Transcript VIStidningen 1/2011

VIStidningen
Utgiven av Vuxendöva i Sverige
I DETTA NUMMER:
Spread the sign - nu även i mobilen
TSS i skolan - hjälp i inlärningen
Tolktjänstutredningenvad händer?
hö
LD
sid
a
sö
be
Lä
sm
er
på
ar
nh
n7
kt
.
Wi
ks
fo
lk
BI
AG
S
SL
M
O
ge
tid
nin
besök oss gärna på internet:
www.visriks.nu
VIS
1/2011
gs
:
ko
la
.
och mycket mer...
VIStidningen INNEHÅLL
Tidningen för vuxendöva
utkommer fyra gånger
per år och ingår i
medlemsavgiften för
fullbetalande medlemmar
i riksförbundet VIS,
Vuxendöva i Sverige.
Redaktör
Lisa Wadin
Jäder Pettersburg
63505 Eskilstuna
tel: 016-912 01
mobil: 0739-89 33 72
e-post: [email protected]
Ansvarig utgivare
Maggan Eriksson
Övriga medarbetare 1/2011
Kerstin Kjellberg
Elsie Johansson
Isabella Alström
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
Lena Munck
Mikael Gustavsson
Monica Wolf
Bert Fahller
Tryck
Vidamus Grafiska, Umeå
Material till VIS 2/2011 ska ha
inkommit senast den 2 maj 2011.
Redaktionen förbehåller sig
rätten att redigera i inkommet
material.
För prenumeration:
VIS
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede
e-post: [email protected]
mobil/sms: 076-800 37 75
För annonsering:
VIStidningen
att: Lisa Wadin
Jäder Pettersburg
635 05 Eskilstuna
tel: 016-912 01
e-post: [email protected]
2
”Vad vill jag ha sagt med det här?
Jag har ställt fler frågor än jag gett svar.
Så ska det vara!”
Ledaren
3
4
5
7
8
10
12
13
16
18
20
22
26
27
Ledaren - Ett nytt år - ett oskrivet blad
VIS Gävleborg - TSSkurser har väckt stort intresse
VIS Norrbotten - Avslutning med gröt och ting
Få deltagare på TSSkursernafolkhögskolorna vädjar om hjälp
Första veckan går åt till att våga TSS en viktig del i rehabiliteringen
TSSkurserna givande - även för anhöriga
Porträttet - Liisa Sammalpenger
Hoppfulla elever på skrivtolksutbildningen
Spread the sign - nu även i mobilen
Här är TSS en naturlig del
Kryssa med VIS 1/2011
Tolktjänstutredningen
Kort och gott
Near Deaf Experience Precis som vanliga människor
VIS 1/2011
ledaren:
Ett nytt år - ett oskrivet blad
N
u har vi tagit steget in i ett
nytt år med nya utmaningar.
Fjolåret var ett bra år för VIS.
Vi fick en del nya medlemmar, dock
inte så många som vi hoppats. VIS
etablerade kontakt med en del viktiga
organisationer och påbörjade ett samarbete med ABF gällande utbildning
av TSS-cirkelledare.
Deltagandet i Almedalen gjorde att
många nu vet vad VIS och TSS, tecken som stöd, är. VIS arbetade både på
riks- och länsnivå så långt personella
och ekonomiska resurser räckte.
Nu står VIS inför nya uppgifter.
Sommarveckan ska förbättras och
förnyas. VIS ska vara delaktigt i Tolktjänstutredningen och även i år delta
i Almedalsveckan. VIS representeras
även i HRF:s grupp (Hörselskadades
Riksförbund), som arbetar med att
ta fram ett dokument över vad TSS
är. Vårt intressepolitiska program ska
revideras. Då kan vi se vad vi uppnått
de senaste åren. Dessutom fortsätter
värvningen.
Men om vi vänder blicken från VIS
och ut mot världen var 2010 naturkatastrofernas, terrorismens och självmordsbombningens år. Även i Sverige
hände otäcka saker. Man undrar vad
det är för värld vi lever i. Det finns så
mycket hat och missnöje. Måste det
vara så?
Nej, under 2011 ska VIS medlemmar
vara rädda om varandra, ta hand om
och hjälpa varandra. Kanske vi ska
tänka igenom våra egna värderingar
och se våra medmänniskor. Det ger
varken ära eller pengar, men en härlig
känsla av glädje, när man ser att man
gjort så att någon annan mår bra. VIS
ska stå för glädje och gemenskap och
ha stor betydelse för sina medlemmar.
Länsföreningarna ute i landet spelar
här en stor roll. Föreningen ger oss
gemenskap och sammanhållning, där
finns människor i samma situation
som jag. VIS bör vara en del i vårt liv
som vuxendöv. Därför kommer förbundet att försöka satsa mer på länsföreningarna.
Hur tar vi hand om de nya medlemmar vi värvar? Har vi för lite tid för
att vara medmänskliga? När tog du en
fika med en ny medlem sist och verkligen lyssnade på honom eller henne?
Jag vet av egen erfarenhet, att det inte
händer så ofta. Vi har inte tid säger vi,
men om du tänker efter, så visst kan
du ta dig den tiden och göra en medmänniska glad. Det kan bli ett mycket
givande möte för er båda
För att ytterligare stärka VIS måste
vi stärka sammanhållningen mellan
medlemmarna på alla nivåer. Vårt
samhälle blir hårdare och vi måste
kämpa mer för våra rättigheter – och
det måste vi göra tillsammans. Vi måste prioritera i vårt liv och se vad som
är viktigt. Visst är VIS viktigt, men för
att föreningarna ska överleva måste
någon ta på sig förtroendeuppdragen.
Att få representera VIS och vuxendöva är ett stort förtroende.
Vad vill jag ha sagt med det här? Jag
har ställt fler frågor än jag gett svar.
Så ska det vara! Fundera över vad VIS
betyder för dig och hur du på ett eller annat sätt kan göra en insats för
VIS och vuxendöva. Låt oss tro på VIS
och på att vi kan göra något för våra
medmänniskor och verkligen ta dem
på allvar.
När jag skriver dessa rader tittar jag
ut genom fönstret. Solen skiner, snön
är gnistrande vit och det är kallt – men
vackert. Snart är det vår igen. Visst kan
vår värld vara härlig och vi ska hjälpa
till att göra den bättre.
Text: Kerstin Kjellberg
Redaktörens ruta
J
ag hoppas så innerligt att det är vår när du läser det
här. Att fåglarna kvittrar, att solen skiner, att snödropparna ser dagens ljus och att du går längs med vägen
och dikar hjälpsamt åt smältsnön.
Här i Sörmland har vi haft en enastående vinter. Visst,
ganska mycket snöskottning har det varit. Visst, ganska
mycket ved har det burits. Visst, ganska många långkalsonger har tvättats. Men på det stora hela har det varit
många gnistrande klara dagar då snön liksom magiskt
singlat sakta ner över redan vittäckta fjärder.
Nu är så också vårnumret av VIStidningen här och bara
det ger hopp om en kommande sommar med sommarvecka och många trevliga möten med både gamla och nya
bekantskaper.
Detta ”vårnummer” bjuder på flera spännande reportage. Själv har jag ett så varmt minne av mitt besök på
Wiks folkhögskola. Då mitt hjärta klappar alldeles extra
för gamla hus och byggnader var jag såld redan på parkeringen. (Kolla gärna upp vad jag gör när jag inte arbetar
VIS 1/2011
med VIStidningen på www.all-ting.com). Att jag sedan träffade trevliga människor och åt god mat gjorde hela resan
till ett enda stort nöje. Så stort att jag har förhoppning att
kunna återvända under våren för att lära mig lite TSS.
Förutom besöket på Wiks folkhögskola har jag även besökt Bettna skola utanför Flen. Här fick jag klar insyn i
hur TSS vidgar sig och får allt större betydelse för allt fler
grupper. Något som jag hoppas kunna fördjupa mig i ytterligare under året.
I skrivande stund kvarstår nu endast några rader av ”redaktörens ruta” och sedan är tidningen färdig att skickas
till tryck. Det är alltid lite vemodigt och så fort jag satt sista
punkten i denna lilla ruta är det som att skiljas från en vän.
I alla fall till nästa nummer. Så, nu.... punkt
Lisa Wadin
[email protected]
tel: 016-912 01
mobiltel: 0739-89 33 72
3
VIS gävleborg
TSSkurser har väckt stort intresse
Anna-Carin Hellström, Marie Ahlgren, Carina Norrman och Tilda Norrman är
fyra av de som deltagit vid
VIS Gävleborgs TSSkurser.
V
år länsförening fick ”tillökning” i form av nya
medlemmar under 2010. Dessa blev lovade en nybörjarkurs i TSS, tecken som stöd, under året. Vi
startade en grupp i januari och höll på i tio veckor med
undertecknad som cirkelledare. Alla var fantastiskt flitiga
och duktiga. Det var två deltagare som inte hade många år
på nacken. De fick inget eget material att jobba med, men
snappade upp mycket under lektionerna. Vi hade mycket
roligt tillsammans. Allt gick bra, trots att gruppen var väldigt stor.
Alla ville fortsätta så i september körde vi igång igen.
Men då hade flera fått ändrade förhållanden med jobb,
barnpassning och annat, så gruppen krympte väsentligt.
Vi repeterade mycket, men byggde hela tiden på med
nya tecken.
Vi har jobbat med ”Tecken som stöd”, häfte 1 samt cdskivan, och då hängde Tilda, 7 år, med oss varje lektion.
När vi slutade till jul lovade jag att ta hand om dem igen
hösten 2011.
