Transcript VIStidningen 3/2013

VIStidningen
Utgiven av Vuxendöva i Sverige
I DETTA NUMMER:
En nationell tolktjänst 2015?
kt
ich
nP
ne
a1
0-1
Lis
aW
ad
in
rn
på
sid
o
Fo
to
:
sm
er
Lä
3.
elfi
dö
va
d
nv
de
ch
ao
ip
fu
n
me
d
dju
r
ux
en
rk
lar
O
Hu
dö
va
?
ev
ar
Gu
ise
rL
ou
inä
tv
et
er
Mö
Va
d
hä
nd
er
nä
rd
jur
bli
rv
ux
en
3/2013
besök oss gärna på internet:
www.visriks.nu
ar
M
och mycket mer...
sig
SL
AG
S
BI
LD
:
VIS sommarvecka med TSS
pa
dju
r
ns
år
de
åK
olm
ion
sn
e
ds
ät
tn
ing
ar
id
Nordiska sommarveckan för vuxendöva
rk.
et
vil
da
?
VIS i Almedalen
VIStidningen INNEHÅLL
Tidningen för vuxendöva
”... När allt fungerar bra, så är det tyst,
eftersom ”hälsan tiger still”,
men vi måste få en tolktjänst som fungerar
likartat i hela Sverige.” Ledaren
utkommer fyra gånger
per år och ingår i
medlemsavgiften för
fullbetalande medlemmar
i riksförbundet VIS,
Vuxendöva i Sverige.
Redaktör
Lisa Wadin
Jäder Pettersburg
635 05 Eskilstuna
mobil: 0739-89 33 72
e-post: [email protected]
Ansvarig utgivare
Maggan Eriksson
Övriga medarbetare 3/2013
Kerstin Kjellberg
Ingela Haglod
Albert Harvey
Mari Abrahamsson
Eva Gyllenswärd
Monica Nyman Björklund
Sandra Nyberg
Birgitta Samuelsson
Sven Ankar
Lena Munck
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
Annika Elfstedt
Anne-Marie Persson
Birgitta Jernberg
Pernilla Stenman
Maj-Britt Ohlsson
Olivia Axén
Inga-Lill Södergren
Monica Wolf
Tryck
Vidamus Grafiska, Umeå
Material till VIStidningen 4/2013
ska ha inkommit senast den 2
november 2013. Redaktionen
förbehåller sig rätten att redigera
i inkommet material.
3
4
5
6
8
10
12
14
16
18
20
22
Ledaren - Det flyter på bra nu...
VIS Kalmar - Grillfest på Öland
VIS Uppland - På utflykt till Forsmark
VIS Norrbotten femtonårsjubilerar
En nationell tolktjänst 2015?
Bland vuxendöva delfiner och blinda vargar
Porträttet: Pichi
Vuxendöva i generationer
VIS i Almedalen
Nordiska sommarveckan för vuxendöva
KRISSKROSS med VIS 3/2013
VIS CIkonferens 2013 - En eftermiddag om hörselimplantat
24 VIS sommarvecka med TSS
27 TSSveckan: ”Jag vill komma nästa år också”
VIStidningen söker
annonsansvarig
Intresserad?
För prenumerationsärenden:
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede
e-post: [email protected]
mobil/sms: 076-800 37 75
2
Kontakta redaktionen
e-post: [email protected]
VIS 3/2013
ledaren
Det flyter på bra nu...
N
u håller den vackra sommaren
på att övergå i en förhoppningsvis lika vacker höst. Sverige vaknar upp ur sin dvala och så gör
även VIS på alla nivåer.
Årsmöte, politikerveckan i Almedalen och VIS sommarvecka med TSS
har genomförts.
Tyvärr har VIS förbundsstyrelse decimerats på grund av avhopp, vilket
innebär att de kvarvarande ledamöterna får fler bollar att hålla i luften.
Det ser dock ut att flyta på bra nu.
Förbundets färdriktning och arbete
de närmaste åren finns i det nya Intressepolitiska programmet som nu är
färdigtryckt och användes för första
gången under Almedalsveckan.
Det är viktigt att föreningarna använder det i sitt påverkansarbete. VIS
har ännu inte blivit medlem i Lika
Unika och har fortfarande för få medlemmar för att bli medlem i HSO
(Handikappförbunden). Det hindrar
dock inte att länsföreningarna kan ha
ett bra samarbete med HSO.
Allt samarbete är av största vikt!
VISandan är viktig och den innebär
gemenskap och att ha roligt tillsammans. Årsmötet blev uppskattat för att
det var lite annorlunda. Bland annat
då var och en fick en SPAbehandling
utöver de sedvanliga förhandlingarna.
Vi ska försöka göra något trevlig på
Rikstinget också.
Ett önskemål som uppkommer med
jämna mellanrum är, att VIS ska anordna gemensamma charterresor. Styrelsen har beslutat att försöka, men då
måste vi få veta vart ni, medlemmar,
vill åka. Vi tar tacksamt emot förslag.
Att sådana resor är väldigt roliga vet
vi sedan tidigare.
Om två år fyller VIS 20 år och nästa
år firar TSSveckan sitt 20-årsjubileum.
Det kommer att bli mycket firande!
Redan nu har vi börjat planera så
smått.
Det är viktigt att VIS finns representerat i olika brukarråd och andra organ på alla nivåer. På riksnivå är representationen bra och viktig för att
föra ut vuxendövas frågor och behov.
Vi har en utmärkt PR-grupp som arbetar på olika sätt för att marknadsföra
VIS. I höst kommer även hemsidan att
bytas ut till en mer strukturerad sida,
som det är lättare att hitta på. Och
glöm inte att VIS finns på Facebook!
Tolktjänsten fungerar bra på många
platser, men mindre bra på andra håll.
När allt fungerar bra, så är det tyst,
eftersom ”hälsan tiger still”, men vi
måste få en tolktjänst som fungerar
likartat i hela Sverige. Tolktjänstutredningen har nu sovit i mer än ett och
ett halvt år. Den var en fokusfråga under politikerveckan i Almedalen och
gruppen hade möten med olika politiker. En (S)-politiker har nu skrivit en
interpellation till Maria Larsson för
att vi ska få veta vad som händer. (Läs
mer på sidan 8). Läs också om VIS sommarvecka med TSS och politikerveckan i Almedalen (sidan 24 och sidan
16).
I Visby syntes vår grupp bra och vi
gjorde ett fint arbete. Medlemmar ur
gruppen fanns med i Gotlandstidningen och Aftonbladet gjorde ett reportage om skrivtolkning. Vi hoppas att
det nu ska bli ett bra resultat av tolktjänstutredningen.
Något som har stötts och blötts länge
är ordet ”vuxendöv”. Har man fått CI
och hör mer eller mindre bra med det
vill många inte kallas för vuxendöva.
Man efterlyser ett annat ord, men förbundsstyrelsen har inte kommit på
något än. Om vi byter ut ordet ”vuxendöv” innebär det att VIS måste byta
namn – och vill vi det? Kom gärna
med kommentarer, förslag och funderingar till förbundsstyrelsen. Det vore
trevligt och kanske även nyttigt med
en debatt i tidningen, på rikstinget
eller årsmötet.
Vi ser fram emot medlemmarnas
bidrag till tidningen – små såväl som
stora. På så sätt får vi en informativ
och levande tidning.
Och så fortsätter vi alla med att få
VIS till den organisation vi vill ha.
Text: Kerstin Kjellberg
Redaktörens ruta
H
oppas att ni alla haft en fin sommar. Det har jag.
För den kom ju faktiskt i år, sommarvärmen. De
senaste åren har det varit ett tacksamt ämne att
diskutera hur somrarna regnat bort. Men i år har vi fått
klaga på värmen istället. Med full förståelse för, speciellt
äldre personer, som upplever värmen som nästintill plågsam.
Inför det här numret har jag fått ynnesten att träffa
många underbara människor (och djur). Dessutom har jag
lärt mig mycket nytt, jätteroligt!
När jag läser om hur deltagare under både VIS sommarvecka med TSS och den Nordiska sommarveckan har haft
det så verkar det även där som att både möten och nya
kunskaper har berikat.
VIS 3/2013
Precis som att detta sommarnummer alltid är fullspäckat av alla dessa möten ser jag redan nu fram emot julnumret som brukar innehålla mycket från länsföreningarna.
Jag känner tacksamhet till de medlemmar som envetet
skickar in artiklar och bilder från landets alla hörn. Det är
trots allt ni som ÄR VIS och det ni gör och tycker är viktigt
har den mest självklara platsen i tidningen. Jag önskar er
alla en färgsprakande höst.
Kanske ses vi till havs?
Lisa Wadin
[email protected]
tel: 016-912 01, mobiltel: 0739-89 33 72
3
VIS kalmar
Grillfest på Öland
VIS Kalmar bjöd in till grillfest i Räpplinge på Öland i somras. Här ses skrivtolkarna Majvor Bohr och Carin
Appelkvist tillsammans med Marianne Karlsson och Kjell Åkesson under tillställningens frågesport.
L
änsföreningen bjöd in till en fantastisk grillfest i
Räpplinge på Öland en lördag i juli.
Under klarblå himmel och gassande solsken samlades medlemmar för en trevlig dag tillsammans. Ordförande Eva-Marja Åkesson hälsade oss alla välkomna medan det serverades förmiddagskaffe.
Efter att vi alla fått prata av oss och uppdatera oss kring
de senaste händelserna från vår och försommar, påbörjade
vi en trevlig frågesport varpå ”grillmäster” Peter Harpe
förberedde grillen inför dagens lunch.
Under den gångna våren har vi som vanligt varit riktigt
aktiva med TSScirklar, TSSdagar samt att vi haft tre jubilanter som föreningen har uppvaktat. I februari var det
Taina Boberg i Borgholm som fyllde 80 år. I mars firade vi
ordföranden själv, Eva-Marja Åkesson i Björkviken, som
fyllde 70 år och därefter var det undertecknad Ingela Haglod från Sandgårdsborg, som fyllde 50 år. Samtliga uppvaktades med gratulationer och blommor från föreningen
och dess medlemmar.
