Transcript DistriktsNytt nr 3 -05.pmd - Hörselskadades distrikt i Stockholms län

DistriktsNytt
HÖRSELSKADADES DISTRIKT I STOCKHOLMS LÄN
Landstingsankdamm
kontra europeiska vyer?
Den provokativa rubriken ska inte läsas bokstavligt… Vi behöver arbeta med påverkan både i vårt landsting som inom EU,
för att uppnå bättre villkor för människor i allmänhet och hörselskadade i synnerhet.
I ”dammen” har det varit lugnt ett tag
och snart kommer sommaren. Förhoppningsvis är den redan här när ni
läser detta. Någon gång under denna
sommar ska landstinget utvärdera remisstvånget som infördes förra året.
Vi ska bevaka detta liksom att vi ska
försöka göra en egen utvärdering av
den nya strukturen för hörselvården
som fyller ett år i september.
De rapporter som nått oss har inte
varit alarmerande även om det finns
ett och annat som inte fungerat bra.
T.ex. servicemöjligheterna som försvann när man lade ned hörselvårdskliniken på Norrtälje sjukhus m.fl. och
ersatte med den privat drivna mottagningen M&M. Detta ska ha rättats till
under våren.
Också de personer som hamnar på
den s.k. enkla utprovningen har rätt
till grundläggande rehabilitering. Detta
måste också följas upp och bevakas,
vi får signaler om att inte alla får erbjudande om detta.
Vi väntar också på en första signal om
vad landstingets nya upphandling av
hörapparater kommer att leda till.
De europeiska vyerna i rubriken syftar på att undertecknad blivit vald till
NR 3 - 2005
generalsekreterare i EFHOH, dvs.
den europeiska federationen av organisationer för hörselskadade. Jag fick
mina första intryck av arbetet vid det
årliga mötet som hölls i Haag, Holland. Där fanns en imponerande
bredd, med deltagare från många länder. Även nyare EU-medlemmar som
Slovenien och Kroatien fanns med.
Det är mycket som pågår i Europa och
EU just nu, frågor som text i TV, telefoni m.m. Där behövs ett internationellt påverkans- och standardiseringsarbete. Det arbetas på s.k. EU-direktiv, dvs. bestämmelser som ska införas i respektive lands lagstiftning.
Ha en skön sommar vare sig ni firar
den ute i Europa, någonstans i Sverige,
eller rent av hemma länet.
Jan L, ordförande
I detta nummer bl a:
Programöversikt
sid 2
Mini-Safari till Gambia
3
Seminarium om ljudmiljö
3
Lokala föreningar: Södertälje,
Haninge
4
ÖFL
5
Menièreföreningen
6
CI-föreningen
8
Tinnitusföreningen
9
HYViS
10
IGV
11
Textad teater/bio
12
Kötid utprovning hörapparater 12
Redax-ruta
Redaktör: Ulla Sand
Ansvarig utgivare: Yvonne Olsen
Redaktion: DistriktsNytt, Hörselskadades distrikt,
Box 38 180, 100 64 Stockholm. Utkommer med 5 nr per år.
Manusstopp 8 augusti. Nästa nummer beräknas postas 26/8
Övriga manusstopp: 28/10 (postas 18/11), 13/1 -06 (postas 3/2 -06).
DistriktsNytt skickas till medlemmarna i distriktets länsföreningar/intressegrupper samt 10 ex till varje lokalförening.
1
Programöversikt
JULI
Torsd 7 kl 18-20
HYViS pubkväll (sid 11)
AUGUSTI
Torsd 4 kl 18-20
Tisd 23 kl 14-16
Onsd 24 kl 18-20
Torsd 25 kl 16-18
HYViS pubkväll
Menièreföreningens tisdagsträff (sid 6)
Tinnituskamraterna (sid 9)
ÖFL självhjälpsgrupp (sid 5)
SEPTEMBER
Torsd 1 kl 18-20
Tisd 6 kl 14-16
Onsd 7 kl 13-15
Sönd 11 kl 15-17
Torsd 15 kl 16-18
Tisd 20 kl 14-16
Onsd 21 kl 18.00
Onsd 21 kl 18-20
Onsd-torsd 28-29
HYViS pubkväll
Menièreföreningens tisdagsträff
Tinnituskamraterna
SHIBA-träff (sid 11)
ÖFL självhjälpsgrupp
Menièreföreningens tisdagsträff
HYViS föreläsning (sid 11)
Tinnituskamraterna
Tinnitusföreningen kurs
OKTOBER
Tisd 4 kl 14-16
Onsd 5 kl 13-15
Torsd 6 kl 18.00
Torsd 6 kl 18-20
Torsd 13 kl 16-18
Lörd 15
Sönd 16 kl 15-17
Tisd 18 kl 14-16
Onsd 19 kl 16.00
Onsd 19 kl 18.00
Onsd 26 kl 18-20
Menièreföreningens tisdagsträff
Tinnituskamraterna
HYViS föreläsning (sid 11)
HYViS pubkväll
ÖFL självhjälpsgrupp
Hörselskadades dag
SHIBA-träff
Menièreföreningens tisdagsträff
Tinnitusföreningen höstmöte
Tinnitus, Menière och ÖFL föreläsning
Tinnituskamraterna
Alla läsare
önskas en
skön sommar!
Kansliet stängt
Pga personalmöte torsdagar kl. 10.00-11.30
Torsdagen den 16 juni (personaldag)
Sommarstängt fr o m 23 juni - öppnar igen 15 aug
2
DISTRIKTSKANSLIET
Öppettid 9.00 - 16.00
Lunchstängt 11.30-12.30
Telefontid kl 9.00-11.30
(torsd kl 9-10) 08-702 30 50
Besöksadress:
Tideliusgatan 12, 9tr Stockholm
Postadress:
Box 38 180, 100 64 Stockholm
Fax: 08-702 30 59
E-post:
[email protected]
Hemsida:
www.hrf-sthlmsdistrikt.org
Exp/husmor
Kitt Kyhlström-Quist
txt 702 30 60
[email protected]
Kanslichef
Jan-Olov von Wowern
08-702 30 51, txt 702 30 61
[email protected]
Ombudsman
Seija Bexar
08-702 30 52, txt 702 30 62
teltid: tisd-onsd 10.00-11.30
[email protected]
Ombudsman 50%
Annika Hildebrand
tel 08-702 30 53, txt 702 30 63
[email protected]
Ombudsman
Ulla Sand
08-702 30 54, txt 702 30 64
[email protected]
Sekreterare
Birgitta Bernström
08-702 30 55, txt 702 30 60
[email protected]
Seminarium om ljudmiljön i lokaltrafiken
torsdagen den 21 april i Landstingshuset
Jan Lamby, ordförande i Hörselskadades Distrikt, gav bakgrunden till seminariet: Vi är 5000 medlemmar i distriktet. Vi har
olika hörselhandikapp, men vi har alla svårt att klara en del
situationer ute i trafiken.
