Transcript VINDARNA VÄNDER - Västsvenska Handelskammaren

#2/2010
En tidning från Västsvenska Industri- och Handelskammaren
146
ny
ord du inte
vill läsa om
industrin
om
tidnianggande
föret erige
i Västsv
Konjunkturen
pekar uppåt
Framtidsoptimismen
ökar i Västsverige
Nätverk
Nätverksproffset
Annika Fritzén ger tips
Utbildning
VINDARNA
VÄNDER
Tillståndsprocessen för vindkraft
på väg att effektiviseras
Nya export- och importvillkor i Incoterms
Utbyte
Matena sammanför
skolor och företag
Vinjett
Ledare
Tidningen utges av
Västsvenska Industri- och
Handels­kammaren
fyra gånger per år.
Projektledning Anna Werner
och Robert Odenjung
Produktion Rubrik AB
www.rubrik.se
Redaktör Ingrid Hellgren Sjöberg
[email protected] | 031-719 06 08
Omslagsfoto Johannes Berner
Papper MultiArt Silk
Tryck Elanders
Utgiven i november 2010.
För insänt, ej beställt material,
ansvaras ej.
ANNONSERA
Karin Hedman, Rubrik AB
031-719 06 09, [email protected]
Annonsprislista finns på
www.handelskammaren.net/
reachout
6
Politik & lobbying
Bromsklossen länsstyrelsen
ger efter påstötningar med sig
i vindkraften.
INNEHÅLL
16 Kulturkrockar
är ett av de problem
som kan uppstå när
man arbetar över
gränser.
PRENUMERATION
21 Bilden
av industrin.
www.handelskammaren.net/
reachout
Dystra tongångar
när gymnasieelever
pratar om industrijobb.
Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats
där människor och företag kan
inspireras och skapa affärer. Vår
kompetens, våra tjänster och vårt
nätverk är vår styrka i arbetet att
skapa tillväxt och utveckla framtidens Väst­sverige. Tillsammans
med våra 2 600 medlemsföretag
arbetar vi för ett västsvenskt
näringsliv i världsklass.
Bli medlem
Kontakta vår sälj- och marknads­
koordinator Stina Olén på
031-83 59 53 för bokning av ett
personligt möte med en av våra
affärsutvecklare. Alla fysiska och
juridiska personer som driver
näringsverksamhet av kommersiell
natur inom Västsvenska Industrioch Handelskammarens upptagningsområde (Västra Götaland samt
Varbergs kommun och Kungsbacka
kommun) kan bli medlemmar.
www.handelskammaren.net/
medlemskap
n
Foto: Peter Palander
REDAKTION
Ansvarig utgivare
Robert Odenjung, informations­
ansvarig Handelskammaren
28 Henry
Jarlsson,
stridbar vd för
Kinnarps, har alltid
gått sin egen väg.
Och det fungerar.
4 Västsverige andas optimism
11 Krönika: Uppdrag – att sälja in en region
12 Lär dig om nya Incoterms 2010
14 Matena: Räkna med kunskapslyft
19 Fråga juristerna
24 Tranemo: Företagarna arbetar med
skolorna
26 Nätverk: Rör dig utanför trygghetszonen
35 Scandic Opalen vågade trotsa krisen
36 Kalendarium
Jag känner
stolthet
i är 2 600 företag som tillsammans
utgör Handelskammaren, och varje gång jag får möjlighet att besöka
någon av er känner jag stolthet
över vad västsvenska företag presterar. Här finns ett kunnande och ett engagemang
som gör att vi är mer internationellt orienterade än vad
man kan förvänta sig av en region i vår storlek. Konkurrenskraften i de västsvenska företagen är stark.
handelskammaren har under lång tid arbetat med
kommunikationer och kompetens. Ett av de områden
som ofta kommer upp hos medlemmarna handlar om
hur myndigheterna hanterar företag och företagarfrågor. Det är en konkurrensfråga som enkelt låter sig
mätas: hur lång tid tar det att fatta de beslut som vi
i näringslivet behöver?
I det här numret av Reach out berättar vi i detalj om
en sådan mätning. De av er som är involverade i miljörätt eller har sökt tillstånd att bygga ett vindkraftverk
vet att det här tar tid. Artikeln visar hur Handelskammaren sökte upp länsstyrelsen i Västra Götaland, hur
vi tillsammans undersökte processen och hur länsstyrelsen nu kommer att effektivisera administrationen
så att energisektorn kan fortsätta att utvecklas i grön
riktning.
tidningen handlar bland annat om
nätverkande, om bilden av industrin och om vart den västsvenska
konjunkturen är på väg. Missa
inte heller intervjun med Henry
Jarlsson, vd för Kinnarps och en
av Västsveriges mest rutinerade
ledare. Trevlig läsning!
Johan Trouvé
vd Västsvenska Industrioch Handelskammaren
– Vi gör Västsverige starkare –
Följ västsvenskt näringsliv
från insidan varje dag.
Johan Trouvé bloggar på:
johantrouve.wordpress.com
re a c h o u t
|
n ove m be r 2 0 1 0
|
3
Vinjett
Konjunkturen
text Ingrid Hellgren Sjöberg
De optimistiska tongångarna inom näringslivet verkar vara här för att stanna. Flera undersökningar visar att företagen ser ljust på framtiden och många företag vågar därför satsa på
att utöka personalstyrkan. Något som bland annat bemanningsbranchen märkt av direkt.
Äntligen börjar
det hetta till
i
början av hösten 2009 började optimismen spira igen hos det västsvenska näringslivet efter ett dystert 2008. Sedan
dess visar Handelskammarens västsvenska konjunkturindikator att optimismen
nu är uppe på en konstant hög nivå, både på kort och
längre sikt.
Tendensen bekräftas av Konjunkturinstitutets
månadsbarometer som även den visar att optimismen
i många branscher nu är uppe på den högsta nivån
sedan månadsmätningarna startade 1996.
– Detta betyder också att företagen är beredda att
anställa igen. De flesta branscher har en optimistisk
syn på sysselsättningen framöver och några har till
och med redan nu svårt att hitta lämplig arbetskraft,
konstaterar Mårten Andersson, projektledare Regionutveckling på Västsvenska Industri- och Handelskammaren.
mest expansiva sysselsättningsplaner hittar man
i branscherna stål-, metallvaru-, maskin-, motorfordons- och transportmedelsindustrin.
Den västsvenska konjunkturindikatorn
Varje månad skickas Handelskammarens prognosenkät ut till
en panel bestående av cirka 170
personer. De företräder såväl
tillverkande som tjänsteproducerande företag i delregionerna
Göteborg, Fyrbodal, Sjuhärad och
Skaraborg.
1. Hur tror du att den västsvenska
konjunkturen kommer att utvecklas de närmaste tre månaderna?
2. Hur tror du att den västsvenska
konjunkturen kommer att utvecklas de närmaste tolv månaderna?
Paneldeltagarna har fem svarsalternativ: Mycket positivt, Positivt, Varken negativt eller positivt,
Negativt samt Mycket negativt.
Svaren kodas om till en skala mellan +2 och -2, där ett värde över
0 innebär en större optimism än
pessimism.
Under våren och sommaren 2008
ökade pessimismen och var som
störst i november. I april 2009 blev
långtidsprognosen optimistisk,
i augusti även korttidsprognosen.
Detta är ett vanligt synsätt i en
lågkonjunktur: några tuffa månader kvar, därefter blir det bättre.
4|
r ea c h out
|
no vemb er 2010
2007
Analys
2006
Svar
2005
Frågor
2004
Prognosenkät
Röster från
bemanningsbranschen
Hur har ni märkt
av konjukturuppgången?
Eva Ärlebo
distriktchefschef, Poolia Väst
– Vi märker av
uppgången väldigt tydligt, det är
stor skillnad mot
förra hösten. Både uthyrningsvolymerna och rekryteringsuppdragen
ökar. Vi erbjuder ju främst kvalificerad personal inom tjänstemannaområdet, men det som händer när
tillverkningsindustrin anställer är ju
att det även blir större efterfrågan
på administrativ personal och
specialister av olika slag.
Niclas
Sjöberg
regionchef,
Technogarden
Väst
Mikael
Gottfridsson
regionchef, Elan
IT Resource AB
– Egentligen
började vi känna
av de positiva
signalerna redan tredje kvartalet
förra året. Först kom efterfrågan
från fordonsindustrin men under
året har efterfrågan sedan ökat i
många olika branscher och hittills
i år har vi anställt 100 konsulter. Vi
ser nu ett allmänt stort behov och
har också fått en ökad efterfrågan
på våra rekryteringstjänster.
– Vi upplever att
intresset för att
både rekrytera och hyra in personal
har ökat successivt sedan november förra året. Just nu kommer
många förfrågningar från fordonsbranschen men vi märker också en
ökad efterfrågan från bland annat
byggföretagen och aktörer som
jobbar med förnyelsebar energi, till
exempel vindkraft.
+1,5
Tillverkningsindustrin redovisar fortsatt stark
order- och produktionstillväxt och även sysselsättningen har stigit påtagligt. Industriföretagen räknar
med en fortsatt god produktions- och sysselsättningstillväxt de kommande månaderna.
– Byggkonjunkturen stärks nu också snabbt. Såväl
orderingång som byggande och sysselsättning har
ökat betydligt de senaste månaderna. Branschen räknar därför fortsatt stor tillväxt de närmaste månaderna, säger Mårten Andersson.
+/-0
efterfrågan för de privata tjänstenäringarna har
››Detta betyder också att företagen
är beredda att anställa igen. De
flesta branscher har en optimistisk
syn på sysselsättningen framöver
och några har till och med redan nu
svårt att hitta lämplig arbetskraft. ‹‹
2010
Mårten Andersson
projektledare Regionutveckling,
Västsvenska Industri- och
Handelskammaren
2009
2008
fortsatt att öka de senaste månaderna, men uppdragsvolymerna är, enligt Konjunkturinstitutet, fortfarande lägre än normalt. Nyrekryteringen har dock ökat
betydligt och sysselsättningsplanerna inför de kommande månaderna pekar mot en fortsatt utökning av
personalstyrkan.
En annan bransch som märker av det förbättrade
konjunkturläget är bemanningsbranschen. Efter
en rundringning till några av bemanningsbolagen
i Västsverige kan Reach out konstatera att antalet
förfrågningar från företag som vill nyanställa eller hyra in personal har ökat stadigt sedan förra
hösten.
re a c h o u t
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
5
Politik & lobbying
text Gustaf Höök foto Stock Xchng
Slut på stiltjen
Svag vind, efterhand ökande, måttlig till god sikt.
Med termer från sjörapporten skulle man kunna sammanfatta läget för vindkraften.
Långa handläggningstider hos länsstyrelsen – bland de längsta i Europa – har
nästan helt stoppat upp projekteringen och utbyggnaden av vindkraften. Elbolag som
Rabbalshede Kraft har upplevt att de kämpat i … tja, motvind.
För att påskynda utvecklingen i Västsverige har Handelskammaren det senaste året
arbetat hårt med såväl lobbying som utbildning. Och nu ljusnar det vid horisonten.
4 maj
2009
Handelskammaren håller
fullsatt medlemsmöte
i Uddevalla på temat vågoch vindkraft i världsklass. I publiken finns
medlemmar i Handelskammarens riksdagsråd
med västsvenska riksdagsledamöter från samtliga sju riksdagspartier.
Medlemsföretag inom
branschen presenterar
sin verksamhet och
seminariet avslutas med
paneldiskussion.
MAJ
6|
R E ACH OUT
30 juni
JUNI
|
no ve mber 2010
1 augusti
Under politikerveckan i Almedalen
arrangerar Handelskammaren seminariet
Våg- och vindkraft som en ny industrigren. Medverkar gör bland andra Tomas
Kåberger, generaldirektör Energimyndigheten, Lennart Värmby, vindkraftsamordnare Sydväst, och Claes Västerteg
(C), vice ordförande i riksdagens
miljöutskott.
Den nya lagen om
prövning av vindkraft träder i kraft.
Handelskammarens
nätverk av miljöjurister har tidigare
skrivit remissvar till
utredningen.
JULI
AUGUSTI
a
Kajsa Dahlsten
projektledare,
Västsvenska Industrioch Handelskammaren
ndelen förnybar el ska öka i Sverige.
