Transcript Det ljusa sjukhuset

Det ljusa sjukhuset
Det ljusa
sjukhuset
Nya Karolinska Solna
i ord och bild
Välkommen in
i Nya Karolinska Solna!
Det återstår sex år av intensivt arbete innan Nya
Karolinska Solna står helt klart 2017. Nu, årsskiftet
2011–2012, har de flesta ritningarna över byggnader och
lokaler godkänts och signerats av landstingets NKS-förvaltning. Det betyder att det är bestämt hur den nya
sjukhusanläggningen kommer att bli, utvändigt och
invändigt.
Därför publicerar vi nu designboken Det ljusa
sjukhuset – Nya Karolinska Solna i ord och bild.
I designboken beskrivs utformning och lösningar av
den kliniska och tekniska designen i ord och bild. Vi
börjar dock med att beskriva de pågående förändringar
inom sjukvården och de vårdkoncept som ligger till
grund för byggnadernas utformning.
Det har sagts många gånger. Nya Karolinska Solna
universitetssjukhus är ett, på flera sätt, unikt projekt.
Det är det första universitetssjukhuset som uppförs
på över 40 år i Sverige.
Det är det största enskilda projektet någonsin för
Stockholms läns landsting, och även för byggaren
Skanska.
Det är också det allra första sjukhusprojektet i landet
som handlas upp i så kallad offentlig-privat samverkan,
OPS.
Det får en förändrad roll i sjukvårdssystemet, som
centrum för den avancerade vården och som motor i
Stockholmsregionens framväxande Life Science-kluster.
Det är, i samklang med omgivande projekt på
Karolinska Institutet, en av de största framtidssatsningarna som gjorts i svensk sjukvård någonsin.
Dessutom. Med största sannolikhet har aldrig
tidigare så många människor bidragit till att skapa ett
nytt sjukhus i Sverige. Arbetet med NKS-projektet
startade 2005, och sedan dess har över 1 750 personer
arbetat med planeringen på beställarsidan. Olika
yrkesgrupper från de flesta sjukhus och förvaltningar
i landstinget, personal- och patientorganisationer,
liksom från helt andra branschområden, har på olika
sätt ingått i projektets många arbetsgrupper. I sanning
ett samverkande och mångprofessionellt projekt.
Mycket kunskap och inspiration har hämtats från
andra länder där man byggt nya sjukhus och moderniserat vården, till exempel Norge, Danmark, Storbritannien, Holland och USA. Samtliga politiska partier har
från början stått bakom NKS-projektet och har också
godkänt upphandlingen.
Den upphandlingsform som landstingsfullmäktige
valt, offentlig-privat samverkan, bygger på ett nära
samarbete med den privata partnern, projektbolaget
Swedish Hospital Partners och byggaren Skanska.
I Nya Karolinska Solna kan de bästa medicinska
resultaten, den högsta patientsäkerheten och det bästa
omhändertagandet bli verklighet – alla tre kvalitetsparametrar som förutsätter varandra i strävan efter
visionen: ett ledande universitetssjukhus i världen.
Allt i Nya Karolinska Solna skapas utifrån mottot
patienten först. Vi vet att enbäddsrummen kommer att
sätta en ny standard för vårdlokaler. Vi vet att trygga
patientmiljöer, närhet, smidiga flöden och stimulerande forsknings- och studiemiljöer kommer att bli
föregångare för många andra sjukhusprojekt.
Nya Karolinska Solna blir modernt och högteknologiskt. Men också mänskligt och vackert. Det blir landets
modernaste sjukhus, på en gång effektivt och
patientvänligt – i enlighet med kraven från de professioner och patienter som kommer att vårda och vårdas i
framtidens universitetssjukvård.
Vi hoppas denna designbok ger en rättvisande
försmak av det som komma skall. Välkommen in
i Det ljusa sjukhuset!
TACK!
Tack alla ni, över 1 750 personer, som mellan 2005 och 2011 bidragit med er kunskap till Nya Karolinska
Solna-projektet. Ingen nämnd – ingen glömd. De flesta arbetar vid Karolinska Universitetssjukhuset, Locum, i
övriga Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, eller något av de konsultföretag som anlitats i projektet.
Totalt har ett 100­tal organisationer och företag bidragit. Idag arbetar cirka 800 personer med projektering
och byggnation vid Skanska Healthcare, White­Tengbom Team och underentreprenörer, en siffra som
stiger till som mest över 2 000 personer.
Ledningsgrupp och projektledare vid NKS-förvaltningen
Innehållsförteckning
Inledning
10 Kapitel 1
Bakgrund
18 Kapitel 2
Vårdkoncept och kapacitet
34 Kapitel 3
Klinisk design
56 Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
66 Kapitel 5 Utformning och gestaltning
74 Kapitel 6 Logistik och försörjning
82 Kapitel 7
Teknik, miljö och energi
88 Kapitel 8
Avtal, upphandlingar och processer
100 Referenser
Det ljusa sjukhuset – Nya Karolinska Solna i ord och bild har producerats
av NKS-förvaltningen vid Stockholms läns landsting.
Redaktör: Tomas Philipp
Text: Charlotte Schröder, medicinjournalist
Formgivning, projektledning, produktionsledning, original: Rewir
3D-bilder: WhiteTengbomTeam
Foto: Medicinsk Bild, Christoffer Edling, Ahrenbergs flyg/Stockholms läns
museum, okänd/Arkitekturmuseets samlingar, Animech, Kentaroo Tryman/
Johnér, Juliana Wiklund/Johnér, Ivar Hagren/Johnér, Alexander Crispin/
Johnér, Susanne Walström/Johnér, Ulf Huett Nilsson/Johnér, Anna Molander,
Pierre Zoetterman, Pär Sundling, Dennis Elfström, Holger Staffansson,
Bergslagsbild och Alexander Ruas.
Papper: MultiDesign Original White och MultiDesign Smooth White
Tryckeri: Elanders
Copyright: Stockholms läns landsting, 2011
Omslagsbilden visar den cirkelformade och ”inglasade” aulan med plats för 300
personer i NKS student- och konferenscenter.
Inledning
“
“
2
Nya Karolinska Solna är skapat
för att möta morgondagens
utmaningar och möjligheter
Ett språng mot
framtidens sjukvård
Morgondagens patienter kommer att ställa nya krav på
sjukvården. Gruppen äldre kommer att vara betydligt
större och fler människor kommer att leva med kroniska
och vårdkrävande sjukdomar. Samtidigt kommer nya
avancerade medicinska behandlingar att finnas tillgäng­
lig för fler. Mot den bakgrunden byggs Nya Karolinska
Solna. Ett modernt universitetssjukhus där vården i
minsta detalj är uppbyggd kring patientens behov, och
där klinisk verksamhet, utbildning och forskning finns
under samma tak.
Lennart Persson
professor och förvaltningschef
NKS-förvaltningen 2006–2011
Inledning
3 O
Om tio år, när många av oss är
pensionärer och när barnbarnen
bildar familj, kommer sjukvården
inte se ut som den gör idag.
Framtiden är inte längre bort än så. Vi talar
om en nära förestående framtid när
andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt
och personer med kroniska sjukdomar har
blivit fler, i Stockholm, Sverige och världen.
Det är också en tid när ny bioteknik och
medicinteknik skapat nya diagnostiska metoder
och där nästa generations läkemedel har gjort
”Om tio år
kommer
sjukvården
inte se ut
som den gör
idag”
det möjligt att behandla sjukdomar och
tillstånd som idag står helt eller delvis
utan effektiv behandling. Nya tekniker,
digital bildbehandling och videoteknik kommer
att ersätta tidigare mer komplicerade och
kostsamma diagnostiska metoder. Allt fler
ingrepp kommer att ske i öppen vård och
avancerade operationer utföras i dagkirurgi.
Och skräddarsydd läkemedelsbehandling
baserad på individens genetiska karta har
kanske hunnit bli verklighet.
På så sätt är morgondagens högspecialiserade
medicinska vård av allt att döma effektivare än
idag men samtidigt mer avancerad och teknikkrävande. Detta sammanfaller med att den
framtida patienten kommer att ställa högre
4
Inledning
krav på delaktighet, valfrihet och integritet i
sitt möte med sjukvården jämfört med idag.
I ljuset av den framtidsvisionen kan man
konstatera att hälso- och sjukvården står
inför ett paradigmskifte.
Det finns en tydlig strategi från de politiska
beslutsfattarna i Stockholms läns landsting som
innebär att hälso- och sjukvården i länet
kommer att omstruktureras. Närsjukvården kommer att byggas ut och tilldelas huvudansvaret för bassjukvården, medan de stora
sjukhusen kommer att fokusera sin verksamhet
på akut resurskrävande specialistvård. Den
avancerade och högspecialiserade vården
kommer att koncentreras – ett sammanhang
där Nya Karolinska Solna kommer att spela
huvudrollen. I och med byggandet av NKS har
nu det första viktiga steget, eller språnget, tagits
mot en ny sjukvård i regionen.
NKS-förvaltningens uppdrag har varit att
planera och genomföra uppförandet av ett nytt
universitetssjukhus i Solna. Arbetet har bestått
i att ta fram förslag på hur ett sjukhus bör vara
utformat, men också hur det bör vara organiserat för att möta framtidens nya vårdbehov
och utmaningar. För att göra detta har
förvaltningen skärskådat de mest innovativa
vårdkoncepten och sjukvårdslösningarna som
idag står till buds.
Kunskapen från kliniker och sjukhus runt om i
världen har sedan bearbetats av ett stort antal
referensarbetsgrupper bestående av läkare,
sjuksköterskor, undersköterskor, ingenjörer,
biomedicinska analytiker, tekniker, administratörer, forskare med flera, verksamma vid dagens
Karolinska Universitetssjukhuset och andra
sjukhus i Stockholms län samt från Karolinska
Institutet. Resultatet av deras arbete är det
sjukhus som nu växer fram samtidigt som Norra
stationsområdet förvandlas till den nya Haga­
staden på gränsen mellan Solna och Stockholm.
Mottot patienten först har genomsyrat allt
planeringsarbete av NKS. I detta sammanhang
är ordet ”närhet” viktigt. Det kommer att vara
nära mellan patient och vårdgivare, mellan olika
medicinska discipliner, mellan operation och
laboratorium och mellan forskning och vård­
vdelning. Målet är en verksamhet där alla delar
– fysisk miljö, vårdorganisation och arbetsprocesser – från grunden har utformats utifrån vad
som är bäst för patienten. Arkitekturen ger på så
vis de fysiska förutsättningarna för att modernisera sjukvårdens struktur och arbetssätt.
Dagens organisation av sjukvården är i princip
densamma som för 50–100 år sedan. Nu gäller
att anpassa universitetssjukhuset till rätt tids­­ålder och därför föreslås en uppdelning av
verksamheten i sex olika teman: barn,
cancer, hjärta-kärl, neuro, inflammation och
reparativ medicin. En tematisering som ger
vårdpersonal med olika yrken och medicinska
specialiteter bättre möjligheter att arbeta i
team, bokstavligt talat sida vid sida runt
patienten. Allt för att kunna erbjuda rätt vård
till rätt patient i rätt tid.
Denna strukturförändring kommer även att
innebära nya utvecklingsmöjligheter för
sjukvårdens personal. Att arbeta i multidisciplinära och multiprofessionella team
kommer att leda till bättre vårdresultat, större
kunskapsutbyte, effektivare vårdprocesser, god
samverkan och logistik mellan olika enheter,
bättre kapacitet på mottagningar, i operationssalar och laboratorier. Det är framgångsfaktorer
som kommer att kunna leda till yrkesstolthet
och tillfredsställelse för alla som är verksamma
på det nya sjukhuset.
För att locka till sig den mest kompetenta
personalen har miljöer för vårdpersonal,
forskare och studenter på NKS skapats med
stor omsorg. Det gäller allt från genomtänkta
och effektiva vårdflöden och logistiska
lösningar, till ljusa och attraktiva personal­
utrymmen, mötesplatser och konferenslokaler.
En annan unik aspekt av det nya universitetssjukhuset är satsningen på forskning och
utbildning. NKS och Karolinska Institutet
ingår i en och samma struktur vilket
främjar kvaliteten på såväl vård som forskning
och utbildning. På NKS kommer klinisk
verksamhet, utbildning och forskning att
kunna korsbefrukta varandra på ett sätt som
aldrig tidigare har ägt rum i Sverige.
Under de kommande tio åren inväntas en rad
forskningsgenombrott med stor betydelse för sjukvården. Utformandet av NKS,
ifråga om design och arkitektur, logistik och
teknik, och den koppling som finns mellan
grundforskning och patientnära forskning
kommer att främja den medicinska utvecklingen. För patienten kommer det konkret att
innebära att nya forskningsresultat och
behandlingar snabbare kan komma till
praktisk användning i vården.
NKS unika struktur kommer med all
sannolikhet att få nationella och internationella återverkningar. En ny tematisk
indelning av vården – med patienten i centrum
– kommer tveklöst att få efterföljare på andra
håll i landet eftersom fördelarna av denna
organisationsmodell kommer att bli stora. Det
handlar om vinster för patienterna och vårdpersonalen men också för samhällsekonomin. Den
unika kopplingen mellan sjukvård och forskning som nu byggs upp på NKS kommer även
att skapa förutsättningar för att återinsätta den
svenska kliniska forskningen högt upp på
rankingen för världsledande forskning.
När Nya Karolinska Solna slår upp sina portar
år 2016 kommer sjukvården ha uppdaterats till
den senaste versionen. I Hagastaden kommer
ett av världens mest moderna och miljövänliga universitetssjukhus att erbjuda
högspecialiserad vård till regionens svårt sjuka
patienter. Det nya universitetssjukhuset
kommer att vara en kreativ arbetsplats för
tusentals människor verksamma inom sjukvård
och forskning. Framtiden är inte längre bort än
så och jag ser med glädje fram emot den.
Lennart Persson
Professor och förvaltningschef
NKS-förvaltningen 2006–2011
Stockholms läns landsting
Inledning
5 En del av en
större plan
Hagastaden byggs upp och
närsjukvården byggs ut
Nya Karolinska Solna är en central pusselbit
i den stora omstruktureringen av hälso- och
sjukvården i Stockholm som beslutats av
landstingsfullmäktige. Sjukhusens uppdrag
ses nu över. I april 2011 presenterades den så
kallade Framtidsplanen. Samtidigt byggs den
nya Hagastaden framför det nya sjukhuset på
gränsen mellan Stockholm och Solna. Målet
är att skapa ett av världens ledande områden
för Life Science.
F
ramtidsplanen är framtagen av Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns
landsting. Ett dokument som kommer att
fungera som färdplan när den nya strukturen
inom sjukvården byggs upp de kommande tio åren.
Planen pekar ut de satsningar som beslutats av
landstingsfullmäktige och ska genomföras inom
närsjukvården, med bland annat cirka 700 fler
vårdplatser på närsjukhusen: Löwenströmska
sjukhuset, Jakobsbergs sjukhus, Sollentuna sjukhus,
Bromma sjukhus, Sabbatsbergs sjukhus, Dalens
sjukhus, Nacka sjukhus och Handens sjukhus.
Nyinvesteringar i bland annat operationsbyggnader
ska också göras på akutsjukhusen: Södersjukhuset,
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, Södertälje sjukhus
och Norrtälje sjukhus. Andra viktiga uppgifter som
nämns i framtidsplanen är utvecklingen av informationstjänster på Vårdguiden och e-hälsotjänster.
För verksamheterna inom ett universitetssjukhus/
regionsjukhus innebär det att när en patient är
färdigbehandlad ska hon återremitteras till det
”hemmasjukhus” hon hör till, för att avsluta behandlingen där om så behövs. En effektivitetsprinicip vars
syfte är att säkerställa att den högspecialiserade och
resurskrävande vården i första hand tillfaller dem som
bäst behöver den – de svårast sjuka och skadade.
På sikt kan NKS fungera som ett regionsjukhus i
hela Mälardalen. I ett sådant scenario skulle fler
patienter få del av NKS kompetens och resurser.
Ibland används i Stockholm termen ”delad vårdkedja”
för att beskriva en vårdtid som delas mellan två eller
flera sjukhus, enligt nämnda regionvårdsmodell i
enlighet med LEON-principen. Ett arbetssätt som
innebär att en gemensam vårdkedja organiseras för
hela behandlingscykeln så att patienten på ett
förberett och säkert sätt kan överföras till en bättre
anpassad vårdnivå.
Denna princip tillämpas redan idag för de utomläns- och utlandspatienter som vårdas vid Karolinska Universitetssjukhuset och som tidigt återförs till
hemortslandstinget eller motsvarande, samt för de
patienter som återförs till Stockholm efter vård
inom ramen för rikssjukvård vid universitetssjukhusen i Uppsala, Lund eller Göteborg.
NKS som regionsjukhus
På sikt kan NKS få samma roll som andra svenska
universitetssjukhus har, det vill säga som regionsjukhus. När en patient inte längre är i behov av
universitetssjukhusets högspecialiserade och
avancerade vård återremitteras hon hem till sitt
akut- eller närsjukhus.
För att hushålla med sjukvårdens resurser arbetar man
inom svensk sjukvård efter den så kallade LEON-principen – Lägsta effektiva omhändertagande nivå.
Det nya sjukhuset
blir en del av den
nya stadsdelen
Hagastaden med
kvarter som följer
gatornas sträck­
ningar och med
närhet till både
bostäder och
arbetsplatser.
Inledning
7 Fakta om
Nya Karolinska Solna
• Nya Karolinska Solna (NKS) kommer att
bedriva högspecialiserad och specialiserad vård med fokus på effektiva patient­flöden, hög patientsäkerhet bland annat
med enkelrum till inneliggande patienter
och en ökad samverkan mellan vård,
forskning och utbildning
• NKS kapacitet är cirka 600 vårdplatser,
varav 400 vårdrum, 137 IVA/IMA och
75 pre/postop, 100 dagvårdsplatser
samt 100 rum i patienthotellet.
• NKS rymmer 36 operationssalar,
inklusive hybrid- och interventionssalar,
åtta behandlingsrum för strålbehandling och 180 mottagningsrum samt
goda utrymmen för avancerad bildoch funktionsdiagnostik.
• På NKS kommer cirka 6 000 medarbetare samt ett 1 000-tal forskare och
studenter att vara verksamma.
• NKS byggs för att bli extremt energisnålt. Tack vare ett bra klimatskal,
energieffektiva installationer och hög
återvinning, kan det nya sjukhuset
nästan halvera sin energianvändning
mot dagens Karolinska i Solna.
• Bruttoarean (BTA) är cirka 320 000 kvm
inkl patienthotell. 9-10 våningsplan plus
helikopter­platta och 2 källarplan med
personalparkering och godsmot­
tagning.
• Byggkostnaden är 14,5 miljarder kronor.
I summan ingår inte verksamhetens
utrustning.
• Sjukhuset öppnar för den första
sjukvårdsverksamheten under 2016
och ska vara färdigbyggt hösten 2017.
Patienten först!
Allt som skapas, byggs och organiseras på NKS utgår från
mottot: Patienten först. Patientens säkerhet, integritet
och komfort står i centrum för all verksamhet och logistik.
Ett led i det arbetet är införandet av enkelrum som standard
för alla inneliggande patienter.
NKS sätter ny
standard
NKS ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen
i världen. Med utgångspunkt i patientens perspektiv
sätts en ny standard för vården i fråga om säkerhet,
kvalitet, effektivitet och patientupplevelse. NKS ska
också vara världens mest miljövänliga universitetssjukhus.
Sjukvård version 2.0
Arkitekturen och designen på NKS ger de fysiska
förutsättningarna för närhet och fördjupad samverkan
mellan sjukvård, forskning och utbildning. Det stödjer
den modernisering av sjukvårdens struktur, organisation
och arbetssätt som framtiden kommer att kräva.
Vård i tema
NKS skapas för att vården ska organiseras i teman, där
multiprofessionella team kommer att kunna ge
patienten avancerad och högspecialiserad behandling.
Sex medicinska teman föreslås: barn, cancer, hjärtakärl, inflammation, neuro och reparativ medicin.
Kapitel 1
Bakgrund
Ny sjukvård i en
föränderlig tid
Stärkt
ställning för
patienten
Rätt patient
till rätt
vårdgivare
Den nya patientsäkerhetslagen
trädde i kraft i januari 2011. En ny
lag där vårdgarantin har lagfästs.
Även införandet av reformen
”Vårdval” är tänkt att stärka
patientens rätt och ställning och
förväntas leda till en ökad patient­
rörlighet, både inom landet och till
utlandet. Morgondagens patient
kommer att vara påläst och ställa
nya krav på sjukvården. Såväl den
medicinska behandlingen som omvårdnaden och medbestämmandet
kommer att ligga under luppen när
patienten väljer vårdgivare.
Flera utredningar har kommit till
slutsatsen att tillgången på bas­sjuk­vård i Stockholm måste öka och
komma närmare patienten. Bas­
sjukvården ska främst tas om hand
av vårdcentraler och när­sjuk­hus.
I dagsläget hamnar allt för många
okomplicerade sjukdomsfall på sjuk­­husens akutmottagningar. Det finns
många vinster, både ur ett patientoch samhällsekonomiskt perspektiv,
att också koncentrera den högspecialiserade vården. Många studier
visar att centraliserad specialist­vård
ger bättre behandlingsresultat och
effektivare resursanvändning.
Huvudstaden växer
År 2030 förväntas befolkningen i Stockholms län att ha ökat med drygt 20 procent
i förhållande till 2009 till följd av en betydande inflyttning. Detta sammantaget
med att antalet äldre medborgare och antalet personer med kroniska och allvarliga
sjukdomar kommer att öka i regionen, ger en tydlig bild av hur trycket ökar på
sjukvårdssystemet. Fram till år 2025 beräknas andelen invånare i Stockholms län
i åldrarna 65 år och äldre öka från cirka 280 000 till drygt 400 000.
Patientsäkerheten främst
Varje år drabbas 100 000 svenskar av vårdskador orsakade av brister inom sjukvårdens
organisation eller rutiner, och för cirka 3 000 patienter kan vårdskadan till och med vara en
bidragande dödsorsak. År 2005 kom Socialstyrelsens särskilda föreskrifter om hur landets
sjukvårdsaktörer måste utveckla bättre ledningssystem för kvalitet och säkerhet, och att en
nollvision ska prägla sjukvårdsledningars arbete. På Nya Karolinska Solna har patient­
säkerheten varit styrande i utformandet av alla miljöer och processer.
10
Kapitel 1 Bakgrund
Resan mot ett nytt
universitetssjukhus
På 1990-talet fördes de första politiska
diskussionerna om vilka strukturella
utmaningar som väntar för Stockholms
hälso- och sjukvård när patienterna blir
fler, äldre och sjukare. Sedan dess har
ett stort antal analyser och utredningar
genomförts – alla med samma slutsats.
Ett nytt universitetssjukhus i Solna är
ett måste för att klara av kraven på
god och jämlik sjukvård.
D
e planer som nu verkställs i och med
byggandet av Nya Karolinska Solna
är resultatet av år av förberedelser.
Ett stort antal analyser och utredningar som gjorts under en tioårsperiod har
pekat ut fördelarna med att koncentrera
avancerad och högspecialiserad vård till det nya
universitetssjukhuset, parallellt med satsningar
på bassjukvården vid andra vårdgivande enheter
i länet. Dessa förarbeten har lett fram till de
politiska beslut som ligger till grund för
sjukhusbygget.
NKS uppdrag
• Nya Karolinska Solna ska bedriva
vård, forskning och utbildning av
betydande omfattning och yppersta
kvalitet.
• Det nya universitetssjukhuset ska
vara centrum i ett nationellt och
internationellt konkurrenskraftigt
akademiskt sjukvårdssystem.
• Sjukhuset ska vara ett specialsjukhus
för regionen med inriktning på hög­specialiserad och specialiserad vård.
• NKS ska inta en central roll vid
utvecklingen av Stockholmsregionen
som världsledande inom Life Science.
12
Kapitel 1 Bakgrund
Universitetsutredningen
SNUS 2001 – Stockholms läns landstings
Universitetsutredning, 3S-utredningen om
Stockholms läns sjukvårdsstruktur samt särskilda
utredningar om till exempel barnsjukvården,
laboratoriemedicin och om fastighetsbeståndet
på Karolinska sjukhusområdet i Solna är några av
de utredningar som gjorts den senaste tioårs­
perioden. Alla har kommit till samma slutsats: för
att klara framtidens utmaningar måste ett nytt
universitetssjukhus byggas i Solna.