Ljudnivån har ökat väsentligt på senare tid. Volymen på hörapparaten
kan sänkas, men hjälper ej dem med
ljudöverkänslighet. Att vistas i tunnelbanan är svåruthärdligt, speciellt högtalarutropen är bekymmersamma.
Också vi vill kunna ta del av informationen som ges. Boende intill gator
med busstrafik kan räknas i 1000-tal.
Lidande och besvär av buller måste
minskas! Alla skall kunna använda
kommunala färdmedel och slippa utsättas för extremt buller. Färdtjänst för
flera blir annars nödvändigt till mycket
stor kostnad för Landstinget. Nu drar
färdtjänst 20% av landstingskostnaderna med sina 85000 färdtjänstresor.
Birgitta Igelström från HRF berättade hur det är för oss hörselskadade
i trafiken. Hon åker ofta de olika kollektiva färdmedlen och har stor erfarenhet av svårigheterna för de med
ljudöverkänslighet och tinnitus. Hon
nämnde två tåg, där ljudnivån och utrop dock är föredömliga. “Reginatågen” i Mälardalen och “Tvärbanan”
mellan Alvik och Hammarby sjöstad
är tysta och behagliga.
Från Landstinget talade Göran Ståldal. Han arbetar med att ta fram SLs
handlingsplan i tillgänglighetsfrågor. SL
vill anpassa miljön för så många som
möjligt och få mer nöjda resenärer. År
2010 skall alla kunna “delta i samhället“, som han sade. Alla skall kunna ta
sig till en hållplats och åka kommunalt. De har samråd med handikapprådet. Rörelsehindrade har sina önskemål om hissar, rulltrappor och låga
insteg bl.a. Synskadade har behov av
talande skyltar, allergiker av pälsdjursfria zoner. För hörselskadade är skyltar viktiga på stationer, i vagnar och i
bussar. Nyligen har bussar fått dato-
rer, som håller reda på nästa hållplats,
vilket kan ses på skyltar. Nya vagnar
har bättre ljud- och gångegenskaper
som minimerar gnissel. Modern teknik skapar möjligheter. – I Tokyo hörs
melodisnuttar, olika för alla stationer,
att känna igen och orientera sig efter.
Det är svårt att få jämn ljudnivå. Utrop måste överrösta ingående tåg och
vid hög hastighet fordras även högre
ljud. Synskadade vill ha högt ljud,
hörselskadade vill slippa!
Akustiken är jobbig att hantera. Det
skall talas tydligt i mikrofonerna. Högtalare kanske skall sitta längre ned,
kanske är det bättre med flera små?
De testar olika nivåer. Vid “fara å
färde”-tillbud är ljudvarning bättre än
text, då ljud går fortare.
Aktivgrupp för samråd mellan SL
och hörselskadade fungerar bra. Monica Åberg är vår representant från
HRF.
Näste talare var Magnus Lindqvist
från Stockholms stads miljöförvaltning. Han är stationerad vid tillsynsmyndigheten för tunnelbana och industrianläggningar och sysslar med trafikbuller och luftföroreningar.
180000 Stockholmare exponeras
för trafikbuller. Nu kartlägger man mer
detaljerat än förr ljudnivån i trafiken
och bullret, som tränger in i bostäder
och parker. Man kan nu jämföra
stadsdelar med varandra.
Ekvivalent ljudnivå inomhus är 30
db, maximal är 45 db. Utomhus 55
resp. 70.
Inomhusbuller kan minskas med fönsterisolering. Ca 30000 Stockholmare
har behov av detta. Kostnaden för glas
står SL, kommunen, vägverket eller
fastighetsägaren för. Det är litet olika.
Plank och avskärmningar med nya
Mini-Safari
Gambia
Tinnitusföreningen inbjuder Dig och
Dina vänner och andra intresserade
till en spännande vecka i Gambia 411 november 2005.
Förutom underbara bad i 27° vatten och värmande sol, 30-35° i skuggan kan Du välja på olika aktiviteter
som cykling och vandring, utflykt
med övernattning i exotisk camp,
besök på en SOS-barnby och någon skola, på marknader mm.
Grundpriset per person är endast
4 925 kr i 2004 års pris gällande
frukostpension i dubbelrum. För enkelrum tillkommer 1 400 kr.
Därtill kommer
Särskild flygskatt
395 kr
Miljöskatt
90 kr
Avbeställningsförsäkring 150 kr
Reseförsäkring (rek)
395 kr
Totalt 1 010 kr
Summa 5 935 kr
Anmäl intresse till Ingrid Litzén tel 08744 0716, 642 394, Uno Svensson
08-711 49 19.
Vi skickar gärna mer information.
Ta tillfället i akt och kom med på en
riktig långresa till ett fantastiskt klimat och annorlunda djurliv och kultur.
byggnader kan minska bullret.
Busstrafiken passerar där människor bor. Tung trafik, som ljudmässigt
är värre, har nu förbjudits utom på vissa genomfartsgator. Buller från bussar kan minskas med ändrat körsätt,
gaspådrag däckbuller, aircondition
osv. Hållplatser kan flyttas och gamla
bussar bytas ut. Dessutom gör tätare
bullerkontroller nytta. Spårtrafikens buller kan minskas genom olika åtgärder
som att sänka hastigheter, slipa växlar
och byta ut gamla vagnar mot nya. Detta
kan sänka bullernivån med 4 db.
forts sid 4
3
forts fr sid 3 ”Seminarium...”
När tvärbanan byggdes provkördes
olika vagnar ute på Djurgården. Minimerat buller var en viktig faktor vid
val av vagn. Den nya citybanan som
byggs nu med två nya stationer har
”akustiker” med som skall övervaka
ljudmiljön. Tunnelbanan vid Centralen,
Östermalmstorg och depåområdena
är utsatta för något som kallas ”kurvskrik”. Gnissel och kurvskrik skall aldrig accepteras!
