Transcript VIStidningen 3/2014

VIStidningen
Utgiven av Vuxendöva i Sverige
I DETTA NUMMER:
gä
lv
Var tionde svensk lider av tinnitus
,
kn
a
te
c
at
t
.
re
n
so
m
es
.
16
r
Sv
en
Fo
to
:
Lä
sm
er
An
på
ka
av
d
sid
an
en
sve
n
sk
a
ad
nh
ta
nju
ch
so
ma
lat
am
ra
ar
hb
oc
na
gå
sf
ör
år
de
20
BI
AG
S
stö
d,
fi
SL
um
oc
hn
äs
ta
n7
0v
dT
SS
me
ka
ve
c
ar
mm
so
VIS
besök gärna vår hemsida:
www.visriks.nu
ux
, te
ck
en
so
m
O
M
... och mycket mer
3/2014
iå
LD
:
Ändringar i diskrimineringslagen
r. T
SS
ve
c
ka
nh
öll
si
Ku
n
Teckensång i Prideparaden
VIStidningen INNEHÅLL
Tidningen för vuxendöva
utkommer fyra gånger
per år och ingår i
medlemsavgiften för
fullbetalande medlemmar
i riksförbundet VIS,
Vuxendöva i Sverige.
Redaktör
Lisa Wadin
Jäder Pettersburg
635 05 Eskilstuna
mobil: 0739-89 33 72
e-post: [email protected]
Vikarierande redaktör
fr.o.m. 1 september
Olle Eriksson
Segeflygsgatan 25
128 33 Skarpnäck
mobil: 0736-28 37 46
e-post: [email protected]
Ansvarig utgivare
Maggan Eriksson
Övriga medarbetare 3/2014
Kerstin Kjellberg
Margarethe Metz-Axelsson
Birgitta Samuelsson
Sven Ankar
Eva Stenman
Ingela Haglod
Kjell Åkesson
Elsie Johansson
Monica Nyman Björklund
Annika Willberg
Folke Nordung
Olle Eriksson
Lis Persson
Anne-Marie Persson
Annika Elfstedt
Lena Munck
Monica Wolf
Tryck
Vidamus Grafiska, Umeå
”Förbundet MÅSTE närma sig föreningarna
ännu mer än idag och ställa upp med
utbildning, stöd och råd (...)”
Ledaren
3
4
5
6
7
8
11
12 14
15
16
20
22
24
26 Ledaren - ett förbund för alla
VIS Uppland/VIS Dalarna
- Vårträff i Leksand
VIS Dalarna - Räkkryssning på Runn
VIS Kalmar län - En aktiv förening
VIS Uppland - Utflykt i sommarhagen
VIS Norrbotten - Hemligt möte, TSSdagar och årsmöte, På utflykt till Piteå
VIS Västernorrland - Sommarmöte i Anundsjö socken
Porträttet: Marga Margulies
VIS Riksförbunds styrelsemöte - juni
Vikarierande redaktör
Teckensång på Pride
VIS sommarvecka med TSS 20 år
KRISSKROSS med VIS 3/2014
Ändringar i diskrimineringslagen
Var tionde svensk lider av tinnitus
Kort och gott
För prenumerationsärenden samt kontakt:
Material till VIStidningen 4/2014
ska ha inkommit senast den 2
november 2014. Redaktionen
förbehåller sig rätten att redigera i
inkommet material.
2
VIS kansli
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede
e-post: [email protected]
mobil/sms: 076-800 37 75
VIS 3/2014
ledaren
VIS - ett förbund för alla
T
iden går fort. I år arrangerade
VIS den tjugonde sommarveckan med TSS och nästa år firar
förbundet 20-årsjubilleum. Men i föreningssammanhang är VIS en ung
organisation. Trots det har vi hunnit
uträtta en hel del. VIS är fortfarande
ungt och piggt och vi hoppas förbundet ska bli ännu aktivare med åren. För
att så ska ske behöver vi starka länsföreningar.
Förbundsstyrelsen arbetar aktivt
med idéer till olika projekt. Bland annat ett om VIS intressepolitiska program. Vi vill involvera föreningarna i
vårt påverkansarbete. Vi vill också att
alla medlemmar ska få en chans att
vara med och bestämma hur de vill ha
sin förening och sitt förbund. Vad ska
vi ändra på för att det ska bli så bra
som möjligt så att alla känner sig
hemma i VIS. Alla har något att bidraga med och som bekant gör många
bäckar små snart en stor å. VIS vill
gärna att medlemmarna ska känna sig
hemma i sin förening. Föreningarna
behövs för att vi tillsammans ska kunna kämpa mot de brister som tyvärr
fortfarande finns i samhället. Men
man ska också känna sig hemma i sin
förening för att man där träffar människor som är i samma situation som
jag själv, och där man får höra så dåligt som man verkligen gör och ha en
möjlighet att få kommunicera med
hjälp av TSS. Det är då vi känner gemenskap vilket gör att självkänslan
stärks.
De flesta av VIS medlemmar är äldre, men vi får inte glömma att det
finns yngre som blivit vuxendöva eller
gravt hörselskadade. Vi måste försöka
få med dem i vår gemenskap. För att
få med dem, ska vi göra extra ansträngningar. Det är viktigt med ett
brett åldersspann i ett förbund. Verksamheten i VIS ska vara sådan att alla
känner sig välkomna. Gammal som
ung, svenska vuxendöva såväl som utlandsfödda och människor med flera
funktionshinder. Alla ska känna sig
välkomna och värdefulla. Mångfald
är ett vackert ord. Idag ställs större
krav på föreningarna än för tio år sedan eftersom samhället ständigt förändras.
Detta i sin tur ställer större krav på
VIS. Förbundet MÅSTE närma sig föreningarna ännu mer än idag och ställa upp med utbildning, stöd och råd
där så behövs. Som nämndes i föregående nummers ledare är vår förhoppning att VIS så småningom ska kunna
anställa en ombudsman, som ska
fungera som en länk till föreningarna.
Vi hoppas att detta ska bli verklighet
inom den närmaste framtiden.
Redaktörens ruta
D
en här gången blir jag personlig. På riktigt.
Det här är det tjugofjärde numret av VIStidningen
med mig som redaktör. Tiden har gått fort. Och jag
har haft roligt. Det brukar ju sägas gå hand i hand.
Jag började drömma om en framtid som journalist redan
på mellanstadiet. Det var en kombination av berättandet
och möjligheten att förändra som gjorde att jag tidigt
riktade in mig på journalistyrket. Kärleken till dessa två
element håller fortfarande i sig men jag är också nyfiken
på och längtar efter något annat. Att kunna förändra mer
handgripligt.
När den här tidningen nått din hand har jag börjat studera
till sjuksköterska. Det är svårt att på förhand säga att det
kommer att stilla min längtan och nyfikenhet men jag är
förväntansfull inför framtiden. Något jag inte varit på
flera år.
VIS 3/2014
Alla medlemmar ska ha möjlighet
att påverka sin förenings och även förbundets arbete och känna att man
lyssnar på dem. Till medlemmarna
vill jag säga: ”Var aktiva, kom med ris
och ros, önskemål och förslag och ställ
gärna upp på olika uppdrag”. Det är
just av denna orsak, att involvera medlemmarna i VIS arbete, som vi arbetar
med att försöka få pengar till ett projekt. Vi vill att medlemmarna ska
känna sig delaktiga i förbundets arbete och utveckling. Idag behövs aktiva och starka föreningar med ett
nära samarbete med riksförbundet.
Vi vill också att närstående och vänner är aktiva. Det är viktigt för dem
att få träffa andra som lever med eller
nära en vuxendöv person. Det är viktigt att de känner sig delaktiga i utvecklingen. Alla ska ha sin naturliga
plats i föreningen.
Det är också bra och roligt att samarbeta med andra länsföreningar för
då kan man genomföra ”större” aktiviteter. Eller varför inte försöka få en
vänförening i ett annat land?
Vi hoppas att vår blivande 20-årsjubilar ska bli ett förbund för alla – en
plats där alla känner sig hemma.
Text: Kerstin Kjellberg
Jag har under mina år på VIStidningen träffat många
underbara människor och lyft ämnen jag själv knappt
kände till innan. Det har berikat mig mycket. Säkert kommer jag att sakna en del av arbetet, det vet jag. Men jag
lämnar nu , under min studietid, över rodret till Olle Eriksson, som jag har stort förtroende för. Han brinner för sitt
jobb, vilket kanske är den viktigaste egenskapen på denna
tjänst då det stundtals är väldigt ensamt. Dessutom är han
en skicklig journalist, en godhjärtad medmänniska och
dessutom, vilket jag tror är till hans fördel, vet han vad han
talar om då han själv är döv på sitt ena öra.
Jag ser med stor spänning fram emot att läsa VIStidningen även framöver. Både för att se hur den kommer att utvecklas med nya inblickar och erfarenheter vid rodret. Men
också för att se att ni alla fortsätter att träffas, lära, glädjas
och driva de viktiga frågorna vidare. Allt gott!
Lisa Wadin
e-post: [email protected]
tel/sms: 0739-89 33 72
3
VIS uppland/Vis dalarna
Vårträff i Leksand
Ovan: Birgitta Samuelsson spanar in draken i Hildaholms trädgårdar.
Ovan till höger: Kyrkstaken, även kallad Tuppstaken, är utformad med symbolik. Tuppen står för vaksamheten, de tre
ljusen för treenigheten, taggarna är törnekronan, de 12 löven
är de 12 apostlarna, de 10 hålen är 10 Guds bud och hjärtat är
kärleken.
Till höger: Den snart 200-åriga fjäderhammaren.
L
ördagen den 14 juni anordnade
VIS Dalarna en heldagsutflykt
till Leksand med program och
fint väder. Det kom VISare från både
Dalarna, Stockholm och, som undertecknad, från Uppland.
Vi träffades på Siljans konditori där
vi bjöds på kaffe och smörgås.