När det gäller den kommande hösten så är även den
fulltecknad med aktiviteter. Vi börjar med en heldag med
TSS i Borgholm på Öland i september, och veckan därpå
startar kurscirklarna med TSS för nybörjare och fortsättning.
Våra foto- och datorkurser samt lapptäckstekning börjar
även de under september månad.
I oktober har vi återigen Öppet Hus i Borgholm. Vi hoppas att det ger samma fina gehör som i fjol. I november
håller vi höstting med teckenträning och jultallrik, som
avslutning på detta år.
Den fina grillfesten, i juli, avslutades med några trevliga
lekar och eftermiddagskaffe. Ett stort tack från styrelsen
till alla som kom och som gjorde vår strålande dag så
trevlig.
Text: Ingela Haglod
Foto: Albert Harvey
Har du en e-postadress...
... men har glömt att ange den till kansliet?
Hör av dig till [email protected] så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet…
Glöm för sjutton gubbar inte bort...
...att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 4/2013,
är den 2 november.
4
VIS 3/2013
VIS uppland
... på utflykt till Forsmark
I
juni träffades 35 förväntansfulla
VISare i Berkinge i norra Uppland.
Vi kom från Örebro i väster till
Östhammar i öster, från Hudiksvall i
norr till Södertälje i söder.
Berkinge är nu för tiden ingen större metropol men har ett förflutet som
järnbruk och var förmodligen mer
välkänt för omkring tvåhundra år sedan.
Vi började dagen med en tidig och
mycket god lunch, i en restaurang inrymd i den gamla kvarnen. Birgitta
Samuelsson, som ordnat mycket av det
praktiska, hade klokt nog förbeställt
vad vi skulle äta så det inte behövde
bli en massa väntetid. Laxen var kall,
potatisen varm och sällskapet trevligt.
Precis som det ska vara.
Birgitta hade också beställt, och fått,
bra väder. Solsken men inte alltför
hett.
Efter lunch åkte vi till Forsmark för
att följa med en guidad busstur in på
kärnkraftanläggningens område.
Det går nog inte att bara kvista förbi
Forsmarks bruk och hoppa på en guidad tur. Birgitta hade skickat in en
lista i förväg till Vattenfall med vilka
som skulle vara med och vi fick legitimera oss och förärades numrerade
brickor att hänga runt halsen innan vi
fick äntra bussen. (Låter det intressant
så titta på internet www.visitforsmark.
se eller www.vattenfall.se/forsmark).
Själva Forsmarks bruk behöver man
inget speciellt tillstånd för att besöka
VIS 3/2013
och det finns en hel del att se där. För
säkerhets skull har man två herrgårdar, en ny, färdig 1774 och en äldre,
byggd mindre än 30 år tidigare.
En kärv norrländsk kommentar lyder ”Vedervärdigt vykortsvackert”.
denna sjö och likaså har man kunnat
hjälpa till att föda upp havsörnar. Är
man fågelintresserad kan man sikta
ett 30-tal olika arter runt denna sjö. Vi
hade tur att bland andra se sammanlagt fyra havsörnar.
I bussen guidades vi av en kvinna
från Forsmarks turistinformation som
pratade i mikrofon. Någon fungerande
T-slinga fanns inte i bussen. Bussen
hade heller ingen ramp som man kunde lyfta ombord en rullstolsåkande
man från ett annat sällskap med. Det
är tre år sedan Sverige skulle vara anpassat för funktionshindrade men tyvärr har vi långt kvar.
Bussen körde en tur inne på kärnkraftsanläggningens skyddsområde.
Under helger kör den inte ner i bergrummet. Personligen är jag lite kluven (ha, ha) till det här med kärnkraft
och tyckte nog inte att det var så givande att titta på Forsmark I-III sittande i en buss på behörigt avstånd
från byggnaderna.
Givande var däremot att få åka ut
till den konstgjorda sjö där det uppvärmda kylvattnet från Forsmark I-II,
efter att ha gjort sin nytta inne i anläggningarna, spolas ut för att kylas
ner innan det släpps ut i Öregrundsgrepen igen. Guiden påpekade flera
gånger att vattnet i sjön är fullkomligt
ofarligt, bara lite varmare än vattnet
utanför. Detta gör att fiskar och fåglar
trivs mycket bra i detta område.
När Östersjön upplevde en stor säldöd på 80-talet födde man upp sälar i
Bussen stannade just där vattnet
från sjön släpps ut i havet igen, vi fick
kliva ur bussen för att ta en närmare
titt på fågellivet. Precis som när man
var på skolutflykt som barn bjöds vi
på saft och bulle av Vattenfall under
rasten. Naturen bjöd på härliga smultron som några av oss modigt plockade
och åt. Hur, eller om, detta kommer
att påverka oss i framtiden får just
framtiden utvisa.
Tillbaka vid Forsmarks turistinformation lockades många av oss in i turistfällan ”Handkraft” där man kunde
köpa nyttiga såväl som helt oanvändbara men vackra saker.
Trots saft och bulle började det knorra i kaffetarmen. Åter till Berkinge
och restaurangen i kvarnen där kaffe
väntade. Det blev en stunds samvaro
med prat och TSSande innan det var
dags att tänka på hemfärd. Några
hade längre att åka än andra.
En mycket trevlig dag. Tack till dem
som ordnat det praktiska. Tyvärr kan
man inte ordna med att förlänga en
dag några timmar så att tiden bättre
räcker till att prata med vänner som
man inte träffar så ofta.
Text: Mari Abrahamsson
Foto: Eva Gyllenswärd
5
VIS norrbotten
... femtonårsjubilerar!
Sammandragen från årets
hittills hållda förbundsstyrelsemöten kommer att
finnas på www.visriks.nu
under hösten. De länsföreningar som redan nu är
intresserade av förbundsstyrelsens arbete kan
beställa protokollen från
kansliet.
Kontaktuppgifter på sidan 2.
T
änk vad tiden går fort när man
har roligt. VIS Norrbottens styrelse bestämde sig för att fira
lite i förväg. Vi slog till och bokade en
”må-bra-helg ” på Pite Havsbad.
Medlemmar från olika delar av länet kom. De samåkte i bilar från alla
håll och kanter.
Det var 26 som deltog och flera av
dem var nya medlemmar, jätteroligt.
Vuxna, barn och barnbarn
trivdes tillsammans.
Vår kassör, Annika Willberg, hade bokat in oss i
dubbel- och familjerum. I
priset ingick äventyrsbad,
logi och fin middag. Allt
detta bjöd länsföreningen
på, för att fira vårt jubileum.
En del ägnade sig åt spabehandlingar, gympapass och bad i äventyrsbadet. Men det fanns även bland annat
bastu och bubbelpool att tillgå.
På kvällen träffades vi alla i restaurangen för middag, underhållning
samt sång, musik och lekar. Våra fantastiska skrivtolkar gjorde ett superjobb. Vi satt vid runda bord, med en
Psst...
Nu finns kulspetspennor att beställa via VIS kansli.
Du kan även beställa:
resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr,
kundvagnsmynt 2 kr.
e-post: [email protected] tel: 026-65 00 06
skärm på varje bord. Alla hängde
med.
Nästa morgon reste de flesta hem
men några av barnfamiljerna stannade och tog ett sista bad i det stora
fina äventyrsbadet.
Vi ses snart igen, för i september så
firar vi ”på riktigt”. Då blir det god
lunch med tal, uppvaktningar, föreläsning och musikunderhållning. Vi har
bokat in oss i Råneå, på en mysig restaurang där vi får vara helt själva.
Inbjudan till länsföreningens medlemmar kommer inom kort.
Text: Monica Nyman Björklund
Foto: Sandra Nyberg
Kansliets telefontider!
Månd, onsd, fred kl 8.30-11.30
tisd, tors kl 13-16
Visste du…
… att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon?
Slå 0771-11 77 99 så kommer du till en sjuksköterska.
OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112!
Nödnumret nås direkt från din texttelefon.
För mer information se www.1177.se
6
VIS 3/2013
Inbjudan till
VIS Riksting 2013
den 24-26 november
Årets Riksting blir ett ting kombinerat med en resa till vackra Helsingfors.
Väl i Helsingfors ges det tillfälle att gå i land för shopping, promenader,
marknadsbesök eller annat.
Vi kommer att resa med Viking Lines Cinderella.
Rikstinget börjar söndagen den 24 november kl 14.00 ombord på båten.
Vi kommer åter i hamn kl 10.00 tisdagen den 26 november.
Kostnad: Två medlemmar från varje länsförening medverkar till en kostnad
av 750 kr per person.
Övriga deltagare betalar 1100 kr per person för boende i dubbelhytt.
Enkelhytt kan ordnas för ett tillägg om 150 kr.
Anmälan är bindande och ska ha inkommit till kansliet
senast den 11 oktober för att man ska garanteras en plats.
Resor till och från färjeterminalen bokas på www.visriks.nu
i god tid för billigast möjliga pris. Dock senast den 11 oktober.
Psst...
Glöm inte att skicka in nomineringar
till Toremedaljen senast den 20 oktober.
Nomineringar skickas till VIS förbundsstyrelse,
kontaktuppgifter på sidan 21.
Har Ni frågor kontakta kansliet på
e-post: [email protected] eller
telefon: 076-800 37 75
Varmt välkomna!
/VIS förbundsstyrelse
genom Margurite och Gith
VIS 3/2013
7
En nationell tolktjänst år 2015?
Socialminister Maria Larsson (Kd) svarade i augusti på en interpellation i Riksdagen gällande arbetet med
att införa en nationell tolktjänst.
– Jag tror att vi har en fungerande nationell tolktjänst före 2015.
Det sa socialminister Maria Larsson (Kd) i Riksdagen i augusti.