Då krävs bland annat storsatsning
på vindkraft, och för att målet
i regeringens inriktningsbeslut ska
uppfyllas måste det byggas närmare tvåtusen vindkraftverk innan 2020. Västsverige
har stor potential och är efter Skåne den region där
det produceras mest vindkraftsel.
Men det finns ett stort problem: den långa och ofta
krokiga vägen till byggtillstånd.
– Våra medlemsföretag inom vindkraftssektorn
vittnar om tidskrävande, komplicerade och kostsamma prövningsprocesser, säger Kajsa Dahlsten, projektledare som driver Handelskammarens näringspolitiska arbete inom vindkraft.
Och statistiken talar sitt tydliga språk. Enligt en europeisk jämförelse går det i Sverige i snitt 43 månader
från ansökan till klartecken, vilket placerar landet på
en femteplats från slutet.
För att regeringens vindkraftsmål ska nås måste
tillståndsprocessen bli mer effektiv – och Handelskammaren har alltså engagerat sig i frågan.
– Vi ser tydlig potential att skapa ett västsvenskt
vindkraftskluster med projektörer, operatörer, konsulter och andra aktörer, säger Johan Trouvé, Handelskammarens vd. Och västsvensk tillverkning av
komponenter skulle stärka klustret ytterligare.
Tore Carlsson
energisamordnare,
länsstyrelsen
Västra Götaland
››
HanTrycket
delskammaren medlemsfökring vindretag för att ta in fakta och
kraften har
åsikter. Sedan dess har lobökat
både från
byarbetet inkluderat semiexploatörer
narier i Almedalen, möten
och dem som
med ledande politiker som
Andreas Carlgren (C) och
vill bromsa utPeter Eriksson (MP) samt
byggnaden
rapporten ”The neverending
Tore Carlsson
story”. Dessutom har Hanenergisamordnare på
delskammaren inlett en
länsstyrelsen
dialog med länsstyrelsen
i Västra Götaland
i Västra Götaland och genomfört en workshop med medlemsföretag i vindkraftbranschen, Handelskammarens nätverk av
miljöjurister och länsstyrelsens vindkraftshandläggare. Man redde ut var i tillståndsprocessen det
brukar köra ihop sig och hur problem kan rättas till.
Tore Carlsson, energisamordnare på länsstyrelsen
i Västra Götaland, uppskattade initiativet:
– Dialogen med Handelskammaren är jätteviktig, säger han. Trycket kring vindkraften har ökat både från
exploatörer och dem som vill bromsa ­utbyggnaden.
våren 2009 samlade
‹‹
Fortsätter på sidan 10
›
9 december
Under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn publicerar
Handelskammaren en rapport där vd:ar för 200 små
och medelstora medlemsföretag ger sin syn på hur
klimatfrågan påverkar deras möjligheter att göra
affärer. Långsam handläggning hos myndigheter
pekas ut som ett stort hinder för fortsatt grön tillväxt.
SEPTEMBER
OKTOBER
NOVEMBER
DECEMBER
re a c h o u t
|
››
n ove m be r 2 0 1 0
|
7
Politik & lobbying
I juni arrangerade Handelskammaren en
workshop där olika intressenter diskuterade handläggningen kring vindkraft.
1.Hur upplevde du
workshopen?
2.Vad tror du om framtiden för vindkraft
i Västsverige?
Maria Paijkull
miljöjurist Vinge
1. Väldigt positivt. Det är jättebra att Handelskammaren tar
tag i frågan och samlar alla
intressenter. Frågeställningarna
behövde struktureras.
2. Det kommunala vetot är ett problem, men jag
tror att regeringens övergripande mål kommer
att ”vinna”. Men då måste miljöbalken tillämpas
utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Katharina Kanth
projektledare Triventus
1. Det var skönt att frågorna
togs upp. Att projektörer och
myndighetspersoner samtalar
ökar chansen att komma framåt.
2. Det beror på. Försvarsmaktens fredade zoner
lägger en död hand på många projekt. Regeringen måste engagera sig mer och samordna
olika intressen.
Lennart Värmby
regeringens vindkraftsamordnare Sydväst
1. Det är väldigt lyckat att industrin och Handelskammaren har
kontaktytor och att Handelskammaren är så offensiv. Vindkraften måste ses
som industriell utveckling och inte bara som
klimatåtgärd.
2. Det kommunala vetot och försvarets inställning är två stora hinder. Projektörerna måste ta
sig i kragen, särskilt i områden där det är lätt att
skapa opinion mot vindkraften. På sikt tror jag
att de största möjligheterna finns inom havsbaserad vindkraft.
2010
December–januari
Handelskammaren för informella samtal
med medlemsföretag inom vindkraftsbranschen om vilka de ser som de främsta
hindren för tillväxt. Även i dessa samtal
framträder länsstyrelsens långa handläggningstider som ett hinder.
JANUARI
8|
r ea c h out
|
no vemb er 2010
Rabbalshede Kraft hoppas ha 250 vindkraftverk
i drift år 2015. För att det ska bli verklighet krävs en
snabbare tillståndsprocess.
– Ibland känner man att kraven på utredningar
aldrig tar slut, säger Thomas Linnard, vd.
Frustration hos elbolaget Rabbalshede
r
abbalshede Kraft bil- pengar på utredningar, säger Thomas
dades 2005 och är en Linnard. Ofta är det svårt att förstå vilheltäckande vindkraft- ka krav och önskemål som länsstyrelsen
aktör. Det Bohuslän- har och ibland upplever jag att man utrebaserade företaget pro- der något som redan har utretts.
jekterar, köper, bygger, driver och unHan sammanfattar:
derhåller vindparker. I nuläget har man
– Tillståndsprocessen borde helt entre vindparker men projektportföljen kelt gå betydligt snabbare.
är stor. Målsättningen är att växa rejält
och år 2015 driva cirka 250 vindkraft- rabbalshede kraft medverkade vid
den vindkrafts-workshop som hölls
verk.
För att nå dit måste det dock gå snab- i juni. Thomas Linnard väljer beskrivbare att få börja bygga.
ningen ”ett kanonmöte” och känner att
– Vi lägger väldigt mycket tid och länsstyrelsen vill nå bättre lösningar.
11 februari
Handelskammarens Kajsa
Dahlsten och länsstyrelsens
energisamordnare Tore Carlsson har sitt första gemensamma arbetsmöte. Resultaten av
samtalen med medlemsföretagen diskuteras.
FEBRUARI
5 mars
Handelskammaren och länsstyrelsen har sitt
andra arbetsmöte. Dessutom träffar Handelskammarens vd Johan Trouvé miljöminister
Andreas Carlgren. Samarbetet med länsstyrelsen lyfts fram, klimatrapporten presenteras
och miljöministern bjuds in till Handelskammaren för att se hur Västsveriges näringsliv
tacklar klimatfrågan.
MARS
– Samtidigt kan det ta tid att förankra
ambitionen i hela organisationen, säger
han. Vi uppfattar även att handläggarna
ibland är överbelastade.
Tillståndsprocessen innefattar inte
bara projektörer och länsstyrelsen.
Försvarsmaktens möjligheter att avstyra utbyggnad av vindkraft samt det
kommunala vetot är två osäkerhetsfaktorer. Rabbalshede Kraft har ett aktuellt
projekt där kommunen var osäker på var
i den egna organisationen beslutet skulle fattas. Dessutom upplever företaget
att ansökan sinkas hos länsstyrelsen på
grund av att andra projektörer sökt tillstånd i samma område men inte lämnat
lika detaljerade uppgifter. Thomas Linnard efterlyser ett mer övergripande
perspektiv på den svenska vindkraften.
– I grunden finns ju EU-direktiv och
nationella mål vad gäller minskade utsläpp och ökad andel förnybar energi.
Vindkraften är en infrastrukturfråga
som tillhör riksdagspolitiker snarare än
kommunpolitiker.
Han avslutar:
– Eftersom det är så svårt att få tillstånd att bygga krävs en projektportfölj
med dubbelt så många kraftverk som vi
vill bygga. Detta trots att vi sållar noga
och bara går vidare med projekt där
marken har översiktsplan eller är utpekad som av riksintresse för vindkraft.
14 april
14–15 juni
Andreas Carlgren kommer till Göteborg. På
förmiddagen deltar han
i en paneldebatt på länsstyrelsens seminarium
och på eftermiddagen
är han huvudtalare när
Handelskammaren håller
medlemsmöte på temat
Så tar Västsveriges
näringsliv täten i den
gröna omställningen.
Försvarsmakten fattar ett
principbeslut som förbjuder
vindkraftverk inom en radie av
fyra mil runt militära flygfält.
Dagen efter hålls en workshop på Handelskammaren
i Göteborg. Medlemsföretag,
miljöjurister och länsstyrelsens vindkraftshandläggare
identifierar trånga sektorer i
prövningsprocessen och kommer med förbättringsförslag.
APRILI
22 april
Johan Trouvé har ett informellt
möte med miljöpartiets ena
språkrör Peter Eriksson och
hans medarbetare Marie
Utter. Johan berättar om det
pågående samarbetet med
länsstyrelsen och Handelskammarens roll som blåslampa och samarbetspart.
MAJ
6 juli
Vindkraftsrapporten presenteras
under politikerveckan i Almedalen.
Handelskammaren arrangerar seminariet Vindkraft 2020 – industriella
möjligheter och politiska utmaningar.
Under paneldebatten utbrister landshövding Lars Bäckström ”av de 19
krav som Handelskammaren ställer
i rapporten skriver vi under på 17.”
JUNI
JULI
re a c h o u t
|
››
n o vem b er 2 0 1 0
|
9
Politik & lobbying
››
Fortsättning från sidan 7
Vi handskas med motstridiga intressen och måste ha schysst och effektiv handläggning.
Länsstyrelsen har alltså en dubbel roll: den är
såväl regeringens förlängda arm (förverkligande
av energipolitiken) som tillståndsmyndighet (prövande mot miljöbalken).
– Redan innan kontakterna med Handelskammaren tillsatte vi en intern vindkraftsgrupp, säger
Tore Carlsson. För att kunna lämna entydiga budskap utåt måste vi höja vår kunskapsnivå och vara
tydligare med vad vi kräver av exploatörer för att
kunna hantera ett ärende.
Workshopen resulterade i ett antal förbättringsförslag, kopplade framför allt till länsstyrelsen, och
arbetet har mottagits väl.
– Vid vårt vindkraftseminarium i Almedalen
i somras sade landshövding Lars Bäckström att han
”köpte” 17 av våra 19 förslag, säger Kajsa Dahlsten.
Förbättringsförslagen rörde inte bara länsstyrelsen, utan även Försvarsmakten och det så kallade
kommunala vetot.
det kommunala vetot kom till i samband med den
nya lagen om prövning av vindkraft. Den så kallade
dubbelprövningen togs bort, men numera måste
den berörda kommunen lämna sitt godkännande.
Vad gäller Försvarsmakten, så togs i somras
ett principbeslut om att nya vindkraftverk inte
ska tillåtas inom en radie av 40 kilometer från tio
militära flygfält. Sedan dess har Försvarsmakten
backat och ska precisera avgränsningar för varje
enskilt flygfält, men vindkraftbranschen vågar
inte ”ropa hej”.
Den västsvenska vindkraftens framtid omges
alltjämt av frågetecken. Handelskammaren fortsätter arbetet med att räta ut dem.
Så jobbar Handelskammaren vidare med frågan
Samarbetet med
länsstyrelsen
Det kommunala
vetot
Försvarsmaktens
riktlinjer
Not in my backyardsyndromet
Rapporten ”The neverending story”
har distribuerats till länsstyrelsens
handläggare och tvärsektionella
grupp. Handelskammaren fortsätter
gärna vara näringslivets röst och
bistår med medlemsföretag om
länsstyrelsen behöver kontakt med
branschen.
Kommunernas utnyttjande av sin
vetorätt måste bli mindre godtyckligt.
Ärenden får inte hamna i långbänk på
grund av att kommunen skjuter upp
beslut. Handelskammaren fortsätta
att verka för att vetot mildras, kanske
genom en tidsgräns. I närtid planeras ett seminarium i Stockholm med
fokus på det kommunala vetot, dit
representanter för relevanta departement samt Sveriges Kommuner och
Landsting bjuds in.