Om bullrets effekter på hälsan talade professor Birgitta Berglund.
Hon kom från psykologiska institutionen vid Stockholms Universitet och
Institutet för miljömedin.
Vad händer vid olika decibel?
För god sömn med fönster på glänt är
gränsen 30 db.
För 100% förståelse av tal på en meters håll är gränsen 35 db. För ganska bra förståelse av tal på en meters
håll är 45 db gräns. 10-25% är ganska mycket störda vid 50 db. Vid 55
db är 10-25% mycket störda.
Barns inlärningsförmåga försämras vid
60 db.
Vid 65 db blir röstansträngningen ohälsosam vid tal inom en meter. Vid 65
db finns också risk för att drabbas av
högt blodtryck. Vid 80 db finns EUdirektiv att använda hörselskydd på
arbetsplatser.
De medicinska riskerna med att utsättas för buller är framför allt hörselskador, högt blodtryck och i förlängningen därav hjärtinfarkt. 3 % av hjärtinfarkterna kan härröras från buller
som är mer än 65 db. Dessutom finns
risker för negativa hälsoeffekter på
kommande generationer!
En psykofysiologisk effekt av buller
är stress. Detta är alarmerande ur samhällssynpunkt. Man upplever bullerstörning negativt. Kommunikationen
mellan människor försämras liksom
prestation, produktion och mänsklig
utveckling. Därutöver kommer sociala, kulturella, estetiska och ekonomiska effekter av buller.
Första målet, det viktigaste, är att
4
skydda de känsligaste individerna.
Främst står barn och ungdomar. Vart
fjärde svenskt barn mellan 0-14 år bor
i trafikbullerutsatta lägenheter. Sedan
kommer hörselskadade, äldre individer och skift- och nattarbetande.
Det andra målet är att skydda övrig
befolkning. Detta är något nytt. Tidigare har man utgått från vuxna,
normalhörande när normer satts.
Vad gäller buller av trafik skall man
sträva efter att komma under 65 db i
bostadsmiljöer. Tysta områden utomhus och en tyst del i lägenheten behövs för psykisk återhämtning.
Professorn slutade sitt anförande
med att säga, att buller borde straffbeläggas. Vad är viktigast, frågade hon,
transportsystem eller människor?
Kerstin Berglund,
sekreterare IGV
Lokala föreningar
Lokala föreningar Loka
Haninge
Den 20 augusti startar vi hösten med
att tillsammans med massor av andra
föreningar i kommunen delta på Haningedagen på Rudanområdet med
informationsbord bl a.
Vi i Haningeföreningen önskar alla
en riktgt trevlig och skön sommar!
Söder
tälje
Södert
Kör bildad
- men vi vill bli fler!
Till alla er som inte kunde komma
den 19 maj: Vi bildade en kör och
vill gärna bli fler, inte minst män!
Vi sparkar igång i september, men
innan dess ses vi en andra gång för
att stämma av olika uppdrag som vi
fått att undersöka främst olika lokalmöjligheter.
Det blir tisdagen den 30 augusti kl
18.00, Tideliusgatan 12, entréplan
till höger om hissarna (restaurangen).
Hör gärna av dig om du har några
frågor, tel 744 07 16 el 642 39 41
(telsvar).
Ingrid Litzén
Nu har sommaren börjat och vi hoppas givetvis på fint väder med mycket
sol och bad.
Tack alla som jobbar i föreningen, nu
kommer en välbehövlig semester.
Vi inleder hösten med traditionell
Surströmmings- och sillfest söndagen den 18 september kl. 13.00 i
Humlan. Återkommer med höstens
övriga aktiviteter i nästa nummer av
Distriktsnytt.
Ha en trevlig sommar!
Hörselinformatörer
kan bokas!
Via distriktskansliet kan du boka
en informatör till medlemsmöten
eller till allmänheten om hörselfrågor och distriktets verksamhet.
Kontakta kansliet tel 702 30 50 (kl
9.00-11.30), fax 702 30 59 eller
[email protected] för att
boka en informatör.
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsfören
Intresseföreningen
Öv
er
k änslighe
t F
ör Ljud (ÖFL)
Över
erk
änslighet
För
i Stockholms Län
En SPA-resa
För oss ljudöverkänsliga handlar det i
hög grad om att må så bra som möjligt för att kunna hantera vårt problem
på bästa sätt. Därför provade jag och
min fru nyligen ett besök på ett SPAhotell i Pärnu, Estland. I vistelsen ingick också vissa behandlingar.
Resan gick med båt från Stockholm
till Tallin och därifrån 2 timmars bussresa till Pärnu. Båtresan innebar ljudmässigt inga stora problem. Bussresan
var jag lite rädd för. Det visade sig dock
att bussen var en stor turistbuss och dom
Estniska huvudvägarna är numera i
mycket bra skick. Ljudmässigt inga
större problem där heller.
○
Ljudöverkänsliga!
ÖFLs
självhjälpgrupp
träffas i kafferummet på distriktets
kansli, Tideliusg. 12 plan 9
kl 16-18:
25 augusti, 15 september,
13 oktober, 10 november,
8 december
OBS! ÄNDRADE TIDER!
Vi har nu senarelagt våra möten för
ÖFL självhjälpsgrupp under hösten.
Det gör att även yrkesverksamma
har möjlighet att besöka oss.
Gamla och nya deltagare är
hjärtligt välkomna!
För vidare information kontakta
Monica Åberg, tel 550 357 67.
tentemperatur. Allt som man kan tänkas behöva finns inom anläggningen.
Vi var dock ofta ute i Pärnu och shoppade. Vissa varor är billiga. T.o.m.
mycket billiga. Speciellt varor som produceras inom landet.
Slutet av veckan närmade sig hastigt. Vi fick åter göra ett läkarbesök
för uppföljning och utvärdering. Nog
hade behandlingarna gjort verkan. Min
nacke och axlar är mycket bättre. Likaså min musarm. Jag kan nu föra armen bakom ryggen och lägga handen
där vilket var förenat med hög smärta
tidigare.
Vi hade en skön och avkopplande
vecka. Estländarnas trevliga och gästvänliga sätt bidrog till att vi trivdes alldeles utomordentligt bra. En minnesvärd resa som vi gärna gör om.