Färden gick sedan till Käck och Hedbys Smides AB. På vägen dit kunde vi
se ett av deras alster, den berömda
tuppstaken, i rondellen vid bron över
Siljan. Vår guide, konstsmed på smidesverkstaden, kunde berätta att staken hade anor från 1600- talet och att
den ritades av konstnären Gustaf Ankarcrona.
4
Han designade modellen i början av
1900-talet. Den fjäderhammare som
de idag använder vid tillverkningen
av både tuppstaken och annat, började
användas på 1920-talet och underlättade avsevärt för bysmederna.
Axel Munthe, författare, läkare och
drottning Viktorias livmedikus, hade
flera hus runtom i Europa. Det kanske
mest kända är nog villan på Capri.
Lunch åt vi sedan på en kinesisk restaurang inne i Leksand.
Vi fortsatte sedan till Hildasholm,
det sommarhus som Axel Munthe lät
bygga till sin engelska hustru Hilda
och deras två söner. I huset, från 1910,
finns möbler, främst från England,
men också mycket konst och annat
vackert hantverk bevarat.
Naturparken som omgärdar huset
består av flera vackra trädgårdsrum
och konstfullt klippta barrträd.
Det var en trevlig och innehållsrik
dag tack vare Barbro och Göran Möllers fina planering.
Ett stort tack till de båda och till VIS
Dalarna.
Text: Margrethe Metz-Axelsson
Foto: Birgitta Samuelsson
och Sven Ankar
VIS 3/2014
Vis dalarna
Räkkryssning på sjön Runn
E
n vacker, solig och varm lördagkväll i juli gick vi
ombord på M/S Slussbruden i Falun.
Det var räkor som stod på kvällens meny.
Rederiets budskap var ”Ät så mycket du vill och orkar!”
Det kan jag intyga att vi gjorde!
Vi tillbringade fyra timmar på sjön Runn och fick uppleva en fantastisk båttur i ”Dalarnas egen skärgård”.
Trubaduren Peter Hedberg stod för den musikaliska
underhållningen.
När vi lämnade Slussbruden och skiljdes för kvällen, så
var vi alla eniga.
Vi hade haft en mycket trevlig kväll tillsammans!
Psst...
Glöm inte bort...
Du vet väl att du kan beställa
kulspetspennor från kansliet?
Dessutom:
resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr,
kundvagnsmynt 2 kr.
... att skicka in till VIStidningen och
www.visriks.nu när det sker någon förändring i er
länsförening.
e-post: [email protected]
tel: 026-65 00 06
Text och foto: Eva Stenman
Har ni bytt kontaktperson, valt en ny styrelse
eller har ni något annat spännande på gång?
Hör av er till [email protected]
Tack på förhand!
Har du en e-postadress...
... men har glömt att ange den till kansliet?
Hör av dig till [email protected] så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet…
Glöm för sjutton gummor inte bort...
...att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 4/2014,
är den 2 november.
VIS 3/2014
5
VIS kalmar län
... en aktiv förening med en driftig styrelse
Ovan: VIS Kalmar län samlas till kaffestund i Stora Frö
på västra Öland.
Ovan till höger: VIS Kalmars kassör Kjell Åkesson och
Inger Engström njuter i skuggan.
Till höger: TSSlärare Marianne Harpe.
U
nder våren har vi haft två studiecirklar i TSS,
tecken som stöd.
Vi har även haft en kurs i dator/foto/telefoni och
en i lapptäckssömnad. Samtliga på Öland, med god uppslutning av våra medlemmar.
I Oskarshamn har medlemmarna träffats en gång i
måndaden och tränat TSS. Vårterminen på Öland startade
redan i januari. Föreningen höll sitt årsmöte den 22 februari i Kalmar. Vi höll en heldag i TSS för hela länet den
22 mars i Borgholm, och 24 maj samt 14 juli hade cirkelgrupperna träff på Guntops Herrgård för att träna TSS, äta
god mat och planera inför hösten.
Den 26 juli, samlades VIS Kalmar läns medlemmar för
den traditonella grillfesten på solen och vindarnas ö, Öland.
En tradition i föreningen varje sommar. Denna gången
samlades vi i bygdegården i Stora Frö, på öns västra sida.
Där berättade Allan Engström entusiastiskt om byns intressanta historia och dess goda entreprenörskap.
Efter kaffe med färska kanelbullar fanns det tid för att
på promenadavstånd besöka både Ölands örtagård, några
loppisstånd och bland annat även det fantastiska krukmakeriet.
När vi så åter var samlade så stod vår grillmäster Peter
Harpe och briljerade som vanligt med sina goda marinader
till den härliga middagen.
Under eftermiddagen hade vi lite hjärngympa med rebusar och andra roligheter, och givetvis hade vi ett litet
6
lotteri med hembakt bröd, egenodlade gurkor, korsordstidning och liknande som var väl passande i dessa semestertider.
Dagen avslutades med mer kaffe och välsmakande vaniljhjärtan, samt att ordförande Eva-Marja Åkesson redogjorde för höstens kommade program.
VIS Kalmar län startar hösten med en heldag med TSSträning den 6 september på Öland och följande vecka börjar så cirkelkurserna i TSS.
Lördagen den 4 oktober har föreningen planerat in ett
Öppet Hus i Borgholm för att belysa vikten av att lära sig
TSS. Folktandvård, hälsocentraler, sjukgymnaster och
personal inom övrig vårdsektor är speciellt inbjudna utöver
allmänheten.
Den 25 oktober är det åter dags för en heldagskurs i TSS
för länets medlemmar, plats meddelas senare.
Sist men inte minst har vi vårt kommande höstting med
julbord, som blir den 29-30 november på Scandic Hotel i
Kalmar dit samtliga hälsas välkomna.
Väl mött under den kommande hösten för trevlig samvaro och nya kunskaper!
Text: Ingela Haglod
Foto: Ingela Haglod
och Kjell Åkesson
VIS 3/2014
VIS uppland
Utflykt i sommarhagen
V
IS Uppland tillsammans med, och efter förslag av,
HRF Uppsala, tog i början av juli tåget, Lennakatten, ut i den uppländska naturen.
Lennakatten är en smalspårig museijärnväg som går
från Uppsala till Faringe med stopp vid sex stationer och
åtta hållplatser utefter banan. Bland andra Bärby, Marielund, Länna och Almunge. Hela sträckan är 33 kilometer.
Vid varje järnvägsstation fanns mötes- och stickspår samt
bemanning och biljettförsäljning. Både då den en gång i
tiden trafikerades för transport och idag när det är mestadels en turistattraktion. Stationerna mellan Uppsala och
Faringe har alla mötes- och uppställningsspår och är ofta,
men inte alltid, bemannade med stins när trafiken är igång.
Oftast är även väntsalarna öppna.
Hållplatserna har genomgående spår och en ”plåtstins”.
Ibland också väntkur och en plattform. Man säger till
konduktören på tåget vid biljettkontrollen, på vilken hållplats man vill stiga av. Och vill du hoppa ombord på en
station så använder du ”plåtstinsen” så lokföraren eller
rälsbussföraren ser att du vill åka med.
Första tåget gick 1876 och när det var som mest utbyggt
fanns förbindelse från Stockholm i söder till Lövstabruk i
norr. Från Uppsala i väster till Norrtälje i öster.
Järnvägens tillbakagång inleddes efter andra världskriget. All räls revs då upp, utom denna linje mellan Uppsala
och Faringe. Det stoppades av den ideella föreningen ”Museiföreningen Stockholm-Roslagens järnvägar” som i samarbete med Uppsala kommun räddade banan som blev
museitågtrafik 1974. Lennakatten firar alltså 40 år i år.
Vi var några få som hörsammat resdagen. Vi tog ”tufftuff-tåg” till Marielund där vi fikade på järnvägscaféet.
Sedan såg vi oss omkring i omgivningarna, som är mycket vackra vid sjön Trehörningen (där även Fjällnora friluftsområde tangerar sjön).
Vi tog nästa ”tuff-tuff-tåg” tillbaka till Uppsala. Man kan
annars välja mellan diesel- eller ånglok eller rälsbuss.
Nostalgitripp kan man kalla en sådan här resa. Dessa tåg
åkte man med som barn för att komma till tandläkaren,
göra sjukbesök eller bara för att nå en tätort.
Mer om föreningens arbete och Lennakatten går att
hitta på hemsidan, www.lennakatten.se.
Text: Elsie Johansson
Foto: Faximil broschyr
Kansliets
telefontider!
Månd, onsd, fred
kl 8.30-11.30
tisd, tors
kl 13-16
VIS 3/2014
Beställ
VIS
värvarbroschyr!
e-post: [email protected]
www.texttelefoni.se
är en sida värd ett
besök!
Här kan du läsa om
allt som rör tjänsten.
Få nyheter, tips och
information...
7
VIS norrbotten
Möte med hemligt innehåll
Anna-Lena Hansson var inbjuden
som hemlig gäst till VIS Norrbottens medlemsmöte. Hon föreläste
om anhörigas situation och arbetar till vardags som anhörigkonsulent på Luleå kommun.
VIS Norrbotten bjöd i slutet av mars in sina medlemmar till Sundsgården i Luleå. Det blev
ett medlemsmöte med soppa och i övrigt ett hemligt innehåll.
D
å alla var hungriga började vi med soppa. Det fanns
två att välja på: dels en med blomkål och broccoli
och dels en med kött, potatis, morötter och klimp.
Monica Nyman Björklund hade kokat ihop grönsakssoppan
medan Maggan Eriksson hade haft ansvar för soppan till
allergikerna. Båda sopporna fick, med beröm, godkänt och
flera passade på att smaka av båda.
Efter maten blev det kaffe med godbit. För detta betalade
medlemmarna 50 kronor per person.
Sedan var det dags att presentera och välkomna den
hemliga gästen, Anna-Lena Hansson, Luleå kommuns
anhörigkonsulent. Vi fick lyssna på flera gripande berättelser. Hennes föreläsning berörde många av deltagarna
starkt. Det är meningen, att man ska bli berörd, då har
budskapet nått fram. Att belysa de anhörigas situation är
viktigt. Det behövs verkligen. ”Gärna med en byggstrålkastare” (Maggans kommentar).
