hitta nya inkomstkällor
måste vi anpassa FSDB:s verksamhet till den ekonomi som vi
lever med. Personalstyrkan är
kraftigt underdimensionerad och
vi måste prioritera hårt bland ar7
För övriga bidrag som FSDB fått
under verksamhetsåret 2013 vill
vi tacka följande givare:
DBU har fått bidrag från:
- Tysta skolan
- Ungdomsstyrelsen.
- Kronprinsessans Margaretas
Arbetsnämnd för synskadade
- Lars Norrmans fond
- MyRight (för utvecklingssamarbete i andra länder)
Vi vill också rikta ett stort tack till
alla de omtänksamma privatpersoner som har lämnat frivilliga
gåvor. Era insatser är betydelsefulla och vi uppskattar ert stöd.
- Radiohjälpen
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Synskadades stiftelse
- Tysta skolan.
3. Intressepolitisk verksamhet
Det intressepolitiska arbetet är
själva kärnan i FSDB:s verksamhet och vår målsättning är att förbättra livsvillkoren för personer
med dövblindhet. Idag finns det
många brister och lagar och regler är inte anpassade efter våra
särskilda behov. Beslut varierar
mellan olika landsting, mellan
kommuner och mellan olika tjänstemän inom samma landsting eller kommun. De som ger vård,
råd och service ser tyvärr alltför
sällan till helheten i ett livsperspektiv.
I mitten av maj överlämnade
Handisam Rapporten "Hur är läget 2013? Uppföljning av funktionshinderspolitiken" till regeringen. Rapporten omfattar bland
annat arbetsmarknad, utbildning,
fysisk tillgänglighet, transport, informationsteknik och konsumentfrågor. Rapporten visade att utvecklingen går alldeles för långsamt och att personer med funk8
tionsnedsättning har sämre levnadsförhållanden än befolkningen i övrigt. Vi delar uppfattningen
om att utvecklingen går långsamt
och det är också något som slår
hårt mot personer med dövblindhet. I Handisams rapport lyfts
även en del positiva exempel
fram, till exempel att utbudet av
textade, syn- och teckentolkade
tv-program ökar och att många
personer med funktionsnedsättning anser att IT-utvecklingen har
underlättat vardagslivet.
das för att arbeta med alla aktuella frågor och på tre nivåer: för att
påverka och informera utåt i
samhället, för att arbeta med att
utveckla FSDB som förbund och
för att vara till nytta för enskilda
medlemmar.
Förbundets kongress 2013 beslutade att bygga vidare på den nya
formen av verksamhetsplan för år
2014-2015.
Verksamhetsplanen är flexibel
och det står inte angivet exakt vilka frågor som ska prioriteras under perioden. Vid behov kan prioriteringarna justeras. Det finns
väldigt många viktiga frågor att
arbeta med, men FSDB har tyvärr
inte resurser att arbeta med alla
frågor samtidigt.
3.1 Verksamhetsplan
och utgångspunkter
Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa arbetsområden – till
exempel arbetsmarknad, habilitering/rehabilitering, kultur/fritid,
social service, tillgänglighet, tolkverksamhet och utbildning.
Hösten 2013 beslutade styrelsen
därför att särskilt prioritera två arbetsområden:
1. Organisation och medlemskap
2. Rätt till information och
kommunikation och Rätt till
stöd och service.
I verksamhetsplanen för åren
2012 – 2013 utgick vi från rättigheter för personer med dövblindhet. Vår tanke var att verksamhetsplanen skulle kunna använ-
Övriga viktiga frågor som dyker
upp och som inte passar in i de
prioriterade arbetsområdena
ska vara under bevakning.
9
Styrelsen har också påbörjat ett
arbete med en arbetsmodell i fem
steg. Den handlar i korthet om att
varje fråga behöver en detaljerad
plan som går ut på att:
Vi anser att det är viktigt att ha ett
arbete eller någon annan form av
meningsfull sysselsättning för att
uppnå personlig utveckling, goda
levnadsvillkor samt delaktighet i
samhället.
1. Beskriva helheten
Situationen på den svenska arbetsmarknaden forsätter att vara
tuff. I likhet med många andra
med funktionsnedsättning är det
också vanligt att personer med
dövblindhet har sjukersättning.
2. Analysera
3. Planera och prioritera
4. Genomföra
5. Följa upp och utvärdera.
3.2 Arbetsmarknad
I mitten av januari överlämnade
den statliga Funka-utredningen
sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsministern om hur fler
personer med funktionsnedsättning ska kunna hitta och behålla
ett arbete. Utredningen gjorde en
översyn över hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna fungerar
och den lämnade också förslag
på förändringar. Det gällde till
exempel förändringar av de olika
lönestöden, arbetsmiljön, arbetshjälpmedel och försäkringsskydd.
Enligt artikel 27 Arbete och sysselsättning i FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna skydda och främja
förverkligande av rätten till arbete
genom att vidta ändamålsenliga
åtgärder, däribland lagstiftning.
För att personer med dövblindhet
ska kunna arbeta och behålla ett
arbete krävs tillgång till rätt insatser och stöd. Det kan handla om
fungerande färdtjänst, dövblindtolkning och olika arbetshjälpmedel. Ofta tar det tid att få de anpassningar och hjälpmedel som
Styrelsen har vid ett flertal tillfällen diskuterat arbetsmodellen
och konstaterat att det behövs en
nystart från och med år 2014. Då
är det meningen att arbetet med
modellen ska göras på en djupare nivå.
10
behövs för att arbetsplatsen ska
fungera.
Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsverket har koder för olika funktionsnedsättningar. Det
finns fortfarande ingen kod för
dövblindhet och FSDB försöker
ändra på detta.
Vi anser att alla människor har
något att bidra med och att det är
berikande med mångfald. Vi upplever att klimatet har hårdnat och
att arbetsförmedlingen blir allt tuffare i sina bedömningar. Det
gäller till exempel vid ansökningar om löne- och trygghetsbidrag.
Situationen för ungdomar med
dövblindhet är också tuff och vi
arbetar för att de ska få en bra
start efter skolan. Det är till exempel viktigt att det finns en fungerande samordning mellan
gymnasieskolor, arbetsförmedling, försäkringskassa och arbetsmarknad.
Arbetsförmedlingen Hörsel/Döv/Syn har brukarråd med
representanter från FSDB, SRF,
SDR och HRF samt från intresseorganisationernas ungdomsorganisationer. Brukarrådet fungerar som ett rådgivande forum för
informations- och erfarenhetsutbyte.
FSDB är en av medlemsorganisationerna i Lika Unika. Fram till
valet 2014 fokuserar Lika Unika
på arbetsmarknadspolitiska frågor. Lika Unika har formulerat ett
Banbrytarprogram, Vi vill göra
rätt för oss. Det har vi rätt till.
Inom Lika Unika har det bildats
en särskild arbetsgrupp som fokuserar på de arbetsmarknadspolitiska frågorna.
Under året har också Arbetsförmedlingen Hörsel/Döv/Syn genomgått en organisatorisk förändring och delat upp verksamheten i nya enheter. Intresseorganisationerna har fått information om att detta inte kommer att
innebära någon större skillnad för
brukarna.
11
(FSDB) och Amanda Lindberg
(DBU) ingår i referensgruppen.
3.3 Habilitering och
rehabilitering
I samband med FSDB:s kongress
i Malmö kom Helene Engh och
Lena Göransson från NKCdb och
presenterade det pågående arbetet. Deltagarna på kongressen fick
också dela med sig av sina erfarenheter. De delades in i två
grupper; en som kommunicerade
på talspråk och en som kommunicerade på teckenspråk. Båda
grupperna fick till uppgift att identifiera de viktigaste insatserna
personer med dövblindhet behöver för att kunna leva ett gott liv.
Några exempel som framkom var:
Vår målsättning är att alla personer med dövblindhet, oavsett var
i landet man bor, ska ha tillgång
till likvärdig habilitering och rehabilitering.
Det underlättar om man kan få en
tidig diagnos. Då finns bättre möjligheter att sätta in rätt resurser
från starten. NKCdb har ett expertteam för utredning och diagnosticering som har till uppgift
att stödja landstingen när det
gäller personer som har svårt att
få rätt diagnos ställd. Expertteamet har lång erfarenhet och har
utrett många enskilda individer
och familjer.
• Att tidigt få stöd när det gäller
kommunikation – tidigt lära sig
teckenspråk
Fortfarande är det ju stora ojämlikheter i Sverige när det gäller
stöd och service till personer med
dövblindhet. NKCdb har därför
kommit igång med ett stort och
långsiktigt arbete för att ta fram
riktlinjer kring habilitering och rehabilitering. Tanken är att dessa
ska hjälpa dem som arbetar i
kommuner och landsting så att
de kan ge både barn och vuxna
ett fullgott stöd. I arbetet samverkar brukare, anhöriga, forskare
och personal från kommuner och
landsting. Anne-Maj Magnström
• Att få kunskaper och stöd kring
diagnos och prognos – man
måste konfronteras med sin
dövblindhet – inte undvika!
• Att få möjlighet till samtalskontakt med någon som kan/vet
något om dövblindhet och som
inte ”tycker synd om”
• Att man får både praktiskt och
psykologiskt stöd när synen
och/eller hörseln försämras –
progression
12
• Att bli sedd som en ”hel” person; inte bara som en person
som har nedsatt syn och hörsel.
Sedan många år tillbaka anordnar SPSM i samarbete med folkhögskolor och FSDB aktiveringskurser för personer med dövblindhet. Kurserna brukar vara
veckolånga och under 2013 har
det bland annat varit datakurser,
kurser med kreativt skapande
och taktilt teckenspråk.
I Sverige finns också behov av
äldreboenden för teckenspråkiga
äldre. Den 12 april var det invigning av Sveriges första teckenspråkiga seniorboende för döva
och personer med dövblindhet.
Efter tre års projektarbete stod
boendet i Skärholmen klart för
inflyttning. Det finns 35 lägenheter och samtliga är anpassade för
döva och personer med dövblindhet. Vid invigningsceremonin
i Skärholmen medverkade bland
andra Joakim Larsson (äldreborgarråd), Ola Lundström (Stockholms Dövas Förening) och Anita
Örum (FSDB Stockholm och Gotlands län).
Den 23-24 september anordnades en nätverksträff på Sundsgårdens folkhögskola. På träffen
deltog representanter för de
folkhögskolor som anordnar aktiveringskurserna, dövblindteamen, NKCdb och FSDB. Under träffen diskuterades bland
annat ekonomi, kursernas innehåll och kommande kurser.
Ett annat viktigt arbete för att förbättra situationen för främst äldre
sker genom det projekt som
FSDB bedriver tillsammans med
HRF, SDR, SRF och Hagabergs
folkhögskola. Projektet har tagit
fram en ny utbildning för syn- och
hörselinstruktörer. Med stöd från
utbildade syn- och hörselinstruktörer kan fler människor fortsätta
att leva självständigt både i
hemmet och i samhället.
