Transcript Växande nystan - Västsvenska Handelskammaren

Magasin nr 2 från Västsvenska
Handelskammaren om det dynamiska
och innovativa näringslivet i vår
region. 88 sidor packade med kreativitet och framtidstro!
:
Kreativast
i varlden
KonstfArdigt
Växande
nystan
Sortering
snabb
som
ögat
2
Talanger | Bohemer | Det Västsvenska grupparbetet | Kreativitet i paket
Ladda ner Handelskammarens
app med Qr-kodläsare för
att ta del av extra material i
tidningen
West Side Stories är ett magasin från Västsvenska Handelskammaren, producerat 2012. Ansvarig utgivare: Johan Trouvé
Projektledare: David Hagetoft Redaktör: Anna Werner AD/ Produktionsledning/ Layout och original: Anders Eriksson Texter:
Christian Tarras Ericsson(s.18-23, 43, 44, 63, 66, 81, 82), Fredrik Fermén(s.35, 42, 52-54), Gustaf Höök (s.24, 32, 34, 40, 50), Ulf
Roosvald (s.27, 28, 38, 39, 46, 67, 68, 73, 74, 78-80), Ingrid Hellgren Sjöberg (s. 69), Mats Tiborn (s.56, 58, 70), Anna Werner (s.
8-15) Foto: Jessica Bentsen (s.48-51) Johan Dahlquist (s.72-75) Jimmy Delwér (s.8-15) Christian Tarras Ericsson (s.16-19, 20-23,
43, 45,82) Fredrik Fermén (s.53, 54) Mikael Göthage (s.36-39, 64-66) Gustaf Höök (s.25, 30-33, 41) Jochim Nywall (s.76-80) Ulf
Roosvald (s.46, 47, 68) Fredrik Sandberg (s.60-62) Mats Tiborn (s.56, 57, 59, 70) Anna Werner (s.11, 12, 14) Foto företag: Coldcut
Systems (s.29) Eton (s.63) Flexenclosure (s.26)Micropos Medical (s.42) Mont Blanc (s.34) SI Tech (s.35) Volvo (s.24) White(s.70)
Kreativitet
Se dig omkring på ditt kontor, du sitter bland världens mest nyskapande folk. I en färsk undersökning toppar Sverige listan över
världens mest kreativa länder. Ranking är en sak – men hur ska
västsvenska företag bli ännu bättre på att ta tillvara den kreativa
kraften i verkligheten?
Teknik
Innovationer. Patent. Ny teknik. Där är centrala begrepp för att
beskriva vad som krävs för att skapa ekonomisk tillväxt i ett samhälle där innovationer blir allt viktigare för utvecklingen. Vi har
mött västsvenska bolag som hittat nya sätt att använda teknik.
Talang
De är smarta, de är extremt vassa på sitt jobb och de väljer att
stanna i Västsverige. En region som vill fortsätta att växa behöver
personer med talang. Sådana finns det gott om i Västsverige. Vi
har träffat några.
Krisen som vände
I förra numret av West Side Stories tog vi upp textilbranschens
återhämtning i Sjuhärad. Från kris på 70-talet till dagens framgångar. Vi åkte till Sjuhärad för att ta en närmare titt på bolagen
som designar, syr och väver på nästa kapitel i den västsvenska textilhistorien.
Tolerans
Det krävs öppna sinnen, en mix av livsstilar och en öppenhet för att
mötas över gränser för att en region ska fortsätta att utvecklas. Forskaren Richard Florida har både bohem-och gayindex när han studerar kreativitet. Vi har mött bolaget som marknadsför något av
det mest bohemiska vi har – konsten.
Framtidsspaning
Det är ny teknik, skapad och använd av talangfulla människor
med ett öppet sinne som har placerat Sverige i topp bland världens kreativa länder. En del menar att det svenska grupparbetet
också är en del av förklaringen till vår framgång. Möt bolagen
som vill ta den svenska modellen till nästa nivå.
3
Teknik, talang & tolerans
– därför är Västsverige bäst i världen
nu har det hänt igen. Sverige
placerar sig i topp när världens
mest kreativa länder rankas. Det
är Martin Prosperity Institute i
USA som undersökt kreativiteten
i världens länder. Grunden till
rankinglistan finns i forskaren
Richard Floridas teorier om att
tillväxt skapas på de platser där
teknik används på bästa sätt,
av talangfulla människor med
ett tolerant förhållningssätt till
världen. När faktorerna teknik,
talang och tolerans vägs samman
finns alltså inget land i världen
som är bättre rustat för att möta
framtiden på ett kreativt sätt än
Sverige.
Fantastiskt inspirerande, nu
kör vi! säger vi på Västsvenska
Handelskammaren. Vi unnar oss
också att säga: det här visste vi
redan.
I våra korridorer pratar vi varje
dag om personer och företag som
vi mött runt om i Västsverige,
som imponerat på oss med sin
uppfinningsrikedom givit oss ny
energi i vårt eget arbete med att
göra Västsverige till en starkare
region. Det finns mängder med
kreativitet i Västsverige, och den
finns på alla typer av bolag.
Ganska ofta börjar de här samtalen med orden: Visste du att…
Tråkigt nog är svaret allt som
oftast: nej, det visste jag inte.
Många västsvenska företag gör
helt enkelt ett fantastiskt jobb
utan att få speciellt mycket uppmärksamhet. Det vill vi ändra på,
bland annat med magasinet West
Side Stories som du nu håller i
din hand. De här berättelserna
kan du låta dig inspireras av på
flera sätt framöver, bland annat
på min egen blogg, på våra
medlemsmöten och givetvis på
den årliga Handelskammardagen.
Målsättningen måste vara
att vi alla känner stolthet för vår
region och dess företag, att detta
smittar av sig till unga som gärna
får återkomma efter studier eller
arbete på annat håll i världen.
Handelskammaren möter varje
dag spännande personer som ger
just denna stolthet. Det är i möten mellan människor som vi tar
nästa steg i utvecklingen av vårt
kreativa Västsverige.
5
6
Kreativitet
kreativast i världen s. 8-15
s. 8-15
Tekniks. 16-35
sortering snabb som ögat djupandning
innovationsjammande
grön el till afrika
smart brandbekämpning
s. 16-19
s. 20-23
s. 24-25
s. 26-27
s. 28-29
benny-båtbyggare kapar
marknadsandelar
lasthållare i tiden
extrema förhållanden
s. 30-33
s. 34
s. 35
kreativiteten ligger i luften
klustermakarna
smartaste kontoret
s. 43
s. 44-45
s. 46-47
mötesplats för mode och design
vita fläckar och stora ögonblick
eton håller måttet
s. 58-59
s. 60-62
förortsarkitekter
utforskaren
s. 70-71
s. 72-75
Talangs. 36-47
tung talang
flygande förmedling
spåra cancer med GPS
s. 36-39
s. 40-41
s. 42
Krisen som vände s. 48-63
växthusväv
matta diamanter
växande nystan
s. 48-51
s. 52-55
s. 56-57
s. 63
Tolerans s.64-75
konstfärdigs.64-66
gröna fingrar
s. 67-68
jurister med brokig bakgrunds. 69
Framtidsspaning s.76-83
alla tillsammans
HiQ bygger framtidsstaden
s. 76-81
s. 82-83
7
Kreativitet
Se dig omkring på ditt kontor, du sitter bland världens mest nyskapande folk. I en färsk undersökning
toppar Sverige listan över världens mest kreativa
länder. Ranking är en sak – men hur ska västsvenska
företag bli ännu bättre på att ta tillvara den kreativa
kraften i verkligheten?
:
Kreativast
i varlden
det kreativa västsverige
Det var 2004 som Sverige slog världen med
häpnad första gången. Då placerade sig vårt
land för första gången i topp i en ranking av
världens mest kreativa länder.
- Fram till dess trodde alla att det
krävdes mångmiljonbefolkningar för att
antalet talangfulla människor med ambitioner skulle vara tillräckligt stort för
att på ett avgörande sätt skapa tillväxt,
säger Evelina Wahlqvist, som är forskare
med fokus på kreativitet vid Göteborgs
universitet.
Istället visade det sig att Sverige var tillräckligt bra på att uppfinna och sprida
ny teknik, att här bor tillräckligt med
talanger med ambitioner och att befolkningen är tillräckligt öppen i sinnet för
att tolerera en mångfald av livsstilar för
10
att placera oss i topp på rankinglistan
över världens mest kreativa länder.
Grunden och teorierna bakom mätningarna finns i den världsberömde
kreativitetsforskaren Richard Floridas
bok The Rise of the Creative Class. I takt
med att vi lämnar industrisamhällets
modeller för att förklara utveckling och
tillväxt allt längre bakom oss menar han
att kreativitet är det nya begrepp som
bäst förklarar vad som driver dagens
utveckling framåt. När den amerikanska
tankesmedjan Martin Prosperity Institue gjorde om mätningen av världens
mest kreativa länder förra året placerade
sig Sverige i topp igen.
Finland kom på andra plats och USA
på tredje. Hur Västsverige placerar sig
på den kreativa kartan jämfört med
andra delar av landet undersöktes 2005.
Stockholm-Uppsalaområdet toppade
den undersökningen följt av Skåne
och Västra Götaland. Det var Richard
Floridas europeiska forskargrupp som
tittade närmare på Sveriges regioner och
Evelina Wahlqvist ingick i den gruppen. Sedan rapporten presenterades har
hon fördjupat sig ytterligare i vad som
det kreativa västsverige
driver och utvecklar den kreativa kraften i Västsverige. Politiker och allt fler
företagsledare har velat ha hennes syn
på hur vi kan använda Sveriges unika
förutsättningar till att fortsätta att skapa
ett samhälle där människor och företag
utvecklas.
– västsverige har haft en väldigt
bra utveckling om vi tittar från 1990-talet och framåt. Därmed inte sagt att
vi saknar utmaningar, säger Evelina
Wahlqvist.
Hennes forskning visar att Västsverige
är som ett Sverige i miniatyr där storstaden Göteborg med kranskommuner drar
med sig resten av regionen uppåt på den
kreativa skalan.
– Vi har blivit bättre
på att tala om visioner
och vi har blivit mer
medmänskliga i vårt
sätt att förhålla oss till
ekonomisk utveckling.
- Vi måste våga prata om det, att det
finns skillnader i förutsättningar inom
regionen. Vi är en stor region och det
är fortfarande så att en av de viktigaste
12
frågorna för Västsveriges utveckling är
att vi behöver bättre kommunikationer
inom regionen och ut i världen, bättre
vägar och järnvägar helt enkelt, säger
Evelina Wahlqvist.
Utifrån de möten hon har med företagsledare, kreatörer och politiker menar
Evelina Wahlqvist att Västsverige på
allvar är på väg att bryta med 1900-talets
sätt att se på världen och företagande
just nu. Och att finanskrisen 2008 varit
till hjälp i den processen.
- Vi har blivit bättre på att tala om visioner och vi har blivit mer medmänskliga
i vårt sätt att förhålla oss till ekonomisk
utveckling. Men dagens ledare behöver
bli ännu bättre på att släppa 1900-talet
och börja arbeta på ett sätt som hjälper
medarbetarna att bli mer kreativa, säger
Evelina Wahlqvist.
hon får medhåll av Thomas Hagbard
som är vd och grundare av Realize. Bolaget arbetar med att skapa nya tankebanor
hos sina kunder och har uppdrag över
hela landet. Hagbard upplever att Västsverige är på väg att vakna.
– Det finns en ökad insikt och en ökad
vilja att jobba med kreativitet. Det finns
också en ny känsla av att vi har lite bråttom. Tyvärr ser jag inte att den insikten
finns på företagsnivå, generellt, i Västsverige ännu. Ofta är det individer som brinner för frågan, säger Thomas Hagbard.
det kreativa västsverige
– Det är roligt att aktörer som tidigare var
helt ointresserade av
kreativitet nu är intresserade.
Han menar att västsvenska företag i
alla tider har varit duktiga på att ta sina
idéer till marknaden, men att vi kan bli
betydligt bättre på att ta fram och odla
de riktigt udda idéerna. De som kan göra
avgörande skillnad.
– Jag möter ofta chefer som säger att deras organisation inte har några problem
med att ta fram nya idéer. Deras problem
är att förvalta idéerna. Men när vi tittar
närmare på vad som finns i idébanken
handlar det ofta om saker som kan
sorteras in under arbetet med ständiga
förbättringar. För att hitta idéerna som
Sverige är världens mest
kreativa land.
1. Sverige
2. USA
3. Finland
4. Danmark
5. Australien
Global Creativity Index GCI (2011)
verkligen lyfter en organisation behöver
du jobba på ett annat sätt, säger Thomas
Hagbard.
runt om i Västsverige får gamla industribyggnader nytt liv när unga kreatörsbolag flyttar in. I Borås är Simonsland
på väg att förvandlas till ett centrum
för unga bolag i textil -och modebranschen, i Trollhättan är Innovatum en
viktig plats för unga bolag i bland annat
filmbranschen och i det gamla sockerbruket vid Klippan i Göteborg är Hey
it´s Enric Palazzo en omtalad plattform
En person som forskar
inom biotech är lika
kreativ som en jazzmusiker, du behöver samma typ av muskulatur
i hjärnan.
för kreatörer. Fredrik Ganslandt är en
av de drivande krafterna. Han ser ett
nymornat intresse för kreatörernas roll
för tillväxten.