Många anhöriga bär ett tungt lass, när de vårdar en sjuk
anhörig hemma. Det finns de som inte har någon hjälp
eller avlastning alls. Anna-Lena betonade vikten av att den
anhörige, tar sig egen tid, för att orka. Det är tur att AnnaLena finns då hon kan ge råd och stöd till de anhöriga och
är bra på att lyssna. Hon kan sedan ”lotsa” de anhöriga
vidare, när det blir problem.
Anna-Lena berättade också om allt som finns i huset,
varmbassäng, solrum, servering och en stor fin träningslokal med träningsredskap och annat.
Vi hade också en tävling mellan två lag. Deltagarna
skulle först gissa sången, sedan teckna den och sjunga en
bit av den.
Lagen var duktiga men missade i alla fall ganska många
av sångerna. I början var de så ivriga att de glömde bort
att teckna. Och då blev det noll poäng. Båda lagen fick pris
som bestod av diverse småsaker som till exempel disksvampar, servetter och tvålar.
Städningen gick som en dans tack vare hjälpsamma
medlemmar. Vid halvnio var vi alla på väg hem. Mätta och
belåtna efter kvällen.
Nästa aktivitet blir en kort bussutflykt i maj. Mot Piteå
går färden så den planerar nu Monica för fullt.
Text: styrelsen i VIS Norrbotten
Foto: privat
Visste du…
… att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon?
Slå 0771-11 77 99 så kommer du till en sjuksköterska.
OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112!
Nödnumret nås direkt från din texttelefon.
För mer information se www.1177.se
8
VIS 3/2014
TSSdagar och årsmöte
V
IS Norrbotten har haft TSSdagar på folkhögskolan
i Sunderbyn.
Vi inledde dagarna med information från Omnitor. Det var Cecilia Strandell från Stockholm, som kom upp
till oss över dagen.
Informationen med ”prova-på-övningar” gällde ett tekniskt hjälpmedel som användes tillsammans med surfplatta eller mobiltelefon.
Annika Willberg ringde upp sin dotter i Stockholm, och
visade att det fungerade bra. Cecilia fick många frågor från
de intresserade medlemmarna.
Vi hade två TSSgrupper. En ungdomsgrupp, en grupp
för nybörjare och en kommunikationsgrupp, med medlemmar som tecknat ett tag.
Ungdomsgruppen arbetade med olika material från
Mera Com och även med memory. Det gällde bland annat
att kunna tecknen och att hitta rätt kort, så att det blev ett
par.
Kommunikationsgruppen arbetade mera fritt för att öva
vardagskommunikation. Bland annat öppnades en ”diversehandel” med ett rikt utbud av varor. Där fanns allt: bilar,
möbler, dörrar, cyklar, kläder, skor, presentpapper och
självklart matvaror. Butiken blev också utsatt för ett rån.
Plötsligt rusade en ”rånare” in och krävde pengar men hon
fick tji. Butiksinnehavaren motade bryskt ut inkräktaren.
Efter denna omtumlande händelse, den var inte planerad,
krävde ägaren att alla kunder skulle betala med kort. Det
fanns också andra övningar: frågor med öppna svar, bokstavering, fritt tecknande med bilder med flera.
Det blev en hel del muntra skratt, då många av övningarna var skrivna på ett humoristiskt sätt.
Deltagarna var nöjda men aningen trötta, när vi avslutade med en muntlig utvärdering. ”Int gör de nå att man
är trött, kan ju vila hemma sen” sa en av deltagarna. Andra
önskade att det alltid skulle finnas något annat inslag, som
informationen vi hade denna gång till exempel. Det blir
då ett litet avbrott i undervisningen och då kanske man
inte blir lika trött.
Deltagarna önskade TSSdagar till hösten och gärna samtidigt med hösttinget.
Några dagar efter TSSdagarna hade vi vårt årsmöte på
Sundsgården i Luleå.
Årsmötet leddes av sittande ordförande Maggan Eriksson
och Monica Nyman Björklund valdes till sekreterare för
mötet.
Justerare och rösträknare blev Rolf Johansson och Sylvia
Wikström.
Under årsmötet hade vi en tyst minut för vår avlidna
hedersmedlem Britta Lind. Vi tände även ett ljus för att
hedra hennes minne.
Verksamhetsberättelsen vittnade om många trevliga
aktiviteter under året. Vi firade ju också vårt 15-årsjubileum
med dunder och brak.
Först en ”måbrahelg” på Piteå havsbad och sedan till
hösten, en jubileumslunch på Byakrogen i Råneå. Styrelsen
VIS 3/2014 VIS Norrbotten har haft TSSdagar kombinerat med
årsmöte. Här syns några av deltagarna.
gjorde några ”tillbakablickar” och berättade om olika händelser från de gångna 15 åren. Medlemmarna gavs också
möjlighet att berätta om sina minnen. Vi hade en föreläsare, Bo Bergman från Råneå, som berättade om sitt biståndsarbete utomlands och en grupp, The Boozt från Piteå, spelade. Några av de närvarande medlemmarna uppvaktades med blomstercheck för visat engagemang i VIS
Norrbotten under åren. Tolkarna, föreläsaren och musikerna fick blommor och choklad som tack.
Verksamhetsberättelsen godkändes liksom årsredovisningen. Den redovisade förlusten uppkom på grund av
jubileumsfirandet. Revisionsberättelsen godkändes och
styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Under punkten ”Medlemmarna har ordet” kom det några önskningar från de närvarande medlemmarna.
Som till exempel TSSdagar, sjunga sånger och teckna
till, pausgymnastik, fler teaterbesök med tolk, att lägga
årsmöte och höstting samtidigt med TSSdagarna.
Årsmötet avslutades med att Maggan tackade tolkarna
och alla närvarande, samt uttalade ett stort tack för att hon
fått förnyat förtroende att leda föreningen ett år till. Det
blir det sextonde året.
Alla bjöds sedan på kaffe, te och smörgåsar.
Text: Maggan Eriksson
Foto: Monica Nyman Björklund
9
VIS norrbotten
NorrbottenVISarna drog mot Piteå
hus under sommaren. Bland annat
brödbakning.
Där fanns också en gammal vattendriven kvarn som de också hade igång
under deras aktivitetsdagar. Vi blev
serverade kaffe och frasvåfflor, när vi
kom.
Flera av våra medlemmar skulle
återkomma dit när det är aktivitetsdagar för det lät så spännande med
alla fina gammeldags aktiviteter.
Det var inte bara att titta på, utan
besökarna fick själva delta i arbetet på
gården på gammeldags vis.
Susanne Fredriksson doftar på den magnifika magnolia som VIS Norrbotten fick chansen att se på handelsträdgården i Öjeby under deras
utflykt till Piteå.
V
IS Norrbottens sommarutflykt
gick i år söderut, närmare bestämt mot Piteå. Då det är Monica Nyman Björklunds hemtrakter
föll det sig naturligt att det var hon
som tog hand om planeringen.
Det blev en trivsam och innehållsrik
dag. Starten gick från Luleå kl 10.00
en fredagsmorgon. Förväntningarna
steg i bussen när vi närmade oss
På busstationen i Piteå fylldes bussen, till sista plats, med VISarna från
pitetrakten. Några av deltagarna var
nya medlemmar, så vi presenterade
oss för varandra, innan vi drog vidare.
Vi hade två tolkar med oss och det
fungerade bra. Det fanns en skärm
inne i bussen. Där skrev tolkarna också all förhandsinformation.
Man kan ju inte åka på utflykt och
vara hungrig, så första stopp blev en
trevlig matservering i Munksund. Där
åt vi dagens lunch. Det fanns olika
rätter att välja på och självklart hade
de även palt på menyn. Det fanns palt
på flera tallrikar, kan vi intyga. Mätta
och belåtna gick sedan VISarnas färd
vidare.
Först till Eufåria, en fårfarm med
gårdsbutik. Där berättade ägarna, mor
och dotter, om sitt arbete.
10
Vår ordförande Maggan Eriksson
levde lite farligt där inne. Varför det?
Jo, hennes krulliga hår hade precis
samma färg som fårens ull och ägarinnan sa att hon nog var en tiopoängare. Men hon hämtade i alla fall inte
fårsaxen. Maggan smet snabbt ut,
kände nog på sig att frisyren var i
fara.
Tolkarna plockade upp sin skrivutrustning och skrivtolkade, så att alla
kunde vara med.
De TSStolkade också, då några medlemmar ville ha TSStolkning. Då fick
ju de nya medlemmarna tillfälle att se
och bekanta sig med både skrivtolkning och TSS. Tolkarna var snabba och
tolkutrustningen var på plats vid varje stopp.
Monica berättade under färden om
de platser och byggnader som vi passerade. Samtidigt förde hon en dialog
med medlemmarna från Piteå, de
kunde ju också berätta lite. Det var
mycket trevligt.
Swensbylijda blev vårt nästa stopp.
Där berättade en kvinna från hembygdsföreningen om arbetet där. Det
fanns flera gamla byggnader, som
flyttats dit och de har aktiviteter i alla
Nästa stopp var på en handelsträdgård i Öjebyn. Ägarinnan berättade
om de olika växterna. De hade bland
annat ett jättestort magnoliaträd. Det
nådde nästan upp till taket.
Det blommade för fullt, otroligt
vackert. Det är då sannerligen inget
träd som man är van att se här uppe
på våra breddgrader.
När vi lämnade handelträdgården
blev det fullt i bussens bagageutrymme för det var många som passade på
att köpa växter och buskar med sig
hem. Men någon magnolia vågade vi
oss inte på. Våra små växthus skulle
nog inte räcka till.
Vid 16-tiden var vi tillbaka vid busstationen i Piteå, där vi sa hej då till
piteVISarna och önskade varandra en
fin sommar. Med facit i hand så blev
det också en varm skön sommar.