Tack vare Annika Elftedts kurser för cirkelledare i TSS,
har det blivit möjligt att genomföra dessa cirklar i länsföreningen. Vi samarbetar med ABF i Uppsala och har hållit
den senaste cirkeln i deras lokaler hyresfritt.
Just nu är vi ett gäng som har en cirkel i vegetarisk matlagning och TSS, eftersom vi inte klarar oss utan teckenkommunikation. Vi återkommer och berättar hur det avlöper.
Text och foto: Elsie Johansson
Visste du…
www.texttelefoni.se
… att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt
från din texttelefon?
är en sida värd ett besök!
Här kan du läsa om allt
som rör tjänsten.
Få nyheter,
tips och information...
Slå 020-33 00 00 så kommer du till en sjuksköterska.
OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112!
Nödnumret nås direkt från din texttelefon.
För mer information se www.pts.se, välj ”funktionshinder” i menyn,
eller www.sosalarm.se
4
VIS 1/2011
VIS norrbotten
Årsavslutning med gröt och ting
V
IS Norrbotten bjöd in sina medlemmar till julgröt
på Sundsgården i Luleå. Samtidigt med julgröten
hade vi vårt höstting, där vi beslutade om aktiviteter och budget för nästa år.
Vi fick in en del förslag från medlemmarna om olika
aktiviteter. En av medlemmarna föreslog hjärt- och lung
räddning. Det ska vi ordna under våren 2012. Vilket bra förslag. Vi skickar det gärna vidare till andra länsföreningar
som ett tips till dem. Kommunernas räddningstjänst brukar, på de flesta platser, komma och besöka föreningar och
berätta om hjärt- och lungräddning samt ha med sig en
”docka” som man kan få prova på. Detta är ju viktigt att
kunna och det kan rädda liv.
Vi informerade också om sommarveckan, som blir i
Skellefteå och uppmanade de som tänkt vara med, att söka
fondmedel i god tid.
Efter hösttinget samlades vi kring grötbordet och de
goda skinksmörgåsarna. Vi hade också flera olika sorters
glögg som vi lät medlemmarna smaka på. Det var med
chokladsmak och apelsin och så vanlig glögg så klart. De
som var med, tyckte att det var roligt att få smaka på lite
olika ovanliga sorter.
Vid kaffet sjöng vi tillsammans, och tecknade till, några
fina julsånger. Ett lotteri hade vi också med fina vinster.
Barnen fick en liten julklapp som tomten lämnat in i förbifarten, han hade så mycket att göra, så han kunde inte
komma till oss. Men han lovade komma på julaftonen istället.
Efter några timmars trevlig samvaro städade vi undan
tillsammans och önskade varandra en god jul och ett gott
nytt år. Britta Lind ställde sig upp och tackade styrelsen för
ett fint arbete, vi fick sedan en rungande applåd som tack
från de nöjda deltagarna.
Text: Maggan Eriksson
kort och gott
Textad teater på Åbo svenska teater Fler möjligheter för bildtelefon
S
edan september 2010 har Åbo svenska teater i Finland
spelat Les Misérables. Föreställningarna är textade på
både svenska och finska och syftet är att öka servicen
till hörselskadade kunder.
Över 55 miljoner människor världen över har fängslats
över den täta intrigen, den oförglömliga musiken och de
stora känslorna som utmärker ”musikalernas musikal” Les
Misérables. Musikalen baserar sig på Victor Hugos klassikerroman Samhällets olycksbarn.
Les Misérables spelas på Åbo svenska teater till och med
den 30 april 2011.
Dock kan teatern inte garantera full synlighet av textningen från alla platser i salongen.
Biljetterna kostar 31-43 EUR. Mer information på www.
visriks.nu eller www.abosvenskateater.fi
P
ersoner som använder text- och bildtelefoner som
hjälpmedel ska tillsammans med landsting prova
hur valfriheten kan ökas i en försöksverksamhet.
Målet är att döva, personer med talskada, grav hörselnedsättning och dövblindhet ska ha större valfrihet att kunna
påverka vilken typ av produkt eller program som de vill
använda.
I en försöksverksamhet ska man prova att arbeta med
program för bildtelefoni och chatt som finns på konsumentmarknaden. Försöksverksamheten ska bland annat
undersöka hur teknisk support och utbildning för den som
vill använda konsumentprodukter som hjälpmedel ska gå
till.
Regeringen har gett i uppdrag till Hjälpmedelsinstitutet
och Kommunikationsmyndigheten PTS att driva försöksverksamheten som ska pågå under 2011 och 2012.
De bild- och texttelefonitjänster, som idag erbjuds av
PTS, ska i ökad utsträckning göras tillgängliga i konsumentprodukter.
VIStidningen söker annonssäljare
VIStidningen letar nu efter någon som vill arbeta med annonsmaterial till tidningen. Viss ersättning fastlagd av styrelsen utgår. Vill du
bidra till föreningens kontakter och framtid från hemmaplan? Vill du
ha mer information om arbetet?
Hör av dig till [email protected]
VIS 1/2011
VIStidningen rättar
I VIStidningen 4/2011 uppgavs fel
artikelförfattare till ”VIS Skånes
höstting och måbrahelg”. Artikelförfattare var Anna-Lisa och Bo Olsson.
Vi ber om ursäkt för de felaktiga
uppgifterna.
/Lisa Wadin, redaktör VIStidningen
5
Välkommen till nordiska sommarveckan i Åbo!
Finska Hörselförbundet ordnar Nordiska sommarveckan för vuxendöva den
4-10 juli 2011
Sommarveckan är förlagd till Åbos kristliga institut på Kongresscentret och hotellet Linnasmäki
(www.linnasmaki.fi), som ligger fyra kilometer från Åbo centrum.
Åbo ligger 160 kilometer från Helsingfors och 330 kilometer från Vasa.
PROGRAMMET
Ankomstdagen måndagen den 4 juli ordnas inget särskilt program, men kvällsmat serveras.
Tisdagen den 5 juli öppnas sommarveckan och vi får höra rapporter från de olika nordiska länderna enligt temat ”Hänt sen sist”. På eftermiddagen arrangeras en utflykt till den charmiga trästaden Nådendal och ett besök på Gullranda (presidentens sommarresidens med en vacker park).
Onsdagen den 6 juli är det först framställningskonst på programmet och sen berättar Svenska
hörselförbundet om projektet ”Skriv TiLLgänglig kultur”.
Torsdagen den 7 juli arrangeras en heldagsutflykt i Åbo skärgård.
Fredagen den 8 juli är temat cochelaimplantat, CI.
Lördagen den 9 juli ordnas slutdiskussion och feedback och på eftermiddagen en utflykt runtom i Åbo. På lördagskvällen äter vi en festmiddag tillsammans som avslutning av sommarveckan.
Söndagen den 10 juli serveras bara frukost och hemresan börjar under dagen.
Tolkningen på finska ordnas under de olika programmen och utfärderna.
Varje land svarar för sin egen tolkning.
PRISER
Kostnaden är 450 EUR per person i dubbelrum och 500 EUR per person i enkelrum.
Deltagande för barn under 4 år kostar 70 EUR och barn 4-12 år kostar 225 EUR.
I priserna ingår inkvartering, helpension från kvällsmat på måndagskvällen till frukost på söndagen samt utflykter.
ANMÄLAN SKER SENAST DEN 30 APRIL TILL
Tarja Kaikkonen, Finska Hörselförbundet, Ilkkavägen 4, 00400 Helsingfors, Finland
e-post: tarja.kaikkonen @ kuuloliitto.fi
fax: +358 9 580 3331
Efter anmälningen skickar Hörselförbundet en betalningsblankett som du kan betala med.
Deltagaravgiften bör betalas senast den 31 maj 2011. Avgiften är bindande och kan återbetalas
endast vid sjukdomsfall och på basen av läkarintyg.
6
VIS 1/2011
Få deltagare på TSSkurserna
- Folkhögskolorna vädjar om hjälp
Sedan början av 80-talet drivs kurser i TSS på flera av landets folkhögskolor. Kurserna är
en del i rehabiliteringsarbetet via landstingen. En viktig del, säger flera av de ansvariga
som VIStidningen talat med.
Men trots att många är i behov av TSS, tecken som stöd, har skolorna svårt att få tillräckligt med deltagare till kurserna.
E
n av de skolor som driver TSSkurser i landstingens
regi är Wiks folkhögskola utanför Uppsala. En skola
som har ett stort upptagningsområde för TSSkur-
serna.
Men trots det stora upptagningsområdet med närmare
3 miljoner invånare har skolan svårt att få tillräckligt med
deltagare. Anders Nordström är biträdande rektor på Wiks
folkhögskola:
– Ja, allt bygger ju på efterfrågan och det är mycket upp
till de som har behovet av TSS att själva trycka på hörcentralerna för att de ska förstå att behovet finns. Jag tycker
också att intresseorganisationernas ansvar är stort, säger
han.
På flera håll i landet märks liknande problem. Sundsgårdens folkhögskola i Helsingborg är en annan skola som
bedriver dessa kurser. Där är Gudrun Rooth biträdande
rektor. Hon bekräftar de problem som Anders Nordström
upplever, att det är svårt att hitta deltagare till kurserna.
– Ja, det är svårt och beror nog på olika faktorer. Dels är
det nog en organisatorisk fråga, det byts ut mycket folk ute
i regionerna och finns ingen direkt ansvarig för att sprida informationen. Men dessutom bedrivs i våra regioner
(Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland reds. anm.)
mycket TSSundervisning ute i kommunerna och då glöms
VIS 1/2011
vi bort, säger hon och fortsätter:
– Men då missar man ju också ett av våra andra viktiga syften, själva folkbildningsdelen. Våra kurser är ju så
mycket mer än TSS. Det är även en social bit i rehabiliteringen och möjligheten att under längre tid knyta kontakt
med andra med liknande erfarenheter.