– Det är roligt att aktörer som tidigare
var helt ointresserade av kreativitet
nu är intresserade. Men Västsverige
har långt kvar innan vi kan slå oss för
bröstet. Vi är fortfarande fast i att vi ser
kreatörer och industrialister som två
motpoler som sällan möts. Kreatörerna
gnäller över att de inte når ut istället
för att försöka göra något åt det, och
industrialisterna ser fortfarande kreativitet som något man tillsätter på slutet.
Som ketchup ungefär, säger Fredrik
Ganslandt.
ganslandt var en av dem som åkte
med Handelskammaren till Austin och
13
det kreativa västsverige
festivalen South by South West.
Han jobbar nu för att Västsverige
ska bli lite mer som Texas i vissa
avseenden.
- Där anser ingen att kreatörer bara finns bland musiker,
reklamare och filmare. En person
som forskar inom biotech är lika
kreativ som en jazzmusiker, du
behöver samma typ av muskulatur
i hjärnan. I Austin finns också ett
befriande politiskt klimat där man
bara agerar. Stan är en riktig håla
men de får ändå intressanta människor att flytta dit. Västsverige
har minst lika goda förutsättningar, säger han och fortsätter:
- Jag tänker arbeta för att kreativitet kommer in mycket tidigare
i processen hos fler företag. Idag
14
får vi uppdrag som att designa
etiketten till en burk, eller att
göra en app. Jag tror att alla skulle
vinna på att vi blev involverade i
uppdrag som handlar om vad vi
ska äta för mat i framtiden, till
exempel, säger Fredrik Ganslandt.
Västsverige och
kreativiteten
Varför tjatar alla om kreativitet?
Vi lever i ett skifte där vi måste lära
oss att förhålla oss till världen på
nya sätt. I dag spelar innovationer
en allt större roll för tillväxten.
Tillgången till råvaror spelar
mindre roll medan kreativitet och
förmågan att göra något bra av de
medel vi har, har blivit viktigare.
Den globala konkurrensen handlar
inte bara om handel med varor och
tjänster utan lika mycket om flöden
av kunskap och talang.
Tillhör du den kreativa klassen?
Richard Florida har ett antal kriterier för vem som tillhör den kreativa klassen. Läs mer på Wikipedia
på adressenhttp://en.wikipedia.
org/wiki/Creative_class.
Florida menar att det finns superkreativa, och kreativa personer.
De superkreativa finns som
regel i mediebranschen, bland
konstnärer och designers. Men
också bland ingenjörer, inom IT
och i skolans värld. Kreativ kallas
den som arbetar inom en klassiskt kunskapsintensiv bransch,
exempelvis läkare, jurister och
affärsmän.
Teknik
Innovationer. Patent. Ny teknik. Där är centrala begrepp
för att beskriva vad som krävs för att skapa ekonomisk
tillväxt i ett samhälle där innovationer blir allt viktigare
för utvecklingen. Vi har mött västsvenska bolag som hittat
nya sätt att använda teknik.
Sortering
snabb
som ögat
det kreativa västsverige
Ett kameraöga kombinerat med artificiell intelligens kommer snart i bruk för
att sortera batterier. Renova har köpt
in ett system från Göteborgsföretaget
Optisort. Tekniken kan komma att
appliceras även på andra områden.
en laddning batterier ramlar ner på
sorteringsbandet. Blixten smattrar oupphörligt medan batteri efter batteri sveper förbi kamerans
vakande öga. De flesta batterier fortsätter rakt fram
ner det största kärlet, märkt alkaline, men då och då
pustar tryckluften till och ett batteri puttas ner i något av de gråa rören med texten NiCd, NiMh eller Li.
Omkring 2000 ton batterier samlas in i Sverige varje
år. Optisorts batterisortering står uppställd och provas i Renovas anläggning för farligt avfall på Ringön,
en av två platser i landet med ansvar för inlämnade
batterier. Den repetitiva, nästan hypnotiska, processen att identifiera och klassificera batterierna efter
utseende styrs av en liten datorhjärna som gradvis
blir allt duktigare på att skilja mellan de runt 5000
olika typer som finns på marknaden.
2011
– Det finns stor potential i teknik som tittar på hela
produkter i ett tidigt skede i återvinningsprocessen,
säger Hans Eric Melin, vd för Optisort, för dagen
utan slips och i orange overall.
En annan fördel är att all statistik sparas i systemet,
vilket till exempel betyder att Renova kan se vilka
hittills har den här typen av
arbete skötts manuellt, av personal
med skarpa ögon och flinka fingrar.
Optisorts maskin är inte snabbare
än människan, och kommer troHans Eric Melin
ligen inte att bli det, men den har
andra fördelar. En sådan är att tekniken för optisk
identifiering kan appliceras på andra sorters avfall,
till exempel elavfall, lampor och kretskort.
18
tillverkare som genererar mest avfall. Informationsbanken som byggs upp nu och i framtiden kan också
bli väldigt värdefull.
– Vår teknik kan samla in all information om avfallet
och göra den tillgänglig för marknaden. Det finns
till exempel en stor potential för återvunna sällsynta
jordartsmetaller. Vi kan bli ”the Google of waste”,
säger Hans Eric Melin med ett leende.
Djupandning
det kreativa västsverige
En gång i tiden satt han i Idoljuryn och var en av
Sveriges mest hatade män. Idag sitter han som
VD för Poseidon Diving Systems i Västra Frölunda och tänker revolutionera dykbranschen.
Peter Swartling har alltid gått sin egen väg.
berättelsen om hur Peter
Swartling hamnade i VD-stolen
på Poseidon är en kärlekshistoria. När
han vid ett besök i Marstrand av en händelse fick prova på Poseidons rebreather
var det kärlek vid första andetaget, och
här sitter han nu. Men vi återkommer
till det, först behöver vi nog förklara vad
en rebreather egentligen är.
Rebreather-teknologin är en gammal
dröm för dykare. I korthet går den ut
på att återanvända utandningsluften
genom att skrubba bort koldioxid och
tillföra nytt syre innan luften går tillbaka
till dykaren. System för detta har länge
2021
– Inom dykteknologin
har det inte hänt mycket mer än förfiningar de
senaste 20 åren, och det
här kommer att bli en
revolution.
använts inom militären och av tekniska
dykare, men teknologin har varit dyr,
komplicerad och riskabel att använda.
De potentiella fördelarna med teknologin är många: kraftigt utökad dyktid,
förminskat behov av dekomprimering
efter djupa dyk samt att dykaren får i
sig varm, fuktig luft istället för kall och
torr är bara några av dem. Dessutom
kommer man närmare djurlivet och blir
22
en del av undervattensvärlden, eftersom
utrustningen är ljudlös och luften inte
kommer ut i form av expanderande
bubblor i vattnet.
runt 2005 började Poseidon forska
fram en utvecklad version av teknologin
som skulle kunna användas på konsumentmarknaden. Många år och 75
miljoner egenfinansierade kronor senare
stod en fungerande produkt klar: Poseidon MKVI. Men vid det här laget hade
företaget kört sin energi och ekonomi i
botten, och det fanns ingen ork kvar att
få ut produkten på marknaden.
In klev Peter Swartling, med friska
pengar, kompetens och idéer.
– Poseidon befann sig i en fas där de
behövde en katalysator, så det var helt
rätt läge. Första gången jag fick prova
rebreathern tänkte jag att ”den här
kommer alla att vilja ha, det tåget vill jag
vara med på”.
det kan tyckas lite märkligt att kasta
sig från underhållningsbranschen rakt
ner i en högteknologisk industri. Tänk
på att det här är mannen som upptäckt
artister som Petter, Jennifer Brown, Just
D och Robyn. Men för Peter Swartling
var det inga konstigheter.
– Jag har alltid hoppat mellan länder,
projekt och jobb. Någon har kallat mig
för serieentreprenör, och det tyckte jag
lät rätt roligt. Lite som en seriemördare. Men jag hade redan dykintresset.
Och jag tänkte helt enkelt ”hur kan jag
applicera mig själv i den här branschen,
vad kan jag tillföra”. Jag försöker kort
och gott vara en bra chef. Bra ledarskap,
realistiskt satta mål och god förståelse är
universella egenskaper, säger han.
Han såg många möjligheter att utveckla såväl företaget som branschen
som helhet. Första steget har varit att
introducera rebreathern för de stora
utbildningsorganisationerna, som PADI
och SSI. När instruktörerna väl har lärt
sig att dyka med den – och i sin tur kan
lära ut – kommer det stora genombrottet
på konsumentsidan förhoppningsvis att
komma.
peter Swartling demonstrerar
MKVI, förklarar och pekar. Extra stolt
verkar han vara över det smarta batteriet
som loggar alla dyk och som man kan
flytta mellan olika utrustningar.
– Inom dykteknologin har det inte hänt
mycket mer än förfiningar de senaste 20
åren, och det här kommer att bli en revolution. Vi jobbar också med nya material,
detaljer och snitt på dykdräkterna. Mitt
motto är ”bring cool back to diving”.
Och han har redan lyckats vända företagets utveckling. Under årets första fyra
månader sålde Poseidon mer än man
gjorde hela förra året.
det kreativa västsverige
det kreativa västsverige
Innovationsjammande
Volvo satsar brett för att ytterligare stärka innovationsförmågan i koncernen.
Medarbetarna involveras i Innovation Jams där goda idéer kan leda till nya
produkter eller tjänster.
hur skapar man bättre
grogrund för innovationer i ett
jätteföretag? När Volvokoncernen för
tre år sedan tog ett samlat grepp kring
frågan lät man sig inspireras av IBM:s
så kallade Innovation Jams. Metoden går
ut på att man i stora diskussionsforum
på nätet låter medarbetare komma med
idéer till innovationer.
– Grundtanken är att vi vill involvera
gräsrötterna i strategiskt viktiga frågor,
säger Jonas Thorngren, Chief Project
Manager Innovation.
Han arbetar på Volvo Group Trucks
Technology på Lindholmen och leder
experimenten för förbättrad innovationsförmåga. Inför ett Innovation Jam
identifieras ett fokusområde som ska
förbättras och sedan läggs mycket kraft
på att skapa inspirationsmaterial kring
detta.
– Det kan till exempel vara filmklipp, artiklar eller power point-presentationer,
säger Jonas Thorngren. När jammet drar
igång är det viktigt att deltagarna känner
sig förberedda och stimulerade.
Ett Innovation Jam är tidsbegränsat,
sker i ett forum på Volvos intranät och
är öppet för alla i koncernen, oavsett
var i världen man sitter. Vem som helst
kan presentera idéer och kommentera
andras. När jammet är avslutat görs en
2031
24
första gallring av idéerna och de som
återstår går till Draknästet.
– Principen är densamma som i tv-programmet. Den som har en idé får sälja
in den, säga vad man vill göra och hur
mycket pengar – det vill säga tid – som
När jammet är avslutat
görs en första gallring
av idéerna och de som
återstår går till Draknästet.
behövs. De idéer som passerar nålsögat
blir innovationsprojekt och när teamen
är klara får de visa upp projekten på en
road show.
av lovande projektresultat som
inte passar in, men som är ”för bra för
att dö”, skapas virtuella bolag. När innovationen finslipats och bolaget kanske
fått en marknadsplan finns möjligheten
att det blir ett ”riktigt” bolag” eller på
något sätt blir en del av Volvos struktur.
Än så länge har det hållits ett tjugotal
Innovation Jams, vilka har resulterat i
tusentals idéer. En idé som burit hela vägen är en självlysande skylt som sätts på
sidan av lastbilar och varnar omgivande
trafikanter för att de befinner sig i en
död vinkel. Den har gett upphov till det
virtuella bolaget Hiper Safety.
– Arbetet med Innovation Jams har varit
framgångsrikt och är något vi kommer
att vidareutveckla, säger Jonas Thorngren. Metoden är ju en form av direktdemokrati som man kan använda för
att stärka medarbetarna, oavsett vilken
organisation det handlar om. De får fler
kontaktytor och känner förhoppningsvis
att det finns möjlighet att jobba vidare
med bra idéer som de brinner för. Vi på
Volvo kan engagera många med relativt
små medel och utnyttja styrkan i vår
globala organisation.
det kreativa västsverige
det kreativa västsverige
det kreativa västsverige
Grön el till Afrika
En energilösning från Varaslätten lägger grunden för kommunikation på den afrikanska landsbygden. Den antingen vind- eller solenergidrivna kraftstationen e-site driver mobila basstationer både
billigt och miljövänligt. Och i höst börjar ett pilotprojekt där e-site ska
försörja en hel by i Botswana med ström.