3.4 IT-frågor
Staten ger idag bidrag för förskrivning av alternativ telefoni till
bland andra personer med dövblindhet. Det är en liten brukargrupp, men som har omfattande
och högt prioriterade behov av
tekniska hjälpmedel för att kunna
ta del av information av olika slag
och för att kunna kommunicera
med omvärlden.
13
Om man har dövblindhet tar det
ofta längre tid att lära sig använda nya tekniska hjälpmedel. Idag
är det svårt för landstingen att
tillhandahålla förskrivning av och
utbildning i IT-baserade hjälpmedel till personer med dövblindhet.
på skärmen och navigera på den.
VoiceOver fungerar också bra för
punktskriftsanvändare. Alltfler
personer med dövblindhet använder iPhone och iPad som viktiga komplement till andra mera
stationära hjälpmedel. Genom
diverse appar kan man var man
än befinner sig ha tillgång till nyheter, information med mera.
Även andra mobiler och surfplattor som använder operativsystemet Android har liknande tillgänglighet.
NKCdb har därför fått i uppdrag
av Socialdepartementet att tillsammans med FSDB utveckla en
nationell resurs och ta fram riktlinjer kring information och kommunikation inom dövblindområdet, med särskilt fokus på modern teknik (IKT). För att kunna
inrätta en permanent nationell
resurs behöver man först arbeta
med att identifiera vad det finns
för svårigheter i förskrivningsprocessen och vad en nationell
resurs egentligen behöver innehålla. Den nationella resursen
ska fungera som ett stöd för
landstingen (inte för att ge individuellt stöd.) Det finns dock stora
behov inom dövblindgruppen just
av att få tillgång till löpande individuella stödinsatser.
Eftersom det finns en uppsjö av
appar är det inte lätt att veta vilka
som fungerar bra tillsammans
med till exempel punktskrift.
NKCdb har därför en grupp som
specifikt testar olika appar för
iPhone och iPad. De provar hur
väl de fungerar med förstoring,
tal och/eller punktskrift och sedan
dokumenterar de sitt arbete.
Tanken är att andra personer
med dövblindhet ska kunna få
vägledning. Framöver kommer
gruppen även att testa appar till
Android.
iOS-enheter (till exempel iPhone
och iPad) har inbyggd tillgänglighet i form av förstoringsprogram.
iOS-enheter fungerar också med
skärmläsaren VoiceOver. Med
hjälp av den kan även den som
inte ser få veta vad som händer
Många personer med dövblindhet, men också andra med synnedsättning, har svårt att använda det vanliga gränssnittet för
Facebook. Det har resulterat i att
en del ofrivilligt har blivit ute14
stängda från att kunna använda
Facebook som idag är världens
största sociala plattform. FSDB
lyfte fram svårigheterna för PTS
som är den myndighet som har
hand om post och elektronisk
kommunikation. PTS såg behovet av att ta fram ett mer användarvänligt gränssnitt som fungerar med hjälpmedel som skärmläsarprogram, punktskriftsdisplay,
talsyntes och förstoringsprogram.
Till vår glädje, blev det i slutet av
juni klart att PTS skulle upphandla en särskild applikation med
anpassat gränssnitt för att göra
det möjligt för personer med dövblindhet att använda Facebook.
3.5 Kultur
Enligt de kulturpolitiska målen
ska alla ha möjlighet att delta i
kulturlivet. För personer med
dövblindhet är det ändå inte så
lätt att uppleva det ordinarie utbudet av kulturella evenemang.
Det är därför mycket viktigt att
faktiskt försöka se till att Kulturdepartementet inte glömmer bort
personer med dövblindhet. FSDB
har haft möte med Kulturdepartementet för att påtala behoven
för personer med dövblindhet.
Den statliga myndigheten MTM
(Myndigheten för tillgängliga medier) lyder under Kulturdepartementet. MTM:s uppdrag är att ge
människor med läsnedsättning
tillgång till de medier de behöver
på det sätt som passar dem. Det
är även viktigt att MTM inte
glömmer bort personer med dövblindhet och FSDB har därför
också haft möte med MTM och
bland annat framfört att när nya
satsningar startar är det viktigt att
från början ta hänsyn till de behov som personer med dövblindhet har. MTM har lanserat Taltidning 2.0 som bygger på en ny,
digital teknik som ökar tillgängligheten. FSDB påtalade för MTM
att det är viktigt att se till att tek-
PTS upphandlar och kravställer
också tjänsten för texttelefoni.
Texttelefoni har öppet alla dagar
dygnet runt. Under året har tjänsten förbättrats genom att det har
blivit kostnadsfritt att ringa alla
sina samtal via Texttelefoni. Det
går också att få gratis nummerupplysning på 118400. Ett par
gånger om året bjuds olika intresseorganisationer in till ett
brukarråd för Texttelefoni. FSDB
deltar i brukarrådet.
15
niken fungerar både på tal och på
punktskrift. MTM lovade att ta
hänsyn till detta till nästa steg
plus att några personer med
dövblindhet som läser punktskrift
skulle få vara med i en testgrupp.
Då handlar det om att använda
dator, iPad eller iPhone för att
läsa. Problemet med tillgängliga
medier i pappersform kvarstår
dock och det finns ingen motsvarighet till den tidigare nyhetstidningen Nuet som lades ner under
2012. Det finns personer med
dövblindhet som vill fortsätta att
läsa nyheter i pappersform. De
vill också ha samma valmöjligheter som andra att kunna välja
mellan pappersform och digital
form. Det finns även behov av att
få regionala/lokala nyheter på
anpassade medier.
digitala tekniken blir det också
lättare att göra filmer tillgängliga
för personer med syn- eller hörselnedsättning. I början av 2013
var två av tre biografer digitaliserade.
I slutet av april anordnade MTM
möte/dialog om teckenspråkig
litteratur. En representant från
DBU deltog vid det tillfället.
Det nya filmavtalet för 2013–
2015 kräver att svenska filmer
måste vara anpassade för textning om de ska kunna få statligt
produktionsstöd. Det betyder inte
att filmer måste visas med text,
men det ska finnas förutsättningar för att kunna göra det.
I mitten av november gav också
regeringen Svenska Filminstitutet
och PTS i uppdrag att ytterligare
öka tillgängligheten till bio för
människor med nedsatt syn eller
som har läs- och skrivsvårigheter. Det sker genom vidareutveckling av olika tekniska lösningar och framtagandet av rutiner som underlättar produktion
av ljudspår och distributörernas
arbete med att producera filmkopior med syntolkning och uppläst
text. Uppdraget ska redovisas
senast den 31 oktober 2014.
Under de senaste åren har den
digitala tekniken förändrat spridning och visning av film i grunden. För att underlätta övergången från analog till digital biografvisning, främst för biografer på
mindre orter, har regeringen avsatt 60 miljoner kronor för digitalisering av biografer. Med den
I slutet av augusti började SVT
och TV4 att använda nya gemensamma symboler för sina tillgänglighetstjänster: tecken16
språkstolkning, syntolkning, textning på svenska och uppläst text.
Symbolerna är ett led i kampanjen "SVT för alla" för att öka tillgängligheten. De fyra symbolerna syns i TV, tidningstablåer med
mera.
fram att litteraturutredningen
inte ens hade nämnt teckenspråkig litteratur. De påpekade
också att det är viktigt att personer med dövblindhet får tillgång
till punktskrift och taktilt teckenspråk. FSDB hade inte möjlighet
att lämna egna synpunkter, men
hade dialog med SDR. Detta är
ett positivt exempel på vilket bra
stöd vi kan få från våra närstående organisationer.
Den 16 februari på Tekniska
museet i Stockholm var det
premiär för Teater Relevants
föreställning om den världsberömda amerikanska kvinnan
med dövblindhet - Helen Keller.
Intresset för föreställningen var
stort och tanken var också att
lyfta frågan om tillgänglighet för
personer med nedsatt hörsel
och syn. Föreställningen spelades på både svenska och
svenskt teckenspråk. Alla föreställningar syntolkades och experimenterade med sätt att tilltala andra sinnen än hörsel och
syn. Meningen var att alla (oavsett kommunikationsätt) skulle
kunna ta del av samma föreställning samtidigt! Under hösten åkte föreställningen på turné.
Arbetarnas Bildningsförbund
(ABF) är Sveriges största studieförbund och har under drygt 100
år arbetat med att genom folkbildning, kultur och kunskap stärka medborgarnas demokratiska
påverkansmöjligheter. WeSign är
ett arvfondsprojekt som ABF står
som huvudman för. FSDB medverkar i projektets referensgrupp.
WeSign ska verka som en idéverkstad som med kultur som
verktyg ska stärka teckenspråkiga medborgare i Sverige. WeSign är öppet för alla som vill
främja kultur på svenskt teckenspråk. Projektet kommer att avslutas i februari 2014 och det
som WeSign har arbetat fram ska
då leva kvar inom ABF.
SDR och Sveriges Dövas Ungdomsförbund lämnade synpunkter på slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets
kultur" (SOU 2012:65). De lyfte
Det finns en särskilt utsatt grupp
bland personer med dövblindhet.
Det är vuxna med medfödd eller
17
tidigt förvärvad dövblindhet. Tidigare har FSDB under många år i
samverkan med Nordiskt kulturförbund för dövblindfödda genomfört kulturkurser. Ofta har det
anordnats 2-3 veckolånga kurser
per år på olika platser i Norden.
Kurserna är individuellt anpassade och dyra att anordna eftersom
det bland annat krävs många
medföljande assistenter. Det har
varit betungande för FSDB:s
ekonomi och år 2013 hade FSDB
tyvärr ingen möjlighet att delta i
samarbetet. Det är olyckligt eftersom vi vet att kurserna fyller en
viktig funktion. Förhoppningsvis
kan någon annan ta över ansvaret för den här verksamheten.
ter har kommunerna att verkställa
beslut om kontaktperson och bostad med särskild service. Bland
FSDB:s medlemmar märker också vi av att det blir allt svårare att
få tillgång till samhällets stödinsatser. Att leva med dövblindhet
innebär stora påfrestningar och vi
är väl medvetna om att många
mår väldigt dåligt i sin livssituation. Det är också vanligt att dövblindheten ändras med tiden genom att synen och/eller hörseln
försämras gradvis. Det kan då
betyda att de strategier som man
tidigare använt sig av inte längre
fungerar och man blir tvungen att
lära sig nya kommunikationssätt
och hjälpmedel.
Fler och fler kommuner säger nej
till ledsagning trots att gravt synskadade och personer med dövblindhet tillhör personkrets 3 i
LSS. Den 13 december 2012 inledde SRF och FSDB LSSkampanjen för rätt till ledsagning
enligt LSS. Kampanjen startade
med lunch på Svartkrogen på
Södermalm i Stockholm då Maria
Larsson, Barn- och äldreminister
bland annat fick träffa Linda
Eriksson och SRF:s förbundsordförande Håkan Thomsson. I
samband med LSS-kampanjen
överlämnades en skrivelse till
3.6 Social service
Den 15 mars överlämnade Socialstyrelsen sin årliga rapport ”Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin” till
regeringen. Rapporten visade
bland annat att personer med
funktionsnedsättning tvingas vänta orimligt länge på att få stödinsatser som de fått beviljade av
kommunen. Allra störst svårighe18
Maria Larsson. I skrivelsen pekade organisationerna på behovet
av en översyn av kommunernas
tolkning och tillämpning av rättighetslagen LSS, översyn av lagen
och föreskrift om förtydligande av
lagens tillämpning.
ligare ett problem är att beslut
kan skickas på fel medium med
konsekvensen att den berörda
personen kanske inte ens kan
läsa det som står. FSDB har tyvärr inte resurser för att inrätta en
tjänst som kan ge personligt stöd,
men vi är mycket tacksamma för
det stöd som vi får genom SRF:s
förbundsjurist Leif Jeppsson.