Historiskt sett har de flesta sjukhus i Stockholm, Karolinska i Solna inkluderat, byggts ut
med jämna mellanrum. Ungefär vart tionde år
görs nya ut- eller tillbyggnader. Byggnader
som ofta står färdiga först många år efter att
ett behov har uppstått. Problemet med denna
stegvisa utbyggnad är att sjukhusens lokaler
och byggnader ständigt ligger steget efter
behovsbilden.
Utspridda sjukhus
När man har byggt ut ett sjukhus innebär den
nya delen ofta en utmaning. Många gånger är
det svårt att infoga den nya byggnaden och
verksamheten med det befintliga sjukhusets
struktur. Det leder till att patienter ofta måste
röra sig över ett stort sjukhusområde, där
kanske öppenvårdsmottagningen ligger i ett
hus, provtagningen i ett annat och röntgen i
ett tredje.
för ett nytt universitetssjukhus i Solna och
bjuda in till formgivningstävling.
Nytt från grunden
Fullmäktiges beslut skapade en unik situation.
För första gången på 40 år gavs möjligheten
att bygga ett nytt universitetssjukhus helt från
grunden. Kravlistan till arkitekterna kunde
grundas på noggranna behovsanalyser av
dagens, men framförallt morgondagens,
vårdbehov i regionen. Alla byggnader, lokaler
och miljöer kunde anpassas till den kliniska
verksamheten och logistiken. Och framför allt,
patientens perspektiv av vården kunde vara
ledstjärnan i utformningen.
I augusti 2006 offentliggjordes resultatet i
formgivningstävlingen. Av en enhällig jury
utsågs förslaget ”Forum Karolinska” till
vinnare, skapat av White arkitekter i
Stockholm.
Planeringsarbetet fortsatte direkt med
utgångspunkt i det vinnande förslaget. Två år
senare, 2008, fattades det historiska beslutet
av landstingsfullmäktige att bygga NKS, och
drygt 14 miljarder kronor anslogs till jätte­
projektet. Strax därefter beslutade samma
församling att projektet skulle upphandlas i
så kallad offentlig-privat samverkan, OPS.
Två år senare, sommaren 2010, skrevs avtal
och bygget startade.
Beslut att bygga NKS (april)
Beslut om OPS-upphandling (juni)
Start OPS-upphandling (oktober)
Idén om ett nytt
universitetssjukhus
lanseras i landstingsstyrelsen
3Sutredningen
Formgivningstävling avgjord,
White vinnare
Start ICT-upphandling
Teknikbyggnad klar
Sjukhuset helt
färdigbyggt
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
SNUSutredningen
Beslut om nytt
universitetssjukhus
Formgivningstävling
Projektprogram
Start förberedande
arbeten
Byggstart, tilldelningsbeslut OPS, beslut
om koncept för
verksamhetsinnehåll
Parkeringshus klart
Sjukhusbyggnad,
hotell, forskningsbyggnad klara
Start verksamhet
Man kan kalla det en ”verksamhetsutspridning” som ofta har konsekvenser även för
personalen, vars dagliga arbete påverkas
negativt när avstånden mellan olika enheter är
lång och logistiken kärvar. Sjukhusets olika
avdelningar löper på så vis risk att bli isolerade ”öar” ute i verksamheten.
I maj 2005 fattades beslutet i Stockholms läns
landstingsfullmäktige om att uppdra åt
landstingsstyrelsen att fortsätta planeringen
Bakgrund Kapitel 1
13 Skräddarsydd behandling
Idag behandlas patienter lika – trots att de
i många avseenden är olika. De senaste
decennierna har så kallad skräddarsydd
behandling eller individualiserad medicin
utvecklats där farmakogenetiska tester kan
visa hur en person reagerar på medicinsk
behandling utifrån sin genetiska profil.
Testerna krävde till en början stora lab och
komplexa datorer för att ge svar, men kan
idag göras med vanliga datorer och enklare
lab. Skräddarsydd behandling kommer i
framtiden att bli ny standard. På NKS är
lokaler och processer anpassade för detta.
Den nya demografin
Fler äldre och färre arbetsföra medborgare
är på intet sätt en unik demografisk förändring för Sverige. Ett stort antal framtidsanalyser och -utredningar från WHO, Världshälso­organisationen, pekar ut denna stora
utmaning som knackar på dörren hos de
flesta regeringar i världen.
Samtidigt som intäkter till statskassorna
krymper ökar kostnader för pensioner och
sjukvård. Prognoser från Epidemiologiskt
Centrum vid Socialstyrelsen visar att antalet
individer som får cancer i Sverige kommer
att fördubblas fram till 2030.
Stockholm –
Centrum för Life Science
Stockholms läns landsting har genom be­slutet att bygga ett helt nytt universitetssjukhus i Solna precis intill Karolinska
Institutets campusområde tagit ett avgörande steg för att långsiktigt stärka
Stockholms ledande roll inom sjukvård,
medicinsk forskning och undervisning i
14
Kapitel 1 Bakgrund
Sverige och i världen. En satsning som kan
liknas vid en frösådd där plantan kan växa
upp och bli en ny form av svensk spjutspetsforskning, i den högsta internationella
ligan. Detta kan generera ökad företagsetablering och ge många arbetstillfällen
inom Life Science-industrin i regionen.
Bakgrund Kapitel 1
15 Fördjupning: Bakgrund NKS
Besluten bakom NKS
Planeringen och byggnationen
av det nya universitetssjukhuset
med sitt förändrade uppdrag är
resultatet av en lång och omfattande process. I förarbetet ligger
en rad utredningar.
Om 20 år kommer befolkningen i
såväl Stockholm som Sverige att ha
vuxit och åldersfördelningen inom
befolkningen har förändrats avsevärt. De äldre blir allt fler. Fram
till år 2025 beräknas andelen invånare i Stockholms län i åldrarna 65
år och äldre öka från cirka 280 000
till drygt 400 000. Den allra mest
vårdkrävande gruppen, 80+, kommer också att öka men först efter
2020.
Karolinska sjukhuset i Solna
invigdes 1940.
Befolkningen kommer också i
större utsträckning att leva med
kroniska och allvarliga sjukdomar.
Enligt prognoser som Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen
tagit fram kommer antalet personer som får cancer att fördubblas fram till 2030. Samtidigt
som den framtida medicinska vården kommer att innebära att fler
patienter kan erbjudas behandling.
Morgondagens diagnostik och be­handling beräknas dock bli kostsammare än dagens.
Fler äldre och färre förvärvsarbetande resulterar i mindre skatteintäkter vilket kommer att få kon­
sekvenser för finansieringen av
hälso- och sjukvården och andra
stora samhällsekonomiska ansvarsområden.
16
Kapitel 1 Bakgrund
I skenet av en sådan framtidsvision
har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms län tagit fram
en långtidsutredning om sjukvården i Stockholm mellan åren
2008 och 2025: ”Framtidens
hälso- och sjukvård”. Där utgångspunkten har varit att det finns tre
huvudsakliga sätt att balansera
efterfrågad vård och resurser:
•Mer pengar till vården
•Styrning av efterfrågan
•Mer vård för pengarna
Framtidsrapporten skissar på en ny
sjukvård inom länet där bland
annat bassjukvården byggs ut
och flyttas ut till närsjukvården och där den avancerade och
högspecialiserade sjukvården
koncentreras vid NKS och i viss
mån vid andra sjukhus i länet.
Fastighetsutvecklings­
planen
År 2001 tillsatte landstingsstyrelsen en utredning som påvisade att
dåvarande Karolinska sjukhuset i
Solna (KS) var i ett fastighetsmässigt dåligt skick och att renovering
av sjukhuset skulle vara mycket
kostsam och medföra omfattande
störningar av sjukvårdsverksamheten under en lång renoveringsperiod. Landstingsstyrelsen beslöt
därför samma år att tillsätta en
utredning med syfte att undersöka
möjligheterna att bygga ett nytt
universitetssjukhus.
Redan 2001 poängterades vikten
av att Stockholmsområdets
världs­ledande högspecialise-
rade vård och forskning måste
säkerställas långsiktigt genom en attraktiv, modern och funktionell sjukhusmiljö. Vid sidan av sjukvårdsuppdraget, betonades nödvändigheten
av en samverkan med Karolinska
Institutet men också med andra universitet och högskolor i Stockholmsregionen.
2001 tillsattes den så kallad SNUSutredningen (Stockholms Nya Universitetssjukhus). I rapportens sammanfattning 2002 sägs att det nya
sjukhuset måste vara väl anpassat
till de krav som den medicinska och
medicintekniska ut­vecklingen ställer och att universitetssjukhusets
verksamhetsuppdrag och ramar är
av stor vikt för hela regionens sjukvårdsstruktur.
Ett framgångsrikt universitetssjukhus kan stärka och utveckla
Sveriges konkurrens- och attraktionskraft inom främst de
biomedicinska och biotekniska områdena. I utredningen
föreslogs att länets högspecialiserade vård ska koncentreras till det
nya universitetssjukhuset, dels för
att den har ett nära samband med
forskning och utbildning, dels för
att den måste samlas till ett fåtal
enheter av kompetens- och effektivitetsskäl. Det föreslogs att det nya
universitetssjukhuset inte ska innehålla stora volymer bassjukvård
eftersom omfattande investeringar
i avancerad dyr utrustning och personal med särskild kompetens och
nödvändig subspecialisering är
svårt att kombinera med kostnads-
effektiva vårdprocesser inom bassjukvården.
3S-utredningen
Landstingsstyrelsen beslutade i
mars 2003 i enlighet med SNUSutredningens förslag att fortsätta
utredningsarbetet. Den nya så kal�lade 3S-utredningen (utredningen
om Stockholms sjukvårdsstruktur)
lade i september 2004 fram en rapport med förslag till ny hälsooch sjukvårdsstruktur för Stockholms läns landsting samt uppförande av ett nytt universitetssjukhus.
Landstingsfullmäktige godkände i
maj 2005 de av 3S-utredningen
föreslagna principerna för utveckling av landstingets sjukvårdsstruktur. Man beslutade också att
planeringen för ett nytt universitetssjukhus skulle fortsätta. Inga
beslut om detaljer i verksamhetsinnehållet fattades, förutom att
den högspecialiserade och specialiserade vården vid Astrid Lindgrens barnsjukhus ska förläggas
till det nya sjukhuset samt att den
handkirurgiska verksamheten vid
Södersjukhuset samt delar av ögon­
sjukvården från S:t Eriks ögonsjukhus borde flyttas till det nya
sjukhuset.
gick att sjukhuset skulle byggas
med fokus på högspecialiserad och
specialiserad vård och med en mindre
andel bassjukvård. Vinnaren, som
utsågs 2006, blev White arkitekter
med sitt förslag Forum Karolinska och detta förslag låg till grund
för det projektprogram som utarbetades 2007 och som 2008 beslutades skulle vara utgångspunkt för
upphandlingen av det nya sjukhuset.
Beslut att bygga NKS
Landstingsfullmäktige beslutade
den 8 april 2008 att genomföra
byggandet av NKS. Samtidigt
beslutades om ramar för sjukhuset.
Det skulle få bli maximalt 335 000
kvm (BTA) och kosta 14,1 miljarder
(i aktuellt penningvärde). Den 10
juni samma år beslutades att NKS
skulle upphandlas genom offent­
lig-privat samverkan, OPS.
Landstingsfullmäktige beslutade
den 8 juni 2010 att tilldela anbudsgivaren Skanska Infrastructure
Development AB/Innisfree Limited,
som bildade projektbolaget Swedish Hospital Partners AB, kontraktet att projektera, finansiera,
bygga, förvalta och bedriva servicetjänster i den nya sjukhusanläggningen i Solna, NKS.
Formgivningstävlingen
Beslut om verksamhets­
innehåll
Landstinget beslutade 2005 att initiera en formgivningstävling avseende det nya universitetssjukhuset
och landstingsstyrelsen fastställde
ett tävlingsprogram där sjukhusets
storlek, uppdrag, omfattning och
inriktning beskrevs. Även här fram-
Landstingets beslutade också om
universitetssjukhusets uppdrag och
övergripande verksamhetsinnehåll i
juni 2010. Sammanfattningsvis
beslutades då att NKS verksamhetsinnehåll planeras så att sjukhusets
roll stärks i ett regionalt och aka-
demiskt sjukvårdssystem, och
att verksamheten blir internationellt
konkurrenskraftig, med patientperspektiv och patientsäkerhet som
utgångspunkter för all verksamhet.
Samverkan mellan NKS och i första hand Karolinska Institutet,
men också med övriga universitet
och högskolor i Stockholmsregionen,
betonades eftersom ett av målen för
NKS och den nya sjukvårdsstrukturen är att uppnå en stark integration och samverkan mellan
sjukvård, utbildning, klinisk
forskning och grundforskning.
Landstingsfullmäktige beslutade
också att utgångspunkten för den
fortsatta planeringen av verksamhetsinnehållet ska vara en tematisk indelning av patientvården med utgångspunkt i de föreslagna temana: Tema barn, Tema
cancer, Tema hjärta/kärl, Tema inflammation, Tema neuro och Tema
reparativ medicin.
Forum Karolinska var White arkitekters
vinnande förslag i formgivningstävlingen 2005–2006. År 2008 beslutade
landstingsfullmäktige att bygga Nya
Karolinska Solna.
Bakgrund Kapitel 1
17 Kapitel 2
Vårdkoncept och kapacitet
”På morgonen kommer en kvinna in med en
misstänkt knöl i bröstet. På eftermiddagen
samma dag är alla undersökningar klara och
hon har fått diagnos, första genomgång av
behandlingsplanen och operationstid inbokad.
Så ser framtidens vård ut på NKS”
Annelie Liljegren
chefläkare NKS-förvaltningen och
överläkare
Samarbete över
alla gränser
18
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
”Vi har höjt blicken från dagens sjukvård och
frågat oss: Hur skulle det optimala universitets­
sjukhuset vara organiserat? Ett visionärt arbete
där arbetsgrupper från olika Stockholmssjukhus
har deltagit. Deras svar har tillsammans med
erfarenheter från några av världens bästa
sjukhus lett fram till utformningen av NKS”
Erland Löfberg
chefläkare NKS-förvaltningen och
överläkare
Nya arbetssätt i nya lokaler
Byggnaderna på Nya Karolinska Solna
lägger bokstavligen grunden för en ny
arbetsmodell inom länets sjukvård, i enlighet med de politiska beslut som fattats
för att möta framtidens förändrade
vårdbehov. På NKS kommer sjuksköterskor, läkare, forskare, undersköterskor
och annan personal att arbeta tillsammans i lag nära patienten. Den högspecialiserade vården planeras i medicinska
teman, i lokaler som är ut­formade för att enkelt kunna ställas om
allt eftersom nya behov uppträder.
M
ycket av svensk sjukhusvård
bedrivs i gamla byggnader och
lokaler. Många sjukhus i Sverige
uppfördes i mitten eller senare
hälften av förra seklet med lokaler som är
anpassade för de vårdbehov och den klinikstruktur som då var gällande. Det finns idag
flera goda exempel på nytänkande inom
svensk sjukhusvård, på Karolinska i Huddinge
och Solna inte minst, där personalen ofta är
drivande i utvecklingsarbetet. På flera kliniker
arbetar man redan i multidisciplinära team,
men strävan efter att utveckla vården och
omhändertagandet av patienten begränsas
ofta just av sjukhusets byggnader och lokaler.
Patientsäkerhet
Mottot Patienten först är det centrala begreppet i
utformandet av Nya Karolinska Solna, och en av
grundstenarna för det multidisciplinära omhändertagandet. I alla delar av sjukhusets verksamhet finns strategier för att stärka patientsäkerheten. Enkelrummet är en av dem. Risken för
vårdrelaterade infektioner förväntas minska,
delvis tack vare att vården kommer till patienten
istället för tvärtom. Vetenskapliga studier visar att
risken får vårdinfektioner kan minskas med upp
till 50 procent med hjälp av enkelrumsprincipen.
Skilda flöden mellan olika patientgrupper:
vuxen/barn, öppenvård/slutenvård, akut/elektiv
20
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
vård och professionella/publika områden är en
annan bärande princip. Högt ställda krav på
läkemedelshantering, teknisk drift och informationssystem är ytterligare exempel.
Internationell utblick
På flera håll i världen där man har kommit
långt i utvecklingen av universitetssjukvården
använder man sig av en organisationsmodell
där vården delas upp i medicinska teman för
att uppnå en säkrare och effektivare vård, men
som också kopplas till motsvarande områden
inom forskning och utbildning. Det gäller bland
annat Cleveland Clinic i Cleveland, Ohio, Johns
Hopkins i Baltimore Maryland USA, Imperial
Collage Healthcare NHS Trust i London och
Leiden universitetssjukhus i Holland. Det är
framstående universitets­sjukhus som har
fungerat som referenser i utformandet av
Nya Karolinska Solna.
NKS blir ett sjukhus som är mycket mer än
”bara” en ny byggnad. Det är en ny universitetssjukhusanläggning där den fysiska utformningen av byggnader och lokaler utgör grunden
för nya arbetssätt där stommen utgörs av
medicinska teman.
Tematiserad vård innebär en organisationsform där vårdpersonal med olika yrken och
specialiteter arbetar i team, sida vid sida, runt
patienten. En vård som oftare kan bedrivas
direkt i vårdrummet. Att bedriva vård i teman
på detta sätt leder till ökad trygghet för patienten, men också till ett effektivare vårdarbete.
Inga långa transporter behövs runt om i
sjukhuset för besök på olika enheter.
Avgörande samarbeten
Multidisciplinära team är en organisationsform som vinner allt mer mark till följd av den
nya kunskap vi har fått om många av de stora
folksjukdomarna, där forskning har visat att
många typer av symtom, inom olika medicin-
ska områden, ofta har ett samband. Ett sådant
område är till exempel diabetes typ 2, där
endokrinologer, kardiologer, nefrologer och
ögonläkare/oftalmologer med fördel kan sam­
arbeta kring en patient, och på så vis få ett
bättre utgångsläge i valet av behandling.
Den tematiska vården bäddar för möjligheten
att få in ett tvärvetenskapligt och multidisciplinärt synsätt i den kliniska vardagen.
Vinsten av ett kunskapsutbyte mellan olika
professioner och experter kan på sikt leda till
nya forskningsspår och behandlingsalternativ.
Nära forskningen
Tematisk vård ger goda förutsättningar för att
så kallad translationell forskning ska kunna
stärkas. Det är en av de forskningsinriktningar
som ingår i forskningsstrategin på det nya
universitetssjukhuset. Forskning som integrerar medicinsk grundforskning med kliniska
frågeställningar kallas translationell. Det
handlar om att förstå kliniska fenomen och
översätta dem till molekylära mekanismer.
Syftet är att kunna ge svar på frågeställningar
i den kliniska vardagen, men också att finna
nya spår inom grundforskningen som på
längre sikt kan leda till nya behandlingar.
Translationell forskning utgår från patienten,
där iakttagelser kring patientens hälsotillstånd
snabbt ska kunna vidarebefordras till forskningen som med hjälp av olika typer av tester
ska få fram ny information, diagnostik eller
behandling som i sin tur återkopplas till den
kliniska verksamheten.
Morgondagens sjukvård kommer att kräva
större tillgång till avancerad diagnostik och ett
tätare samarbete mellan klinik och forskning.
Två faktorer som får anses som avgörande för
att sjukvården ska kunna tillgodose de krav som
väntar. I båda avseenden är NKS väl förberett.
Högspecialiserad vård
Det finns flera definitioner av begreppet
hög­specialiserad vård. En sammanfattning
av dem ger en bild av sjukvård som är
särskilt avancerad och kompetenskrävande
– både ifråga om medicinsk personal och
medicinteknisk utrustning. Därför är den
högspecialiserade vården generellt sett
också resurskrävande. Högspecialiserad
vård är tätt sammankopplad med forskning
och utbildning och är koncentrerad till
större enheter där upptagningsområdet
sträcker sig över en eller flera regioner. Ett
högspecialiserat sjukhus ska även kunna
fungera som ett nationellt och interna­
tionellt centrum när det gäller särskilda ­
fall eller sjukdomar.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
21 NKS kapacitet i korthet
Smidigare
provtagning
På NKS kommer vård och forskning att
knytas samman. I dagsläget måste en
patient som har godkänt sitt deltagande
i en forskningsstudie uppsöka provtagningsmottagning minst en gång extra
för att lämna forskningsprover. På NKS
kommer både kliniska prover och prover
för forskningsändamål att tas vid ett
och samma tillfälle.
• Cirka 50 000 vårdtillfällen. En
siffra svår att bedöma men där
hänsyn har tagits till antaganden
om vårdtider, patientmix, samverkan mellan vårdgivare, samt hur
öppenvård, dagverksamhet och
slutenvård används för vård av en
enskild patient.
• Cirka 1 000 000 öppenvårds­besök.
Ny kunskap möblerar om
specialiteterna
22
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
På NKS kommer vården till patienten
istället för tvärtom. Alla vårdrum är
enkelrum där patienten kan omhändertas
av multidisciplinära vårdteam som i
möjligaste mån arbetar på plats runt
patienten, i vårdrummet. Överallt i
sjukhuset där verksamheten har behov
av avancerad medicinteknisk utrustning
och diagnostik kommer funktionerna
att finnas.
Sex teman
• Cirka 30 000 operationer.
De senaste 15 åren har forskning påvisat
nya sjukdomsmekanismer och orsakssamband bakom flera folksjukdomar vilket har
lett fram till nya behandlingar. Psoriasis
betraktades tidigare som en hudsjukdom
men sorterar idag under autoimmun
Teamarbete
runt patienten
inflammatorisk systemsjukdom. En kronisk
sjukdom som kan ge skador i hud men
också i leder och kärl. Psoriasis är exempel
på hur en diagnos med tiden kan förflyttas
från en medicinsk specialitet till en annan,
eller rent av till flera.
Tema barn
Barnsjukvård är ett givet tema på ett
högspecialiserat universitetssjukhus
eftersom det finns många svåra och
ovanliga sjukdomar hos barn.
Tema inflammation
Temat innefattar sjukdomar i hud, njurar,
leder, lungor med mera . Behandlingen är
ofta likartad, därför är det är viktigt att
främja ett kliniköverskridande angreppssätt.
Tema cancer
Cancer är en komplex och livshotande
sjukdom som ställer särskilda krav på ett
multiprofessionellt angreppssätt.
Tema neuro
Neurofysiologi, neurokirurgi, neurologi och
neuroradiologi utgör viktiga delar av temat,
där avancerad behandling av stroke ingår.
Tema hjärta-kärl
Hjärta-kärltemat domineras av akut
diagnostik och behandling, där behovet av
intensivvård och avancerade behandlingsmetoder är stort.
Tema reparativ medicin
Ett tema som innehåller vård som syftar till
att reparera eller ersätta skadade organ och
vävnader. NKS kan fungera som referens­
center för stora trauman i hela Mälardalen.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
23 Flöde – planerad cancervård
1. Lena, 58 år kommer till NKS
6. Efter lunch på entréplanet åker
12. Efter lunch träffar Lena
tillsammans med sin man och med
en remiss från sin husläkare på
Handens vårdcentral i Haninge.
Hennes symtom är ont i magen,
blod i avföringen, viktnedgång,
illamående och trötthet, vilket kan
vara tecken på tarmcancer.
Lena upp till klinisk fysiologi på plan 8
och genomgår en hjärtundersökning.
forskningssjuksköterskan och en
läkare (klinisk prövare) på ”Kliniska
prövningar” på plan 8. Lena ställer
frågor och fyller i blanketter och
kompletterande blodprover tas.
2. I entréhallen knappar Lena in
sitt personnummer i en incheckningsautomat och betalar, och får
en karta med hänvisning om vart
hon ska gå.
3. På mottagningen på plan 5
träffar Lena ett team med en
cancerläkare och en sjuksköterska.
De ställer frågor om hennes
hälsotillstånd och berättar om
dagens provtagningar och under­
sökningar.
4. Sjuksköterskan tar blodprover.
Lena samtycker till att dessa lagras
i en biobank och blir forsknings­
underlag. Proverna skickas därefter
till Karolinska Universitetslaboratoriet för analys, till biobanken och till en
forskargrupp i forskningsbyggnaden.