Åke G.
Vi installerade oss på hotellet som
heter Tervis. Det är egentligen tre hotell som är sammanbyggda med gångbroar. Det är olika anläggningar och
aktiviteter i hotellen och man kan alltså
nå alla via gångbroarna.
Följande morgon fick vi besöka en
läkare. Hon gjorde en intervju och en
undersökning. Hon gjorde i mitt fall
upp en behandlingsplan för min onda
nacke och axlar och ”musarm”. Följande behandlingar ingick:
- Massage
- Vax- och paraffinbehandling
- Magnetbehandling
- Varmt bubbelbad med örter
Alla förmiddagar under veckan var
upptagna med dessa behandlingar.
Eftermiddagarna kunde vi ägna oss åt
”fria” aktiviteter. T.ex. att simma i hotellets bassäng som hade förhöjd vat○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Presentation
Mitt namn är Yarella Safar, jag är 24
år och kommer ursprungligen från
Chile. Jag kom till Sverige en kall vinterdag när snön föll i december 1986.
Jag bor i Upplands Väsby tillsammans
med min make, Yakob. Vi har varit
gifta i två år men vi har inga barn...än.
Vi har däremot en massa syskonbarn
båda två och det räcker med dom så
länge!
På fritiden tycker jag om att umgås
med min familj som är det viktigaste i
mitt liv.
Jag var ett så kallat ”öronbarn” och
jag hade jämt öroninflammationer när
jag var liten. På grund av alla dessa
infektioner fick jag en hörselskada i
mitt vänstra öra och har blivit opererad två gånger. Första gången, 1993 i
Kristianstad, fick jag en ny trumhinna.
Det var underbart att kunna höra vad
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
fröken sa utan att behöva sitta längst
fram och kunna höra vad kompisarna
sa utan att behöva läsa läppar hela tiden! Men den lyckan var kortvarig och
efter några år var det dåligt igen.
Sista operationen, år 2000 på Karolinska sjukhuset, blev lyckad. Jag har
en väldigt duktig och underbar läkare
som heter Dan Bagger-Sjöbäck, han
gav mig en ny trumhinna och skrapade
bort kalkbildningar i hörselgången. Nu
hör jag jättebra....nästan för bra.
Jag har tinnitus och är ljudöverkänslig.
Jag har haft tinnitus så långt tillbaks
jag kan minnas. Mamma har berättat
att när jag var liten brukade säga att jag
hade lastbilar som tutade i öronen. Nu
har jag fem olika ljud; två olika pip,
brus, hjärtslag och knaster. Jag vet
alltså inte hur det är att inte ha tinnitus.
Det är både på gott och ont.
Min ljudöverkänslighet har jag också
forts sid 6
5
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsfören
forts fr sid 5 ”Presentation”
alltid haft, men jag tycker personligen
att det har blivit värre med åren. Ibland
känner jag inte ens av den och ibland
kan jag inte ens fungera normalt. Vissa
dagar kan jag inte ens gå utanför dörren och vissa dagar kan jag till och
med lyssna på freestyle!
Det senaste året har jag blivit aktiv
medlem i HRF och nu sitter jag i styrelsen för ÖFL. Anledningen till att jag
blivit aktiv medlem inom just ÖFL och
inte Tinnitus är att jag anser att det finns
så många som håller på med att sprida
kunskaper om tinnitus och det finns
så många som forskar inom just det
området. Men inom ljudöverkänslighet finns det inte så mycket kunskap
och forskning och där tänker jag bidra med att sprida min kunskap till, bl.a.
barn och ungdomar.
Min mamma är döv på ena örat och
har bara 20% kvar så sitt andra öra,
hon har också tinnitus och är ljudöverkänslig. Min lillasyster har blivit
opererad åtta gånger och hon har
också tinnitus och är ljudöverkänslig.
Min storebror har lite nedsatt hörsel
och tinnitus. Jag har alltså en väldigt
förstående pappa som har fått stå ut
med mycket på grund av våra öronbekymmer! Nu när jag är gift är det min
man som får ta hela smällen! Det är
viktigt att de som står en nära vet vad
som är fel och att de vet vad de ska
göra, för att göra vår tillvaro bättre.
Våra problem syns ju inte! På mitt
jobb brukar mina kollegor skämta om
att de ska specialbygga en neonskylt som
jag ska få ha på huvudet så att de ska
komma ihåg att jag ibland inte hör och
att jag ibland har hemska dagar.
Det är även viktigt att man tar hand
om sig själv när man har dåliga dagar.
Att man pysslar om sig själv och kan-
Menièreföreningen
Ménière för den intresserade
- en lekmans jakt på kunskap
”Meniere’s disease is one of the most
debilitating diseases experienced by
people who survive any illness.”
— Anderson och Harris, studie publicerad i Otology & Neurotology,
november 2001
Innan du läser denna artikel är det
viktigt att du förstår att syftet med den
är att skapa debatt och ge dig infallsvinklar att ta upp med din läkare. Där-
Menièreföreningens
tisdagsträffar kl. 14-16
Jämna veckor på Tideliusgatan 12, 9 tr:
23 augusti, 6 och 20 september,
4 och 18 oktober, 1 och 15 november
Vi fikar, utbyter erfarenheter om menière/yrsel, hjälper och stöttar varandra.
Ring gärna:
Yvonne Olsen (ordf) 590 329 21, Lena Nilsson 531 753 22
Välkommen!
ske ger sig den där ansiktsbehandlingen eller fotvården som man velat
ha. Eller bara vara hemma och ta hand
om sig själv och att man tillåter sig själv
att säga nej ibland.
Det finns dem med tinnitus och ljudöverkänslighet vars hela tillvaron har
vänts upp och ner. Det finns dem som
inte ens kan leva ett normalt liv, det
finns de som är socialt handikappade
på grund av sina bekymmer.
Jag har lyckats vända mina problem
till en fördel där jag kan hjälpa andra
genom att bidra med mina kunskaper
och erfarenheter och på så sätt hjälpa
till att förebygga tinnitus och ljudöverkänslighet i vårt samhälle.
Det var allt från mig för denna gång!
Kram på er alla Porslinsöron och ta
hand om er själva så att ni kan ta hand
om varandra också!