Medlemmar i FSDB har möjlighet
att kontakta honom för juridisk
rådgivning. Frågorna kan till exempel gälla stöd och service enligt LSS, färdtjänst, hemtjänst och
diskrimineringsfrågor. I vissa fall
kan det även gå att få hjälp med
överklaganden.
Kampanjen har fortsatt under
främst den första halvan av år
2013.
I en debatt i riksdagen den 12
april frågade riksdagsledamoten
Jasenko Omanovic (S) Maria
Larsson (KD) vad hon gör för att
stärka rätten till ledsagning för
personer med synnedsättning.
Maria Larsson kom inte då med
några nya konkreta lösningar
utan hon beskrev mest hur situationen såg ut.
FSDB samverkar med NKCdb.
Också NKCdb märker tydligt av
att många personer med dövblindhet får uppleva neddragningar och försämringar av personliga stödinsatser. Professionella ute i kommuner och landsting ber allt oftare om NKCdb:s
stöd när det gäller juridiska frågor
kring till exempel LSS. NKCdb
har därför beslutat att arbeta
långsiktigt med att höja kompetensen kring aktuell lagstiftning i
förhållande till dövblindhet. Det
kommer bland annat att ske genom seminarier kring juridikfrågor
för kuratorer på dövblindteamen,
Maria Larsson har då och då efterlyst fler exempel och uppmanat de som är missnöjda att
överklaga. Ett problem bland
personer med dövblindhet är just
att många inte överklagar. Det
kan till exempel bero på att de
inte orkar eller att de upplever att
de blir dåligt bemötta. Det kan
också bero på att det är ont om
tid för att överklaga ett beslut.
Ofta behöver man hjälp av någon
annan person och det kan vara
svårt att hinna ordna detta. Ytter19
syn- och hörselvård samt handläggare inom kommuner och
Försäkringskassa.
kansliet för att göra en översyn
av bidragssystemen för bland
annat handikappersättning, vårdbidrag och merkostnader. Målsättningen är att systemet ska bli
mer rättssäkert och förutsägbart.
Utredningen ska vara klar senast
den 31 oktober 2014. I mitten av
augusti träffade FSDB utredarna
Pär Ödman och Christina Janzon. Mycket handlade om att förklara vad dövblindhet är och vilka
konsekvenserna blir. Utredarna
fick exempel på merkostnader,
bland annat för färdtjänst, ökade
elkostnader (på grund av behov
av stark belysning) och att man
har svårt att jämföra priser när
man är ute och handlar (om man
inte har tillgång till insatser enligt
LSS.)
Från och med den 1 juni 2013
övergick Socialstyrelsens tillsynsverksamhet till Inspektionen
för vård och omsorg (IVO). Den
nya myndigheten tog över ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet
enligt LSS. All tillståndsprövning
inom socialtjänsten och viss tillståndsprövning inom hälso- och
sjukvården har också gått över till
IVO.
I mars påbörjades också Assistansersättningsutredningen som
har i uppdrag att se över utformningen av ersättning för personlig
assistans enligt socialförsäkringsbalken och ta fram förslag
som gör att ersättningen bättre
motsvarar faktiska kostnader för
den assistans som utförs. Uppdraget gäller hur ersättningsmodellen ska se ut men däremot
inte att föreslå en förändring av
ersättningsnivån. Uppdraget
kommer att redovisas senast den
14 februari 2014.
3.7 Tillgänglighet
Det är långt kvar innan samhället
blir tillgängligt för alla. Myndigheterna måste bland annat kunna
erbjuda information på lättläst
svenska och i punktskrift samt se
till att det finns utrustning som
gör det möjligt att kommunicera
med personer som har en hörselskada. Handisams undersök-
Under ledning av Håkan Ceder
(tidigare överdirektör på Socialstyrelsen) har även en arbetsgrupp tillsatts inom Regerings20
årets slut bestod den av ett tjugotal organisationer. Bland dem
finns förutom FSDB också till exempel Lika Unika, Handikappförbunden, SRF, SDR, HRF och
MyRight.
ning visar att bara 12 av 289
myndigheter uppfyller 13 kriterier
för grundläggande tillgänglighet.
Under hela året har FSDB tillsammans med flera handikapporganisationer fortsatt sitt deltagande i Torsdagsaktionen för
tillgänglighet. Varje torsdagsmorgon har organisationerna
stått utanför Rosenbad för att
påminna ministrarna om att Sverige behöver en lagstiftning som
klassar bristande tillgänglighet
som diskriminering. Det var den
19 november 2010 som remisstiden gick ut för Bortom fagert tal
(Ds 2010:20) som föreslår att
bristande tillgänglighet ska klassas som diskrimineringsgrund i
diskrimineringslagen. Riksdagen
beslutade redan i juni 2012 att
regeringen skyndsamt skulle
återkomma med ett lagförslag
om att bristande tillgänglighet för
personer med funktionsnedsättning ska omfattas av diskrimineringslagstiftningen. Sedan dess
har tiden gått.
I samband med Neuroförbundets kongress fredagen den 13
september meddelade integrationsminister Erik Ullenhag att
regeringen avser återkomma till
riksdagen med ett lagförslag om
bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
som en form av diskriminering.
Erik Ullenhag sa att Torsdagsaktionens arbete har betytt mycket. För Torsdagsaktionen är detta en viktig delseger som visar
att alla ansträngningar har haft
betydelse.
Torsdagsaktionens uppmärksammades för sitt arbete med
2013 års STIL-pris ”Hjärter Ess”.
Priset delas varje år ut till någon
som synliggör frågor om antidiskriminering, tillgänglighet och
medborgerligt likavärde.
Torsdagsaktionen startades i december 2011 på initiativ av DHR
– Förbundet för ett samhälle utan
rörelsehinder. Fler och fler organisationer ansluter sig och vid
21
komma att hamna i en ny myndighet ”Myndigheten för delaktighet” (MFD) som i så fall troligen skulle bestå av dagens
Handisam och HI. I verkligheten
blev det så att tystnaden fortsatte och inget förslag kom.
3.8 Tolkverksamhet
Dövblindtolkning består av tre
helt integrerade delmoment:
tolkning av vad som sägs, syntolkning och ledsagning. Dövblindtolkning är en förutsättning
för att personer med dövblindhet ska kunna uppnå delaktighet, jämlikhet, självständighet
och självbestämmande på alla
områden i samhället.
Frustrationen över att ingenting
händer har varit stor inom hörselorganisationerna. FSDB har
under tiden tillsammans med
övriga hörselorganisationer
fortsatt att arbeta med tolkfrågor, bevaka utvecklingen och
invänta regeringens förslag.
Redan i mitten av december
2011 lade den statliga tolktjänstutredningen fram sitt förslag. Utredningen kom bland
annat fram till att en ny statlig
tolktjänstmyndighet borde inrättas. Sedan dess har det varit
mycket tyst och senare kom
besked från regeringen att de
inte var nöjda med utredningens kostnadsberäkningar och
att regeringen istället skulle försöka hitta någon annan lösning.
Hörselorganisationerna inom
Ordförandegruppen har en arbetsgrupp för tolktjänstutredningen. Alla hörselorganisationer har
representanter och Linda Eriksson och Anne-Maj Magnström är
FSDB:s representanter. Arbetsgruppen har bland annat lagt
fram riktlinjer för det fortsatta arbetet. Hörselorganisationerna har
dessutom tillsatt en ännu mindre
grupp som har aktiva kontakter
med politiker och Tarja Birkhoff,
samordnare för Socialdepartementets arbete med tolktjänsten.
FSDB har också haft ett eget
möte med samordnaren för att
Barn- och äldreminister Maria
Larsson flaggade för att regeringens ambition var att under
hösten 2013 komma med ett
nytt förslag som skulle rätta till
bristerna i tolktjänsten. Det ryktades också om att den framtida tolktjänsten skulle kunna
22
specifikt diskutera dövblindtolkning.
som däremot är viktigt är att behålla god kvalité när det gäller
dövblindtolkning.
Avsiktsförklaring
I slutet av september bjöd Myndigheten för yrkeshögskolan in
FSDB, SDR, HRF, VIS och Lika
Unika till ett samrådsmöte för att
diskutera tolkutbildning inom
folkbildningen.
Under året har förslag tagits fram
till en avsiktsförklaring mellan
FSDB och STTF (Sveriges teckenspråktolkars förening). Syftet
med avsiktsförklaringen är att
stärka och odla en långsiktig
samverkan.
Socialhaptisk kommunikation
Socialhaptisk kommunikation
fungerar som komplement till det
talade eller tecknade språket i en
kommunikationssituation. Under
de senare åren har kunskaperna
om och intresset för socialhaptisk
kommunikation ökat. Socialhaptisk kommunikation sker genom
kroppskontakt på neutrala zoner
på kroppen (till exempel övre delen av ryggen eller armen). Socialhaptisk kommunikation kan
bland annat användas som varning, ren information eller kompletterande information när händerna är upptagna med något
annat. NkCdb har arbetat med att
bygga upp en nationell strategi
för socialhaptisk kommunikation.
Under hösten besökte NKCdb
Göteborg, Stockholm, och Malmö
för att hålla seminarier kring det
nya materialet. Materialet med
Akademisk teckenspråkstolkutbildning
Tidigare har det funnits teckenspråks- och dövblindtolkutbildning på sju folkhögskolor i Sverige. FSDB och delar av dövrörelsen och teckenspråkstolkkåren
har länge efterfrågat en akademisk teckenspråksutbildning.
Från och med hösten 2013 startade Stockholms universitet ett
kandidatprogram i teckenspråk
och tolkning. Utbildningen är treårig och elever som gått den kan
fortsätta plugga i ett eller två år
för att sedan ha möjlighet att
söka till en forskarutbildning.
Så småningom kan detta innebära att en eller flera folkhögskolor
tvingas lägga ner sina tolkutbildningar. FSDB anser att antalet
skolor inte spelar så stor roll. Det
23
130 socialhaptiska signaler förklaras genom teckningar, filmer
och textade instruktioner på
http://haptisk.nkcdb.se
Svenskt teckenspråk ingick inte i
moderna språk. Hörselorganisationerna HRF, SDR, FSDB, DHB,
SDUF, UH och DBU har ansett
att det är en viktig fråga för teckenspråkets status och har därför
under längre tid arbetat för en
förändring.
Tolka Mig Nu
FSDB och DBU har tillsammans
med andra hörselorganisationer
Facebook-sidan Tolka Mig Nu om
dagens och framtida tolktjänst.
