Transcript Dopning - Oktober 2012

Dopning och anabola steroider
Vi på Puls & Tränings alla anläggningar vill vara tydliga med att vi helt tar
avstånd ifrån samtliga olagliga prestationshöjande preparat som klassas som
anabola steroider eller dopning. Eftersom detta är en mycket viktig fråga vill vi
uppmärksamma våra medlemmar på dels vilka oönskade effekter man kan förvänta
sig om man intar dessa preparat, dels vad lagen säger om detta missbruk. Skulle ni
misstänka att någon på gymmet missbrukar otillåtna substanser, kontakta
omgående Puls & Tränings huvudkontor. Låt oss samarbeta mot en ärlig, hälsosam
och ren gymmiljö utan doping och farliga preparat!
Vad är dopning?
Med dopning menas missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel som finns
med i "Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel" (1991:1969), med avsikt att öka
musklernas styrka och volym och få en snyggare eller större kropp.
Doping används också i betydelsen när idrottsutövare förbättrar sin
prestationsförmåga med hjälp av de substanser eller metoder som är förbjudna
enligt den lista som World Anti-Doping Agency (WADA) upprättat och som
tillämpas av Riksidrottsförbundet i Sverige.
Kännetecken på missbruk av anabola androgena steroider
Det finns många biverkningar vid missbruk av anabola androgena steroider, men
alla är inte lika tydliga hos alla som missbrukar. Ju fler symtom som finns, desto
större är sannolikheten att det handlar om ett AAS-missbruk.
Följande symtom kan vara kännetecken på ett missbruk av anabola androgena
steroider(AAS):
Fysiska:
Snabb och kraftig viktökning på grund av ökad muskelmassa.
Oproportionelig muskelutveckling, framförallt kring bröst, nacke och skuldror.
Kraftig ökning av akne, framförallt på rygg, skuldror och bröst. Utslagen kan vara
slemmiga och lättblödande.
Gynekomasti (bröstkörtelförstoring).
Stickmärken i de stora muskelgrupperna som stjärt, lår och skuldra.
Tecken på gulsot.
Striae (hudbristningar) vanligtvis mellan stora bröstmuskeln och biceps, men även
på rygg och lår.
Testikelatrofi (krympande testiklar)
Förändrad sexlust - med ökad sexlust i början av kur som därefter minskar eller helt
upphör efter avslutad kur.
Erektionssvårigheter.
Ett svullet och plufsigt utseende på grund av ödem (ökad vätskeansamling i
kroppen)
Ett stort behov av andra mediciner t ex potensmedel, smärtstillande medel,
sömnmedel och blodtrycksmedicin.
Mer hår på kroppen eller håravfall
Psykiska:
Depression, nedstämdhet, psykos och paranoia.
Tränings-, kost- och kroppsfixering.
Kraftiga svängningar i självförtroende och självkänsla.
Humörsvängningar såsom nedstämdhet (efter kur), upprymdhet (under kur),
irritabilitet och aggressivitet.
Sömnproblem såsom ökad vakenhet eller omvänd dygnsrytm.
Specifikt för kvinnor:
Oregelbundna menstruationer. Klitorisförstoring. Tendens till skäggväxt och ökad
kroppsbehåring. Mörkare röst. Risk för fosterskada
Kosttillskott
Muskelökande och testosteronhöjande kosttillskott, så kallade prestationshöjande
testoboosters, kan innehålla förbjudna och farliga substanser enligt dopningslagen.
Vi rekommenderar enbart produkter som kan styrka sina reklampåståenden med
vetenskaplig bevisning och som kontrollerats och publicerats i kvalificerade
vetenskapliga tidskrifter. Enskilda studier, ofta utförda av företaget bakom
produkten, ger inte tillräcklig information. Var och en ansvarar själv för vad
han/hon äter. Detta gäller också om en person blir positiv i dopingtest.
Lag om försäljning av kosttillskott i Sverige
Kosttillskott räknas som livsmedel och regleras av Livsmedelslagen och ansvarig
myndighet är Livsmedelsverket. Kosttillskott får inte innehålla läkemedel. Det är
Läkemedelsverket som bedömer om en produkt skall vara klassat som läkemedel.