Gudrun Rooth vill också lyfta fram att det egentligen
inte kan vara någon ekonomisk fråga:
– Nej, själva utbildningen finansieras ju till största delen
av statliga pengar via SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) så jag tror att det i första hand handlar om bristande information. För behovet vet vi finns, säger hon.
Men Gudrun Rooth ser ljust på framtiden. Den synen har
även Anders Nordström på Wik som under våren träffar
personer från Sörmlands läns landsting för att se möjligheterna att lägga till även den regionen till Wiks upptagningsområde.
Båda är överens om att en stor del av ansvaret tyvärr ligger på intresseorganisationerna, däribland VIS.
– De som träffar människor som kan utnyttja den här
möjligheten måste vara de som informerar om att vi finns
och vilken otrolig resurs det här är för vuxendöva, säger
Anders Nordström.
Text och foto: Lisa Wadin
7
Första veckan går åt till att våga
- Tecken som stöd en viktig del i rehabiliteringen
Wiks folkhögskola ligger vackert belägen vid
Lårstaviken i Mälaren
utanför Uppsala.
Här bedrivs långtidskurser i estetiska ämnen
såsom teater och skrivande. Men även kortare
kurser av olika slag och
inte minst, kurser i TSS,
tecken som stöd.
Till vänster: Sandro Colombo,
Anette Nyberg Graw, Ywonne
Colombo, Marie Nordström
och Milot Sköld är några av
deltagarna i TSSkursen på Wiks
folkhögskola. I förgrunden Nathalie Colombo som här leder
de övriga deltagarna i TSSandet till ”Idas sommarvisa”.
Till höger: Lärarna Birgitta
Sandgren och Carina Karlsson
berättar gärna om undervisningen på skolan.
Övningar sker med hjälp av övningsbok och gruppövningar.
W
iks folkhögskola drivs av Landstinget i Uppsala
län och hit kommer deltagare till TSSkurserna
från landstingen i Stockholm, Västerås, Uppsala
och Gävleborg. För att gå kursen krävs att du slussas hit
via ditt landsting, din hörcentral, och kursen ingår då i din
rehabilitering. Wiks folkhögskola bedriver idag den största
verksamheten i landet gällande TSSkurser.
Jag kommer till Wik en solig onsdagsmorgon. Även om
det kanske inte är aktuellt i sammanhanget måste nästan
tilläggas att Wiks folkhögskola är slående. Jag häpnas av
såväl byggnaderna som omgivningarna. Precis vid vattnet
ligger slottet och dess sidobyggnader. TSSkurserna bedrivs
strax intill slottet i ett hus med sagolika kakelugnar, breda
golvtiljor och maffiga kristallkronor. TSSkursen är i full
gång och jag träffar först biträdande rektor Anders Nordström för att försöka sätta mig in i situationen idag och hur
allt började.
– Vi var först i landet, tillsammans med Nordiska folkhögskolan att starta den här typen av kurser. Första kursen
8
gick av stapeln 1983 och behandlade då örats anatomi, psykologi och MHS (mun-hand-systemet red. anm.).
Men MHS mötte kritik och i slutet av 80-talet kom alternativet, TSS, tecken som stöd. Några år senare släppte man
utbildning i MHS helt och sedan dess bedrivs kurserna i
TSS.
Idag har skolan både veckokurser och kurshelger. Veckokurserna är nio veckor utspridda på tre år. Syftet är att
deltagaren efter dessa kurser ska klara vardagskommunikation med hjälp av TSS. Idag arbetar tre lärare på skolan
med TSSundervisningen. För att underlätta rekryteringen
har skolan även valt att satsa på helgkurser. Målgrupperna
är döva, gravt hörselskadade, hörselskadade med risker för
ytterligare försämrad hörsel och sist med inte minst anhöriga till de tidigare nämnda.
Birgitta Sandgren och Carina Karlsson är två av de TSSlärare som arbetar på skolan. Övrig tid arbetar Birgitta
Sandgren som vuxendövtolk och Carina Karlsson som
TSS- och teckenspråkslärare samt hörselpedagog inom
VIS 1/2011
grundskolan.
De är eniga om att kurserna på folkhögskolarna är otroligt oersätteliga.
– Första gången en deltagare kommer hit lever de ofta
ett besvärligt liv. De har ju redan då gjort en lång resa som
förändrat livet och står nu inför ännu en i och med att lära
sig en ny hjälp till kommunikation, säger Carina Karlsson.
Birgitta Sandgren fortsätter:
– Kommunikation ger ju gemenskap och att kunna
kommunicera göra ofta att deltagarna lättare orkar kämpa
i vardagen. Många har dåligt självförtroende när de först
kommer hit.
Även om deltagarna, enligt lärarna, är här för att lära sig
tecken så använder de helst ordet kommunikation. Birgitta Sandgren förklarar att språket är så integrerat i våra
liv idag och menar att det inte alltid är viktigt hur många
tecken man lär sig utan att man lär sig att kommunicera.
Något som inte behöver vara samma sak.
Även lärarna verkar se en ljus framtid för TSS och folkhögskolornas kurser. De ser inte något hot från ny teknik,
att alt fler får tillbaka sin hörsel tack vare Cochleaimplantat bland annat.
– De miljöer vi lever i blir allt bullrigare och TSS och
teknik är viktiga komplement till varandra men det ena
kan aldrig ersätta det andra, säger de båda.
Om kurserna säger de att första veckan ofta går åt till att
våga. Att våga teckna, att våga göra fel och att våga söka
kontakt.
På väg till klassrummet möter jag Margareta Fisk från
Stockholm. Hon deltar i den kurs som just nu är inne på
sin tredje kursvecka.
– Det här är helt fantastiskt, säger hon. Hon lovordar
såväl lärare som kursens praktiska och pedagogiska upplägg, tempot och övningarna. Men poängterar även det
som lärarna pratat om, att det är så mycket mer än ”bara”
tecken.
– Det sociala spelar stor roll, att få träffa andra med hörselskador. Något som inte är självklart i vardagslivet där
jag lätt kan känna mig ensam med mina problem.
Text och foto: Lisa Wadin
FAKTA
TSSkurserna på Wiks folkhögskola kostar femhundra
kronor per vecka, resterande del av kostnaden bekostas
av landstingen. Det går endast att gå kurserna som en
del i rehabiliteringen och ansökan måste ske via hörselvården som sedan beslutar om man beviljas kursen.
Samma premisser gäller för anhöriga.
Som deltagare kan du söka ersättning från
SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) om
inkomstbortfall,för närvarande 82 kronor/timme.
TSSkurser finns på flera håll i landet. För information
om dina möjligheter att gå en kurs i TSS, kontakta din
hörcentral.
Wiks folkhögskola kan du läsa mer om på
www.wik.nu, eller kontakta dem via
telefon 018-611 66 50, fax 018-39 90 70
Möt två av deltagarna på
Wik folkhögskolas TSSkurs på nästa sida...
VIS 1/2011 9
TSSkurserna givande - även för anhöriga...
Nathalie Colombo, hörselskadad och kursdeltagare:
”Det är ju ett jobb i sig att bara höra”
N
athalie Colombo är hörselskadad och bor i Uppsala.
Hon blev tipsad om kursen
via hörcentralen där.
– Jag blev nyfiken och har en kompis som gått här tidigare och sagt att
det är bra, berättar hon.
Nathalie Colombo har inte använt
tecken tidigare. Hon har gått gymnasium för hörselskadade i Örebro men
där bara lärt sig ett fåtal tecken. Efter
gymnasiet har inte haft så mycket
kontakt med andra som tecknar så de
kunskaper hon hade har fallit bort.
Nu är hon här tillsammans med sin
mamma och lillebror. De går kursen
som anhöriga på samma villkor som
Nathalie. Tack vare att de går kursen
alla tre finns det nu andra i Nathalies
omgivning att teckna tillsammans
med när hon kommer hem.
Nathalie arbetar inom hemtjänsten.
Där är det ingen som tecknar.
– Jag blir ofta väldigt trött på arbetet.
Jag är alltid på spänn och fokuserar
enormt på de som pratar med mig.
Den här tröttheten har gjort att Nathalie nu söker efter andra arbeten.
Det bästa, tycker hon, vore ett jobb i
en tyst miljö med uppgifter som hon
kan fokusera på själv i en lugn miljö.
– Nu är det som att jag arbetar dubbelt. Först jobbet i sig, sedan är det ju
ett jobb i sig att höra, säger hon.
Thomas Larsson, anhörig och kursdeltagare:
”Det var otroligt att kunna byta några ord på bussen”
T
homas Larsson är här som anhörig till Åsa, som är hörselskadad. Tillsammans har de en
dotter på 1 ½ år. Thomas ser två anledningar till att han går kursen:
– Dels vill jag ju självklart kunna
kommunicera bättre med min sambo
Åsa men jag hoppas också kunna lära
mig TSS tillsammans med vår dotter
när hon växer upp.
Hos familjen Larsson tecknas det
allt mer sedan de började på kursen.
Dottern kan redan fler tecken än ord.
Nu vid tredje träffen känner Thomas
att han kommit över ett slags barriär
och känner sig allt mer bekväm med
att använda TSS i vardagen.
Förutom användningen av tecken
i familjen har Thomas även andra
fördelar med att lära sig TSS. Han arbetar nämligen som synpedagog på
Arbetsförmedlingen Syn-Döv-Hörsel i
Uppsala där flera av hans kollegor är
döva.