5. Lena genomgår skiktröntgen
(datortomografi/CT) på bild- och
funktion på samma våningsplan.
Samtidigt görs punktion (cellprovtagning) av en misstänkt tumör­
förändring. Cellprovet skickas till
patologen med rörpost för analys.
24
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
7. Lena återvänder senare samma
dag till mottagningen och ”sitt”
vårdteam som nu har utökats med
kirurg, forskningssjuksköterska och
kurator. Hon får besked om sin
diagnos: tarmcancer och levermetastaser. Hon får direkt en behandlingsplan och ny mötestid inbokad.
8. Teamet berättar om behandlingens olika steg och att cytostatikabehandlingen kan påbörjas inom några
dagar. Lena får träffa kurator och
forskningssjuksköterska, eftersom hon
tackat ja till att delta i en forskningsstudie kring ett nytt cancerläkemedel.
9. Fyra dagar senare återvänder
Lena till NKS.
10. På Dagoperation på plan 7
träffar Lena och hennes man en
sjuksköterska och en kirurg som
berättar om operationen där en
kateter ska operaras in under huden
på bröstkorgsväggen, där cytostatika­
läkemedlet några timmar senare ska
föras in.
13. Därefter får Lena den första
cytostatikabehandlingen. Blodprover
tas cirka en gång i timmen för att
analysera hur läkemedlet tas emot
av kroppen.
14. På kvällen checkar Lena in på
patienthotellet för att ligga kvar över
natten. Efter frukosten och en sista
provtagning åker Lena hem.
15. Lena är hemma i 2–3 veckor.
Med hjälp av webbformulär svarar
hon på frågor om hur hon mår, till
exempel grad av illamående och
smärta. Hon har också kontakt med
sin sjuksköterska via webbchatt.
16. Cytostatikabehandlingen upprepas sex gånger, med 2–3 veckors
mellanrum. Därefter kan operation
av tumören bli aktuell.
11. Efter ingreppet som utförts
med lokalbedövning flyttas Lena till
Post-op på andra sidan förbindelsegången där hon vilar ett par timmar.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
25 Flöde – akutvård trauma
1. En trafikolycka med två
7. Traumateamet tar emot,
12. Johans värden förbättras,
personbilar har inträffat på E4/E20
norr om Rotebro. En man i 40årsåldern, Johan, är medvetslös
och sitter fastklämd i den ena bilen.
narkos­läkaren säkrar Johans
andningsvägar och kopplar honom
till en respirator. Under tiden av­rapporterar ambulanspersonalen om
olyckan och Johans status. Efter en
kort undersökning beslutas det om
skiktröntgen (datortomografi/CT).
blodtrycket stiger och syresättningen
ökar. Lårbensbrotten fixeras för att
kunna opereras påföljande dag.
2. Ambulanspersonal och brand­män får loss Johan. Han flyttas
försiktigt till en bår med vacuumkudde för att stabilisera rygg och
nacke. Johan intuberas och ventileras
med syre och ett blödande sår i
huvudet förbinds.
3. Ambulanspersonalen kontaktar
NKS och informerar att de är på väg
med ett ”stort trauma”. De berättar
om vilka skador Johan har så att
teamet som möter upp på NKS
består av rätt kompetenser.
4. I ambulansen kontrolleras
Johans blodtryck, puls, syrgasmättnad och medvetandegrad. Han får
vätskebehandling och smärtstillande
läkemedel.
operationssal på akut- och
traumaoperation, en så kallad
hybridsal med fast angiografiutrustning. Efter en timmes operation har
operationsteamet reparerat den
trasiga mjälten och några perforerade tarmar.
10. Trots operation blir Johans
skickar ut grupplarm till ett traumateam bestående av jourhavande
kirurg, operationssjuksköterska,
narkosläkare, narkossjuksköterska,
ortoped, röntgenläkare, röntgensjuksköterska, undersköterska samt
neurokirurg.
6. Ambulansen anländer till
11. Direkt efter operation rullas
ambulanshallen, Johan rullas snabbt
in i en av IVA-hissarna via Akuten.
På plan 5, en våning upp, förs
Johan in i ett traumarum på trauma­
mottagningen.
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
9. Johan rullas tillbaka till en
värden inte stabila. Beslut fattas om
angiografi. Kontrastvätska sprutas in
i blodet genom en liten kateter i
ljumsken och därefter röntgas
kroppens inre. Angiografin visar att
Johan har blödningar i bäckenet.
Läkaren går in direkt via katetern
och stoppar blödningen med hjälp
av embolisering.
5. En sjuksköterska på akuten
26
8. I det intilliggande rummet
genomgår Johan CT-undersökning
som visar att han har små blödningar
i hjärnan, en kotfraktur och en
lårbensfraktur samt vätska i buken,
vilket indikerar brusten mjälte.
Johan in i en MR-kamera (magnetröntgen) för att säkerställa att ingen
ryggmärgsskada föreligger. Under­
sökningen visar att ryggmärgen är
oskadd.
13. Johan flyttas till IVA-avdelningen på samma våningsplan, i
direkt anslutning till MR-kameran.
Han ligger i ett enbäddsrum och
bevakas av IVA-sköterska dygnet
runt. Hans andning, cirkulation,
leverfunktion, njurfunktion med
mera övervakas via olika övervakningssystem. Noggrann kontroll
görs av trycket från blödningarna
i hjärnan. Om trycket blir för högt
måste åtgärder vidtas.
14. Nästa dag opererar en
ortoped Johans lårbensfraktur i en
vanlig operationssal på akut- och
traumaoperation. Därefter åker han
tillbaka till sitt rum på IVA, där han
regelbundet undersöks.
15. Under hela Johans vistelse på
IVA finns hans familj vid hans sida,
under större delen av dagen. Läget
stabiliseras successivt och efter en
vecka på IVA flyttas han till vård­­
avdelning några våningar upp. I
samma rum kan en anhörig bo kvar
över natten.
16. Efter tre dagar på vårdavdelningen flyttas Johan över till sitt
”hemsjukhus” – Nacka närsjukhus.
Här ligger han på rehabiliteringsavdelning i två veckor. Därefter mår han
tillräckligt bra för att få åka hem.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
27 Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet
NKS anpassat till
morgondagens krav
Nya Karolinska Solna kommer att
vara ett universitetssjukhus med
fokus på högspecialiserad vård,
och i viss mån på bassjukvård.
Exakt hur kapaciteten kommer
att fördelas är omöjligt att fastställa idag eftersom den medicinska utvecklingen går så snabbt
framåt. Därför är byggnader och
lokaler på NKS utformade så att
de enkelt kan ställas om till nya
verksamheter.
I NKS-projektet är begreppet högspecialiserad vård av stor betydelse, eftersom landstinget beslutat att det nya universitetssjukhuset företrädesvis ska bedriva hög­specialiserad och specialiserad vård.
PRIMÄRVÅRD
NÄRSJUKHUS
SPECIALISTVÅRD
Det finns ingen entydig definition av
begreppet högspecialiserad vård. I
allmänna ordalag brukar man med
begreppet avse: ”en allmän benämning på sjukvård som är forskningsnära, nyskapande, modern, investeringstung eller på annat sätt intar en
framskjutande position... och vanligtvis med ett behov av resurskoncentration”. (SoS Ds., 2003:56).
Man kan på så vis konstatera att
högspecialiserad vård är sådan
vård som är särskilt avancerad, forskningsnära och kompetens- och resurskrävande.
AKUTSJUKHUS
UNIVERSITETSSJUKHUS
28
”Högspecialiserad/avancerad”
vård är enligt Socialdepartementets
definition:” vård som samordnas
till en enhet med en sjukvårdsregion (regionsjukvård) eller riket
(rikssjukvård) som upptagningsområde, så att hög vårdkvalitet och
en ekonomiskt effektiv verksamhet
kan säkerställas”. Med den definitionen uppgår den högspecialise-
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
rade vården till ungefär 10 procent
av vårdkostnaderna i ett landsting.
att utnyttja sjukhusets samlade
kapacitet så effektivt som möjligt.
Landstingets databaser ger begränsad information om omfattningen
av den mest avancerade vården i
länet, där den högspecialiserade
vården ingår. Den kartläggning och
analys som NKS-förvaltningen gjort
tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och med
hjälp av bland annat konsult­
företaget McKinsey, kunde dock visa
att cirka 17 procent av landstingets
totala antal vårdtillfällen omfattar
avancerad vård inklusive högspecialiserad vård.
Det finns otvetydiga bevis för att
en koncentration av vården för
sällan förekommande och komplicerade sjukdomstillstånd leder till
bättre resultat och överlevnad för
de drabbade patienterna. Allvarliga sjukdomstillstånd och skador
kräver i allt större omfattning multidisciplinär och multiprofessionell
kompetens och specifika resurser.
NKS-förvaltningen har även tagit
del av Stockholms medicinska råds
(SMR) resonemang om att högspecialiserad vård bör centraliseras till en vårdgivare i länet.
Koncentration av
hög­specialiserad vård
De genomförda analyserna påvisar att landstingets högspecialiserade och avancerade sjukvård kan
beredas plats på NKS oavsett vilken definition som används. Även
den riks- och regionvård som idag
bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge
för utomläns- och utlandspatienter
kommer att kunna rymmas på NKS.
Högspecialiserad vård bedrivs idag
vid alla stora sjukhus i landstinget
och därmed är NKS en angelägenhet för hela landstinget.
Utöver den högspecialiserade vården i länet kommer det att finnas
kapacitet på NKS även för vanlig
specialistvård/bassjukvård, som
bereds plats på det nya universitetssjukhuset av forsknings- och/
eller undervisningsskäl, liksom för
Det är inte ekonomiskt försvarbart
att bedriva stora volymer bas­
sjukvård på ett sjukhus som är
anpassat för högspecialiserad och
avancerad specialistvård. Det finns
därmed starka ekonomiska skäl
att koncentrera den kost­
sam­ma högspecialiserade vården. Genom koncentration kan
avancerad medicinteknisk utrustning, andra avancerade behandlingsformer och stödfunktioner
utnyttjas bättre.
Det är också viktigt att det i länet
finns ”en sista instans” för pat­
ienter med särskilt komplicerade
och oklara tillstånd, där diagnos
och terapi inte är givna och där det
är viktigt att den samlade kliniska
och akademiska expertisen ges
möjlighet att tillsammans försöka
finna bot och lindring för patienten.
Framtidens verktyg för
värdemätning
Det är komplicerat att idag kvantifiera vårdkapacitet, dels för att
begreppet i sig är svårt att definiera,
men också för att den snabba
utvecklingen inom sjukvården inne­
bär att diagnostik och be­handling kan bli både enklare och
mer komplex i framtiden.
Traditionellt beskrivs vårdkapacitet främst i termer av vårdtillfällen, vårddagar, öppenvårdsbesök
eller liknande. Specifika aktiviteter som till exempel antal operationer brukar också användas.
Det är begrepp som är användbara vid statiska jämförelser men
som lätt blir missvisande när man
ska bedöma framtiden eftersom
arbetssätt kontinuerligt utveck­
las och vård av en viss sjukdom
eller en viss medicinsk aktivitet
eller åtgärd kan utföras på många
olika sätt.
Just nu pågår ett intressant utvecklingsarbete på många håll i världen, för att kunna värdera och
mäta patientnyttan av olika hälsooch sjukvårdsinterventioner (valuebased health care). Detta för att man
ska kunna sätta värdet för patienten
i relation till resursåtgång, arbetsmetodik med mera. I sådana värdebaserade system relateras uppnått hälsoresultat till kostnaderna
för hela be­
handlingscykeln
(vårdkedjan), inte bara för
enstaka vårdepisoder.
Mycket talar för att när NKS tas i
bruk har nya arbetssätt utvecklats
och nya metoder tagits fram just
för att mäta vårdresultat och vårdproduktion. Det har i hög grad påverkat utformningen av det nya
universitetssjukhuset som har fått
en flexibel struktur, för att det ska
vara enkelt att använda lokalerna
på det sätt som tiden kräver.
Utvecklingen inom sjukvården går mot kortare vårdtider,
också när det gäller högspecialiserad kirurgi. Därför bedöms antalet
operationer på NKS kunna öka
något, medan antalet slutenvårds-
tillfällen kan minska jämfört med
dagens sjukvård. I USA bedrivs allt
mer avancerad sjukvård som dagverksamhet, där man för diskussionen om dagkirurgi till och med
skulle kunna vara normen för hur
kirurgi ska organiseras och bedrivas, eventuellt med en efterföljande
natt på patienthotell.
vårdrelaterade infektioner hos
intensivvårdsbehandlade patienter
minskat med cirka 50 procent
om vården skett i enkelrum.
På NKS kommer alla vårdrum vara
enkelrum, vilket skulle kunna
minska vårdtiderna så att cirka
30–50 vårdplatser kan frigöras för
andra patienter.
NKS kommer att ha en väl utbyggd dagverksamhet och kommer dessutom att relativt enkelt
kunna ställa om slutenvården till
dagverksamhet i takt med att
sådan vård utvecklas.
”Rätt” akutfall till NKS
Dagens underbeläggning
”5-dagarsvård” – vård på sjukhus måndag till fredag inklusive
fyra nätter är ett vanligt förekommande arbetssätt vid svenska sjukhus. Ett problem med 5-dagarsvården är att vårdplatserna ofta är
tomma tre av veckans sju dagar,
vilket leder till en låg medelbeläggning av slutenvården, sett över längre
tidsperioder.
Tillgänglig vårdstatistik tillåter
inte någon närmare analys av vad
som är orsak till dagens ibland
långa vårdtider, men en orsak
kan vara väntan på en vårdplats
inom geriatrik, rehabilitering, palliativ vård eller kommunal vård,
eller på ASIH – ”avancerad sjukvård i hemmet”. På NKS kommer den
utbyggda dagvården och Patienthotellet delvis att kunna ersätta
5-dagarsvården.
Enkelrum kortar vårdtiden
Vårdrelaterade infektioner är en
välkänd anledning till långa vård­
tider. I flera internationella vetenskapliga artiklar som publicerats de
senaste åren rapporteras att antalet
NKS akutmottagning är utformad
för akuta flöden av svårt sjuka eller
skadade patienter och har en beräknad kapacitet för att kunna
ta emot 60 000 – 70 000 akutbesök per år (barn och vuxna).
Akutmottagningarna på Karolinska Solna tar för närvarande emot
cirka 75 000 vuxna och cirka
60 000 barn per år. Av dessa läggs
cirka 20 procent av de vuxna respektive cirka 17 procent av barnen
in på sjukhuset. Av detta kan man
dra slutsatsen att många patienter
som idag söker till Karolinskas
akutmottagning har medicinska
tillstånd som sorterar under
den så kallade bassjukvården,
vilket innebär att de kan tas om
hand inom primärvårdens akutmottagningar eller liknande.
Med en utbyggnad av bassjukvården inom länet finns förutsättningar att lotsa länets patienter
rätt inom akutvården så att de
patienter som verkligen behöver
avancerade resurser och högspecialiserad kompetens blir de som
bereds plats på NKS. Dock är det
viktigt att NKS akutmottagning
har ett så högt kapacitetsutnyttjande att även vissa volymer av
bassjukvård kan omhändertas.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
29 Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet
Vård i teman för
patientens bästa
På Nya Karolinska Solna kommer
multiprofessionella arbetslag att
kunna ge patienterna den senaste
och bästa behandlingen. Det sker i
en miljö där resurskrävande medicinteknisk utrustning, forskningsplattformar och slutenvårdsplatser
alltid finns nära. Med patientens
behov som utgångspunkt har sjukhuset planerats utifrån sex medicinska tema: barn, cancer, hjärtakärl, inflammation, neuro och
reparativ medicin.
NKS-byggnaderna ger alla förutsättningar för att framgångsrikt introducera en multidisciplinär arbetsmodell. Samarbetet mellan discipliner och professioner kommer
att kunna leda till effektivare diagnostik och behandlingsbeslut, och
därigenom bättre behandlingsresultat.
I enlighet med fullmäktiges beslut
har följande teman definierats
som utgångspunkt för den fortsatta planeringen av Nya Karolinska
Solna: Tema barn, Tema cancer,
Tema hjärta/kärl, Tema inflammation, Tema neuro och Tema
reparativ medicin. Anestesi, inten­
sivvård, operationsverksamhet, bildoch funktionsmedicin och samtliga
laboratoriespecialiteter kommer att
finnas representerade inom alla
teman.
Tema barn
Trenden de senaste decennierna,
både i Sverige och internationellt,
har varit att samla all barnsjukvård till större enheter – barnsjukhus – där specialiteter och
subspecialiteter som omhändertar
30
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
barn samverkar. Barnsjukhusidén
är en förebild för NKS tematiska
organisation av patientvården.
I enlighet med de politiska besluten kommer NKS barnsjukvård att
styras om mot en mer avancerad
vård. De enklare sjukdomsfallen
kommer i större utsträckning än
idag bedrivas vid andra sjukhus,
närakuter och specialistvård inom
primärvården.
I Sverige finns idag fyra större
barnsjukhus, förutom Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) i Stockholm även i Göteborg, Lund och
Uppsala. Det råder en ökad nationell konkurrens inom den högspecialiserade barnsjukvården och
ett troligt framtidsscenario är en
ökad nationell koncentration. I det
perspektivet är det viktigt att Stockholm har en samlad och konkurrenskraftig barnsjukvård
med stark forskningsanknytning för att kunna hävda sig.
Barn med svåra sjukdomar och handikapp når nu för tiden ofta vuxen
ålder. Övergången till vuxensjukvården är ofta svår och samarbetet
mellan barn- och vuxenspecia-
lister blir allt viktigare. Dessutom krävs ofta vuxentraumatologisk kompetens när svårt skadade
barn behöver kirurgiska åtgärder.
På NKS lokaliseras den avancerade
barnsjukvården nära vuxenvården.
NKS kommer, liksom Karolinska
Solna idag, även fortsättningsvis
att vara ett regionalt center för
neonatal intensivvård samt ett
nationellt center för högspecialiserad vård av nyfödda med komplicerade sjukdomar, som till exempel ovanliga missbildningar där
behov av neonatal kirurgi finns.
Tema cancer
I många länder väljer man numera
att koncentrera cancervården i ett
heltäckande cancercentrum –
Comprehensive Cancer Center, vilket har varit ursprungstanken
bakom NKS cancertema. En koncentration av cancervården ger
uppenbara fördelar i form av ökad
patientsäkerhet och överlevnad samtidigt som kostnaderna
kan hållas på en rimlig nivå.
Utvecklingen av nya läkemedel har
lett till att allt fler patienter lever
lång tid med sin cancersjukdom,
som går att jämföra med andra
kroniska sjukdomar som till exempel diabetes eller dialysberoende
njursjukdom.
Idag får cirka 50 000 svenskar cancer varje år, en siffra som kommer
att fördubblas de närmaste 20 åren.
Antal cancerfall inom Stockholms
läns landsting är cirka 15 000 per
år. De vanligaste cancerformerna är
prostatacancer, bröstcancer,
tjocktarmscancer och lungcancer som utgör cirka hälften av alla cancerfall. Cancer är
en komplex sjukdom som kräver ett
nära samarbete mellan många olika
yrkesgrupper och specialiteter.
Cancervårdens organisation har
varit föremål för ett stort antal
utredningar både i Sverige och
utomlands. I utredningen om den
nationella cancerstrategin (SOU
2009:11) framhävs behovet av att
vidareutveckla metoder för
prevention och tidig upptäckt
av cancer. Utredningen påtalar
också betydelsen av att centralisera
cancervården och att stärka banden
mellan forskning och klinik. Vid
NKS kommer unika förutsättningar
finnas för att nå dessa mål.
patienter som deltar i vetenskapliga studier inte längre att behöva
genomgå flera provtagningar. På
NKS kan alla prover tas vid ett och
samma tillfälle, såväl tester som
behandlande läkare har beställt,
men även tester och vävnadsprov
som ska skickas vidare till forskare
eller biobank.
Tema hjärta-kärl
Ett mycket viktigt uppdrag för
Tema cancer är att ansvara för
insamling av tumörmaterial
och blodprover vid all primär­
diagnostik. Informationen som
dessa material ger kommer att
ligga till grund för valet av behandling, där målet är att finna den
mest optimala behandlingen för
varje enskild patient.
Hjärta-kärltemat omfattar främst
patienter med sjukdomar i bröstkorgen och kroppens större blodkärl.
Temat domineras av akut diagnostik samt avancerad medicinsk och kirurgisk behandling
av hjärt-kärlsjukdomar. Behovet av
intensivvård och intermediärvård
samt bild- och funktionsmedicinska
laboratorier med interventionell
kapacitet växer. Ökat samarbete
mellan den kirurgiska och interventionella radiologiska verksamheten
liksom den prehospitala intensivvården kommer att bli allt viktigare
i morgondagens omhändertagande
av hjärtpatienter.
På NKS kommer detta arbete att
bli enklare. Tack vare en noga
genomtänkt lokalplanering och ett
nytt transportssystem kommer
Högspecialiserad vård inom detta
tema omfattar thoraxkirurgi, kärlkirurgi samt den avancerade kardiologin som innefattar avancerad
hjärtsviktsbehandling och annan
behandling som kräver komplicerade elektrofysiologiska och
elektromekaniska hjälpmedel
liksom avancerad bild- och
funktionsteknologi som till
exempel hjärtscintigrafi, CT, PET
och MR.
Vi ser idag en stark utveckling av
perkutana interventioner, det vill
säga kirurgiska ingrepp via ett
blodkärl, som till exempel byte av
hjärtklaff. Kärlkirurgin blir allt
mer högspecialiserad på grund
av den ökade användningen av
avancerad interventionell radiologisk behandling (endovaskulär
kirurgi) ofta i kombination med
öppen kärlkirurgi (hybridingrepp).
NKS-anläggningen är utformad för
att på ett effektivt sätt skapa goda
förutsättningar för en patientvård av
högsta kvalitet när det gäller hjärtkärlpatienter, bland annat till följd
av den samlade miljön för avancerad kirurgi, interventionell
behandling och bild- och funktionsmedicinsk diagnostik som
kommer att finnas på NKS.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
31 Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet
Tema inflammation
Tema inflammation tar sin utgångs­
punkt i en gemensam sjukdoms­
mekanism som kan drabba ett
eller flera organ eller vävnader
i kroppen. Exempel på inflammatoriska sjukdomar är folksjukdomar som till exempel ledgångsreumatism och vissa kroniska tarmoch hudsjukdomar. Även andra
sjuk­domar som MS och mer sällan
förekommande sjukdomar som
njurinflammation, inflammatoriska
kärlsjukdomar och vissa lungsjukdomar går in under Tema inflammation.
Traditionellt behandlas patienter
med dessa sjukdomar inom en rad
olika specialiteter, trots att patienterna ofta har symtom från flera
organ och både diagnostik
och behandling många gånger
sammanfaller. Senare års forskning har lett till att diagnostik och
behandling blivit allt mer förfinad
och komplicerad vilket har ökat
behovet av att kunna samla multidisciplinär kompetens runt den
enskilda individen, inte minst gäller det den laboratoriemedicinska
kompetensen.
Inflammationsområdet bedöms
vara ett fortsatt starkt forskningsområde. Flera sjukdomar inom
Tema inflammation är, trots att de
är folksjukdomar, att betrakta som
högspecialiserade.
Karolinska Institutet i Solna har idag
en världsledande position inom
inflammationsforskningen.
Genom NKS Tema inflammation
skapas goda betingelser för en fortsatt stark sjukvård och forskning
inom inflammationsområdet.
Tema neuro
Många av sjukdomstillstånden inom
Tema neuro utgörs av högspecialiserad vård. Detta gäller neurokirurgi
och neurofysiologi i sin helhet, liksom neuroradiologi – både den dia­
gnostiska och den interventionella
samt delar av neurologin. Inom neu­
rologin sker en snabb utveckling med allt mer avancerade
behandlingsmetoder för sjukdomar
som till exempel slaganfall (stroke),
multipel skleros, MS, myastenia gravis, Parkinsons sjukdom och kirurgisk behandling vid epilepsi. MS är
ett exempel på hur en sjukdom kan
behandlas inom flera teman, där
NKS multidisciplinära arbetsmodell
ger förutsättningar att finna den
bästa behandlingen för patienten.