Det generella förbudet mot etablering av vindkraft kring militära
flygplatser (tidigare en radie på 40
kilometer) har luckrats upp, men
fortfarande råder osäkerhet bland
branschens aktörer. Detta leder i sin
tur till att nödvändiga vindkrafts- och
elnätsinvesteringar riskerar att frysa
inne. Handelskammaren har inlett
en dialog med Försvarsmakten för
att peka på branschens behov av
tydliga, långsiktiga spelregler.
Allmänhetens kunskap om vad
vindkraft egentligen innebär är låg.
Det krävs att projektörer informerar
politiker, kommunala tjänstemän
och allmänhet så att oklarheter försvinner och med dem kanske även
motståndet.
8 september
Augusti
I flera uttalanden i media
uttrycker miljöminister
Andreas Carlgren missnöje
med de konsekvenser som
det kommunala vetot fått
i många kommuner.
AUGUSTI
10 |
r ea ch out
Vindkraftsrapporten ”The
neverending story” publiceras.
Rapporten landar på skrivbordet
hos drygt 400 branschaktörer
och politiska beslutsfattare på
nationell, regional och kommunal
nivå. Samma dag skriver
Göteborgs-Posten om rapporten.
SEPTEMBER
|
no vemb er 2010
11 november
Handelskammarens Kajsa Dahlsten
medverkar på länsstyrelsens dialogdag
om vindkraft i Skövde. Fokus ligger på
elnätsutbyggnaden och representanter
för Försvarsmakten deltar.
OKTOBER
NOVEMBER
Krönika: Politik & lobbying
Uppdrag: Att sälja in en region
när bitarna har fallit på plats och positionsfördel- tad infrastrukturpolitik. Vi ser fram emot att ta emot
ningen i riksdag och regering är avgjord är det bråda henne på ett besök i Västsverige, för att visa på de satsdagar för oss som jobbar med politikerkontakter ningar på väg och järnväg som vår region behöver.
Peter Norman, som nu har blivit Anders Borgs högra
i Stockholm. På sätt och vis jobbar jag som säljare, med
Västsverige som produkt. Mitt jobb är att sälja in Väst- hand, är en annan intressant minister som vi ser fram
sverige till politikerna och få dem att inse vikten av emot att träffa. Med honom fortsätter vi gärna samtavår region för hela landet. Det ska sedan leda till kloka let som vi påbörjade med hans företrädare Mats Odell,
politiska beslut som skapar förutsättningar för mer kring politiska beslut som kan skapa incitament för att
affärer och tillväxt.
få in mer och nytt kapital på marknaden. Dessutom
Alliansen får styra landet i fyra år till, vilket innebär ansvarar Norman för alla statliga bolag, vilket innebär
att vi kan bygga vidare på de kontakter inom regerings- att vi får prata med honom om att få fler västsvenskar
kansliet som vi har lyckats skapa under förra mandat- i styrelser till statliga bolag.
perioden. Ett antal relevanta statsråd och statssekreterare har dock bytts ut och det gäller att hinna få en plats en viktig skillnad jämfört med förra mandatperioden
i almanackan deras innan alla rutor är fyllda. Från oli- är att alliansen nu regerar i minoritet. Det gör riksdagen
ka politiska håll har jag redan fått veta att vår nya infra- till en reell maktfaktor snarare än regeringens förlängstrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) är en da arm i transportsträckan från regeringsförslag till lag.
mycket kompetent och påläst politiker. I sin befattning Det är bra för demokratin, och för Västsverige, som nu
som finanslandstingsråd drev hon igenom att Nya Ka- får större möjlighet att påverka beslutsfattandet genom
rolinska i Solna byggs genom OPS-principen (offentlig- riksdagsledamöterna. Särskilt nu när fler västsvenskar
privat samverkan). Det ger hopp om en lösningsinrik- har tagit plats i näringslivsrelevanta utskott.
katrien
vanhaverbeke,
public affairs
stockholm
Flytta till
händelsernas
centrum.
Vi har växt för att du ska kunna göra detsamma. Vår
nya fastighet med inbyggd service, gröna lösningar
och en av Västsveriges största konferensanläggningar
är klar. Några av våra nya samarbetspartners har
redan flyttat in. Vill du växa tillsammans med oss?
Ta första steget på www.lindholmen.se/tillväxtytor.
Vinjett
Utbildning
Göteborgs Hamns
Containerterminal
text Ingrid Hellgren Sjöberg foto Göteborgs Hamn
Lär dig om nya Inco Internationella Handelskammaren har genomfört en omfattande
revidering av leveransvillkoren i Incoterms. De nya villkoren, Incoterms 2010, som gäller från och med 1 januari 2011, är viktiga att
känna till för alla som sysslar med internationella affärer.
d
en som jobbar
med import och
export gör klokt
i att hålla sig
uppdaterad kring
regelverket. Man kan förlora mycket
pengar om man inte vet vad de olika
villkoren betyder, konstaterar Jessika Wassberg, utbildningsansvarig
på Västsvenska Industri- och Handelskammaren.
12 |
re a ch out
|
no ve mber 2010
Internationella Handelskammaren
tog initiativ till den första versionen
av Incoterms redan 1936. Syftet var
att hitta ett standardsystem som
reglerade vem som har ansvaret för
varorna vid export eller import; vem
ska till exempel betala frakten, vem
ska stå risken för de olika delsträckorna under transporten etc.
Leveransvillkoren i Incoterms är
accepterade över hela världen och
överenskomna hänvisningar till delar
i Incoterms mellan köpare och säljare
håller även i domstol.
har reviderats flera gånger sedan 1936 och den
förändring som sker nu är den åttonde i ordningen. Anledningen till
att Incoterms revideras är omvärldens förändringar. De internationella leveransvillkoren måste följa
villkoren i incoterms
För aktuell information om vilka seminarier som är på gång,
läs mer på:
www.handelskammaren.net
/incoterms2010
Containertåg Hamnbanan
Om Incoterms
I Internationella affärer finns standardvillkor
för hur man uttrycker vilken part som står för
kostnader och risker. De vanligaste villkoren
med tolkningar samlas i boken Incoterms.
terms
läsningar om de nya Inutvecklingen av handeln
cotermsreglerna i höst
gällande användandet av
transportslag, nya regeloch under nästa vår. Dels
verk och kring det ökade
en grundutbildning på
terrorhotet i världen efter
en heldag men också
kortare tretimmarssemi11 september 2001.
narier runt om i Västsve– Alla som jobbar med
export eller import måste
rige, avsedda för dem som
känna till förändringarna
redan är bekanta med
Jessika
de gamla reglerna men
i Incoterms. Den här gången
Wassberg
vill
uppdatera sina kunhar det skett lite större förutbildningsansvarig
ändringar än vid de senaste
Västsvenska Industri- skaper. Det blir också en
och Handelskammaren
separat kurs riktad till
två revideringarna, säger
Jessika Wassberg. Fyra av de gamla
bolagsjurister.
villkoren försvinner och två nya till– Det finns ett stort intresse för det
kommer.
här ämnet och några av utbildningarna
är redan fullbokade, men vi fyller på
med fler när behov uppstår, säger Jesvästsvenska industri- och Handelskammaren erbjuder ett antal före- sika Wassberg.
Leveransvillkoret (leveransklausulen)
i offerten informerar om vem som:
› betalar frakt och övriga kostnader
i samband med transporten
› står för risken vid en eventuell godsskada
eller förlust
› betalar tull och skatt i importlandet
Källa: Exportrådet
Incoterms 2010
– några av nyheterna
Den nya utgåvan innehåller betydande
förändringar i såväl form som substans. Ett
stort moment som kommit in i alla internationella leveranser sedan den 11 september
2001 är säkerhetsföreskrifter i transporter.
I Incoterms 2010 har det term för term lagts
fast vilka skyldigheter och kostnadsansvar
som ligger på vardera parten. Vidare har termerna genomgående fått en ökad precision,
utan att förändra rättsläget. DDP (Delivery
Duty Paid) är ett sådant exempel där det nu
äntligen slagits fast vem som står för moms
om inget särskilt avtalats.
re a c h o u t
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
13
Vinjett
Utbyte
text & foto Christian Ericsson
Räkna med
kunskapslyft
Handen på hjärtat: hur ofta använder du bråk eller Newtons lagar i ditt dagliga liv? De flesta av
oss kan ärligt säga aldrig.
Det är med andra ord inte så konstigt att skolelever har svårt att förstå nyttan med matematik
och andra naturvetenskapliga ämnen – att det faktiskt kan bli något att göra karriär på. Det här
ska Matena råda bot på.
i
smail Pelaseyed berättar,
gestikulerar och förklarar
varför Handelskammaren
drivit projektet Matena i
Göteborg sedan 2009. Han
är väldigt pedagogisk. Lite knep verkar
han ha plockat upp från de lärare som
han hoppas ska fortbilda sig inom projektets ramar.
– Undersökningar, bland annat från
OECD, visar att intresset och kunskapen för de naturvetenskapliga
ämnena sjunker drastiskt i västvärlden. Våra medlemsföretag är starkt
beroende av de här kunskaperna, av
folk med den här typen av kompetens.
Och det gäller inte bara de rena teknikföretagen, utan alla. Så för våra
medlemmars skull är det är viktigt
för Handelskammaren att jobba med
det här problemet, säger han.
matena riktar sig ytterst till elever på
framför allt högstadiet, och dessa når
man genom nyckelpersonerna: lärarna.
Genom att stödja, entusiasmera och
fortbilda lärare samt ge dem praktiska
exempel från arbetslivet att använda
i undervisningen räknar man med att
elevernas intresse och kunskaper ska
öka.
Dels gör de deltagande företagen besök på skolorna och visar på exempel
14 |
r ea ch out
|
no ve mber 2010
vilken praktisk nytta kunskaperna kan
ha. Dels fortbildas lärarna, och får hjälp
med att lära ut på ett inspirerande sätt.
Företag och skolor utvecklar tillsammans läromaterial som sedan används
i klasserna. I slutänden handlar det
mycket om kommunikation. Företag
och skolor behöver lära sig att prata
samma språk och därmed öka förståelsen.
– Vi vill att det här sättet att jobba ska
vara lika självklart som lärlingsprogram och studieresor.
nu, ett drygt år efter att projektet
startades, har man så smått kunnat
börja dra slutsatser om hur väl projektet
fungerar. Responsen har varit väldigt
god från både skolor och företag.
– Ja, det är roligt! Skolorna är väldigt
positiva när vi tillför en koppling till
arbetslivet på det här sättet. Och flera
företagsledare ställer upp och ger av sin
rätt dyrbara tid. De tycker att det är ett
bra sätt att ge något tillbaka, berättar
Ismail Pelaseyed.
Matena har satts upp i hittills sju
kommuner i Sverige, från Luleå i norr
till Ljungby i söder. Bakom står Skolverket, Teknikföretagen, AB Volvo och
AstraZeneca. Kopplingen till Göteborg
är med andra ord tydlig.
– Jag skulle säga att det här är ett helt
Vill du veta mer
om Matena eller
vara med och delta
i projektet? Läs mer på:
www.handelskammaren.net/
matena.
Fakta
ISMAIL PELASEYED
› Ålder: 25 år
› Bor: Masthugget
› Familj: Fru
› Jobb: Projektledare för
Matena
› Fritid: Tränar brasiliansk
jiu-jitsu
› Bakgrund: Kandidatpro-
grammet i kemi på Göteborgs
Universitet, jobbade därefter
som projektledare på den
ideella föreningen Intize som
ordnar mentorer i matematik åt
gymnasieelever
nytt, unikt sätt att jobba i Västsverige. av kunskaper kan du starta och driva
Lärarfortbildningar har testats. Att ha ditt eget företag, säger Ismail Pelaseyed.
kontakter med företag har testats. Men
aldrig tillsammans på det här integre- i såna här processer kan man inte räkrade sättet.
na med några snabba resultat, det kan ta
I dagsläget har Matena kontakter många år innan effekten blir märkbar.
med lärare från ett femtonI Holland har ett liknande
Vi vill att det projekt testats i snart ett
tal skolor, i allt från Hovås
här sättet att decennium, och det är
till Hammarkullen. Företag
som är inblandade är tunga
jobba ska vara först nu tydliga resultat
aktörer som Volvo, SKF, lika självklart
börjar synas.