Hur det gick med alla blommor och
buskar, det förtäljer inte denna berättelse. Det får vi berätta om en annan
gång, kanske.
En stor eloge och härlig go VISkram
till Monica som fixat allt så bra. Inga
väntetider, ingen stress och vi var i
god tid till alla aktiviteter.
Styrelsen vill också tacka alla medlemmar som följde med på utflykten.
Tack också till våra duktiga tolkar
som riggade upp utrustningen vid
varje stopp och även i bussen, så att all
information nådde alla som var med.
Text: styrelsen i VIS Norrbotten
Foto: Annika Willberg
VIS 3/2014
VIS västernorrland
Sommarmöte i Anundsjö socken
VIS Västernorrland höll i år
sitt sommarmöte i natursköna
Anundsjö socken. Där besökte de
bland andra Anundsjö hembygdsgård, med bland annat vackra
gärdesgårdar och väderpinade
timmerstugor.
V
IS Västernorrland förlade årets
sommarmöte till Anundsjö
socken, som till ytvidden är
lika stor som landskapet Blekinge.
Målet var Gammelgården i Myckelgensjö.
På väg dit samlades vi på Sannas
restaurang i Bredbyn och åt lunch.
Medan maten anrättades informerade
ordförande Folke Nordung deltagarna
om föreningsstyrelsens förehavanden.
Efter lunchen ägnade vi vårt intresse åt Anundsjö kyrka. Här gav kyrkväktare Gudrun Odili oss en proffsigt
genomförd presentation. Handskbeklädd visade hon oss, bland annat, ett
dyrbart exemplar av Gustaf Wasas bibel från 1541. Den har bevarats på en
gård i Anundsjö.
Anundsjö hembygdsgård blev vår
tredje anhalt. Hembygdsföreningens
ordförande, Åke Ottosson, hälsade oss
välkomna.
Årets tema hos Anundsjö hembygdsförening är Peter Artedi, anundsjösonen som var jämnårig kollega till Carl
von Linné och som lade grunden för
ichtylogin, läran om fiskar. Vår före-
VIS 3/2014
läsare var projektledare Solveig Nordin Zamano.
Väl vid Gammelgården informerades vi om gårdens historia, som börjar
på 1600-talet. Man var självförsörjande
och kunde även leverera lagstadgad
råvara till det salpeter som användes
till krigsmaktens kruttillverkning.
Miljön på gården har kommit väl till
pass vid filminspelningar, till exempel av Barnen från Frostmofjället.
I gårdens förmånsstuga togs några
scener med barnen och den gamle, illa
behandlade förmånstagaren.
Vid vårt besök var förmånsstugan
inrättad som kafé i 1920-talsstil. Bygdens damer skötte kaféet. De kunde
också berätta om nutida företagsamhet i Myckelgensjö med bland annat
stordrift av mjökproduktion och med
tillverkning av glass. Mellan regnskurarna kunde vi bli serverade utomhus
Annonsera i
VIStidningen?
Kontakta
[email protected]
I aftningen, vid femtiden, öppnade
vi åter grindarna vid Gammelgården
i Myckelgensjö och återvände till Härnösand, Sollefteå och Sundsvall.
Vi kände tillfredsställelse med dagen och tacksamhet mot Göran Jonsson från Ödsbyn i Anundsjö, som förtjänstfullt hade genomfört den praktiska förberedelsen för dagen.
Text och foto: Folke Nordung
Det tidigare minneskontot
har tagits bort.
Gåvor och pengar till minne
av någon går dock utmärkt
att sätta in på:
Bankgiro 5713 – 9420
(som är ett allkonto för
diverse inbetalningar).
Medlemsavgifter sätts dock
som vanligt in på:
Plusgiro 372325-1
11
porträttet
Marga
Margulie
Det finns människor som på
en gång berör mig. Marga är
en sådan människa. Jag vet
inte vad det var, men ibland
sätter något slags intuition
in och instinktivt tycker man
om en person, innan man
ens lärt känna denna.
F
ör mig brukar skrivandet rinna ur händerna och det
är inte ofta jag sitter och tittar på en tom skärm i tio
minuter utan att veta hur jag ska börja. Därför trevar
jag mig nu fram och känner det som att jag är ute på djupt
vatten.
Jag börjar enkelt. Marga föddes i Leipzig i dåvarande
Weimarrepubliken Tyskland. Året var 1933, ett år vi lär oss
om i skolan som det år då Tyskland blev nazityskland. Hennes mamma ville inte sätta fler barn till det samhälle som
rådde, kanske förstod hon att förutsättningarna för ett
judiskt barn inte var de bästa. Men Margas pappa ville ha
barnet. Han trodde inte att det kunde bli så illa, att människor kunde vara så onda som senare skulle visa sig. Det
har hon dock aldrig fått svar på då han dog året därpå.
– Även om mitt liv fortfarande präglas av en sorg att jag
aldrig fick lära känna min pappa så är jag glad att han dog
där och då, så han slapp koncentrationslägren, säger Marga.
12
Vi sitter i hennes vardagsrum i Stockholm. Det är en
varm sommardag och vi delar på en flaska kall bubblande
lemonad, dricker kaffe, skrattar och pratar. Trots att både
rasister och nazister återigen får fotfäste runt om i Europa
så känns nazityskland främmande. Inte bara för att solens
strålar tittar in och fåglarna kvittrar utanför. Utan även
för att Marga, medan hon berättar om sin uppväxt, ändå
utstrålar både tacksamhet och positivitet till livet. Kanske
är det där nyckeln till varför jag tyckt om Marga från första gången vi träffades ligger.
För att inte avslöja var familjen befann sig när nazisterna
kom skickades Marga som treåring, på läkares inrådan, då
hon kunde börja gråta och dra till sig uppmärksamhet,
bort från familjen och ut på landet. Hon hamnade 1935 hos
några kvinnor. Ett första av vad som skulle visa sig bli
många boende under hennes uppväxt. Det var troligtvis
här, hos dessa kvinnor, som Marga fick sin hörselskada. Av
misshandel.
VIS 3/2014
En man som dock kommit att betyda mycket för Marga
är hennes bror.
– Han har alltid ställt upp för mig. Numera ses vi en gång
i månaden ungefär, trots att han bor i Sollefteå. När han
bodde här blev det mer sällan, säger hon och fortsätter:
– Kanske beror det på att vi blivit äldre nu, vi vet inte
längre om det blir en nästa gång. Och så tror jag att det
spelar in att vi mist vår syster.
es
Det uppdagades dock av en läkare först många år senare,
i Sverige. För att skicka barnen till Sverige var ett nästa
steg för att få dem att undgå nazisternas framfart.
Margas mamma lyckades få över alla sina tre barn, Marga, hennes syster och bror till Sverige. De anlände först till
Malmö, våren 1939. Men de skiljdes åt och Marga hamnade i Könnarp i Västergötland. Hon bodde hos två kvinnor,
de bästa fostermammor hon haft berättar hon, i cirka ett
halvår för att sedan slussas runt till olika fosterhem under
många år. En uppväxt, som förutom rotlöshet, också kantades av misshandel.
Margas mamma lyckades också ta sig till Sverige. Från
att ha levt ett välbärgat liv i Leipzig började hon nu arbeta
som hushållerska hos judiska familjer i Stockholm. Marga
minns att hon hade kontakt med och träffade sin mamma
under uppväxten, oavsett var hon och syskonen bodde. Men
det var inte förrän Marga fyllde 16 år som hon flyttade
”hem” till sin mamma igen.
Vårt samtal leder in på döden. Även om Marga är pigg
för sina nyss fyllda 81 år, så vet man ju vid den åldern att
döden kommer att infinna sig inom överskådlig framtid.
– De ska bygga om lägenheterna i huset här. Det är ett
seniorboende. Många boende klagar och ställer tusen frågor, trots att ombyggnationen sker först om ungefär tio år.
De flesta av oss kommer ju att vara borta då, så jag tar det
lugnt, säger Marga.
En sak vet hon dock. Att hon inte vill kremeras.
– Jag skulle aldrig kunna låta mig brännas, av respekt
för alla judar som gasades och kremerades i koncentrationslägren.
Trots att Marga inte kallar sig religiös kallar hon sig
judinna. Något som ändå är viktigt. Jag har full förståelse
för att den historia hon, och många med henne, bär, gör
det betydelsefullt.
– Jag träffade en italiensk man när jag var i trettioårsåldern. Vi sällskapade några år, det var en fantastisk tid i mitt
liv, berättar hon och fortsätter:
– Vi skulle gifta oss men jag insisterade på att få träffa
hans familj i Rom innan. Tur var väl det för jag hann bara
landa på flygplatsen så nämnde han att han ville att jag
skulle konvertera. Det ville inte jag och där tog den sagan
slut.
VIS 3/2014
Marga lärde sig läsa läppar tidigt, tack vare en lärarinna
i småskolan i Täby. Hon tycker att hon klarat sig ganska
bra, trots sin stora hörselförlust, och verkar inte bitter utan
snarare tacksam för att hon nu, tack vare sitt Cochleaimplantat, kan höra på vänster öra igen.
– Jag klarar inte av att höra teven eller tala i telefon, men
jag kan föra samtal och umgås i sociala sammanhang.
Men som döv, innan implantatens tid, var det inte helt
självklart vilken yrkesbana hon skulle välja. Hon studerade på Konstfack och utbildade sig till kartriterska.
– Men det var inte så roligt. Det bästa det bar med sig var
att jag, på min sista arbetsplats, träffade min väninna Vivi.
Hon var den första människa som verkligen betytt mycket
för mig, brytt sig om mig och fortfarande gör, berättar
Marga.
Senare i livet har Marga även bland annat arbetat med
vuxendövfrågor inom HRF (Hörselskadades Riksförbund),
där hon varit medlem sedan 1959. I VIS har hon varit medlem sedan det startade.
– VIS behövs. Det var tydligt tidigare att vi vuxendöva
har andra behov än barndomsdöva och hörselskadade. Jag
tycker att det är synd att förbundet har så få medlemmar,
säger hon.