2041
Vara företaget Flexenclosure knoppades av från
Pharmadule Emtunga 2005. Då hade
företaget länge jobbat tätt med telekomindustrin och haft kontakter med Afrika
– och identifierat ett problem. Eftersom
stora delar av kontinenten inte har något
fast telefonnät sköts de flesta tjänster
i Afrika – telefonsamtal, bankärenden
med mera – via mobilen. Problemet
är att basstationerna på landsbygden
nästan alltid drivs av bränsleslukande
dieselaggregat.
Med e-site, som kan drivas med antingen vind- eller solkraft, öppnas en mycket
bättre metod.
– Det tillåter mobiloperatörerna att
expandera sina nät på ett mycket bil-
ligare och miljövänligare sätt, säger Ann
Louise Johansson på Flexenclosure.
Flexenclosure har i dag kontor i Lagos,
Nairobi, Kuala Lumpur och New Delhi.
Ofta sker arbetena på landsbygden under speciella förhållanden.
– Det kräver mycket förberedelser. Det
kan vara sandigt, dammigt och 50 grader
varmt. Men vi har mycket rutin i organisationen.
Fram tills nu har nästan allt handlat om
strömförsörjning till mobilmaster, men
i oktober ska e-sites kapacitet testas
ytterligare.
– Då inleder vi ett projekt i Botswana,
där e-site ska ge strömförsörjning till en
hel by med hushåll och en sjukvårdsklinik, säger Ann Louise Johansson.
27
det kreativa västsverige
Smart brandbekämpning
Med Cold Cut Systems brandsläckare behöver brandmannen inte gå
in i elden för att släcka branden. Den unika tekniken är en framgång i
England och Tyskland. Nu ska Kungsbackaföretaget övertyga
kunderna även på hemmaplan.
2051
skärsläckarens munstycke sätts mot väggen
eller dörren till ett brinnande rum,
vattenstrålen skär sig igenom och fyller
lokalen med en tunn vattendimma, som
sänker temperaturen och dämpar elden.
På så vis kan brandmännen göra en effektiv insats från utsidan före eventuell
rökdykning och det går bara åt en tiondel så mycket vatten som vid traditionell
brandsläckning. Metoden är alltså säkrare för brandpersonalen och minskar
vattenskadorna.
I England och andra länder har Cold
Cut Systems tagits emot med entusiasm.
Metoden borde kunna modernisera
släckningsarbetet även i Sverige, men
VD Peter Oom märker ändå av en viss
försiktighet. Och han vet vems fel det är.
– Tyvärr lovade vi lite för mycket när vi
lanserade produkten i Sverige för några
28
år sedan, och en del kunder blev inte
nöjda. Vi jobbar i en konservativ bransch,
som gärna vill använda sig av teknik som
är beprövad. Det är sunt, men vår stora
utmaning är att på nytt förklara hur vår
skärsläckare fungerar och hur den kan
underlätta brandbekämpningen.
peter oom märker också en annan
kulturskillnad mellan till exempel England och Sverige.
– Den starka hierarkin i England är en
fördel för oss. Om en chef bestämmer
sig för att köpa in skärsläckaren blir det
så. I Sverige ska alla beslut förankras
och det tar lång tid. Men i takt med att
de räddningstjänster som använder vår
produkt blir nöjda sprider sig det goda
ryktet här hemma också. Vi hoppas att
systemet ska finnas på alla brandfordon i
Sverige framöver.
det kreativa västsverige
29
Båtbyggare Benny
kapar marknadsandelar
det kreativa västsverige
Det är tufft för många aktörer i båtbranschen,
men på norra Orust skrivs nya kapitel i en framgångssaga. Nord West & Najad står starkt tack
vare kvalitet, smartness och kundvård.
benny martinsson slår ut
med armen.
– Det är ju här man ska finnas för att få
feeling, säger han. Närheten till vattnet
är viktig både när man bygger båtar och
när man ska visa dem för kunder.
Vi står på altanen utanför hans kontor.
Vågorna skvalpar mot en brygga där
ett par nybyggda segelbåtar är förtöjda.
Varvslokalerna ligger bara ett stenkast
från vattnet och ovanför oss reser sig
Nötesundsbron som förbinder Vindön
med fastlandet.
hela varvet – har företaget rest sig med
prisbelönta storsäljare som NW 390 och
NW 420. Najad förvärvades hösten 2011
och det starka varumärket, också det
från Orust, vårdas ömt. Filosofin är densamma vad gäller alla båtar som lämnar
varvet på Vindön.
– De har en varm känsla med mycket trä.
Och så håller alla detaljer hög klass, från
ädelträ och starka laminat till elinstallationer och riggar. Våra båtar ska vara
så komfortabla att de känns som flytande
sommarstugor.
benny Martinsson borde veta.
Fiskarsonen från öns västsida började
som båtbyggare redan efter nian och
drygt tio år sedan startade han eget. Nu
som 53-åring äger och driver han Nord
West & Najad, som tillverkar exklusiva
motorbåtar (Nord West) respektive
segelbåtar (Najad). När finanskris och
lågkonjunktur slagit undan benen för
många konkurrenter har företaget lyckats ta marknadsandelar.
– Vår verklighet har varit tuffare sedan
början av 2008, men vi jobbar direkt mot
kunderna och med små volymer. När
krisen slog till var det en fördel att inte
ha stora lager.
den höga kvaliteten är grundbulten
2061
nord west grundades 1990 och
trots en riktigt tung motgång i mitten
av nittiotalet – då en brand förstörde
32
till framgångarna och på senare år har
man alltså skaffat sig fler ben att stå på.
– Vi har breddat oss med Najad och
eftersom motor- och segelbåtarna inte
byggs samtidigt har vi inte behövt investera i nya lokaler. Sedan har vi satsat
mycket på begagnatsidan. Vi ”rekondar”
gamla båtar och når på så sätt kunder
som kanske inte vill köpa en ny båt. Men
om de någon gång vill byta upp sig har vi
redan etablerat kontakten.
Benny Martinsson designar och konstruerar fortfarande alla båtar och är lyhörd
inför kundernas önskemål.
– Jag besöker ett tjugotal mässor om året
och är minst lika intresserad av människor som inte köper av oss. Då vill jag veta
varför. Man måste ta till sig kritik och
lyssna på önskemål.
Lasthållare
i tiden
tydlighet och bredd – men även design och
innovation. Det var nyckelord när Mont Blanc år 2011
tog avstamp mot framtiden. Dalsjöfors-företaget, grundat
1948, tillverkar lasthållare för bilar och vill stärka sin position på den europeiska marknaden.
– Vi har jobbat med vår varumärkesplattform och blivit bättre på att visa vad vi står för, säger Mikael Frölander, ny vd.
– Det ska vara tydligt att Mont Blanc säljer lasthållare. Ser
du vår logotyp ska du inte tänka på pennor eller på berget.
Därför har vi jobbat med avsändaren i loggan, så att man vet
vad vi producerar.
Sedan tidigare har Mont Blanc tillverkning i Sverige och
England. Förvärvet av ett franskt företag har gett den europeiska satsningen en extra skjuts. I affären ingick även en
2071
34
fabrik i Rumänien.
– Vi har breddat sortimentet och blivit bättre på att utgå
från konsumenterna, säger Mikael Frölander. Det absolut
viktigaste är funktionaliteten. Det ska vara enkelt att använda
våra produkter.
mont blanc
Lasta takboxen smart. Bilen kan lätt bli vinglig om du lastar för tungt
uppe på taket. Säkra lasten inuti boxen så den inte kan komma i
rörelse. Kolla i instruktionsboken vilken maxvikt som gäller för din
bil – maxvikt är lastens vikt och takboxens vikt tillsammans. Placera
lastens tyngdpunkt så lågt och så nära bilens mitt som möjligt. Lägg
tung last långt ned i boxen, rekommenderar Trafikverket.
Djupdykande teknik. Ventilen som sitter på
dykarens vänstra överarm och systemen
som håller fast handskarna har SI Tech i
Brastad tagit fram.
Extrema förhållanden
svenska vatten är mörka och kalla. Att dyka här
är extremt på många vis. Dessa förhållanden har SI
Tech i Brastad tagit vara på. De gör komponenter till täta
plagg, ventiler för att släppa in och ut gas med tyngdpunkt på
torrdräkter för dykning. Kunderna, som till 80 procent finns
utanför Sveriges gränser, är dräkttillverkare.
– De kommer med problem som vi löser. I och med
att vi har produktionen här på plats finns möjJonas Axelsson ligheter att göra prototyper. Det gör att man som
konstruktör får fria tyglar. Enkelt, snabb och kreativt, säger
Jonas Axelsson, VD på SI Tech.
2081
35
Talang
De är smarta, de är extremt vassa på sitt jobb och de
väljer att stanna i Västsverige. En region som vill fortsätta att växa behöver personer med talang. Sådana
finns det gott om i Västsverige. Vi har träffat några.
Tung
talang
det kreativa västsverige
Han började spela hårdrocksgitarr för att han
lockades av att dricka öl och stå på scen. Efter
17 år med In Flames ser verkligheten annorlunda ut. På sitt CV kan Björn Gelotte skriva
studioägare, krögare, merchandisingansvarig
och arbetsledare.
2091
ibland verkar Björn
Gelotte själv förvånad över vad
som har hänt. Han tar emot utanför
villan i Sävedalen, där han bor med
sambo och tre barn. På altanen står
utemöblerna redo för morgondagens
grillning, i gräset ligger färgglada leksaker huller om buller.
Han kliar sig i det kraftiga skägget och
säger:
– Jag har aldrig sett mig själv som
vuxen. Jag är en kille som spelar gitarr
och dricker bärs. Men när jag ser mig
om märker jag att jag gör ganska vuxna
saker.
Kärnan i In Flames verksamhet är
förstås att spela in skivor och turnera –
vissa år kan det bli över 200 spelningar. Men bandet, som ofta får äran för
att ha skapat genren melodisk death
metal, har funnits sedan 1990. För
att överleva så länge i en föränderlig
bransch krävs något mer. I In Flames fall handlar det om att vårda sitt
varumärke och ha kontroll på bandets
finanser.
– Efter ett tag tvingas man reflektera
över saker som varumärke. Vad står
In Flames för? Vi står för kvalitet.
Ingen av oss är någon extrem stjärna
på sitt instrument, men tillsammans
är vi grymma. Från och med att vi fick
38
råd har vi återinvesterat våra intäkter
i showerna, och vi har inte snålat med
pyrotekniken även om det är dyrt.
In Flames har, närmast bokstavligt, eldat
upp en massa pengar på scen. Men de
har alltid sett det som en investering
och en del av varumärket: In Flames ska
alltid bjuda på spektakulär show.
men investeringarna har också
gällt infrastrukturen runt bandet. I flera
år drev de en egen studio i Holmens
industriområde. I stället för att hyra
studiotid kunde bandmedlemmarna
själva kontrollera inspelningssituationen
och låta arbetet ta sin tid. De hyrde ut
In Flames har, närmast
bokstavligt, eldat upp
en massa pengar på
scen. Men de har alltid
sett det som en investering och en del av varumärket: In Flames ska
alltid bjuda på spektakulär show.
till andra Göteborgsband som Hardcore Superstar, The Haunted och Dark
Tranquillity.
– Det blev en skön miljö, där andra band
och polare kunde hänga. Men till slut
blev de fasta kostnaderna för höga och
administrationen för tung, så vi sålde.
I takt med att skivförsäljningen över lag
har minskat ökar vikten av att hitta andra
inkomstmöjligheter. För två år sedan tog
In Flames befälet över sin egen merchandising.
– Nästan alla band lägger ut tröjförsäljning och liknande på någon extern firma,
men det finns alltid en risk att bli blåst.
För att få trygghet och maximal avkastning känns det bättre att sköta det själv.
Det har fått bandmedlemmarna att ytterligare reflektera över sin image.
– Ditt band har ett värde. Pengar och
klirr i kassan viktigt, men inte allt. När vi
väljer spelningar handlar det om typen
av festival, var på festivalaffischen vi
hamnar och om vilka andra band som är
med. Det är likadant med tröjförsäljning.
Är det bra för vår image om vårt bandnamn syns på t-shirts hos lågpriskedjor i
USA? Är det ett sätt att nå ut eller ser det
billigt ut?
medlemmarna i in Flames tackar
konsekvent nej till lek- och allsångsprogram på TV. De gjorde visserligen en
lyckad turné med mindre klubbspelningar tidigare i år, men vill generellt hålla sig
till de stora scenerna.
– Vi gör inte akustiska versioner. Skivbolagen har ofta sådana idéer för att kränga
fler skivor, men man måste vara varsam
på gränsen mellan att sälja mer och att
vara en sell-out. Skivbolagen har nog
alltid tyckt att vi är jävligt jobbiga.