Ericsson och AstraZeneca,
– Vi ser det här som ett
som lärlingsmen även startupföretag
långsiktigt projekt. Måprogram och let är att göra Västsvesom Bluetest med sex anstudieresor
ställda.
rige starkare, det här är en
– Inte minst de små företaviktig faktor i regionutIsmail Pelaseyed
gen kan vara positiva förebilvecklingen. Matena är ett
projektledare och
der. Budskapet eleverna får
koordinator projekt som kommit för
är tydligt: med den här typen
att stanna.
för Matena
››
‹‹
I industrin
blir teori till
verklighet
i Göteborg utvecklar
och bygger system för trafiksäkerhet och
trafikstyrning. Företaget är med i nätverk för
teknikföretag, och nåddes av Matena den
vägen.
– Vi tyckte att det lät väldigt intressant. Vi
är fullständigt beroende av att det finns folk
som går tekniska utbildningar. Och dessutom
tyckte vi att det var för en god sak, berättar
Leon Nilsson, vice vd för Amparo Solutions.
amparo solutions
samarbetet sker med Skälltorpsskolan
i stadsdelen Backa. Första steget var att bjuda
in läraren Anna Lysmark att besöka företaget.
– Det var väldigt skönt att komma ut och
se hur det fungerar i näringslivet. Det har
gett mig ett annat perspektiv på min egen
undervisning. Jag har arbetat som lärare i 17
år, man går lätt in sina spår, säger
Anna Lysmark.
Hon är kontaktlärare (det som
förut kallades klassföreståndare)
för en av vetenskapsklasserna på
skolan, och under hösten har man
dragit igång ett robotprojekt.
– Jag tänkte helt egoistiskt att
jag ville komma till ett företag
som kunde något om robotar, och
det visade sig att mycket av det
Leon Nilsson, Amparo Solutions sysslar med
vice vd för kunde överföras till oss. Infraröda
Amparo Solutions sensorer, till exempel.
Varför har intresset för naturvetenskap
sjunkit i skolan?
– Om jag ska vara ärlig tycker jag att vi har varit för slappa, och det beror både på lärare och
elever. Många gör sitt bästa, men en del fattar
inte att de kunde lägga ner mycket mer kraft på
att lära sig ämnena, säger Anna Lysmark.
Nästa steg i planen är att företaget besöker
klassen. Då får eleverna möjlighet att få svar
på sina frågor, och man kan förklara och
demonstrera hur de teoretiska kunskaperna
kan omsättas i praktiken.
– I stället för att prata om magnetism i allmänna termer kan vi visa konkreta exempel
på hur man kan använda sig av fenomenet,
till exempel för att räkna passerande trafik på
cykelbanor, säger Leon Nilsson.
Hur mycket tid och resurser behöver man
lägga som företag?
– Det beror nog lite på hur stort behov
läraren har. Vi har hittills lagt mellan 15 och
20 arbetstimmar. Det är inte särskilt mycket
tid, så det är absolut något vilket företag som
helst skulle mäkta med.
re a c h o u t
|
n ove m be r 2 0 1 0
|
15
Vinjett
Internationella
affärer
text Karin Aase foto Getty Images
När ett företag får utländska ägare eller börjar verka på en ny internationell
marknad kan det vara klokt att förbereda sig på de kulturkrockar som kan uppstå.
Genom att lära sig grunderna i de nya kollegornas affärskultur kan onödiga missförstånd undvikas och det blir lättare att göra affärer tillsammans. Volvo Personvagnar är ett av de företag som tagit hjälp av Handelskammaren för att förbereda sina
medarbetare inför samgåendet med Geely. I september hölls en föreläsning för
höga chefer och andra berörda medarbetare.
Varning för
kulturkrockar!
d
et är en blåsig morgon på Hisingen
i Göteborg. Utanför Volvohallen
smäller flaggorna i vinden, den
blå-gula svenska men också den
röd-gula kinesiska. En grupp besökare från Kina går förbi med sin svenska värd, och det
blir på en gång väldigt tydligt att Geelys köp av Volvo
Personvagnar innebär daglig kontakt med en helt ny
affärskultur.
– När vi köptes av Ford på 90-talet visste de flesta
såklart att det fanns kulturella skillnader mellan USA
och Sverige, men vi var inte beredda på att vi skulle
vara så olika och att det skulle påverka vårt sätt att
göra affärer så mycket, berättar Helena Dino.
Röster från föreläsningen
1. Vad tyckte
du om föreläsningen?
2. Vad kommer
du att ha mest
nytta av?
16 |
re a ch out
|
no ve mbe r 2010
Rune Björlin
modellchef på
designavdelningen
1. Det var fantastiskt och mycket
intressant att höra om Kinas kultur.
Det var mycket som jag inte visste
om sedan tidigare.
2. Att veta mer om hur man beter
sig i Kina.
den här gången vet ledningen för Volvo Personvagnar
hur viktigt det är att inte bortse från kulturfrågorna,
och företaget har redan börjat utbilda sina anställda
i kinesisk affärskultur. Utgångspunkten är att ju mer
personalen vet om och förstår av kinesisk kultur, desto
lättare kommer de att kunna jobba tillsammans med
sina nya kollegor. Vilket naturligtvis i förlängningen
betyder färre problem och fler möjligheter för de båda
företagen att göra affärer ihop.
Därför har Helena Dino tagit initiativ till att alla
högre chefer inom Volvo Personvagnar samt de som
ska flytta till Kina får delta i en hel- eller halvdagsutbildning där de har fått lära sig mer om kinesisk kultur.
Martin Henningsson på Västsvenska Industri- och
Per Ola Fuxin
biträdande chef
på Vehical Engineering
1. Det var väldigt intressant, dessutom kunde jag referera det till
tidigare erfarenheter.
2. Avsnittet om hur man uppträder
och beter sig. Dessutom var det bra
att han gav oss tips om vad vi ska
tänka på när vi anlitar tolkar.
Ninni Sand
project team
manager
1. Det var jättebra. Martin Henningsson var väldigt väl förberedd
men höll det hela på en lagom nivå.
2. Kunskapen om hur man gör
affärer, och insikter om hur kvinnor
bemöts i Kina.
Vinjett
text Namn Namnsson foto Namn Namnsson
Kunskap om de nya
kollegornas kultur betyder
färre problem och fler möjligheter att göra affärer ihop.
››
re a c h o u t
|
n ove m be r 2 0 1 0
|
17
Internationella affärer
››
Handelskammaren, som själv har bott och jobbat
i Kina i flera omgångar, har delat med sig av sina
erfarenheter för att så långt det går förbereda de
Volvo-anställda på viktiga aspekter av kinesisk kultur.
– Det här ger naturligtvis inte svar på allt, betonar
Helena Dino, men det påminner oss om att vi ska ha
respekt för att vi är olika samtidigt som det ger oss en
grund att stå på när det gäller vårt samarbete.
den här blåsiga onsdagen i september är det cirka
200 medarbetare inom Volvo personvagnars produktutveckling som ska få ta del av Martin Henningssons erfarenheter. Inne i konferenslokalen får
de 1,5 timmes genomgång av allt från den kinesiske
tänkaren Konfucius till vilken titel det är bra att ha
på visitkortet.
– Man kan säga att jag ger ledtrådar till den kinesiska kulturen som hjälper er i era kontakter, förklarar
Martin Henningsson.
– Om du vet att Kina genomsyras av Konfucius
tankar, och om du vet att Konfucius lade stor vikt vid
hierarkier så har du lättare att förstå varför titlar är
så viktiga för kineserna och varför de så ogärna säger
emot sin chef.
››Siffran fyra
är ett otursnummer i
Kina, och eftersom symbolik
är viktigt för
kineser kan
det betyda
att den fjärde
april – den
fjärde dagen
i den fjärde
månaden –
kan vara en
olämplig tid
att skriva kontrakt på ‹‹
Martin
Henningsson
Västsvenska Industrioch Handelskammaren
Hela detta sätt att tänka genomsyrar Martin Henningssons föreläsning. Det kommer en del enkla svar,
som att siffran 4 betyder otur och siffran 8 tur, men
deltagarna får också veta varför det är så och vilka
konsekvenser det kan få.
– Eftersom 4 uttalas på samma sätt som ”död” är det
ett otursnummer i Kina, förklarar Martin Henningsson, och eftersom symbolik är viktigt för kineser kan
det betyda att den fjärde april – den fjärde dagen i den
fjärde månaden – kan vara en olämplig tid att skriva
kontrakt på.
tycker Martin Henningsson att
svenskar generellt sett är väldigt måna om att lära
sig om andra kulturer.
– Vi vill lära oss att göra rätt. Naturligtvis kan
du åka till Kina och aldrig stöta på problem, men
de flesta tycker att det är bra att förbereda sig. I en
sådan här föreläsning ger jag pusselbitar för att deltagarna ska få en förståelse för vilken miljö deras
kinesiska vänner kommer ifrån. Då förstår vi lät�tare varför olika situationer utvecklar sig som de gör,
och förhoppningsvis får vi lättare att göra affärer
ihop.
över huvud taget
TÄNK STORT!
Det finns hamnar som är större än vi, men
inte i vår del av världen. Göteborgs Hamn är
störst i Skandinavien, med 175 fartygsanlöp i
veckan. Tack vare effektiva och hållbara transporter når vi 70% av den nordiska marknadens
industriproduktion inom sex timmar. Med våra
26 dagliga tågpendlar till viktiga logistikcentra
i Sverige och Norge har vi en avgörande roll
i Sveriges samhällsutveckling. Med direkta
avgångar till både Nordamerika och Fjärran
Östern skapar vi optimala förutsättningar för
landets internationella konkurrenskraft. Vi har
stora planer för framtiden. Tänk stort du också.
Juridik
Du vet väl om att
du som medlem
i Handelskammaren har tillgång
till en timmes kostnadsfri
juridisk rådgivning? Om
du vill veta mer kan du
kontakta: Lotta Ostler,
031-83 59 91.
Charlotte
Johansson
Vinge
ULF KÄLL
Vinge
Fråga juristerna
måste vi anställa de nyss
uppsagda?
Som så många andra
företag var vi tvungna
att säga upp personal
i lågkonjukturen. Nu har
det glädjande nog vänt
för oss, och vi behöver
nyanställa. Kan vi rekrytera helt fritt eller måste
vi anställa de personer
som sades upp tidigare
i år?
svar: Ni måste noggrant
gå igenom uppsägningarna
från i våras och kontrollera
om någon av personerna
som sades upp har så
kallad ”företrädesrätt till
återanställning”. Reglerna
kring detta finns i lagen om
anställningsskydd (LAS).
De omfattar personer
som har sagts upp på
grund av arbetsbrist och
som har en sammanlagd
anställningstid (inklusive
uppsägningstid) om minst
tolv månader. Dessa
personer har företrädesrätt
till återanställning under
uppsägningstiden och nio
månader därefter, under
förutsättning att de har
tillräckliga kvalifikationer
för de lediga tjänsterna.
Företrädesrätten gäller
dock inte förrän man har
meddelat arbetsgivaren att
man vill komma ifråga för
lediga tjänster. Har arbetsgivaren försummat att ange
i uppsägningshandlingen
ifall den anställda omfattas
av företrädesrättsreglerna
eller inte, så gäller före-
trädesrätten även om den
anställde inte uttryckligen
anmält anspråk på företrädesrätt. Företrädesrätten
gäller i den verksamhet där
man tidigare har arbetat.
Man har alltså inte företrädesrätt till ny anställning
på annan ort eller i annat
koncernbolag. Är det flera
med företrädesrätt som
konkurrerar om samma
tjänster, så ska arbete
erbjudas i turordning. Den
med längst anställningstid
har företräde.
Oftast uppstår diskussioner angående vad som är
”tillräckliga kvalifikationer”
för ett visst arbete. Arbetsdomstolen har i sina domar
genom åren gett uttryck
för att man som arbetsgivare måste räkna med 3–6
månaders upplärningstid.