Redan idag sker stora förändringar inom strokesjukvården
till följd av den snabba utvecklingen inom diagnostik och behandling, där behandling i vissa
fall kan vara botande om läkemedels- och/eller interventionell be-­
handling påbörjas senast några
timmar efter insjuknandet. Baserat på dagens kunskapsläge bör
behandlingsbara patienter med
misstänkt stroke föras till NKS för
primär diagnostik och behandling,
samt neurointensiv vårdövervakning under cirka 12–24 timmar,
för att sedan föras till annan vårdgivare för vidare vård, inklusive
sekundärpreventiva åtgärder.
Den avancerade neurovården sker
alltmer inom ramen för specialiserad neurointensivvård. På sikt skulle
länets neurointensivvård i sin helhet, med sin nära koppling till neurokirurgin, kunna samlas på det
nya universitetssjukhuset. Neuro­
vård kommer att bedrivas även
inom andra teman, till exempel
barn, cancer och inflammation.
Även om landstingets kvalificerade
rehabilitering skulle förläggas utanför NKS går det inte att nog under-
32
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
BARN
CANCER
HJÄRTA / KÄRL
INFLAMMATION
NEURO
REPARATIV
MEDICIN
GEMENSAMMA STÖDJANDE FUNKTIONER
Immunologi
Bild och Funktion
stryka vikten av fungerande
vårdkedjor i sammanhanget. Inte
minst när det gäller rehabilitering
av medicinska och traumatiska
hjärn- och ryggmärgsskador
men även andra svåra sjukdomstillstånd.
Tema reparativ medicin
Reparativ medicin är samlingsnamnet för en rad specialiteter och
aktiviteter där syftet är att reparera eller ersätta skadade
organ eller vävnader.Till detta
tillkommer en stor verksamhet i
öppenvård eller dagvård, eventuellt kombinerat med vistelse på
patienthotell. Temat ska inte förväxlas med Regenerativt medicinskt centrum som Karolinska
Institutet och landstinget nu tillsammans planerar att etablera vid
Karolinska i Huddinge.
Inom Tema reparativ medicin
ryms en rad verksamheter. Allvarliga olycksfall, så kallad stort
trauma, omhändertas redan idag
på Karolinska Solna där cirka
1 300 stora traumafall omhänder-
Proteomik/genomik
Laboratorier
tas årligen. Mer än 40 procent av
dessa kräver omedelbar operation,
vilket har legat till grund för NKS
vårdlogistik ifråga om trauma. På
NKS traumaavdelning kommer
det att finnas angiografi (vaskulär
radiologi) och endovaskulär be­handling av inre blödningar, och
avstånden är korta mellan
akutmottagning, helikopterplatta och lokaler för avancerad diagnostik och operation.
Utvecklingen inom traumatologi
går mot ökad centralisering av
svåra olycksfall och NKS är byggt
för att kunna möta ökad efterfrågan på traumakompetens. På sikt
kan NKS fungera som referenscenter för stort trauma i hela Mälardalen och kanske även delar av
Sverige. Avancerad telemedicinsk kommunikation är en
viktig del i detta arbete.
Stödfunktionerna
anestesi, intensivvård,
operation, bild- och
funktion samt samtliga
laboratoriespecialiteter
finns representerade
inom alla teman.
Operation /Anestesi
Intensivvård
Stockholm kommer att ske i framtiden, kan ett gemensamt transplantationscentrum stärka möj­
ligheterna att bibehålla och utveckla transplantationsverksamheten i Mälardalen.
Viss ögonsjukvård, öron-näsahalssjukvård, handkirurgi och
rekonstruktiv plastikkirurgi
liksom viss högspecialiserad
ortopedi har också sin plats inom
temat reparativ medicin på NKS. En
betydande operationsverksamhet,
en stor del som dagkirurgi, kommer
att ske inom temat. En stor del av
dessa specialiteters vård kommer att
ske i andra teman, inte minst inom
Tema barn och Tema cancer.
Mycket talar för att dagens centralisering av svensk transplantationsverksamhet kommer att fortsätta. Om ett fördjupat samarbete
mellan landstingen i Uppsala och
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
33 Kapitel 3
Klinisk design
Nya byggnader
för ny sjukvård
”NKS ska inte betraktas som
nya lokaler för Karolinska
Solna. Det är ett nytt
universitetssjukhus skapat för
ett helt nytt uppdrag – i en tid
av stora förändringar i fråga
om vårdbehov och medicinsk
utveckling. Sjukhuset blir det
första i sitt slag i Sverige”
”Principen är att alla enheter
ska vara precis lagom stora,
eller små, och att stödfunktion­
er alltid finns nära. Till exempel
har alla IVA-avdelningar egen
bild- och funktionsenhet så att
patienter snabbt kan under­
sökas om komplikationer
tillstöter”
Anna-Karin Oscarsson
Claes-Roland Martling
vårddirektör NKS-förvaltningen och sjuksköterska
medicinsk chef NKS-förvaltningen och över­läkare
”Det har varit en fantastisk
resa att tillsammans med
många medarbetare från
nuvarande Karolinska
Universitetssjukhuset fått vara
med i planeringen av ett nytt
modernt sjukhus som utgått
från patientperspektivet”
”Något av det mest lättill­
gängliga och välkomnande
på det nya sjukhuset blir
cykelparkeringen inomhus”
Christina Genschou
Olle Nyquist
projektledare nks och
BARNMORSKA
projektledare nks och
överläkare
“Patientrummen är planerade
så att vi kan garantera integ­
riteten. Tack vare välplan­erade logistiska lösningar
kan vi minska antalet för­
flyttningar av patienterna”
”En stor utmaning har
varit att standardisera alla
vårdrum så att de fyller
olika verksamheters behov
och klarar den framtida
utvecklingen utan alltför
stora ombyggnader”
Lise-Lotte Olofsson
Inger Norrby
projektledare nks och
sjuksköterska
34
Kapitel 3 Klinisk design
projektledare nks och
sjuksköterska
Lokaler för mänsklig och
effektiv sjukvård
Utformningen av Nya Karolinska Solna
ger stora fördelar för både patienter och
personal. Rymliga vårdlokaler och mottagningsrum, minimerade avstånd mellan
olika funktioner, trivsamma väntrum och
personalrum tillsammans med satsningen
på bild- och funktionsenheter och ”minilab” ute på avdelningarna öppnar upp
för en effektivare sjukvård.
P
å Nya Karolinska Solna kommer
avstånden aldrig att vara särskilt
långa. Vare sig mellan vård och
stödfunktioner, mellan klinik och
forskning eller för studenterna mellan teori
och praktik. På Nya Karolinska Solna är alla
hus, verksamheter och funktioner som är i
behov av varandra strategiskt sammankopplade med hjälp av trappor, gångar, skyways
och hissar. Sjukhuset består av många olika
delar och enheter som binds samman av ett
snillrikt kommunikationsnät.
Kärnor och mantlar
Sjukhusanläggningen är uppbyggt enligt en
generell struktur med fem hus, eller ”kärnor”,
omgivna av en mantel. Sjukvården är placerad
i de fem byggnaderna söder om Akademiska
stråket medan laboratorier och andra forskningslokaler ligger i forskningsbyggnaden norr om
Akademiska stråket. Manteln innehåller mer
utåtriktad verksamhet: väntlounger, utbildningsrum, personalrum, administrativa lokaler,
kontorslandskap, caféer och så vidare.
Principen är att skilja på akuta och elektiva
flöden, sjukvård och service, samt öppen vård och
sluten vård. Likaså ska publika och professionella
zoner vara åtskilda. De skilda flödena är skapade
för att säkerställa högt ställda hygienkrav och att
åstadkomma en lugn och trygg miljö med hög
integritet för svårt sjuka patienter.
En annan viktig del av utformandet av NKS är att
anhöriga har givits stor plats. På det nya universitetssjukhuset skapas miljöer som tillåter anhöriga
att på olika sätt stödja patienten. Modern omvårdnadsforskning visar att anhöriga spelar en central
roll för läkande och återhämtning, inte minst när
det gäller sjukdom hos barn. I de rymliga vård­
rummen, som är enkelrum, kommer det att finnas
extrabädd för anhöriga som tillåter stor närvaro
i vården.
Rätt funktion på rätt plats
Designlösningarna på NKS har utgått från en
strävan att rätt funktioner ska finnas på rätt plats
så att patientflödena blir så smidiga som möjligt.
Det gäller till exempel placeringen av akutmottagning, intensivvård, operation, bild och funktion
Bild och funktion är centralt
och lättillgängligt placerade
enheter i sjukhuset för att
kunna ge snabb diagnostik i de
olika patientflödena. På bilden
ett magnetkamerarum (MR).
och vårdavdelningar som ligger samlade i kluster
så nära varandra som möjligt. Att organisera
lokaler på det sättet innebär att både avstånd och
beslutsvägar blir kortare.
Lokaler och utrustning på NKS ska vara funktionella och underlätta för dem som arbetar där.
Genom nära samband mellan olika enheter och
rum uppnås effektiva och naturliga flöden. Målet
är att göra omhändertagandet av patienten till det
bästa möjliga.
Den inbördes placeringen av lokaler och funktioner i vårdbyggnaderna, den så kallade ”stackingen”, tar sin utgångspunkt i det förslag till
tematisk indelning av sjukvården som tidigare
redovisats (kapitel 2). Men stackingen ger mycket
effektiva patientflöden även om vården i framtiden
organiseras på annat sätt än i de föreslagna
temana.
Vårdlokalerna på NKS – behandlingsrum, patient­­
rum, operationssalar med mera – är generellt sett
större än vanligt och det finns god plats för såväl
människor, hjälpmedel och medicinteknisk
utrustning. På så sätt har rummens utformning
skapat förutsättningarna för det medicinska
lagarbetet runt patienten – det multidisciplinära
arbetssättet som är NKS signum.
Entréhallen är sjukhusets hjärta
och utgångspunkt för patienter
som ska besöka sjukhusets
mottagningar, dagvård med
mera. Huvudentrén ligger i
direkt anslutning till kollektiva
färdmedel och besöksparkering.
36
Kapitel 3 Klinisk design
På NKS kommer vården till patienten och inte
tvärtom. Istället för att patienten måste uppsöka
funktioner på flera olika platser i sjukhuset
kommer vårdpersonalen till patienten i enkelrummet. Resultatet blir färre patienttransporter och
kortare ledtider vilket bidrar till att sjukvården blir
säkrare och mänskligare. Sjukvårdsprofessionerna
ges också möjlighet att utveckla ännu smartare
arbetsmetoder.
Diagnostiken i fokus
Den medicinska och medicintekniska innovationstakten accelererar och de närmaste tio åren
väntas flera nya bild- och funktionslösningar och
även laboratorietester för kartläggning av genprofiler och enskilda cellsvar vara på väg in i
vården. Framtidens medicinska vård kommer att
kretsa runt så kallad skräddarsydd behandling,
det vill säga individuellt anpassad behandling.
Förutsättningarna för sådan behandling är
adekvat och modern diagnostik.
På NKS har bild- och funktionsdiagnostiken
byggts ut och fördelats så att de ligger nära de
olika kliniska verksamheterna. På alla avdelningar/kliniker där kompetensen behövs finns
röntgen, CT (Computer Tomography) och MR
(magnetkamera) samt rum för patientnära
analyser (PNA-lab) tillgängliga.
En annan viktig och ny struktur på NKS gäller
förberedelserummen till olika typer av undersökning inom bild och funktion (MR, CT, röntgen
och så vidare) och vid strålbehandling. I Strål­
behandlingsbyggnaden till exempel finns två
förberedelserum per behandlingsrum vilket gör
att ”patientkrockar” kan undvikas. Det kommer
att leda till kortare köer och till att fler patienter
kan undersökas och behandlas.
Klinisk design Kapitel 3
37 Sjukhuset i genomskärning
Den så kallade ”stackingen” visar sjukhuset
i genomskärning sett från torget i söder. De
samverkande funktionerna i sjukhuset är
samlade i kluster för att skapa maximal närhet
och flexibilitet och optimera patientflödena. I de
tre mittersta byggnaderna är bild och funktion,
operation och IVA koncentrerade. Slutenvårds-
avdelningar ligger i de tre översta vånings­
planen. Helikopterplattan med plats för två
helikoptrar ligger på taket till hus 4. Det västra
huset innehåller öppenvård med mottagningar
och dagvård, medan det östra (hus 5) innehåller
barnsjukhus, förlossning och akutmottagning.
Mottagning
Akutvård/akutmottagning
Dagvård
Slutenvård – barn
Slutenvård
Neonatal – intensiv
Kliniska prövningar
Bild och funktion – barn
Operation
Intermediärvård – barn
Bild och funktion
Samvård – intermediärvård
Intermediärvård
Dagvård – barn
Intensivvård
Intensivvård – barn
Trauma
Förlossning
+70,680
Plan 13
Plan 13
SLUTENVÅRD
SLUTENVÅRD
MOTTAGNING
SLUTENVÅRD – BARN
SLUTENVÅRD
Plan 11
DAGVÅRD
Plan 10
INTERMEDIÄRVÅRD
KLINISKA
PRÖVNINGAR
INTERMEDIÄRVÅRD
BILD&FUNKTION
OPERATION PREOP/POSTOP
OPERATION
INTENSIVVÅRD
DAGVÅRD
OMKLÄDNING
RECEPTION
FM
RESTAURANG
OMKLÄDNING
TEKNIK
Kapitel 3 Klinisk design
OMKLÄDNING
NEONATAL –
INTENSIV
SAMVÅRD –
INTERMEDIÄRVÅRD
Plan 08
BILD&FUNKTION –
BARN
DAGVÅRD – BARN
Plan 07
INTERMEDIÄRVÅRD – BARN
INTENSIVVÅRD –
BARN
Plan 06
TRAUMA
FÖRLOSSNING
Plan 05
AKUTVÅRD
AKUTMOTTAGNING
Plan 04
STERIL
STRÅL
TEKNIKUTRYMMEN
38
INTENSIVVÅRD
OPERATION
BILD&FUNKTION
ENTRÉHALL
Plan 09
INTENSIVVÅRD (STORA RUM)
BILD&FUNKTION
EXP
INFO- KOMMERSIELL
LOKAL
APOTEK
TEK
Plan 12
PROVT.
BARN
RECEPTION
SJUKHUSAPOTEK
OMKLÄDNING
LEKTERAPI UNGDOM
OMKLÄD.
Plan 03
Plan 02
Plan 01
Klinisk design Kapitel 3
39 Vårdmiljöer i ord och bild
Vårdrum och arbetsstation
Slutenvård vuxna
Patientrummet har egen dusch/toalett samt plats för
anhörig som kan sova över på en nedfällbar soffa/
säng och stolar/bord. Till höger om korridoren
Slutenvårdsplanet har standardiserad planlösning med
28 enkelrum, reception, flera arbetsstationer mitt emot
patientrummen, rum för PNA (patientnära analyser),
läkemedelsförråd med mera. Inom varje enhet för slut-
(bilden) ligger en patientnära arbetsstation med
plats för två personal.
envård (vårdavdelning) finns rum med sluss för patienter som är infektionskänsliga, eller som har en infektion
som inte ska spridas. 10 procent av vårdplatserna i NKS
är med sluss.
1. Slutenvårdsrum
2. Patient WC/dusch
3. Arbetsstation
4. Reception
5. Kök
6. Dagrum
Vårdrum vuxen
Patientrummet är rymligt – 18,5 kvm plus dusch/toalett – för att det ska finnas plats för arbetsteam med
läkare, sjuksköterskor, annan personal, och studenter, men även mobil medicinteknisk utrustning, stolar
och bord.
Miljön är dämpat lugn med ljusa färger och inslag av
trä, till exempel i väggpanel, dörrar och fönsterkarmar. Installationer av gas, el och data finns vid väggpanelen för att skapa en vårdmiljö präglad av omsorg
snarare än teknik.
Att vårdpersonalen kan arbeta direkt hos patienten
minskar antalet sängtransporter kraftigt och minskar
risken för vårdrelaterad smittspridning. Enkelrum
skyddar också mot fallskador, då patienten alltid har
nära till toaletten och det finns nattbelysning när
patienten stiger upp. Enkelrum ger också bättre vila
och ökad integritet för patienten.
40
Kapitel 3 Klinisk design
Klinisk design Kapitel 3
41 Slutenvård barn
Förlossning
Vårdrum barn
Arbetsstation
Patientrummen är i princip likadana för barn som för
vuxna. Rummen har lugna och neutrala färger, men
lösa inredningsdetaljer för barn kan användas om så
önskas. På barnvårdavdelningarna finns det även
mindre behandlingsrum.
Arbetsstationer med helglasade väggar för 2-4 personal finns utspridda i sjukhusets vårdavdelningar med
översikt över patientrummen.
Förlossningsplanet är skapat för största möjliga närhet mellan funktioner. Komplicerade förlossningar
kan utföras på samma enhet utan transporter.
Förlossningsrummet
Förlossningsrummen är så kallade universalrum som
används både före, under och efter förlossningen.
Mamman, barnet, och pappan eller annan anhörig,
stannar på rummet tills dess man ska gå hem eller
flytta till patienthotellet.
Förlossnings-opsal
Operationssal finns på förlossningsplanet, för brådskande kejsarsnitt men också för instrumentella förlossningar under kejsarsnittsberedskap.
FÖRLOSSNING
1. Slutenvårdsrum*
förlossning
2. Patient WC/dusch
3. Snittsal
4. Akutrum barn
5. Kök
6. Dagrum
7. Vårdrum isolering
8. Reception
* Universalrum
PNA
Rum för PNA (patientnära analys) finns utspridda på
många platser i sjukhuset – på varje vårdavdelning,
intensivvårdsavdelningar, öppen mottagning, barn
och så vidare. På mer forskningsintensiva avdelningar kommer även centrifuger och frysutrustning
42
Kapitel 3 Klinisk design
att finnas så att kvaliteten på forskningsmaterial kan
säkerställas. Dessa ”minilab” spelar en viktig roll i att
säkerställa hög kvalitet på prover och material som
kommer att skickas vidare från sjukhuset till forskare
och biobanker.
Klinisk design Kapitel 3
43 Öppenvård
På NKS kommer halva kärnan, det vill säga halva
våningsplanen där det bedrivs öppenvård att bestå av
dagvård och den andra halvan av mottagning. Här
finns även stödrum, teamrum, samtalsrum och tysta
rum. Vårdenheterna är generellt utformade för att
passa alla typer av verksamhet, och kan i praktiken
användas för en slags verksamhet på förmiddagen och
en annan på eftermiddagen.
I NKS öppenvårdshus finns mammografi, ultraljud
och laboratorium för cellprov och blodanalyser. En
patient som kommer in till mottagningen med en
knöl i bröstet ska kunna genomgå mammografi
och cellprovtagning och samma dag få besked om
diagnos och behandlingsplan.
Mottagningsrum
Mottagningsrummen är stora rum, 16 kvm, där patienten kan möta inte bara läkaren utan även sjuksköterska,
kurator, sjukgymnast eller andra som ingår i det multidisciplinära teamet.
Dagvårdsrum
Dagvårdsrummen (bilden ovan) ligger med öppen
planlösning med avskärmade dagvårdsplatser och ett
torg i mitten. Dagsljus kommer in i lokalen från ena
sidan. På NKS finns 100 dagvårdsplatser.
44
Kapitel 3 Klinisk design
Utbildningsrum
Det blir allt vanligare att medicinsk undervisning sker
i mindre grupper. På NKS finns studentlokaler utanför varje vårdkärna i hela sjukhuset. Det är mindre
utbildningsrum med konferensutrustning där hand­
ledare snabbt kan samla sina studenter för att diskutera
till exempel ett case.
Klinisk design Kapitel 3
45 Akutmottagning
På NKS finns en gemensam akutmottagning för barn
och vuxna, som dock har varsin separat entré. Alla
funktioner finns på plats där de behövs, på samma
plan och mycket nära varandra.
Barnentré akuten
Akutmottagningen har ett antal väntrum, några av
dessa är inredda för att passa för barn (bilden till
höger) medan andra är utformade för vuxna. Receptionen ligger rakt fram (bilden ned till höger). Det
finns särskilda triagerum där patienterna prioriteras
och ”sorteras” inför undersökningen.
Det finns också tio stora akutrum, eller undersökningsrum, som ser likadana ut för vuxna och barn. På
så sätt låser man inte platserna till någon särskild
grupp utan de kan utnyttjas maximalt. Två av akutrummen ligger i direkt anslutning till ambulanshallen.
Alla behandlingsrum är likadant utformade.
Från helikopterplattan går stora hissar direkt ner till
akuten med plats för bårar och skrymmande utrustning.
På akutmottagningen finns också en CT och två vanliga röntgenrum, en unik lösning inom svensk akutvård. En våning ovanför akuten ligger fler röntgenrum
där majoriteten av akutradiologi för inneliggande
patienter kommer att ske. På akuten finns också ett
PNA-rum för snabba analyser av prover.
46
Kapitel 3 Klinisk design
På NKS-akuten finns också 25 så kallade CDU-rum –
Clinical Decision Unit – där patienten kan invänta
besked och där personalen kan utröna om patienten
är färdigbehandlad och ska åka hem eller flyttas till
vårdavdelning.
Det finns också tre extra akutrum med ingång direkt
utifrån som kan användas om patienten har en allvarlig smitta eller av sekretesskäl inte kan använda den
vanliga ingången.
Ambulanshall
Två av akutrummen ligger i direkt anslutning till
ambulansintaget. Ambulanshallen är stor, cirka 650
kvm, och rymmer även intensivvårdsbuss. I direkt
anslutning till ambulanshallen ligger en sanerings­
enhet för kemiskt kontaminerade.
Helikopterplatta
Helikopterplattan på NKS har plats för två helikoptrar
och projekteras för 3 000 landningar per år. År 2009
var helikopterplattan vid Karolinska Solna vid ungefär
en tredjedel av uppdragen upptagen av en första helikopter så att den andra helikoptern temporärt måste
landa på en väntplats. Med en dubbel helikopterplatta
minskas antalet flygrörelser, med positiva effekter för
både akutpatienterna och miljön.
Klinisk design Kapitel 3
47 Traumacenter
I ett våningsplan, kallat traumacenter, har alla funktioner som är nödvändiga för snabbt och säkert
omhändertagande av svåra traumafall samlats nära
varandra. Här finns fyra operationssalar varav en
Bild och funktion
hybridsal på 90 kvm. Ytterligare två stora hybridsalar
(90 och 120 kvm) ligger på våningsplanet ovanför
(plan 6) intill angiografilab. IVA nås enkelt från traumaenheten via skybridge som leder till huset intill.
3
2
BILD OCH
FUNKTION
5 6
4
2
3
9
8
6
8
7
8
9
14
10
15
TRAUMA
15
5
5
16
8
4
6
7
5
6
BILD OCH FUNKTION
TRAUMA/BILD OCH FUNKTION
1. Vårdrum IVA
10. Angiografi
1. Skelett/Lungröntgen
2. Vårdrum IVA
isolering
11. Uppdukning
2. Granskning
12. Magnetkamera
3. Ultraljud
3. Hygienrum patient
13. Magnetkamera
4. Datortomografi
4. Arbetsstation
5. Trauma
5. Desinfektionsrum
14. Manöverrum/
granskning
6. Läkemedelsrum
15. Granskning
7. Uppdukning
7. PNA-lab
16. Förberedelse
8. Manöverrum
9. Duschrum
Kapitel 3 Klinisk design
13
4
IVA
8. Expedition
48
11
6
12
13
BILD OCH
FUNKTION
Bild och funktion på NKS består av ett stort antal
modaliteter som datortomografer (CT/Computer
Tomography), PET-CT, SPECT-CT, Magnetröntgen
(MR), samt vanlig röntgen.
1
7
1
funktion, till exempel akutmottagningen, IVA-avdelningarna, strålningsbyggnaden och barnhuset.
Intensivvård
1
IVA
På de flesta svenska sjukhus är bild och funktion ofta
samlad i en egen del av byggnaden, vilket innebär att
patienter och sängar måste transporteras dit. På NKS
kommer det att finnas bild- och funktionsenheter i
huvudsak samlat på två våningsplan men fördelade
inom byggnaden så att de ligger direkt i anslutning till
de kliniska verksamheterna som behöver bild och
6. Operationssal
9. Genomlysning
Intensivvårdsrum
Tryckkammaren
NKS har totalt 87 intensivvårdsplatser (IVA) varav 15
för barn och 18 för för tidigt födda. Resten (54 stycken)
är avsedda för vuxna. IVA-rummen är 25 kvm stora,
åtta av dem är dock hela 35 kvm. NKS har också 50-tal
intermediärvårdsrum (IMA). IVA- och IMA-platserna
är fördelade mellan hus 3 och 4. Utanför IVA-rummen
ligger öppna arbetsstationer med plats för flera läkare
och sjuksköterskor och med full insyn i IVA-rummet
men samtidigt nära till stängda arbetsrum. Öppna så
kallade just in time-nischer för utrustning och materiel ligger också nära vid huvudkorridorerna. Också på
IVA är väggfärger ljusa med kontrastfärger i golv, skåp
etcetera samt trä i dörr- och fönsterkarmar.