I
juni lämnade Lennart Axelsson
(S), ledamot i Socialutskottet, in en
interpellation* till statsrådet, tillika socialminister Maria Larsson.
Frågan i stort gällde hur det egentligen går med Tolktjänstutredningen.
… ”Det har nu gått mer än 18 månader sedan Tolktjänstutredningen presenterades och det är sex månader
sedan beskedet kom om att det inte
blir någon proposition och att andra
vägar att lösa frågan om en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och brukarorienterad tolktjänst skulle sökas.
Med anledning av ovanstående vill
jag fråga statsrådet:
Vad händer i frågan om att söka
andra vägar för att lösa frågan om en
ändamålsenlig, kostnadseffektiv och
brukarorienterad tolktjänst?”… skriver Lennart Axelsson bland annat.
Utanför riksdagshuset kryllade det
av turister och semesterstressade
stockholmare. Inne i Riksdagens plenisal var det betydligt både svalare
8
och lugnare. På åhörarläktaren satt
fem personer och det var inte många
fler i självaste plenisalen.
En av anledningarna till att det inte
blev någon proposition är, enligt Maria Larsson, att utredningen inte gav
en heltäckande bild. Hon påpekade
även att hon är övertygad om att tolkbehovet kommer att se annorlunda ut
i framtiden. Dels för att användargruppen kommer att bli aktiva i samhället på ett annat sätt och dels för att
tekniken kommer att utvecklas.
Men trots att det kan låta som att
behovet, enligt Maria Larsson, kommer att minska poängterar hon att
behovet kommer att kvarstå:
– Det måste finnas en tolktjänst som
fungerar på ett kostnadseffektivt
sätt.
Larsson menade också att utredningens arbete kommer att tillvaratas
i det fortsatta arbetet för att ta fram en
framtida samordnad tolktjänst.
Lennart Axelsson avfärdade helt argumentet om att tekniken går framåt.
– Vi kan inte förutsätta att det ska
ske när vi idag lägger grunden för
framtidens tolktjänst. Vi måste utgå
från vad vi vet idag, sa han.
Axelsson menar också att utredningen inte alls tyder på att vara bristfällig och trycker istället på att både
expert- och referensgruppen var eniga, vilket är unikt. Han menar att det
finns en stor utbredd besvikelse att
den inte går på remiss.
Maria Larsson, å sin sida, sa att hon
är glad över utvecklingen att funktionsnedsatta personer blir alltmer
aktiva i samhället och att efterfrågan
på tolktjänster ökar.
– Det fanns även många förslag i
utredningen men inte tillräcklig redovisning av kostnader, sa hon och fortsatte att poängtera att arbetet ändå
fortsätter framåt. Det ska göras andra
VIS 3/2013
FAKTA
I Sverige bor idag omkring 1,3 miljoner
vuxendöva, barndomsdöva, hörselskadade och dövblinda. Det finns idag omkring 6 000 aktiva tolkanvändare i samma grupp.
* en fråga i Riksdagen ställd från ledamot till statsråd. Statsrådet får fyra
veckor på sig att formulera ett svar i
ärendet.
Till vänster: Lennart Axelsson (S),
ledamot i Socialutskottet.
Till höger: Maria Larsson (Kd),
statsråd och socialminister.
utredningar och arbetet fokuserar på
att hitta lösningar för hur organisationen och finansieringen ska se ut.
Maria Larsson och Lennart Axelsson var eniga om att tolktjänsten måste bli mer likvärdig än vad den är idag.
Maria Larsson var tydlig med att det
inte kommer att bli en egen myndighet utan att man just nu arbetar med
att hitta en befintlig myndighet under
vilken tolktjänsten kan ligga. Även
Axelsson medgav att behovet av en
egen myndighet kanske inte var särskilt stort.
Under hösten kommer Socialdepartementet att ta fram en promemoria
som kan gå på remiss, berättar Maria
Larsson.
– Jag förstår faktiskt inte varför det
inte redan gått på remiss, sa Axelsson
och poängterade att det tar för lång
tid.
Någonstans har år 2015 nämnts som
när en färdig nationell tolktjänst skulle kunna vara i bruk.
– Jag tror att det till och med kan ske
före 2015. Den här frågan är jätteviktig
för mig och vi jobbar med stor frenesi
kring tolktjänsten, avslutade hon.
Text: Lisa Wadin
Foto: Regeringskansliet
och Lisa Wadin
DETTA ÄR EN ANNONS
VIS 3/2013 9
Bland vuxendöva delfiner och blinda vargar...
Hur klarar sig djur med funktionsnedsättningar i det vilda, hur närmar man sig en blind varg o
VIStidningen har träffat Louise Guevara, veterinär på Kolmårdens djurpark.
L
ouise Guevara arbetar som veterinär på Kolmårdens djurpark.
Hon möter både vilda djur och
tamdjur i sitt arbete. I och med detta
även djur med olika typer av funktionsnedsättningar.
– Det är ju stor skillnad på ett tamdjur och ett djur som föds i det vilda
med någon form av funktionsnedsättning. Till våra tamdjur kan vi ju anpassa miljöerna och deras aktivitetsnivå efter deras förutsättningar. Spontant så tror jag att djur med funktionsnedsättningar har väldigt dåliga förutsättningar i det vilda, de når nog
inte särskilt hög ålder, berättar hon.
Arbetet kring djur med funktionsnedsättningar på djurparken skiljer
sig ju även beroende på vilket djur det
är och vilken flocksammansättning
de har. Då djurparken försöker att efterlikna en ”vild” miljö så mycket som
möjligt så är de även här begränsade
vad gäller anpassning.
– Vi kan inte ta undan en individ och
ha den avskild. Det är viktigt att ett
flockdjur fungerar i sin flock, både av
praktiska skäl men också för djurets
hälsa. Men fungerar ett djur med ett
10
avvikande beteende i sin flock så anpassar vi både miljö och annat för att
det djuret ska få ett bra liv, säger Louise.
Vad beträffar döva djur så är det inte
särskilt ofta Louise träffar på dem.
Men det händer.
– Äldre hundar och katter får ju ofta
nedsatt både hörsel och syn. Så de
flesta äldre djur som blir döva förlorar
sin hörsel successivt, berättar Louise.
Men det finns även sjukdomar och
skador som leder till plötslig dövhet
bland vuxna djur.
– Återigen vad gäller hundar så är
det inte ovanligt med öroninflammationer. Går de då in i mellanörat är det
större risk att hörseln försämras drastiskt och hastigt eller till och med försvinner helt. Även trauman kan orsaka
hörselnedsättning.
Anpassade beteenden
Om man får konstaterat att ens tamdjur är hörselskadat eller dövt finns
det vissa saker man måste lägga på
minnet.
– Det vore inte rättvist mot djuret att
behandla det på samma sätt som ett
hörande djur, precis som med människor, säger Louise Guevara.
Byt ljud mot vibrationer
Om en katt till exempel ligger i soffan och sover och inte uppfattar att du
närmar dig så kan ju katten bli rädd.
Och vad gör ett djur som är rädd? Jo,
ofta bits de. På så sätt är det ju lätt att
tro att djuret är aggressivt, men det
finns ganska enkla taktila metoder att
ta till. Djur är till exempel väldigt receptiva för vibrationer. Knackar man
då lite i soffan innan man närmar sig
katten så får den med stor sannolikhet
en aning om att man närmar sig och
känner inte samma behov av att försvara sig.
– På samma sätt måste man tänka
på att en hörselskadad eller döv hund
kanske inte går att släppa lös på samma sätt som en fullt hörande, det är ju
väldigt viktigt att man kan ha en visuell kommunikation med djuret, säger Louise och fortsätter:
– Dessutom skulle jag vilja säga att
det är ännu viktigare att en döv hund
är väluppfostrad och vältränad och lär
sig tecken.
VIS 3/2013
och varför är medfödda hörselskador vanligare hos vita katter?
Ofta skärps de övriga sinnena hos
djur som är döva och de använder till
exempel synen i högre utsträckning
än hörande djur.
– Till skillnad från människor så
förstår ju inte djur ord heller utan lystrar till i första hand tonlägen. Om
man säger ”kom” till en hund i ”fel”
tonläge kan man lika gärna säga
”korv”. På samma sätt använder vi mer
kroppsspråk till tamdjur än vi tänker
på. Vi ser glada eller bestämda ut beroende på vad vi vill förmedla, säger
Guevara.
Svårt i det vilda
Hur djur som lever vilt i naturen och
förlorar sin hörsel klarar sig är svårt
att säga då det inte finns några kända
studier. Men Louise Guevara har ändå
vissa aningar.
– Många funktionsnedsättningar
hos djur gör helt enkelt att djuret inte
klarar sig. Är det till exempel ett bytesdjur så räcker det inte med att det
enskilda djuret eventuellt skulle kunna klara sig utan det är också viktigt
för hela gruppen att inte ett djur till
exempel ökar risken för att ett rovdjur
VIS 3/2013
ska kunna komma nära, förklarar
Louise och tillägger:
– Då är det stor risk att flocken överger eller till och med dödar det djuret.
Dövhet är faktiskt vanligare hos
vissa djur i större utsträckning än hos
andra. Bland andra kan man se ett tydligt mönster att vita katter löper större
risk att ärva ett hörselfel. Hela 40 procent av alla vita katter blir döva. I kombination med blåögdhet är siffran
ännu högre. Katterna föds inte döva,
utan hörselorganen börjar förtvina
när kattungen är ungefär en vecka
gammal, och de är oftast helt förstörda när katten är två-tre veckor.
Det är till och med så att uppfödarföreningar rekommenderar att man
inte ska para två vita katter med varandra.
– Ja, bland många djurarter är det
pigmentberoende om de blir döva.
Framförallt vita djur men även vissa
andra färger, bland annat ett slags melerad färg har större sannolikhet att
ha en hörselskada eller vara döva, berättar Louise och fortsätter:
– Hundar är ju de djur man i första
hand studerar hörseln på. Där kan
man även se en större risk för försämrad hörsel hos vissa raser. Dalmatiner
är till exempel den ras som oftast har
medfödda hörselfel. Men även andra
raser, till exempel engelsk setter och
vissa collieraser.