Kan man lära sig arbetet
på 3–6 månader anses
man alltså ha tillräckliga
kvalifikationer. Kom ihåg att
det är arbetsgivaren som
måste bevisa att en person
som inte erbjöds återanställning saknade tillräckliga
kvalifikationer för tjänsten.
Om man som arbetsgivare
bryter mot företrädesrättsreglerna kan man bli skyldig
att betala skadestånd.
Charlotte Johansson,
en upphandling. EG-domstolen har slagit fast att
ett sådant beslut omfattas
av rättsmedelsdirektiven
och omfattas således av
lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)
respektive lag (2007:1992)
om upphandling inom
områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster (LUFS). Detta innebär
att en leverantör som
lidit skada av beslutet kan
ansöka om överprövning av
beslutet, i första hand vid
förvaltningsrätt.
Vad domstolen har att ta
ställning till vid en sådan
talan är om den upphandlande myndigheten haft
”sakligt skäl” för att avbryta
upphandlingen. Vad som
ligger i begreppet ”sakligt
skäl” är inte helt klarlagt.
Enligt EG-domstolen
krävs inte att det föreligger
allvarliga omständigheter
eller undantagsfall för att
ett beslut om att avbryta
en upphandling skall stå i
överensstämmelse med
det upphandlingsrättsliga
regelverket. Det avgörande
är om beslutet är sakligt
motiverat och att beslutet
inte träder de grundläggande principerna för offentlig upphandling för när.
EG-domstolen har bland
annat ansett att bristande
konkurrens och olämpligt
utformat förfrågningsunderlag varit grund för berättigat avbrytande.
Regeringsrätten har
sedan tidigare godtagit att
den omständigheten att
det endast finns en kvalificerad anbudslämnare utgör
sakligt skäl för att avbryta
en upphandling. Vidare
har Regeringsrätten i ett
avgörande ansett att sakligt
skäl också föreligger om
anbudssumman överstiger
den budget som fastställts
för upphandlingen.
I ett annat fall fann
länsrätten i Göteborg (länsrättens dom har sedermera
fastställts av kammarrätten
i Göteborg) att sakligt skäl
för att avbryta en upphandling förelåg när en kommun
på grund av kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar inte längre ansåg
sig att ha råd att fullfölja
det aktuella projektet som
bestod i nybyggnation av
en skola. Domstolarna kom
till denna slutsats oaktat att
anbudssumman inrymdes
i den ursprungliga budgeten
för projektet.
Ulf Käll,
Vinge
Vinge
när får en upphandling
avbrytas?
svar: Det kan finnas
flera anledningar till att en
upphandlande myndighet
väljer att besluta att avbryta
Har du frågor om juridik?
Skriv till [email protected]!
RE ACH OUT
|
n ove m be r 2 0 1 0
|
19
Medlemsnytt
Ingredienserna
du inte kan
vara utan
var förberedd,
Anders Arnell och Maria Ek serverade sopplunch, men talade
framför allt om vilka ingredienser som behövs för att bli en
framgångsrik nätverkare.
avsätt tid, ha en tydlig
målsättning och krydda med en stor
portion nyfikenhet på andra människor!
Det var de tydliga och handfasta råden
som demonstrerades för publiken under
Eventdagarna på Svenska Mässan.
Maria Ek, ansvarig för Handelskammarens
affärsnätverk Next&Now och ”matpredikanten” Anders Arnell, bjöd tillsammans
på det bästa receptet för att lyckas bygga
ett fungerande nätverk.
Receptet på den gazpacho Anders och
Maria bjöd på hittar du på www.handelskammaren.net/affarsnatverk.
Bild: Wingårdh Arkitektkontor AB
Gasell säkrar
upp Danmark
Gina Tricot flyttar in
i unikt huvudkontor
startar det svenska
konsultbolaget Seccredo verksamhet på
den danska marknaden. Företaget erbjuder rådgivning inom området risk-, krishantering och säkerhet, och satsningen
i Danmark görs genom rekryteringen av
Thomas Pedersen. Han har erfarenhet
ifrån befattningar vid den danska marinen
och i den danska styrkan i Afghanistan.
Företaget har expanderat kraftigt redan
från start och har blivit utsett till Gasellföretag två år i rad.
i november 2010
kraftig tillväxt och fortsatt expansion ut i Europa
gör att Gina Tricot låtit bygga ett nytt huvudkontor
i Borås. Under november sker flytten till Brodal. En
spektakulär byggnad med en fasad av vitt glas gör
kontoret både estetiskt tilltalande och klimatsmart.
Den strategiska placeringen är tänkt att underlätta
för pendlande anställda. Från den nya adressen nås
motorväg, centralstation och Borås centrum på bara
ett par minuter och därmed krymps avståndet till
Göteborg.
Mjukvara för miljön
fått ytterligare en
kvalitetsstämpel. För sin potential att
bidra till ett hållbart samhälle har Capee
Group blivit medlem i Cleantech Inn
Sweden, en organisation som främjar
hållbar utveckling genom att fokusera på
cleantech-innovationer i tidiga skeden
hos företag med tillväxtpotential. Genom
mjukvara hjälper Capee Group industriföretag att göra processindustrin mer
effektiv, lönsam och miljövänlig.
capee group har
20 |
re ach out
|
no vemb er 2010
Pharmadule till
Älvstranden
älvstranden utveckling har tecknat
hyreskontrakt med Pharmadule AB som
flyttar sin Göteborgsverksamhet från
Arendal till Lindholmen. Pharmadule AB
levererar högteknologiska, modulära produktionsanläggningar till läkemedels- och
bioteknikindustrin och sysselsätter i dag
cirka 60 anställda.
Molnet speglar vilka ord
västsvenska gymnasieungdomar förknippar med
industrin. Ju större ord,
desto fler har svarat så.
text Gustaf Höök foto Stephi 2006/ Flickr
Västsverige i omvärlden
Arbetsskador, miljöförstöring
och människor som arbetar
som robotar. Det är bland
annat detta som västsvenska
gymnasieelever tänker på när
de får associera till industrin.
Det är viktigt att vända bilden
till en positiv så att unga människor även i framtiden söker
sig till industrin. Men hur ska
det gå till?
››
re a c h o u t
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
21
Vinjett
Västsverige
i omvärlden
text Namn Namnsson foto Namn Namnsson
Svartsyn ska vändas till ögonglitter
– Huvudansvaret för att ändra på bilden av industrin ligger på oss
själva inom näringslivet, säger Handelskammarens Kajsa Dahlsten.
t
illverkningsindustrin
har starka rötter i Sverige i allmänhet och
Västsverige i synnerhet.
Sedan mitten av åttiotalet arbetar visserligen fler svenskar
inom tjänstesektorn än inom varuproduktion – och skillnaden fortsätter öka – men bilden är mer nyanserad
än så. Industrin är till exempel den
sektor där ett jobb ger högst indirekt
sysselsättningseffekt och det är också
här det satsas mest på forskning och
utveckling.
– Tittar man på den svenska exporten så stod den varuindustrin år 2007
för 72 procent, säger Kajsa Dahlsten,
projektledare för näringslivsutveckling på Handelskammaren.
Hon fortsätter:
– Den har alltså avgörande betydelse för Sveriges ekonomi även i framtiden. Men ska vi vara konkurrenskraftiga krävs att unga människor söker
sig till industrin.
västsvenska industri- och
Handelskammaren har frågat knappt
fyratusen gymnasieungdomar runt-
22 |
re a ch out
|
no vemb er 2010
om i Västsverige
vilka ord
de förknippar
med industrin.
I början på nästa år publiceras resultaten i en rapport,
som blir startpunkten för Handelskammarens och medlemsföretagens
arbete med att försöka ändra den
ibland negativa bilden av industrin
bland unga. Vanliga ord i undersökningen är utsläpp, tråkigt, hårt, smuts
och tungt.
– Många tänker fortfarande på industrijobb som slitsamma och monotona.
Men det har ju hänt mycket med arbetsförhållandena, säger Kajsa Dahlsten.
Hon menar att det dessutom kan vara
väldigt stimulerande och spännande att
jobba inom industrin.
– Ta till exempel ingenjören på Volvo
som reser jorden runt och samarbetar
med människor från olika kulturer. Eller varför inte forskaren på Autoliv som
Vinjett
text Namn Namnsson foto Namn Namnsson
Ett möjligt framtida
ordmoln som industrin
skulle vilja att det såg ut.
Röster om industrin
1. Hur kan man
förändra ungas
bild av industrin?
2. Hur skulle du
önska att bilden
såg ut i framtiden?
LISA
FALFORS
studerande,
Torslanda
1. Industrin måste visa att den anställde
har chans att påverka sina arbetsförhållanden.
2. Att industrin förknippas med ord som
rent och fräscht, höga löner, miljövänligt
och delaktighet.
GERT-INGE
ANDERSSON (S)
ordförande regionstyrelsen Västra
Götaland
i sitt dagliga jobb undersöker hur man kan
rädda människoliv i trafiken.
Hur ska företagen gå tillväga
för att ändra ungdomars inställning till industrin?
– För det första måste våra medlemsföretag räta på ryggen och inse
vilken oerhört viktig roll de spelar
och kommer att spela för Västsveriges ekonomi. För det andra måste
vi inse att huvudansvaret för att
ändra på bilden av industrin ligger
på oss själva inom näringslivet. Och
då krävs ökad öppenhet. Företagen
måste öppna dörrarna och släppa in
skolan, så att både elever och lärare
faktiskt får veta hur det är att arbeta
inom industrin i dag. Handelskammaren har flera projekt som syftar
till detta, till exempel Handslaget
där företag och skolklasser matchas
och får mötas regelbundet under två
till tre år.
Vad har ni för långsiktiga mål med
arbetet?
– Att förändra attityder tar lång tid.
Men visst hoppas vi se förändringar
när vi mäter gymnasisternas attityder om tio år. Då vill vi se att många
fler kan tänka sig en framtid inom
industrin.
1. Sätt in industrins betydelse för till
exempel framtidens hälso- och sjukvård.
Utan industrin och dess forskning och
utveckling stannar samhället.
2. Det viktigaste är framtidstro. Framtiden ligger i industrin och den utveckling
som sker där.
PONTUS SCHULTZ
journalist på Veckans
Affärer
1. Jag tror att förändringen måste börja
inne i företagen. Vill man framstå som
kunskapsdrivna företag med stor flexibilitet, frihet och utveckling för individen, då
måste man också vara det – på riktigt,
i själ och hjärta.
2. Möjligheter, utveckling, modernt,
innovation, succé.
re a c h o u t
|
n ove m be r 2 0 1 0
|
23
Vinjett
Västsverige
i omvärlden
text & foto Gustaf Höök
Förståelse för att den
gamla bilden av industrin lever kvar, men
också en stark vilja
att visa att den inte
stämmer.
Företagare i Tranemo kommun räknar
med att kunna rekrytera unga till industrin
även i framtiden.
Bernt-Ove Andersson (Prefab),
Rose-Marie Boström (EB Metall)
och Sture Schill (EB Metall) var
några av dem som deltog i Handelskammarens medlemsmöte och
diskuterade industrins framtida
konkurrenskraft i Tranemo.
”Vi måste vara
öppna mot skolan”
Visste du att…
› … industrin har högst sysselsätt-
ningsmultiplikator av näringslivets
sektorer? Den har dessutom
ökat. Ett industrijobb genererar
i genomsnitt ytterligare 1,18
arbetstillfällen i andra sektorer.
›
… varuproducerande företag
står för 73 procent av FoUutgifterna i Sverige?
›
… exporten av varor står för 72
procent av Sveriges totala export?
›
… exporten av varor står för
en betydligt större del av BRP
i Västsverige (54,61 procent) än
i Stockholmsregionen (22,11) och
Skåne (28,84)?
24 |
RE ACH OUT
|
no vemb er 2010
t
illverkningsindustrin
har djupa rötter i Tranemo kommun och verkstads- och textilnäringen står för många av
arbetstillfällena. Över hälften av
jobben i kommunen finns inom tillverkning och utvinning. Andelen är
ungefär tre gånger så hög som i riket.
Om unga människor – som Västsvenska Industri- och Handelskammarens enkät antyder – väljer bort industrin i framtiden skulle Tranemo få
problem. Men när Handelskammaren
i oktober höll medlemsmöte i kommunen andades företagarna mestadels
optimism, även om de inte förvånas
över att många unga förknippar industrin med negativa ord.