Det bereds plats i NKS för Karolinska Solnas nuvarande tryckkammare, konstruerad för att intensivvård
ska kunna bedrivas på patienten inne i kammaren.
Därutöver finns två monoplace-kammare på samma
våningsplan som operationssalarna.
Klinisk design Kapitel 3
49 Operationssalar
De 35 operationssalarna är uppdelade med 4–6 opsalar per enhet, som ligger i halvkärnor med två enheter per våningsplan. Alla operationssalar ligger mot
fasaden med dagsljus och utblickar mot gröna innergårdar. Med hjälp av trappor, hissar och skyways är alla
operationsavdelningar förbundna med varandra. På så
sätt behålls småskaligheten kombinerat med en hög
grad av flexibilitet.
Strålbehandling
I varje operationssal på NKS finns tre kameror, varav
en är riktad mot såret hos patienten som behandlas
och följer operationens förlopp. Två andra kameror
följer aktiviteterna i rummen så att koordinatorer kan
se när det är dags att kalla in nästa patient. Till höger
om opsalen (bilden) ligger uppdukningsrummet.
Strålbehandlingsbyggnaden
Acceleratorrum
Strålningsbehandlingen på NKS förläggs till en
särskild byggnad i tre plan ovan mark, med många
fönster och en stor terrass. Allt för att skapa en
ljus och vacker miljö för patienter och personal.
Acceleratorrummen (rum för strålbehandling) är
väl tilltagna för att ge ett ljust och lugnt intryck.
Brachybehandling är en form av koncentrerad
strålbehandling mot vissa cancerformer som behöver närhet till MR och CT och därför finns båda
funktionerna i strålbehandlingsbyggnaden. Väntrummen kommer att ha rogivande utformning
med konstnärliga utsmyckningar.
Hybridsal
En hybridsal är en operationssal med fast angiografi­
utrustning. Ingrepp som inleds interventionellt via kateter i blodkärl kan ”konverteras” till öppen operation utan
50
Kapitel 3 Klinisk design
att patienten behöver förflyttas. NKS har tre stora
hybridsalar, två på 90 kvm och en på hela 120 kvm.
Klinisk design Kapitel 3
51 Övriga miljöer
1. Väntlounge
4. Dagrum med ljus
Det kommer att finnas mindre väntrum för kortare
väntan inne i vårdkärnorna. Handlar det om längre
väntan kan det bli en lösning där patienten får en liten
dosa som piper när det är dags för besöket. Under
tiden kan patienten vänta i mantelbyggnadens lounger
med glasfasad ut mot staden, där vendingmaskiner
kommer erbjuda kaffe och smörgåsar med mera, eller
på entréplanet med restauranger, apotek, butiker och
infotek.
Kärnorna har ljusschakt som släpper in dagsljus till
vårdavdelningarna med stora glasytor mot dagrum
och korridor som ger ett ljust och luftigt intryck.
2. Administration
Vårdpersonalens pausrum ligger ofta med utblick mot
det gröna Akademiska stråket. Rummen blir stora och
ljusa med sittplatser och personalkök.
Administrativa lokaler ligger främst i norra manteln
mot det gröna stråket, präglade av gröna accentfärger,
och i södra manteln mot staden, där lokalerna går i
gult med mycket träinslag.
1.
3. Omklädningsrum
Omklädningsrummen för personal ligger på plan 2, en
våning under markplan. De ska bli ljusa och luftiga vilket ger större trivsel och trygghet men också underlättar städning. Lokalerna är lättillgängliga och säkra.
52
Kapitel 3 Klinisk design
2.
2.
3.
4.
Andaktsrum
De nya andaktsrummen på NKS är anpassade för flera
trosinriktningar utöver kristendomen. Här finns olika
religiösa symboler, bönemattor, fotbad med mera.
Personalrum
Sterilcentral
På NKS kommer det att finnas en sterilcentral för hela
sjukhuset, på plan 3 under akutmottagningen. På
många sjukhus har varje avdelning sin egen autoklav,
men trenden inom internationell sjukvård är att centralisera funktionen.
Klinisk design Kapitel 3
53 Fördjupning: Klinisk design
Smidiga processer
och smartare resursutnyttjande
Den nya sjukhusanläggningen i
Solna är i detalj uppbyggt för att
vårdprocesserna ska kunna ske så
effektivt som möjligt. Resurserna,
såväl teknik som yrkeskompetens, kommer att kunna utnyttjas
bättre än idag. På NKS kommer
patienter, vårdpersonal och forskare att knytas samman på ett
sätt som främjar både behandlingsresultat och framtida forskningsgenombrott.
Utformandet av Nya Karolinska
Solna kommer att kunna ge betydligt bättre förutsättningar att bedriva säker och effektiv vård jämfört med äldre sjukhus, där verksamheterna ofta är utspridda på
ett stort område i många byggnader. NKS-vården kommer innebära förbättrade flöden och
kortare ledtider, högre kvalitet
och ökad patientsäkerhet.
Högspecialiserad sjukvård är forskningsintensiv, teknik- och kompetenskrävande. Det innebär att verksamheter på det nya universitets­sjukhuset kommer att vara i behov
av högteknologisk och resurskrävande utrustning och specialistutbildad personal. Mottagningar, dag­
verksamheter, operation och röntgen förbereds för 12-timmars­drift.
På så sätt kommer man att kunna
öka kapaciteten och utnyttja teknikinvesteringar på ett effektivt sätt.
NKS-akuten
Akuten på NKS har en utformning
som möjliggör effektiv verksamhet 24 timmar om dygnet. I
54
Kapitel 3 Klinisk design
nära anslutning ovanför NKS akutmottagning finns lokaler ändamålsenligt utrustade för omhändertagande av svåra olycksfall på
ett traumacenter.
I anslutning till akutmottagningen
finns dessutom lokaler för ett
modernt interventionellt omhändertagande av exempelvis akut
stroke, hjärtinfarkt eller annan allvarlig kärlsjukdom.
Den nya akutmottagningen på
NKS kommer att vara utrustad
med moderna resurser för telemedicinsk kommunikation
för att stödja andra vårdenheter
runt om i landet.
Vuxenintensivvård
Vuxenintensivvården på NKS får
totalt cirka 87 intensivvårds- och ett
50 tal intermediärvårdsplatser (25
kvm). IVA-platserna är fördelade på
sex enheter. En enhet med 15 platser är avsedd för barnintensivvård
och en annan IVA-enhet med 18
platser är avsedd för nyföddhetsvård (neonatal intensivvård).
Inom en av IVA-enheterna finns nio
särskilt stora rum (35 kvm) för speciellt utrymmeskrävande intensivvård. Där kan bland annat ECMObehandling (konstgjord lunga) bedrivas.
NKS kommer att innebära en förstärkning av Stockholms intensivvårdsresurser, i enlighet med de
slutsatser som drogs i Hälso- och
sjukvårdsnämndens fokusrapport
från 2003.
Svåra olycksfall, så kallade trauma,
kräver ofta intensivvård under lång
tid. Denna patientgrupp är ofta i
behov av upprepade diagnostiska
procedurer och flera operationer.
Därför har en intensivvårds­
enhet placerats i direkt anslutning
till traumaenheten med närhet till
avancerad röntgendiagnostikutrustning och operations­
resurser.
Operationsverksamhet
Operationsavdelningen omfattar
35 salar inom samma renhetszon.
Salarna är placerade i mindre
enheter om 4-6 salar. Eftersom
samtliga operationssalar kommer
att vara generellt utformade och
rymma all behövlig teknik kan alla
salar i princip användas för all
form av kirurgi. På så sätt optimeras lokalanvändningen och
teknikutnyttjandet och fler
patienter kan bli behandlade.
Dagens situation på många sjukhus, där det kan vara köer till operation på en avdelning och ”för få”
operationer inbokade på en annan,
kommer förhoppningsvis inte att
uppstå på NKS. För att garantera
maximal flexibilitet och tvärtematiskt samarbete är salarna
likartat utformade och alla är 60
kvm stora.
En av operationssalarna är placerad på förlossningsavdelningen för
urakuta kejsarsnitt och instrumentell förlossning under kejsarsnittberedskap. En 36:e sal kommer att
fungera som patologlab så att snabbt
handhavande, av vävnadsprover kan
säkerställas.
Fyra operationssalar är separat
placerade i traumaenheten, en av
dem är en hybridsal på 90 kvm. En
hybridsal är en operationssal med
fast angiografiutrustning. Ytterligare två hybridsalar (90 respektive
120 kvm) finns placerade intill fyra
angiografilab på våningen ovanför
traumaenheten och ger därmed
möjlighet att skapa ett slagkraftigt
interventionscentrum i Mellan­
sverige.
Antalet postoperativa platser
följer den internationella normen som föreskriver 1,5–2 postoperativa platser per operationssal.
Fyra postoperativa platser är
större och anpassade för postoperativ intensivvård (OIR – overnight
intensive recovery). De postoperativa enheterna för vuxna och barn
är separerade.
I landstingets Operationsutredning 2006 fastslogs att det totala
antalet operationer och behovet av
operationstid har ökat under tioårsperioden 1995–2005. En fortsatt ökning bedöms som sannolik
dels på grund av befolkningsökningen och dels för att den medicinska och tekniska utvecklingen
möjliggör att fler operationer görs
på allt yngre och äldre patienter.
Dagkirurgi
Den medicinska utvecklingen visar
att operationspanoramat har förändrats över tid, särskilt det senaste
decenniet. Så kallad minimalinvasiv
kirurgi och interventionell radiologi
ökar, liksom andelen dagkirurgisk
verksamhet. Korttidskirurgi där
patienten bereds övernattningsmöjlighet efter operation ökar också. För
närvarande är andelen öppenvårdskirurgi relativt låg vid universitetssjukhusen men denna verksamhet
beräknas öka betydligt. Som
exempel kan nämnas att andelen
gallblåseoperationer som görs som
dagkirurgi i Sverige är 11 procent att
jämföra med 50 procent i USA .
Motsvarande siffror för antireflux­
kirurgi, är 3 procent i Sverige och
31 procent i USA. Även antalet
avancerade kompetenskrävande
och resursintensiva kirurgiska
ingrepp i öppenvård eller korttidsvård ökar. Inom kärlkirurgin
och thoraxkirurgin sker en betydande ökning av endovaskulär
kirurgi, det vill säga kirurgi via blodkärl.
Strålbehandlingsbyggnaden
Strålbehandling kommer att bedrivas i en egen trevåningsbyggnad
på sjukhusområdet. I lokaler där
brachyenheterna ligger finns direkt
tillgång till MR och CT. I strålbyggnaden finns två förberedelserum till
varje behandlingsrum. På så sätt
kommer ”patientkrockar” och onödiga väntetider att kunna undvikas.
Konsekvensen blir att fler patienter
kan behandlas.
Förlossningsvård
Länets riskförlossningar, där det
föreligger risk för mor och/eller
barn, föreslås att koncentreras
till NKS. Idag bedöms cirka 500–
700 graviditeter/förlossningar inne­
bära sådana risker för barn och/
eller mor att de naturligt ryms
inom begreppet högspecialiserad
och avancerad förlossningsvård och
som därför bör omhändertas på
NKS. NKS dimensioneras för totalt
3 000–4 000 förlossningar per år.
Detta för att kunna bedriva en bärkraftig förlossningsverksamhet som
är rationell både ur ett personal-,
kompetens- och FoU-perspektiv.
En högspecialiserad intensivvårdsavdelning avsedd för prematura, för tidigt födda, barn
samt för nyfödda med avancerade
missbildningar kommer att finnas
på NKS. Enheter för fostermedicin och fertilitetsmedicin
kommer också att inrättas.
Öppenvård
Idag bedrivs allt mer kvalificerad,
kunskapsintensiv och forskningsanknuten vård inom öppenvården.
En utveckling som vi hittills bara
har sett början på.
Det kommer att ställas ökade krav
på diagnostik, behandling och
logistik i den öppna vården de
kommande åren. Att bedriva öppen­
vård av särskilt kunskapsintensivt
slag är en av huvuduppgifterna för
ett modernt högspecialiserat och
forskningsintensivt sjukhus som
NKS.
Öppenvården på NKS kommer att
utgöra en viktig del av den hög­­
specialiserade vården och är en nöd­
vändig komponent i den patient­
nära forskningen. NKS-anläggning­
ens fysiska kapacitet medger upp
emot 1 000 000 öppenvårdsbesök
och dagvårdsbehandlingar per år,
under förutsättning att mottagnings- och dagvårdsverksamhet
utnyttjas under cirka 12 timmar per
vardag.
Klinisk design Kapitel 3
55 Kapitel 4
Forskning, utbildning och utveckling
”Skapandet av Vetenskapsstaden, med KI och
NKS i centrum, kommer att ge oss unika
möjligheter att konkurrera med de främsta
forskningsnationerna i världen. Genom att
samla sjukvård, forskning, utbildning och
bioteknikföretag i ett kluster kan hastigheten
för att finna ny kunskap och innovationer
drivas upp”
Hans Forssberg
FoUU-ansvarig NKS och Professor KI
Fönster
mot framtiden
56
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
”Konkurrensen kommer att vara mycket stor
om framtidens studenter och medarbetare. För
att attrahera dem och för att samtidigt
underlätta för den patientnära utbildningen
finns det gott om moderna utbildningslokaler
inom NKS, i själva vårdmiljön men också i den
närliggande Forskningsbyggnaden”
Birgitta Andersson
projektledare nks och sjuksköterska
Skandinaviens största
forskningskluster tar form
I omgivningarna runt Nya Karolinska
Solna växer norra Europas största Life
Science-kluster fram. Här skapas för­utsättningar för sjukvård, akademi och
näringsliv att samverka på ett sätt som
aldrig tidigare ägt rum i Sverige. Målet
är vetenskapliga genombrott som kan
leda till nya medicinska behandlingar
och till nya arbetstillfällen.
D
et nya universitetssjukhuset NKS
med sin tydliga forskningsprofil och
sitt högspecialiserade sjukvårdsuppdrag är tillsammans med
Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska
Högskolan och Stockholms universitet en
central del av den stora satsning som görs i
Hagastaden (Norra Stationsområdet) och i
Karolinska Institutets omgivningar. ”Vision
2025” har tagits fram av landstinget, läns­
styrelsen, Solna stad, Stockholms stad, de fyra
universiteten i norra Stockholm samt företrädare för läkemedelsindustrin. Det är dokumentet bakom den stadsdel – Hagastaden –
som nu växer fram där forskning, innovation
och det allra senaste inom laboratorie- och
teknikväg bildar en ny spelplan för sjukvården, akademin och industrin att spela på –
tillsammans.
Forskningshuset innehåller
flexibla forskarplatser i en ljus
och öppen miljö.
58
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
”Vision 2025” har lett fram till ”Stockholm
Life” som är benämningen på det nav för
forskning och utveckling inom Life Science som
växer fram i Hagastaden, och även i Flemingsberg. Målet är att i området mellan Stockholm
och Solna skapa norra Europas största kluster
för forskning inom Life Science, vetenskaper
som beskriver och utforskar livet och hälsan
för människa, djur och natur.
I forskningsbyggnaden finns
gott om informella mötesplat­
ser där studenter, forskare och
kon­­ferens­besökare kan mötas i
en modern och kreativ miljö med
mycket ljusinsläpp. Vid dörrarna
till case metodik-salarna (till
höger) finns TV-monitorer så att
man kan följa föreläsningar även
utanför.
Gränsöverskridande forskning
Det nya forskningsklustret är inte enbart en
angelägenhet för Stockholm och Solna, eller för
NKS och KI. Det handlar om hela Stockholm/
Uppsala-regionen – som erbjuder ovanligt
goda förutsättningar att bli konkurrenskraftigt
tack vare områdets universitets- och högskoletäthet. Handelshögskolan, Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Sveriges
Lantbruksuniversitet, Södertörns högskola och
Uppsala universitet med fler är alla viktiga
delar av det akademiska nätverk som skapas.
Ett nätverk som med gemensamma krafter kan
återinsätta svensk forskning i toppen av den
internationella rankingen.
Sverige har historiskt sett varit mycket framgångsrikt inom medicinens olika forsknings­
områden. Många innovationer inom läkemedel,
bioteknik och medicinteknik har utvecklats av
engagerade forskare på svenska universitet och
driftiga entreprenörer på svenska företag. De
senaste decennierna har dock konkurrensen
hårdnat avsevärt. I dagsläget är det amerikanska
universitet och företag som leder ”forsknings­
ligan”, tätt följda av de starkt växande kunskaps­
nationerna Kina och Indien.
Såväl statliga utredningar som olika rapporter,
från bland annat Vinnova, har pekat ut bristen
på samverkan mellan svensk sjukvård, akademi
och industri. Avståndet mellan de tre parterna
kan leda till att framtida medicinska behandlingar försenas, men även ”missade” företags-
etableringar och arbetstillfällen. På så sätt kan
bättre samverkan ses som en förutsättning för
ekonomisk tillväxt på nationell nivå.
KI:s forskningspark
Det som nu sker i skarven mellan Stockholm
och Solna är i många avseenden just det som
efterfrågats i flera utredningar och rapporter.
Här skapas ett nytt centrum för Life Science.
Karolinska Institutet expanderar och bygger
upp en forskningspark där flera stora biotech­
lab tar plats. På NKS-sidan kommer en ny
biobank att byggas upp som ska kunna säkerställa att den allt större kvantiteten av forskningsprover från sjukvården och forskningen
kan tas om hand enligt ”best practice”.
Biomedicumlaboratoriet som står klart 2017
byggs för KI:s experimentella forskargrupper
och för den translationella forskningen som är
nära länkad till det kliniska forskningslaboratoriet på NKS, som i sin tur kopplar direkt till
sjukvårdsbyggnaderna. Translationell forskning integrerar medicinsk grundforskning med
kliniska frågeställningar. Det handlar om att
förstå kliniska fenomen och översätta dem till
molekylära mekanismer.
I forskningsparken görs plats för discipliner som
biofysik och medicinsk fysik, gränsvetenskaper
mellan biologi, fysik och kemi som spås kunna
bidra med ny baskunskap om funktioner och
mekanismer i allt som lever. Målet med forsk­
ningsklustret är inte ”bara” att skapa samband
mellan sjukvård, akademi och företag, utan även
att göra det mellan grundforskning, klinisk
forskning och så kallad translationell forskning.
Genom att studera sjukdomar på olika djur­
modeller kan man undersöka de underliggande
biologiska (molekylära) mekanismerna vilket
gör det möjligt att utveckla och testa nya
mediciner på djur och därefter tillbaka till
människa i kliniska prövningar.
På KI-området och i Hagastaden, i det som
kallas Stockholm Life, skapas förutsättningar
för näringslivet att bli en del av nätverket med
såväl stora etablerade företag som mindre
nystartade företag inom medicin, bioteknik och
medicinteknik. Bland annat kommer det att
finnas avancerad avbildningsapparatur (PET,
MEG) och en avdelning för kliniska prövningar
som kan begagnas av såväl sjukvården som
akademin och näringslivet.
Forskning, utbildning och utveckling Kapitel 4
59 I området ligger även myndigheter som SMI
– Smittskyddsinstitutet och ECDC – europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av
sjukdomar. Och från och med 2013 även nya
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) – ett
nationellt högteknologiskt resurscenter för
storskalig forskning med fokus på biomedicin
och systembiologi.
NKS + KI = sant
I Hagastaden/Stockholm Life är avstånden
korta mellan sjukvård, akademi och näringsliv.
Ett förhållande som i synnerhet gäller NKS och
KI som i och med byggnationen av det nya
universitetssjukhuset har knutits ihop på många
sätt. Den patientnära forskningen kommer att
kunna ske över allt i sjukvårdsbyggnaderna med
olika typer av provtagningslaboratorier och
forskningsutrymmen runt om i sjukhuset, som
kan utnyttjas av vårdpersonal, forskare och
studenter.
Framtidens så kallade individualiserade
medicin, skräddarsydda behandlingar, kommer
att kräva tillgång till effektiva laboratorietjänster
där man snabbt kan få ett ”molekylärt svar” på
vilken behandling en patient skall ha. Insprängda
PNA-rum (patientnära analyser) och forskningslokaler möjliggör att i princip alla patienter
på NKS ska kunna delta i forskningsprojekt.
Forskarnas nya plats mitt i sjukvården ger
möjligheter att bygga upp nya register, säkra
kvaliteten på prover och forskningsmaterial,
och lägga grunden till nya vetenskapliga
studier.
I planeringen av undervisningslokalerna i
NKS-anläggningen har särskild hänsyn tagits
till modern pedagogik, till exempel den så
kallade Case-metodiken, med ett mer interaktivt
lärande. Enkelrummet på vårdavdelningarna är
en viktig förutsättning för att bedriva så kallad
”bedside-under­visning” för studenter med en
bibehållen patientintegritet.
60
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
Både det kliniska sjukhuslaboratoriet och
forskningshuset på NKS-området kommer att
samverka med Karolinska Institutet på andra
sidan Solnavägen. Särskilda ”core-laboratorier” med avancerad och kostsam utrustning
planeras gemensamt för att undvika onödiga
dubbelinvesteringar.
Forskningsbyggnaden
NKS forskningsbyggnad innehåller
laboratorieutrymmen som ligger intill
forskarplatser (torra lab) samt även
utbildningslokaler för olika utbildnings­-
metodiker: föreläsningssalar, case studysalar, samt kliniskt träningscenter (KTC)
med så kallade ”skills-lab” och simulatorlab.
Kliniska prövningar
Den spetskompetens som framtidens patienter kommer att efterfråga kommer att vara
helt beroende av nära tillgång till forskning
och forskningsbaserad kunskap. Att utveckla
arbetet med kliniska prövningar är därför
viktigt för att få fram mer information om
egenskaper hos olika läkemedel och till
exempel om varför en tumörsjukdom svarar
respektive inte svarar på en viss behandling.
På NKS kommer det att finnas goda förutsättningar för kliniska prövningar, som en betydelse­
full del av den patientnära och translationella
forskningen. Kliniska prövningar som kan
genomföras i samverkan med läkemedelsindustrin och/eller i form av akademiska studier.
Den kliniska prövningsenheten på NKS kommer
att vara väl samordnad med avancerad bilddiagnostik, molekylär patologi, biomikavdelning, farmakologi, proteomik och genomik. Den
kommer dessutom att placeras nära intensiv­
vården vilket är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt. GMP-laboratoriet, Good Manufacturing
Practice, som planeras i Kliniska forskningsbyggnaden kommer också att bli en viktig resurs
för att utveckla och utvärdera nya behandlingar
med till exempel stamcellstransplantationer och
genterapi.
Provets
väg
Ett särskilt angeläget projekt på NKS har
varit ”Provets väg”, där arkitekter och tekniker arbetat tillsammans för att säkerställa
att anläggningen får bästa tänkbara logistik
för att omhänderta och transportera prover
och material från patienterna, för kliniska
såväl som för forskningsändamål.
Case-salar
för utbildning
I forskningsbyggnaden, som blir
öppen med mycket ljusinsläpp och
skarpare färger än i övriga sjukhuset,
finns två moderna case study-salar
med plats för 80 personer vardera
samt den eleganta runda 300platsers aulan (bilden på omslaget).
Bedsideundervisning
Principen med enbäddsrum är något som
främjar utbildning och forskning. Rummen
är rymliga och ger möjlighet att bedriva
”bedsideutbildning” utan att patientens
integritet utmanas.
Forskning, utbildning och utveckling Kapitel 4
61 Life Science –
läran om livet
Life Science kallas alla de forskningsområden och företag som
utforskar och tar fram produkter för livet och hälsan för människa, djur och natur. Det handlar om discipliner som biologi, kemi,
medicin, matematik, genetik, informatik men också psykologi,
teknik och fysik. Stockholm-Uppsalaregionen är en av Europas
ledande vad gäller forskning och utbildning inom Life Science.