Inte vanligt
Det är inte vanligt att de har djur på
Kolmårdens djurpark med olika typer
av funktionsnedsättningar. De har
haft en gravt synskadad varg tidigare
där djurskötarna fick använda sig mer
av ljud än annars för att kunna komma nära eller påkalla uppmärksamhet.
Men trots att det alltså inte är så vanligt är en av Kolmårdens kanske största stjärnor faktiskt döv, flasknosdelfinen Pichi. Läs mer om honom på
nästa uppslag.
Text och foto: Lisa Wadin
11
Pichi
porträttet
- vuxendöv i vatten
Jenny Eastham
Nordengren är en av
Kolmårdens delfintränare som arbetar nära
Pichi.
Pichi är en 30årig vuxendöv flasknosdelfin. I det vilda skulle han inte klarat sig länge alls.
Men tack vare tydliga tecken och bra tillgång på mat i fångenskap klarar han sig inte bara
fint utan har, tillsammans med delfintränarna på Kolmårdens djurpark, till och med kompenserat sin dövhet på andra sätt.
P
ichi kom till Kolmårdens djurpark från ett delfinarie i Frankrike. Anledningen till att man i
Frankrike inte ville ha honom kvar
var att han var svårtränad och ”gjorde
lite som han ville”. Det ingen visste då
var att han är döv.
På Kolmården började man träna
honom tillsammans med de andra delfinerna. Detta görs med såväl tecken
som med visselpipa och visst märkte
tränarna att Pichi var lite egen. Men
det var inte förrän ett kinesiskt forskarteam kom till Kolmården för några år sedan för att forska på delfiners
hörsel som det upptäcktes att han var
stendöv.
Vet förutsättningarna
– Det var ju naturligtvis en lättnad
för oss tränare att få det konstaterat då
vi genast visste vad vi hade att förhålla oss till och på så sätt kunde lägga upp hans liv, träning och vardag
12
utefter de rätta förutsättningarna, berättar Jenny Eastham Nordenberg, en
av delfintränarna på Kolmårdens djurpark.
Pichi är 30 år. Exakt när han blev döv
vet man inte. Hans kommunikation
med tränarna sker således endast med
tecken. Men hur ser kommunikationen med de andra delfinerna ut?
– Eftersom han inte varit döv hela
livet sänder han troligtvis ut visslingar själv till andra delfiner. Däremot så
uppfattar han ju inte när de sänder ut
signaler till honom. Han sänder heller
inte ut signaler i samma utsträckning
som våra hörande delfiner, berättar
Jenny.
Delfiner kommunicerar dock inte
bara via signaler mellan varandra heller. Bland annat slår de med fenorna
och simmar på olika sätt som ett slags
kommunikation.
Precis som många andra djur med
hörselnedsättning så kompenserar Pi-
chi sin dövhet med sin syn i stor utsträckning.
– I vår träning måste vi vara lite extra noggranna med hur vi visar tecken
till exempel. Det gäller att vara extra
tydlig och vänta till dess att man ser
att han faktiskt uppfattat vad man
tecknat.
Tydliga tecken
Till exempel används visselpipan för
att tala om för de hörande delfinerna
att de ska avsluta en aktivitet. Med Pichi håller man istället kvar handen i
det tecken man gjort och när man tar
ner handen så är det i sig ett tecken för
att Pichi också ska avsluta.
– Men sedan har vi även en taktil
”bridge”, som vår visselpipa heter. När
vi är nära honom så ”duttar” vi honom
med fingrarna istället, vilket fungerar
på samma sätt som visselpipan.
Pichi uppvisar inga tecken på att han
själv lider av sin dövhet.
VIS 3/2013
– Nej, inte på något sätt. Han är som
vem som helst i gruppen. Enda gången
man kan märka att han är döv är när
vi kallar på delfinerna och han kommer sist, berättar Jenny och fortsätter:
– När de andra delfinerna är arga på
honom och skickar ut rejäla ljudsalvor,
som rent av kan göra ont, ser det ut
som att det är ganska skönt för honom
att han slipper höra, det bekommer
honom nog inte.
Beroende av sin hörsel
I det vilda är delfiner väldigt beroende av sin hörsel. De har inget eget
språk men använder ljud bland andra
för att uttrycka känslor. Men de använder dem också för att upptäcka faror
och för att jaga fisk. Ljuden kommer
från delfinernas blåshål. Därifrån sänder de bland annat ut klickljud som,
när de sedan studsar mot till exempel
en fisk, kommer tillbaka. Då kan delfinen avgöra bland annat hur långt
borta fisken är, hur stor den är och till
och med vilken art det är.
– De är helt beroende av sitt ekolod,
sitt sonar som det heter, för att skaffa
föda. Alla vatten är ju långt ifrån lika
klara som vattnet här i bassängen. Pi-
Från vänster delfinerna Luna, Vicky och Pichi. Här under Kolmårdens
djurparks delfinshow Life som har premiär den här säsongen.
chi skulle aldrig överleva i det vilda
vilket gör att döva delfiner inte är särskilt vanliga, avslutar Jenny Eastham
Nordenberg.
Att Pichi är unik råder det ingen tvekan om. Men bland publiken i djurpar-
kens delfinshow ”Life” finns nog inte
någon som ens kan ana att en av de
akrobatiska, charmiga och lekfulla
artisterna faktiskt inte hör publikens
jubel när lamporna tänds.
Text och foto: Lisa Wadin
Skicka gärna in material till VIStidningen.
Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och
redigera inkommet material.
e-post: [email protected]
Annonsera i VIStidningen?
Kontakta [email protected]
www.texttelefoni.se
är en sida värd ett besök!
Här kan du läsa om allt som rör tjänsten.
Få nyheter, tips och information...
Du vet väl att VIS Policy kring olika typer av
hörselimplantat finns att beställa från kansliet?
Kontaktuppgifter på sidan 2.
VIS 3/2013
13
Vuxendöva i generationer
Prästen talar i en kyrkoruin där det sitter människor 30 meter bort.
Medan två män i Anna-Carins studie sitter nära och avläser talet och använder händerna som lur.
Anna-Carin Rehnmans doktorsavhandling ”Lära och Leva- Kunskapsutveckling hos
personer med en ärftlig dövhet/hörselnedsättning” började med en nyfikenhet kring
den egna släkten. Själv är hon vuxendöv och har vuxit upp med en vuxendöv pappa
(David Rehnman). Efter ett möte med en annan släkting började hon göra efterforskningar som sedan resulterade i en doktorsavhandling på nästan 300 sidor och som
spänner över sju generationer.
S
tudien börjar med en man som föddes 1816 och spänner sedan över sju generationer framåt i tiden.
Den ärftliga hörselnedsättningen har i studien visat sig haft ganska stor skillnad i genomslag.
– Ja, en del har förlorat sin hörsel ganska tidigt och andra
har fått nedsatt hörsel först som vuxna. Det är också svårt
att avgöra när hörselnedsättningen började hos dem. De
jag intervjuat och deras förfäder växte upp i familjer där
det alltid fanns en förälder, och ofta något syskon, som
också hade hörselnedsättningar. Det normala var att inte
höra i familjerna och det var de som hade normal hörsel
som var avvikande, berättar Anna-Carin.och fortsätter:
– Jag tror att det betyder jättemycket att man har medlemmar i familjen som har en hörselnedsättning. Bland
annat för identifikationen, vilken är otroligt betydelsefull,
säger Anna-Carin.
Har inte tecknat
I studien har det inte framkommit att de i Anna-Carins
familj och släkt har använt sig av tecken utan i första hand
av talavläsning.
– Jag minns när jag var liten och min pappa sa till mig
”titta på farmor så hon hör vad du säger” berättar AnnaCarin.
Men även om man inte använt sig direkt av tecken så har
det visuella inslaget i släkten varit av största betydelse. Att
artikulera och vara vänd mot den man tilltalar har varit
självklart.
– Jag slogs också i studien av att kroppsspråk och gester
var så pass viktigt. Likaså att kunna känna av stämningar
och känslor.
Det unika med en ärftlig dövhet eller hörselnedsättning
i flera generationer är att barn tidigt lär sig att anpassa sitt
tal till dem som inte hör, innan de själva behöver det.
När det gäller kunskapsutvecklingen hos personerna i
14
studien så handlar det bland annat om deras positiva upplevelser kring läsning som har varit påtaglig.
– I vissa fall har det också visat sig att personerna har
väntat med att ta till hörapparat, även om det har erbjudits,
eftersom de själva och familjen runtomkring var så pass
bra när det gällde avläsning.
Träffade släkting och blev nyfiken
Anna-Carin själv fick sin hörsel undersökt första gången
som femåring. Då syntes en liten nedsättning. Två år senare kunde man dock se att hörseln hade försämrats. Idag
är hon vuxendöv och har ett CI, Cochleaimplantat.
Den här studien tog sin början när Anna-Carin träffade
en släkting på sin farmors sida. Hon blev nyfiken och frågade pappans kusin om han visste om det fanns fler i
släkten med den här hörselnedsättningen. Han kände då
till en släktkrönika där det fanns ett avsnitt om hennes
farmors farfar, Pehr Hansson:
”Liksom kroppsstyrka och arbetsenergi var även dövhet
ett utmärkande släktdrag. Det är ej känt om Pehr Hanssons
förfäder voro döva, men själv led han i hög grad av denna
åkomma. Och hos alla hans söner framträdde dövhet förr
eller senare utom hos Jonas, som ännu vid 75 års ålder hade
normal hörsel. Dövheten har också gjort sig gällande i
mycket stor utsträckning bland Pehr Hanssons efterkommande ända in i fjärde led”.