Om ett kosttillskott säljs med vad Läkemedelsverket anser vara medicinska
påståenden har Läkemedelsverket möjlighet att klassificera produkten som ett
läkemedel. Det blir då inte längre tillåtet att sälja produkten eftersom den inte är
godkänd av Läkemedelsverket.
Kosttillskotts innehåll av olagliga substanser:
Många kosttillskott är inte tillräckligt kvalitetskontrollerade och
innehållsdeklarerade. Det förekommer att preparat är kontaminerade (förorenade)
med dopningsklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Detta kan bero på
föroreningar vid tillverkningen eller att tillverkare medvetet tillsatt otillåtna
substanser i sina produkter. Dopinglaboratoriet vid Karolinska
Universitetssjukhuset i Huddinge har funnit spår av olagliga substanser när de
analyserat dopingtester inom idrotten, där idrottsutövarna hävdar att de endast
tagit kosttillskott. Produkterna fanns att köpa via flera svenska internetbutiker trots
att det är olagligt att saluföra sådana kosttillskott i Sverige.
Kosttillskott inom idrotten:
Dopingjouren har samma restriktiva policy som Riksidrottsförbundet (RF), eftersom
idrottsmän/kvinnor som tagit kosttillskott har blivit positiva i dopingtester.
Kosttillskott och efedrin:
Det förekommer att läkemedelssubstansen efedrin tillsätts i kosttillskott. Dessa säljs
framförallt via internet, vilket är förbjudet enligt Läkemedelslagen. Vid användning
av efedrin finns rapporter om allvarliga biverkningar i form av allvarlig hjärt- och
kärlpåverkan samt beroende- och toleransutveckling.
Vad säger lagen?
Dopningslagen reglerar användning och hantering av vissa dopningsmedel. Redan
på 1980-talet visade det sig att missbruk förekom utanför den organiserade idrotten.
1989 tillsattes en utredning om missbruket av anabola androgena steroider i
samhället. För att förhindra användandet av dopningspreparat kom 1991 lagen om
förbud mot innehav och försäljning av vissa dopningsmedel (1991:1969).
Dopningslagen trädde i kraft 1 juli 1992.
Då de psykiska biverkningarna av anabola androgena steroider kan leda till
våldsbrott stärktes lagen den 1 april 1999 till att också innefatta bruket av
dopningsmedel och straffskalan höjdes till 4 års fängelse.
1 § Denna lag gäller
a) Syntetiska anabola steroider
b) Testosteron och dess derivat
c) Tillväxthormon
d) Kemiska substanser som ökar produktion eller frisättning av testosteron och dess
derivat eller av tillväxthormon.
2 § Medel som anges i 1§ får inte annat än för medicinskt eller vetenskapligt
ändamål
1. Införas till landet,
2. Överlåtas,
3. Framställas,
4. Förvärvas i överlåtelsesyfte,
5. Bjudas ut till försäljning,
6. Innehas eller
7. Brukas.
3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § 2-7 döms för dopningsbrott till fängelse i
högst två år. Är ett brott som avses i första stycket med hänsyn till mängden
dopningsmedel samt övriga omständigheter att anse som ringa, döms till böter eller
fängelse i högst sex månader.
3 a § Är ett brott som avses i 3 § första stycket att anse som grovt döms för grovt
dopningsbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av
om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om det har utgjort led i en verksamhet
som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd
dopningsmedel eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.
I § 4 – 6 förklaras det att man blir dömd också om man har förberett eller försökt att
utföra ett dopningsbrott. Ersättning eller medel som har fungerat som föremål till ett
dopningsbrott anses förverkat.
*Information hämtad från dopingjouren.se
Genom en sund och genomtänkt kosthållning och rätt utförd träning når du
fantastiska resultat samtidigt som du optimerar din hälsa – både fysiskt och
psykiskt! Tveka inte att kontakta de Personliga Tränare som finns på våra
anläggningar – vi finns här för att coacha dig till din drömform!
Skrivet av: Katarina Lundmark, lic.Personlig Tränare,
lic.Kostrådgivare