Vi dricker kaffe och äter kladdkaka.
– Tänk att den här kakan kostar bara tjugo kronor på Ica.
Då är det inte lönt att baka själv, säger Marga och fortsätter:
– Jag köpte tre stycken. Två ska jag ta med och bjuda mina
vänner i konstklubben på imorgon då vi ska ut i skärgården.
Var hennes konstintresse kommer ifrån vet hon inte. Men
hon har tidigare själv målat en hel del, främst i olja.
Vid bordet där vi sitter står Margas nya internettelefon.
Vi hjälps åt att lista ut hur tekniken fungerar. Jag tror att
vi fick till det. En viktig social bit då man blir äldre, hinner
jag tänka innan jag påminns om att Marga inte sitter
hemma och väntar på att dö precis. Hon är istället mycket
aktiv och till och med på de VISarrangemang då vi mötts
tidigare har hon tydligt visat att hon inte är den som sitter
vid sidan av och betraktar. Istället säger hon mer än gärna
vad hon tycker.
Ytterligare en anledning till att jag tycker mycket om
denna dam.
Text och foto: Lisa Wadin
13
Styrelsemöte
Plats: VIS kansli, Stockholm i
D
juni 2014
en nya styrelsen höll sitt första
möte med planeringsdag den
2-3 juni. Verksamheten fram
till nästa årsmöte bestämdes. Höjdpunkten i år är VIS 20:e TSSvecka som
genomförs på Nordiska folkhögskolan
i Kungälv. Annika Elfstedt och hennes
stab ansvarar för
att den ska bli något alldeles extra
och när ni läser
det hä r ha r
många av er deltagit i den.
utom en representant för Allmänna
Arvsfonden och berättar om hur föreningarna kan söka pengar till projekt.
Nästa år fyller
VIS 20 år och en
jubileumsgrupp
har tillsatts för
att planera detta
evenemang.
Bo Andersson har lovat skriva en lättsam bok om förbundets första 20 år. Vi
har sökt och fått fondmedel till detta.
Bo efterlyser bilder och handlingar
från de gångna åren. Ni som har sådant i era gömmor, hör av er till Margurite på kansliet. OBS! Skicka INTE
in något. Vi tar kontakt med er.
Förbundet
kommer att söka
pengar till två
projekt från Allmänna Arvsfonden dels till ett
om det intressepolitiska programmet
och dels ett som handlar om TSS.
Riksting blir det också i höst, men
var detta kommer att förläggas är inte
klart än. Gith
håller på att undersöka vilka
möjligheter det
finns att vi kan
göra en gruppresa utomlands.
Det finns hur mycket som
helst för styrelsen
att arbeta med,
men de ekonomiska och
personella resurserna är
begränsade,
så vi måste prioritera.
VIS har fått statsbidrag även får
2014, ungefär lika mycket som ifjol.
Ansvaret har fördelats i styrelsen
enligt en plan som så småningom
kommer på hemsidan.
VIStidningen söker en annonsförsäljare, så om du är intresserad eller känner någon som är det, kontakta redaktören.
Utvecklingskonferensen kommer
att hållas sista helgen i september i
Stockholm. Länsföreningarna får som
vanligt tid med egna frågor. Dessutom
ska det nya Intressepolitiska programmet diskuteras. Kanske kommer dess-
En fråga som kommer att drivas under året är vuxnas rätt till bilateralt
CI, om man så önskar. Vi hoppas också kunna genomföra VIS
tredje CI-konferens, den na
gång i Norrland.
PR-g ruppen
(Anders Agnefalk och Sven
Ankar) ska arbeta med att ta
fram profilprodukter och informera
om VIS.
VIS samarbetar med Södertörns
folkhögskola när det gäller bland annat skrivtolkutbildning.
Ni har säkert hört talas om Torsdagsaktionen som kämpade för att
otillgänglighet skulle klassas som diskriminering. Det kom ett lagförslag
om detta, men det fanns undantag
som aktionen inte kunde acceptera. Då
bildades Tisdagsaktionen för att få regeringen att ändra på sitt förslag. Det
lyckades inte, men kampen fortsätter.
VIS är med!
Vuxendövas Nordiska Råd – VDNR
– har hållit årsmöte i Finland. Kerstin
Kjellberg och Gith Holmgren var representanter för VIS. Nästa år kommer
den Nordiska vuxendöveckan att hållas i Norge.
En hel del tid ägnades åt att diskutera hur vi kan hjälpa och stödja VIS
länsföreningar. Så småningom hoppas
vi att representanter för IP-gruppen
som arbetar med att göra en kurs om
det intressepolitiska programmet ska
kunna besöka föreningarna. Gruppen
består av Anne-Marie Persson (ansvarig från förb u nd s s t y r e lsen), bja r ne
sundström,
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
och Kiki Svedberg. De tre
sistnämnda
kommer från
den tidigare IPgruppen, som tagit fram vårt nya, fina
program.
Det finns hur mycket som helst för
styrelsen att arbeta med, men de ekonomiska och personella resurserna är
begränsade, så vi måste prioritera.
VIStidningen söker
en annonssäljare,
så om du är intresserad,
eller känner någon som är
det, kontakta redaktören.
Tolktjänstutredningen känns i skrivande stund iskall. Vi väntar fortfarande på Socialdepartementets förslag.
Text: Kerstin Kjellberg
Skicka gärna in material till VIStidningen.
Du behöver inte vara fullfjädrad vare sig skribent eller journalist.
Det är din kunskap om vad som händer i förbundet
och din insikt i hur situationen för vuxendöva ser ut idag som är viktig.
Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material.
e-post: [email protected]
14
VIS 3/2014
Vikarierande redaktör
Teckensång på Pride
P
N
är Lisa Wadin efter detta nummer tar tjänstledigt
kommer undertecknad att hoppa in och styra skutan som redaktör framöver. Jag känner både en
stolthet och glädje över att få detta fina uppdrag.
Jag bor i Stockholm med fru och barn och har under de
senaste tre åren arbetat som frilansjournalist och även
drivit ett bokförlag. Några av er läsare har jag haft det
stora nöjet att träffa då jag under våren vikarierade som
redaktör och deltog under riksårsmötet i Åre. Nästa nummer av VIStidningen 4/2014 kommer att se ut som vanligt
men ambitionen är att jag tids nog ska sätta min egen
prägel på både utseende och innehåll i tidningen.
Jag tar tacksamt emot texter och tips från er läsare, eposta till [email protected].
Ha nu en trevlig läsning så ses vi i vinter.
Text: Olle Eriksson
Foto: Privat
Flyttat?
Glöm inte att
adressändra
till kansliet!
e-post: [email protected]
ride firas runt om i världen och så även i Stockholm.
Till årets ”Pridepark” kom inte mindre än 18 000
besökare och deltagare.
Plymer, dans och musik. En inte ovanlig syn när Prideparaden går genom Stockholms innerstad varje sommar.
Stämningen är på topp och gatorna kantas knökfullt av
åskådare som vill se och uppleva paraden. Men plötsligt
kommer ett tyst stråk gående. Mitt i tåget är det ljudliga
tempot ett helt annat och plötsligt ser jag hur människor
börjar applådera genom att teckna applåder med händerna
i luften.
Iklädda blå T-shirts tågade DQMO, Deaf queer men only,
(eng. fritt översatt ”Endast döva queer män). Längst fram
gick en ”dirigent” och tillsammans tecknade de slagord
som undertecknad dessvärre inte förstod.
DQMO bildades i San Fransisco 2007 av åtta homosexuella döva män. De ansåg att behovet av ett ”eget utrymme”
för döva bögar var stor och i San Fransisco fanns redan
Deaf lesbians (döva lesbiska).
Sedan starten har de haft fyra event varav två i San
Fransisco och ett i Chicago. Det fjärde i ordningen hölls
alltså i Stockholm 2014 i samband med Stockholm Pride.
Pride firas ursprungligen till minne av en händelse i
New York i slutet av 60-talet då gästerna på en gaybar för
första gången sade ifrån när polisen stormade baren under
en omfattande razzia. Till en början bestod också uppmärksammandet av politiska demonstrationer men sedan 80-talet har manifestationerna haft en mer festlig karaktär.
I Sverige har Pride firats sedan 1979 och i sin nuvarande
form, med den ideella föreningen ”Stockholm Pride” som
arrangör, har Pride firats sedan 1998.
Bland politiska partier och företag återsågs även flera
andra organisationer. Bland andra DHR (Delaktighet
Handlingskraft Rörelsefrihet) tillsammans med Förbundet Unga Rörelsehindrade under parollen ”Gå eller rulla
- alla vill knulla”
Text: Lisa Wadin
VIS 3/2014
15
TSSveckan firade 20 år i Kungälv
Nästan 70 personer , varav åtta barn, deltog i årets TSSvecka på Nordiska folkhögskolan
i Kungälv.
Vi som var med 2005 visste att det var en toppenskola och våra förväntningar kom inte
på skam.
D
e flesta deltagarna var på plats
på måndag förmiddag då först
Annika Elfstedt och sedan biträdande rektor på skolan, Ann-Marie
Tenstedt, hälsade oss välkomna.
Ann-Marie informerade om skolan
som bland annat har teckentolksutbildning och lite om vad som skulle
hända under veckan. Själv tecknade
hon helt underbart!
Efter indelning i sju grupper, allt
efter kunskap och önskemål, var vi på
gång.
Skolan ligger underbart vackert och
högt över staden, med fina omgivningar, promenad- eller löpstigar, men
ack så kuperat! Om man hann eller
orkade efter dagens slit så var det bra
motion efter allt sittandet som man
16
inte är van vid. Första kvällen gick de
flesta en lugn tipspromenad med SVÅRA frågor som enbart handlade om
VIS och TSS. Två personer hade åtta
rätt. Annars var det bottennivå på kunskaperna. Vem kommer ihåg vilket år
och var de olika TSSveckorna har varit?