Målet är att lyfta fram betydelsen
av en samlad tolktjänst. Facebooksidan finns på
http://facebook.com/tolkamignu
FSDB och DBU var senare med
på hörselorganisationernas remissvar på promemorian "Förslag om införande av meritpoäng
för ämnet svenskt teckenspråk
för hörande". Remissvaret blev
kort eftersom organisationerna
då stod bakom regeringens nya
förslag.
Det var en stor framgång för organisationerna när Gymnasieförordningens ändring trädde i kraft
från den 1 juli 2013 så att man
kan välja teckenspråk istället för
moderna språk i gymnasiestudierna och få meritpoäng. Senare
reviderades även Högskoleförordningen så att svenskt teckenspråk för hörande ger meritpoäng
på samma sätt som moderna
språk. Ändringen gäller från och
med den 1 februari 2014.
3.9 Utbildning
Alla elever ska ha lika rätt till god
utbildning och utveckling. Vi
tycker inte att skolan alla gånger
tar tillräckligt med hänsyn till
dövblindhet hos barn och ungdomar. Detta är också något som
går emot barnens rätt i FN:s
Barnkonvention.
Hösten 2010 infördes ett system
med meritpoäng som innebar att
studier i moderna språk gav extra
poäng vid ansökan till högskolan.
Den 20 november anordnade
DBU en intern skolkonferens för
24
FSDB, Föräldrarådet och DBU.
Syftet var främst att diskutera hur
arbetet med skolfrågorna ska organiseras. FSDB har inte möjlighet att prioritera skolfrågor och
det är DBU som har huvudansvaret. DBU arbetar bland annat
med att undersöka och följa upp
hur den visuella miljön och
hjälpmedel fungerar för elever
med dövblindhet. DBU prioriterar
också arbete med Manillaskolan.
Under 2013 flyttade Manillaskolan från Södra Djurgården till Lärarhögskolans tidigare lokaler i
Konradsberg på Kungsholmen i
Stockholm.
specialskolorna. DBU:s representant är Helena Chrisoffersson och
FSDB:s representant är Pontus
Degsell.
Elever som riskerar att inte klara målen eller har andra svårigheter i sin skolsituation har
rätt att få särskilt stöd. Förslaget att slopa kravet på skriftliga
åtgärdsprogram för elever i behov av extra stöd fick hård kritik från många håll. Den 8 oktober skrev också Pontus Degsell tillsammans med företrädare för elva andra organisationer
en debattartikel mot förslaget i
Uppsala Nya Tidning.
SPSM har ett Nationellt skolråd. I
det forumet lyfts och diskuteras
övergripande frågor som berör
Utbildningsminister Jan Björklund meddelade senare att förslaget skulle göras om.
4. Projekt
Arvsfonden fördelar stöd till organisationer som driver ideell
verksamhet och som arbetar för
barn, ungdomar och personer
med funktionsnedsättning. Det
finns två sorters stöd: projektstöd
och lokalstöd. De projekt som får
stöd ska vara nyskapande och
utvecklande och ligga utanför organisationens ordinarie verksamhet. Ett projekt får stöd ur
Arvsfonden under högst tre år.
Det är myndigheten Arvsfondsdelegationen som beslutar om vilka
25
projekt som ska få stöd, följer
upp projekt som fått stöd, ser till
att erfarenheterna från verksamheterna sprids samt informerar
om Arvsfondens ändamål och
hur fondmedlen används.
har tagit fram en ny utbildning till
syn- och hörselinstruktörer på
Hagabergs folkhögskola. Utbildningen är åtta veckor, fyra veckor
på skolan och 4 veckor med distansstudier.
Den 19 november firade Arvsfonden 85-årsjubileum i samband
med Arvsfondsdagen. Dagen firades med bland annat historiska
återblickar om vilka avtryck några
av de tidigare projekten har gjort i
det svenska samhället.
Projektet kommer att avslutas
under våren 2014.
4.2 Verktyg för
bättre hälsa
Projektledare: Petra Liljeblad.
4.1 Utveckling av ny
utbildning för syn- och
hörselinstruktörer
Precis i slutet av året blev det
klart att Arvsfonden beviljar medel till det första året av det tvååriga projektet Verktyg för bättre
hälsa! Förebygg ohälsa hos familjer med koppling till dövblindhet. Det är FSDB:s föräldraråd
som tillsammans med FSDB har
arbetat fram projektansökan.
Syftet med projektet är att ge
föräldrar, barn, ungdomar med
dövblindhet och syskon verktyg
och strategier som leder till acceptans och återhämtning.
Projektledare: Bertil Sköld.
Projektet startade i september
2012 och bedrivs i samarbete
mellan FSDB, SRF, HRF och
Hagabergs folkhögskola. Projektet finansieras med medel från
Arvsfonden.
Syftet med projektet är att förbättra stödet för personer med hörselskada, synskada och dövblindhet inom kommunernas omsorg och hemtjänsten. Projektet
26
öka tillgängligheten av bildkonst
för människor med funktionsnedsättningar. (Mer information finns
på www.taktilfoto.se)
4.3. FSDB:s medverkan i externa projekt
Taktil fotoutställning
(FSDB Stockholm och Gotlands
län driver projektet med medel
från Arvsfonden).
WeSign
(ABF driver projektet med medel
från Arvsfonden).
I september fick projektet medel
för det tredje och avslutande året.
Projektets syfte är att tillgängliggöra fotografiska bilder skapade
av personer med dövblindhet.
Några personer med dövblindhet
har fått lära sig att hantera en
kamera och sedan fotografera,
både fritt och inom givna teman.
Bilderna kommer sedan att ställas ut i en taktil fotoutställning. Ett
annat syfte med projektet är att
utveckla metoder för att framställa bilder som gör det möjlighet för
museer, konsthallar med flera att
WeSign startade i Örebro år
2009 som en del av Arvsfondsprojektet ”Teckenspråkig Kulturskola” (sedan januari 2011 en
del av Örebro Kommunala Kulturskola). WeSign verkar som en
idéverkstad som med kultur som
verktyg ska stärka teckenspråkiga medborgare i Sverige.
Projektet kommer att avslutas i
februari 2014. Det som We Sign
har arbetat fram ska då leva kvar
inom ABF.
27
5. Konferenser och evenemang
I FSDB:s stadgar står att FSDB
förutom det intressepolitiska arbetet också ska verka för att bryta
den isolering som kan följa av
funktionshindret dövblindhet samt
främja kontakter såväl mellan
personer med dövblindhet som
mellan personer med dövblindhet
och andra människor. Det mesta
av det arbetet sker inom de regionala föreningarna och sektionerna. Det finns några konferenser och evenemang som förbundet anordnar på riksnivå.
valdes till mötessekreterare. Helen M Lindberg och Franck Gagniard valdes, att tillsammans med
mötesordföranden, justera protokollet. Rolf Eriksson och Lena
Kung valdes till rösträknare.
Handlingar och ansvarsfrihet
Kongressen godkände verksamhetsberättelser och ekonomiska redovisningar samt
beviljade styrelsen ansvarsfrihet för både år 2011 och år
2012.
Stadgeändringar
5.1 Kongressen
Det fanns förslag om att göra vissa stadgeändringar. En gällde att
ändra antalet ombud till kongressen så att alla regionala föreningar/sektioner har lika många ombud. Kongressen beslutade dock
att istället att behålla den gamla
formuleringen där antalet ombud
är kopplat till de regionala föreningarnas medlemsantal. FSDB
Mälardalen reserverade sig mot
beslutet.
Vartannat år har FSDB kongress
för de regionala föreningarnas och
sektionernas ombud. Denna gång
samlades 32 ombud till kongress
lördagen den 25 maj i Malmö. Det
var den tredje kongressen genom
FSDB:s historia. (Tidigare hade
FSDB årsmöten.)
Funktionärer
Kongressen beslutade i enlighet
med förbundsstyrelsens förslag
Christer Sörliden valdes till mötesordförande och Sven Sjöberg
28
att ändra i stadgarnas § 6.4 Kallelse. Kongresshandlingar ska
skickas ut senast sex (6) veckor
före ordinarie kongressen i stället
för som tidigare åtta (8) veckor.
Revisorer och ersättare
Kongressen beslutade att välja
Johan Engdal (auktoriserad revisor) och Ann-Cecil Olsson till ordinarie revisorer för två år. Till
ersättare valdes Micael Christensson (auktoriserad revisor)
och Sten-Owe Bjelvestad.
Vidare beslutade kongressen att
ändra paragrafen § 9.1 Val av
valberedning. Den nya formuleringen är ”Valberedningen utses
av kongressen för två år och ska
bestå av tre (3) ledamöter, samtliga röstberättigade medlemmar.
Medlem som är anställd inom
förbundet kan inte samtidigt
vara ledamot i valberedningen.
Kongressen utser sammankallande inom valberedningen.”
Valberedning
Kongressen valde Rolf Eriksson
(sammankallande), Lena Kung
och Daniel Olsson till valberedning.
Medlemsavgifter till förbundet
Kongressen beslutade att medlemsavgiften för år 2014 respektive år 2015 skulle vara 75 kr per
person för röstberättigade och
stödjande medlemmar.
Ordförande och ledamöter
Kongressen beslutade enhälligt
att välja Pontus Degsell till förbundsordförande för två år.
Val av tre styrelseledamöter för
fyra år: Klas Nelfelt (28 röster),
Linda Eriksson (25 röster) och
Franck Gagniard (21 röster).
Verksamhets- och budgetplan
Kongressen beslutade att fastställa styrelsens förslag till verksamhets- och budgetplan för år
2014-2015. Det poängterades
dock att tillgänglighet i samhället
är en viktig övergripande fråga
och att förbundet måste arbeta
med uppsökande verksamhet
för att finna fler medlemmar.
Val av en styrelseledamot, fyllnadsval för två år: Jan Nyström
(17 röster).
29
Uttalande till politiker
och tjänstemän
Vår kongress 2011 gjorde ett
uttalande där vi skrev: ”Vi är
många med dövblindhet som
de senaste åren har fått uppleva försämringar – nu är det
nog!”
Kongressen antog följande uttalande:
Idag – två år senare – är vi
ännu fler som ständigt upplever
försämringar och godtyckliga
beslut.
Delaktighet –
även för oss?
Blunda och håll för öronen några
minuter. Tänk på vad du inte kan
se och höra nu som du är van att
kunna se och höra. Tänk också
på vad du vill ha för att ändå
kunna vara delaktig.
För att vi ska kunna vara delaktiga måste vi få rätt till:
• Dövblindtolkning som integrerar både tolkning av vad som
sägs, syntolkning och ledsagning vid de tillfällen när vi själva
anser att vi behöver det.
Du har nu under några minuter
fått uppleva hur livet skulle kunna
vara om du hade dövblindhet. Så
är livet för oss - hela tiden - varje
minut.
• Insatser enligt LSS
• Att behålla vår handikappersättning.