Yarella Safar
Bilagor medföljer till medlemmar i
Menièreföreningen.
emot ska du aldrig påbörja någon form
av behandling, vare sig medicinsk eller annan, utan att ha konsulterat läkare/öronspecialist först. Denna artikel är absolut inte till för självmedicinering eller självdiagnostisering. Artikeln är skriven av en lekman och inte
av en medicinsk utövare.
När jag fick tinnitus (det första
symptomet jag märkte) bestämde jag
mig snabbt för att inte söka något om
det på Internet. Jag höll det löftet i ett
år, sedan kände jag att jag skulle orka
med att sålla bland all information och
började intressera mig för rön från hela
världen. Det man ska komma ihåg
med Internet är dock att man måste
vara källkritisk och beakta att människan till naturen oftare uttrycker sig
om negativa erfarenheter än positiva
sådana. Därför måste man ta domedagshistorier med en nypa salt och
forts sid 7
6
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
forts fr sid 6 ”Ménière för den...”
snabbt gå vidare. Sjukdomen får inte
bli en självuppfyllande profetia. Även
beaktat detta är det svårt att som lekman navigera mellan anekdoter, reklam, myter och beprövad vetenskap.
Ett första riktmärke är att kolla upp
om en studie finns med i PubMed. Det
är dock i sig ingen garanti då studien
ändå kan ha flera brister. Många studier är inte dubbelblinda och saknar
kontrollgrupper. Är man intresserad
kan man dock lära en hel del på vägen. Viktigt är bara att bibehålla en
sund portion skepticism samtidigt som
man bibehåller positiva, men realistiska, förhoppningar om sitt eget sjukdomsförlopp.
Det verkar finnas en hel del differentialdiagnoser som ska uteslutas innan diagnosen Ménières kan ställas
(med tonvikt på yrsel och tinnitus):
borrelia, inflammation på balansnerven (vestibularisneuronit), godartad
lägesyrsel (BPPV=Benign Paroxysmal
Positionell Vertigo), akustikusneurinom (tumör på hörselnerven), multipel skleros (MS), sekundär hydrops
(hydrops av känd orsak, t.ex. p.g.a.
allergi, migrän, fosfolipidsyndrom, labyrintit etc.), herpes simplex virus,
dysfunktion hos örontrumpeten, lesion
i innerörat (lesio auris interna), autoimmun inneröronsjukdom (AIED),
akut öroninflammation (akut otit), infektioner, sköldkörtelproblem, diabetes och systemisk lupus erythematosus. Allt enligt medicinska källor på
Internet. Poängen är att läkarna inte
får vara allt för snabba med att ställa
diagnosen Ménières sjukdom.
Vid ställande av diagnosen Ménières, och uteslutande av differentialdiagnoser, finns bl.a. följande undersökningar att tillgå: tonaudiometri (hur
har hörandet i de låga respektive ljusa
frekvenserna påverkats), talaudiometri (taluppfattning), elektrocochleografi (ECoG, en metod som mäter de
elektriska signaler som uppstår i innerörat när örat stimuleras med ljud, ob-
Länsföreningar
Länsföreningar
jektivt test av endolymfatisk hydrops),
glycerol-/ureatest (skall ge hörselförbättring p.g.a. osmotisk inverkan på
endolymfatisk hydrops), kaloriskt
prov, elektronystagmografi (ENG)/
videonystagmografi (VNG), rotationsprov, posturografi, tympanometri, otoakustiska emissioner, magnetröntgen,
hjärnstamsaudiometri och blodprov
(Hb, LPK, TPK , diff , SR, CRP, borreliaserologi i blod, LP etc.). Den som
önskar mer information om dessa undersökningsmetoder kan genom sökningar på t.ex. Google snabbt hitta mer
information på sjukhusens och sjukhusuniversitetens webbplatser.
Bland de första slutsatser jag drog
var att Ménières troligtvis skall betraktas som ett samlingsnamn för ett flertal sjukdomar med samma eller väldigt snarlika symptom. Hur kan man
annars förklara den stora flora av behandlingar som visat sig verksamma,
fast bara på en begränsad mängd patienter.
Behandlingar och mediciner som
haft god effekt (en del mer för mer
långtgående behandling och en del för
tillfällig behandling av symptom) på en
del patienter: vätskedrivande medicin
(exempelvis hydroklortiazid (Esidrex),
bra att känna till är att furosemid
(Furix) är ototoxiskt — vid användande av diruetikum behöver ofta kaliumtillskott intas), karbamid (starkt
vätskedrivande), den bärbara tryckpulsgeneratorn Meniett, prednison
(antas indikera att orsaken till symptomen är autoimmun), metotrexat (ett
celldödande medel, sätts in om pred-
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsfören
nison visat sig verksamt mot rubbningar i immunförsvaret. Etanercept
och infliximab är aktiva substanser
som börjat användas som alternativa
inflammationshämmare.), aciklovir/
famciklovir/valaciclovir (antivirala medel), betahistin (ökar genomblödningen i innerörat, säljs under namnet
Betaserc eller Serc), antihistamin
(meklozinklorid (Postafen)/prometazinklorid (Lergigan)/fenylpropanolaminhydroklorid (Rinomar) — också
vestibulärt sederande), proklorperazin
(Stemetil, även det mål illamående och
kräkningar), histamin (paradoxalt nog
även det ibland), saccotomi (dränageoperation), andra operationer, mältat
havre (antisekretorisk faktor, mältat
havre:”SPC-flakes”, ansökan om
SÄR-NÄR (livsmedel för särskilda
näringsändamål) kan göras till landstinget), TRT (Tinnitus Retraining
Therapy, överläkare Idrizbegovic på
hörselkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är utbildad)
mot tinnitus, KBT (Kognitiv Beteendeterapi) mot tinnitus — finns bland
andra som självhjälpsbehandling via
Internet, utbyte av mediciner om ototoxiska mediciner intas, reducerat
saltintag (det pratas ofta om en dagsmängd om 500-1500 mg (0,5-1,5 g)
— viktigt är att observera att natrium
tillsatts till de flesta färdigprodukter
som säljs i livsmedelsbutiker, att sluta
använda bordssalt är bara en liten del.