Fantastisk föreläsning
Andra dagen föreläste en före detta
rektor, Nils Zandhers, om Bohuslän
och Marstrands fästning.
Det var en av de bästa och mest livfulla föreläsare för hörselskadade som
jag upplevt! Han talade tydligt och var
noga med att tolkarna hängde med.
Och med vilken geist! Vi fick veta att
Bohuslän blev svenskt efter freden i
Roskilde 1658. Carl von Linné lär ha
sagt att Bohuslän var det fulaste han
sett, ”bara gråa berg”. Men det kan säkert de flesta inte hålla med om. Vi
fick höra om Marstrand, sommarön
där Selma Lagerlöf ofta bodde, Carlstens fästning, Sveriges hårdaste fängelse, där Lasse-Maja fick tillbringa
lång tid.
Evert Taube har ju också tillbringat
mycket tid i Bohuslän så som avslutning sjöng föredragshållaren två visor
av Taube väl följande tolkarna. Ovationerna var enorma!
Så ska det tecknas
På kvällen var det ”Så ska det tecknas” med tv-programmet ”Så ska det
låta” som förebild.
VIS 3/2014
Föregående sida: Elise Dahlman, tre år, var sommarveckans yngsta deltagare.
Överst till vänster: Monica Wolf och Tina Stormaeus tränar TSS. Mitten till vänster: Viggo Dahlman utforskar
Marstrands spännande landskap. Nederst till vänster:
Barbro Kloth och Sylvia Berglund minglar. Ovan: Spännande upphängning till minglet under festkvällen.
Överst nedan: Elisabeth Brorsson och Sven Ankar tränar
TSS. Nederst: Hampus och Joel Hoffman.
VIS 3/2014
17
Hampus Hoffman blir sminkad av Ofelia Liikamaa
inför festkvällen.
Två lag tävlade mot varandra och
skulle sjunga och teckna den bild som
de valde. Spänningen var oliiidlig! Det
blev jämnt skägg. Oavgjort. Kanske
berodde det på att domaren och lekledaren var ovanligt snälla.
Utflykt till Marstrand
Onsdagen jobbades det intensivt på
förmiddagen och sen var det dags för
en bussutflykt till Marstrand.
Oh, så vackert! Klarblå himmel,
klarblått hav, grå klippor och vita
hus.
Vi vandrade omkring helt i egen
takt och såg det som vi fått oss berättat
dagen innan. Några tog ett bad, andra
klättrade utmed fästningsmurarna
och andra hittade mysigt fik med gott
kaffebröd.
namn efter olika städer. Tre personer
skulle utföra uppgifterna vid stationerna och alla skulle göra en hejaramsa för sitt lag. Även här blev det
inte så stor skillnad på prestationerna
men Håtuna vann med knapp marginal. Juryn ansåg att laget Stockholm
hade den bästa heja-ramsan: ”Stockholm är bäst på alla vis, vi ska vinna
till varje pris, annars släpper vi en fis”!
Kan det bli roligare?
Så kom då festkvällen.
olika peruker, schalar, annat roligt att
låna. Vilka skratt!! Sven Ankar förevigade sällskapet.
Priser och underhållning
Sista dagen var det avsked med jämna mellanrum. Olika färdsätt krävde
olika avgångar. Kram, kram…
Så var då denna oförglömliga vecka
slut. Jag har varit med på de flesta
sommarveckorna men jag har aldrig
upplevt att det tecknats så mycket hela
tiden. Ann-Marie Ternstedt sa så även
hon att elever oftast tecknar under lektionen men sedan på fritiden tecknas
det inte. Här var händerna igång hela
tiden från morgon till kväll.
Jag sa till min rumkompis ”Näe, vi
struntar i att teckna nu, jag är så
trött”.
Men lik förbaskat blev det tecken per
automatik!
Väl hemkomna till skolan var det
dags för grillning. Det blev lite ”grus
i maskineriet” eftersom det strulade
lite med glöden i grillarna och personalen var hårt belastad. Men värre
saker kan ske.
Vi startade med prisutdelning för
alla tävlingar. Sedan var det barnens
tur att visa upp vad de lärt sig under
veckan. Oj, vad duktiga de var! Fina
tecken och samstämmigt sjöng och
agerade de ”Min lilla ponny”.
Scenen intogs sedan av Mega-Vega
–Nullus. Ett par, varav flickan är teckentolk, utbildad på Nordiska folkhögskolan. Hon sjöng(mimade) och tolkade helt fantastiskt och killen ackompanjerade henne på gitarr. Vilken
glädjespriderska!! Vi som inte kan tillvarata musiken gladdes åt takten och
fröjden att se hennes entusiasm.
Med grillspettet i magen (!) var det
dags för åttakamp. Vi blev uppdelade
i lag om sex personer i varje. Vi fick
Så var det dags för mingel. Champagne i glasen och möjlighet att klä
sig festligt. Det vill säga det fanns
Grillning och åttakamp
18
Rolf Södergren deltog för första gången på VIS sommarvecka med TSS. Han gick ”all in” direkt.
En oförglömlig vecka
Festmåltiden var som väntat jättegod. Barnen hade ett eget bord där de
fick rita på bordduken, vilket uppskattades stort naturligtvis. Efter några tal
och roliga historier var man ganska så
trött och sängen för sista natten kändes välkomnande.
Text: Lis Persson
Foto: Anne-Marie Persson
och Annika Elfstedt
VIS 3/2014
VIS kansli ligger på plan 2 i IRIShuset i Enskede.
Du är välkommen att hälsa på!
Vill du besöka kansliet?
Ring innan och kolla att kanslisten Margurite är på plats så möter hon dig vid entrén.
Kontaktuppgifter på sidan 2.
God Jul & Gott Nytt År
Inte riktigt än kanske.
Men det är hög tid att
knåpa ihop de julhälsningar
Ni vill ha med i nästa nummer av VIStidningen.
Skicka dessa, senast den 2
november, till
e-post:
[email protected]
Rättelse VIStidningen
2/2014
Från årsmötet rapporteras
felaktigt på sidan 14 att
man ej kunnat söka statsbidrag för VIS Jämtland och
lokalföreningen i Östersund.
Det gäller dock ENDAST
lokalföreningen i Östersund
och ingenting annat.
Psst...
Glöm inte att skicka in till
VIStidningen
och berätta om vad som
händer i
din länsförening.
/Lisa Wadin, redaktör
e-post:
[email protected]
/Lisa Wadin,redaktör
Du vet väl att VIS finns på Facebook?
I skrivande stund har förbundet över 180 ”gillare” på Facebook
men vi hoppas bli ännu fler.
Gilla Vuxendöva i Sverige på Facebook och ta del av det senaste
som händer i förbundet.
Sidan är öppen för alla!
Medlemmar, anhöriga och nyfikna.
Facebook är ett utmärkt sätt att snabbt få information.
Här får du även tips på evenemang
samt möjlighet att diskutera med andra, ämnen som rör förbundet.
Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker
Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen.
Nu har samtliga kanaler sin textning på
sidan 199
VIS 3/2014
19
krisskross med vis 3/2014
Rätt lösning
på KRISSKROSS i VIS 2/2014:
Ordet som söktes var
SVETTIGT
D
E
S
S
E
R
T
Vinnare av VIS KRISSKROSS
nr 2/2014 är
Ingrid Liljeteg, Hackås
Grattis!
Trisslott kommer med posten.
Så här gör du:
Ett ord är givet, resten ska in i
de tomma rutorna.
Ordet vi söker läser du uppifrån
och ner i de skuggade rutorna.
Vad är det?
___________________________
KANSKE I KÖKET
4 BOKSTÄVER
KLOR
KÖTT
RÄKA
STEK
5 BOKSTÄVER
BIROR
EMALJ
KNAPP
LITER
MACKA
MATOS
RAITA
SMAKA
6 BOKSTÄVER
BLOMMA
MESOST
NJUTER
PENSEL
RENSAR
Lös och skicka in!
Trissmiljonerna väntar!
Skicka in lösningen senast
den 1 november 2014 till:
VIS
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede.
Märk lösningen VISKRYSS
20
RESTER
SALLAD
SKALAR
SPÄTTA
SYLTAR
TEKULA
VALNÖT
7 BOKSTÄVER
BANANER
DESSERT
FETAOST
FÖRRÄTT
GRÖTRIS
KREMLOR
LÅNGFIL
RENSTEK
SKÄRVOR
SMÖRGÅS
TEKAKOR
TOMGLAS
UNDULAT
VETELEV
8 BOKSTÄVER
BAKUGNAR
KRISTALL
KVALMIGT
KÖTTKORV
ODLINGAR
RENSKNIV
RUMPSTEK
SMÄLTOST
9 BOKSTÄVER
BASILIKOR
KNYTKALAS
MATÄTTIKA
SMÖRKLICK
10 BOKSTÄVER
GRÄDDGLASS
HAMBURGARE
Insänt av:
Adress:
Krysset är gjort av Lena Munck
VIS 3/2014
Kontaktpersoner i länen
(för att som hörande ringa texttelefon, ring 020-600 650 och begär numret)
VIS Norrbotten:
Maggan Eriksson
sms: 070-573 21 79
e-post: [email protected]
VIS Jämtland:
Gunilla Kruth
sms: 070-398 63 38
VIS Örebro:
bjarne sundström
texttel: 0587-143 95
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
VIS Dalarna:
VIS Kalmar län:
VIS Uppland:
VIS Halland:
Birgitta Samuelsson
tel: 018-46 33 50
e-post: [email protected]
VIS Stockholm:
VIS Skåne:
Krister Weidenmark
tel: 0479-400 05
e-post: [email protected]
VIS
förbundsstyrelse
Ordförande:
Kerstin Kjellberg
Lekattvägen 17 C
793 30 Leksand
texttel: 0247-144 19 bost.
texttel: 0247-641 58 arb.
fax: 0247-151 03 arb.
e-post: [email protected]
Kontaktperson till länen:
Gith Holmgren
mobil: 070-544 53 16
e-post: [email protected]
Studieorganisatör:
Annika Elfstedt
Kuluddsvägen 38
777 90 Smedjebacken
sms: 0730-27 75 88
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
Kjell Åkesson
mobil: 0738-54 54 90
e-post: [email protected]
Mona Sammens
tel: 0430-131 35
e-post: [email protected]
Sonja Mogert
mobil: 0707-68 54 35
e-post: [email protected]
Margaretha Holmdahl
VIS Västernorrland:
Folke Nordung
tel: 0611-51 11 65
e-post: [email protected]
Göran Möller
tel/texttel: 0243-23 24 33
e-post: [email protected]
VIS Vätternregionen:
Ledamot:
Rune Mårtensson
Östra Backgatan 3
274 61 Rydsgård
tel: 0411-441 43
mobil: 070-685 41 43
e-post: [email protected]
Ledamot:
Anne-Marie Persson
Sköndalsvägen 37, 3 tr
128 66 Sköndal
sms: 0760-16 99 94
e-post: annemariepersson@gmail.
com
PUL* inom VIS
Vid sammankomster upprättade av VIS eller där VIS är närvarande kan fotografering ske för
publicering i VIStidningen samt
på förbundets hemsida,
www.visriks.nu eller på förbundets facebooksida.