Förra året hoppade gitarristen Jesper
Strömblad av bandet. Han klarade inte
av turnéerna och det ständiga resandet,
och sedan dess skriver Björn Gelotte
själv all musik för In Flames. Bortsett
från Strömblads sorti har gruppens sättning varit densamma sedan 1998. Björn
tror att en av hemligheterna med In
Flames långa livslängd hör ihop med att
På turné är man ständigt på väg mellan
scener, hotell och
restauranger.
In Flames har sålt över 2,5 miljoner skivor
och klassas som en av pionjärerna inom den
melodiska death metal-genren.
In Flames består av:
•
•
•
•
•
Anders Fridén - sång (1995-)
Björn Gelotte - trummor (1995-1998),
gitarr (1998-)
Daniel Svensson - trummor (1998-)
Peter Iwers - elbas (1997-)
Niclas Engelin
(gitarr, turné 1997-1998, turné 2009,
permanent medlem 2011-)
alla snabbt kopplar om till vardagsliv när
de kommer hem från turné.
– Min fru är ingenjör, vi pratar om helt
andra saker än min musik när vi är
hemma. Tillsammans har vi i bandet ett
helt fotbollslag med ungar.
Det är också hemma han skriver musiken.
– Man skulle kunna tro att man blir
kreativ av alla intryck under turnéerna,
men jag är beroende av att sätta mig
ner och spela in, annars funkar det inte.
På turné är man ständigt på väg mellan
scener, hotell och restauranger.
Restaurangmiljön släpper han ändå inte
när han är i Göteborg. Björn har, tillsammans med basisten Peter Iwers, nyligen
öppnat restaurangen 2112 på Magasinsgatan i Göteborg.
– Det har förstås visat sig vara mycket
mer jobb än vi kunde ana, men det är
väldigt kul att få skapa ett ställe som
man själv vill ha det, med maten, musiken och ölen jag gillar. Fördelen är att
den inte måste generera vinst. Vi lever ju
på musiken.
39
det kreativa västsverige
Flygande förmedling
När Niclas Wennerholm och hans studiekamrater på Chalmers startade Avinode
visste de ingenting om flygbranschen. Tio år senare är de världens största förmedlare av flygningar med privata jetplan.
2101
världen över finns
flera tusen flygplan som
används i taxitrafik och många
resebyråer får förfrågningar
från kunder som vill hyra plan.
På Odinsgatan i Göteborg sitter
ett företag som agerar spindel i
nätet.
– Vår affärsidé är att koppla ihop
flygbolag och resebyråer i ett
globalt bokningssystem, säger
Avinodes VD Niclas Wennerholm.
Fröet till företaget såddes år
2001 på Chalmers Entreprenörskola. Då fanns inget bra system
för att köpa och sälja flygningar
med privata jetplan och kurskamraterna Niclas Wennerholm,
Per Marthinsson och Niklas Berg
satsade – tillsammans med Max
Liebermann – på att förverkliga
sin affärsidé. Systemet luftsattes
40
2002 och kan liknas vid en digital marknadsplats där man får
prisuppgifter och realtidsinformation om var i världen planen
befinner sig.
– Våra intäkter kommer i första
hand från den licensavgift som
kunderna betalar för att få till-
Zlatan har flugit
med ”våra” plan
några gånger.
gång till systemet, säger Niclas
Wennerholm.
– För två år sedan förvärvade vi
vår största konkurrent, ett amerikanskt bolag. Nu omsätter vi
nästan hundra miljoner kronor
om året och har en marknadsandel på 75 procent.
Avinode slår sig dock inte till ro,
avinode
Bolaget
startades i
oktober 2002.
Grundarna Niklas Berg, Niclas
Wennerholm
och Per Marthinsson möttes
på Chalmers
entreprenörsutbildning. Efter
att ha etablerat
sig i Europa
2002 tog sig
bolaget också in
i Ryssland och
Mellan Östern.
Expansionen
fortsatte.
2007 öppnade
Avinode ett
kontor i Florida.
utan strävar vidare mot sin vision: ett system där passagerarna
inte behöver gå via en resebyrå
utan själva kan boka plan online,
precis som när man beställer en
vanlig flygbiljett.
– En flygning i Europa kostar i
snitt 120 000 kronor, men kan
ändå löna sig. Man köper sig
flexibilitet och sparar framför
allt tid men även andra utgifter,
som hotellnätter.
vilka är det som hyr flygplanen ni förmedlar?
– Det kan vara allt från företagsledningar och politiker till
underhållare och rika privatpersoner. Eller en fotbollsklubb som
kontrakterat en stjärna och vill
presentera honom för fansen.
Zlatan har flugit med ”våra” plan
några gånger.
det kreativa västsverige
Spåra cancer med GPS
GPS-teknik låter nu läkarna spåra prostatacancer med enorm precision. Istället för att
strålbehandla frisk vävnad skjuts enbart cancern bort.
– Med Raypilot kan botningsgraden komma att öka samtidigt som biverkningarna
minskar, säger Tomas Gustafsson, vd på Micropos Medical som tagit fram Raypilot.
2111
prostatan, som är stor som
en mandarin, kan röra sig upp
till två centimeter inne i kroppen. Vid
cancerbehandling är det viktigt att
bestråla hela tumören och på grund av
rörelsen täcker man idag in ett område
stort som en apelsin.
– Med traditionell teknik tar man till en
början reda på vart prostatan sitter med
hjälp av röntgen, sedan skjuter man helt
blint. Därför väljer man att stråla ett
större område, säger Tomas Gustafsson
Idén att spåra prostatacancer med GPS kom
faktiskt med en present.
som liknar företagets innovation vid ett
kikarsikte till en strålkanon.
Det där kikarsiktet är en sändare som
placeras intill cancertumören. Radiosignaler visar sedan tumörens exakta position, och strålbehandlingen kan därför
bli mer precis.
idén att spåra prostatacancer med
GPS kom faktiskt med en present. När
läkaren Bengt Rosengren slutade som
professor i Norge fick han en GPS i
avtackning. Med den där apparaten
kunde han se exakt var i världen han
42
befann sig. Varför skulle man inte kunna
utnyttja samma teknik inne i människokroppen?
Bengt Rosengren och läkarkollegan
Bo Lennernäs började diskutera idén
tillsammans med Sten Nilsson och
Seymour Levitt. De kom fram till att
utveckla en GPS för invärtes bruk och
vände sig till Chalmers Innovation.
Bolaget Micropos Medical bildades och
Tomas Gustafsson, med erfarenhet från
andra innovationsbolag, rekryterades
som vd.
Det har tagit nio år och 50 miljoner
kronor. Idag har de en godkänd produkt
som har använts ett tusental gånger
på patienter. Nästa steg är att få igång
marknadsföringen och skaffa distributörer runt om i Europa.
vad kommer raypilot att göra för
vården?
– Raypilot kan bidra till öka botningsgraden, minska biverkningarna och
korta behandlingstiden. Vi ser även att
den totala behandlingen kan bli billigare.
Förhoppningen är att den skall kunna
användas vid behandling av bröst-,
livmoderhals-, lever- och barncancer. Så
det finns breda utvecklingsmöjligheter,
säger Tomas Gustafsson.
det kreativa västsverige
Kreativiteten ligger i luften
När ett litet företag blir stort löper kreativitet och innovationer risk att bli lidande. För
IT-jätten Jeppesen, ett dotterbolag till Boeing, är dock kreativitet en nödvändig och
viktig bit av arbetsvardagen som måste vårdas ömt – även om det innebär att bryta
rutiner och skaka om i strukturen.
sagan om hur en liten Göteborgsverksamhet blev en del av
den globala jätten Boeing började med
ett anspråkslöst projekt inom Volvo. I
mitten av 1980-talet tog en arbetsgrupp
där fram ett automatiserat planeringssystem för bland annat schemaläggning. Flera andra företag visade sig vara
intresserade av att köpa systemet, bland
annat SAS. När Lufthansa kom in som
kund ville de dessutom ha in optimering i systemet, alltså funktioner för att
lägga så smarta scheman som möjligt.
Optimeringsexpertis från Chalmers
plockades in, och projektet började leva
sitt eget liv.
1994 bildades Carmen Systems AB och
knoppades av från Volvo. Under många
år stod företaget på egna framgångsrika
ben och sålde bland annat personalplanerings- och schemaläggningssystem till
olika flygbolag.
– 2006 frågade Boeing oss om vi ville
köpa ett av deras dotterbolag. Vi sa nej,
och då köpte Boeing oss istället. Att bli
sammanslagna med dotterbolaget Jeppesen, som utvecklade och sålde navigerings- och flygplaneringsverktyg, var en
perfekt match, säger Michael Brusberg,
VD för Jeppesen i Sverige.
Vid tiden för avknoppningen från Volvo
hade Carmen Systems 15-20 anställda,
bedömer han.
– Nu är vi ungefär 300 personer och
en av stadens största IT-arbetsgivare.
Här i huset jobbar ingenjörer av drygt
30 nationaliteter, från nyzeeländare till
2121
sydamerikaner. Optimeringsfolk från
hela världen känner till oss och söker
sig hit.
idag servar Jeppesen med sina
innovativa lösningar en tredjedel av hela
världens flygande personal. Många av
de allra största flygbolagen är kunder.
Ett företag som har växt sig så här stort
– med sitt ökade behov av struktur, ordning och processer – löper naturligtvis
högre risk än ett litet bolag att hämma
kreativiteten hos de anställda. Jeppesen
har löst det problemet så gott det går,
delvis genom att faktiskt schemalägga
kreativitet.
Bland annat jobbar man med innovationsdagar, när de anställda får 24 timmar på sig att lösa ett aktuellt problem.
Det förekommer också ”internships”,
där man får jobba en halvdag på en annan avdelning. Det finns också ett kreativt rum med bekväma möbler, datorspel,
ett fotbollsbord och en elgitarr.
– Om inte de anställda får tänka stort och
ha roligt blir inte företaget bäst i världen,
menar Michael Brusberg.
Nya arbetsgrupper, sammansatta för att
bäst genomföra ett projekt, bildas ofta.
Det innebär i många fall att man faktiskt
flyttar på sig inom huset.
– Ja, det här är ett ställe där folk ofta
byter fysisk plats. Den där korsbefruktningen som förr kom naturligt när vi inte
var så många är något som vi måste jobba
aktivt med idag. Men att arbeta med så
många olika kunder från hela världen –
allt från Qantas till Turkish Airlines och
Lufthansa – fostrar en väldigt öppen och
anpassningsbar kultur.
43
det kreativa västsverige
Klustermakarna
Ett startskott och en grogrund för en levande filmproduktion i Västsverige. Det är en vision som det
entusiastdrivna klustret Gothenburg Film Studios nu har omsatt i praktiken. På bara några år har man
attraherat runt 45 bolag som huserar i ett gammalt fabriksområde vid Lindholmen.
2131
domedagsstämd musik
fyller studion på Cloudberry
Sound. Teknikerna Christian och Niklas
håller på att lägga ljud på Dark Touch,
en svensk-irländsk-fransk samproducerad skräckfilm med övernaturliga inslag.
På filmduken stirrar en ung flicka stirrar
ut genom ett fönster.
Cloudberry Sound satt på Konstepidemin tills de för drygt tre år sen drog upp
bopålarna och flyttade hit till Lindholmen. Paul Blomgren DoVan, VD för
Gothenburg Film Studios, ger mig en
rundvandring på området. Här delar
runt 45 bolag med anknytning till filmproduktion på 10 000 kvadratmeters
yta i fabrikslokaler som en gång i tiden
huserade bland annat AGA och Sportex.
– Förut var filmbranschen i Göteborg
liten och fragmenterad, och många kollegor sökte jobb på andra orter. Men vi
visste att vi hade något att erbjuda, och
ville bygga en verksamhet här. För fyra
år sen flyttade vi hit till Lindholmen.
de gamla fabrikslokalerna
kändes då gigantiska, men med tiden
har fler och fler bolag med anknytning
till filmbranschen sökt sig hit och idag
är området i princip fullt. Företagen här
sysslar med allt från ljud, ljus, kamerateknik, rekvisita, scenografi och casting
till spelutveckling. Det finns inga
44
formella avtal eller regler för hur – eller
ens att – bolagen ska samarbeta. Ändå
uppstår spontant konstellationer i en
dynamisk process.
– Till exempel har flera rekvisitörer och
scenografer samlat sina resurser och
startat en gemensam verksamhet runt
rekvisitauthyrning. Vi försöker se till att
hela klustret kan träffas för att underlätta möten. Vi har också en önskan
om att bygga ett epicentrum, en fysisk
mötesplats, men vi har inte pengar till
att avsätta så många kvadratmeter ännu.
inga politiska beslut ligger bakom,
inga offentliga pengar ligger till grund
för klustrets verksamhet. Det är först
på senare år som kommun och region
har skjutit till medel för att utveckla en
del av de många projekt som tar form,
till exempel det återkommande eventet
Gokinema. Men från början är allt som
skapats här sprungen ur ren entusiasm.