Kraftigt begränsat saltintag ska endast
ske under kontroll av sjukvårdspersonal.), alprazolam (lugnande medel,
enligt en studie fick 76% av deltagarna
minskad tinnitus), n-acetylcystein (mot
tinnitus), natriumenoxaparin (mot tinnitus), misoprostol (se studie av Yilmaz från 2003, används annars för att
läka sår i magsäcken), diazepam (vestibulärt sederande medel), lidokain
(mot tinnitus, kortvarig effekt), behandling av allergier, maskers (t.ex.
från Starkey, hjälper vid tinnitus), sjukgymnastik mot muskelspänning, behandling av temporomandibulär dysforts sid 8
7
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
forts fr sid 7 ”Ménière för den...”
funktion (TMD), hormonbehandling
(för en del kvinnor), fria radikaler
(forskare Takumida, Japan, 2003),
Vestibular Rehabilitation Therapy
(VRT) och mikrovaskulär dekompression (MVD). Som sista utväg finns
också destruktiva och irreversibla ingrepp som avskärning av balansnerven
eller insprutning av den ototoxiska
antibiotikan gentamycin i örat.
Sammanfattningsvis får alltså bredden av alternativ mig att bli av den
åsikten att Ménières inte är en utan
ett flertal sjukdomar som manifesterar sig på samma sätt. Å andra sidan
är det ju så att Ménières är känt för
att spontant förbättras periodvis. Man
kan få dagar, veckor, månader eller
t.o.m. år (med lite tur!) med förbättrade symptom. En del får t.o.m. helt
symtomfria perioder. Det kan vara så
att man provar olika behandlingar när
det är som sämst och i princip bara
kan bli bättre. Det finns alltså många
anledningar till att det är svårt att nå
några egentliga slutsatser. Problemet
är att många studier inte är randomiserade och dubbelblinda. De saknar
ibland också kontrollgrupp. Det finns
dock all anledning att vara ödmjuk
oavsett vilken teori man representerar. Som läkare är det också viktigt att
inte låta diagnosen inskränka behandlingsalternativen allt för mycket. Det sker
en hel del intressant forskning som det
är värt att hålla sig ajour med.
I USA förefaller det vara relativt
vanligt att läkemedel skrivs ut för ”off
label”-användning, d.v.s. för att användas mot annat än det som specificerats på etikett eller bipacksedel. Det
är naturligtvis ett förfarande som är
tveksamt, dock ibland med förvånade
resultat. Men resultaten kan dock inte
tolkas på ett rimligt sätt om inte en studie genomförts enligt konstens alla
regler. Ett sådant läkemedel som för
närvarande studeras är gabapentin
(Neurontin, en antiepileptika).
Den som är intresserad av att läsa
8
Länsföreningar
Länsföreningar
mer om mediciner vid tinnitusbesvär
rekommenderas att läsa boken ”Tinnitus: Questions and Answers” av
Jack Vernon. Bl.a. antidepressiva läkemedel, t.ex. nortriptylinklorid, som
kan hjälpa gås igenom. Värt också att
notera är att ljudalstrare (”sound
soothers” på engelska) brukar ha en
positiv effekt på tinnitus. Avseende
tinnitus är Robert A. Levine och Susan
Shore intressanta forskare, bara för
att nämna två namn. I Australien är
Neuromonics i ropet.
Vill du läsa mer om aktuell forskning kring tinnitus och Ménières, gå
till www.tinnitusawareness.info och
klicka på ”research”. Läs bland annat
om transcranial magnetic stimulation,
electrical stimulation och residual Inhibition. Läs också om tinnitusforskning på www.ata.org/research/
research.html.
Vad som triggar skov av Ménières
verkar vara individuellt, men bl.a.
stress, salt, koffein, nikotin, alkohol,
ändringar i barometriskt tryck (den
intresserade kan söka på biometeorologi) och allergier brukar nämnas.
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsfören
I oktober 2004 publicerades studien
”Stress as a trigger of attacks in Meniere’s disease. A case-crossover
study” gjord vid Karolinska Universitetssjukhuset. Abstrakt finns på
www.pubmed.org.
Det femte internationella symposiet
om Ménières sjukdom hölls i Kalifornien 2-5 april. För mer information om
aktuella nyheter, besök www.hei.org/
menieres/md2005.htm och www.
prospermeniere.com.
Ménièreföreningen i Stockholm
(www.hrf-sthlmsdistrikt.org/meniere),
den enda i Sverige, har drygt 200 medlemmar. Den brittiska ménièreföreningen (www.menieres.org.uk)
har 5 500 medlemmar.
Huvudsakliga källor för denna sammanställning:
www.netdoktor.se,
www.internetmedicin.se, www.hrf.se,
www.onh.lu.se/pat/,
www.pubmed.org,
www.sahlgrenska.se,
www.vestibular.org, www.tchain.com,
www.menieresinfo.com,
www.entdr.com och www.fass.se.
Lars Johansson
Coc
hlea im
plant
atCochlea
implant
plantatföreningen
Cochlea
implantatföreningen
önskar alla en
riktig skön och vilsam
sommar!
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Tinnitusföreningen
Tinnituskamraterna
Vår självhjälpsgrupp fortsätter enligt
nedanstående schema. Nya och
”gamla” tinnitussare hälsas hjärtligt
välkomna till Hörselskadades
distrikt, Tideliusgatan 12, 9 tr
(Rosenlund) till höger om hissarna.
Fem minuters gångväg från pendeltåg, Södra station, och buss nr 4
stannar utanför på Ringvägen.
Vart tog energin
vägen?
Att vi som är hörselskadade på något
sätt vet ju hur mycket energi det går
åt för att lyssna och avläsa. Resultatet
blir en trötthet som många gånger blir
svår att hantera. Drabbas vi dessutom
av någon annan krämpa utöver
hörselskadan så har vi nästan ingen
reserv av energi kvar, då känner vi oss
helt orkeslösa. Detta tilltar med åldern.
Onsdagar
kl 13-15
7 september
5 oktober
9 november
Onsdagar
kl 18-20
24 augusti
21 september
26 oktober
23 november
För mer information v g kontakta
Tinnitusföreningen
Kerstin Nelsäter
tel o txt 580 332 32,
[email protected]
Det är lätt att glömma att vi har så lite
reserver att ta av som hörselskadade.
Jag själv har inte ens tänkt tanken
tidigare. Jag har bara blivit tröttare och
tröttare. När någon frågat hur jag mår
så har jag svarat att jag är så trött.
Och då har jag oftast fått svaret tillbaka
att det är jag också. Vid sådana
tillfällen kände jag mig frustrerad,
skyldig och gnällig.