– Att bli maskinoperatör står väl
inte högst på listan bland ungdomar,
säger Elisabeth Erikson, personalchef på kabeltillverkaren Nexans Iko
Sweden AB i Grimsås.
– Samtidigt har vi många ungdomar som praktiserat och feriearbetat
hos oss och som sedan söker jobb här.
Bara i år har vi anställt tio ungdomar
med den bakgrunden.
handelskammarens möte lockade
ett tjugotal deltagare och innehöll en
workshop där uppgiften var att peka ut
nyckelfaktorer som avgör Tranemos
framtida konkurrenskraft. Kommunen har låg arbetslöshet, stor inpendling och vikande befolkningskurva.
Deltagarna lyfte fram faktorer som
tillgång och kvalitet på boende, kommunikationer, IT/bredband, skola,
omsorg och aktiviteter.
Dessutom höll Johan Trouvé och
Västsverige i omvärlden
Finn Johnsson, vd respekmo, lyfter också fram kontaktive styrelseordförande för
terna med skolan.
Handelskammaren, varsitt
– Vi tar ofta emot prakanförande. Johan Trouvé
tikanter från gymnasiets
tryckte på att unga måste
byggutbildning, men det brukomma i kontakt med näkar vara på skolans initiativ,
ringslivet redan under skolsäger han. Vi kan och bör bli
Elisabeth
gången.
Erikson bättre på att själva kontakta
personalchef, skolan, för det är jättebra att
På det området ligger NexNexans Iko
ans Iko Sweden, som sysselungdomarna får se hur vi
sätter mer än femhundra
jobbar.
personer i lilla Grimsås, redan långt
På Nexans Iko Sweden arbetar
framme.
man även med att lyfta fram föränd– Vi tar emot praktikanter på olika
ringar och karriärmöjligheter.
sätt och vi har en högstadieklass som
– Numera arbetar vi mot lean provi följer från åttan till nian, säger Eli- duction, vilket till exempel innebär
sabeth Erikson. De eleverna får bland
att alla rutinmässigt arbetar med
att försöka effektivisera produkannat besöka vårt laboratorium och
tionen, säger Elisabeth Erikson.
utföra experiment under en heldag
på Nexans. Det är väldigt viktigt för
Det är ingen som ”bara” kör maskin
industrin att vara öppen och låta både
längre. Dessutom ingår företaget
i en koncern som finns i 39 länder,
elever och lärare få inblick.
så det finns gott om utvecklingsmöjligheter för unga med vilja och
bernt- ove andersson, vd på betongprodukttillverkaren Prefab i Trane- ambitioner.
Göteborg
Tranemo
Fakta tranemo kommun
›
›
›
›
Tätorter: Tranemo, Limmared och Länghem
Antal invånare: 11 622
(2009-12-31)
Arbetslöshet: 2,4 procent (öppen)
Näringslivsprofil: Små
och medelstora företag
inom tillverkningsindustrin,
som står för mer än hälften
av arbetstillfällena.
Stora arbetsgivare:
Ardagh Glass (Sveriges
äldsta glasbruk), Nexans
Iko Sweden och Svedbergs
Badrumsinredningar.
Inpendling: drygt 1 700
personer
Utpendling: drygt 1 500
personer
›
›
›
Det finns konferenslokaler för allt.
Men det är svårt att hitta de som rymmer
både nytta och nöje. Därför vill vi gärna
påminna om att hela vår nöjespark finns
tillgänglig för alla sorters företagsarrangemang. Vi syr ihop en lösning bara för er.
Vi väcker gärna våra karuseller om ni vill
bjuda på en annorlunda bensträckare.
Och när dagens sista punkt är avbockad
väntar resten av nöjesparken med allt från
stjärnshower till mat och spel. Dessutom
har vi bekväma sängar hos oss när skratthickan lagt sig.
Välkommen att förena nytta med nöje
året om i Nordens största nöjespark!
re a c h o u t
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
25
Vinjett
Nätverk
text & foto Jan-Olof Ekelund
Lämna trygghetszonen
och börja nätverka
Det har varit en intensiv höst i Handelskammarens
affärsnätverk. Runt om i Västsverige har deltagarantalen skjutit i höjden. Men den viktigaste frågan för
alla som funderar på att gå med är vad utdelning och
resultat kan bli? En som vet är nätverksexperten
Annika Fritzén på Comwell.
a
nnika ”Fritte” Fritzén är med i flera
nätverk och så nära en professionell
nätverkare det går att komma. Därför väger hennes råd tungt.
– Viktigast är att våga utmana
sig själv och ha rimliga målsättningar. Jag och mina
medarbetare sätter alltid upp mål och gör ekonomiska
utvärderingar för varje nätverk som vi deltar i.
Med sin bakgrund som flerfaldig mästarinna
i gymnastik, och egen företagare från 19 års ålder, har
Annika alltid varit van att stå i rampljuset. Det har
ingått i de olika rollerna att vara tillgänglig för media,
men också att våga ta nya kontakter för att utveckla
företagsengagemang. Sedan 1998 har hon arbetat för
hotell- och konferensföretaget Comwell och är nu försäljningschef för den svenska marknaden. Comwells
anläggningar i Västsverige är Varbergs Kurort och
Aspenäs i Lerum.
Annika Fritzén är med i Handelskammarens affärsnätverk Next&Now, men också i andra nätverk
som affärsklubben Arena Göteborg, Selldorado och
The Lunch Network, ett kvinnligt lunchnätverk med
verksamhet i Göteborg, Stockholm, Genève och London.
Vad har ditt nätverkande inneburit för Comwell?
– Det har varit en viktig inkörsport till nya affärer.
Nu har nätverken lite olika profil men gemensamt
är att de ska skapa nya kontakter och samtidigt öka
kunskapen om och intäkter till Comwell. Enbart engagemanget i Next&Now har ökat våra bokningar med
närmare en halv miljon kronor sedan vi gick med.
Och för dig personligen?
– Att jag fått lära känna en rad nya och spännande
människor från en mängd olika branscher. Det är helt
klart utvecklade att vara med i nätverk där det finns
ett givande och tagande. Generellt så är människor
mycket hjälpsamma när det kommer till att skapa nya
kontakter och i förlängningen affärsmöjligheter.
Vilka är dina viktigaste lärdomar för att nätverka
framgångsrikt?
– I botten måste det finna ett genuint intresse för
andra människor. Pratar du bara om dig själv och den
egna verksamheten så blir det inget givande utbyte.
– Sedan är det viktigt att analysera affärsnyttan. Alla
Affärsnätverken lockar allt fler deltagare
det sjuder av aktivitet i Handelskammarens affärsnätverk runt om
i Västsverige. Från Sjuhärad
rapporteras om att konceptet
Onsdagslunch utvecklats till en
fullträff och i Fyrbodal har Taktikoch strategi-grupperna fått 60 nya
deltagare.
– I Sjuhärad ser vi ett starkt behov
av det ”andrum” eller som många
uttrycker det ”andningshål” som
26 |
R EACH OUT
|
no ve mber 2010
ger tid för reflektion, injektion och
andras tankar som alla våra nätverksgrupper ger säger Jenny Wulf,
ansvarig för Next&Now i Sjuhärad.
– Konkret har deltagandet i
Next&Now-träffarna ökat under
våren, i synnerhet har konceptet
”Onsdagslunch” blivit en succé! Här
blir det under en effektiv timme
massa spännande omvärldsdiskussioner som inte sällan leder till nya
affärsidéer eller lösningar. I vår lokal,
som rymmer 14 sittande gäster,
trängs upp till 30 stående personer
för att få inspiration och värdefulla
tips av varandra, säger Jenny Wulf,
ansvarig för Next&Now i Sjuhärad.
i fyrbodal kan regionchefen Lars
Segelod konstatera att fokuseringen
på de nya Taktik- och strategigrupperna har gett resultat med hela
60 nya deltagare under året. Dessa
nätverksgrupper är ett forum för
idéutbyte och ömsesidig rådgivning i deltagarnas egna affärsfrågor och strategiska utmaningar.
Nätverket riktar sig till bland annat
vd, personalchef eller ekonomichef
eller till andra personer i ledande
befattning som vill diskutera frågor
kring till exempel exportfokuserad
tillväxt eller hållbar affärsutveckling.
nätverk passar inte det egna bolaget. Både jag och mina
medarbetare sätter alltid upp mål när vi deltar i ett
nätverk och följer upp med ekonomiska utvärderingar.
Men för att komma dit är det bra att ha en metod när det
gäller uppföljning. Bäst resultat ger en snabb återkoppling till de personer man träffat och därefter ser jag om
bearbetningen ska fortsätta. Ett vanligt fel många gör
är att de nätverkar tillsammans med en kollega. Då blir
det lätt att man inte vågar lämna trygghetszonen utan
pratar mer med sin kollega än med övriga deltagare.
I vilken utsträckning använder du vänner eller
bekanta i ditt nätverk?
– Nära vänner försöker jag undvika att ha affärsrelationer med. Bekanta tycker jag är en helt annan sak, de
utgör ofta en viktig del i det egna nätverket.
Vilket är ditt bästa nätverksminne?
– Det var när jag hade en förutfattad mening om en
person, men som efter några träffar visade sig ha helt
andra sidor än vad jag först trodde. Det var en mycket
positiv överraskning.
Fakta Annika Fritzén
› Titel: Försäljningschef för
Comwell AB
› Ålder: 45 år
› Bor: Hagen, Nya Varvet
› Familj: Man och två söner
› Fritid: Tränar mycket på gym
och gillar det mesta i idrottsväg
› Bakgrund: Tävlingsgymnast
Och det sämsta?
– Det har varit när målsättningen med ett nätverk
har varit för flummigt. Det passar inte mig.
på landslagsnivå. Startade det
egna företaget Frittes Fritid
som 19-åring. Försäljningsoch marknadschef Arken
Konferenscenter 1986–1998.
Försäljningschef Comwell AB
1998–.
Om du fick välja en önskeperson till ditt professionella nätverk, vem skulle det vara?
– Albert Svanberg, chef för SVT i Göteborg. Tycker
han verkar vara en spännande person med sin bakgrund som sportjournalist och han är duktig på att formulera sig. Dessutom har vi ett genuint sportintresse
gemensamt.
Några handslag från Obama
även om usa:s
president Barack
Obama inte personligen närvarade under Eventdagarna, fanns
han ändå representerad i Handelskammarens monter. Ett nätverksmoln visade på ett mycket konkret
sätt hur det går att använda sitt
nätverk för att komma i kontakt
med de mest inflytelserika personerna, både ur ett nationellt och
internationellt perspektiv.
Tanken att man aldrig är mer
än sex handslag från den man vill
nå är kopplat till till det som kallas
Six Degrees of Separation, alltså
Patrik Malmer
från Malmer
teorin att alla människor på jorden är
sammanlänkade genom vänner och Communication
bekanta i maximalt sex steg. Teorin AB identifierade
formulerades första gången 1929 av sitt nätverk tillsammans med
den ungerske författaren Frigyes KaHandelskamrinthy, och den anses som trolig även marens Martin
om ingen ännu har bevisat den.
Karlsson.
RE ACH OUT
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
27
Västsvenskar
text Jan-Olof Ekelund foto Johannes Berner
Gubben
mot
strömmen
28 |
r each out
|
no ve mbe r 2010
Henry Jarlsson har aldrig nöjt sig med de enkla svaren
på viktiga och avgörande frågor. När andra företag väljer
att förlägga produktionen i lågkostnadsländer går han sin
egen väg och satsar hårdare än någonsin på skandinavisk och tysk tillverkning.