I och med hennes arbete som lärare och forskare med
inriktning dövhet och hörselnedsättning på Stockholms
universitet väcktes nyfikenheten kring släktens ärftliga
hörselnedsättning. Hon berättade om krönikan för sin
handledare och uppmuntrades att ta reda på om det fanns
fler i släkten. Hon skickade ut en enkät till drygt 100 personer. Visst fanns det fler och de flesta kunde även säga
VIS 3/2013
att föräldrar, farbröder, morbröder, syskon och egna barn
även hade en ärftlig hörselskada.
Då ordet vuxendöv är ett relativt sent begrepp används
ordet döv i Rehnmans studie.
– Samhällets utveckling påverkar i hög grad definitionen
av vem som är döv eller har en hörselnedsättning. Först
skilde man på dövstumma och döva. Sedan ansågs inte döv
vara ett adekvat ord och man lanserade ordet hörselskadad.
Då blev de dövstumma istället döva, berättar hon.
På 60-talet skulle plötsligt ingen vara döv och man menade att det alltid fanns någon typ av hörselrest. Då skulle
alla ha hörselhjälpmedel.
– Jag tycker att det är intressant med svängningarna i
hur nya begrepp kommer till. Men också hur de kvarstår.
På teckenspråk är tecknen för döv fortfarande detsamma.
Skillnader i generationer
Men vad det är som händer när man får hörapparat har
dock skilt sig åt. Under den första och andra generationen
i studien fanns inte hörselhjälpmedel alls. I den tredje generationen upplevde många att de fick hörapparater ”för
sent”. De var i regel i femtio-sextioårsåldern och hörapparater på 50- och 60-talen var inte så effektiva. Dessutom
hade de inte hört ljud på så pass länge att det var en svår
invänjning.
Bland fjärde generationen (som föddes på 20-talet) var
det några kvinnor som tidigt började använda hörapparat.
Men någon revolution var det inte tal om. Istället upplevdes
hörapparaten som väldigt stigmatiserande för dem. Den
gav nog inte den hjälp de hade förväntat sig. De dolde den
när de var på offentliga platser och skämdes för den.
Kommunikationen hemma fungerade dock fortfarande
bra men det blev jobbigt när de var utanför hemmet.
– En sak som jag lyfter fram i studien är att den höga
tydliga röst som människor använt försvann också från
den som själv hade hörselnedsättningen när de plötsligt
hörde sin egen röst bättre. Därför slutade omgivningen att
anpassa sina röster till dem och då kan man ju fråga sig,
hur mycket bättre blev det med hörapparater egentligen?
Många av männen i samma generation väntade istället
mycket länge med att använda hörapparat. En del drog sig
också undan samhället på ett annat vis än vad kvinnorna
gjorde.
– Därför var det intressant att bland dem jag intervjuade
var det många som hade hög utbildning. De hade fått en
positiv stöttning av den föräldrageneration som inte själva
fått någon utbildning.
Anna-Carin kan inte se något samband mellan när hörselnedsättningen debuterade, graden av den och den utbildningsnivå personerna i den senaste generationen har.
Den sista generation som medverkat, och där vi är idag
visar att alla utom en använder hörappartat eller CI. En av
dem säger ”Även om jag hör bra med hjälpmedel idag så
vet jag att jag hör till de döva” och relaterar på så sätt sin
identitet till tidigare generationer.
Trots att tekniken har utvecklats avsevärt så ser de i
denna släkt, inte heller idag, tekniken som den stora räddningen utan som ett hjälpmedel.
–Nej, det är verkligen inte hjälpmedlen som deras identitet vilar på, avslutar Anna-Carin.
FAKTA
Fram till 1930-talet användes begreppen dövstumma och döva. Ordet hörselskadad kom först
på 1940-talet.
Tidigare var dövstum det vi idag kallar för barndomsdöv och döv istället ordet för dagens vuxendöv.
Ur ”Lära och Leva- Kunskapsutveckling
hos personer med en ärftlig dövhet/
hörselnedsättning”:
”Hörselnedsättningar hos barn uppstår av flera
orsaker. Cirka två tredjedelar av dem har genetiska orsaker. Dessa kan vara recessivt eller dominant nedärvda. En recessiv nedärvning är vanligast och utgör orsaken till ungefär 80-85 procent
av dem, medan en dominant nedärvning utgör
orsaken till 10-15 procent av de hörselnedsättningar som har genetiska orsaker”.
Dövheten inget hinder
Men även om många blev kvar i hembyns trygga vrå så
fanns det även de som flyttade, särskilt kvinnorna. Dövheten hade inte tidigare varit ett hinder för ett aktivt samhällsliv. Pehr Hansson, förste mannen i studien, exporterade till exempel timmer till Europa och köpte säd från
Baltikum.
– Det handlar väldigt mycket om personer. I Pehr Hanssons fall tycks inte dövheten ha hindrat honom, säger
Anna-Carin.
I studien har hon även tittat på vilken möjlighet de haft
till kunskapsutveckling via skolan. Beträffande högre
studier så berättar Anna-Carin:
– I studien var det någon som sa att ”hörselskadan satte
stopp” för vidare studier. Någon annan sa att ”min pappa
hade nog inte varit bonde om det inte varit för hörselnedsättningen”. Ända fram till 1958 stod det i realskolans reglemente att elever med funktionsnedsättningar inte var
välkomna.
VIS 3/2013
Till vänster visar Anna-Carin Rehnman ett fotografi
på Pehr Hansson och hans första fru Greta-Lisa. Han
är en av de män som ingått i studien som visat att
det har mer med personlighet än dövhet att göra,
hur involverad man är i samhället.
Text: Lisa Wadin
Foto: Lisa Wadin och privat
15
VIS i Almedalen
Det är vi som är experterna.
När politiker, myndigheter och andra ska undersöka, utreda och fatta beslut är det till oss
de ska vända sig i första hand.
Intresseorganisationerna är bäst att förstå, förklara och ge svar på de frågor som angår
oss. I dessa frågor – frågor som handlar om våra liv – ska vi vara med från revelj till tapto,
från direktiv till proposition, från utmaning via åtgärd till uppföljning.
Text: Monica Nyman Björklund
och Lisa Wadin
Foto: Monica Nyman Björklund
och okänd
T
Inget om oss, utan oss!
exten ovan är en del av det budskap som VIS, tillsammans med andra intresseorganisationer, gick ut med
inför årets politikervecka i Almedalen på Gotland.
I år deltog VIS tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund, Riksförbundet DHB, Förbundet Sveriges Dövblinda och Dövblind Ungdom.
Det var fler besökare än någonsin under politikerveckan
i Almedalen i år. Omkring 20 000 människor besökte
veckan, att jämföra med drygt 7 000 för fem år sedan. Att
Monica Nyman Björklund utanför HSOs (Handikappförbundens) tält under politikerveckan i Almedalen.
16
Almedalen har blivit en plattform att räkna med i det offentliga samtalet råder det inga tvivel om.
Ribban var högt satt redan innan vi kom till Gotland.
Med oss hade vi en längtan och förhoppning att tala, diskutera, argumentera och ilskna till över regeringens oförmåga att ge oss våra lagliga rättigheter.
Kerstin Kjellberg och undertecknad, deltog som representanter för VIS. Vi var ordentligt laddade med argument
inför veckan.
Två kvinnor starka, men med fyra andra förbund i ryggen, stred vi för att sprida budskapet om bland annat vikten
av en fungerande tolktjänst.
Bristande tillgänglighet är diskriminering. Samhället
blir inte tillgängligare av fagert tal. Inte heller av att vi
ratificerar en FNkonvention.
Flera förbund tillsammans kunde vi också visa för våra
politiker hur olika behoven ser ut för olika människor.
Årets tema ” Inget om oss, utan oss” hade vi tryckt på
våra rosa tröjor och på baksidan skanderade teckenspråkets
handalfabet.
I år hade vi fått ”låna” tid i HSOs (Handikappförbundens)
tält för att framföra vårt budskap.
Tältet var uppställt i hamnen och vi var där i två dagar.
Det var en mycket effektiv informations- och möteskanal
då många människor kom förbi när de skulle till och från
färjan.
Vårt motto var ”möt människan där hon är”. Vi gick folk
tillmötes, läste av kroppsspråket och satte in stöten. Ibland
var de mottagliga och ibland inte. Men vårt budskap gick
fram och många fler människor vet idag vad VIS är och
står för!
Varje dag hade vi bokat tid med olika politiker för att
diskutera och höra vad de hade att säga om våra påståenden
och vad de gör för att förändra situationen. Det var mycket intressant. De flesta känner till frågorna men svaren var
inte sällan att ”det ligger hos en tjänsteman för tillfället”
eller ”vi har inte fått svar”.
Kerstin Kjellberg fick på alla träffar berätta om skillnaden mellan TSS (tecken som stöd) och teckenspråk. Många
tror också att skrivtolk räcker men efter samtal med oss
VIS 3/2013
Det är få riksdagspolitiker som inte syns i folkvimlet
under politikerveckan i Almedalen.
Stefan Löfvén, Socialdemokraternas partiledare,
syntes bland över 250 andra visa sitt stöd vid manifestationen ”Sitt med Dawit” genom att sitta i en
cell i 15 minuter. (Dawit Isaak är svensk medborgare
och journalist som sitter i eritreanskt fängelse utan
rättegång sedan 2001). ”Sitt med Dawit” tilldelades
priset ”årets hetaste i Almedalen” för sin manifestation.
förstår många att TSS behövs för kommunikationens
skull.
Då regeringen hade sitt traditionsenliga sammanträde
under veckan deltog vi i torsdagsaktionen (läs mer om
tordagsaktionen i VIStidningen 2/2013). Där stod vi alla
förbund samlade och undrade ”När blir samhället tillgängligt för oss?”
Att delta under politikerveckan i Almedalen är speciellt.
Här är det tillåtet att säga, att fråga, att ifrågasätta och att
diskutera. Vi träffade många människor som vi hjälpte att
reda ut vad en teckentolk är, vad skrivtolkning är, vad TSS
är och hur man kan få hjälp och stöd inom VIS.