Vi är ett par tusen barn, ungdomar och vuxna i arbetsför ålder och ännu fler äldre personer i Sverige som har dövblindhet, d.v.s. kombinerade synoch hörselnedsättningar. De
allra flesta av oss ser och hör
lite men inte tillräckligt för att
vara delaktiga.
• Dagliga nyheter och samhällsinformation på valfritt medium –
t.ex. punktskrift.
• Ny IT-baserad teknik som
hjälpmedel för att kunna ta del
av information och för att kunna
kommunicera.
Ett av Sveriges mål för både
funktionshinderspolitiken och
folkhälsan är att alla medborgare ska vara delaktiga i samhället.
• Support och utbildning för att
kunna använda ny IT-baserad
teknik.
30
Vi vet att samhällsinsatser för
att vi ska kunna vara delaktiga
lönar sig, eftersom det förbättrar vår hälsa, ökar vår livskvalitet och ger oss som medborgare möjlighet att vara resurser
och bidra med något i samhället.
5.2 CHARGEkonferens
I Stockholm den 20-21 mars hölls
en konferens om CHARGE syndrom. Konferensen arrangerades
på initiativ av Nätverk Charge i
Sverige och skedde i samarbete
mellan Specialpedagogiska
skolmyndigheten, Karolinska universitetssjukhuset, Nationellt
kunskapscenter för dövblindfrågor, Förbundet Sveriges dövblinda och Stockholms läns landsting.
Vi inom Förbundet Sveriges
Dövblinda arbetar för att förverkliga våra rättigheter utifrån
FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
Du som är politiker eller tjänsteman inom stat, regioner eller
landsting och kommuner måste
ta ditt ansvar för att (enligt artikel 1 i konventionen) främja,
skydda och säkerställa det fulla
och lika åtnjutandet av alla våra
mänskliga rättigheter också i
praktiken.
Konferensen filmades av UR och
visades i TV (Kunskapskanalen)
den 4 och 5 maj.
5.3 Almedalsveckan
Du som är politiker eller tjänsteman måste också ta ditt ansvar för att delaktighet ska vara
något för alla medborgare även för oss!
Under de senaste åren har FSDB
deltagit på Almedalsveckan.
FSDB:s styrelse beslutade dock
att hoppa över deltagandet i Almedalsveckan 2013. Istället
kommer FSDB att satsa mer resurser på Almedalsveckan 2014
då det dessutom är valår.
31
tankeväckande föreläsning med
rubriken ”Livet blir som det blir
och inte alltid som man tänkt
sig”.
5.4 Familjeveckan
Den 28 juli - 2 augusti anordnade
Familjesektionen en familjevecka
på Härnösands folkhögskola för
personer med dövblindhet och
deras familjer. Det var sjätte året i
rad som en sådan vecka gick av
stapeln. Som förälder med dövblindhet kan det vara lätt att känna sig ensam. Genom familjeveckan får man chans att träffa
andra föräldrar och deras familjer.
Det är också viktigt för anhöriga i
alla åldrar att få träffa andra som
lever med dövblindhet i familjen.
Under veckan blandas roliga aktiviteter med föreläsningar och erfarenhetsutbyte.
5.6 Höstträff
Den 29 november - 1 december
var det dags för FSDB:s höstträff i Haninge. Över 60 personer deltog och utvärderingarna
visade att de allra flesta var
mycket nöjda med helgen. Det
övergripande temat denna gång
var Våra rättigheter och skyldigheter i samhället. Personal
från företaget Framtidsverkstad
AB var med och ledde diskussionerna. De handlade bland
annat om hur personer med
dövblindhet kan kommunicera
och uttrycka vad vi vill, vad vi
behöver och vad vi önskar för
att andra ska förstå oss och för
att vi ska kunna leva som vi vill
och kan?
5.5 Dövblindas dag
De regionala FSDB-föreningarna
brukar turas om att ansvara för
Dövblindas Dag. 2013 var det
FSDB Väst som hade ansvaret
för dagen som firades den 12
september i Göteborg. På förmiddagen var det utställningar med
till exempel IT-hjälpmedel. På
eftermiddagen höll Sören Olsson, författare till bland annat
böckerna om Sune och Bert, en
32
6. Information
Personer med dövblindhet är en
mycket utsatt grupp när det gäller tillgänglighet och tillgång till
nyheter och annan information.
ta. I medlemsforumet kan man
bland annat diskutera organisationsfrågor och andra aktuella
ämnen. Forumet kan man hitta
genom att söka på ”FSDB medlemsforum”.
Att ha dövblindhet medför bland
annat att det krävs specifika metoder för att kunna tillgodogöra
sig information. Det kan till exempel handla om anpassad text
på storstil eller punktskrift. Den
moderna IT-tekniken innebär
många nya möjligheter och alltfler personer med dövblindhet
använder bland annat iPhone
och iPad.
FSDB har även ett konto på
Twitter @forbundetfsdb
Hemsida
På FSDB:s hemsida publiceras
löpande nyheter och annat aktuellt. Adressen till hemsidan är
www.fsdb.org
Sociala medier
Kontakt med FSDB
Under året har vi blivit mer aktiva i att använda Facebook som
en viktig kanal för att snabbt nå
ut med aktuell information och
skapa dialog både med personer med dövblindhet och med
andra intresserade. Adressen är
www.facebook.com/
forbundetsverigesdovblinda
Medlemstidningen Kontakt med
FSDB har under året utkommit
med sex nummer. Tidningen
finns i svartskrift med stor stil,
punktskrift och på Daisy med tydlig inläsning. Tidningen har också
distribuerats via e-post och hemsidan.
FSDB har också ett slutet medlemsforum på Facebook. Alla
röstberättigade och stödjande
medlemmar är välkomna att del33
Dövblindhet i pressen
kommunikationsätt och brister i
samhällets stöd.
Intresset var stort när det blev
klart att PTS skulle upphandla
tjänsten för att göra Facebook
mer tillgängligt för personer med
dövblindhet. Detta ser FSDB som
en viktig framgång för att bryta
isolering för personer med dövblindhet.
Presentreklam
FSDB har inte utökat med några
nya presentartiklar. Det finns
fortfarande ett mindre lager kvar
av tidigare presentartiklar i form
av bland annat reflexer, pennor,
ryggsäckar och reflexvästar.
CHARGE-konferensen filmades
och visades på TV.
Under året har det också varit
olika reportage i tidningar där
personer med dövblindhet har
uppmärksammats. I första hand
har det handlat om att belysa
(Mer om FSDB:s insatser inom
Informationsområdet finns även
till exempel i kapitlen 3.4 ITfrågor och 3.5 Kultur)
7. Sektioner
Inom FSDB finns tre sektioner:
DBU (bildades 1994), Föräldrarådet (bildades 1994) och Familjesektionen (bildades 2011).
andra, utbyta erfarenheter och
bryta den isolering som lätt kan
uppstå när man har dövblindhet.
Antal medlemmar: 47.
Styrelsen (per den 31 december
2013):
7.1 Dövblind Ungdom
(DBU)
• Dennis Lindell,
ordförande
Barn och ungdomar med dövblindhet behöver få träffa var-
• Helena Christoffersson
34
• Teresia Lindberg
varuhuset Gekås.
• Malin Lindén
• Daniel Olsson.
Den 31 oktober-13 november representerade tre medlemmar
DBU på WFDB:s kongress på
Filippinerna och de höll ett föredrag om DBU:s betydelse och
verksamhet.
Ungdomskonsulent: Amanda
Lindberg.
Exempel på medlemsaktiviteter
DBU:s årsmöteshelg hölls den
26-28 april på Comfort Hotel i
Malmö. Lördagen spenderades
på nöjesparken Tivoli i Köpenhamn. Själva årsmötet ägde rum
den 28 april. 17 röstberättigade
medlemmar deltog.
Lokal verksamhet
Den lokala verksamheten i Örebro har under året fortsatt med
aktiviteter. Det har ordnats aktiviteter ungefär en gång i månaden.
Exempel på aktiviteter: bowling,
gokart och bio/middag. DBUmedlemmar har även liksom tidigare möjlighet att delta på de aktiviteter som FSDB ÖrebroVärmland anordnar.
Ett nordiskt ungdomsläger
genomfördes i Finland den 24 30 juni med två deltagare från
Sverige.
DBU anordnade en gruppresa
den 29 juli -11 augusti till Washington D.C och New York. 10
medlemmar deltog. De besökte
bland annat Gallaudet University
och Helen Keller National Center.
Exempel på intressepolitisk
verksamhet
Förutom att DBU anordnar
många olika aktiviteter arbetar
sektionen även med att påverka
samhället. Sektionen strävar efter
en helhetssyn och att det ska finnas en röd tråd från grundskolan
Den 13-15 oktober genomförde
DBU sin höstträff i Ullared, där
deltagarna bland annat besökte
35
och specialskolan upp till vuxenlivet. Det finns tre frågor som är
särskilt prioriterade och det är
utbildning, tolkfrågor och arbetsmarknad.
7.2 Föräldrarådet
Föräldrarådet arbetar med frågor
som handlar om barn och ungdomar med dövblindhet och deras familjer. Rådet ska genom sin
verksamhet tillvarata barnen och
deras familjers intressen.
För att kunna påverka skolfrågor
deltar DBU också i det nationella
skolrådet.
Antal medlemmar: 141.
DBU har löpande kontakter med
de närstående ungdomsorganisationerna US, UH och SDUF.
Styrelsen (per den 31 december
2013):
• Torbjörn Freudenthal,
ordförande
I resten av världen saknas det än
så länge barn- och ungdomsorganisationer av personer med
dövblindhet. DBU:s verksamhet
är därför en unik företeelse. Den
4 oktober fick DBU och FSDB
besök från den danska dövblindorganisationen FDDB och deras
ungdomskommitté. I Danmark
finns det planer på att eventuellt
också bilda en organisation för
ungdomar med dövblindhet.
• Annelie Andersson
• Göran Fohlin
• Therese Hermansson
• Helena Högstedt
• Gunilla Kvist
• Cecilia Toomväli.
Exempel på intressepolitisk
representation
Styrelseledamöterna och andra
föräldrar finns med i olika grupper
och sammanhang för att bevaka
intressena. Föräldrarådet deltar
bland annat i:
(Mer information finns i DBU:s
egen verksamhetsberättelse för
2013 och på
www.fsdb.org/dbu.html)
36
•
Dövblindrådet
•
Planeringsgruppen som förbereder inför den årliga föräldrautbildningen på Almåsa
kursgård
•
Mo Gårds brukarråd
•
Nordisk föräldrakommitté för
dövblinda
•
Skolinspektionens samråd
•
Referensgrupper/brukarråd
till dövblindteamen i Region
Skåne, Stockholm och Västra Götaland
•
Arbetsgrupp för uppföljning
och vidareutveckling av Den
västsvenska skolan för dövblindfödda i Varberg.
dagen, som Föräldrarådet ansvarade för, var det sex familjer som
fick enskild konsultation med David Brown kring den egna situationen.
Föräldrautbildningen
Den 20-22 september hade FöräIdrarådet föräldrautbildning och
årsmöte på Almåsa kursgård.