Möt mannen som varit vd för familje­företaget Kinnarps
i 37 år. Han har lett utvecklingen från ett medelstort företag
till en dominerande aktör på marknaden för kontorsmöbler,
med avancerad produktion på hemmaplan.
n
är vi träffar Henry Jarls- Kinnarps omsättning med cirka en miljard kroson på kontoret i Kinnarp nor på årsbasis, ska ros i hamn. Det andra skälet
har han precis kommit till att dagligen fortsätta leda Kinnarps ligger
hem från den stora tyska i den världsomfattande lågkonjunkturen som
möbelmässan Orgatec självklart har påverkat även Kinnarps. Henry
i Köln. Kroppsspråket och samtal med med- Jarlsson vill vara med tills det blir ett mer norarbetare visar att han är mer än nöjd med intres- malt tillstånd på marknaden.
set för Kinnarps. Under fjolåret dök nämligen
– Under mina år i näringslivet har jag aldrig
tillfället upp som Henry Jarlsson länge gått och varit med om en så total inbromsning som den
väntat på. Den tyska möbeljätten Samas hade under 2008/09. Efter en sådan tvärnit är koni kölvattnet från lågkonjunkturen hamnat på torsmöbler inte det första kunderna investerar
obestånd och Kinnarps fick möjlighet
i. Vi klarade oss ändå förhållandeDet är
vis bra eftersom vi har flera kunder
att ta över de livskraftigaste delarna
inom den offentliga sektorn som
från den tyska verksamheten. Affären
faktiskt
kunde undertecknas i mars i år.
inte
är lika konjunkturkänsliga som
skrämmande
kommersiella företag.
– Vi har varit aktiva i Tyskland
när även uti flera år men det har varit svårt att
– Samtidigt vet jag ju med mig att
bildade ekono- det förr eller senare vänder, och det är
med egen kraft nå den ledande ställning vi har på den svenska och skan- mer inte har onekligen fördelen av att ha varit med
koll på
dinaviska marknaden. Efter tuffa fören längre tid. Nu har vi börjat få upp
handlingar fick vi äntligen till stånd
det mest ele- farten igen på försäljning och tillverkning, men det kommer att dröja
en snabb uppgörelse och det innebär
mentära
att Kinnarps kommer vara bland de
i hur en mark- tills vi är tillbaka på nya toppnivåer.
största aktörerna på den tyska markDet är jag ganska säker på.
nadsekonomi
naden. Sköter vi våra kort rätt har vi
fungerar.
möjligheten att bli ledande även där.
när henry jarlsson kommer in
på den senaste lågkonjunkturen så
– Sedan finns det ju aldrig några garantier att kunder stannar kvar när det blir en ny finns det två saker som irriterar honom mer än
ägare. Men ska jag döma av intresset på mässan något annat.
så kommer den här satsningen att gå bra. Det var
– Det ena är alla ekonomer och även journaöppna famnen och mycket stort intresse från lister som pratade och rapporterade om den nya
flera kunder för våra produkter och inrednings- ekonomin. Om att vi skulle få uppleva en period
lösningar.
av ständig tillväxt. Vad är det för j---la dumheter? Det är faktiskt skrämmande när även utbildade ekonomer inte har koll på det mest eledär har ni också ett av två skäl till varför Henry Jarlsson trots uppnådd pensionsålder fått en mentära i hur en marknadsekonomi fungerar.
ny utmaning. Den tyska satsningen, som ökar Och det vet alla som har drivit företag under en
››
‹‹
››
re a c h o u t
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
29
Västsvenskar
Vinjett
››Om vi varit
på den nuvarande presidenten Barack
Obama
och hans kampanj ”Yes We Can”.
noterade på börÄven Henry Jarlssons inställning är ett
sen hade vi förenvist och entydigt ”Ja, vi kan” – men vi
modligen gjort gör det på vårt eget sätt.
större personalMed en omsättning på drygt 3,2 milneddragningar jarder (före köpet av Samas), närmare
när krisen kom. 2 500 anställda och försäljning i 40
länder, så är det svårt att få ett bättre
Nu kunde vi ta
det lite lugnare kvitto på en framgångsrik verksamhet
än de senaste årens resultat. Undantai jakten på att
get krisåret 2009 har Kinnarps en bra
skära kostnader lönsamhet och ett eget kapital på 1,6
och har nytta av miljarder kronor. Hur många familjedet när försälj- företag kan visa upp en sådan utveckningen vänder ling? I affärspressen skulle det ha kal�lats att Kinnarps besitter en ”krigskassa”
uppåt
men det är inte ett ord som Henry Jarlsson känner sig bekant med.
– Visst har vi ett stort eget kapital,
längre tid: hög- och lågkonjunkturer avlöser varandra
men det innebär inte att vi vill köpa företag i parti och
och därför är det viktigt att samla ihop vinsterna för
minut. Förvärvet av tyska Samas skedde med en
att överleva eller utnyttja möjligheterna som dyker
blandning av lån och egna pengar. Den stora fördelen
upp under en lågkonjunktur.
med en stark egen ekonomi är den handlingsfrihet
vi har även när det blir bistrare tider. Om vi varit
– Det andra som jag verkligen blir upprörd över, är
noterade på börsen hade vi förmodligen gjort större
att den ekonomiska kollaps som inträffade inte hade
personalneddragningar när krisen kom. Nu kunde vi
behövt bli så djup om inte amerikanska politiker hade
förändrat spelreglerna för bostadsmarknaden. Pre- ta det lite lugnare i jakten på att skära kostnader och
sident Clinton påbörjade projektet att även mindre
har nytta av det när försäljningen vänder uppåt.
bemedlade människor skulle få möjlighet att skaffa
eget hus trots att de egentligen inte hade de ekono- att kinnarps är ett företag som kan själv finns
miska förutsättningarna. Sedan följde utvecklingen
det flera exempel på. Eftersom företaget erbjumed ompaketerade lån och till slut en finansiell kol- der skräddarsydda produkter och lösningar så har
kontroll över order, produktion och leverans i rätt
laps. Men om politikerna inte hade satt de traditionella
tid alltid haft högsta prioritet. Som grund för att
marknadsreglerna ur spel, så hade krisen aldrig blivit
så omfattade och spridit sig över hela världen.
klara en så stor verksamhet ligger ett egenutvecklat
datasystem, ett system som Henrys bror Ola började
När vi ändå är inne på amerikansk politik: efter ett
konstruera redan på 1970-talet. 1995 byttes systemet
längre samtal med Henry Jarlsson dyker tankarna upp
‹‹
››
Det började med en halv säck lim och en planka
Kinnarps
huvudkontor i den lilla orten
med samma namn, kan inte ta
miste på att det är ett genuint
familjeföretag. I entrén finns en
oljemålning på grundarna Jarl och
Evy Andersson. Paret gifte sig
1941 och året efter köpte de en
snickerifabrik med två anställda
för 14 000 kronor. Föräldrarna
alla som besöker
30 |
r each out
|
no ve mbe r 2010
möjliggjorde banklån genom att
sätta sina gårdar i pant.
Tillverkningen bestod av finare
och enklare möbler samt urfodral.
1946 blev ett viktigt år då avtal
tecknades med svenska staten om
tillverkning av förvaringsskåp. Men
när Krigsmaterielverket några år
senare sade upp avtalet, var det
ett beslut som höll på att stjälpa
företaget. Räddningen blev att Jarl
tillsammans med en arkitekt började
skissa på hur moderna kontorsmöbler borde se ut. Den första
tecknade katalogen producerades
1952 och Evy och Jarl bestämde
sig för att satsa på att serieproducera kontorsmöbler och sluta
med möbler för hemmamiljö. I
stället för att sälja färdigtillverkade
kontorsmöbler frågade Kinnarps
vilka behov kunderna hade och
producerade enligt önskemålen.
jarl andersson var vd fram till
1973 då han lämnade över vd-skapet till sonen Henry Jarlsson. Då
hade Kinnarps cirka 100 anställda.
Jarl Andersson avled under fjolåret,
94 år gammal.
››
mot Movex och det blev en smärre kaJag är
tastrof.
mycket skep– Jag är mycket skeptisk till dagens
tisk till dagens
affärssystem som är alldeles för breda och grunda. De har inte den spets affärssystem
som är alldevi behöver. Vi trodde att Movex skulle
klara allt som det tidigare systemet
les för breda
behärskade, men vi fick jobba stenoch grunda.
hårt i flera år innan systemstödet var
De har inte
på samma nivå som innan bytet.
den spets vi
I dag har Kinnarps bara kvar databehöver.
baserna från Movex och alla program
är som tidigare egenutvecklade. Inget
affärssystem har hittills kunnat leva upp till Kinnarps krav och företaget har en egen IT-avdelning
med 30-talet medarbetare och inga planer på någon
outsourcing.
– Att vårt tyska förvärv Samas hade kommit på
obestånd berodde inte bara på lågkonjunkturen. Införande av ett nytt stort affärssystem bidrog till fallet,
konstaterar Henry Jarlsson. Han fick därmed sin tes
bekräftad om att stora affärssystem kan skapa fler
problem än de löser.
Och att gå mot strömmen återkommer även i synen
på var i världen det är effektivt att producera. Medan
många aktörer i snart sett alla branscher förlägger sin
tillverkning till Kina, så har Kinnarps varit Sverige
och Tyskland trogna.
– Eftersom vi säljer skräddarsydda kontorsmöbler så är det helt avgörande att ha full
kontroll över hela produktionskedjan och
snabbt kunna agera. Det är sant att vissa
delar av en produktion kan vara billigare
att tillverka i Kina, men ser du till helheten så går ekvationen inte ihop.
– Jag vill till och med hävda
att produktion i låglöneländer
snabbt kan bli en förödande
‹‹
››
Fakta HENRY JARLSSON
› Ålder: 67 år
› Bor: Hus i Falköping
› Fritid: Besöker den egna vingården
i Ungern varannan månad. Älskar att
flyga, har avverkat över 5 000 flygtimmar.
Bakgrund: Arbetat inom familjeföretaget Kinnarps sedan 1960-talet.
Tillträdde posten som vd 1973. Är en
av grundarna bakom organisationen
The Family Business Network (FBN).
Vice ordförande i Västsvenska Industrioch Handelskammaren.
›
RE ACH OUT
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
31
Västsvenskar
››
Kinnarp
Göteborg
Fakta KINNARPS
› Kinnarps erbjuder inred-
ningslösningar för kontor
och offentliga miljöer.
Kinnarps förvärvade
Samas tyska verksamhet
i mars 2010. Med förvärvet
beräknas årsomsättningen
stiga till cirka 4 500 MSEK.
Antalet anställda är ca
2 500 personer.
Kinnarps är i dag Europas
ledande leverantör av
inredningslösningar för
›
›
32 |
r each out
|
no ve mber 2010
kontor. Kinnarps har
försäljningsverksamhet i cirka 40 länder och
säljande dotterbolag i 15
länder.
Kinnarps har totalt sju
olika produktionsanläggningar, fem i Sverige och
två i Tyskland. Den största
anläggningen och huvudkontoret ligger i Kinnarp.
Varumärken: Kinnarps,
Materia, Skandiform,
›
›
NC Nordic
Care, Drabert,
Martin Stoll,
Fortschritt, MBT och
Schärf.
Kinnarps grundades
1942 av Jarl och Evy
Andersson. Kinnarps är
ett helägt familjeföretag
som i dag ägs av Jarl och
Evy Anderssons barn och
barnbarn. Flera av ägarna
arbetar aktivt i företaget.
›
lösning eftersom man, i takt med att lönerna stiger också där, hela tiden måste
söka sig vidare till nya låglöneländer
och det skapar bara mer kostnader.
För Kinnarps har lösningen varit att
hitta nya smartare tekniska lösningar
på hemmaplan. För drygt ett år sedan
invigde Kinnarps sin nya polyeteranläggning i Skillingaryd som tillverkar
stoppningsmaterial till kontorsstolar
och andra möbler. Anläggningen står
för 75 procent av Kinnarps totala behov av skumgummiliknande material.
Investeringen har skapat många nya
arbetstillfällen och uppfyller flera
stränga miljökrav. Exempelvis har
halogenerade flamskyddsmedel helt
kunnat uteslutas.
Du prioriterar hemmamarknaderna
Sverige och Tyskland ur ett produktionsperspektiv, innebär det då att
du är lika nöjd med företagsklimatet
i Sverige?
– Det har ur ett storföretagarperspektiv aldrig varit några större problem att
bedriva verksamhet i Sverige. Men jag
vet att många småföretagare har en
betydligt svårare sits. LAS bidrar helt
klart till den höga ungdomsarbetslösheten och även att det är svårt för
många invandrare att få fotfäste på
arbetsmarknaden. När det gäller villkoren för mindre företag har våra politiker
åtskilligt mer att förbättra.