Ofta blir barn väldigt intresserade av våra tröjor och i
synnerhet alfabetet som vi har på ryggen på tröjan. Då
kommer vi också i kontakt med föräldrarna och kan berätta om oss.
Under veckan hölls otalet seminarier av föreningar, företag och organisationer. Varje föredrag vi deltog på granskades också noga gällande tillgänglighet i form av slinga
eller tolkmetoder.
Glädjande nog kan vi konstatera att det blir bättre och
bättre för varje år och tillgången på skriv- och teckentolk
har ökat. Vi har med oss tolkar från Stockholmstolkarna
AB och de gör ett fantastiskt bra jobb! Tack!
Många uppskattar den stora skärmen på scenen som
skrivtolkarna har. Skrivtolkarna brukar få ett utkast av
VIS 3/2013
Kerstin Kjellberg och Monica Nyman Björklund representerade VIS under politikerveckan i Almedalen.
talet i förväg att ha som stöd när de skriver. Detta skedde
även i år med ett undantag. Fredrik Reinfeldt delade inte
med sig av sitt tal i förväg.
Efter händelsefulla dagar begav vi oss ”hem” till Kneippbyn där vi bodde. Oftast hann vi med bussen men vi vill
här passa på att ge en eloge till Lotta från SDR som hade
med sig bil.
Intrycken är många och mötena med människor likaså.
Men en sak kan sammanfatta Almedalsveckan: VIS deltagande är att räkna med och vi ska definitivt vara där!
Samarbetet med de andra förbunden måste till slut ge
effekt och VIS får ett ansikte för många människor.
Det, tillsammans med det otroligt viktiga arbete som
sker hemma i länsföreningarna, ger VIS ett ansikte utåt
på bred front.
17
Nordiska sommarveckan för vuxendöva 2013 - i Velje
Ovan syns Dansk höreforenings folkhögskolas huvudbyggnad. Nedan syns mästerrymmarens devis från
Horsens rymningssäkra fängelse som gruppen gjorde en utflykt till. Översatt till svenska skulle det närmast
bli: ”Finns det en vilja så finns det alltid en väg ut”. Detta citat passade också bra in på föredraget om att
övervinna sitt handikapp av Gert Rune.
D
e nordiska länderna började 1981 att anordna gemensamma sammankomster för vuxendöva. Till
en början hölls veckan varje år men sedermera blev
det vartannat år.
I år var det Danmarks tur och temat var ”Hälsa och välbefinnande”. Kursgården Castberggård, som ägs av Danske Döves Landsforbund, var mycket välutrustad. Alla deltagare hade till exempel en egen skrivtolkningsskärm där
man fick texten på sitt eget språk. Anläggningen ligger
vackert i det böljande danska landskapet med en fin lövskogsravin intill själva skolan.
Det var en mil till närmaste affär. Vi var verkligen på
landet.
Veckan skiljer sig från VIS sommarvecka i TSS, tecken
som stöd, så till vida att den inte är inriktad på TSS-undervisning. I stället är det föredrag och information kring
ämnet hörsel. Den sociala biten genomströmmade hela
veckan och tolkarna (18 till antalet) jobbade intensivt.
För undertecknad var det första gången, men jag kom
tillsammans med två veteraner som fick många glädjekramar av gamla vänner från tidigare träffar.
(Läs VIStidningen 2/2013 där Stieg Vennström skriver om
den Nordiska sommarveckan genom tiderna).
Danskarna använde bland annat det internationella
handalfabetet och MHS, Mun-Hand-systemet. Genast förstod vi att här är det kroppsspråk som gäller i stor utsträckning. Ja, helt nödvändigt när man talade med finnarna,
18
som använder sig mestadels av teckenspråk men även
”vink-metoden” från Frankrike - Cued-Speech. Deras översättningstolkar jobbade beundransvärt och det var mycket
spännande och givande.
Det är påtagligt hur snabbt man finner gemenskap när
alla har fokus på samma sak - kommunikation.
På måndagsförmiddagen fick vi lyssna till dansken Gert
Rune, 40 år, hörande. Han talade om utmaningarna vi
möter i livet. Ska vi blunda för dem eller tackla dem?
Han tvingades amputera ena benet vid 16 års ålder. Han
var redan före amputationen en cykelstjärna på uppgång.
Han berättade om hur han hade utmanat sig själv steg för
steg efter chocken över att leva med ett ben. Men målfokuserad och enveten vann han 2011 IRONMAN.
– Ta en tung, svart sopsäck, bär, kämpa och orka. Släng
tyngden och trä säcken över huvudet, allt blir svart. Hitta
sen ett litet hål i säcken och se en ljusglimt Ta chansen, riv
upp hålet, öppna säcken och se ljuset! Kliv ur säcken, knöla ihop den och spara den som en erfarenhet, sa han.
Han var så fascinerande att lyssna på och slutade med
att lyfta sitt träben och vinka med det. En mycket vältalig,
klok och humoristisk person. Läs mer om honom på www.
gertrune.dk.
Eftermiddagen delades mellan Danmark och Finland.
Ämnet var ”visuell kommunikation”.
VIS 3/2013
e, Danmark
Från vänster: Under en utflykt till Nationalparken Thy körde bussen i diket och tippade på sned.
Drottning Gunhild, som vi skapade till vår teater den kväll då vi svenskar skulle stå för underhållningen.
Den verkliga drottning Gunhild i Vejle museum.
Längst till höger utsikt från Lodbjerg Fyr ner över deltagarna.
Nästa dag fick vi rapporter om situationen i de nordiska
länderna. Om situationen i Sverige talade VIS skickliga
förbundsordförande Kerstin Kjellberg.
På onsdagen gjordes en fin bussresa till landets största
nationalpark Thy, en 55 kilometer lång sträcka av Nordvestjyllands kust. Men inte utan dramatik. På en smal,
sandig väg fick bussen ett möte av en ”vilde”. Vår chaufför
höll snabbt åt sidan och bussen sjönk ner i sanden och blev
hängande i diket utan möjlighet att komma upp. Vi var
tvungna att tillkalla bärgare och fick hjälpas åt att ta oss
ur bussen bland buskar och träd. Ganska besvärligt för
några rörelsehindrade.
Dock gick allt lugnt till väga, men några var ganska
skärrade och några blåmärken och plåster blev det.
Trine, som höll i trådarna hela veckan, visade ett föredömligt lugn i situationen. Mycket betydelsefullt just då.
Under torsdagen informerades det om nyheter kring
VDNR, Vuxendövas nordiska råd. Styrelsen byts vartannat
år och uppgifter fördelas på medlemsländerna. Frågan om
Islands, Färöarnas och kanske Grönlands deltagande nämdes.
Sedan följde ett föredrag av musikprofessor Björn Pedersen, Århus. Han berättade om ett projekt med titeln CI
(Cochleaimplantat) och musikträning. Han arbetade också
med CI/telefon, CI/hörapparat samt Tinnitus före och efter
det att en person fått CI.
VIS 3/2013
Han hade dessutom följt en grupp barn som CIopererats
och nu var vuxna.
Varje kväll var det aktiviteter efter middagen. Första
kvällen ägnades åt linedance, och svetten rann på oss.
Andra kvällen underhöll Finland med roliga sketcher och
vi från Sverige med en improviserad teater om fynd från
utgrävningar från bronsåldern i närområdet kring Vejle.
Drottning Gunhild återuppstod efter att ha kyssts av
Perikles, ni vet ölgubben med ” hver gang er Tuborg best”
Alla svenskar agerade och vi slutade med: ”Nu ser vi att
TSS kan väcka både döva och döda!”- snyggt i enhetlig kör!
Tolkarna är duktiga, bara att tacka för det!
Före middagen på torsdagen beordrades alla ut i naturen
för att söka ”bordsdaekning med national pynt i förbindelse med festmiddagen”. Vi var mycket nöjda med att
hitta blå cikoria och gul renfana, så det blev en bra bukett.
Drottning Gunhild satt med vid bordet och nickade med
sitt nylonstrumpeansikte.
Sista dagen ägnades åt utvärdering med diskussioner och
information om nästa träff 2015 som Norge varmt välkomnar oss till.
Text: Birgitta Samuelsson
Foto: Sven Ankar
19
krisskross med vis 3/2013
Rätt lösning
på KRISSKROSS i VIS 2/2013:
H
Ö
Ö
S
S
TT
Ordet som söktes var
SEMESTER
Vinnare av VIS KRISSKROSS
nr 2/2013 är
Ansa Grönnestad, Falun
Grattis!
Trisslott kommer med posten.
Så här gör du:
Ett ord är givet, resten ska in i
de tomma rutorna.
Ordet vi söker läser du uppifrån
och ner i de skuggade rutorna.
Vad är det?
___________________________
ALV
ANA
ANDE
APP
ARK
ART
BARR
BRA
BUSE
DREV
DUR
DUST
FRÖ
FUSK
GUL
HALV
HÖST
Lös och skicka in!
Trissmiljonerna väntar!
Skicka in lösningen senast
den 1 november 2013 till:
VIS
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede.
Märk lösningen VISKRYSS
20
IDE
KILO
KLOR
KOD
MUS
OFTA
OPP
OSS
PASS
PUR
PYS
RÖRD
RÖST
SILL
SKUR
SMÖR
SNÖ
SPEL
SUR
SYLT
TALL
TUPÉ
TUPP
ULV
UTAN
VALP
VEM
VETT
VILT
VÄRV
ÄRGA
Insänt av:
Adress:
Krysset är gjort av Lena Munck
VIS 3/2013
Kontaktpersoner i länen
(för att som hörande ringa texttelefon, ring 020-600 650 och begär numret)
VIS Norrbotten:
Maggan Eriksson
sms: 070-573 21 79
e-post: [email protected]
VIS Jämtland:
Gunilla Kruth
sms: 070-398 63 38
VIS Stockholm:
Sonja Mogert
mobil: 0707-68 54 35
e-post: [email protected]
VIS Örebro:
e-post: [email protected]
bjarne sundström
texttel: 0587-143 95
e-post: [email protected]
VIS lokalförening Östersund:
VIS Västernorrland:
VIS Dalarna:
VIS Kalmar län:
VIS Uppland:
VIS Halland:
VIS Jämtlands kansli
tel: 076-820 19 67
e-post: [email protected]
Göran Möller
tel/texttel: 0243-23 24 33
e-post: [email protected]
Birgitta Samuelsson
tel: 018-46 33 50
e-post: [email protected]
Kontaktperson till länen:
Studieorganisatör:
VIS förbundsstyrelses kassör har
avgått på egen begäran.