– Jag har mycket stor användning av
TSS även i mitt arbete. Dels att kunna
kommunicera bättre med mina kollegor men också för att kunna lotsa besökare rätt hos oss, berättar Thomas
och fortsätter:
– Häromdagen mötte jag en bekant
på bussen som är döv. Det var en helt
otrolig känsla att kunna byta några
ord.
Thomas får även ”hjälp” av dottern
med att lära sig tecken. Tillsammans
tittar de på tecknade barnprogram.
Program för vuxna är fortfarande lite
för avancerat tycker han.
– Jag trivs jättebra med den här kursen. Den är pedagogiskt och bra upplagd, lärarna är jättebra och dessutom
börjar det ju bli ett kärt återseende
varje gång vi träffas, avslutar han.
Text och foto: Lisa Wadin
Psst!
Skicka gärna in material till VIStidningen.
Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material.
e-post: [email protected]
10
VIS 1/2011
Inbjudan till kurs för cirkelledare i TSS
NÄR?
den 3-5-juni 2011
VAR?
på Hagabergs folkhögskola
Ånnu en gång inbjuder VIS sina medlemmar till en kurs för cirkelledare i TSS.
Den här gången gäller utbildningen steg 1. Det vill säga en kurs för dem som är nya som
cirkelledare och för dem som funderar på att ta steget till att bli det.
KURSENS INNEHÅLL:
Lektionsupplägg
Metodik
Problemlösning
Teckenkunskap
Materialbearbetning
Egna erfarenheter, funderingar o.s.v.
Kursen hålls i samarbete med ABF .
Lärare är Annika Elfstedt, MeraKom.
Mer information och intresseanmälan:
Anita Nilsson, e-post: [email protected], texttelefon 0159-21967 (från vanlig telefon
ring 90165 och begär numret).
Välkomna med er intresseanmälan!
Skicka in material till VIStidningen och www.visriks.nu
Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut!
Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten när de inte lever upp till kraven om
tillgänglighet!
Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening!
VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar,
men också en viktig kanal för att nå framtidens medlemmar.
VIS hemsida har genomgått stora förändringar de senaste åren.
Vi har nu alla möjligheter att utveckla ännu en viktig informationskanal.
Men även här är det upp till DIG!
VIS är sina medlemmar!
Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra
förutsättningarna för vuxendöva!
VIS 1/2011
11
Liisa Sammalpenger
porträttet
L
iisa Sammalpenger är en av få VISmedlemmar som
bor utanför Sveriges gränser. Men trots att hemmet
ligger i Helsingfors i Finland är engagemanget för
vuxendövfrågor även i Sverige stort.
Liisa omnämns ofta av VISmedlemmar som engagerande och karismatisk. Hon bor i Helsingfors tillsammans
med sina två katter. Tidigare har hon arbetat som bland
annat redaktör och som vuxendövsekreterare i Kuulonkuoltoliitto, finska hörselförbundet. Numera är hon dock
förtidspensionerad.
Förutom sitt engagemang och sina uppdrag inom föreningslivet för vuxendöva så njuter hon gärna av en dag i sin
koloniträdgård. Hon tycker om att odla, väva, umgås med
sina katter och att resa.
VISmedlem sedan starten
Liisa har varit medlem i VIS sedan föreningen startade.
Hon trivdes att, som hon själv säger det ”ha kontakt med
eldsjälar”. Anledningen till att hon engagerat sig i VIS i
Sverige är att hon ville stödja den svenska vuxendövrörelsen på något sätt.
– Dessutom är Sverige ett slags andningshål för mig. Eftersom jag arbetade med och för vuxendöva i Finland så
visste alla där vem jag var. I Sverige kunde jag vara ”civil
vuxendöv”.
Skillnaden mellan arbetet med specifikt vuxendöva i
Sverige och Finland är stort menar Liisa. Finland tog efter
Sverige mycket i det praktiska arbetet efter Sveriges första
vuxendövkongress i Älvsjö 1977. Idag finns en arbetsgrupp
för vuxendöva inom Hörselvårdsförbundet i Finland. Gruppen har dock en snäv budget.
Liisa talar varmt om VIS och säger att inom VIS känner
hon sig som hemma. Hon understryker vad hon tycker är
viktigt att arbeta med för vuxendöva.
– Att teknologin inte är svaret på allt och att tillgänglighetsfrämjande åtgärder i samhället inte räcker för att
överleva. Tillgång till fungerande kommunikation mellan
människor och kamratstödjande arbete är livsviktigt.
Lång utredning om Liisas hörsel
Liisas egen hörselnedsättning började då hon studerade
vid Helsingfors universitet. Först diagnostiserades det av
en öronläkare hos studenternas hälsovårdsstiftelse som en
reaktion på stress och sedan som en allergi. Men Liisa sökte
sig till en läkarcentral där man istället remitterade henne
vidare till audiologiska avdelningen på centralsjukhuset i
Helsingfors.
– Där fick jag svaret att min hörselnedsättning var ärftlig
då jag berättat att min mormor hade hörapparat och min
mor opererat mellanörat, berättar Liisa.
I samband med detta fick hon sin första hörapparat. Den
hangde med ett år för att sedan ersättas av en annan. Efter
ytterligare ett år hjälpte inte den heller längre. Då lämnade
hon tillbaka den till audiologiska avdelningen och från deras sida gjordes inget mer.
12
Efter några månader sökte hon sig till rehabiliteringsstiftelsens rehabiliteringsgranskning. Men öronläkaren
där gav inga direkta besked heller. Dock remitterades hon
till röntgen som snabbt gav svaret att de ”hål” där hörseloch ansiktsnerver passerar skallen var större än normalt.
Man konstaterade att Liisa hade en dubbelsidig tumör i
hörselnerven, akustikusneurinom. Året var 1976.
Till en början ”bluffade” Liisa sin förlorade hörsel. Hon
låtsades helt enkelt att hon hörde bättre än hon gjorde.
Men hon isolerade sig alltmer. I och med att hon blev helt
döv vände det. Efter en operation fick hon mer energi och
sökte upp olika möjligheter till kommunikation. Det var
också i den här vändan som hon blev inbjuden till Sveriges
första vuxendövkonferens.
– Där fick jag mer energi och importerade många idéer
till Finland.
Det resulterade i starten av finska motsvarigheten till
VIS. Arbetet fortskred och 1982 fick de så äntligen finansiering av projektet.
Engagerad internationellt
Men det är inte bara i Sverige och Finland som Liisa engagerar sig. Hon är också medlem i ALDA International
Committee (Association of Late-Deafened Adults). USAs
motsvarighet till VIS. Hennes första internationella konferens var 1994 i Toronto. Därefter har hon närvarat på ett
flertal och även stött på svenska deltagare där.
Genom sitt engagemang inom ALDA välkomnade Liisa
Sammalpenger ALDAs ordförande Cynthia Amerman till
våra breddgrader. Det resulterade i ett besök i bland annat
Stockholm, Helsingfors och Tallin. Via sitt internationella
arbete har Liisa också kommit att engagera sig inom IFHOH (International Federation of the Hard Of Hearing).
Där har hon även blivit bekant med vuxendöva från bland
annat England.
I maj reser hon till Bulgarien med koloniträdgårdsföreningen. Med sig på resan har hon tolkar. I Finland står
”Folkförsäkringen” för tolkning under utlandsresor upp
till två veckor per år.
Därefter följer deltagande i Nordiska sommarveckan i
Åbo och Liisa ser fram emot att se många VISare på plats.
Däremellan ska hon rensa ogräs, vattna plantor och hålla
kontakt med folk från både när och fjärran.
Martin Luther King hade sin dröm. Liisa Sammalpenger
har sin:
– Min dröm är att vuxendöva världen över hittar ett
starkt samarbete. Vi har mycket att lära av varandra och
skulle också tjäna på att slippa göra misstag som andra
redan gjort, säger hon.
Text: Lisa Wadin
VIS 1/2011
Hoppfulla elever på skrivtolksutbildningen
Evelina Alenäs på Södertörns folkhögskolas skrivtolksutbildning övar i undertextningsprogrammet Swift.
På Södertörns folkhögskola drivs en ettårig tolkutbildning med inriktning på skrivtolkning och undertextning. Här berättar eleverna själva om sin syn på framtiden som skrivtolkar och undertextare.
I
september samlades tolv elever som genomgått och
klarat de antagningsprover som krävdes för att komma
in på skrivtolksutbildningen på Södertörns folkhögskola. Samtliga kommer från olika bakgrunder, vissa har
tidigare erfarenheter av språkstudier medan andra kommer direkt från arbetslivet. Åldersspridningen är mellan
20 och 40 år och eleverna kommer från hela Sverige, från
Luleå i norr till Sölvesborg i söder.
Två i klassen är tolkar sedan tidigare, en teckenspråkstolk som med utbildningen vill bredda sin kompetens, och
en outbildad skrivtolk. Övriga sökte för att vi bland annat
var intresserade av språk, att utbildningen var kort och intensiv och att samarbetet med SVT möjliggör framtida anställning som undertextare. Man får med utbildningen en
dubbel kompetens, och samtliga elever hoppas självklart
på jobb inom något av områdena efter genomförd utbildning.
I början av höstterminen upplevde vi i klassen att vi saknade struktur och framförhållning i schemat. I samband
med detta valde en elev att lämna utbildningen. Sedan
dess har vi tillsammans med lärarna förbättrat upplägget.
Det har blivit bättre och vi jobbar hela tiden framåt!
Utbildningen innehåller både praktiska och teoretiska
ämnen, samt sex veckors praktik nu på vårterminen. Vi lär
oss TSS men vi blir inte TSStolkar utan lär oss detta för att
lättare kunna kommunicera med framtida tolkanvändare.