– Nånstans bygger det här på blod, svett
och tårar. Vi har satsat enormt hårt,
med tid och engagemang, och fått resultat. Det är ett väldigt mödosamt sätt att
arbeta fram ett kluster på det här viset,
men vår ambition har hela tiden varit
att få snöbollen i rullning. Nu kan vi
erbjuda väldigt smidiga och kostnadseffektiva paketlösningar genom att många
små bolag samverkar på ett bra sätt,
säger Paul Blomgren DoVan.
– Västsverige har enorma möjligheter på filmsidan. Stort kunnande,
det centrala läget i Skandinavien och
finansieringssystemet som Film i Väst
byggt upp, och numera finns det också
en vilja från det offentliga. Politikerna
börjar inse att det vi gör här har många
spinoffeffekter som gynnar hela regionen.
i en av byggnaderna snickrar två killar,
attributörer till yrket, ihop en detalj från
ett rymdskepp i full skala. En miniatyrmodell av hela skeppet ligger bredvid,
och allt är en del av ett hobbyprojekt de
gör på sin fria tid. Killarna visar med illa
dold stolthet lite av vad de hittills har
spelat in, enbart med hjälp av gammal
hederlig filmteknik och miniatyrer –
inte en datoranimering i sikte. Illusionen av att ett enormt rymdskepp störtat
på en äng är ändå fullständig.
Medan vi går mot utgången berättar
Paul lite mer.
– De där killarna satt i en lokal i Majorna förut, och hade svårt att få uppdrag.
Sen flyttade de hit och nu har de fullt
upp. De får kämpa för att hitta tiden till
sina hobbyprojekt. Men det görs mycket
film på ren entusiasm här, vilket jag tror
berikar branschen och skapar drivkraft
framåt.
det kreativa västsverige
45
Smartaste
kontoret
2141
ett och ett halvt år
har gått sedan teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren
AB flyttade in i sitt nybyggda klimatsmarta kontor vid Mölndalsvägen i Göteborg. Nu kan man
konstatera att både arbetsmiljön
och värdena för energianvändning blivit ännu bättre än väntat.
– Vi gick från ett hus byggt på
80-talet med små kontorsceller
till att mest ha öppna ytor. En
omställning för alla, men vi har
fått en tystare arbetsmiljö. Vi tar
mer hänsyn till varandra, säger
Åke Rautio, VD.
för att kontorshus ska få
stämpeln ”Green Building” krävs
en energianvändning på 75 kWh/
kvadratmeter och år. Bengt Dahlgrenhuset ligger betydligt lägre än
så. Närvarostyrning av belysning,
46
datorström, ventilation och värme
finns bland de tekniska finesserna. Solceller på taket, smarta
solavskärmare för fönstren och
återvinning av värme från kontorets serverrum bidrar också.
– Nu kan vi föregå med gott ex-
– Vi gick från ett
hus byggt på 80-talet med små kontorsceller till att
mest ha öppna ytor.
empel och bjuda in kunder till oss
när vi vill visa de senaste tekniska
lösningarna. Men utvecklingen
går snabbt. Nu är det två år sedan
vi projekterade huset och vi
måste hela tiden uppdatera oss,
säger Åke Rautio.
Krisen som vände
I förra numret av West Side Stories tog vi upp textilbranschens återhämtning i Sjuhärad. Från kris på 70-talet till dagens framgångar. Vi åkte till Sjuhärad för att ta
en närmare titt på bolagen som designar, syr och väver på
nästa kapitel i den västsvenska textilhistorien.
Växthusväv
det kreativa västsverige
Det började med överblivet gardintyg och har
utvecklats till komplexa vävar som sparar massor av energi. Kinnaföretaget Ludvig Svenssons
textilier har revolutionerat växthusodlingen.
2151
ab ludvig svensson firade
125 år i somras och har alltid
legat på samma ställe. Här i Kinna har
textilindustrin ännu äldre rötter och traditionen är stark innanför fabrikens röda
tegelväggar. Samtidigt förklaras familjeföretagets framgångar av förmågan att
vidareutveckla tekniker och produkter.
– Det finns alltid någon som kan vara
billigare, så våra produkter måste ha ett
mervärde, säger vd:n Anne Ludvigson,
som tillsammans med sin bror Anders
är fjärde generationens ägare.
Företaget är världsledande på att
styra klimat bakom fönsterrutor, till
exempel i form av gardiner på stora
kontor. Marknaden exploderade efter
andra världskriget, då tullar togs bort
och syntetfibern slog igenom, och på
1980-talet blev den offentliga sektorn
stor kund.
Men Ludvig Svensson skapar även
mer nischade produkter, som textilier
för växthus. Här spelade faktiskt
slumpen in.
– Vi tillverkade tunna, vita gardiner
för den tyska marknaden, börjar Anne
Ludvigson. Men eftersom gardinerna
skulle vara 2,60 meter breda och vår
– Vi halkade in på ett
bananskal men nu
har vi två tredjedelar
av världsmarknaden,
säger Anne Ludvigson
med ett leende.
standardbredd var tre meter fick vi
massor av tygremsor över.
Hon fortsätter:
– Vid den här tidpunkten hade man
börjat förgro gräsmattor och min
farbror, som var textilingenjör, ringde
till trädgårdsgurun Sven Gréen för
att fråga var tygerna kunde komma
till nytta. Sven Gréen svarade att det
inte fungerade med syntettyg men att
växthusodlare hade stort behov av att
skapa skugga och spara energi.
50
ludvig Svensson började därför
utveckla och tillverka speciella växthustextilier. Genombrottet kom i början
av åttiotalet, då man kommit på ett sätt
att få in aluminium i vävarna. Numera
görs de av syntetfiber, aluminium och
plastfolie. Produkterna kan skräddarsys
för specifika grödor – det finns ungefär
tvåhundra olika vävar – och kan i vissa
fall halvera energiförbrukningen.
– Vävarna hängs upp innanför växthusfönstren och gör att man kan styra
temperatur, ljusinsläpp och luftfuktighet. De kan även transportera bort fukt,
så att det inte droppar på grödorna.
Växthusvävarna tillverkas i Kinna och
Kina (för den asiatiska marknaden) och
går nästan uteslutande på export till
professionella odlare. Holland är största
marknaden, men länder som Mexiko,
Ryssland, Polen och Turkiet närmar sig.
– Vi halkade in på ett bananskal men
nu har vi två tredjedelar av världsmarknaden, säger Anne Ludvigson med ett
leende.
– Våra produkter ger besparingar och
ökar produktiviteten. Nu är vi inne
på femte generationens vävar och vi
fortsätter att utveckla dem. Tillsammans
med andra leverantörer, till exempel de
som tillverkar styrsystem, vill vi ta fram
ännu bättre lösningar.
det kreativa västsverige
Matta
diamanter
Keramik i gränslandet mellan konst, hantverk och design. Anna Elzer
Oscarson har kombinerat sin industridesign med gammal svensk
tillverkningsindustri och skapat dammiga diamanter.
2161
anna sitter i en stor röd
skinnsoffa utanför sitt kontorsrum. På fingret bär hon en ring som
hon sakta snurrar på. Det glimmar och
gnistrar när stenarna bryter ljuset från
spotlightens ljus. Hon fascineras av
diamanter.
– Man kan ha en liten diamant på fingret
men ändå vara väldigt stolt över den.
De håller, de är eviga, säger Anna Elzer
Oscarson.
Tillsammans bildar initialerna hennes
varumärke AEO som ligger bakom den
hyllade Dusty Diamonds-serien.
– En del väljer att kalla dem för krukor.
Jag kallar dem för objekt, föremål man
skall vara stolt över att ha i hemmet,
säger Anna Elzer Oscarson.
I processen att ta fram dem tänkte hon
52
på porslinshyllan hos mormor och
morfar. Den var fylld med porslin från
Rörstrand och det fanns en stolthet i de
där prylarna.
– Jag ville göra något jag kunde var stolt
över och kom i kontakt med Porslinsfabriken på Rörstrand Center och
bestämde mig för att det var där jag ville
göra serien. Stället drivs av gamla eldsjälar, riktiga hantverkare. Tillsammans
testade vi oss fram i tillverkningsproces-
Det här är svensk design som är tillverkad i
Sverige.
sen och i val av material, säger Anna som
lade ner ett år i processen att ta fram
objekten.
det kreativa västsverige
Anna Elzer Oscarson är industridesigner i botten och gick 2005
ut produktdesignlinjen på HDK.
Även om hon tidigare läst på
konstskola och kan skulptera är
hennes verktyg en dator.
– Man har ju olika kunskap. Jag
har valt att arbeta med 3D. Den
här produkten hade varit omöjlig
att göra för hand. Jag använder
nya tekniker och blandar dem
design som är tillverkad i Sverige.
Att få ut detta internationellt, det
tycker jag är kul, säger Anna.
Inspirationen till objekten är
hämtade ur diamantens form och
fasetteringar. Men istället för att
göra dem i glittrande glas valde
Anna stengods.
– Dusty betyder dammigt eller
matt på engelska. Det är matta
diamanter som jag skapat. Nu
– Dusty betyder dammigt
eller matt på engelska. Det
är matta diamanter som
jag skapat.
med gammal hantverkstradition.
På så sätt har det blivit någonting
nytt, säger Anna.
hon är stolt över att Dusty
Diamonds skapats i Lidköping
vid Rörstrand Center. För en dryg
månad sedan ställde hon ut på
inredningsmässan Maison & Objet
i Paris.
– I Paris visade jag upp vackra
exklusiva objekt. I och med att jag
har den gamla svenska industrin
och tillverkningen med mig känns
det större. Det här är svensk
54
har jag visserligen utvecklat dem
så att de även finns i högblankt
glaserat porslin, men de första var
matta.
vad har serien Dusty Diamonds gjort för din karriär?
– Vi får väl se vad som händer. Jag
har lärt mig otroligt mycket under
färdens gång och det är klart
att den öppnat dörrar inom en
massa olika områden. Nu skall jag
fortsätta med serien. Utvidga den
till fler produkter, prisklasser och
olika användningsområden.
det kreativa västsverige
55
det kreativa västsverige
Växande nystan
Textilföretaget Ateljé Margarethas satsning på garn för två år sedan visade sig vara ett genidrag. Stickningstrenden ser ännu inget slut och företagets garnsatsning Knittingroom
har hittills vuxit med flera hundra procent.
mitt i sveriges kanske
postordertätaste företagsområde
Viared i Borås ligger distanshandelföretaget Ateljé Margaretha. De är sedan
länge störst i Sverige på broderi, men tar
nu även stora marknadsandelar inom
garn och stickning. 2010 skapade de
varumärket Knittingroom. Första året
växte de med nära 100 procent och hittills i år med ytterligare 80 procent. I år
har man dessutom förvärvat konkurrenten Garntjänst.
– Vi har expanderat något otroligt. Vi
har inte bara tagit marknadsandelar
utan även själva marknaden växer, säger
Ateljé Margarethas VD Mikael Rosendahl.
Tidigare har kunderna främst varit kvinnor från 35 år och uppåt, men sedan nya
idéer om vad som går att sticka utveck-
2171
56
lats har kunderna blivit allt yngre.
– Amigurumi är väldigt populärt, alltså
små stickade figurer eller saker som
kakor och godis. Det blir riktigt, riktigt
häftiga grejer, och då sprider sig intresset
ner i åldrarna, säger Mikael Rosendahl.
på broderimarknaden är Ateljé
Margaretha ensamma och tävlar bara
mot sig själva när det kommer till att
förnya sig. Trots det blir mycket av det
de hittar på bästsäljare.
– Många av kunderna har broderat
bordslöpare i 30 år och har fullt av dem
hemma. Vi hittar på nya användningsområden, som till exempel lampskärmar,
ramar runt speglar och bilder. Till och
med i en snökula. Varje gång vi lanserar
något nytt vet vi att det kommer bli en
succé, säger Mikael Rosendahl.
Bolaget omsätter omkring 200 miljoner kronor per år. En trogen kundkrets
är kvinnor över 35 år. Men nu intresserar sig allt fler unga för handarbete.
Hos Ateljé Margaretha märks det bland
annat i en ökande försäljning av så
kallade amigurumi-mönster. Amigurumi är japanska och betyder ungefär
stickad eller stoppad leksak. Idealet är
gullighet, så kallad kawaii på japanska.
det kreativa västsverige
Mötesplats för
mode och design
Marketplace Borås är affärsarenan som vill skapa en internationell mötesplats för mode,
textil och design. Nästa år flyttar den in i nyrenoverade fabrikslokaler i Simonsland, Borås.
Det är här korsbefruktningen av kunskap och kreativitet ska forma branschens framtid.
– det blir en häftig, cool och kreativ miljö där vi använder känslan av de gamla industrilokalerna fast med
en modernare touch, säger Therese Bengtsson, projektledare för
Marketplace Borås.