Samarbetsprojekt inom Stockholm Life
Stockholm Brain Institute
Genom att integrera världsledande expertis inom neurobiologi, neuroimaging,
psykologi, kognition och klinisk epidemiologi ska ny kunskap om hjärnans högre
funktioner nås. Genom att anta ett systemperspektiv i forskningen är målsättningen att kartlägga hur aktiviteten i
gener, celler och neurala nätverk hänger
samman med kognitiva funktioner och
beteenden. På så sätt kan ny behandling
och nya hjälpmedel utvecklas för diagnoser som ADHD, demens och schizofreni.
KI, KTH, STOCKHOLMS UNIVERSITET, KAROLINSKA
UNIVERSITETSSJUKHUSET, COGMED, ASTRAZENECA,
ELEKTA, CARLSON RESEARCH, GÖTEBORGS UNIVERSITET, UMEÅ UNIVERSITET, INCF, IBM, SLL MED
FLERA
Kraftcentrum Stockholm Life
Utvecklar behovsanpassade verktyg och
processer för samverkan och kunskaps­
överföring mellan små och stora Life
Scienceföretag, akademi och hälso- och
sjukvården. Syftet är att främja samarbeten, effektivare verksamhet och tillväxt
för Life Scienceföretag.
KTH, KAROLINSKA INSTITUTET SCIENCE PARK,
STOCKHOLM SCIENCE CITY FOUNDATION, STOCKHOLM MEDTECH GROWTH, STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH TILLVÄXTVERKET
Science for Life Laboratory
SciLifeLab Stockholm-Uppsala är ett
nationellt högteknologiskt resurscenter
och laboratorium för storskalig forskning
med fokus på biomedicin och systembiologi, bildat av fyra universitet i Stockholm
och Uppsala. Här kommer forskning att
bedrivas inom sex huvudområden: genetisk sekvensering, bioinformatik och biologisk bildanalys, genomik, epigenetik
och proteomik. Forskning som kan få
avgörande betydelse i jakten på behandling för cancer och diabetes med mera.
KTH, KAROLINSKA INSTITUTET, STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH UPPSALA UNIVERSITET
SwedenScienceNet
Nationellt samarbetsprojekt där nio universitet och en högskola sätter upp en
gemensam plattform kring pågående
forskning i Sverige. Där en bild ges över
hur medel från olika finansiärer fördelas
mellan olika universitet och högskolor,
och mellan olika tematiska områden.
Här kommer också befintliga samarbeten, på individnivå och på högskole-/
universitetsnivå att kartläggas.
KI, LINKÖPING UNIVERSITET, LUND UNIVERSITET,
KTH, STOCKHOLMS UNIVERSITET, UPPSALA UNIVERSITET, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, UMEÅ
UNIVERSITET, HÖGSKOLAN I GÄVLE OCH CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, STOCKHOLM CITY
SCIENCE FOUNDATION OCH AVEDA
Tools for Science
En informationsverksamhet som erbjuder
förteckningar över läkemedelsutveckling
och Life Science-tjänster tillgängliga i Sverige, avsedd för företag och akademiska
forskare. Information ges via webbplattform. Det finns även ett nätverk som
arrangerar olika former av möten och
workshops.
STOCKHOLM SCIENCE CITY FOUNDATION
Fördjupning: Forskning, utbildning och utveckling
NKS roll i lärandet
Utbildning och forskning är naturligt kopplade till varandra. Utbildning av hög kvalitet leder till att
fler studenter väljer specialistutbildningar och att fler tar steget in
i forskningens värld. Utformningen
av Nya Karolinska Solna med sina
många och moderna studie- och
forskarmiljöer och sitt nära samband med Karolinska Institutet
kommer att innebära en kvalitetshöjning av Stockholms medicinoch sjukvårdsutbildningar.
Karolinska Institutet har Sveriges
största och bredaste utbildningsprogram inom medicin,
hälso- och sjukvård med 5 500
helårsstudenter inom 16 nybörjaroch 22 påbyggnadsprogram. Den
stora majoriteten av landstingets
Forskningsbyggnadens
entré söderut mot
Akademiska stråket.
64
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
medarbetare har fått och får sin
utbildning vid Karolinska Institutet, och landstingets sjukhus.
Den nya inriktningen med högspecialiserad vård kommer att innebära att utbildningsinnehållet i NKS
kommer att vara ett annat än det
som finns vid nuvarande Karolinska Solna. Grundutbildning vid
NKS kommer att behöva modifieras och kräva ett fördjupat samarbete med övrig sjukhusvård
och primärvård i landstinget och
med berörda hög­skolor.
NKS speciella karaktär gör det
naturligt att i ökad utsträckning
satsa på specialistutbildning
och vidareutbildning framför
allt av läkare och sjuksköterskor.
Specialistutbildning är ett område
som är i stort behov av utveckling
Science for Life Laboratory
(SciLifeLab) flyttar in i Karolinska
Institutets Science Parks tredje
byggnad som färdigställs 2013. Vid
SciLifeLab kommer storskaliga
genom- och proteinprofileringar
att kunna utföras utifrån vävnad
och blod från specifika sjukdomstillstånd. Med unik visualisering
och kvantifiering av gen- och proteinuttryck och bioinformatik kan
centret erbjuda en komplett analyskedja av komplexa med­i­ci­
n­ska samspel. Metodutvecklingen
är i en explosionsartad utvecklings­­
fas med plattformar inom genomik, epigenetik, proteomik, bildanalys samt bioinformatik.
och här kan NKS få en viktig roll.
NKS studentcentrum blir en unik
lärandemiljö där olika typer av
undervisningslokaler, Kliniskt träningscenter (KTC), Simulatorcenter
och bibliotek ger förutsättningar för
en högklassig utbildning på såväl
grundnivå som avancerad nivå.
NKS forskningsbyggnad
I NKS nya forskningsbyggnad finns
avancerade laboratorier och utrustning för molekylär, strukturell
och funktionell avbildning på
både människa och försöksdjur,
bland annat inkluderande cyklotron,
radiokemi, PET, MRI och MEG. Det
planeras även en för NKS och Karolinska Institutet gemensam biobank
på sjukhussidan. På motsvarande
sätt kommer ett gemensamt djurhus
för den experimentella forskningen
att byggas på campussidan. Ett
GMP-laboratorium kommer även
att byggas i FoU-byggnaden för
utveckling av metoder med stamcells- och gen­terapi. NKS kommer
också att innehålla ett student- och
konferenscenter med bland annat
en cirkelrund aula för 300 personer,
som ligger nedsänkt vid Akademiska stråket omgärdad av glasväggar. Här finns också två case-metodiksalar med plats för 80 personer.
Karolinska Institutets betydande
satsningar på byggandet av ny aula
och Biomedicum som omfattar
cirka 75 000 kvm BTA, kommer
att fysiskt länkas till NKS kliniska
forsknings- och undervisningsbyggnad. Den nya aulan vid Karolinska
Institutet kommer även att innehålla ett konferenscenter. Till detta
kommer Karolinska Institutets
satsning utefter Solnavägen med
Science Park och ett Folkhäl-
sohus. Här finns expertis inom
registerforskning, hantering av stora
databaser och biostatistik som kan
användas för att utveckla samordningsvinster och ökad kvalitet till
gagn för vården inom NKS och
därmed hela Stockholms läns
landsting.
Genom att kombinera stora och
unika patientmaterial samlade i
nationella biobanker med data­
insamling från kvalitetsregister ges
möjligheter för forskargrupper vid
NKS till forskning av internationell
toppkvalitet. Ett arbete som lägger
grunden till att kartlägga komplexa
sjukdomsorsaker och utveckla
ind­ividualiserad terapi samt ny
diagnostik.
Karolinska Institutet
Science Park.
Forskning, utbildning och utveckling Kapitel 4
65 Kapitel 5
Utformning och gestaltning
”I Stockholms och Solnas gemensamma
stadsdel Hagastaden kommer tusentals
människor att kunna leva och bo, och arbeta
inom sjukvård, forskning och affärsliv.
I centrum står det nya sjukhuset som präglas
av modern skandinavisk design och höga
ambitioner vad gäller miljövänlighet och
energi­lösningar”
Tomas Boijsen
chefsarkitekt White Tengbom Team Sjukhuset en del
av den nya staden
Nya Karolinska Solna är en del av den nya stadsdelen Hagastaden. Ett område som beräknas rymma 5 000 bostäder och 36 000 arbetsplatser på en yta av
95 hektar, motsvarande tre Gamla Stan. NKS integreras delvis med befintliga labbyggnader (i rött tegel). Till vänster i bilden syns Karolinska Institutets nya aula.
66
Kapitel 5 Utformning och gestaltning
“Utformningen och gestaltningen har stor
betydelse för både patienter, besökare och
personal. NKS kommer verkligen att få
attraktiva och mänskliga miljöer i moderna
och funktionella lokaler”
Kristina Stenberg
VÅRDCHEF NKS-FÖRVALTNINGEN och
sjuksköterska
Mänskligt, ljust och hållbart
Det nya universitetssjukhuset i Haga­
staden består av byggnader och om­kringliggande miljöer som har skapats
för att vara både beständiga men också
anpassningsbara efter de förändrade
behov som uppstår med tiden. Designen
är skandinavisk med fokus på naturmaterial och ljusa färger. Allt för att
skapa en attraktiv och behaglig miljö.
P
å Karolinska plan, ett torg lika stort
som Odenplan och Gustav Vasa kyrka
tillsammans, kommer entrén till det
nya universitetssjukhuset att ligga.
Det blir en öppen plats för många möten. Här
sammanstrålar Stockholm och Solna. Här
möts den högspecialiserade sjukvården på NKS
och forskningen på Karolinska Institutet och
här kommer sjukvården och forskningen att
kunna samverka med forsknings- och
läkemedels­företag i området.
I Hagastaden är tanken att stockholmarnas
arbetsliv och hemmaliv ska integreras. Här kom-
•Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga
miljöer med höga arkitektoniska värden
både inom och i anslutning till sjukhuset.
•Vårdprocesserna ska effektiviseras och
resursutnyttjandet optimeras.
•Projektet ska, så långt som möjligt, arbeta
med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling.
•Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en
prioriterad och tydlig roll i staden.
•Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån
hållbarhetsperspektivet.
mer 36 000 arbetsplatser, 5 000 nya bostäder
och ett stort antal butiker och restauranger att
växa fram. På så sätt blir det nya universitetssjukhuset, centralt placerat i en levande ny
stadsdel, en självklar del av huvudstaden.
De byggnader och omgivningar som hör till
”gamla” Karolinska-området, det som också
kallas Östra Karolinska, kommer enligt dagens
gällande politiska plan att inlemmas med
Hagastaden, där företag inom sjukvård,
forskning och Life Science-företag kommer att
finnas sida vid sida med bostäder och butiker.
När verksamheterna från Karolinska Universitetssjukhuset flyttar in i NKS påbörjas arbetet
med att utveckla det östra området som beräknas stå klart år 2025.
Arkitekternas uppdrag
Utformningen av NKS bygger på White
arkitekters bidrag ”Forum Karolinska” som
gick segrande ur formgivningstävlingen år
2006. Förslaget har under Skanskas ledning
utvecklats i samarbete mellan två av landets
ledande arkitektkontor – White och Tengbom.
WhiteTengbomTeam engagerar idag drygt 100
arkitekter för att designa och projektera det
stora sjukhusprojektet i Solna – ett av de
största svenska sjukhusbyggena någonsin.
I arbetet med att utforma Nya Karolinska
Solna har arkitekterna utgått från NKS
projektmål:
•Sjukvård, forskning och undervisning ska
vara så integrerade att de effektivt stödjer
framtagande och spridning av ny kunskap
för vård av svårt sjuka och skadade patienter.
Akademiska stråket blir en
grön och lugn gågata som
delar av vårdkvarteren i
söder och forskningskvarter i norr och som
förbinder sjukhusparken i
öster med Karolinska
Institutets campus och
park i väster.
68
Kapitel 5 Utformning och gestaltning
Projektmålen har i arkitekternas händer
omsatts till fem stora huvudbyggnader
(kärnor), lika höga som Hötorgsskraporna,
sammanlänkade av en omsvepande lägre
mantelbyggnad, samt tillhörande patient­
hotell, forskningsbyggnader och omkring­
liggande parker.
NKS byggnader och lokaler är förbundna med
varandra på olika sätt för att stödja närhet,
god logistik och ett multidisciplinärt arbetssätt, som är en bärande del i framtidens
högspecialiserade sjukvård. Byggnaderna är
också i sin grundstruktur generellt utformade
för att kunna anpassas till i stort sett alla typer
av vårdverksamhet.
Exteriört består NKS i hög
grad av glas som släpper in
mycket ljus. Invändigt har
varje byggnad sin egen
färgkod och konstnärliga
utsmyckning för att stärka
varje hus identitet och förenkla
orienterbarheten.
Utformning och gestaltning Kapitel 5
69 På NKS har konceptlösningar utvecklats som
minimerar underhåll och underlättar ombyggnader – så att sjukhuset kan fungera i många
år, men även med enkla medel ställas om efter
framtidens behov.
I arbetet med att utforma NKS har hållbarhetsperspektivet hållits högt, i alla avseenden.
Det gäller val av material, byggprocesser och
framtida driftlösningar i fråga om till exempel
energiförsörjning och avfallshantering. Målet
är att NKS ska bli världens miljövänligaste
sjukhus.
Det ljusa sjukhuset
Tanken att vi nordbor har ett särskilt förhållande till naturen, ljuset och årstidernas
växlingar, har varit vägledande i arbetet med
att utforma det nya universitetssjukhusets
yttre och inre miljöer. Glasfasader och
strategiska ljusgårdar, parker och insprängda
gröna stråk har skapats i och kring sjukhuset
för att tillgodose det mänskliga behovet av sol,
ljus och grönska.
Sjukhusets färger går i naturens skala – sten,
sand, trä, och grönska. De olika byggnaderna på
NKS kommer att vara färgkodade där en sam­manhållande basfärg återfinns i golv, väggar
eller dörrar. Syftet är att underlätta orienter­
barheten och ge varje hus en egen profil.
På de lägre byggnaderna som omger NKS,
mantelbyggnaderna, kommer taken att vara
gröna, för skönhetsvärdet i sig men också av
miljöskäl. Det är väl känt att stora byggnader
kan påverka grundvattennivåerna negativt.
Med sedumtäckta tak skapas ett slags temporära vattenmagasin som gör att vattnet
”magasineras” och rinner ner mot marken i
lägre hastighet. De gröna taken är ett typiskt
exempel på hur arkitekterna har arbetat på
NKS, där funktion, estetik och miljöhänsyn
har varit jämnt vägande faktorer.
För att få NKS och den nya stadsdelen Hagastaden att smälta samman med den angränsande stadsdelen Vasastan på ett naturligt sätt,
har gator kantade av träd lagts i en förlängning
Ryttare av Mia Malmlöf.
av de befintliga gatorna. Många grönskande
gångstråk och gröna innergårdar har ritats in
som en viktig del av universitetssjukhuset men
också som en utvidgning av stadens gröna
promenad- och cykelstråk.
Konsten i NKS
Den konstnärliga gestaltningen utgår från
patienternas och verksamheternas behov och
ska bidra till att skapa en trygg och stimulerande miljö.
Det konstnärliga programmet kommer att
omfatta dels fasta installationer, som blir en del
av byggnadernas publika delar, dels lös konst.
70
Kapitel 5 Utformning och gestaltning
Vissa delar av Karolinskas befintliga konstsamling som byggts upp sedan 30-talet kommer att
användas, men mycket ny konst köps också in.
Konstverken samverkar med arkitekturen och
inredningen för att skapa en helhet där
färgsättning, ljus, design och konst interagerar.
På så sätt blir konsten på NKS en del av den
helande miljön. En konstnyhet som planeras på
det nya sjukhuset är att bildskärmarna som
tillhör varje vårdrum kommer att kunna
användas också för att visa bildkonst. ”Artoteket” kan ersätta den traditionella tavlan på
väggen och patienten kan själv välja sin tavla,
foto eller film utifrån en given meny.
Utformning och gestaltning Kapitel 5
71 Fördjupning: Utformning och gestaltning
Sunda och stimulerande miljöer
På NKS planeras alla miljöer för
att bli sunda och stimulerande att
vistas i, för dem som arbetar på
sjukhuset och de som gör tillfälliga besök. Det handlar om innovativa lösningar kring belysning,
luftkvalitet och -fuktighet, temperatur, dagsljus, ljud, elmiljö
med mera.
Grundläggande för utformningen
av Nya Karolinska Solna har varit
att patientens ställning i vården
ska kunna stärkas. Miljön ska upplevas som attraktiv, trygg och stimulerande och närståendes medverkan och stöd i vårdarbetet ska
underlättas. Lika viktigt har det
varit att utforma goda arbetsmiljöer för dem som kommer att
arbeta inom den högspecialiserade
vården och forskningssektionerna
på det nya universitetssjukhuset.
I NKS står människan i centrum när byggnaderna planeras för en god ute- och innemiljö.
Aktuell forskning visar på samband mellan utformningen av den
fysiska miljö och ett snabbare tillfrisknande. Nya Karolinska Solna
har unika möjligheter att utveckla
ett medicinskt centrum som representerar den mest aktuella kunskapen avseende patient-, anhörig- och personalmiljö.
72
•God tillgänglighet ska gälla
alla, oavsett funktionshinder
•Sjukhusets miljö är så utformad
att den ger god orienterbarhet, varierande rumsformer,
dagsljus, harmonisk färgsättning
och materialval och konstnärlig
utsmyckning som samspelar till
en läkande miljö
•Hög arkitektonisk kvalitet medverkar till att förstärka det
redan goda varumärket som
Karolinska Universitetssjukhuset
besitter
• Främja sundhets-, säkerhetsoch hållbarhetstänkande.
Stor omsorg har lagts vid de ytor där
patienter och anhöriga vistas. I
manteln utanför varje verksamhetskärna finns ljusa och avkopplande ”väntlounger” med utsikt över
staden. Lounger är också platser där
anhöriga kan vistas och ha tillgång
till internet och annan service.
Enbäddsrum ger ökad
integritet
Fokus vid planeringen är att lokaler ska utformas för att:
För de patienter som är inlagda på
sjukhuset är vårdrummets utformning en mycket viktig del i upplevelsen av sjukhusbesöket. I NKS
planeras alla slutenvårdsrum som
ljusa enbäddsrum med utblick
mot gårdar eller sjukhusparken. Avskildheten i ett enbäddsrum ger bättre möjligheter till god
sömn, vilket kan underlätta tillfrisknandet. Den privata miljön
ger möjlighet till enskilda samtal
och underlättar kontakten mellan
personal och patienter.
•Stärka patientens ställning
och integritet
•Den professionella och avancerade vården ska ges i en miljö
som uppmuntrar till gräns­överskridande samarbeten
Principen med enbäddsrum leder
också till färre förflyttningar för
patienten. Istället kan vården
komma till patienten. Team med
olika specialiteter kan samlas runt
patienten och på plats i patientrum-
Kapitel 5 Utformning och gestaltning
met utföra vissa former av diagnostik och behandling. Enbäddsrummet ger också en minskad risk för
smittspridning, fall­olyckor och felmedicinering.
Patientens integritet förstärks
genom tillgången till egen toalett
och dusch men också avseende
sovtider, måltider, besök, telefonsamtal, TV-tittande med mera. Här
finns plats för möten med en eller
flera närstående i avskildhet, och
patienten behöver inte bli störd,
eller känna att hon stör andra.
Patientens rätt till integritet respekteras i NKS, förutom genom
enbäddsrummen, genom en tydlig
uppdelning mellan sjukhusets
olika zoner. Publika och professionella flöden skiljs åt, och
sängtransporter separeras från
publika miljöer. Zonindelningen
och en tydlig struktur där varje
vårdkärna har en egen ”gatuadress”, gör det lätt för patienten
att hitta rätt på sjukhuset. Även
varierande rumsformer, dagsljus,
färgsättning, materialval och konstnärlig utsmyckning bidrar till god
orienterbarhet.
genom ljusgårdar i kärnornas mitt.
Lanterniner för ner ljus till verksamheter som placeras under mark.
Miljöerna för vårdpersonal, forskare och studenter skapas med stor
omsorg. NKS kommer att ha många
och väldefinierade zoner för
undervisning, möten och konferenser.
Omklädningsutrymmen för
personalen ska göras säkra,
attraktiva och lättillgängliga.
Placeringen är under jord men i
nära anslutning till entréerna.
Planlösningen är utformad för att
undvika korsande flöden mellan
personal och godshantering.
Personalparkeringen ska vara
tydlig, lättorienterad och ska upplevas som trygg, ljus och välkomnande under dygnets alla timmar.
Även kollektivtrafikens hållplatser och uppgångar kommer att
läggas så att både personal och
besökare enkelt kommer att nå
sjukhusets entréer.
Stödjande konst
På NKS är konsten en viktig del i
att skapa välfungerande och harmoniska miljöer. Konst tillför en
humanistisk, estetisk och poetisk
dimension som möter människans
behov av kultur. Konsten kommer
att upplevas på avstånd som riktmärke när man rör sig i sjukhusets
lokaler, men kommer även att
upplevas på nära håll i väntrummet där patienten kan fördjupa sig
i spännande detaljer och strukturer. Konstverk kommer att kunna
användas till exempel som
avskärmningar i form av dekorerade glaspartier och skärmar på
hjul, vilket hjälper till att värna om
patienternas integritet och på
samma gång ge en tillfällig förströelse. I behandlingsrum, provtagningsrum och sängväntrum, som
till exempel preop-rum och
postop-rum, kan till exempel
konstnärligt gestaltade tak ha
en avledande funktion som ger tillfälligt andrum.
I forskningslokalerna kan den
konstnärliga utsmyckningen generera oväntade mötesplatser och
skapa såväl fysiska som intellektuella rum för utbyte och stimulerande tvärvetenskapligt tänkande.
Akademiska stråket
Akademiska stråket öppnar upp
sjukhusanläggningens täta bebyggelsestruktur och förhöjer det
positiva helhetsintrycket av sjukhuset. Stråket tillsammans med
ljusgårdarna och kontakten till
sjukhusparken är betydelsefulla
för vårt behov av ljus, grönska och
vatten. En
broförbindelse
kommer att förlänga Akademiska stråket över Solnavägen.
Bron kommer att stärka sambandet mellan Karolinska Institutets
gröna Campusområde och den
uppväxta sjukhusparken.
Cykeltrafiken får goda förutsättningar med hjälp av flera cykelparkeringar längs med stråket och låsta
cykelrum för personalen.
Fokus på personal­miljöer
För att kunna attrahera den mest
kompetenta personalen ställs stora
krav på miljön utifrån ett arbets-,
utbildnings- och vårdperspektiv.
Lokaler ska till exempel hålla hög
luftkvalitet med reglerbar innetemperatur. Rumstemperatur, luftflöden och belysning ska lätt kunna
anpassas för olika verksamheter.
Även kraven på ljudmiljön kommer
att se olika ut beroende på vilken
verksamhet och vilken tid på dygnet det handlar om. Alla lokal­
kategorier får dagsljusinsläpp
genom mantlarna och gårdar samt
Entrén till forskningshuset
från Solnavägen med en ljus
och modern miljö.
Utformning och gestaltning Kapitel 5
73 Kapitel 6
Logistik och försörjning
”På NKS ger nya logistiksystem
förutsättningar för att transporter ska
kunna ske utan att störa vårdverksamheten.
Och att de varor som vårdpersonalen är
beroende av i sitt arbete alltid finns på
plats – där de behövs och när de behövs”
Gunda Höckenström
projektledare NKS och sjuksköterska
Effektiva och
säkra flöden
Miljöstationen ligger under jord. Här samlas avfall från olika fraktioner och hämtas upp med lastbil.
74
Kapitel 6 Logistik och försörjning
”I enkelrum stärks min ställning
som patient och jag kan behålla
integritet och autonomi. Ostörda
samtal med vårdpersonal och
möjligheter att ha närstående hos mig
ökar min delaktighet och trygghet”
Anita Konrad-Barvelid
projektledare NKS och sjuksköterska
Intelligent logistik
frigör tid
Något av det mest utmärkande för det
nya universitetssjukhuset är logistiksystemen. På NKS kommer transporter att
vara utformade för att vara snabba och
störningsfria, oavsett om det handlar
om att fylla på förråd med sjukvårdsmateriel, läkemedel och textilier eller
att flytta utrustning. Allt för att den
medicinska personalen ska kunna ägna
arbetstiden åt den viktigaste uppgiften
– patienten.