En stor del av utbildningen ägnas åt att träna på veyboard,
verktyget som gör det lättare att skriva snabbare än på
vanligt tangentbord. En högskolekurs i Undertextning och
textredigering på 7.5 högskolepoäng ingår. I den kursen
VIS 1/2011
lär vi oss textredigering och att jobba i datorprogrammet
”Swift”, undertextningsprogrammet som SVT använder
för att texta sina sändningar. Genom det har vi fått en större förståelse för svårigheterna i undertextning. Man har
väldigt lite utrymme att förmedla den talade kommunikationen på och därför måste man ibland redigera ner till
det som är själva kärnan i det som sägs. Vi gjorde här på
skolan ett experiment där vi prövade att strunta i konventionerna kring undertextning, och istället texta allting som
sades. De som såg på programmet hade stora svårigheter
att hänga med i vad som hände. Om man hann läsa allting,
så hann man istället inte se på bilderna som hörde till.
Vi har även föreläsningar om bland annat tolkteori och
etik och lektioner med minnesträning.
Praktiken är förlagd till två inledande veckor på SVTs
undertextavdelning och sedan fyra veckor på olika tolkcentraler i landet. Det ser vi väldigt mycket fram emot!
I tolkning och undertextning så överför man talat språk
till skrivet, och i den övergången måste en del redigering
ske för att det man läser ska bli begripligt. Man kan inte
heller läsa i samma takt som man kan uppfatta tal. Det
viktigaste tycker vi är att underlätta kommunikationen genom att leverera en läsbar text med samma innehåll som
det som sagts.
Vi ser fram emot att träffa er VISmedlemmar på vår
praktik och i framtida arbete.
Text och foto: Isabella Alström,
skrivtolks- och undertextarklassen 2010/2011
13
VIS sommarvecka i TSS
STADEN
I år kommer vi att göra ett kärt återbesök till Norrlands vackra stad Skellefteå.
I denna stad kan man bada, gå strandpromenader, fiska eller varför inte shoppa på gammalt vis i Nordanå
kulturcenter som har sin alldeles egna lanthandel med café.
För barnen så är ett besök på HB Adventure ett måste. Här finns bland annat Sveriges, och en av världens,
största samlingar av Lego Star Wars.
Utställningen har över 350 olika minifigurer och mer än 300 byggsatser. Förutom Star Wars kan man även
se andra uppbyggda Legobyggsatser som Batman, Indiana Jones och Harry Potter.
SKOLAN
Medlefors folkhögskola ligger i ett underbart, naturskönt område 2 km från Skellefteå centrum beläget
mellan Klintforsån och Skellefteälven.
Det är 18 km till Falmarks flygplats och flygtiden Stockholm/Arlanda – Falmark är 1 timma.
Adress: Medlefors folkhögskola, Medleforsvägen 2, Box 707, 931 27 Skellefteå, tel 0910-575 00, fax 0910-575 01
Mer info finns på skolans hemsida www.medlefors.se
Medlefors folkhögskolas profil är inriktad mot friskvård, hälsa och arbetsmiljö. Vi har full tillgång till skolans
rekreationsavdelning med inomhuspool, bastu, ljusrum och bibliotek. Dessutom har skolan cyklar och
gåstavar för utlåning i receptionen för de som känner för att röra på sig. Vill man gå ett steg längre kan man
använda sig av skolans gym.
BOENDE
Alla rum är rökfria, allergianpassade och utrustade med toalett och dusch. För de som behöver handikappanpassat rum finns det också att tillgå. Man väljer mellan enkel eller dubbelrum. För lektionerna under
dagarna finns både lokaler och grupprum efter de behov vi har. Utanför lektionstid har vi även tillgång till
samlingslokaler med TV och pentry.
UPPLÄGG
Vi kommer att starta måndagen den 1 augusti kl 10.30 med fika för att sen starta upp kl 11.00. Vi avslutar
på fredagen den 5 augusti med eftermiddagsfika. I er anmälan för TSSsommarveckan anger ni vad ni vill
arbeta med. Efter detta gör TSSlärarna den gruppindelning de anser lämplig.
Undervisningsmaterialet är häftena 1-5 från MeraKom, Tecken Som Stöd samt Kommunikationshäftet.
Föra att denna uppdelning skall bli så bra som möjligt är det viktigt att man i sin anmälan uppger vad
man vill träna på, t.ex. nybörjarkurs, ordkunskap, att TSSa löpande text, kommunikation o. dyl. Ta med de
häften ni har!
FAMILJEN
Eftersom kommunikationen är en så viktig del i vårt sociala umgänge är TSS inte bara viktigt för dig som
döv eller hörselskadad. TSS är minst lika viktigt för dina anhöriga. Därför är VIS TSSkurser riktade till hela
familjen.
BARNGRUPPEN
Det är givetvis lika viktigt att våra barn kan kommunicera med TSS. Därför anordnas det även i år en undervisningsgrupp för barn med sin egen specialutbildade lärare. Minimiålder för gruppen är 5 år.
14
VIS 1/2011
1-5 augusti 2011
KOSTNADER
VIS söker i samverkan med skolan ”Bidrag för vissa studier från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), www.spsm.se. Bidrag ges till personer över 18 år, ingen övre åldersgräns finns.
Korttidsbidrag för förlorad arbetsförtjänst är 82 kr/tim, internatbidrag är 405 kr/dygn, reseersättning kan
beviljas med max 810 kr/person under ett kalenderår, förutsatt att resan kostar minst 200 kr.
Folkhögskolans pris för helinackordering under en kursvecka är 4 289 kr för enkelrum och 3 529 kr för dubbelrum. Barn mellan 4-13 år betalar halvt pris, över 14 år fullt pris.
VIS strävar efter att kursveckan skall motsvara deltagarnas önskemål om komfort samtidigt som vi vill hålla
deltagarnas kostnader nere. VIS kommer att söka fondpengar för veckan, huvudsakligen för ungdomar
under 18 år som inte får SPSM-bidrag.
Preliminära beräkningar, innan vi vet hur mycket fondpengar vi får, visar att nettokostnaden för deltagarna
kan bli mellan 1 700 kr – 2 400 kr; 1 800 kr för barn under 18 år.
ANMÄLAN
Anmälan sker via e-post eller PER brev senast den 30 april 2011
Skicka anmälan till: VISRiks kansli, e-post: [email protected], adress: Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede,
tel 026-65 00 06, mobil 076-800 37 75
I anmälan ska stå: namn, personnummer, adress, e-postadress, speciella önskemål, t.ex. beträffande mat,
handikappanpassat boende mm, om du vill bo i enkelrum eller dela rum med någon och i sådana fall med
vem samt vad du vill arbeta med under veckan.
Anmälningsavgift 500 kr ska betalas samtidigt med anmälan till bg 5713-9420
OBS!
Extranatt - Ange gärna redan nu om du planerar att anlända till skolan redan på söndagen!
Pris per person för extranatt + frukost är 590 kr i enkelrum och 393 kr i dubbelrum.
Arbetsgruppen för TSSsommarveckan 2011 önskar er alla
hjärtligt välkomna!
Vid frågor kontakta:
Annika Willberg: Tel: 0920-26 76 60, Mobil: 070-344 40 73, e-post [email protected]
Anita Nilsson: Texttel: 90165/0159 21 967, e-post: [email protected]
Pia Thulin: Tel: 031-338 11 86, Mobil 0763-75 55 55, e-post: [email protected]
VIS 1/2011
15
Spread the sign - nu även i mobilen
Spreadthesign.com är en gratis tjänst på internet där du kan slå upp skrivna ord och med rörlig bild få dem
tecknade. I samband med att tjänsten under året lanseras till mobiltelefoner spelas och läggs även omkring
3000 nya ord in.
S
preadthesign.com är en hemsida
där du kan söka tecken, ett teckenlexikon. Syftet med hemsidan
är att göra tecken mer lättillgängliga.
Hemsidan startades av Örebro kommun men drivs sedan i höstas av Europeiskt teckenspråkcenter.
Mobillansering
Spreadthesign står just nu inför stora förändringar. Inom en snar framtid
kommer de även att lanseras till mobiltelefoner. Något som kommer att
vara av stor betydelse tror Thomas
Lydell-Olsen, kordinator på europeiskt teckenspråkcenter.
– Jag tror att det kommer att innebära en stor förenkling för de som
idag använder tjänsten. Tänk dig att
16
kunna gå i svampskogen och få hjälp
när du inte kommer ihåg ett tecken,
säger han.
Tjänsten till mobiltelefoner kommer att kunna nyttjas via applikationer för Iphone och Android. Förhoppningarna är att det i samband med
mobillanseringen även kommer att
bli lättare att navigera bland de mellan 7000-8000 tecken som tjänsten
kommer att innehålla.
Idag är tjänsten på hemsidan gratis,
dock kommer det att kosta en mindre
summa att ha tjänsten i sin mobil.
Det finns liknande idag men skillnaden nu kommer vara att man arbetar
med rörliga bilder och ett större teckenutbud.
Under våren kommer även tjänsten
på hemsidan att utökas med omkring
3000 nya ord.
Förutom att man som besökare på
sidan, och i framtiden även via mobilen, kan skriva in ett ord och få reda på
tecknet finns tecknen även på 12 olika
språk, något som gör att lanseringen
med mobilapplikationer förhoppningsvis kommer att göra det lättare
även att resa.
En tjänst för alla
– Absolut. Dessutom försöker vi att
nå ut till fler användare. Från början
var hemsidan tänkt för gymnasieelever som ville göra sin praktik utomlands. Därför innehåller den många
gymnasietermer. Men i takt med att vi
lägger in allt fler tecken så ökar även
VIS 1/2011
antalet användare och tanken är att
det ska vara en tjänst för såväl döva
som anhöriga och de som vill lära sig
teckna, säger Thomas Lydell-Olsen.