Medverkande/närvarande vid
dessa sammankomster kan
alltså komma att synas på bild
i något av ovan nämnda medier. Bilderna publiceras i syfte
att informera om föreningens
arbete och/eller förehavanden
och hanteras ej i register eller
dylikt.
Skulle du av någon anledning
vara missnöjd med publicering
hör av dig till
e-post: [email protected]
eller till VIS styrelse,
kontaktuppgifter till vänster.
* Personuppgiftslagen
VIS 3/2014
21
Ändringar i diskrimineringslagen från 1 januari
D
en 23 juni kallades det till en
demonstration på Mynttorget
i Stockholm angående förslaget till tillgänglighetslagen. Det kom
ganska mycket folk och en grupp från
SRF (Synskadades Riksförbund) och
FSDB (Förbundet Sveriges Dövblinda)
band fast sig med en stor kedja vid en
pelare vilket väckte stor uppmärksamhet!
Vakten kom och sa att om de gick
därifrån så var det okej annars skulle
hen ringa polisen. ”Ring polisen!” svarade gruppen.
Det kom ingen polis medan jag var
där men jag såg sedan på sociala media att de hade varit där och bara pratat.Efter demonstrationen var det debatt i riksdagen kring de föreslagna
ändringarna i diskrimineringslagen.
Många av demonstranterna var med
som åhörare och det twittrades mycket därifrån.
Dagen efter, den 24 juni, klubbade så
riksdagen igenom det lagförslag som
22
klassar bristande tillgänglighet som
en form av diskriminering och lagen
träder i kraft den 1 januari 2015.
Men många är kritiska. Det är en lag
som bara behöver följas av ett fåtal.
På DHRs (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) hemsida kan
man läsa att man under lång tid och i
många olika former har arbetat för att
få fram en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering.
Den lag som nu träder i kraft, där
företag med färre än tio anställda inte
behöver följa lagen, gäller till exempel
bara åtta procent av företagen inom
handel, tio procent av företagen inom
transport och bara en enda procent av
verksamheter inom kulturen. Inte heller företag inom hälso- och sjukvården
med färre än tio anställda omfattas av
lagen.
Lagen innebär rent praktiskt att en
privatperson har rätt att vidta rättsliga
åtgärder mot till exempel ett varuhus
som inte gör sina lokaler tillgängliga
– men bara om det jobbar fler än tio
personer där. Det är på så vis som den
här typen av diskriminering skiljer sig
från annan. Det skulle aldrig vara acceptabelt att stänga ute någon annan
på samma premisser. Hur det fortsatta
arbetet för en lagstiftning utan undantag ska se ut kan DHR dock inte svara
på i dagsläget. DHRs ordförande, Rasmus Isaksson, säger att han ska kalla
samman organisationerna bakom
Torsdags- och Tisdagsaktionerna, där
bland andra VIS finns med, för att diskutera fortsättningen men det är inte
givet att det gemensamma projektet
kommer att fortsätta.
– Aktionen har varit värdefull men
det är också värdefullt att vi är olika
organisationer som arbetar parallellt
med frågan, säger Rasmus Isaksson.
Läs sammanfattningen av beslutet
på riksdagens hemsida.
Text och foto:
Anne-Marie Persson
VIS 3/2014
VIS 3/2014
23
Var tionde svensk lider av tinnitus
N
ästan alla människor har någon gång hört ljud i
öronen. Det är helt normalt.
Tinnitus kan definieras som en subjektiv upplevelse av ett ljud utan en yttre ljudkälla. Tinnitus är ett
symptom och inte en sjukdom.
När vi talar om tinnitus som ett problem menar vi bestående tinnitus som stör individen. Tinnitus förekommer hos
cirka 10-15 procent av befolkningen. Svår tinnitus förekommer hos cirka tre procent.
Tinnitus hörs i det ena eller båda öronen och/eller i huvudet. Tinnitus kan bestå av ett eller flera ljud som kan
komma och gå och variera i styrka. Ljudupplevelsen kan
vara väldigt olika. Det är inte styrkan i sig som är avgörande för hur besvärligt tinnitus upplevs.
Två former - subjektiv och objektiv
Det finns två former av tinnitus - subjektiv tinnitus och
objektiv tinnitus.
Subjektiv tinnitus kan bero på många olika faktorer,
såsom förändringar i örat, hörselnerven och i olika delar
av hjärnan som hör till hörseln.
Mekanismer i hjärnan utanför hörselsystemet spelar stor
roll för upplevelsen av tinnitus.
Objektiv tinnitus är mindre vanligt och förekommer hos
omkring en procent av personer med tinnitus. Vanligast
är pulserande tinnitus från blodkärl.
24
Objektiv tinnitus kan också orsakas av sammandragning
i mellanörats muskler.
Tinnitus kan sammanfattande sägas vara en upplevelse
av ljud som inte kommer utifrån utan inifrån individen
själv. Det är alltså ett ljud som man inte kan avlägsna sig
ifrån. Ljudupplevelsen kan störa på olika sätt i kontakten
med omvärlden och då leda till ett personligt lidande.
Varför får man tinnitus?
Många anger en utlösande händelse som orsak till tinnitus. Till exempel gnissel i tunnelbanan, barnskrik eller
musik. Ett ljud som inte i sig behöver vara skadligt för
hörseln. I normala fall klingar tinnitus av och man tänker
inte längre på den.
Hörselnedsättning som orsak till tinnitus
Cirka 70 procent av alla personer med tinnitus har förändringar i mellanöra, inneröra och hörselnerv. Tinnitus
förekommer särskilt vid bullerskador och åldersrelaterad
hörselnedsättning men även vid andra typer av hörselnedsättnig och vid dövhet.
Icke hörselrelaterade/bidragande orsaker till tinnitus
Skador i centrala hörselbanor kan orsaka tinnitus utan
hörselnedsättning. Andra somatiska orsaker till tinnitus
är spänningar i nacke och axlar. Det kan också vara bett-
VIS 3/2014
och käkledsbesvär. Smärtsignaler från käklederna kan
kopplas om i hjärnstammen vilket kan leda till att informationen tolkas som ljud i hörselsystemet.
svårt att samtidigt ha full koncentration på två saker. Man
påverkar hjärnan att tränga undan tinnitus. Ju mer vi kan
tänka på annat ju lättare når vi habituering.
Psykiska hälsan är viktig för hur tinnitus upplevs.
Tinnitus ökar med oro, stress, ångest och depression. Om
man är orolig, stressad eller mår psykiskt dåligt klingar
inte tinnitus av lika lätt utan kan bli
kvar. Detta oavsett om oron och
stressen kommer av tinnitus eller
något annat. Vid oro och stress påverkas vår uppmärksamhet och vår
förmåga att skilja mellan olika intryck, vilket kan göra att tinnitus
ökar.
En del kan uppfatta svårigheterna med tinnitus som en
signal på att man skall dra sig tillbaka i livet och svarar
med att lägga ner de livsmål som de satt upp för sig. Många
gånger visar det sig att det inte är
målen som skapar problemen utan
vägen till dem. Lösningen kan ibland ligga i förändring av sättet att
ta sig till målet. Ibland behövs en
genomlysning av de värderingar
som vi har för att styra våra val.
Fundera igenom din egen livsstil.
Lever Du nära utmattningens
gräns? Lever du med många stressande faktorer som hindrar ditt genomförande av arbetsuppgifter? Lever du med frivillig
eller ofrivillig stress? Vilket är ditt förhållande till trötthetssignaler? Har du satt din uppmärksamhet på signaler
ur spel bör du arbeta på att återetablera dem som något du
behöver i ditt liv. Sömnstörning är en viktig signal på att
du kan befinna dig i riskzonen för problem som är stressrelaterade och därför kan leda till tinnitus. Tänk på att
trötthet är en signal på att du behöver vila. En av orsakerna till skadliga stressreaktioner och därmed sårbarhet
för tinnitus är överuttag av positiv stress. Även positiv
stress kan med andra ord ge negativa effekter.
”Tinnitus är inte
en signal på fara
utan ett symptom på
en förändring
i vårt hörselsystem.”
Det är viktigt att skilja på vad som
utlöser tinnitus och vad som gör att
tinnitus blir ett kvarstående lidande för att ge rätt behandling.
Genom kunskap sänks spänningen kring fenomenet.
Tinnitus är inte en signal på fara utan ett symptom på en
förändring i vårt hörselsystem.
Undvik tystnad!
De flesta upplever sin tinnitus som besvärligast i tysta
ljudmiljöer. Omgivningsljud, som till exempel musik eller
naturljud, kan göra att tinnitus inte upplevs lika påtagligt
som vid tystnad. Dessa ljud påverkar oss positivt och har
lugnande effekt. Oftast bidrar de till en lindring av den
känslomässigt negativa reaktionen. Välj gärna ljud med
positivt laddade associationer. Vilket ljud man ska använda
är mycket individuellt. Ibland trivs man bättre med kontinuerliga brusande ljudkällor, till exempel fläktljud.