P
å ett sjukhus finns ett stort antal stödfunktioner som måste fungera för att
vårdverksamheten i sin tur ska kunna
fungera. Det handlar om allt från
leveranser av sjukvårdsmaterial, mediciner,
mat och textilier till att fastigheter och lokaler
sköts och underhålls.
På ett vanligt sjukhus finns i regel många förråd
och lagerutrymmen ute i verksamheten där man
förvarar relativt stora mängder av försörjningsvaror. Många stora lager som i sig innebär stora
kostnader. Inte så sällan har avdelningar inom
ett och samma sjukhus olika lösningar för att
kontrollera varutillgången i sina lager, där
systemen många gånger inte upptäcker materielbrist förrän den redan har uppstått.
I försörjningssystem där avdelningar ansvarar
för sina egna förråd hamnar man ofta ”steget
efter” i varuförsörjningen vilket leder till att
vårdpersonal måste ägna sig åt ”förrådsarbete”
istället för patientarbete. Om en produkt är slut
tvingas personalen att finna en temporär lösning
tills förrådet är påfyllt igen, som till exempel att
”låna” från en annan avdelning. En åtgärd som
tar tid i anspråk men som också leder till att
även ”grannavdelningens” lagersaldo påverkas.
En annan risk med detta system är att man får
dålig kontroll på ”bäst-före-datumen” på
förbrukningsprodukterna.
Kontinuerlig påfyllning
På Nya Karolinska Solna är tanken att den typen
av ”stopp” i varuförsörjningen inte ska behöva
inträffa. Alla varor som behövs ute på olika
Omlastningscentral där
textilier och andra
varor fraktas vidare ut
i sjukhuset med hjälp av
AGV-truckar.
enheter hanteras enligt ”Just in time-principen”.
När personalen tar en produkt ur förrådet
(tvåfacksförråd) scannar han/hon streckkoden
samtidigt i en handdator vilket leder till att den
direkt läggs till i den kommande leveransen till
enheten. På så sätt kan man ligga steget före i
varuförsörjningen.
”Just-in-time-systemet” innebär att större förråd
och lagerlokaler inte blir nödvändiga ute i verk­samheten, eftersom de lager som finns där i
princip inte ska ta slut. Logistiklösningen leder
till ett effektivare arbete för vårdpersonalen men
resulterar även i en bättre kontroll över lager­
saldon och materielkostnader. Logistiken utgör
därför en viktig del i arbetet att göra Nya
Karolinska Solna till ett resursklokt och miljö­vänligt sjukhus.
Parkeringsgaraget för
besökare och patienter
under torget har
uppgång direkt till
sjukhuset.
76
Kapitel 6 Logistik och försörjning
En annan funktion på NKS är så kallade
genomräckningsskåp, skåp som kan öppnas
från två håll, från korridoren och från det rum
där produkterna ska användas till exempel i ett
mottagningsrum- eller operationsrum. Därmed
kan förråden fyllas på utan att servicepersonalen behöver gå in i rum där patienter vistas, en
lösning som bidrar till ökad hygiensäkerhet.
”Osynliga” transporter
Sjukvårdsmateriel, textilier, och övriga materiel
som behövs för att bedriva en fungerande vård
fylls på utifrån verksamheters behov. Alla
flöden av förbrukningsmateriel utgår från den
centrala varumottagningen och transporterna
sköts med hjälp av elektroniskt styrda AGVtruckar (Automated guided vehicle). Truckarna
rör sig i ett kulvertsystem och tar sig med hjälp
av hissar ut i sjukhusets olika delar. Plan 2 i
sjukhusbyggnaderna är en ”kulvertvåning” som
kopplar samman hela sjukhuset, och som har
skapats för att transporterna ska störa vårdverksamheten så lite som möjligt.
På NKS kommer det att finnas en stor, central
varumottagning istället för flera, varifrån flödet
av varor dirigeras. Försörjningssystemet
innefattar även tre så kallade ”hubbar” (”nav”)
på strategiska ställen i sjukhuset, där olika
servicefunktioner har sina respektive centraler.
Hub 1. Gods- och avfallshantering, Hub 2.
Ompackningsyta, exempelvis textilier och
lokalvård. Hub 3. Reception, helpdesk, kassa
och så vidare.
Logistik och försörjning Kapitel 6
77 Mat och kök
Läkemedel
För att möta framtidens behov av en säkrare
och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering kommer det på NKS att finnas ett
system där den elektroniska patientjournalen är sammanlänkad med dosmaskin för
tillverkning av så kallad multidos. Multidos
innebär att patientens samtliga orala
läkemedel för ett dostillfälle förpackas i en
och samma förpackning. Övriga läkemedel
på NKS kommer att förvaras i läkemedels­
automater som är elektroniskt styrda lager­
platser för läkemedel, där åtkomst görs
endast för de läkemedel som patienten är
ordinerad.
Rörpost
Med hjälp av rörpost kommer internpost,
remisser, läkemedel, blodprover, blodpåsar
och labmaterial att snabbt och smidigt
kunna förflyttas mellan olika avdelningar. I
systemet som har fyra växlar, kan gods upp
till 160 millimeter i diameter och med en
maxvikt på fem kilo förflyttas. Hela NKS är
sammankopplat i rörpostsystemet. Vid varje
våningsplans kärna finns två rörpoststationer
och i de södra mantlarna en station, för att
minska gångavstånden för personalen.
På NKS ska serveras god och näringsriktig
mat under dygnets alla timmar, både till
patienter som äter vid ordinarie måltider
och till svårt sjuka patienter som snabbt
behöver specialkost dag- eller nattetid.
Även särskild dietmat ska kunna tillagas
och serveras dag- och kvällstid. Ett lokalt
produktionskök ger stor flexibilitet för att
kunna tillgodose de varierande behoven.
Maten transporteras ut till verksamheterna
(varm eller kall) med hjälp av AGV-truckar.
Mindre matförråd kommer också att finnas
i avdelningarnas serveringskök, så att varm
mat kan serveras dygnet runt.
NKS är förberett för antingen ett tillagningskök eller ett mottagningskök. Landstinget
beslutar i särskild ordning i kostfrågan
(beslut ej fattat vid denna boks tryckning i
november 2011). I NKS kommer också att
finnas flera restauranger med viss möjlighet
att leverera mat ut i sjukhuset.
Coor levererar service
Företaget Coor Service Management har
fått det exklusiva uppdraget att bli NKS
serviceleverantör (som en del av OPSavtalet, se sid 91). Ett uppdrag som innefattar
utveckling och drift av alla service- och
underhållstjänster på universitetssjukhuset
fram till och med år 2040.
Sopor och avfall
På varje vårdavdelning på NKS finns två
miljörum med en sopsug som kan hantera
fyra fraktioner (för exempelvis plast, brännbart med mera). Sortering sker vid inkasten
direkt. Här finns också tvättnedkast för
78
Kapitel 6 Logistik och försörjning
smutsiga textilier. I miljörummen placeras en
vagn för övrigt materiel som ska sorteras.
Vagnen körs till miljöstationen där Coor
fortsätter sorteringen. Återvinning av mat
går till en biogastank på sjukhusområdet.
Logistik och försörjning Kapitel 6
79 Fördjupning: Logistik och försörjning
Nya logistik­
lösningar på NKS
För att ett sjukhus ska kunna fungera krävs en god försörjning av
läkemedel, sterila instrument, mat,
kläder, lakan och mycket annat.
Något av det mest utmärkande för
universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna är logistiken. Alla flöden
och transporter kännetecknas av
kvalitets- och effektivitetsorienterade lösningar.
Kravet på patientsäker vård och
kvalitetssäkring kommer att kräva
mer av sjukhusets stödfunktioner
i framtiden. Stöd- och serviceverksamhet ska vara lätt att nå
och utformas för att ge bästa support
efter vårdens behov. Professionella
försörjningssystem med bland annat
automatiska transportörer (AGVvagnar och rörpost) stödjer effektiva vårdprocesser genom sina
säkra och korta ledtider med hög
tillgänglighet.
Begreppet LEAN kommer
ursprungligen från tillverknings­
industrin och är en produktions­
modell med syftet att skapa mer
värde för mindre arbete.
Förenklat uttryckt handlar det om
att minimera förekomsten av
tidstjuvar, ”flödesbromsar”,
hanteringsfel och resursslöseri.
LEAN i sjukvården innebär att
förbättra arbetsprocesser till
förmån för ett bättre slutresultat
för patienten, där medarbetarna
själva med stöd från ledningen ges
möjlighet att förbättra sina
rutiner. Centralt inom LEAN finns
”Just-in-time-principen” som
innebär att material som behövs
för att utföra ett visst arbete alltid
ska finnas på rätt plats vid rätt
tidpunkt. På Karolinska i Solna
och i Huddinge samt även på
andra sjukhus arbetar man med
LEAN i olika delar av verksamhe­
terna. På NKS genomsyrar LEAN
alla logistikflöden och -processer.
80
Behovet av stora avdelningsförråd
minskar när varudistributionen
sker ”just-in-time”. Elektroniskt
styrda AGV-vagnar är en ny teknik
med separata hissar som beräknas
ge positiva effekter på driftkostnaderna för inre transporter av varor,
patientmat med mera. Det interna
flödet av prover, läkemedel med
mera sker via en smågodstransportör (rörpost).
Förråden på NKS kommer till
största delen bestå av skåp ute i
verksamheterna som är dimensionerade för att rymma det antal förbrukningsvaror som beräknas gå åt
under ett förbestämt tidsintervall,
med viss marginal för oförutsedda
Kapitel 6 Logistik och försörjning
händelser. ”Just-in-time-systemet”
innebär att större förråd och lagerlokaler inte blir nödvändiga ute i verksamheten, eftersom de förråd som
finns där i princip inte ska ta slut.
Sjukhusets varumottagning
placeras i rymliga lokaler, härifrån utgår alla flöden av varor till
sjukhuset. Transporter av varor
till och från sjukhuset effektiviseras också så att varor snabbt når
rätt mottagare. Tillgängligheten
till textilier sker via lokal plockning och teknik för automatiska
beställningar av personalkläder,
vilket också sköts från den centrala varumottagningen.
Sterilcentralens uppgift utökas med
central plockning som följer operationsprogrammet och enligt definierade strukturlistor. Dessutom
kommer sterilavdelningen att lager­
hålla en stor del engångsprodukter
för operationsavdelningar och till
viss del bild och funktion.
Utveckling av
IT-strukturen
NKS kommer med sitt tredelade
uppdrag, högspecialiserad sjukvård, utbildning och forskning att
vara beroende av ett väl fungerande
informationssystem för optimalt
omhändertagande, optimal patientsäkerhet, processtyrning och FoUverksamhet. Det högspecialiserade
uppdraget för hela länet och NKSkonceptets ambition om samverkan med andra vårdgivare, kräver
ett större sammanhållet informationssystem där NKS måste
vara en integrerad del av landstingets samlade informationssystem.
Kraftigt
förstärkt
IT-struktur,
genom skapandet av gemensamma journaldatabaser, förbättrade möjligheter till bild­
överföring samt telemedicinska
konferens­möjligheter kommer
leda till högre effektivitet och pat­
ientsäkerhet.
Möjlighet till integration med kvalitetsregister skapar nya möjligheter
att bedöma patientnyttan av vården. Övergångarna i vården innebär i nuläget patientsäkerhetsrisker
på grund av missad information i
avsaknad av gemensam bas för ITkommunikation.
Bättre saldokontroll
IT-systemen kommer också ge stöd
åt att kontrollera utrustning och
varor. Exempel på detta är en snabb
sökning av ledig mobil medicinteknisk utrustning mellan vårdenheter. IT ska även kunna stödja spårbarheten av varor, avfall, gas och
även patienter samt ge information
om hur mycket och var olika varor
och materiel finns i lager.
Säkrare läkemedels­
hantering
Utvecklingen mot centraliserad läkemedelshantering är redan påbörjad
på dagens Karolinska Universitetssjukhuset, där sterilklädd apotekspersonal iordningställer standarddoser och patientbundna doser av
antibiotika, narkotika med mera
som sedan levereras ut till avdelningarna. Ett initiativ som tas
vidare till NKS.
För att möta framtidens behov av
en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering kommer
det på NKS att finnas ett system där
den elektroniska patientjour-
nalen på olika sätt är sammanlänkad med automatiska lösningar
för beredning av läkemedel –
”multidos-maskiner” och läkemedelsautomater. Som komplement
till dessa kommer det på varje
enhet i sjukhuset att finnas mindre
lager för injektioner och för läkemedel för akuta situationer.
Fördelarna med automatiserad läke­medelshantering bedöms vara flera:
•Tillgänglighet till större sortiment än den egna av­delningens under hela dygnet.
•Bättre säkerhet för vårdpersonalen. Säkerhetsförhållandena i
läkemedelsrum är inte alltid tillfredsställande, att bereda läkemedel i trånga utrymmen där
många människor vistas kan
innebära risker.
• Bättre säkerhet vid hanteringen
av narkotiska preparat. Mindre risker för att inbrott eller försvunna nycklar/passerkort leder
till stöld och svinn.
•Generellt sett bättre kontroll
över sjukhusets lagersaldon
vad gäller läkemedel och läkemedelsprodukter.
•Sällan använda läkemedel kan
användas effektivare då man kan
undvika att varje avdelning behöver införskaffa 100 ”sällsynta piller”, använda två och sedan kassera resten.
• Minskade kostnader totalt sett och
minskad kassation, som i sig leder
till mindre miljöpåverkan.
Besök på NKS
Sjukhusbyggnaderna planeras med
en publik och en intern sida
åtskilda från varandra. Besökaren
kommer från torget, parkeringen
eller kollektivtrafik rakt in i entréhallen och når vårdverksamheterna via de södra publika hissoch trapphusen. Längs insidan av
vårdbyggnadens södra fasad löper
ett publikt stråk som binder samman entrépunkterna med de olika
verksamhetskärnorna.
Personalen når verksamheten via
entréer på plan 3, via trapphusen i
Akademiska stråket (som också har
direkt anslutning till omklädningsrummen), eller genom kulvert eller
gatunivå från personalparkeringshuset norr om nuvarande thorax/
labkvarteren. Parkeringen för patienter och besökare under torget får
direkt access till hiss- och trapphusen
under marknivå. Ett sammanbindande huvudkommunikationsstråk till samtliga kvarter finns
under jord på plan 2 som också länkar de nuvarande laboratoriekvarteren till NKS.
dahållas är: logistik, transport­
system (AGV), rörpost, posthantering, textilhantering, kon­ferens­
service, patienthotell, admini­strativa
förvaltningstjänster, kundtjänst/
helpdesk, drift och underhåll av
fastigheter, säkerhetslösningar/bevakning, energitjänster, parkerings­
tjänster, lokalvård med mera. Coor
arbetar utifrån målsättningen att
servicetjänsterna på NKS ska vara
effektiva – korta ledtider, flexibla
– kunna förändras över tid, miljö­
vänliga, kvalitativa samt att de ska
frigöra tid för vårdpersonalen.
Med hjälp av nya metoder och ny
teknik kommer logistiken att
utvecklas för att matcha NKS höga
miljö- och hygienkrav. Tjänsterna
kommer att vara utformade enligt
de högsta kraven för miljöstandarden Coor Green Services.
Patienttransporter
Förflyttningar av sängliggande
patienter sker i separata flöden
avskilt från besökare via en separat sängkorridor. Sänghissarna
blir rymliga och ger hög medicinsk säkerhet. En koppling mellan patienthotellet och vårdkvarteret förbereds, dels via besöksparkeringsgaraget, dels via en glasad
gång över gatan på plan 4.
Serviceleverantör: Coor
Företaget Coor Service Management har fått uppdraget att bli
NKS serviceleverantör, vilket
innefattar utveckling och drift
av alla service- och underhållstjänster på universitetssjukhuset fram till och med år
2040. De tjänster som ska tillhan-
Varje dag skickas städvagnar
ner till städcentralen under
Akademiska stråket för
rengöring av smutsiga moppar
och påfyllning av rent
material, vilket leder till ökad
patientsäkerhet och bättre
arbetsmiljö.
Logistik och försörjning Kapitel 6
81 Kapitel 7
Teknik, miljö och energi
”NKS signum är flexibilitet och generalitet – att
lokalerna kan användas till alla typer av verk­
samhet och enkelt ställas om när nya behov
uppstår inom sjukvård och forskning. Vi bygger
ett universitetssjukhus som kommer att fungera
i många generationer”
Björn Ekström
teknisk direktör, t f förvaltningschef,
nks-förvaltningen
Stabilt och
miljövänligt
”NKS kommer att ha tekniska system med hög
driftsäkerhet och flexibilitet. Det finns kapacitet
och prestanda för framtida verksamhetsför­
ändringar”
Mats Abrahamsson
teknisk chef, nks-förvaltningen
”Miljökraven på NKS genomsyrar precis allt.
Hela vägen från vilket spackel som används i
bygget till uppförandet av den stora bergvärme­
pump-anläggningen. Till det ska läggas att alla
tekniska lösningar, stödsystem för vården och
försörjningssystem väljs utifrån kriteriet
”hållbar utveckling”
Anders Göransson
miljösamordnare, nks-förvaltningen
2016 öppnar ett av världens mest robusta och energisnåla universitetssjukhus i Solna. NKS-byggnaderna är hållbara i flera avseenden.
82
Kapitel 7 Teknik, miljö och energi
Det hållbara
universitetssjukhuset
Nya Karolinska Solna byggs för att vara
hållbart i dubbel bemärkelse. Konstruktionen av stommar och bärande väggar
ger byggnaderna god stabilitet och
bärkraft, samtidigt som den tillåter
kontinuerlig inre verksamhetsförändring. Tillsammans med toppmoderna
tekniksystem och energilösningar ger
detta ett driftsäkert och miljövänligt
universitetssjukhus.
N
ya Karolinska Solna byggs och
kommer att drivas med minsta
möjliga miljöpåverkan. Stockholms
läns landsting har ställt mycket höga
krav på hållbarhet i sin beställning. Målet är ett
sjukhus som är klimatneutralt genom minimala
utsläpp av växthusgaser samtidigt som energi­
behovet är lågt tack vare smarta lösningar och
energieffektiva installationer.
Stor vikt har lagts vid att göra innemiljön i
sjukhuset behaglig, säker och energisnål. Det
handlar om ventilation, ljudmiljö, ljussättning
och hygien. Sjukhusets byggs också på ett sätt
som tillåter rum och lokaler att förändras över
tid. Det kräver att byggnaderna är konstruerade på ett särskilt sätt. För att skapa maximal
flexibilitet i sjukhusbyggnaden förstärks
bjälklagen så att tung medicinsk utrustning till
exempel en MR-kamera på 12 ton kan installeras på flera våningsplan inom sjukhusbyggnadens kärnor. Våningshöjden är 4,8 m (med
vissa begränsningar) vilket innebär att tak­
höjden i de flesta lokaler är 3,2 m. Det innebär
fördelar när man ska installera eller flytta
skrymmande medicinteknisk utrustning.
De tekniska schaktens area är dimensionerade
för en generell placering av operationslokaler.
Rör och ledningar har en grunddimensionering för att intensivvård ska kunna bedrivas
överallt i vårdkärnorna.
NKS byggs för att kunna fungera i många
decennier framöver. Med den höga hastigheten
inom teknikutveckling är det därför nödvändigt
att göra sjukhuset väl förberett för framtida
84
Kapitel 7 Teknik, miljö och energi
implementering av ny teknik. Det har man löst
genom att bygga in ”utvecklingsytor” runt om i
byggnaderna. Basinstallationer i VVS-schakten
har en reservkapacitet på 20 procent för
framtida behov.
Grön energi
Något som det nya universitetssjukhuset redan
är omtalat för är energiförsörjningen och den
låga energiförbrukningen. NKS utformas för att
uppnå högsta klass i ”Miljöbyggnad” som är ett
svenskt system för att certifiera byggnaders
totala miljöprestanda med fokus på energiförsörjning, materialval och innemiljö. Sjukhus­
anläggningen kommer också att certifieras enligt
LEED (Leadership in Energy and Enviromental
Design) som är ett motsvarande internationellt
miljöklassningssystem.
All energi (över 99 procent) som förbrukas på
NKS kommer att vara ”grön”, det vill säga
komma från förnyelsebara energikällor.
Försörjningen av värme och kyla kommer att
ske genom en kombination av egenproducerad
värme- och kylenergi och fjärrvärme/-kyla.
Den egenproducerade energin kommer från
en stor bergvärmeanläggning med cirka 150
borrhål som är 220 meter djupa. Anläggningen lagrar värme från sommaren till
vintern, och sparar kyla på motsvarande sätt
från vintern till sommaren.
Tillgången på kyla är mycket viktigt på ett sjukhus,
i synnerhet på ett högspecialiserat sjukhus. På NKS
kommer det finnas rikligt av avancerad och värme­alstrande teknisk utrustning vilket höjer innertemperaturen i byggnaderna.
I vanliga sjukhus finns i regel kylanläggningar
enbart i tekniktunga rum som datahallar,
IVA-rum och liknande. Andra lokaler och
vårdrum saknar luftkonditionering (kyla)
vilket gör att det kan bli varmt i lokalerna
under sommarhalvåret. På NKS finns värme
och kyla i nästan alla rum och lokaler,
temperaturen kan regleras direkt i varje rum.
Energisparande lösningar
De energi- och miljölösningar som har valts
till NKS är de bästa som finns tillgängliga på
marknaden idag. En viktig energisparande
lösning är valet av material i byggnaderna.
Till exempel är de stora glasfasaderna mycket
välisolerade och består av en typ av glas som
släpper in solens ljus året om. På sommaren
skärmar automatiska gardiner av solen, och
stänger därmed ute värmen – en viktig detalj
för att minimera kylbehovet och skapa bra
innemiljö under sommaren.
Andelen fasadyta är liten i förhållande till
golvytan på NKS vilket i sig minskar energiförbrukningen. Andra åtgärder för att spara energi
på NKS är att alla installationer kommer att vara
så energisnåla som möjligt och att energin
återanvänds flera gånger. Ett exempel på
energiåtervinning är att den värme som går ut i
ventilationssystemen återanvänds till cirka 75
procent. ”Överbliven” värme och kyla som
använts i sjukhuset en gång, kan pressas tillbaka
ner i berget med hjälp av värmepumpanläggningen för att sedan återanvändas. Andra gröna
lösningar på NKS är laddningsstationer för
elbilar i parkeringsgaraget och en central
sopsortering med 32 sorteringsfraktioner.
Ljus och ljud
Att skapa en behaglig ljud- och ljusmiljö för alla
som vistas i det nya sjukhuset har varit en högt
prioriterad fråga när nya tekniska lösningar har
valts. Miljöarbetet har inte skett på bekostnad av
de funktionella kraven, snarare har man på NKS
ställt högre krav på en god innemiljö jämfört
med många andra sjukhus. Alla rum i sjukhuset
kommer till exempel att ha belysning med
”dimmer” så att ljusstyrkan kan regleras efter
behov och önskemål.
Till detta har lagts smarta tjänster som minskar
verksamhetens miljöpåverkan. Användning av
belysning kommer att styras av närvaro. Sensorer
känner av när människor befinner sig i ett rum
och funktionen slås på. Det elektriska ljuset är
också samordnat med dagsljuset så att om det är
mycket dagsljus regleras elljuset ner och vice versa.
Alla material som används i NKS byggnader
– golv, tak, fönster med mera – har valts
utifrån kriterier om hållbarhet och minsta
möjliga miljöpåverkan, men också för att vara
så ljudisolerande som möjligt så att patienter
och personal inte ska störas av ljud från
helikopterplattan eller annat buller.
Säkra reservsystem
NKS är till största delen ett självförsörjande
sjukhus när det gäller värme och kyla medan
den förnyelsebara elen köps från elbolag. Säker
kraftförsörjning är extremt viktigt för ett
sjukhus i allmänhet och ett högspecialiserat
sjukhus som NKS i synnerhet. Ett elavbrott kan
få mycket allvarliga konsekvenser för svårt
sjuka patienter som är beroende av livsuppehållande teknik. På NKS kommer ett intelligent
reservsystem med omedelbar verkan att starta
om ett elavbrott skulle inträffa.