Fler språk och fler tecken
Än så länge drivs tjänsten helt ideellt och alla som är involverade i arbetet jobbar gratis. Just nu arbetas det
med att söka finansiärer och för kommande mobillansering har ett avtal
slutits med en stor mobiloperatör som
bidrar med sina tjänster.
Idéerna är många och Thomas
Lydell-Olsen hoppas också att man i
framtiden ska kunna få förklaringar
till ord även på teckenspråk på hemsidan.
Men under kommande
år är mobillanseringen det
största projektet. Även om
kostnaden för tjänsten i
mobilen inte kommer att
bli särskilt hög så kräver
den ändå viss teknisk utrustning.
– Ja, det blir ju lite plåttrigt i en ”vanlig” mobiltelefon med liten bildskärm,
det krävs nog att man
har en telefon med större
skärm, säger Thomas Lydell-Olsen.
Mycket är minst sagt på
gång för europeiskt teckenspråkcenter. En kölista med
fem nya språk ligger och
pockar på uppmärksamhet,
bland andra polska, italienska och norska. Dessutom
hoppas man på sikt även
kunna få in ASL, American
Sign Language.
– Dessutom har ju många
ord flera olika tecken och
idag har vi bara inlagt det som är mest
använt. Men under året kommer vi
att jobba för att även få in flera olika
tecken för samma ord, säger Thomas
Lydell-Olsen.
Text : Lisa Wadin
Foto : Europeiskt
teckenspråkcenter
Inbjudan till ABF 100 år – jubileumsvecka 11-17 juni 2012
”Samhället sådant det är och sådant det borde vara”
År 2012 firar ABF sitt 100-år jubileum. Plats för firandet blir Stockholm.
Under jubileumsveckan kommer olika aktiviteter att genomföras i ABF-huset på Sveavägen,
i Kulturhuset vid Sergels Torg och i Kungsträdgården.
Dagarna ska fyllas av spännande seminarier, pröva-på verksamhet, kultur och utställningar.
ABF vill nu bjuda in alla sina medlems- och samarbetsorganisationer att deltaga.
Dessutom söer de organisationer som vill medverka med seminarier, workshops och liknande.
Det kan röra sig om spännande forskning, brister i samhället som bör lyftas fram, teater, musik mm.
Temat för jubileet är ”Samhället sådant det är och sådant det borde vara”.
ABF bidrar gärna med idéer om vad just vår organisation skulle kunna bidra med.
För frågor eller kontakt:
Anne Strindberg, jubileumsansvarig ABF
Tel: 08-613 50 22
E-post: [email protected]
VIS 1/2011
17
Här är TSS en natur
TSS, tecken som stöd, är en viktig del i hörselskadades och vuxendövas rehabilitering
såväl som i det vardagliga livet. Men TSS kan även ha andra fördelar.
Annika Lindström har i många år använt TSS och handalfabetet som en naturlig del i
undervisning på Bettna skola utanför Flen.
– Det borde vara obligatoriskt för alla som utbildar sig till lärare att även lära sig teckna.
Det är ett sådant stöd i undervisningen och inlärningen går mycket lättare, säger hon.
A
nnika Lindström arbetar som lärare på låg- och
mellanstadiet på Bettna skola utanför Flen. Hon
undervisar elever från förskoleklass upp till årskurs sex. Redan från början får eleverna lära sig bokstäverna med ljud, skrivna och med tecken.
Att Annika började med tecken som en del i den vanliga
undervisningen kommer sig av att hon fick egna erfarenheter av fördelarna.
– Jag arbetade som elevassistent åt en pojke med en CPskada för 25 år sedan. Jag fick då gå en teckenspråkskurs
och upplevde, ju mer jag använde tecken, att det var bra
även för andra barn omkring mig, berättar hon.
Tydligast upplevde Annika att barnen omkring henne
var väldigt intresserade av tecken. De tyckte att det var roligt, som ett hemligt språk.
Annika slutade som elevassistent och utbildade sig till
lärare och sina upplevelser med tecken tillsammans med
barn låg alltid i bakhuvudet.
I sitt arbete som lärare började hon sedan att använda
tecken med hörande barn. Hon drog igång ett projekt, sökte och fick pengar från Kunskapsbanken.
För några år sedan uppmärksammades hennes arbete
av lokala media. I Sveriges radio P4 Sörmland gjorde man
18
ett reportage om hennes arbete med tecken. Ett reportage
som hördes av Thomas Lydell-Olsen på europeiskt teckenspråkcenter.
– Thomas hörde av sig till mig och skickade även en berättelse om en kvinnlig lärare i Portugal. Hon hade arbetat
på en skola för döva men sedan börjat jobba på en skola för
hörande barn. Hon upptäckte genast att inlärningsförmågan ökade även hos de barnen om de fick hjälp av tecken.
Det var precis som att läsa om mina egna erfarenheter, berättar Annika.
Annika menar att om alla förstod hur bra det är med
tecken som stöd i undervisningen så skulle det bli en obligatorisk del i undervisningen. Tecknen ger ett stöd i minnet, menar hon.
Via Thomas Lydell-Olsen på europeiskt teckenspråkcenter kom Annika och hennes undervisning att ingå i ett projekt. Projektet leds från Örebro universitet av Karin Allard.
Förutom Bettna skola är även Byleskolan i Täby knuten till
projektet. Syftet är att se betydelsen av tecknen som en del
i undervisningen. Studien kommer att sammanställas och
publiceras under 2011.
VIS 1/2011
rlig del
Till vänster: Handalfabetet används frekvent som en del i bokstavsundervisningen på Bettna skola utanför
Flen. – Barnen tycker att det är jätteroligt, som ett hemligt språk, säger läraren Annika Lindström.
Ovan: Angelica Engström och Ida Wikström i förskoleklass tecknar tillsammans. – Det är bra att jag lär mig
tecken, om jag skulle vilja bli lärare, säger Ida.
Text och foto: Lisa Wadin
Nedan till vänster: Nils Gjuse och Dennis Viheruoon lyssnar uppmärksamt på läraren Annika Lindström och
provar ivrigt nya tecken.
Nedan i mitten: Hampus Åkerlind får hjälp med bokstaven K. Ingen går på rast förrän de lärt sig tecknet...
Nedan till höger: Annika Lindström bokstaverar korta ord till var och en av eleverna i förskoleklassen.
”S - O - L, I - S, R - O - S, bra!”
VIS 1/2011
19
Kryssa med vis 1/2011
Rätt lösning
på krysset i VIS 4/2010:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
! " # $
%
(
' " + +
*
&
/ # % $
%
& ' # 3
*
1 / & ,
&
*
'
,
(
2 , # ,
% &
!
* ,
.
&
, #
- %
!
# %
"
.
, "
2
'
"
" # )
#
/
0
1 $ 2
# %
, &
% . /
)
#
)
,
* . $
#
$
% ! %
# $
%
% )
"
( 2 %
% #
*
" )
2 *
#
/ %
,
" !
3
" #
/
2 *
VÅGRÄTT
Kommunikationshjä
höra
hemma
på
List
Vinnare
av VISkryss nr 4/2010
riktning
är
Anna-Lisa Eriksson i Lunde
affärsresa?
Grattis!
Trisslott kommer med posten.
LODRÄTT
Kvar
efter
gran
3.
Gav
Bergman
Lite
i
taget
Ögonform
8. Har boss i Vatikanen
boss
i
Vatikanen
9. Sådana andar finns
andar
finns
11. Färg och frukt
frukt
12. Rama in
13.
Mes
5
6
7
8
9
4
&
3
" /
$
- %
:
;
<
10
11
12
13
=
5>
55
56
57
59
5;
5<
5=
66
14
68
58
5:
69
6=
6>
65
67
6:
6;
6<
7>
75
76
20
VÅGRÄTT
LODRÄTT
6. Kommunikationshjälp
1. Kvar efter gran
7. Kan höra hemma på
Listerlandet
2. Ej
I
10.SKurvig riktning
E C K
14.TTidig affärsresa?
U
K
B L E K
B
A
Lös och skicka in!
Trissmiljonerna väntar!
A in lösningen senast
T
Skicka
den 1 maj till:
VIS
R O K O
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede.