Ny kassör, utanför styrelsen, under 2013 är Eva Gyllenswärd.
Ledamot:
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
har avgått som ledamot i förbundsstyrelsen på egen begäran
och ersatts av Gunilla Kruth, tidigare suppleant.
VIS 3/2013
VIS Vätternregionen:
Margaretha Holmdahl
e-post: [email protected]
Mona Sammens
tel: 0430-131 35
e-post: [email protected]
Kerstin Kjellberg
Lekattvägen 17 C
793 30 Leksand
texttel: 0247-144 19 bost.
texttel: 0247-641 58 arb.
fax: 0247-151 03 arb.
e-post: [email protected]
Gunilla Kruth
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
Kjell Åkesson
mobil: 0738-54 54 90
e-post: [email protected]
Ordförande:
Annika Elfstedt
Kuluddsvägen 38
777 90 Smedjebacken
sms: 0730-27 75 88
e-post: [email protected]
Krister Weidenmark
tel: 0479-400 05
Folke Nordung
tel: 0611-51 11 65
e-post: [email protected]
VIS
förbundsstyrelse
Gith Holmgren
mobil: 070-544 53 16
e-post: [email protected]
VIS Skåne:
PUL* inom VIS
Vid sammankomster upprättade av VIS eller där VIS är närvarande kan fotografering ske för
publicering i VIStidningen samt
på förbundets hemsida,
www.visriks.nu eller på förbundets facebooksida.
Medverkande/närvarande vid
dessa sammankomster kan
alltså komma att synas på bild
i något av ovan nämnda medier. Bilderna publiceras i syfte
att informera om föreningens
arbete och/eller förehavanden
och hanteras ej i register eller
dylikt.
Skulle du av någon anledning
vara missnöjd med publicering
hör av dig till
e-post: [email protected]
eller till VIS styrelse,
kontaktuppgifter till vänster.
* Personuppgiftslagen
21
VIS CIkonferens 2013
En eftermiddag om hörselimplantat
T
orsdagen den 16 maj genomfördes ”En eftermiddag
om hörselimplantat”. Arrangemanget lockade ett
50-tal intresserade, inklusive kunskapstörstande
elever från Södertörns folkhögskola.
Som dåvarande vice ordförande i VIS förbundsstyrelse,
tillika representant för VIS CIgrupp höll undertecknad ett
inledningstal. Talet innehöll kortfattat egna erfarenheter
som gravt hörselskadad och därefter CIbärare. Men också
information om VIS arbete för gemenskap bland människor i samma hörselsituation och om arbetet för alternativa
kommunikationsmetoder, såsom TSS (tecken som stöd) och
skrivtolkning.
Flertalet föreläsningar
Hörselpedagog och audionom Vanja Nyström från ”Hörselrehabilitering Vuxna” informerade om alla viktiga moment i en hörselrehabiliteringsutredning. Vi fick bland
annat höra om möjligheter att delta i så kallade anpassningskurser, tillsammans med andra hörselskadade och
att få kontakt med kurator. Samarbete med den gravt hörselskadade själv är viktigt. När den hörselskadade själv vill,
och behovet finns, så ordnas remiss till CIteamet vid Huddinge.
Överläkare Anders Freijd vid CIteamet, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, föreläste om olika typer av
hörselimplantat. CI, Cochleaimplantat, är fortfarande vanligast även om andra kommer alltmer. Vi lärde bland annat
om hur den hörselskadade tas emot av CIteamet, hur operationen går till och hur implantatet påverkar hörseln.
Föreläsningen mottogs med stort intresse och Anders
Freijd svarade utförligt på frågor från publiken.
De tre leverantörerna av olika typer av hörselimplantat,
Advanced Bionics, Cochlear Nordic och Möllerström Medical informerade om sina respektive produkter. Varje företag hade sitt eget demonstrationsbord i lokalen. Där visades
och demonstrerades de senaste produkterna och besökarna
kunde ställa frågor.
Under paus serverades smörgåsar, drycker och frukt.
Inbjudan till konferensen skickades till medlemmar i
VIS länsförening i Stockholm och genom Hörselrehabilitering Vuxna också till gravt hörselskadade i länet.
Återkommande
För att följa vår policy (se VIS policy kring olika typer av
hörselimplantat) har VIS förbundsstyrelse beslutat att
försöka ordna konferenser kring CI och andra hörselimplantat i samarbete med CIteamen runt om i landet.
2012 ordnades en konferens i samarbete mellan Audiologiska Kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, Hörselvården i Värmland och VIS Örebro. (Se VIStidningen 3/2012).
Nu var det alltså Stockholms tur. Konferensen var ett
samarbete mellan CIteamet vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Hörselrehabilitering Vuxna, Karolinska sjukhuset Rosenlund och VIS.
VIS policy innebär bland annat att vi ska försöka nå fram
till både CIbärare och vuxendöva/gravt hörselskadade som
funderar på men ännu inte bestämt sig för att välja ett
hörselimplantat. VIS vill informera om den nya tekniken,
både dess möjligheter och dess begränsningar. VIS vill
berätta att vi är många i samma situation. Vi behöver varandra för erfarenhetsutbyte och för känsla av gemenskap
med likasinnade.
Vi som arbetade med konferensen enligt ”stockholmsmodellen” var Erik Pihl, CIteamet i Huddinge, Stefan Pettersson från Hörselrehabilitering Vuxna Rosenlund, Sonja
Mogert, Gunnel Klingström, Ingrid Asperen och Eva Gyllenswärd från VIS Stockholm samt undertecknad som
representant för VIS CIgrupp. Vi hade också ett positivt
samarbete med leverantör av hörselimplantat. VIS riksförbund stod som ramansvarigt.
Vi tackar föreläsare och varandra för en trevlig och inspirerande eftermiddag!
Text: Kerstin Tynderfeldt
Riesenfeld
Det tidigare minneskontot har tagits bort. Gåvor och pengar
till minne av någon går dock utmärkt att sätta in på:
Nytt nummer till
texttelefoni
Bankgiro 5713 – 9420
Ring
020-600 600 från en texttelefon
020-600 650 till en texttelefon
(som är ett allkonto för diverse inbetalningar).
Medlemsavgifter sätts dock som vanligt in på:
Plusgiro 372325-1
VIS kansli ligger på plan 2 i IRIShuset i Enskede.
Du är välkommen att hälsa på!
Vill du besöka kansliet? Ring innan och kolla att kanslisten Margurite är på plats så möter hon dig vid entrén.
Kontaktuppgifter på sidan 2.
22
VIS 3/2013
Du vet väl att VIS finns på Facebook?
I skrivande stund har förbundet över 100 ”gillare” på Facebook
men vi hoppas bli ännu fler.
Gilla Vuxendöva i Sverige på Facebook och ta del av det senaste
som händer i förbundet.
Sidan är öppen för alla!
Medlemmar, anhöriga och nyfikna.
Facebook är ett utmärkt sätt att snabbt få information.
Här får du även tips på evenemang
samt möjlighet att diskutera med andra, ämnen som rör förbundet.
Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker
Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen.
Följande sidor gäller på respektive kanal:
SVT 1: sidan 199
SVT 2: sidan 299
SVT 24 och Barnkanalen: sidan 793
Kunskapskanalen: sidan 794
SVT World: sidan 795
TV 3: sidan 199
TV 4, Sjuan, TV 4 Fakta, TV 11, TV 4 Film och TV 4 Sport: sidan 890
Kanal 5: sidan 199
Kanal 9: sidan 199
VIS 3/2013
23
VIS sommarvecka med TSS
T
änk dig en plats där kärlek och harmoni råder.
En plats där du tillåts göra misstag utan att generas.
En plats där du träffar både gamla och nya vänner
och där kramar är regel snarare än undantag.
Vi bara måste kramas i tid och otid.
En plats där du till fullo kan träna TSS, tecken som stöd.
Den platsen fanns i Råå, utanför Helsingborg, i augusti
under VIS sommarvecka med TSS.
Jag har ibland fått frågan ”Var är den berömda VISandan?” Mitt svar är ”På VIS sommarvecka med TSS”. Efter
årets vecka är jag ganska trött, det var många trådar att
hålla i. Men trots det fylld av energi från alla härliga människor som deltog i kursen på Sundsgårdens folkhögskola.
Från skump till höga hastigheter
Vi startade kursen som vanligt på måndag förmiddag.
Totalt var vi 65 personer och av dem var elva barn. Efter
sedvanlig indelning i grupper och presentation av lärarna
så började grupperna träna TSS med liv och lust.
Gunilla och Krister Weidenmark hade ordnat en mycket
trevlig utflykt på onsdagseftermiddagen. Vi åkte först till
Ängelholm och järnvägsmuseet där. Där fanns mycket att
titta på och även saker att testa. Som hur man kan utnyttja vattenkraft och olika kommunikationers miljöpåverkan. Men det läskigaste var simulatorn. Där fick man
gå in och sätta sig i ett rum med en stor skärm längst fram.
Filmen drog i gång och plötsligt var vi på ett tåg från
1800-talet. Vi skumpade fram ganska oskönt. Golvet rörde
sig så nog kände vi att vi satt på tåget allt! Sedan fortsatte
filmen framåt i tiden och vi fick känna på hur de olika
tågen kändes. När vi var framme vid X2000 så var det
inget ”skump” alls. Slutligen satt vi på ett höghastighetståg
som gick snabbare och snabbare. Barnen som satt längst
fram svängde med i kurvorna. Vi andra undslapp oss små
kvävda skrin av fasa. Fy bubblan. Nåt sånt vill jag inte åka
på riktigt. Men spännande var det.