– Men visst är det så att synen på
företagandet har förändrats enormt de
senaste årtionden, och till det bättre.
När jag tillträde som vd 1973 ansågs
företagare nästan vara kriminella och
representera det onda i samhället. I dag
råder en betydligt mer nyanserad syn
även om det finns utrymme för förbättringar även här.
Efter att ha varit vd i 37 år, vilket
skulle vara ditt viktigaste råd om du
fick tipsa en ung kvinna eller man
som är på väg att acceptera sin första chefs- eller vd-roll?
– Att försöka lära sig förstå hur samhället fungerar. Hur ekonomi och politiska beslut hör ihop. Kort sagt ett
intresse för hur samhället utvecklas.
Bästa sättet att nå den kunskapen är
att nätverka. Jag har personligen haft
stor nytta av att träffa människor inom
Svenskt Näringsliv och Västsvenska
Industri- och Handelskammaren. Det
har gett möjligheter till många intressanta samtal, ett omfattande erfarenhetsutbyte och nya kontaktytor.
trots att henry jarlsson bevisligen
kan mycket själv så finns det också ett
stort samhällsansvar och en nyfikenhet
på framtiden. Av de framtida engagemangen är det framför allt två som han
brinner lite extra för. Det ena har med
alternativa energilösningar att göra.
Hur man ska kunna ta vara på avfall och
förvandla bland annat sopor till biogas.
– Det finns massor att göra på detta
område. Men jag är kritisk till hur statliga och kommunala monopol först tar
betalt för att hämta sopor och sedan låter medborgarna betala dyrt för energi
som exempelvis fjärrvärme. Egentligen
är det helt osannolikt att inte fler har
reagerat för att bryta upp energimonopolet och välkomna fler privata initiativ!
Det andra projektet har mer med
livets goda att göra. Intresset för god
mat och viner avspeglar sig i delägandet av Gästgifvaregården Margretetorp
i Skåne och vingården Cezar Winery
i Ungern. För tio år sedan fick Henry
kontakt med eldsjälen Stefan Csaszar
som då hade börjat blåsa liv i en vingård med anor från 1850-talet. På drygt
hundra hektar skördas nu vindruvor
för både röda och vita viner. Ett erkännande av kvaliteten fick de förra året
då vinet Cezar Merlot 2006 Selection
tog guldmedalj och utsågs till bästa vin
i konkurrens med 3 500 andra viner.
Henry Jarlsson har återigen visat
vad engagemang betyder för framgång,
även om det denna gång var med stort
bidrag från kollegan och vännen Stefan
Csaszar.
Företag, förening
eller kompisgäng?
Vi skräddarsyr er gruppresa
– oavsett om ni vill samlas på
andra sidan stan eller jordklotet.
Ring oss för kostnadsfri offert!
Grupp & Konferens
Kontakta oss på [email protected]
www.resia.se • 0771-93 93 93
rna
Vi har idée
s
för 2011 år
!
konferens
Foto: Hökerum Bygg
Träffsäker
redaktionell
kommunikation
tillsammans med
handelskammaRen
PRoduceRaR vi
Reach out
onsera
vill du vara med och ann
under 2011?
i upp till fyra nummer
n på
kontakta karin hedma
[email protected] eller
031 - 719 06 09.
Redaktionellt innehåll föR digitala & tRyckta medieR q kundtidningaR q medlemstidningaR
PeRsonaltidningaR q BilagoR q WeBB q nyhetsBRev q WeBB-tv q iPad q åRsRedovisningaR
Smarta rum
- för kontor, handel och industri
Som hyresgäst hos oss är
du delaktig i hela processen,
från idé till inflyttning. Dina
synpunkter, våra samlade
resurser, modern teknik
och nytänkande ger dig en
arbetsplats helt anpassad
efter dina behov. I några av
Borås mest uppmärksammade och uppskattade fastigheter skapar vi tillsammans en
kreativ, trivsam och klimatsmart arbetsmiljö. Smarta
rum helt enkelt!
Du också?
34
Cernera Fastigheter AB
| r each out | no ve mbe r
Tel 033-290 190
www.cernera.se
2010
Stort intresse för borätter
i Länsmansgården
efter årsskiftet är det inflyttning i närmare 50 nybyggda
bostadsrätter i Länsmansgården
i Göteborg. Målgruppen fanns
redan i området och intresset för
att äga sin egen bostad var stort,
vilket gjorde satsningen till en
god affär för Hökerum Bygg och
Svensk Fastighetsförmedling.
– Genom ett bra tomtpris och
en smart planering av fastigheterna har vi, tillsammans med
byggherren Hökerum Bygg,
kunnat erbjuda bostadsrätter
med en rimlig prisbild, säger
Carl-Johan Billing på Svensk
Fastighetsförmedling, som
ansvarar för försäljningen.
De nybyggda fastigheterna
har bra utrustade lägenheter
med rejäla balkonger.
– Tomten på Varmfrontsgatan
köpte vi tillsammans med en
annan fastighet som vi i första
hand var intresserade av. Vi blev
dock positivt överraskade när vi
kom ut till Länsmansgården. Här
finns verkligen förutsättningar
för ett trivsamt boende, säger
Maria Ståhl som är marknadsansvarig på Hökerum Bygg.
noga med
att hitta en riktigt bra prisbild
och optimerade därför bostäderna på många sätt.
– Vi har effektiva trapphus,
genomtänkta plan och lägenheter som liknar tidigare väl
genomförda projekt. Detta
byggföretaget var
tillsammans med ett vettigt
tomtpris har gjort att vi har
möjlighet att erbjuda riktigt fina
bostadsrätter som många har
råd att köpa.
Marknadsföringen av lägenheterna har varit traditionell och
försäljningen gick snabbt.
– Målgruppen fanns redan
i området. Det var barnfamiljer
som ville ha större lägenhet eller unga som sökte en
första lägenhet. Vi gick genom
Boplats Göteborg och har gjort
direktutskick till boende i de
områden där tänkbara köpare
bor, säger Carl-Johan Billing
som är kontorschef på Svensk
Fastighetsförmedling på Wieselgrensplatsen i Göteborg.
genom att köpa in sig i Boplats
Göteborgs kundregister fick
Svensk Fastighetsförmedling
tillgång till spekulanter.
– Vi använde oss inte av
sociala medier. Det behövdes
inte. 70–75 procent av dem
som flyttar in bodde redan i
området. Vi annonserade på
Boplats hemsida och hade
kundträffar där.
– Tillsammans med Hökerum
har vi visat att det går att bygga
nybyggda bostadsrätter som
många har råd att köpa. Det
krävs inte att man är någon
Einstein. Det krävs bara att
man vågar, avslutar Carl-Johan
Billing.
Medlemsnytt
››Här har
det funnits
ett uppdämt
behov av fler
hotellrum, och
vi upplever
att kommunen har varit
positiva till
vår satsning.
Processen var
snabb. ‹‹
HÅKAN WEGSTEDT
hotelldirektör på
Scandic Opalen
Trotsade krisen med
fem nya våningar
Mitt under brinnande lågkonjunktur satsade Opalen
i Göteborg på att bygga till hotellet. Fem våningar och
110 miljoner kronor senare är Håkan Wegstedt nöjd.
– Vi gjorde allt enligt skolboken.
h
åkan Wegstedt är hotelldirektör
på Scandic Opalen och berättar
att många i omgivningen undrade hur de vågade satsa mitt
i lågkonjunkturen.
– Det var tufft, men vi ser nu att vi gjorde rätt. Investeringar ska göras under lågkonjunktur för att man ska
stå rustad när det vänder. Nu har vi bra siffror och hög
beläggning, konstaterar han.
riskkapitalbolaget eqt gick in som ägare av Scandic Hotels under 2007.
– Att ha EQT som ägare har givit oss fria händer att
bedriva verksamheten på det sätt vi tycker är bäst. De
är inte inne och petar i verksamheten. Det har också
varit viktigt att EQT har stått sig stark och kunnat
satsa på Scandic under hela lågkonjunkturen, vilket
jag inte är säker på att en annan ägare gjort, säger Håkan Wegstedt.
Kostnaden för de fem nya våningarna uppgick till
110 miljoner kronor, vilket innebär ungefär en miljon
per rum.
– Hälften av rummen är spektakulära med en svindlande utsikt. Fönstren börjar redan vid parketten. Just
de rummen kanske inte är bäst lämpade för gäster som
lider av höjdskräck, ler Håkan Wegstedt.
läget i anslutning till evenemangsstråket och
Svenska Mässan är väldigt centralt.
– Här har det funnits ett uppdämt behov av fler
hotellrum, och vi upplever att kommunen har varit positiva till vår satsning. Processen var snabb.
Vi hade sedan tidigare en önskan om att bygga till
och förarbetet var gjort. Från Göteborgs kommuns
sida gick det därför fort att bevilja bygglov för tillbyggnaden.
re a c h o u t
|
n o vem b er 2 0 1 0
|
35
Kalendarie
vd:s roll och ansvar
Diplomutbildning startar
29 november
Västsveriges upphandlingsdag 2010 Event
2 december
Samtal med Richard Bergfors
Nätverksträff*
Göteborg
7 december
Målstyrd friskvård
Medlemsmöte
Trollhättan
Göteborg
Göteborg
8 december
Vet du vem du anställer?
Medlemsmöte
8 december
Västsvenskt julmingel
Särskild inbjudan krävs
Stockholm
9 december
Fujitsu Services
Nätverksträff*
Uddevalla
9 december
Affärsjuridik vid internationella
affärer
Utbildning
Göteborg
16 december
After Work i julens tecken
Nätverksträff*
Göteborg
10 januari
Styrelsearbete
Diplomutbildning startar
Göteborg
20 januari
Samtal med Anders Halvarsson,
Netonnet
Nätverksträff*
Borås
26 januari
IP-rätt
Frukostseminarium juridik
Göteborg
26 januari
Studio Väst: Storstadsfokus
Seminarium
Stockholm
februari
En västsvensk vision för näringslivet
Medlemsmöte
Göteborg
9 februari
Export- och importdokument
Utbildning
Göteborg
16 februari
Miljörätt
Frukostseminarium juridik
Göteborg
22 februari
Incoterms 2010
Seminarium
Göteborg
23 februari
Arbetsrätt
Frukostseminarium juridik
Göteborg
mars
En västsvensk vision för näringslivet
Medlemsmöte
Göteborg
8 mars
Betalnings-, leverans- och försäkringsvillkor
Utbildning
Göteborg
15 mars
Samtal med Veronica Hedenmark
Nätverksträff*
Göteborg
17 mars
Agent- och återförsäljaravtal
Utbildning
Göteborg
20 mars
Samtal med Emma Wiklund
Nätverksträff*
Borås
april
En västsvensk vision för näringslivet
Medlemsmöte
Göteborg
5 april
Tullhantering (grund)
Utbildning
Göteborg
6 april
Remburshantering
Utbildning
Göteborg
7 april
Samtal med Eva Hamilton
Nätverksträff*
Göteborg
20 april
Bolagsrätt
Frukostseminarium juridik
Göteborg
29 april
vd:s roll och ansvar
Diplomutbildning startar
Göteborg
maj
En västsvensk vision för näringslivet
Medlemsmöte
Göteborg
4 maj
Innehåll meddelas senare
Medlemsmöte
Grästorp
4 maj
Innehåll meddelas senare
Medlemsmöte
Götene
5 maj
5 maj
Innehåll meddelas senare
Medlemsmöte
Skövde
Innehåll meddelas senare
Medlemsmöte
Tidaholm
11 maj
Skatterätt
Frukostseminarium juridik
Göteborg
9 juni
after Work på Åbytravet
Nätverksträff*
Mölndal
* Nätverksträffarna är öppna endast för deltagare i Handelskammarens affärsnätverk.
Är du intresserad av att delta? Hör av dig till Sandra Norberg på 031-83 59 92.
36 |
Skövde
r each out
|
no vemb er 2010
Samtal med
Veronica
Hedenmark
Foto: Andreas von Gegerstedt
26 november
Foto: Ulf Palm
Kalendarium
Samtal med
Emma Wiklund
Samtal med Eva
Hamilton