L VISKRYSS
L
Märk lösningen
V I K I
3. Gav Bergman
R
S
4. Lite i taget
E N T
5. Ögonform
G
E
I N G
V
Insänt av:
I
K O S
M
N G A
G
O L K
O
E B O
S
A
T I L
I
I
T Å G
77
13. Mes
Adress:
Krysset är gjort av Lena Munck
VIS 1/2011
Kontaktpersoner i länen:
VIS Norrbotten:
Pentti Nording
tel/fax: 0920-26 76 60
e-post: [email protected]
VIS Dalarna:
VIS Kalmar län:
e-post: [email protected]
Kjell Åkesson
mobil: 0738-54 54 90
e-post: [email protected]
VIS Västerbotten:
VIS Gävleborg:
VIS Halland:
VIS Jämtland:
VIS Stockholm:
VIS Skåne:
Agneta Forsberg
tal/texttel: 0930-502 71
e-post: [email protected]
Gith Holmgren
tel: 063-501 50 60
Lars-Åke Henningsson
tel: 0243-818 98
Katrin Petersson
texttel: 018-40 46 34
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
texttel: 08-19 46 22
e-post: [email protected]
VIS lokalförening Östersund:
VIS Örebro:
Hans Löfvenberg
tel: 063-18 10 29
e-post: [email protected]
bjarne sundström
texttel: 0587-143 95
e-post: [email protected]
VIS Västernorrland:
VIS Kalmar regionförening:
Henry Höglund
texttel: 0611-122 72
e-post: [email protected]
Mona Sammens
tel: 0430-131 35
e-post: [email protected]
Krister Weidenmark
tel: 0479-400 05
e-post: [email protected]
VIS Västra Götaland:
Pia Thulin
tel/fax: 031-33 81 186
e-post: [email protected]
Kalmar, Östergötlands, Jönköpings län
Eva-Marja Åkesson
mobil: 0738-54 54 90
e-post: [email protected]
VIS
förbundsstyrelse:
Studieorganisatör:
Annika Willberg
Midsommarvägen 51
976 31 Luleå
tel: 0920-26 76 60
mobil: 070-34 44 073
e-post: [email protected]
Ordförande:
Sekreterare:
Kontaktperson till länen:
Vice ordförande/
kontaktperson till länen:
Vice sekreterare:
Suppleant:
Krister Gustafsson
Handöl 574
830 15 Handöl
texttel: 0647-722 77
e-post: [email protected]
Margurite Södergren, VIS kansli
Sandsborgsvägen 50
122 33 Enskede
tel: 026-65 00 06
mobil: 076-800 37 75
e-post: [email protected]
Kassör/reseansvarig:
Ledamot:
Suppleant/Vice kassör:
Kerstin Kjellberg
Lekattvägen 17 C
793 30 Leksand
texttel: 0247-144 19 bost.
texttel: 0247-641 58 arb.
fax: 0247-151 03 arb.
e-post: [email protected]
Ingegerd Fahller
Trollnäsvägen 3 A
972 51 Luleå
tel: 0920-22 68 70
e-post: [email protected]
VIS 1/2011
Pia Thulin
Stationsvägen 2
435 37 Mölnlycke
tel/fax: 031-33 81 186
mobil: 076-375 55 55
e-post: [email protected]
Anita Nilsson
Jacob Ulfssons väg 8 B
647 32 Mariefred
Texttel: 0159-219 67
e-post: [email protected]
Gith Holmgren
Jägarstigen 2
832 47 Frösön
mobil: 070-544 53 16
e-post: [email protected]
Göran Möller
Åkertegsgatan 21
784 65 Borlänge
tal/texttel: 0243-23 24 33
e-post: [email protected]
Roland Bengtsson
Källshult 4
340 13 Hamneda
Mobil (sms): 073-802 01 16
21
Tolktjänstutredningen
- nu utreds behoven av tolk för vuxendöva
Tolktjänstutredningen tillkom i höstas, på uppdrag av regeringen. Syftet är att kartlägga och analysera behovet av tolktjänst och hur dagens tolktjänst fungerar.
Greger Bååth har tillsatts som utredare och tillsammans med experter och sakkunniga,
bland andra VIS, arbetar han nu för att i november kunna redovisa sina resultat.
U
tredningen omfattar bland annat hur nuvarande
reglering, finansiering, organisering och tillsyn
av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och dövblinda fungerar inom olika samhällsområden.
Utredningen ska lämna förslag utifrån analysen. En viktig del av arbetet är att klargöra begreppet vardagstolkning, se över upphandling, IT-utveckling och utvecklingsmöjligheter för distanstolkning samt brukarnas behov.
Det ska leda till ett regelverk för tolktjänsten som ska
vara tydligt, förutsägbart och lättöverskådligt.
Arbetet är uppdelat i tre delmål. Först ska dagens situa-
tion för brukarna samt behovet de kommande 10 åren presenteras. Sedan skall en analys göras av kartläggningen.
I det andra delmålet ingår även att se över barn och ungdomars behov av tolk. Det sista steget är att utredaren ska
lämna förslag till författningsändringar efter analysens
resultat.
Förutom VIS så representeras även andra förbund i referensgruppen. Dessa är SDR, FSDB, HRF, DHB, SDU och
Tyst teater.
Text : Lisa Wadin
Seminarium med anledning av Tolktjänstutredningen
M
ed anledning av Tolktjänstutredningen ordnade
de samlade hörselorganisationerna ett seminarium den 4 februari i HRF:s lokaler i Stockholm.
På plats fanns representanter från SDR (Sveriges Dövas
Riksförbund), FSDB (Förbundet Sveriges Dövblinda), HRF
(Hörselskadades Riksförbund), DHB (Riksförbundet för
Döva, Hörselskadade och språkstörda barn), SDU (Sveriges
Dövas Ungdomsförbund), Tyst Teater samt VIS.
Från VIS deltog Kerstin Kjellberg och Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld.
Under förmiddagen träffade vi utredaren Greger Bååth,
utredningssekreterarna Susanne Ritseson och Martin Färnsten. Utredaren gav en kort översikt över utredningens direktiv.
Besöket hos oss brukarorganisationer är en del av den
kartläggning av nusituationen som är ett av utredningens
syften. Utredaren vill höra brukarorganisationernas syn på
tolktjänsten så som den fungerar idag och vilka önskemål
vi har.
Vi fick också en översiktlig tidsplan. Utredningen ska
vara klar i sin helhet hösten 2011.
Under våren kommer en enkät att skickas ut till brukarorganisationerna rörande tolktjänsterna. Det är viktigt att
organisationerna själva sammanställer medlemmarnas
synpunkter och besvarar enkäten.
Exempel på nyckelord och begrepp som berörs både av
utredarna och brukarna är:
Teknik
Vad betyder den tekniska utvecklingen och hur ser det
ut om 10 år? Vilken betydelse har till exempel distanstolkning, ”tolk-på-fickan” och bildtelefoni? För VIS del berördes den snabba utvecklingen av CI, cochlea implantat, och
andra hörselimplantat och dess konsekvenser för vuxendövas tolkbehov.
22
Finansiering
Vem ska betala för tolktjänsten? Brukaren måste kunna
välja tolk utan att behöva argumentera om finansieringen.
Valfrihet
Brukarens rätt att själv välja när och vilken tolk man vill
ha. Det brukarorienterade perspektivet är svårt att få ihop
med det samhällsorienterade, där ekonomin styr. När är
det skäligt att beställa och kräva tolk?
Vardagstolkning
Är det begreppet fortfarande relevant?
Tillgången på tolkar
Vad påverkar tillgången? Tolkyrkets status, tolkningskvalitet och auktorisation. Tolkutbildningsfrågan ligger ju
även som grund för hela systemet.
Det framgår att vi bör hålla diskussionen på olika nivåer.
Dels organisationsfrågor. Här har vi talat om fördelar och
nackdelar med en central samordning av tolktjänsterna.
Det är viktigt att tolktjänsten fungerar lika över hela landet. Det är också viktigt att man behåller lokalkännedom
om brukarbehovet för att kunna skicka rätt tolk till rätt
brukare. Det bör vara tydligt vart man vänder sig för att
beställa tolk och gärna, via datorportal, en för alla tolkbeställningar gemensam ingång till tolkbeställningen.
Men en annan del av diskussionen rör olika tolkmetoder.
Brukarnas behov är olika. För VIS del betonades möjlighet
att få både skrivtolkning och TSStolkning.
Brukarna kom överens om att arbeta vidare med frågorna på egen hand och det skissades på en träff i april innan
enkätsvaren ska gå in till utredaren.
Text : Kerstin Tynderfeldt
Riesenfeld
VIS 1/2011
VIStidningen satsar på TSS!
VIStidningen kommer under 2011 att sätta fingret på TSS, tecken som stöd.
Tanken är att aktualisera och vända ut och in på detta för vuxendöva otroligt viktiga verktyg.
Hur började allt?
Har tecken som stöd utvecklats?
Vad är skillnaden mellan TSS och teckenspråk?
Hur många använder sig av TSS?
Bland VIS medlemmar finns en kunskapsbank som är oersättelig.
Bidra med dina funderingar, dina kunskaper och dina frågor…
Arbetet om och med TSS är redan i full gång.
I det här numret finns flertalet reportage och artiklar som belyser TSS.
Men mycket vill ha mer och nu behöver vi dina texter,
dina bilder och dina funderingar!
Hör av dig till tidningen
så hjälps vi åt att belysa tecken som stöd!
/[email protected]
DETTA ÄR EN ANNONS
VIS 1/2011
23
Utvecklingskonferens 2011
VIS inbjuder två personer från varje länsförening
att delta i VIS utvecklingskonferens 2011.
NÄR?
den 20-22 maj 2011
VAR?
på Hagabergs folkhögskola
Folkhögskolan har både enkel- och dubbelrum av god standard.
I varje rum finns dusch och toalett.
Gratis parkering finns inom området.
Konferensen börjar med en enkel middag den 20 maj och avslutas
omkring kl 14.00 den 22 maj.
Liksom förr om åren ägnar vi delar av konferensen åt länsföreningarnas frågor.
Skicka dessa till Anita Nilsson, konferensansvarig, e-post: [email protected],
texttelefon 0159-219 67, mobil 073-359 06 16 (endast sms).
I år har konferensen tema TSS, tecken som stöd.
Vi ska tillsammans med TSSläraren Annika Elfstedt försöka att utveckla TSSveckan
genom diskussioner, grupparbeten och workshops.
Söndag förmiddag får vi information om FNs konvention om rättigheter för
personer med funktionshinder och funktionsnedsättningar.
Kostnaden för konferensen är 500 kronor per person.
Faktura skickas efter anmälan till länen.
Om någon förening vill skicka fler än två deltagare får föreningen betala hela
kostnaden för dem.
Resan ska ske med billigaste färdsätt.
Biljetter beställs på reseblanketten på www.visriks.nu
Anmälan görs till VIS Riks kansli, senast den 30 april
e-post: [email protected], eller VIS, Sandsborgsvägen 52,12233 Enskede.