Stimulera med naturljud eller annat ljud även nattetid
om du vaknar och besväras av tinnitus. Detta gäller även
om man har hörapparat. Man har ingen nytta av hörapparat för tinnitus då det är tyst.
Sömnproblem med trötthet, stresskänslighet och koncentrationssvårigheter och är vanligt förekommande vid tinnitus. Det är viktigt att hitta metoder för att förbättra
sömnen. Avslappning kan vara en bra hjälp.
Har man besvär med spänningar och värk i muskler och
leder, är det bra att ta kontakta sjukgymnast. Avspänning
minskar spänningar i kroppen. Avspänningsövningar kan
vara till god hjälp. Vänd dig till bettfysiolog eller tandläkare om Du har spänningar i käkmuskulaturen eller gnisslar tänder. Bettskena minskar spänningar och värk i käklederna. Minskad spänning gör att tinnitus minskar.
Ta hand om dina känslor
Känslomässiga reaktioner kan påverka tinnitus genom
att de påverkar vår bearbetning av hörselinformationen.
Lever du i rädsla eller oro eller är du deprimerad? Då är
det viktigt att du tar hand om dessa känslotillstånd. Det
kan du göra genom att göra dig mer kunnig kring tinnitus
och hörselfunktionen. Du kan också bearbeta det du varit
med om som lett till dina kvarstående känslomässiga reaktioner. För mer allvarliga depressions- och orostillstånd
kan man behöva söka professionell hjälp.
För hanterande av tinnitus gäller det att undanröja sådant som bidrar till att lyfta fram tinnitus i vår uppmärksamhet. Tänk på att det oftast inte finns en lösning på ditt
problem utan att du måste närma dig problemet genom
att utgå från att det är flera faktorer som påverkar.
Källa: Karolinska Universitetssjukhuset
Sammanställt och illustrerat av: Lisa Wadin
Om tinnitus tar över och helt fyller ditt medvetande, gör
då något annat eller lyssna på något annat. Hjärnan har
Du vet väl att VIS Policy kring olika typer av
hörselimplantat finns att beställa från kansliet?
Kontaktuppgifter på sidan 2.
VIS 3/2014
25
kort och gott
VIS 20årsjubileum
VDNRs årsmöte
V
DNR, Vuxendövas Nordiska Råd, höll i maj årsmöte.
Två representanter vardera från Danmark, Finland,
Norge och Sverige deltog. Från Sverige deltog Kerstin Kjellberg och Gith Holmgren.
IS jubileumsgrupp träffades i juni i IRIShuset i
Stockholm.
Arbetet med VIS 20årsjubileum är i full gång.
Jubileumsgruppen består av Bo Andersson, bjarne sundström, Sonja Mogert, Birgitta Samuelsson, Elsie Johansson
och Kerstin Kjellberg.
Under mötet diskuterades bland annat var jubileumet
ska hållas. Ett förslag var på samma plats som VIS bildades
1985, på Önnestads folkhögskola. Gruppen diskuterade
också när jubileumet ska äga rum och ett förslag är att
”hänga på” VIS sommarvecka med TSS och beroende på
var den kommer att äga rum är jubileumsgruppen även
öppen för andra platser. Bland dessa nämndes bland andra
Nova hotell utanför Arlanda, Tollare folkhögskola, Sigtuna folkhögskola och Långholmens folkhögskola.
Vidare diskuterades det hur gruppen ska hitta ”gammalt”
material. Förhoppningen är att många VISare sitter inne
med en del bilder från tidigare år.
Bo Andersson har förklarat sig villig att skriva en lättsam
bok om VIS 20-åriga historia. Förbundet söker pengar till
detta. Efter mötet stod det klart att VIS beviljats 30 000
kronor från Tysta Skolan för detta ändamål men förbundet
väntar på svar från fler fonder.
Dessutom diskuterades program och underhållning för
jubileumet.
Gruppen ska vidare uppmuntra VIS länsföreningar att
aktivt delta i förberedelserna inför jubileet.
Därefter avhandlades ekonomifrågor och finansiering
av jubileumet. En viktig fråga.
Efter detta har gruppen haft ytterligare ett möte i augusti. Följ deras arbete i kommande nummer av VIStidningen.
Text: Kerstin Kjellberg
Sammanställt av: Lisa Wadin
Nytt utbildningsråd
I maj träffades representanter från bland andra VIS (Annika Elfstedt), Södertörns folkhögskola, HRF (Hörselskadades riksförbund), Talför, Svensk skrivtolkning och FST
(Föreningen för Skriv- och TSStolkar).
Träffen var ”förutsättningslös” men inrymde ändå en
förhoppning om ett framtida samarbete. Ett av syftena är
att lyfta frågan hur behovet ser ut när det gäller framtidens
skrivtolkning.
Frågor som diskuterades var, bland andra, hur ser behovet av skrivtolkar ut idag, vilken kompetens ska en skrivtolk ha, ska den moderna teckenspråkstolken kunna allt
och hur ser arbetsmarknaden ut för skrivtolkar?
Ambitionen är att ses omkring två gånger per år.
26
V
Efter diverse mötesformalia diskuterades bland annat
hur hemsidan www.vdnr.org kan utvecklas. En svårighet,
som förhoppningsvis kan lösas med översättare, är de texter som publicerats på finska och som översatts med en
översättningsfunktion på internet. Översättningarna har
nämligen lämnat mer att önska.
Det har även börjat diskuteras hur samarbetsorganet ska
ställa sig till att ansluta till exempel Estland, Lettland och
Litauen. De är ju inte en del av Norden men det finns andra
fördelar med att fler läder skulle vara anslutna. Saken
diskuteras vidare via mailkontakt.
Tillsvidare beslutades i alla fall att årsmötet 2015 skall
hållas i april i Estland. Årsmötet 2016 föreslogs hållas i
Danmark. Temat för nästa årsmöte föreslås vara ”psykosociala konsekvenser vid Cochleaimplantat”, ”sorgen vid
hörselförlust” och ”intressepolitiskt arbete”.
Vidare hade förslag inkommit, bland annat om att varje
medlemsland bör ha en arbetsgrupp som jobbar med att
lobba för att jämföra förutsättningarna för implantat i de
olika medlemsländerna samt att jobba för bättre möjligheter att få implantat bland annat.
Slutligen valdes till ordförande Trine L. Gaarsdahl, till
sekreterare Sari Hirvonen-Skarbö och Kalle Tervaskari till
kassör.
Sammanställt av: Lisa Wadin
Förbättrad textning
N
u väntas förbättrad textning genom tal-till text.
Post- och telestyrelsen (PTS) fick i juni i uppdrag
av regeringen att genomföra ett pilotprojekt för
tal-till-text-omvandling.
Metoden används redan i andra länder, till exempel
Storbritannien och USA med resultatet att de också textar
det mesta som sänds i tv.
I uppdraget ingår att ta fram en prototyp för en databas
för lagring och distribuering Dessutom ska de utreda
förutsättningarna för utveckling och finansiering.
Redan idag finns bland annat flera appar och program
för privatpersoner på marknaden som omvandlar just tal
till text. Men ofta måste användaren fortfarande prata
extra tydligt och viss träning att diktera kan vara nödvändig.
Text: Lisa Wadin
VIS 3/2014
VIS
Riksting
2014
29-30 november
på Quality hotel Haninge
Kostnad:
En person från varje län deltar för 750 kr, resterande 1150 kr per person.
För enkelrum tillkommer en kostnad om 200 kr.
I priset ingår resa. boende, två lunchbuffeer, tvårätters middag samt frukost.
Förutom detta har deltagare fri tillgång till gym, fika, glass och popcorn.
Tinget startar med drop-in-lunch på lördagen kl 12-12.45
och avslutas med lunch kl 12.30 på söndagen.
Sista anmälningsdag är 10 oktober.
Anmälan är bindande och ska göras till VIS Rikskansli på e-post: [email protected].
Resa bokas via reseblanketten på hemsidan.
Vid frågor kontakta VIS Rikskansli, kontaktuppgifter på sidan 2.
Vi hälsar er varmt välkomna till en trevlig helg med,
förutom förhandlingar, femkamp och glöggmingel.
/VIS förbundsstyrelse
Obs! Motioner ska vara kansliet tillhanda senast den 28 oktober.
Har du gamla bilder från VISevenemang?
I samband med VIS 20årsjubileum 2015 efterlyser vi nu bilder från dessa tjugo år.
Sitter du inne med bilder som du kan tänka dig att VIS får använda i jubileumssammanhang?
Hör då av dig till e-post: [email protected]
Obs! Skicka inga bilder direkt.
Skriv kort ned vad du har så återkommer någon i jubileumsgruppen till dig.
VIS 3/2014
27
Avsändare:
VIS
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52
122 33 ENSKEDE
Skicka in material till VIStidningen
Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut!
Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten
när de inte lever upp till kraven om tillgänglighet!
Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening!
VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar,
men också en viktig kanal för att nå framtidens medlemmar.
VIS hemsida, visriks.nu, är ännu en viktig informationskanal för att nå ut till varandra och andra.
Men även här är det upp till DIG!
VIS är sina medlemmar!
Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra
förutsättningarna för vuxendöva!
Bli medlem i VIS!
Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för vuxendövas intressen och rättigheter.
PLATS FÖR
FRIMÄRKE
Som medlem får du:
- VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år
- möjlighet att delta i kurser
- information om vad som händer på både riks- och länsnivå
- gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper med människor
med liknande erfarenheter
Ja tack, jag vill bli medlem i VIS (200 kronor/år)
VIS KANSLI
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede
Ja tack, jag vill ha mer information om VIS
Namn:
Adress:
Tel/texttel:
E-post:
Välkommen som medlem!
28
VIS 3/2014