Föräldrarådet anordnade utbildningen i samarbete med SPSM,
Mo Gård och Tullängsskolan i
Örebro. Det var ungefär 45 deltagare från hela Sverige och under dagarna var det föreläsningar
med bland annat Erik Ståhl, information och samtal. Föräldrarådets ordförande Marie Andersson hade inför årsmötet meddelat
att hon inte skulle ställa upp för
omval. Torbjörn Freudenthal valdes till ny ordförande. Han har
också tidigare varit Föräldrarådets ordförande.
CHARGE-konferensen
Föräldrarådet är aktivt i det nationella CHARGE-nätverket. Nätverket har fokuserat på att organisera och genomföra CHARGEkonferensen som gick av stapeln
den 20-22 mars i Stockholm.
Konferensen riktade sig till både
professionella och föräldrar och
det var cirka 170 personer som
deltog. Huvudföreläsare var David Brown. Den sista konferens-
Verktyg för bättre hälsa
Föräldrarådet har prioriterat arbetet med att få till en bra projektansökan för Verktyg för bättre
37
band med familjeveckan hölls
också årsmötet.
hälsa. I slutet av året kom det
glädjande beskedet från Arvsfonden om att projektet skulle få
stöd.
Styrelsen per den 31 december
2013:
(Mer information finns i Föräldrarådets egen verksamhetsberättelse 2012-09-01 – 2013-08-31
och på
www.fsdb.org/foraldraradet.html)
• Agneta Hummerhielm,
ordförande
• Camilla Degsell
• Peter Edhager
• Frida Inghamn
• Marita RantanenPettersson.
7.3 Familjesektionen
Familjesektionen som bildades i
maj 2011 handlägger frågor som
rör alla föräldrar med dövblindhet
och deras familjer och ordnar
verksamhet för dessa.
Handläggare: Roger Såthe.
(Mer information om Familjesektionen finns på
www.fsdb.org/familjesektionen.html)
Under 2013 har Familjesektionen
genomfört Familjeveckan på
Härnösands folkhögskola. I sam-
8. Regionala föreningar
FSDB:s regionala föreningar bedriver intressepolitisk verksamhet
och arbetar dessutom för att bry-
ta den isolering som dövblindhet
kan föra med sig. De regionala
föreningarna anordnar till exem38
pel informationsträffar, utflykter
och resor.
FSDB Jönköping
Ordförande: Ingemar Johansson
Per den 31 december 2013 hade
FSDB tolv regionala föreningar.
Kanslist: Berit Jildenhed
(Uppgifterna om antal medlemmar kommer från FSDB:s centrala medlemsregister.)
Antal medlemmar: 14 röstberättigade och 11 stödjande samt 1
hedersmedlem.
FSDB Skåne
Ordförande: Arne Lorentzson
FSDB Stockholm och
Gotlands län
Kanslist: Peter Lundgren
Ordförande: Anita Örum
Antal medlemmar: 43 röstberättigade och 49 stödjande samt 4
hedersmedlemmar.
Antal medlemmar: 70 röstberättigade och 124 stödjande samt 1
hedersmedlem.
FSDB Öst
Ordförande: Christer Nilsson
FSDB Uppsala och
Gävleborgs län
Kanslist: Peter Lundgren
Ordförande: Eva Karlsson
Antal medlemmar: 15 röstberättigade och 9 stödjande.
Kanslist: Björn Broberg
Antal medlemmar: 12 röstberättigade och 20 stödjande.
FSDB Väst
Ordförande: Klas Nelfelt
Kanslist: Berit Jildenhed
Antal medlemmar: 62 röstberättigade och 66 stödjande.
39
Antal medlemmar: 15 röstberättigade och 8 stödjande.
FSDB Örebro-Värmland
Ordförande: Marie Lagerström
Antal medlemmar: 25 röstberättigade och 37 stödjande samt 1
hedersmedlem.
FSDB Västerbotten
Ordförande: Helen Norsten
Kanslist: Roger Såthe
FSDB Mälardalen
Antal medlemmar: 12 röstberättigade och 6 stödjande.
Ordförande: Kerstin Pettersson
Kanslist: Björn Broberg
Antal medlemmar: 15 röstberättigade och 19 stödjande samt 1
hedersmedlem.
FSDB Nord
Ordförande: Birgitta (Bittan)
Johansson
Kanslist: Roger Såthe
FSDB Dalarna
Antal medlemmar: 16 röstberättigade och 13 stödjande.
Ordförande: Kristina Nord
Kanslist: Björn Broberg
Antal medlemmar: 7 röstberättigade och 6 stödjande.
(För mer information, läs respektive regional förenings verksamhetsberättelse för år 2013.)
FSDB Mitt
Ordförande: Inger Öberg
Kanslist: Roger Såthe
40
9. Medlemmar
Vid årets slut hade FSDB 305
röstberättigade medlemmar. Det
totala medlemsantalet var 879.
Uppgifterna kommer från FSDB:s
centrala medlemsregister och fördelningen är följande:
Sektioner:
Dövblind Ungdom: 47
Föräldrarådet: 141
FSDB (förbundets) hedersmedlemmar: 10
Summa: 198.
Röstberättigade medlemmar:
305
Totalt: 879 medlemmar.
Stödjande medlemmar: 368
Regionala föreningars hedersmedlemmar (varav 1 är röstberättigad): 8
Summa: 681.
10. Samverkan
Eftersom FSDB är en liten organisation med knappa resurser är
det omöjligt för oss att arbeta
själva med alla frågor. Vi strävar
hela tiden efter att försöka samverka med andra organisationer
som har liknande målsättning
som vi har.
10.1 Dövblindrådet
Dövblindrådet är samverkan mellan FSDB, Föräldrarådet, DBU,
NKCdb, dövblindteamen, SPSM
och Mo Gård.
41
sedan 2003. Från den 1 januari
2013 blev NKCdb:s uppdragsgivare Socialstyrelsen. NKCdb:s
uppdrag omfattar sju huvudområden:
10.2 Hörselorganisationernas ordförandemöte
Hörselorganisationerna FSDB,
SDR, HRF, DHB, VIS, Barnplantorna samt ungdomsorganisationerna DBU, SDUF och UH träffas
på möten ungefär fyra gånger per
år. Under 2013 har mycket av
organisationernas arbete handlat
om tolkfrågor.
1. Samla, utveckla och sprida
information om dövblindhet
2. Stödja kommuner, landsting
och andra aktörer med kompetensutveckling i form av utbildningar och kurser om dövblindhet
3. Verka för systematisk metodutveckling inom dövblindområdet
4. Ge expertstöd till landsting och
andra huvudmän
10.3 SRF
5. Verka för utveckling av teknik
och tjänster för information och
kommunikation (IKT)
Vi har ett gott samarbete med
SRF. Våra organisationer finns i
samma hus på Sandsborgsvägen
52 i Enskede och vi kommer från
år 2014 att hyra vår lokal av SRF.
Vi tycker att vi på alla sätt och vis
får mycket bra stöd från vår stora
systerorganisation.
6. Internationellt samarbete kring
dövblindfrågor
7. Fördjupad brukarsamverkan.
FSDB har ett mycket nära och
gott samarbete med NKCdb. Vi
har regelbundna samverkansmöten med planering. Vi samarbetar
till exempel kring frågor som rör
informations- och kommunikationsteknik, social service och
habilitering och rehabilitering.
10.4 NKCdb
NKCdb är en statsbidragsfinansierad verksamhet som har funnits
42
Det är viktigt att komma ihåg att
NKCdb inte kan bedriva intressepolitiskt arbete.
och Kicki Nordström är FSDB:s
representanter i styrelsen. Linda
Eriksson är ersättare. Dessutom
är Klas Nelfelt föreningsrevisor
och Anne-Maj Magnström revisorssuppleant.
Lika Unika deltar i ett urval av
samråd, referensgrupper och
nätverk hos departement, myndigheter och organisationer. Lika
Unika finns representerade i:
10.5 Lika Unika
Samverkansorganisationen Lika
Unika, federationen mänskliga
rättigheter för personer med funktionsnedsättning bildades i december 2009. Lika Unikas värdegrund utgår från FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna och senare antagna
konventioner om mänskliga rättigheter. Lika Unika består av följande organisationer:
Samråd/brukarråd:
• Regeringens Funktionshindersdelegation
• Handisams Funktionshindersråd
• Nordiska ministerrådets Råd
• FSDB
för nordiskt samarbete om
• SRF
funktionshinder (suppleant)
• HRF
• Kulturrådet och Riksantikva-
• NHR
rieämbetets samråd
• RBU
• Rikspolisstyrelsen och Dom-
• SDR.
stolsverkets funktionshindersråd
I samband med Lika Unikas årsmöte den 21 maj valdes SDR in
som ny medlemsorganisation.
• Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) na-
Lika Unikas styrelse består av två
representanter från varje medlemsorganisation. Pontus Degsell
tionella intresseråd.
43
Utredningar:
Projekt:
•
Diverse aktuella utredningar.
Torsdagsaktionen.
Under året har Lika Unika inte
fokuserat på remisser, men har
ändå besvarat några och gjort
skrivelser:
Nätverk:
•
”En samlad organisation på det
funktionshinderspolitiska området”. (Handisam)
Svenska FN-förbundets
MR-nätverk
•
UD:s MR-nätverk
•
Ideell Arena
•
Handikapphistoriska före-
130823 Skrivelse till Handisam
om kommunuppföljning
”Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor” (SOU 2012:92) (FunkA del
2)
ningen.
Till FN: Underlag inför FNkommitténs framtagande av frågor till List of Issues.
Styrelser:
•
Radiohjälpen, suppleant.
44
11. Internationellt arbete
Det är viktigt att FSDB samverkar
med andra intresseorganisationer
både i Sverige och internationellt.
Vi behöver varandras stöd för att
solidariskt kunna stötta varandra.
För att uppnå framgång inom det
internationella arbetet är det viktigt att knyta bra kontakter och
bygga upp nätverk med personer
runt om i hela världen.
IDA och Christer Nilsson är suppleant.
Under åren har WFDB varit drivande för att bilda tre regionala
federationer:
- EDBU (European Deafblind
Union) i Europa
- FLASC för den latinamerikanska
delen av världen
- AFDB (The African Federation
of the Deafblind).
11.1 WFDB
Mycket av WFDB:s arbete har
handlat om diverse förberedelser
inför världskonferenserna
(WFDB:s Generalförsamling och
Helen Keller-konferensen) på Filippinerna. I början av november
var det äntligen dags att hålla
världskonferenserna i Tagaytay,
cirka 60 kilometer utanför Filippinernas huvudstad Manila. Den
svenska ”dövblindtruppen” bestod av 14 personer samt tolkar.
Några representerade FSDB,
några representerade DBU och
några reste privat. Det fanns totalt deltagare från ett 40-tal olika
länder.