Men det gör jag inte längre, för nu vet
jag varför jag är så trött. Jag har slutat
att stå till svars för hur jag mår. Jag vill
inte förklara för andra. För det är bara
jag som vet hur jag mår.
För mina allra närmaste vänner kan
jag berätta, för de förstår och känner
mig och vet vem jag egentligen är.
Jag vill sluta dessa rader med att säga:
Att det är tack vare mina fina vänner
som jag fått den extra kraft och energi
som jag behövt för att orka skratta!
Tack för att ni finns!
Minvor Lundberg
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsfören
Bilagor medföljer till medlemmar i
Tinnitusföreningen.
Presentation av mig
Mitt namn är Gunnel Hertéus och jag
är vald som ersättare i styrelsen. Jag
är gift, har en son och en dotter och
är farmor till två pojkar. Har hörselnedsättning sedan 6 år tillbaka och min
tinnitus fick jag några år senare p g a
stress. Min tinnitus är ganska konstant
men ibland kan den öka för att sedan
återgå till det ”normala”. Jag har faktiskt vant mig med den.
Mina intressen är musik, promenader
och att gå på museer. Att åka till vårt
fritidshus är en underbar avkoppling
för mig. Där odlar jag grönsaker och
blommor och när vädret är vackert
åker vi ut på sjön vilket är rogivande.
Min man och jag tycker om att resa,
just nu håller vi på och planerar vart vi
skall åka i höst.
Tinnituskamraternas självhjälpsgrupp
har varit mycket positivt för mig, efter
att ha varit där mår jag mycket bättre.
Vattengympan på Röda Korsets sjukhus har varit både skönt och roligt, jag
ser fram emot starten i höst redan.
Hjultorget brukarmässa
Stockholmsmässan
22-24 september 2005
Kl 9-17 (lördag 9 - 15)
Fritt inträde
Arrangörer: Rekryteringsgruppen
Aktiv Rehabilitering och Stockholms läns distrikt av Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade
(RTP-S)
9
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsfören
HYV
iS Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län
HYViS
Vilka är vi i HYViS styrelse? Några kommer här, resten senare....
Berit Hagström, ordförande
Jur.kand, arbetslös
men kan bli skogsbrukare igen. Sextiotalist.
Intressen: Mina
vänner, konst, persiska mattor, skytte, motorsågning, vedhuggning, linedance, promenader, att läsa - gärna
filosofi, matlagning helst italienskt, ut
och lufta Amazonen.
Specialintressen: HYViS (där jag är
ordförande sedan 2001)
Aktuella mål: Jobba för att landstinget
ska ge utvidgad rehabilitering till alla
Anna Wahlberg &
Johnny Kedland!
Stort grattis
till utökning i
familjen i form av
en liten kille!
10
○
○
○
○
○
Ubah Robleh, ledamot
Jag är sjuttiotalist (33) och arbetar sedan december 2004 som projektledare på HYViS med projektet” Hörselskadade med invandrarbakgrund”.
Jag håller även i
SHIBA gruppen
(Svenska hörselskadade med invandrarbakgrund)
som har träffats en
gång i månaden sedan 1999.
Sociala frågor har under en lång tid
varit viktiga för mig och det är anledningen till att jag utbildade mig till socionom och jag har även arbetat som
socialsekreterare inom olika områden.
Styrelsearbetet är nytt för mig och jag
tycker det är jättekul att få vara
med och påverka föreningens verksamhet.
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
Daniel Widholm, ersättare
Arbetar sen 16 år tillbaka på Ernst &
Young´s Kontorsservice.
Är sjuttiotalist (35).
Har varit ungdomsledare inom HiSUS
och aktiv i styrelserna på ungdomssidan och även kolloledare ett par år tills
en dag då jag kände att det var för
mycket så då började jag trappa ner.
Men nu har jag fått suget tillbaka så
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
○
får se om man kan tillföra HYViS nått.
På min fritid läser jag böcker eller håller på med min hemsida (www.
widholm.org) samt min blogg. Ser
även mycket på bio eller dvd-filmer.
Familj: Sambon Maria och katterna
Grim och Tornardo kallas för Torre.
Vi åker skidor på vintern och en annan solresa kan det bli men när våren
och sommaren dyker upp så blir det
golf för hela slanten! Har spelat i 3 år
och det är det roligaste jag vet.
Det var allt … Hoppas vi ses!
○
○
Gunilla Holm, ledamot
Jag är född och uppvuxen i Stockholm.
På 70-talet blev jag
”gröna vågare” och
flyttade upp tillsammans med min familj
till Ångermanland. Vi hade en getfarm
där jag gjorde getost och mese. Jobbade också på det lilla biblioteket i
byn. Utbildade mig till bibliotekarie
sent i livet och har nu jobbat som det
de sista 15 åren. Och nästa år går jag
i pension (förtiotalist), då ska jag lukta
på blommorna under korkeken! Jag
har 2 barn och 6 barnbarn.
○
○
yrkesverksamma hörselskadade, pusha på kongressbeslutet om en juridisk
ombudsman på HRF så att det snart
blir verklighet, efterfrågan är stor.
Att lobba inom fackförbund, för att
öka förståelsen vad det innebär att vara
hörselskadad.
Är ledamot av AR-Delegationen (Delegationen för arbetslivsinriktad rehabilitering) vid länsarbetsnämnden i
Stockholms län. Just nu pågår en drive
hur man ska förmå fler arbetsgivare
att anställa funktionshindrade.
Ser med spänning på HYViS projekt,
Hörselskadade med invandrarbakgrund,
som beräknas bli klart till hösten.
HYViS i samarbete med ABF erbjuder studiecirkel:
TSS konversation
Detta är en cirkel för dig gått TSS-kurser och som vill träna det du lärt dig.
Vi använder oss av Tecken Som Stöd och pratar kring olika teman.
Cirkeln: 10 gånger med 2 studietimmar, kl 18.00-19.45
på Hörselskadades distrikt, Tideliusg. 12, 9 tr
Start: Onsdagen den 7 sept. kl 18
Cirkelledare: Anna-Karin Wiking-Scheutz
Pris: 400 kr (fika ingår)
Sista anmälningsdag: 15 augusti
Anmälan: på tel 702 30 54 (OBS! ej 20/6-29/7), txt 702 30 64,
fax 702 30 59 eller [email protected] .