Det nedlagda fabriksområdet Simonsland, mitt i centrala delarna av Sveriges textilhuvudstad Borås, byggs just nu om till att
bli ”Textile and Fashion Center”. Av de cirka 60 000 kvadratmeter som hela området rymmer kommer Marketplace Borås
flytta in på 3 000 kvadratmeter. Där ska allt från världsledande
textilföretag till unga företagare och kreativa designers mötas
och utbyta idéer.
2181
visionen är att den gamla silkesfabrikens rymliga salar ska
bli en knytpunkt för textil-, mode- och designbranschen. En
satsning är Fashion Gallery, en levande marknadsplats där unga
företag driver direktförsäljning mot konsumenter samtidigt som
de kan få stöd av all den kompetens och erfarenhet som kommer
att finnas i huset.
Även internationella företag ska etablera sig med kontor på den
nya arenan. Det är mötet mellan olika erfarenheter och kompetenser som är målet.
– Då skapas dynamik och kreativa affärsidéer. Ambitionen är att
så många företag som möjligt väljer vår mötesplats. Det kan vara
allt från textilleverantörer från Kina och Indien, modefotografer
och producenter till marknadsföringsbyråer som är inriktade på
textil- och modebranschen, säger Therese Bengtsson.
58
när fabriksbyggnaden står klar 2013 kommer blandningen av öppna ytor, salar och mindre möteslokaler ge utrymme
för mässor, utställningar, showrooms, föreläsningar och mycket
mer.
– våra besökare ska komma hit från hela världen för att delta
på stora internationella modevisningar och konferenser här i
huset. Dessutom kommer vi anordna events som till exempel
seminarier, utbildningstillfällen och matchmaking mellan företag, allt under samma tak, säger Therese Bengtsson.
På Marketplace Borås är man övertygad om att arenan kommer
öka Borås och Västsveriges attraktionskraft.
– Absolut. Vi vill att det ska göras affärer här och vi vill även
locka de mindre skandinaviska företagen. Ska man driva företag
så ska man göra det i Borås, säger Therese Bengtsson.
marketplace borås
•
Marketplace Borås består idag av cirka 90 företag ur Sjuhärads
näringsliv samt Borås kommun och Högskolan i Borås.
•
Inflytt på Textile and Fashion Center sker under 2013.
•
Det kommer finnas 25 på 1 000 kvadra tmeter, mellan 20 och 25
platser i galleridelen på 1 000 kvadratmeter samt
1 000 kvadratmeter avsedd för events och modevisningar.
det kreativa västsverige
59
Detta fanns i Reimars väska.
Se vad andra bär med sig!
Vita fläckar och
stora ögonblick
Reimar Westerlind, 83 år och koncernchef för ACG Gruppen, vill inte
kalla sig chef eller något annat i den stilen.
– Jag är en livsnjutare, för i affärer och i livet handlar det om att fånga
ögonblicket, säger Reimar.
med en omsättning på dryga
250 miljoner kronor per år har
ACG-gruppen med Reimar vid rodret
sin beskärda del av framgångar. Men
motgångarna har var varit många och
det är de där tuffa stunderna som Reimar
värdesätter.
Som 14-åring blev han relegerad. En
klasskamrat hade plockat fram en kniv ur
fickan och ristat in några krumelurer på
skolbänken. Reimar fick skulden och blev
utslängd från skolan.
– Jag visste ju vem som hade gjort det
men jag skvallrade inte. Rektorn hade
bestämt sig för att det var jag, han sa
”äpplet faller inte långt från trädet”. Du
vet, pappa var alkoholist. Att bli avvisad
från skolan knäckte mamma och jag
körde huvudet i väggen. Men efter ett tag
bestämde jag mig för jag skulle komma
tillbaka. Till slut erkände den där killen
och jag fick en offentlig upprättelse i au-
2191
lan. Rektorn hade fel. Det var det största
ögonblicket i mitt liv, säger Reimar och
ler.
Han lärde sig tidigt att aldrig ducka och
att återkomsten smakar sött.
på något sätt har Reimars tankekraft
tagit honom genom alla tuffa stunder.
Som när han med viljekraft och sunt
leverne överlevde prostatacancer. Eller
som när hans företag tog sig genom textilkrisen. Han är en överlevare, som efter 57
år fortfarande framgångsrikt framhärdar
i den svenska textilindustrin som idag
sysselsätter en tiondel av vad den gjorde
på 60-talet.
– Du måste vara beredd att njuta av alla
motgångar. Många glömmer vägen till
målet medan jag njuter av nuet. Även i
motgång, säger Reimar.
Han kan tyckas vara en kraftmänniska och
sover bara omkring fem timmar per natt.
61
– reveljen går klockan sex på morgonen, då hoppar
jag upp. På programmet står Borås Tidning och frukost
med frun. Sedan är det full rulle, jag sitter ju som
gruppchef i ett familjeföretag där vi har ett moderbolag
och tio dotterföretag. Dagarna är inte svåra att fylla.
Jag jobbar mest med framtid, planerar tio år framåt.
Har man som jag gått igenom textilkrisen så vet man
att man skall vara ute i god tid annars försvinner man,
säger Reimar.
– Jag är en entreprenör. En
människa som hittar hål, tomrum, vita fläckar som jag fyller.
reimar westerlind är en god berättare och säger
själv att en del i hans framgång är sociala färdigheter.
Som ung grabb arbetade han extra på sin pappas frisörsalong. Där rakade han herrarna och champonerade
damerna.
– Det var där jag lärde mig att ta folk och det har jag
haft nytta utav. Förr reste jag ungefär 150 dagar om året
och i internationella affärer handlar det om att vara
intressant. Jag brukar säga att 20 procent är affärer,
resten är att knyta kontakt. Prata om fiske, kultur eller
annat som intresserar, säger Reimar.
Enligt Reimar handlar hans arbete till mångt och
mycket om att sälja.
– Jag är en entreprenör. En människa som hittar hål,
tomrum, vita fläckar som jag fyller. Jag söker inte utan
finner, det är lurigt det där. Man snubblar över idéer.
hur har du hållit igång idéverksamheten?
– Letar du aktivt efter grejer blir du trött. Den som finner använder inte energi. Därför är det inte tröttande
och jag har lusten att gå till jobbet varje dag. Du får
skapa den där lusten. I varje människa finns det lika
mycket energi som i ett kärnkraftverk, så den där energin finns där. Det har inte med åldern att göra.
Så lyckas du i affärer – Reimars bästa knep
1.
Älska människor, annars kan du inte vara företagsledare.
2.
Tro på dig själv, ditt företag och din produkt.
3.
Passion. Du måste ha en lidelse för det du gör.
4.
Lust. Det är den glädje du får av lidelsen.
5.
Uthållig lönsamhet ska alltid vara det yttersta målet.
62
det kreativa västsverige
Eton håller måttet
Tillfälliga trender är inget för skjorttillverkaren Eton i Gånghester. Istället satsar man på beständiga värden, som hög
kvalitet och tidlöshet. Och det ger resultat – i fjol sålde man
585 000 skjortor i 35 länder. Om fem år planerar man för
över en miljon.
2201
– design och kvalitet
går hand i hand för oss, säger Jan Borghardt, senior advisor
och brand manager på Eton.
– Till exempel är vi är nog de
enda världen som inte köper
färdiga tyger, vi insåg nämligen
att den kvalitet vi sökte inte fanns
på marknaden. Istället köper vi
den finaste råbomullen som våra
partners får spinna och väva åt
oss, och vi är med vid alla moment
under tillverkningen.
Att ha så höga kvalitetskrav har
inte varit den billigaste vägen att
gå, medger Jan Borghardt.
– Men vi bestämde oss ändå för att
göra det. Och med facit i hand har
det visat sig vara ett bra beslut.
Folk glömmer vad de betalar för
skjortan, men de minns hur den
känns att bära.
Handen på hjärtat – skulle du
känna igen en av era skjortor på
gatan?
– Ett otränat öga skulle kanske
inte göra det, men jag ser direkt på
kvaliteten om det är en av våra.
63
Tolerans
Det krävs öppna sinnen, en mix av livsstilar och en öppenhet
för att mötas över gränser för att en region ska fortsätta att
utvecklas. Forskaren Richard Florida har både bohem- och
gayindex när han studerar kreativitet. Vi har mött bolaget som marknadsför något av det mest bohemiska vi har
– konsten.
|
Konstf Ar d i g t
det kreativa västsverige
2211
kommunikationsbyrån milk vill slå
ett slag för tätare samarbete mellan konstnärer och näringsliv. I samarbete med Stefan Karlsson
och Jacob Dahlgren har byrån till exempel gjort en
konstinstallation i Marieberg Galleria i Örebro.
– Det är en stor möjlighet för konstnärerna. De får
intressanta uppdrag i form av riktiga projekt för
näringslivet, säger Anna Reynold, VD.
– Konst och kultur är ett bra komplement till de traditionella köpta kanalerna. Det får stort genomslag
och blir något man pratar om.
Ett annat exempel på hur Milk arbetat med konst
var den interaktiva vandringen ”Konsten pratar” på
Göteborgs Konstmuseum, där besökarna via mobilen
kunde ge kommentarer om konsten som sedan visades live vid respektive verk.
66
det kreativa västsverige
Gröna fingrar
På parkeringen står 14 miljöklassade gasbilar. Alla anställda har fått utbildning i ekonomisk bilkörning, företaget källsorterar 21 avfallstyper och på kontoret serveras bara
rättvisemärkt kaffe. På Bellis växtmiljö har miljöarbetet blivit en del av företagskulturen
– trots svajig konjunktur.
det är inte utan stolthet som Gösta Sundström berättar om sitt företags miljöengagemang. Kanske är kopplingen naturlig när man
arbetar med gröna växter, men ett ständigt pågående
miljöarbete är inget som realiseras utan ansträngning.
– Vi köpte våra första elbilar 1997. Två Citroën Berlingo, fantastiska bilar som höll i tio år. Sedan har vi
fortsatt att tänka grönt, och fick vår första miljödiplomering 2004.
Gösta Sundström grundade företaget 1982. De första
självvattnande krukorna hade kommit några år tidigare och gav upphov till en ny bransch: gröna växter
på kontoret, som sköttes av en extern firma i stället
för att en anställd skulle lägga en halvdag i veckan på
att gå och skvätta med vattenkannan.
2221
vid starten hade han två anställda. Sedan dess
har Bellis växtmiljö vuxit organiskt – ursäkta vitsen
– och sysselsätter i dag 27 personer, med bas i ett
grönvitt hus intill motorvägen i Partille. Men företagets väg har inte varit spikrak. Hela affärsidén är
att ge andra företag lite guldkant på kontorsmiljön:
en växtgrupp i receptionen, lite grönt i fikarummet.
Precis den sortens extrautgifter som kunderna riskerar att dra in på när konjunkturerna viker nedåt.
Ändå har Gösta Sundström aldrig tvekat att överge
företagets egen miljö- och mångfaldspolicy. Kanske
just för att Bellis växtmiljö är beroende av att andra
företag fortsätter att lägga pengar på trivsel och
arbetsmiljö även i kärvare tider.
– Det är ingen direkt ekonomisk vinst, och de senaste åren har varit tuffa, men vi har hållit på med
miljöarbetet så länge nu att det ingår i vår företagskultur. Vi kommer aldrig att tumma på det, säger
67
det kreativa västsverige
Gösta Sundström.
Samma inställning gäller att ta in personer med olika funktionshinder i verksamheten, eller erbjuda arbetsträning för
personer som är på väg tillbaka till arbetsmarknaden efter till
exempel utbrändhet.
– Det är inget märkvärdigt, men vi tycker att vi som har haft
tur i livet kan dela med oss till de som inte varit lika lyckosamma. Vi har haft många praktikanter med olika handikapp
som har passerat genom företaget under många år. En kille,
Linus, var här två dagar i veckan i flera år tillsammans med
– Det är inget märkvärdigt, men vi
tycker att vi som har haft tur i livet
kan dela med oss till de som inte varit lika lyckosamma.
sin assistent. Kommunen tyckte visst att det blev för dyrt
att bekosta hans taxiresor, så han slutade nyligen. Men han
hjälpte oss med enklare sysslor och det var inspirerande att se
honom växa.
68
varken miljöarbetet eller engagemanget för funktionshindrade är något som Gösta Sundström förväntar sig ska
ha affärsmässigt positiva effekter. Däremot saknar han att Bellis miljövänliga inriktning inte ger pluspoäng hos kommunen
vid exempelvis upphandlingar.
– Många företag är miljödiplomerade, men vi ligger skyhögt
över kraven. Senast sa kommunens inspektörer att de inte
kommer att göra någon inspektion på tre år, eftersom vi har
skött oss prickfritt i åtta år. Men den enda moroten vi får för
att vi kör miljöbilar är gratis parkering inne i stan.
Nu hoppas Gösta Sundström att han ska få företaget att växa
ytterligare.
– Det är inget självändamål att växa, men vi vill ju göra en
viss vinst så att vi har råd att fortsätta förnya vår bilpark och
skicka vår personal på fortbildning. Vi har ett uttalat mål att
vår personal ska ha branschens högsta kompetens.