WFDB (The World Federation of
the Deafblind) bildades på Nya
Zeeland 2001 och har sedan
dess varit en internationell röst
för alla personer med dövblindhet. WFDB har bland annat haft
en betydelsefull roll vid framtagandet av FN-konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning. WFDB har konsultativ status i FN. Genom IDA
(The International Disability Alliance) bevakar man att FN:s
medlemsländer följer FNkonventionen. Geir Jensen är ordinarie representant för WFDB i
45
Onsdag 6 november ordnade den
nationella dövblindorganisationen
DBSP (Deaf Blind Support Philippines) en förkonferens med tema
att medvetandegöra dövblindhet i
Filippinerna. Det var både talare
från Filippinerna och talare från
andra länder. De pratade om att
leva med dövblindhet och om
tekniska hjälpmedel för personer
med dövblindhet. Klas Nelfelt från
FSDB berättade om IKT (informations- och kommunikationsteknik).
konferensen med ett föredrag
från Japan om naturkatastrofen
där 2011 och hur den påverkade
personer med dövblindhet. Sedan var det 5 pass med 10 olika
seminarier. Linda Eriksson hade
ett seminarium om socialhaptisk
kommunikation. Pontus Degsell
och Linda Eriksson hade tillsammans ett seminarium om
FSDB:s verksamhetsplan och
nya arbetssätt. Andra seminarier handlade bland annat om att
övervinna hinder för intressepolitiskt arbete i Australien, att utbilda dövblindtolkar för att öka
social inkludering i Bulgarien,
tillgänglighet och inkludering vid
utbildning i Bangladesh, erfarenheter från en person med
dövblindhet på universitetet i
Brasilien, idrott som en väg till
social inkludering i Bulgarien,
reaktioner efter dödshjälp till ett
tvillingpar med dövblindhet i
Belgien och tillgänglighet till
modern teknik.
Torsdag 7 november började
världskonferensen. Stig Ohlson
från FSDB som tidigare har varit
WFDB:s ordförande fick ett hederspris. Också Christer Nilsson
belönades för sina insatser.
Därefter var det olika plenumföredrag. Bland annat talade Kicki
Nordström från FSDB om FNkonventionen om rättigheter för
personer med funktionsnedsättningar. Amanda Lindberg, Teresia Lindberg och Dennis Lindell
från DBU och Miyuki Ara från
Japan talade om att vara ung
och leva med dövblindhet. Pontus Degsell från FSDB hade
också ett föredrag om dövblindkultur och dövblindhood.
Söndag 10 november var det regionala möten på förmiddagen för
Europa, Afrika, Latinamerika och
Asien. Efter lunch var alla redo för
att starta med WFDB:s fjärde generalförsamling. Pontus Degsell
var ombud och röstade för FSDB
och Sverige. Det var ett 30-tal
Fredag 8 november fortsatte
46
- Stillahavsregionen Irene McMinn
(Australien).
länder som hade rösträtt.
Val av styrelse:
Tisdagen den 12 november reste de flesta svenskarna hem
igen.
- Ordförande Geir Jensen
(Norge), nyval
- Vice ordförande Sonnia
Margarita (Ecuador), omval
- Generalsekreterare Akiko
Fukuda (Japan), nyval
11.2 DbI
- Kassör Christer Nilsson
(Sverige), omval.
Den 8:e europeiska DbIkonferensen om dövblindhet hölls
den 24-28 augusti i Lille i Frankrike. Linda Eriksson ingick i programkommittén. Det övergripande, återkommande temat för konferensen var ”Skam och stolthet”.
Konferensen innehöll en blandning av plenumföreläsningar och
ca 80 workshops. Linda Eriksson
höll en workshop om socialhaptisk kommunikation. Totalt deltog
ca 300 personer och av dem var
det ca 25-30 personer som själva
hade dövblindhet. I ett programinslag medverkade en kvinna
med tidigt förvärvad (medfödd)
dövblindhet. Det var troligen första gången som någon med
medfödd dövblindhet stod på en
scen och förde sin egen talan.
Delar av publiken reagerade
mycket starkt på detta och tyckte
Dessutom finns det sex regionala
representanter, en från varje
världsdel, som representerar sin
respektive region i WFDB:s styrelse. De regionala styrelserepresentanterna blev:
- Afrika Ezekiel Kumwenda
(Malawi)
- Asien Satoshi Fukushima
(Japan)
- Europa Riku Virtanen (Finland)
- Latinamerika Carlos Jorge Wildhagen Rodrigues (Brasilien)
- Nordamerika Christopher Woodfill (USA )
47
att det var hemskt. Några trodde
till och med att kvinnan hade blivit tvingad. Kvinnan fick senare
själv svara på frågan om varför
hon var med. I hennes svar framkom att hon hade blivit tillfrågad
och svarat ja. Kvinnan talade
också om för publiken att hon
medverkade för att hon själv ville
och för att hon är precis lika viktig
som alla andra.
EDBU:s styrelse 2013-2017
År 2015 kommer DbI:s världskonferens att hållas i Rumänien och
år 2017 är det europeisk DbIkonferens i Danmark.
•
Sanja Tarczay (ordförande), Kroatien
•
Seppo Jurvanen (vice
ordförande), Finland
•
Sergei Fleytin (generalsekreterare), Ryssland
•
Geir Jensen (kassör),
Norge
•
Barbara Verna (styrelseledamot), Italien
•
Julie Rana (styrelseledamot), England
•
Tamas Gangl (styrelseledamot), Ungern
•
Francisco Javier Trigueros
Molina (styrelseledamot),
Spanien
•
Peter Vanhoutte (styrelseledamot), Belgien.
11.3 EDBU
EDBU (European Deafblind Union) är det europeiska samarbetsorganet. Marie Lagerström,
Siv Grönberg och Kicki Nordström deltog på EDBU:s konferens och kongress i Plovdiv i Bulgarien den 20-24 maj. Totalt var
det 200 deltagare (inklusive tolkar) från 15 nationer. År 2017
kommer EDBU att ha sin kongress i Finland.
Revisorer: Marie Lagerström
(Sverige) och Dimitar Parapanov
(Bulgarien).
48
oktober. I Norge finns två dövblindorganisationer och för första
gången deltog även organisationen LSHDB. Pontus Degsell och
Linda Eriksson representerade
FSDB och på mötet utbyttes information och diskussioner kring
gemensamma frågor. När
DBNSK-mötet avslutades lämnades värdskapet över till den isländska dövblindorganisationen.
11.4 DBNSK
DBNSK (Dövblindas Nordiska
Samarbetskommitté) består av
ordförandena och vice ordförandena från de nordiska dövblindorganisationerna. Tack vare bidrag från Nordiska Ministerrådet
brukar DBNSK kunna anordna ett
möte per år i något av de nordiska länderna som turas om att
vara värdar. Denna gång var det
den norska dövblindorganisationen FNDB som var värd för mötet som hölls i Oslo den 11-13
12. Utvecklingssamarbete
FSDB:s utvecklingssamarbete
sker med stöd av MyRight som är
funktionshinderrörelsens
paraplyorganisation för internationellt utvecklingssamarbete.
Det är MyRight som hanterar Sidas anslag. MyRights medlemsorganisationer bedriver projekt
och program i sju länder; Bolivia,
Nicaragua, Rwanda, Tanzania,
Nepal, Sri Lanka och BosnienHercegovina.
FSDB:s utvecklingssamarbete
har under 2013 bestått av tre delar: projektet i Rwanda, projektet i
Nicaragua och WFDB-Global.
49
I början av juni hade MyRight en
konferens i Sverige för landssamordnare från de fem programländer som man arbetar
tillsammans med. Vid den konferensen deltog bland annat två
personer från Rwanda som
FSDB har samarbete med. Det
var Bernard Bagwenesa som är
landssamordnare i Rwanda och
Esperance Uwineza som är
ekonomiansvarig på MyRights
kontor i Rwanda. Vid Sverigebesöket fick de bland annat information om FSDB, NKCdb
och om tolkverksamheten i Sverige. De fick också göra studiebesök på DBA där de fick information om DBA och det pågående fotoprojektet med Truls
Nord. Deltagarna fick även besöka FSDB:s kansli i Enskede
och dövblindteamet i Stockholm.
12.1 Rwanda
Målsättningen för MyRight med
landsprogrammet är att människor med funktionsnedsättning
ska integreras inom vård och undervisning. Arbetet handlar främst
om att öka beslutfattares medvetenhet om rättigheter och behov i
relation till människor med funktionsnedsättning.
Genom arbetet i Rwanda vill
FSDB förbättra den utsatta livssituationen för personer med dövblindhet. Barn med dövblindhet
har en särskilt utsatt situation och
de göms ofta undan av sina föräldrar och får inte tillgång till skolgång. I Rwanda finns ännu ingen
dövblindorganisation, men i de tre
organisationerna för döva, döva
kvinnor och blinda finns eller känner man till personer med dövblindhet. Alla tre organisationer
deltar i utvecklingssamarbetet
med FSDB.
Den 30 juli 2013 firades för första
gången Dövblindas Dag i Rwanda. De tre organisationerna i
Rwanda samarbetade och syftet
med dagen var att uppmärksamma allmänheten på att det finns
personer dövblindhet och vilka
behov som gruppen har.
Den 22-30 april var det dags
igen för en ny uppföljningsresa
till Rwanda. Den här gången i
samband med en landskonferens som MyRight anordnade
för de organisationer som arbetar i Rwanda. Från FSDB deltog
Christer Nilsson och Emil Bejersten.
50
satser för de nationella medlemsorganisationer som bildar
AFDB.
12.2 Nicaragua
Landprogrammet i Nicaragua
omfattar sex av MyRights medlemsorganisationer och sju nicaraguanska samarbetsorganisationer. Alla arbetar tillsammans
för att förändra utbildningsnivån
bland människor med funktionsnedsättning. Målsättningen är att
få den nicaraguanska staten att
formulera utbildningspolicyer och
utbildningsprogram som bidrar till
uppfyllandet av FN:s konvention
om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
Tyvärr meddelade MyRight avslag för att ha den planerade utbildningen för AFDB på Filippinerna (i anslutning till världskonferensen). Detta var ett hårt bakslag mot FSDB:s utvecklingssamarbete.
12.4 Mama Magnus
I Nicaragua finns en dövblindorganisation. FSDB:s arbete handlar om att stärka organisationen
och utöka dess verksamhet till att
omfatta hela landet.
Insamlingen Mama Magnus startades 2001 av Lena Johansson i
Föräldrarådet. Insamlingen
Mama Magnus har fortsatt till
förmån för barn och ungdomar
med dövblindhet i Östafrika (Kenya, Tanzania och Uganda). Efter Lena Johanssons bortgång är
det hennes dotter Stina som tillsammans med Berit Jildenhed
arbetar vidare med insamlingen.
12.3 WFDB-Global
Arbetet i WFDB-Global handlar
främst om att stödja den afrikanska dövblindfederationen
AFDB (The African Federation of
the Deafblind) att komma i gång
på ett bra sätt med sin verksamhet. För att lyckas med detta
krävs till exempel utbildningsin51
13. Styrelsen
FSDB:s styrelse fick efter konstitueringen följande sammansättning:
Arbetsutskottet
Arbetsutskottet (AU) består av
förbundets ordförande Pontus
Degsell, vice ordförande Linda
Eriksson och kassaförvaltare
Klas Nelfelt.