De frågor ni ute i länen vill diskutera, tidsprogram samt resväg till Hagaberg sänds
ut till deltagarna före konferensen.
Välkomna till en helg på Hagaberg i vårskrud!
24
VIS 1/2011
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS
VIS 1/2011
25
kort och gott
Arbetsmiljöverket lanserar ”bullerapp”
A
rbetsmiljöverket tar tillvara de möjligheter som sociala medier och ny teknik erbjuder. De lanserar nu
en bullerapplikation för iPhone.
Claes Helge, webbstrateg vid Arbetsmiljöverket, ligger
bakom projektet:
– Nu kan man med hjälp av sin telefon enkelt få en uppfattning om bullernivån i sin omgivning.
Störande ljudmattor finns numera överallt, inte bara på
jobbet. I trafiken, på sportarenor och lekplatser – till och
med i musiksammanhang, där det blir allt vanligare att
använda hörselskydd.
Den nya ”bullerappen” mäter ljudnivån i realtid. Med
hjälp av en kalkylator kan man också räkna ut hur mycket
buller man utsätts för under en hel dag. Här finns även
information om vilka kravvärden som gäller för ljudnivån. Den fungerar för ljudnivåer mellan cirka 40 och 100
dB(A).
– Applikationen ger en indikation på bullernivån, säger
Bengt Johansson, expert vid Arbetsmiljöverket. Den ersätter dock inte de noggranna mätningar som behöver göras
ute på bullriga arbetsplatser, där risken för hörselskador är
överhängande. Men självklart kan man ha nytta av den, eftersom återkommande exponering för höga bullervärden
kan ge skador.
Arbetsmiljöverkets bullerapplikation är helt gratis.
Fortsatt satsning på Fritt val
R
egeringen har gett Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag
att under 2011 fortsätta stimulera landsting och
kommuner att stärka den enskilde brukarens möjligheter till ökad delaktighet och valfrihet vid förskrivning
av hjälpmedel.
Regeringens målsättning är att Fritt val av hjälpmedel
ska finnas i hela landet.
Hjälpmedelsinstitutet kommer under 2011 att utgöra expertstöd för de kommuner och landsting som vill införa
Fritt val av hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet kommer att
delge erfarenheter från försöksverksamheten och även
vara behjälplig med informations- och utbildningsinsatser.
Hjälpmedelsinstitutet kommer också att samarbeta med
den särskilde utredare som regeringen utsett. I den utredningen kommer man bland annat att titta på hur lagen om
valfrihetssystem, LOV, (2008:962) kommer att möjliggöra
självbestämmande för äldre personer med funktionsnedsättning kopplat till Fritt val av hjälpmedel.
– Det är mycket glädjande att Hjälpmedelsinstitutet får
fortsatt förtroende att stimulera satsningen på Fritt val av
hjälpmedel. Erfarenheterna av vårt tidigare arbete visar
stora möjligheter till utveckling inom området, säger direktör Jan Grönlund.
Läs mer på www.hi.se/frittval eller i VIStidningen 3/2009.
Läs mer på www.av.se/teman/buller
VIS riksförbunds
kontonummer:
Plusgiro 372325-1,
medlemskonto för medlemsavgifter
Plusgiro 8399960-7,
ett allkonto för diverse inbetalningar
Bankgiro 5713 – 9420,
ett allkonto för diverse inbetalningar
Bankgiro 205-8345,
gratulations- och minneskonto. Används vid uppvaktningar och en sista hälsning.
26
Hjälpmedelsinstitutets IT-konferens 2011
Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken i människans
tjänst. Hur användningen av digitala tjänster kan vara till nytta för och också
användas av äldre och personer med funktionsnedsättning.
Allt fler hjälpmedel och konsumentprodukter produceras och blir delar i en
mer och mer komplex teknisk miljö, även i hemmet. Vem ska man fråga när
något går snett?
IT-konferensen kommer att gå av stapeln på World Trade Center i Stockholm den 7 april.
För mer information kontakta VIS kansli, tel: 026-65 00 06 eller e-post: [email protected]
Psst...
Har du en e-postadress...
... men har glömt att ange den
till kansliet?
Hör av dig till [email protected]
så att vi fortare kan nå dig
med information om vad som
händer i förbundet…
Nu finns värvningsmaterial
att beställa från kansliet.
e-post: [email protected]
tel: 026-65 00 06
VIS 1/2011
Krönika: near deaf experience
Precis som vanliga människor
- Mikael Gustavsson om cirkuskonster och bastubilar
U
tanför den första bastun jag kan minnas fanns en
tjusig träskylt. ”In du går här blek och naken ut
du kommer pigg och vaken” Jättemånga år senare
har jag aldrig riktigt känt av den effekten. Det finns inget
finskt att finna i vårt familjeträd. Kanske är det därför jag
bara blir blekare och tröttare i hettan? Den lustigaste bastuupplevelsen inträffade nu i vintras. Vår koreanska bil i
storlek extra small närmar man sig inte hur som helst vintertid. Redan förra vintern lärde vi oss att de droppformade
handtagen i hårdplast befinner sig precis på gränsen till
avstötning vid minus 10 grader. Låskonstruktionen i dörrarna är säkert bra i tropikerna men inte här. Det finns bara
ett handtag som kan hantera lite mera forcerande kraft.
Av någon anledning fanns det lite större budget för att utveckla lås och handtaget till bakluckan. Det är bra synd att
man är vig som en finlandsfärja. Att klättra över baksätet
med vinterkängor och ”michelingubbeklädsel” kräver cirkusaktiga manövrar.
Det var i slutet av november och klimatet hade över en
natt slagit om från plusgrader och regn till en halvmeter
snö och rejält med minusgrader. ”Tiny” som vi kallar tingesten hade fått sova under sitt täcke några dagar. Det var
dags att försöka väcka den till liv. Flitigt grävande och borstande hade nära nog halverat profilen. Nu var det bara
själva bilen kvar, generande avslöjad blek och naken i vintersolen. Försökte charma dörrlåsen med försiktigt nyckelgrävande. Inget
resultat. Lika illa på
andra sidan. Okej är
det så du vill ha det
så.
” Det började bli
alldeles för varmt för
alla dessa kläder. Den
Upp med bakluckknepiga ställningen var an. Det första trapetsnumret kunde
påfrestande även den. slutat i skyddsnätet
om det nu inte vaMen en modig
rit för det att den
mjuka snön bakom
kamikazerörelse
bilen redan var undanskottad. Det blev
lyckades jag till slut fal- frusen asfalt som
fick bromsa upp en
la ner i baksätet.”
ovig
cirkusartist.
Det andra försöket
lyckades så pass att jag fick det ena benet över baksätet.
Några befängda försök att inifrån lyfta upp de små plastplopparna till låsen genomfördes... Men mycket riktigt satt
de orubbliga.
VIS 1/2011
Kunde inte låta bli att tänka på Lasse Åbergs figur StigHelmer Ohlsson när jag stod där gränslandes ett baksäte
fastklämd mot taket. Bakluckan kan öppnas inifrån med
en spak på golvet, men det skulle krävas mycket cirkus att
ta sig dit och tillbaka.
Tack vare ”Tinys” litenhet kunde jag med en framsträckt
hand nå tändningslåset. Jag får elda mig ut, tänkte jag. Den
lilla tusenkubikaren
hoppade igång bara
så där. Nu var det
bara att vänta på värmen som skulle tina
dörrarna och släppa
ut mig.
”Jag får elda mig ut,
tänkte jag. Den lilla
tusenkubikaren
hoppade igång bara
så där. Nu var det bara
att vänta på värmen
som skulle tina dörrarna och släppa ut mig.”
Under tiden gick
grannarna till sina
trista svenska bilar,
öppnade dörrar och
åkte iväg som om det
var en vanlig dag på
kontoret. Försökte se
tillbaka på dem med
samma vardagliga
uttråkade blick. Nu skulle ni kanske tro att värmeanläggningen även den håller tropisk standard... Men så är det inte
alls. Någon på utvecklingsavdelningen måste ha ett skidintresse eller av någon annan anledning konfronterats med
vinter. För värmen den kom igång förvånande snabbt. Det
är bara synd att låsutvecklarna inte haft någon liknande
upplevelse av vinter. Det började bli alldeles för varmt för
alla dessa kläder. Den knepiga ställningen var påfrestande
även den. Men en modig kamikazerörelse lyckades jag till
slut falla ner i baksätet. Det blev lite bekvämare trots allt.
Nu fick jag även lite tid att plåstra om mina knogar som
fått agera kofångare vid mitt första inbrytningsförsök.
Till slut blev jag så uttråkad att jag klättrade över till
förarstolen. Teoretiskt sett skulle jag nu kunna öppna
bakluckan men de då väntande manövrarna till frihet avskräckte.
Bestämde mig istället för att åka omkring lite i min koreanska bastu i väntan på frigivning. Tog en liten tur...
Efter en kvart ungefär ploppade alla fyra låsknapparna
unisont upp! Det var bara att återvända hem, hämta hustrun och sedan åka till affären precis som vanliga människor.
Text: Mikael Gustavsson
27
Avsändare:
VIS
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52
122 33 ENSKEDE
Bli medlem i VIS!
PLATS FÖR
FRIMÄRKE
Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden
organisation som arbetar för vuxendövas intressen och rättigheter.
Som medlem får du:
- VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år
- möjlighet att delta i kurser
- information om vad som händer på både riks- och länsnivå
- gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper med människor med liknande erfarenheter
Ja tack jag vill bli medlem i VIS (150 kronor/år)
VIS KANSLI
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede
Ja tack jag vill ha mer information om VIS
Namn:
Adress:
Tel/texttel/fax:
Välkommen som medlem!
28
VIS 1/2011