Sedan hoppas han att få in nya praktikanter, som kanske kan
ersätta den flyktade Linus. – Företaget som sådant saknar inte Linus, eftersom det kostade lite att ha honom här. Men alla som jobbar här saknar
honom.
det kreativa västsverige
Jurister
med
brokig
bakgrund
Ett varumärkesarbete och de egna medarbetarnas samhällsengagemang fick Vinge att tänka nytt
kring sin marknadsföring. Sponsringen av golfbanor byttes mot en satsning som har fått fler unga
med utländsk bakgrund att intressera sig för juridik.
2231
när advokatfirman vinge
för tio år sedan började utforska
sin egen identitet i ett marknadsföringsprojekt upptäckte man att en stor andel
av medarbetarna hade ett intresse för
samhällsfrågor som inte tagits tillvara
tidigare. Vinge beslöt att byta ut de
tidigare sponsringsprojekten mot något
som bättre motsvarade de egna värderingarna.
Kort därefter fick Olof Jisland, partner
och ansvarig för marknadsföringen,
ögonen på en artikel i tidningen Advokaten, som påtalade en allvarlig brist i det
svenska rättssystemet.
– År 2002 fanns det knappt en enda
advokat, domare, åklagare eller kronofogde med utländsk bakgrund i Sverige.
Anmärkningsvärt med tanke på hur
landets befolkningssammansättning ser
ut i stort, konstaterar Olof Jisland.
anmärkningsvärda siffror, men
spelar de egentligen någon roll? Är inte
lagar och regler så tydliga att det kvittar vem som försvarar eller dömer i ett
rättsfall?
– Det spelar absolut stor roll, konstaterar Olof Jisland. Om vi vill undvika en
situation där det bildas ett ”vi och dem”
måste vi förändra situationen. Om människor misstänker att de råkar illa ut och
blir sämre behandlade av rättsväsendet
på grund av sin bakgrund så har vi ett
problem för hela rättssäkerhetssystemet.
Vinges bidrag till att lösa problemet blev
projektet ”Arbetsliv på lika villkor” som
syftar till att öka intresset bland ungdomar med utländsk bakgrund för att
Advokatbyrån Vinge är en av landets
största byråer. 2002 startade företaget sitt
mångfaldsprojekt. Vinge samarbetar sedan
dess med Angeredsgymnasiet i Göteborg,
ROSS Tensta och St. Botvids gymnasier i
Stockholm och Malmö latinskola. Som en
direkt följd av samarbetet driver Angeredsgymnasiet en linje med juridik som
inriktning. Elever från de skolor som ingår i
Vinges mångfaldsprojekt kan söka stipendier från Vinge.
2012 är stipendiaterna från
Angeredsgymnasiet
•
•
•
Seynab Suleman Linnéa Luukinen
Darja Kazymyrova
studera juridik. Tillsammans med fyra
gymnasieskolor i invandrartäta områden
i Stockholm, Göteborg och Malmö har
Vinge de senaste tio åren varit ute bland
eleverna och berättat om juristyrket,
medverkat i undervisningen, tagit med
elever på studiebesök och delat ut stipendier bland avgångselever som valt att
söka till juristlinjen.
och mycket har också hänt sedan
2002. Ett antal elever i projektet har valt
att bli jurister, juridik har blivit en valbar
inriktning på ekonomprogrammet på
Angeredsgymasiet och på Vinges egen
lönelista finns i dag en betydligt större
blandning av namn med olika härkomst
jämfört med tidigare.
– På Vinge är alla stolta över projektet,
och vi är nöjda med att vi breddat vår
rekryteringsbas och kunnat rekrytera
duktiga och eftertraktade nya jurister.
Eftersom många av våra uppdrag har
anknytning till utlandet har vi också stor
nytta av en mer blandad personalstyrka.
Med olika kulturella erfarenheter och
språkkunskaper i arbetsgruppen blir vi
mer internationella, inte minst i våra
klienters ögon, säger Olof Jisland.
69
det kreativa västsverige
Förortsarkitekter
Framtidens arkitekter finns i förorten. Det tror Sveriges största arkitektkontor White,
med säte i Göteborg, och satsar därför på att öka intresset för arkitektur bland ungdomar i Norra Biskopsgården.
det är ett win-win-projekt,
menar Johanna Engberg, vice
kontorschef i Göteborg och Whites
projektledare för satsningen.
– För att kunna arbeta med exempelvis
stadsbyggnadslösningar i miljonprogrammen så bra som möjligt vill vi lära
oss av dem som bor där. De flesta av
våra anställda har inte vuxit upp i miljonprogrammen och vi på White vill representera hela samhället. Ungdomarna
i sin tur får lära sig vad det innebär att
arbeta som arkitekt, säger hon.
Sedan 2010 har White samarbetat med
Neutrala ungdomsföreningen, som
engagerar unga i Norra Biskopsgården. Genom bland annat praktik och
studiebesök skapar projektet kontaktytor och nätverk som är viktiga för alla
inblandade. Johanna Engberg menar att
dagens arkitekter är en förhållandevis
homogen grupp och hoppas att projektet kan förändra det.
– Många av ungdomarna vi samarbetar
med kände först inte till att det över
huvud taget går att arbeta som arkitekt.
De hade ingen som helst inblick i yrket
och hur ska man kunna intressera sig
för ett yrke om man inte vet att det
finns?
2241
white försöker öka intresset för
arkitektur genom att föreläsa på skolor
i Norra Biskopsgården, bjuda in ungdomar och deras föräldrar till studiebesök
70
på kontoret i centrala Göteborg och
även besöka dem i deras hem.
Varje termin tar White dessutom in fyra
nya praktikanter från högstadiet i Norra
Biskopsgården. De får skapa sina egna
visioner av hur de vill att deras förort
ska se ut.
– När vi på White tidigare resonerade
kring hur miljonprogramområdena borde förnyas så pratade vi om saluhallar
med exotiska livsmedel och sånt som vi
själva skulle uppskatta. Det fnyser praktikanterna åt. De vill ha skyskrapor och
stora företag som till exempel H&M, för
att känna att de också är en marknad
som företagen är intresserade av, säger
Johanna Engberg.
ungdomarna utformar under
praktiken egna visioner och som avslutning visa de dessa för Whites arkitekter.
– Många av dem är jätteduktiga. Utan
att darra på stämman står de här på gården och presenterar sina modeller inför
ett hundratal av kontorets anställda. Jag
tycker det är otroligt strongt.
Förhoppningen är att ungdomarna i
Norra Biskopsgården blir sugna på att
arbeta som arkitekter och att de minns
tiden på White som något positivt när
de gått ut grundskolan.
– Vi kommer fortsätta hålla kontakt
med dem och hoppas att de vill plugga
vidare till arkitekt när de blir äldre,
säger Johanna Engberg.
det kreativa västsverige
Utforskaren
Bjud in så många som möjligt att tycka och var inte rädd för problem
som dyker upp. Så lyder regissören Ruben Östlunds knep för att få till
ett lyckat manus. I vinter börjar inspelningarna av hans nya Avalanche
i franska alperna.
2251
det första ruben Östlund
gjorde när han bestämt sig för
att göra den nya filmen Avalanche var att
beskriva öppningsscenen för journalister och filmfolk:
”En familj äter lunch på en uteservering
vid skidbacken. Plötsligt går en lavin
på andra sidan backen, de tittar och
beundrar spektaklet. Men plötsligt byts
fascinationen mot skräck när lavinen
kommer närmare – och pappan får panik och springer därifrån. Men lavinen
stannar en liten bit från restaurangen,
och medan lugnet lägger sig kommer
pappan tillbaka till familjens bord.”
– Visst är det bra? Hur förhåller man sig
till en sådan situation? Hur ska familjen
reagera? Jag tycker att det är jätteintressant, säger Ruben Östlund när han tar
emot på produktionsbolaget Plattforms
vindskontor på Vallgatan i Göteborg.
Hans entusiasm går inte att ta miste
på. De flesta som jobbar med skapande
verksamhet – författare, filmare – brukar ha en tydlig ovilja mot att låta utomstående läsa eller se ett ofärdigt verk.
Ruben Östlund är tvärtom. Att tala öppet
om verket och att bjuda in andra att
tycka är en del av hans kreativa process.
– Jag tror att många andra filmare är
rädda att bolla idéer, rädda att deras
story inte ska hålla, rädd att någon ska
sno deras idé. Jag fungerar inte så. Om
jag berättar min historia för dig märker
jag om du tappar intresset. Då är det ett
tecken. Eller så kanske du säger något
som förbättrar historien. Jag berättar
mina idéer för andra, hela tiden.
Så blev också inledningen till Avalanche
till.
– jag hade halva idén till inledningsscenen, sedan tipsade skådespelaren
Leif Edlund Johansson om att pappan
skulle springa i väg. Då visste jag att jag
hade en idé som skulle räcka till en hel
film.
På en stor vägg på kontoret sitter råmanuset för Avalanche uppklistrat som en
storyboard. Hela filmen, från scen 1 till
58, tillsammans med tidningsklipp och
bilder som ska ge inspiration till detaljer
och scener. Ruben Östlund är mitt i
manusarbetet och några knutar återstår
fortfarande att lösa.
– Men jag har lärt mig att inte bli orolig
för att det är jobbigt ibland. När ett problem uppstår är det oftast ett tecken på
att man redan har börjat lösa det.
Naturligtvis finns några han lyssnar
mer på än andra. Plattformkollegan och
producenten Erik Hemmendorf är den
det kreativa västsverige
han litar mest på. Tillsammans har de byggt upp
Plattform Produktion till en av Sveriges mest intressanta leverantörer av dokumentär- och spelfilm.
Episodfilmen Gitarrmongot 2004 blev en uppmärksammad debut och uppföljaren De ofrivilliga
det stora genombrottet. Play – om en grupp svarta
förortskillar som rånar välartade medelklassbarn på
– Hur vi reagerar i krislägen är
jätteintressant. Hur vi försöker
rättfärdiga både vårt eget och
andras beteende i efterhand.
telefoner – blev 2011 års mest omdebatterade film.
Ruben Östlund belönades med en guldbagge för
bästa regi, men det fanns också dem som tyckte att
han gick rasisters ärende.
– Play är spekulativ i sitt sätt att söka provokation
och jag visste att det skulle ge reaktioner. Nu har jag
lagt debatten bakom mig och är jag glad över alla
74
som brydde sig om att ha en åsikt. De som håller tyst
är rädda att ha fel.
i avalanche fortsätter Ruben Östlund att
utforska människors beteenden, gruppens påverkan
på oss och vilka roller vi tar i olika situationer.
– Hur vi reagerar i krislägen är jätteintressant. Hur
vi försöker rättfärdiga både vårt eget och andras
beteende i efterhand. Bilden vi har av oss själva och
varandra rubbas. Statistik som visar att par som varit
med om flygkapningar ofta skiljer sig efteråt. De har
visat sidor för varandra som de inte vill se. Förhållandet rubbas.
Kommer Avalanche att väcka liknande reaktioner
som Play?
– Nej. På skidsemester åker välbeställda människor
som har råd och är vana vid att ha kontroll på världen. Därför är det lockande att kasta omkull den, och
det tycker folk i allmänhet nog är okej. Om filmen får
konsekvenser lär det bli att skilsmässorna ökar och
skidturismen minskar.
det kreativa västsverige
Framtidsspaning
Det är ny teknik, skapad och använd av talangfulla människor med ett öppet sinne som har placerat Sverige i
topp bland världens kreativa länder. En del menar att det
svenska grupparbetet också är en del av förklaringen till
vår framgång. Möt bolagen som vill ta den svenska modellen till nästa nivå.
Alla tillsammans
det kreativa västsverige
Kreativa företag behöver en kreativ arbetsplats.
Innovatum i Trollhättan har skräddarsytt en
kontorsmiljö där traktens unga nyskapare kan
mötas.
2261
bland färgglada fåtöljer,
sittpuffar och uddabord sitter
Vedran Rupić och Fredrik Fornander och diskuterar. Vedran driver ett
filmproduktionsbolag, Fredrik sysslar
med casting av skådespelare till filmer.
De är båda utmärkta exempel på unga
företagare i en kreativ bransch som hittat ett gemensamt tak över huvudet på
Innovatumområdet i Trollhättan.
Här hos ACT – All Creators Together –
har de funnit den arbets- och mötesplats
som ska ge deras företag en kick i rätt
riktning, och som ska göra Fyrbodalregionen till ett dynamiskt, kreativt
centrum.
Vedran Rupić säger:
– Det känns inte som en vanlig arbetsplats. Jag har i och för sig inte arbetat på
någon, men ändå. Här är det alltid folk
som jobbar eller bara hänger, även på
kvällarna. Man kan alltid hitta någon att
prata med, någon som lagar mat i köket
eller tittar på fotboll i loungen. Det är
lite kollektivstämning. För vår verksamhet är det grymt.