Pontus Degsell, ordförande
Linda Eriksson, vice ordförande
Klas Nelfelt, kassaförvaltare
Arbetsgrupp för rätt till information och kommunikation
och rätt till stöd och service
Franck Gagniard
Siv Grönberg
Marie Lagerström
Arbetsgruppen består av Pontus
Degsell, Linda Eriksson, AnneMaj Magnström och Berit Jildenhed.
Jan Nyström.
Sammanträden
Styrelsen har under året haft sju
protokollförda sammanträden:
•
24 januari
•
28 februari
•
24 maj
•
31 maj - 17 juni (konstituerande möte via e-post)
•
19 september
•
24 oktober
•
10 december.
Arbetsgrupp för organisation
och medlemskap
Arbetsgruppen består av Franck
Gagniard, Jan Nyström, Klas Nelfelt, Emil Bejersten och någon
representant från DBU.
Arbetsgrupp för internationella
frågor
Arbetsgruppen består av Pontus
Degsell, Emil Bejersten, Linda
Eriksson, Klas Nelfelt och Christer Nilsson.
52
14. Kansliet
Personalstyrkan har under 2013
bestått av 13 personer motsvarande 9,5 heltidstjänster.
Anne-Maj Magnström
Intressepolitisk handläggare.
75 %. (Sjukskriven under perioden 25 oktober – 31 december
2013).
Pontus Degsell
Förbundsordförande som också
ansvarar för personal och arbetsledning på kansliet, 100 %.
DBU
Klas Nelfelt
Ungdomskonsulent för DBU.
75 %.
Amanda Lindberg
Arvoderad styrelseledamot/Verksamhetschef (från och
med den 1 oktober 2013)
100 %.
Regionala kanslier
Björn Broberg
Kanslist för FSDB Mälardalen,
FSDB Uppsala och Gävleborgs
län och FSDB Dalarna samt
intendentur. 50 %.
Emil Bejersten
Vikarierande handläggare (för
Eva Donner). Ansvar för medlemsregister, RTT, konferenser
etc. 75 %.
Berit Jildenhed
Annelie Björling
Kanslist för FSDB Väst och FSDB
Jönköping. 50 %.
Informatör och redaktör för medlemstidningen Kontakt med
FSDB. 100 %.
Peter Lundgren
Kanslist för FSDB Skåne och
FSDB Öst. 50 %.
Eva Donner
RTT, administration av konferenser, handläggare för styrelsen,
ansvarig för FSDB:s medlemsregister. 75 %. (Föräldraledig/tjänstledig under hela 2013.)
Roger Såthe
Kanslist för FSDB Västerbotten,
FSDB Nord och FSDB Mitt.
50 %.
53
och med den 1 februari 2013).
Projekt
Bertil Sköld
Marie Granat
Projektledare för Utveckling av ny
utbildning för syn- och hörselinstruktörer. 80 %.
Verksamhetsledare. 75 %.
Jenny Hägglund
Vikarierande verksamhetsledare
75 % (Tjänstgöringsgraden utökades från 50 % till 75 % från
och med den 1 februari 2013).
FSDB Stockholm och
Gotlands län
Emil Bejersten
Kaija Nilsson-Böös
Verksamhetsledare
50 % (Tjänstledig och avslutade
därefter sin tjänst på egen begäran den 31 mars 2013).
Verksamhetsledare
50 % (Tjänstledig under hela år
2013).
Mona Edhager
Verksamhetsledare
75 % (Tjänstgöringsgraden utökades från 50 % till 75 % från
15. Slutord
Avslutningsvis vill styrelsen framföra ett stort TACK till ALLA som
på olika sätt har varit med och
stöttat FSDB:s arbete till förmån
för personer med dövblindhet.
Det finns mycket kvar att göra
och vi hoppas att ni kommer att
fortsätta att stötta oss.
54
16. Förkortningar
AFDB
The African Federation of the Deafblind
DbI
Deafblind International
DBNSK
Dövblindas Nordiska Samarbetskommitté
DBU
Dövblind Ungdom
DHB
Riksförbundet för döva, hörselskadade och
språkstörda barn
EDBU
European Deafblind Union
FN
Förenta Nationerna
FSDB
Förbundet Sveriges Dövblinda
HRF
Hörselskadades Riksförbund
LSS
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
NHR
Neurologiskt Handikappades Riksförbund
NKCdb
Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor
PTS
Post- och telestyrelsen
RBU
Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar
SDR
Sveriges Dövas Riksförbund
55
SDUF
Sveriges Dövas Ungdomsförbund
Sida
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
SPSM
Specialpedagogiska skolmyndigheten
SRF
Synskadades Riksförbund
WFDB
The World Federation of the Deafblind
UH
Unga Hörselskadade
US
Riksorganisationen Unga Synskadade
VIS
Vuxendöva i Sverige
56
Förbundet Sveriges Dövblinda
Org.nr: 802006-9780
Siffrorna i bokslutet är avrundade till jämna tusental kronor
RESULTATRÄKNING FÖR PERIODEN 2013-01-01 – 2013-12-31
Intäkter:
1. Organisationsstöd
2. Löneutfyllnadsbidrag
3. Deltagaravgifter
4. Medlemsavgifter
5. Bidrag fonder/Stiftelser
6. Övriga intäkter
7. Från fonder/projekt
8. Bidrag Dövblind Ungdom
9. Statsbidrag Nuet
Summa intäkter
2013
tkr
2.502
1.044
90
68
991
553
1.746
1.469
0
8.463
2012
tkr
2.181
1.210
163
76
986
414
825
355
3.945
10.156
Kostnader:
1. Personal och administration
2. Styrelsen
3. Föreningsverksamhet
4. Information
5. Arbetsgrupper/sektioner
6. Internationellt arbete
7. Projekt Allmänna arvsfonden
8. Dövblind ungdom
9. Kulturkurser
10. Nuet
Summa kostnader
3.684
744
546
244
303
242
1.429
1.460
0
0
8.652
5.693
819
634
218
474
0
213
520
286
2.751
11.608
-189
- 1.452
+ 245
- 87
+ 158
+ 876
Rörelseresultat
Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter och utdelningar/reavinst
Räntekostnader/realisationsförlust
57
876
Förbundet Sveriges Dövblinda
Org.nr: 802006-9780
Resultaträkning 2013 fortsättning
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdisposition:
Dövblind Ungdoms resultat
Årets resultat
58
- 31
- 576
-9
0
- 40
- 576
Förbundet Sveriges Dövblinda
Org.nr: 802006-9780
BALANSRÄKNING PER 2013-12-31
13-12-31
12-12-31
7.132
7.132
6.971
6.971
384
159
473
1.016
730
182
209
1.121
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
42
1.514
535
2.220
Summa omsättningstillgångar
2.572
3.876
Summa tillgångar
9.704
10.847
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Aktier och andra andelar (not 5)
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar:
Kundfordringar
Övriga fodringar inkl. prel. skatt
Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader
59
Förbundet Sveriges Dövblinda
Org.nr: 802006-9780
Balansräkning per 2013-12-31 fortsättning
Eget kapital och skulder
Eget kapital:
Bundet eget kapital
Fonder/projekt (not 6)
Fondkapital
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
Dövblind ungdom
Årets resultat
Överflyttning medlemsfond
Summa eget kapital
8.200
8.200
9.315
9.315
860
+9
- 40
0
829
- 3.634
0
- 576
5.070
860
9.029
10.175
148
64
463
675
104
76
492
672
9.704
10.847
Kortfristiga skulder:
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter
Summa eget kapital och skulder
Ställda panter och ansvarsförbindelser finns inga
60
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED NOTER
Not 1: Principer för redovisning och värdering
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med bokföringslagen och ger
en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med
god redovisningssed i Sverige. Tillämpade principer är oförändrade i
jämförelse med föregående år. Fordringar har upptagits till det belopp
varmed det beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits
till anskaffningsvärdet, där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.
Not 2: Medelantal anställda
Antalet anställda var:
Antal män
Antal kvinnor
Totalt
2013
6
7
13
2012
6
7
13
Tjänstgöringhetsgraden uppgick till 9,5 tjänster omräknade till heltid.
Riksförbundet har arbetsgivaransvar för regionalt placerad personal.
Not 3: Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Löner har utgått till personal, styrelse och andra förtroendevalda enligt
följande:
Totalt utbetalt lön och arvode 3.188.383 kr (f.d. år 4.113.597 kr) där det
tillkommer:
- 886.589 kr (f.d. år 1.255.085 kr) i sociala avgifter samt
- 32.492 kr (f.d. år 10.000 kr) i sociala avgifter till pensionärer samt
- 6.736 kr (f.d. år 2.150 kr) i sociala avgifter till ungdomar.
För personalen har det inbetalats 182.210 kr i pensionskostnader där det
tillkommer 37.263 kr i särskild löneskatt.
61
Not 4: Upplysning om fördelning mellan män och kvinnor i
styrelsen och förbundets ledning.
Styrelsen bestod av totalt 7 personer varav fyra var män och tre
kvinnor.
Not 5: Aktier och andra andelar
Fondernas värde är angivna till anskaffningsvärdet.
Anskaffningsvärdet på fonderna 13-12-31 var enligt följande:
2013
1.163
1.114
2.784
153
168
208
997
396
17
132
7.132
Nordea Sverigefond
Nordea Europafond
Nordea Donationsmedelsfond
Nordea Tillväxtmarknad trygg
Nordea Tillväxtmarknad chans
Nordea Asien chans
Robur Kapitalinvest
Servicekonto
HB Sverige/Världen
SEB
Summa balansposten
Marknadsvärdet på våra investeringar var 2013-12-31:
Nordea Sverigefond
2.530
Nordea Europafond
1.008
Nordea Donationsmedelsfond
2.672
Nordea Tillväxtmarknad trygg
139
Nordea Tillväxtmarknad chans
149
Nordea Asien chans
195
Robur Kapitalinvest
2.401
Servicekonto
- ABB 599 st
- Ericsson B 1.000 st
- Handelsbanken B 200 st
- H&M B 1.400 st
102
78
60
415
62
2012
1.163
1.402
2.864
0
0
0
997
396
17
132
6.971
- Investor 1.000 st
- Sandvik 1.075 st
- Securitas B 700 st
- Volvo B 312 st
Summa servicekonto
215
98
48
26
1.042
Handelsbanken Sverige/Världen
SE Banken
Summa Marknadsvärdet
49
309
10.494
Not 6: Förändring av eget kapital
Bundet kapital:
Förändring per fond:
2013
240
3.412
69
396
19
130
87
2.119
480
1.248
8.200
Allmänna Arvsfonden
Medlemsfond
Internationella fonden
Fruktträdets fond
Malin Erikssons minne
Valborg Karlssons fond
Nathans fond
E Södergrens fond
L och E Anderssons dödsbo
Britta Kjells fond
Summa balansposten
63
2012
967
3.546
219
399
18
130
87
2.141
520
1.288
9.315
Egna anteckningar:
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
65
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
..................................................................................................................
66
Tryck: Punkt Design AB, Fagersta 2014