Vi tog sedan buss till Kullaberg och Mölle - by the sea.
Mycket vackert. Men när vi slapp ut ur bussen så klagade
kaffetarmen rejält. Vi måste få kaffe nu! Dessutom hade
Birgitta Samuelsson sjungit Kaffevisan på bussen så vi var
24
alla rejält taggade inför kafferasten. Men hade inte kökspersonalen glömt att packa ner kaffemuggar? Det var inte
möjligt! Jo, det var det. Krister Weidenmark kände ansvar
och gick iväg till kiosken som fanns helt nära och lyckades
få tag i tillräckligt många muggar för att tillfredsställa
våra behov. Hur han bar sig åt vet jag inte. Men att den
mannen kan – det vet jag!
Efter fikat var det många som klättrade runt på berget.
Väldigt vackert som sagt men själv nöjde jag mig med att
titta på de andra. Var tillräckligt uttröttande det ska jag
säga. Det var många trötta men nöjda deltagare som kom
tillbaka till skolan vid kvällstid.
Torsdag är en hektisk dag på sommarveckan. Det är
mycket som ska hinnas med. Efter dagens TSSkurs så var
det dags för tipspromenad, både för de vuxna och för barnen. Tydligen var det svårt för de vuxna men både Anders
Nyman och Bertil Olsson hade nio rätt. Bertil knep dock
första platsen genom att gissa närmast på utslagsfrågan.
Sedan var det dags för femkamp som fick ske inomhus då
vädret för en gångs skull inte var med oss. De olika grenarna var; bygga torn av muggar, kasta pil, kasta bollar i
hink, sätta fast klädnypa med en hand i ett löst snöre samt
flytta ärtor från tallrik till tallrik med hjälp av sugrör.
Om jag inte missminner mig så ingick också att gissa
antalet frön i en burk. Laget Fåglarna, som bestod av: Fabian, Sylvia, Lena H, Pernilla, Mona, Tina, Birgitta S och
Eva vann. Själv hade jag hand om kampen att bygga torn,
vilket någon som är född klumpig inte borde få komma i
närheten av. Fråga dem som fick sitt torn raserat av att min
fot plötsligt stötte till bordet! De fick dock två extra poäng
och jag är inte säker på att de skulle klarat högre höjder
ändå… Tack Jimmy och Linda Cavanagh för hjälpen med
femkampen.
Veckans höjdpunkt
Sedan var det dags för veckans höjdpunkt. Barngruppen
hade under ledning av Eva och Pernilla Stenman tränat in
ett teaterstycke, Snövit och de fem dvärgarna. Det blev
succé! Helt otroligt att de hunnit träna och göra en så bra
föreställning på så kort tid. En stor eloge till barnen och
VIS 3/2013
VIS sommarvecka med TSS kantades
av utflykter och kära möten. I det
vackra skånska landskapet möttes
gammal som ung. Utflykter gjordes bland andra till Kullabergs fyr
(längst upp till vänster) och till Järnvägens museum i Ängelholm.
till Eva och Pernilla. Nu har ni satt standarden på kommande sommarveckor med TSS.
Jag pratade med flera av barnen och de var helnöjda med
veckan. Fantastiskt bra gjort av fröknarna då barnen var
4-11 år. En stor spridning i åldrarna alltså.
Efter alla applåder var det dags för barnen att få priser
för att de hade gått tipspromenaden. Vilket alla barn gjorde, även lillflickan Elise, två år.
Krister och Gunilla radade upp lite vinster på scenen.
Där var bland annat böcker, bilar och kulor. Plötsligt kommer det in män med stora paket till barnen. Alla fick en
stor datorstyrd segelbåt! Krister hade hört med Brio i Osby
om de kunde sponsra barnen med vinster, vilket de också
gjorde med besked.
Sådana överdådiga vinster har jag aldrig sett maken till
under alla år på sommarveckan. Som jag skrev – den mannen kan.
Fredagen kom, sommarveckan började lida mot sitt slut.
Som alltid är känslorna dubbla. Skönt att få åka hem till
sin egen säng, man och katt men också vemodigt att skiljas från alla fina vänner. Jag är så imponerad av alla vänliga, smarta människor och av att de flesta TSSade hela
tiden. Tack för fina minnen.
VIS 3/2013
Tack också till Krister och Gunilla Weidenmark för att
ni tog så väl om hand om oss alla och gjorde vår vecka så
innehållsrik.
Lärare under veckan var: Maggan Eriksson, Anne-Marie
Persson, Anders Nyman, Lisbeth Håkansson, Annika Elfstedt, Eva Stenman, Pernilla Stenman samt Linda Cavanagh som ryckte in sista dagen eftersom Maggan skulle
hem tidigare. Tack till oss.
Sist men inte minst. Tack Monica Nyman Björklund för
att du ställde upp.
Nästa år, 2014, är det tjugonde gången vi arrangerar
sommarvecka med TSS. Boka redan nu in vecka 32 år
2014!
Förmodligen kommer vi att ha kursen i göteborgstrakten. Det skulle vara roligt om de som var med på kursen
1995 vill vara med igen. Jag kan lova en kanonkurs med
mycket innehåll och bus.
Väl mött!
Text: Annika Elfstedt
Foto: Anne-Marie Persson
25
”Tack för en trevlig sommarvecka!
Vi hade underbart väder och fick lära oss många nya tecken.
Några av oss fortsatte att träna TSS även på kvällarna!
Till dessa trevliga människor säger jag ett stort tack!
Jag hade jätteroligt!.”
/Birgitta Jernberg
Foto: Birgitta Jernberg, Annika Elfstedt, Pernilla Stenman och Maj-Britt Ohlsson.
Fler bilder från sommarveckan kommer att finnas på www.visriks.nu och på Facebook.
26
VIS 3/2013
TSSveckan: ”Jag vill komma nästa år också”...
Ovan: Här har barngruppen fått
paket med radiostyrd segelbåt.
Till vänster: Sonja Mogert, Tilde
Mogert, Annika Liikaama, Ofelia
Liikaama och textförfattaren Olivia
Axén från utflykten till Kullen.
Ovan: Under en av grenarna i femkampen gällde det att bygga så
många rader med muggar som
möjligt.
J
ag heter Olivia och jag var med på
VIS TSSvecka på Sundsgården
med min mormor.
Jag var med i barngruppen och där
var vi 4-11,5 år.
Vi var nio stycken i min grupp. sex
tjejer och tre killar. Tjejerna var 9-11,5
år och jag är snart 11 år. Jag blev jättebra kompis med alla.
Vi slutade klockan fyra på eftermiddagarna och då gick vi och badade i
havet, som ligger jättenära, nästan
varje dag. Det var långgrunt och jättehärligt. Sen var vi tillsammans på
kvällarna och åt godis, drack Oboy
och hade kul.
På måndagen delades vi in i grupper.
Vi fick en fröken som heter Eva och
hennes dotter Pernilla hjälpte också
till.
Jag lärde mig mycket. Vi tränade
med tecken på Snövit och de fem dvärgarna. Vi var utomhus och tränade
tecken också och så spelade vi volleyboll.
Vi fikade två gånger varje dag och
då satt nästan alla barn tillsammans.
På onsdag eftermiddag var vi på utflykt till ett järnvägsmuseum i Ängelholm. Sen var vi till Kullen. Där
klappade jag en sjöstjärna i ett akvarium.
På torsdag kväll spelade vi upp vår
teater för alla. Vi hade tipspromenad
och femkamp och åt god middag. Alla
barnen fick en radiostyrd båt i ett stort
paket. Några kunde inte ta emot pake-
tet för dom hade inte plats med det på
hemresan.
För fyra år sen var jag med och vann
vandringspriset på tipspromenaden
för barn. Nu vann min kompis Ebba
det. Det var jättekul att vara med och
jag vill komma med nästa år också.
Fredag var den sista dagen och då sa
alla hej då. Eva och Pernilla fick choklad och godis av oss. Vi åt lunch och
sen åkte jag och mormor hem till
Värmland till vår sommarstuga. Det
tog drygt sex timmar. Vi såg en stor
älgtjur på hemvägen.
Text: Olivia Axén
Foto: Inga-Lill Södergren
Glöm inte bort...
... att skicka in till VIStidningen och
www.visriks.nu när det sker någon förändring i er
länsförening.
Har ni bytt kontaktperson, valt en ny styrelse
eller har ni något annat spännande på gång?
Hör av er till [email protected]
Tack på förhand!
/Lisa Wadin, redaktör
VIS 3/2013
Beställ
VIS
värvarbroschyr!
e-post: [email protected]
27
Avsändare:
VIS
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52
122 33 ENSKEDE
Skicka in material till VIStidningen
Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut!
Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten
när de inte lever upp till kraven om tillgänglighet!
Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening!
VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar,
men också en viktig kanal för att nå framtidens medlemmar.
VIS hemsida har genomgått stora förändringar de senaste åren.
Vi har nu alla möjligheter att utveckla den till ännu en viktig informationskanal.
Men även här är det upp till DIG!
VIS är sina medlemmar!
Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra
förutsättningarna för vuxendöva!
Bli medlem i VIS!
Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för vuxendövas intressen och rättigheter.
PLATS FÖR
FRIMÄRKE
Som medlem får du:
- VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år
- möjlighet att delta i kurser
- information om vad som händer på både riks- och länsnivå
- gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper med människor
med liknande erfarenheter
Ja tack, jag vill bli medlem i VIS (200 kronor/år)
VIS KANSLI
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede
Ja tack, jag vill ha mer information om VIS
Namn:
Adress:
Tel/texttel:
E-post:
Välkommen som medlem!
28
VIS 3/2013