Hela tanken med Innovatumområdet
78
är att skapa mötesplatser där människor från skilda verksamheter ska
mejsla fram produkter och tjänster för
framtiden.
act är ett sätt att ge unga kreatörer
en arbetsplats med bonusar, både i form
av skön arbetsmiljö och potentiella
samarbetspartners. Som medlem i ACT
är du med i ett nätverk av små, kreativa
företag. Verksamhetens kärna är ett ljust
våningsplan i en av de gamla industrilokalerna, där det finns soffgrupper,
pentry, mötesrum av olika storlekar,
film- och ljudstudios med mera. Här
finns också 18 kontorsrum, där Fredrik
Fornängers Feber Casting, hyr in sig i
ett, och Vedran Rupićs Miuta Film i ett
annat.
– Det här är perfekt, mycket bättre än
att sitta i någon källare nere på stan och
uggla för sig själv. Att sitta här är socialt,
praktiskt och ekonomiskt, säger Fredrik
Fornänger.
För 3 500 kronor i månaden får de kontoret och tillgång till resten av lokalerna
– och goda kollegor. I nätverket ingår
det kreativa västsverige
i dag fler än 40 småföretag, där drygt
hälften valt att ha sitt kontor någon
annanstans. Men alla är fria att boka
mötesrum, vara med på föreläsningar
eller på någon av de klubbkvällar eller
Pecha Kucha-arrangemang som ACT tar
initiativet till.
– Eller så kan de hyra ett open workspace, om de tillfälligt vill sitta hos oss
och arbeta, säger projektledaren Gunnar
Walldén.
han och kommunikatören Jenny
Persson planerade ACT i ett och ett
halvt år innan portarna slogs upp i oktober 2011. De funderade över hur man
skapar en kreativ miljö och hur man underlättar möten. De gjorde studiebesök
på Malmös motsvarighet Minc, frågade
runt och tänkte själva.
Resultatet blev det brokiga möblemang-
80
et i ACT:s centrala lounge där vi sitter,
och en kontorsmiljö där inredning och
färg är funktionell, men tillräckligt ovanlig för att locka till ett leende när man är
på besök.
– När statens representanter kom hit
De funderade över hur
man skapar en kreativ
miljö och hur man underlättar möten.
efter Saabs konkurs hade vi mötet här
i loungen. Vi tror att det händer något
då, jämfört med om vi hade setts i ett
traditionellt konferensrum där det mest
kreativa inslaget är att bordet är en
aning ovalt, säger Lennart Walldén.
att fånga upp människor och idéer
efter Saabs konkurs var något som tidigt
fanns med i planeringen. Flera Saabavknoppade företagsidéer finns nu på
Innovatums Inkubator, en sorts växthus
där nystartade företag ska få utvecklas,
vägg i vägg med ACT. Det var där Vedran
Rupićs Miuta slog rot efter att han var
klar med sin utbildning på filmhögskolan. Och kanske är det just läget som är
Innovatums och ACT:s riktiga trumfkort – oavsett den medvetet bohemiska
inredningen.
Ansamlingen av olika näringar och kreativa institutioner är ovanlig, och borde
kunna leda till fruktbara samarbeten.
Jenny Persson säger:
– Om ACT växer kan vi bygga ut. Men vi
kan också utöka samarbetet mellan ACT,
Filmhögskolan, Kulturskolan, forskning
och produktion. Här finns en väldig
potential.
det kreativa västsverige
innovatum
Bildades som en stiftelse 1997 för att ta
tillvara det g amla industriområdet.
Har ett produktionstekniskt centrum, ett
energi- och miljötekniskt centrum och
ACT, en mötesplats för kreativa näringar.
Driver också Innovatum, en plattform för
nystartade företag och Science Center,
en teknikpark som riktar sig till skolor och
familjer.
Verksamheten finansieras av Västra Götalandsregionen, Fyrbodals kommunalförbund, Trollhättans stad, Tillväxtverket och
EU:s regionala utvecklingsfond.
På området finns också bland annat Science Center, Film i Väst, Högskolan Väst,
Saab Bilmuseum, Volvo Aero, Kulturskolan och Evenemangsarenan Nova.
det kreativa västsverige
HiQ bygger
framtidsstaden
Hur kommer informations-Göteborg att se ut jubileumsåret 2021?
Den nya informationsteknologin har påverkat vår vardag, och kommer
att göra det i ännu högre grad i framtiden. Frågorna om vart utvecklingen är på väg brottas konsultföretaget HiQ med på daglig basis.
2271
när Västsvenska Handels- de närvarande åskådarna – till exempel
vill de gärna få info om atleterna och
kammaren presenterade sin
100-lista med visioner för det framtida
Västsverige så tog konsultföretaget HiQ
på sig att titta på hur infrastrukturen
kan utvecklas. Och i detta begrepp
ingår inte minst elektronisk kommunikation. Vilka möjligheter finns?
Vi börjar med att blicka sex månader
in i framtiden. Många människor har i
fickan ständigt med sig en fullfjädrad,
ständigt uppkopplad dator i form av en
smart mobil. Det är något som arrangörer behöver ta allt mer hänsyn till vid
evenemang av olika slag. När inomhusEM i friidrott arrangeras på Scandinavium i mars 2013 är HiQ digital
partner till Göteborg & Co, som har fått
eventuppdraget.
– Göteborg & Co ville ha in en partner
som vet hur man kan använda IT för att
förstärka upplevelsen på plats, säger
Jerker Lindstén, VD för HiQ Göteborg.
– Lösningarna vi tittar på kan naturligtvis komma även tv-publiken till godo,
men vi har i första hand satt fokus på
82
praktisk information som underlättar
för en åskådarna.
något eventarrangörer tittar
mycket på är ”förstärkt verklighet”,
augmented reality. Det innebär i korthet
att man kompletterar information från
användarens fysiska omgivning med
information från en app.
– Fördjupad info om aktuella grenar
kan pushas ut till mobilerna, som vilka
deltagarna är och vad de har presterat
tidigare. Men augmented reality kräver
mycket bandbredd. Tekniken för att
spara all data om till exempel ett höjdhopp finns redan idag. Man kan spela
in hoppet, analysera det, och sända ut
informationen igen – men bandbredden saknas idag. Att ha många användare närvarande på en och samma plats
kräver oerhört stor kapacitet. Så allt
hänger på att infrastrukturen räcker
till, säger Jerker Lindstén.
Han spekulerar vidare om spännande
det kreativa västsverige
och roliga lösningar, som skulle vara fullt möjliga med dagens teknik.
– Det hade till exempel varit kul om man direkt efter ett
längdhopp kunde visa den optimala hoppvinkeln vid reprisen av hoppet.
Idéer finns det ingen brist på. Uppgiften som HiQ har är att
ta tag i molnet av tankar och uppslag och kondensera ner
dem till fungerande, robusta system. Jerker Lindstén ser
också gärna att de lösningar man nu kommer fram till kan gå
på export till andra event runt om i världen efteråt.
hur kommer då IT att ha förändrat Göteborg vid 400-årsjubileet om nio år? Det är svårare att sia om, menar Jerker
Lindstén.
– Det räcker med att titta nio år bakåt för att se hur vanskligt
det kan vara att spå om framtiden. Då fanns inte ens några
smarta telefoner, och alla trodde att teknik skulle styra
utvecklingen. Men så blev det inte alls, istället har det varit
användarvänligheten och upplevelserna som drivit utvecklingen framåt. Men så mycket kan jag säga att IT kommer att
genomsyra allting – alla prylar kommer att prata med alla
andra prylar.
Jerker Lindstén tar ”det smarta hemmet” som exempel,
alltså att bostäderna läser av individens behov och tillhanda-
håller service. För att det skall fungera krävs ett uppkopplat
hem med smarta lösningar för att utbyta och samordna data
mellan allt från hushållsmaskiner och elmätare till datorer
och TV-skärmar.
– Det finns också mycket IT kan göra för att minska miljöproblemen. Dels genom att minska energiförbrukningen på
smarta sätt, dels genom att göra allt från möten till logistik
och transport effektivare. Göteborg, med sin långa erfarenhet av fordonsindustri, kan bli ledande inom IT-utvecklingen
– Det räcker med att titta nio år
bakåt för att se hur vanskligt det
kan vara att spå om framtiden.
av just logistik och transporter.
De enheter vi släpar med oss idag – förutom smart mobil
använder många dagligen surfplattor och bärbara datorer
– kommer kanske ha ersatts av en enda pryl som man kan anpassa efter situationen. Gränssnitten kommer också att vara
fler, men samtidigt mer osynliga och självklara. Till exempel
kommer man antagligen att kunna kommunicera med sin bil
via rösten.
– Teknikutvecklingen går ruskigt fort just nu. Det gäller bara
att vi gör något vettigt av det, säger Jerker Lindstén.
83
84
2151
AB Ludvig Svensson s. 48-51
2031
AB Volvo s. 24-25
2191
ACG Nyström s. 60-62
2231
Advokatfirman Vinge Göteborg KB s. 69
2161
AEO/Dusty Dimonds s. 52-55
2171
Ateljé Margareta s.56-57
2101
Avinode AB s. 40-41
2221
Bellis Växtmiljö AB s. 67-68
2141
Bengt Dahlgren Göteborg AB s. 46-47
2051
Cold Cut Systems s. 28-29
2201
Eton Fashion AB s. 63
2041
Flexenclosure AB s. 26-27
2131
Gothenburg Film Studios AB s. 44-45
2001
Hey It´s Enricos Pallazzo AB s. 8-15
2271
HiQ Göteborg AB s. 82-83
2091
InFlames s. 36-39
2261
Innovatum AB s. 76-81
2121
Jeppesen Systems AB s. 43
2181
Marketplace Borås s. 58-59
2111
Micropos Medical AB s. 42
2211
Milk-room Reklambyrå AB s. 64-66
2071
Mont Blanc Industries AB s. 34
2061
Nord West Yacht AB s. 30-33
2011
Optisort s.16-19
2021
Poseidon Diving Systems s. 20-23
2081
SI Tech s. 35
2241
Realize AB s. 8-15
2001
Ruben Östlund s. 72-75
2251
White Arkitekter AB s. 70-71
85
Det kommer mer!
I nästa nummer av West Side Stories möter vi företagen som slutat prata om en
bättre värld och istället börjat agera. Möt bolagen som engagerat sig i 100listan.
Men vi då?
100listan.se
Har du och din organisation ett projekt som passar på 100listan, men ni har inte hunnit sätta upp er ännu? Gå in och skriv
idag, berätta kort och enkelt, det krävs inga avhandlingar.
Tillsammans gör vi Västsverige starkare.
Vad tyckte du?
Följ länken och låt oss veta vad du tyckte om tidningen.
vot.rs/419c17
Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer.
Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Västsverige.
Tillsammans med våra 2600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass.
Vi gör Västsverige starkare.
www.handelskammaren.net
Göteborg
Mässans gata 18
Box 5253
412 51 Göteborg
Tel 031-83 59 00
Borås
Skövde
Stockholm
Kungsgatan 29
503 33 Borås
Tel 033-41 05 55
Varnhemsgatan 16A
541 27 Skövde
Tel 0500-59 50 30
Västra Trädgårdsgatan 15
111 53 Stockholm
Tel 08-411 34 10
Trollhättan
Innovatumområdet
Åkersjövägen 10
461 29 Trollhättan
Tel 0520-48 10 90
Uddevalla
Riverside
Museigatan 2
451 50 Uddevalla
Tel 0522-149 20
du håller andra numret av West Side Stories i din hand, ett
magasin från Västsvenska Handelskammaren.
Första numret gav vi ut 2011 när Handelskammaren firade
350-årsjubileum. På 108 sidor berättade vi historierna om det
växande näringslivet i vår region. Vi skrev om de unga bolagen
som regerar på den digitala scenen, om modebranschen som fått
nytt liv, och om växande Göteborgs Hamn som alltid har varit
vår och hela landets viktiga port mot världen. Magasinet blev
en succé.
”Wow, jag blir både stolt och inspirerad av vad vi kan i Västsverige.
Nu går jag till jobbet med ännu mer glädje”, som en läsare sa.
Oemotståndlig respons, och självklart vill vi ge er mer av den
känslan.
West Side Stories nummer två handlar om kreativitet. Sverige
är nämligen världens mest kreativa land visar undersökningar.
Hur ska vi använda vår kreativa kraft i Västsverige? Den frågan
har vi undersökt i det här magasinet. Självklart har vi också
mött mängder med företag som använder sin kreativa kraft på
ett inspirerande sätt. Läs om bolaget som vill bli batteri-återvinningens motsvarighet till Google, läs om företaget som är välkänt bland stickande damer i medelåldern men nu attraherar en
helt ny publik tack vare söta virkade japanska figurer, och träffa
gitarristen som började spela för att få stå på scen och dricka öl
men som nu driver både band och krog som ett proffs.
Låt dig svepas med av Västsveriges kreativa kraft.