Begränsat antal deltagare!
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsföreningar
Länsfören
Onsdag 21 september
Torsdag 6 oktober
kl 18.00
i aulan, Tideliusgatan 12, entréplanet (Rosenlund)
kl 18.00
på Blekingegatan 28 A
SHIBA
Hur kan
psykoterapi hjälpa?
Svenska hörselskadade med
invandrarbakgrund
Den hörselskadade
och arbetslivet:
Runa Gustavsson är leg psykolog
och leg psykoterapeut och kommer
berätta allmänt om vad psykoterapi
kan vara och om olika psykoterapimetoder.
Runa är själv hörselskadad, och har
en egen privat mottagning i Stockholm. Hon har erfarenhet även av arbete med hörselskadade, bl a tidigare
som psykolog vid en hörselklinik.
Söndagar kl 15-17
Hur mår
yrkesverksamma
hörselskadade?
Vi bjuder på frukt och vatten.
Skrivtolk är beställd.
11 sept, 16 okt,
13 nov, 11 dec
på Tideliusgatan 12, plan 9
(Rosenlund)
Vi träffas och fikar och pratar om
vår situation som hörselskadad med
invandrarbakgrund.
Du behöver inte anmäla dig – det är
bara att komma!
Välkommen!
Föreläsning med professor
Gunnel Backenroth Oshako.
Skrivtolk är beställd
Frukt och vatten serveras
Samarrangemang:
HRF HYViS, Hörselskadades
förening i Stockholm, VIS
Välkommen!
Intressegrupp Intressegrupp Intressegrupp Intressegrupp Intressegrup Intressegrup
Intressegruppen för
HYViS pubkvällar
på
SHAMROCK
Folkungagatan 102
(nära korsningen Renstiernas gata)
Torsdagar kl 18 - 20:
7 juli, 4 aug, 1 sept,
6 okt, 3 nov, 1 dec
Kom och snacka lite, ta en öl,
cola eller kanske ät en bit.
Kolla om vi sitter ”Whisky-rummet”
(om det inte är bokat av andra),
annars finns vi vid andra bord.
Välkommen!
Gr
avt hör
selsk
adade oc
h
Gra
hörselsk
selskadade
och
Vux
endö
va IG
V
uxendö
endöv
IGV
Våren kom
sent men hoppas på en skön sommar.
Skriver detta i mitten av maj, så
mycket har inte hänt sedan sist, årsmötet förflöt lugnt. Det blev inte många
som kom med på bussresan, men tack
vare en pensionärsförening kom vi
ändå iväg.
När jag skriver detta har resan ej varit, referat kommer att finnas i cirkulär
nr 3 som medföljer som bilaga till våra
IGV-medlemmar.
Nu avvaktar vi hur många som vill
komma med på resan till regionalträffen på Västanviks folkhögskola i Leksand. Sista anmälningsdag var 8 juni,
men vi kan nog ta emot anmälan någon dag senare, om du kontaktar mig
eller kansliet.
Våravslutning har det varit den 1 juni,
mer om det i nästa nummer.
Se också en artikel som Kerstin Berglund, vår nya sekreterare skrivit, från
seminarium om ljudmiljön i lokaltrafiken.
Vi har inte ännu fastställt höstens program, det kommer i nästa nummer och
cirkulär.
Har du frågor om IGV kan du kontakta mig på texttel 7982876 eller
taltel via 90165, begär 7982876, epost [email protected].
Jag vill önska alla en skön sommar
med sol, värme och vila så återkommer vi efter detta med stärkta krafter.
Ingrid Bengtsson
11
Textad teater
Hjälp med
hörselslingor
Påklädaren
11/9 kl 16:00
28/9 kl 18:00
Stockholms Stadsteater
Uno Svensson har gått en kortare
utbildning hos Pontus Egerö AB för
att lära sig testa fasta hörselslingor
inom distriktets verksamhetsområde.
Han kan göra smärre justeringar och
informera personal om hur slingor
fungerar.
Föreningarna i distriktet kan kontakta Uno på tel 711 49 19 (telsvar)
i arbetet för bättre slingor och kunskap om slingor i kommunerna.
Jag är min egen fru
28/8 kl 18:00
Tolvskillingsoperan
5/10 kl 18:00
20/10 kl 18:00
10/11 kl 19;00
1/12 kl 18:00
16/12 kl 18:00
Väntetider för utprovning av hörapparat
Uppgifter hämtade på Internet 050602 (www.vantetider.sll.se/
index.asp?meny=extend&id=1). Siffrorna anger antal veckor
AB Hearing
123
123
123
12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234
12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234
12345678901234567890123456789012123456789012345678901234567890121234
123456789012345
123456789012345
123456789012345
väntetid utan förtur
inom parentes väntetid 050408
väntetid med förtur
20 (20)
4 (4)
Järva Närsjukhus
1234567890123456789012345
1234567890123456789012345
1234567890123456789012345
1234
1234
1234
1234
LIC Audio Sthlm city
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
LIC Audio Sundbyberg
1234567890123456789012345678901212345678901234567890
1234567890123456789012345678901212345678901234567890
1234567890123456789012345678901212345678901234567890
123456789012345678901234567890121234567890123456789
123456789012345678901234567890121234567890123456789
123456789012345678901234567890121234567890123456789
M&M Hörsel Norrtälje
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123
1234
1234
1234
11 (7)
1 (1)
21 (16)
21 (16)
22 (15)
22 (15)
16 (16)
1 (1)
12345678901234567890123456789012123456789012345678
12345678901234567890123456789012123456789012345678
M&M Hörsel Södertälje 12345678901234567890123456789012123456789012345678
1234
1234
1234
1234
Hörselkliniken
Rosenlund
18 (14)
1 (1)
12345678901234567890123456789012123
12345678901234567890123456789012123
12345678901234567890123456789012123
12345678901234567890123456789012123
123456
123456
123456
12 (12)
3 (2)
Sabbatsberg Närsjukh
123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123
123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123
123456789012345678901234567890121234567890123456789012345678901212345678901234567890123
123
123
123
Täby Närsjukhus
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123
1234
1234567890123456789012345678901212345678901234567890123456789012123
1234
1234
1234
Antal veckor
12
1 (1)
34 (26)
23 (20)
1 (1)
5
10
15
20
25
30
35