NKS har en egen reservkraftsanläggning som
tar över produktionen av el vid ett strömavbrott. Reservsystemet är dimensionerat för att
klara upp till en veckas drift utan extern
elförsörjning. Reservkraftsanläggningen
täcker effektbehov till 100 procent, men kan
enkelt utökas om ytterligare behov uppstår.
Ännu en garant för att ett elavbrott inte ska
påverka sjukhusets verksamheter, ens i några
sekunder, är det UPS-system som är kopplat till
reservkraftsaggregaten där stora roterande
svänghjul rör sig. Vid ett elavbrott fortsätter
hjulen att snurra och genererar elektricitet i
30 sekunder, vilket är den tid det tar för
reservkraftverket att starta. På så sätt täcker
man upp för det ”glapp” som annars uppstår,
så att ett ”glapp” inte märks alls.
”Långsiktig hållbarhet” är ett återkommande
begrepp i planläggandet. Det gäller även upp­handlingarna av IKT (IT-infrastruktur), medicinteknik och driftlösningar som lyder under samma
stränga miljökrav som själva uppförandet av
sjukhuset. NKS är konstruerat för att vara ett
högspecialiserat sjukhus med minimal miljö­
påverkan i många decennier framåt.
Till NKS byggs en avancerad
bergvärmeanläggning för egen
produktion av både värme och
kyla till sjukhuset.
Teknik, miljö och energi Kapitel 7
85 NKS i sex faser
Nya Karolinska Solna projektet är ett
gigantiskt byggprojekt som startade
sommaren 2010 och som kommer att pågå
fram till hösten 2017. Sjukhusanläggningen
kommer att omfatta 320 000 kvm BTA
(bruttoarea), ungefär lika stort som 24
stycken Hötorgsskrapor. Byggproduktionen
drivs av Skanska Healthcare och tidplanen
för NKS är att uppdelad i sex faser.
Den gröna byggarbetsplatsen
1. Teknikbyggnad klar i maj 2014
2. P arkeringsgaraget för personal klart i
Även under tiden när det nya
universitetssjukhuset byggs står
miljön i fokus. Skanskas byggarbetsplats är en ”grön” arbetsplats
där man har kontroll på maskiner,
avfall och elförbrukning under
byggperioden. Till exempel
används elektroniskt styrda kranar
för att minska elförbrukningen,
och på området har en lokal
betongfabrik och bergkrossanläggning byggts upp – för att minska
transporterna till och från NKSbygget för att på så sätt minska
utsläppen. Detta beräknas leda till
en minskning av antalet transporter med cirka 40 000. Den säkra
arbetsplatsen står också i fokus
och Skanska har en nollvision för
arbetsskador på bygget.
december 2012
3. S jukhus, del 1, verksamheten öppnar
sommaren 2016
4. S jukhus, del 2, verksamheten öppnar
hösten 2017
5. F orskningslaboratorium, klart i oktober
2016
6. Patienthotell och garage för besökare
klara i juli 2016
Väl valda material
De material som används i byggandet av
NKS har valts utifrån kriterierna: resurssnålhet och tålighet samt att materialen är väl
beprövade och så långt som möjligt
baserade på förnyelsebara och återvinningsbara råvaror. Alla material och produkter
Hållbar utveckling
Det internationella begreppet ”hållbar
utveckling” myntades i FN under den
uppvaknande miljömedvetenhetens tidevarv
– 80-talet . Uttrycket avser utveckling som
”tillgodoser dagens behov utan att äventyra
86
Kapitel 7 Teknik, miljö och energi
kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov”. Det vill säga att
hänsyn tas till människa, djur och natur på
ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt.
granskas för att undvika användande av
skadliga kemikalier. Målet har varit att
sjukhuset ska vara miljövänligt från dag ett
– under byggtiden, men också under
byggnadernas hela livslängd.
Lustgas en miljöbov
Lustgas är en gas som per utsläppt enhet
har cirka 300 gånger högre klimatpåverkan
än koldioxid. Därför arbetar man aktivt
inom Stockholms läns landsting för att
utveckla rening av lustgas som används
inom sjukvården. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Danderyds
sjukhus har egna reningsanläggningar, vilket
givetvis också kommer att finnas på NKS.
Teknik, miljö och energi Kapitel 7
87 Kapitel 8
Avtal, upphandlingar och processer
Sveriges första OPS inom
sjukvården
”OPS-upphandlingen av NKS innebär att
Stockholms läns landsting har fått ett fast pris,
en fast tidsplan och en garanterad funktion för
vad som är ett av världens största och mest
komplicerade byggprojekt”
Erik Gjötterberg
administrativ direktör NKS-förvaltningen
Framtidens IT på NKS
Steg för steg
mot nytt sjukhus
”NKS kommer att ha en IT-infrastruktur som
innebär stora möjligheter för vårdpersonal,
forskare och patienter. Informations- och
kommunikationslösningarna kommer att vara
snabba, säkra och användarvänliga. IKTlösningar som kommer att revolutionera
vård- och forskningsarbetet”
Per Gillström
projektledare för IKT, NKS-förvaltningen
och överläkare
Modern och enhetlig
medicinteknink
”Det talas mycket om generaliteten i NKS
byggnader. En princip som gäller även
medicintekniken. En stor del av utrustningen
kommer att nyanskaffas vilket ger en unik
möjlighet till koordinerad maskinpark som
kommer att kunna samutnyttjas effektivt tack
vare NKS struktur”
Martina Ahlberg
projektledare för medicinteknik
NKS-förvaltningen och civilingenjör
Nya Karolinska Solna kommer att bli ett av världens modernaste sjukhus där byggnader, försörjningssystem, medicinteknisk
utrustning, säkerhetssystem och IT-lösningar kommer att vara av senaste snitt. För att få detta på plats är upphandlingar en
central del i NKS-projektet.
88
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
Sveriges första OPS inom
sjukvården
Stockholms läns landsting har gjort den
första upphandlingen någonsin av
typen OPS inom svensk sjukvård. OPS,
som står för ”Offentlig-Privat Samverkan”, är ett paket med både utformning, byggnation, finansering och drift.
En upphandling som till sin storlek och
dignitet är världens största inom området sjukvård.
I
juni 2008 fattades det historiska beslutet av
Stockholms läns landstingsfullmäktige att
genomföra upphandlingen av Stockholms
läns nya universitetssjukhus NKS genom så
kallad OPS (offentlig privat samverkan), något
som aldrig tidigare skett i Sverige.
OPS är en upphandlingsform som från början
utvecklades i Storbritannien och som de
senaste tio åren har blivit allt vanligare runt
om i världen vid stora samhälleliga nybyggnads- eller infrastrukturprojekt. Syftet med
denna typ av upphandling är att minska
riskerna för tidsförskjutningar och kostnadsökningar i ett projekt, och att förflytta de
ekonomiska riskerna till leverantören. Vid
traditionell upphandling är det annars oftast
kunden, den offentliga aktören, som får stå för
notan om projektet försenas och fördyras.
Paketlösning
I juni 2010 fattade landstingsfullmäktige
tilldelningsbeslutet i OPS-upphandlingen av
Nya Karolinska Solna, vilket omfattade
utformning, finansiering och uppförande av
NKS och även drift- och servicetjänster. Det
vill säga landstinget handlade upp flera
tjänster i ett ”paket” till ett fast pris och en fast
tidsplan. Enligt beslutet tillföll uppdraget ett
konsortium bestående av svenska Skanska och
brittiska Innisfree, som tillsammans bildar
projektbolaget Swedish Hospital Partners AB
som ansvarar för uppförandet och förvaltandet av sjukhusanläggningen fram till år 2040.
90
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
Projektbolagets samarbetspartner för lever­
anser av sjukhusets alla servicefunktioner är
företaget Coor Service Management. Ett
uppdrag som innefattar administrativa
förvaltningstjänster, drift och underhåll av
byggnader, lokaler och parker, VVS, styr- och
övervakningssystem, lokalvård, personalmatsalar, energitjänster, transportssystem, de
kommersiella ytorna i sjukhuset, patienthotellet, konferensservice och helpdesk med mera.
En av de unika effekterna av NKS-upphandlingen
har varit att serviceleverantören Coor redan från
början har varit inkopplad i projektet och på så
sätt kunnat vara delaktig i den faktiska utformningen av de miljöer och funktioner i sjukhuset
som företaget kommer att ha ansvar för.
Driftsäkerhet
En annan generell aspekt av OPS-upphandlingar när det gäller drift och underhåll är att
det finns starka ekonomiska incitament för
leverantören att verkligen hålla det som utlovas
i avtalet. Redan innan ett OPS-avtal tecknas
görs en sammanställning av vad olika driftproblem kommer att kosta leverantören. Om
driften inte sköts tillfredsställande kommer den
hyra (vederlag) som beställaren betalar under
driftsperioden, i NKS fall 30 år, att reduceras.
Om exempelvis en vattenledning läcker i ett
vårdrum och detta får konsekvensen för
användningen av rummet dras en summa av
från hyran. På så sätt medför OPS att leverantören är väldigt mån om att det är ”noll fel” i
anläggningen och, om ett fel skulle uppstå, att
det snabbt åtgärdas.
Finansiering och lån
För att finansiera ett stort infrastrukturprojekt
måste det företag eller konsortium som vunnit
avtalet själva låna pengar till byggnationen.
Detta är en aspekt av OPS-upphandlingar som
ibland kritiseras. Finansieringskostnaderna
för en OPS ligger generellt sett högre än vid
traditionella upphandlingar. Detta beror på
att de som lånar ut pengar direkt till projektet
också bär risker kopplade till projektet medan
dessa risker bärs av skattebetalarna vid en
traditionell upphandling. Samtidigt visar
erfarenheten från England att OPS-projekt
betydligt oftare klarar uppsatta tidsplaner och
budgetar än vanliga infrastrukturprojekt.
Så fungerar OPS
Grunden i en OPS är densamma som i en
vanlig ”funktionsentreprenad” det vill säga ett
långsiktigt avtal mellan ett privat företag och
till exempel en kommun. Ett exempel: en
kommun önskar bygga en ny motorväg.
OPS-upphandling innebär att det företaget
som upphandlas inte bara ansvarar för
byggandet av vägen utan även för finansieringen av projektet. Beställaren, i det här fallet
kommunen, börjar inte betala för motorvägen
förrän den är klar.
Vid OPS-upphandling sker betalning i form av
delbetalning under en längre period. En
återbetalningsperiod som kan betraktas som
en slags ”garantitid”. För exemplet med
motorvägen kanske en 20-årsperiod blir
aktuell, under vilken kommunen betalar en
månatlig eller årlig hyra.
Först när perioden har löpt ut har leveran­
tören fått hela sin investering återbetald. En
modell som innebär att leverantören har
ansvar för att den levererade tjänsten/
produkten, i det här fallet motorvägen,
fungerar under hela perioden. Om problem
uppstår som gör vägen mindre funktionell
görs förutbestämda avdrag på vederlaget.
Bilden visar konstruktionen för NKS
OPS-avtal.
Ägare av fastigheten
Stockholms läns landsting
Ägare
Skanska
Innisfree
Servicetjänster
Byggföretag
Coor Service Management
Skanska
Healthcare
Beställare
Projektbolag
Banker
Stockholm läns landsting
Nya Karolinska Solna
Swedish
Hospital
Partners
EIB, NIB,
privata
Pengar
Service
Arkitekt
White Tengbom Team
Det finns starka ekonomiska
incitament för att en OPSleverantör ska leverera de
tjänster som utlovats i avtalet
på tid och med rätt kvalitet.
Om driften inte sköts tillfreds­ställande görs avdrag på den
hyra – vederlaget – som
beställaren betalar regelbundet
under avtalsperioden.
Avtal, upphandlingar och processer Kapitel 8
91 Framtidens IT
på NKS
När Nya Karolinska Solna slår upp sina
portar kommer det att bli Sveriges
första sjukhus med en gemensam
informations- och kommunikationsstruktur, IKT, för allt som sker i sjuk­
huset. Det vill säga ett enda sammanbundet multifunktionellt nätverk.
En lösning som kommer att förenkla
intern och extern kommunikation,
journalhantering, bildöverföring och
alla former av informationssökning.
D
atoriseringen av svensk sjukvård
har inte varit någon framgångssaga. Processen startade sent i
jämförelse med hos andra samhällsinstitutioner och företag och har sedan
”dag ett” inneburit utmaningar när det gäller
att skapa system som klarar av säkerhet och
kompatibilitet på ett tillfredsställande sätt.
Nätverk inom sjukvården måste kunna
skydda sekretessbelagd information samtidigt som bilder och stora informationsmängder måste kunna skickas inom och utom
sjukhuset. Många som arbetar i sjukvården
upplever att dagens IT-lösningar är krångliga
och tidskrävande, och att de har gjort
vårdarbetet ineffektivt snarare än effektivt i
jämförelse med hur det var under ”pappersåldern”.
Upphandlingen av IKTlösningar på NKS avser
trådbundna och trådlösa nät
samt hårdvara – datorer,
handdatorer och servrar,
men inte system- och
programupphandling.
IKT betyder ”Informationsoch kommunikationstekno­
logi”, ibland kallat för ICT –
Information Communication
Technology.
92
Ibland används olika nätverkslösningar och
ett stort antal programvaror inom ett och
samma sjukhus. En klinik kan ha en IT-lösning medan grannkliniken har en annan. En
struktur som skapar problem i kommunikationen mellan avdelningarna, men framförallt
mellan olika sjukhus och andra vårdgivare.
En komplicerande faktor är att yrkesgrupperna i sjukvården ofta ställer olika krav vad
gäller IT. Forskarna har behov av att kunna
skicka stora datamängder, till exempel med
patienters genprofil. Studenter vill ha tillång
till snabba och trygga nät för att söka litteratur
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
på internet. Sjuksköterskor och läkare
eftersträvar snabba och säkra journalöver­
föringar och tillgång till viktig dokumentation
om patienterna.
sträcka sig över hela campus, även till KI på
andra sidan Solnavägen. Målet är att inga
”döda zoner” ska finnas.
Skillnaderna i olika IT-lösningars kapacitet
och säkerhetssystem, och deras oförmåga att
”tala med” varandra, kan ibland leda till att
information förvanskas. Storleken på informationsmängderna kan också leda till att system
hänger sig. Virus är en annan hotfull besökare,
inte bara i sjukhusets vårdlokaler utan också i
näten och datorerna.
Det nya med nätverken som skapas på NKS är
att säkerheten inte uppnås med hjälp av
programvaror utan byggs in i näten. Näten
kommer att vara segmenterade vilket innebär
att det finns flera virtuella segment eller
”kanaler” i näten avsedda för olika ändamål.
På så sätt kan en forskare med sin personliga
dator vara ute och surfa med hjälp av sjukhusets trådlösa nät, utan att komma i närheten
av patientinformationen som ligger skyddade i
andra segment.
IT 3.0
Det som nu sker i planeringen av det nya
universitetssjukhuset är att positionerna
flyttas fram, inte ett steg utan flera, när det
gäller IKT – informations- och kommunikationsteknologi. Om digitaliseringen av
sjukvården hittills har legat ett steg efter är
ambitionen på NKS att försöka gå från sist i
ledet till främst. Noggranna undersökningar
av hur kravbilden ser ut inom sjukhuset
kommer att resultera i en nätlösning som
tillgodoser alla yrkesgruppers önskemål.
Näten kommer att vara av absolut senaste
snitt för att i teknisk mening ligga steget före,
så att sjukhuset är väl förberett för morgon­
dagens digitala informationsöverföring.
På NKS erbjuds en unik möjlighet att börja
från början, inte enbart när det gäller de
faktiska byggnaderna, utan också när det
gäller infrastrukturen för IKT. Genom att
bygga in fiberoptik, sändare, mottagare,
kablar, antenner och annan utrustning i tak
och väggar kan alla ytor inom NKS bli täckta
och mobiliteten för patienter, personal,
forskare och studenter bli total.
Större delen av nätverkslösningarna på det
nya universitetssjukhuset kommer att vara
trådlösa och i den mån de inte är det kommer
fiberoptik att användas. Nätet kommer att
Säkerheten främst
En annan viktig aspekt av IKT-säkerheten
på NKS är att det kommer att finnas flera
datahallar. All medicinsk information, bilder
och dokumentation kommer att vara lagrad på
flera ställen. På så vis uppnås redundans, det
vill säga flöde från två håll. Om information
inte kommer som den ska från ett håll,
kommer den att bli tillgänglig från ett annat.
Med hjälp av särskilda nav i näten, hubbar,
och smarta processorer kommer de olika
typerna av information att flöda parallellt men
utan att någonsin beblandas.
sjukhuset och KI kan erbjudas en funktion så
att de når sin mejl och databaser via en pc och
slipper vara uppkopplade på två olika nät.
De nya näten kommer givetvis att kunna
användas för kommunikation med andra
sjukhus och forskningssäten, i Sverige och
i andra delar av världen. Telemedicin är en
viktig del av framtidens högspecialiserade
sjukvård när vårdpersonal behöver kommunicera med experter i andra städer och länder,
i realtid. Näten kommer också att tillåta nya
videokonferenslösningar där uppkopplingen
blir betydligt enklare än idag. Lokaler avsedda
för videokonferenser finns på många håll runt
om i det nya universitetssjukhuset.
Medicintekniken på det nya sjukhuset
kommer att använda sig av de nya näten.
Så småningom när ny teknik har utvecklats
kommer utrustningarna också att kunna
använda de trådlösa näten. En trend inom
medicintekniken är den så kallade ”miniatyriseringen” vilket innebär att utrustningar
som idag är stora och utrymmeskrävande i
framtiden kommer att bli betydligt mindre.
För den byggnadstekniska försörjningen av
NKS byggs ett särskilt nät av Skanska.
Smidigare kommunikation
IKT-systemet på NKS kommer att förenkla
kommunikationen inom och utom sjukhuset.
Till exempel kan två kirurger diskutera en bild
över en terminal eller ”handdator”, som ett
slags internt Skype där ingenting av det
kirurgerna diskuterar, ritar i bilden eller
skriver lagras. En meddelandefunktion som
kan liknas vid ett ”arbetsminne”. Så fort datorskärmen släcks är informationen borta såvida
kirurgerna inte själva väljer att spara den
bearbetade bilden.
Även för forskarna kommer de nya näten att
innebära fördelar. Forskare som rör sig mellan
Avtal, upphandlingar och processer Kapitel 8
93 Tidplan för IKT-upphandlingen
September Utannonsering av prekvalificering
till upphandling. NKS
väljer ut de aktörer som
går vidare.
2011
Februari/mars
Inlämning av
anbud från
företagen.
Tre månader innan
NKS öppnar kommer
alla system och
nätverk att vara
noggrant testade.
November De utvalda
företagen får mer
detaljerad kravspecifikation att arbeta
vidare med.
2012
Mars–juni
Förhandlingar
mellan NKS och
de offererande
företagen.
2016
Juni–september NKS
meddelar vem som vunnit
IKT-upphandlingen. Upp­draget kommer att innefatta ett driftavtal på sju år.
IKT för patienten
Informations- och kommunikationslösningarna på NKS kommer att innebära möjlig­
heter även för patienten. I varje vårdrum
kommer datorskärmar att finnas. Patienten
kan då diskutera sin journal och sina bilder
tillsammans med vårdgivaren, men också
göra bankaffärer, mejla eller spela spel.
Vårdrummet har också en större bildskärm
för film och TV eller stillbilder, till exempel ett
artotek där patienten kan välja bildkonst.
Mobila hjälpmedel
På NKS kommer det att finnas olika tekniska
hjälpmedel för att göra personalens arbete
enklare, effektivare och säkrare. IKT-lösningarna tillsammans med olika verktyg – varianter av läsplattor, smartphones och andra
mobila enheter – kommer att tillåta personalen att ha ständig tillgång till information,
när det behövs och där det behövs.
Dessutom kommer nätverksstrukturen vara
konstruerad på ett sådant sätt att lösningarna blir säkra, utan risk för virus, intrång
eller annat som gör att information
försvinner eller får datorer att strejka.
Snabbare information
Idag kan det ta flera minuter innan
vård­personal kan logga in och få upp
rätt dokument i en sjukhusdator. På
NKS kommer detta att ske på ett par
sekunder. Dessutom kommer så
kallad ”autentisering” att bli möjlig.
Tack vare inbyggda antenner i
dörrkarmar, sändare och fiberoptik i
taken och sökningsbara mobiler som
varje anställd har tillgång till,
kommer datorer inne i vårdrummen
direkt att öppna de profilsidor som
till exempel läkare B och sjuksköterska A har tillgång till i samma
ögonblick som de går in i ett
vårdrum.
94
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
Avtal, upphandlingar och processer Kapitel 8
95 Modern och enhetlig
medicinteknik
Utvecklingen inom området medicinteknik går framåt med stormsteg. Allt
talar för att framtidens högspecialiserade vård kommer att bli än mer
teknikinriktad än dagens. Det gäller
inte minst utrustningar inom bild och
funktion som i det nya universitetssjukhuset kommer att finnas utplacerade
på många ställen där behovet finns för
diagnosverktygen.
I
de flesta svenska sjukhus finns en
differentierad maskinpark med gammal
och ny utrustning i en salig blandning.
Maskiner och utrustningar som på grund
av sina olika åldrar och märken inte alltid
arbetar ihop på ett önskvärt sätt.
Begreppet kompatibilitet, det vill säga hur en
medicinteknisk apparat kommunicerar med
en annan, är en extremt viktig aspekt av säkerhet inom sjukvården där exempelvis ett
övervakningssystem måste kunna kopplas
ihop med annan utrustning för att säkerställa
en patients liv och hälsa. På NKS, som byggs
för att fungera som ett högspecialiserat
sjukhus i många år framöver, finns en hög
andel avancerad medicinteknik där utrustningarnas kompabilitet är ett måste.
Genom att granska behoven ur ett större
perspektiv, inte bara ”klinikvis”, finns vinster
att göra. Det tematiska arbetssättet bygger på
ett synsätt om att sjukhuset är en enhet. På
NKS arbetar personalen ihop över professionsoch disciplingränserna – till förmån för
patienten. Om man till detta lägger en enhetlig
maskinpark, där personalen känner igen
tekniken oavsett de arbetar på trauma eller
neuro, kan synergierna bli många. Är det fullt
på en röntgenenhet ska förutsättningarna
finnas för att använda en annan.
En modern och enhetlig medicinteknisk
utrustning kommer också att innebära
fördelar för den kliniska forskningen. Valet av
utrustning kommer att kunna samordna och
binda samman NKS och KI. Forskarnas arbete
underlättas av att även de känner sig hemma
i medicintekniken när de kommer ut i vård­
miljöerna, och man tillvaratar kraven mellan
gränssnitten i forskning och klinisk verksamhet redan från början.
Målbild medicinteknik
Bäst i klassen – och i världen. NKS kommer
att erbjuda högspecialiserad sjukvård lokalt,
regionalt och nationellt, och dessutom vara
ett centrum för klinisk forskning och
utbildning med ambitionen att bli världs­
ledande. Detta medför höga krav på medicintekniken.
Det bästa och senaste, med lång livslängd.
De produkterna som kommer att väljas ut
till NKS kommer att vara sådana som ligger i
den absoluta framkanten vad gäller kvalitet
och innovation. NKS ska vara ett högspecialiserat, toppmodernt sjukhus i många
decennier framåt.
Kommunikation och kompabilitet. Att
utrusta ett sjukhus med stora mängder
medicinteknik vid ett och samma tillfälle ger
en sällsynt möjlighet att välja utrustningar
som är systemanpassade, moderna och
kompatibla med varandra.
Utspritt och nära. NKS organisation bygger
på att medicintekniken ska finnas där den
behövs, nära patienten och personalen.
Bild- och funktionsverksamhet, övervakningsutrustning och annan medicinteknisk
utrustning kommer att finnas på många
håll i sjukhuset.
En annan utmaning på svenska sjukhus är att
avdelningar ofta har sin egen utrustning, som
sällan nyttjas av andra avdelningar, trots att
det skulle kunna vara praktiskt genomförbart
för att minska köer eller på andra sätt bidra
till en effektivare vård.
Många synergier
På NKS planeras en unik upphandling där
merparten av all medicinteknik kommer att
nyanskaffas. Det ger stora möjligheter, inte
bara för att man därigenom får tillgång till den
senaste moderna och samtidigt beprövade och
kompatibla tekniken, utan också för att det
går hand i hand med den organisationsmodell
som NKS är uppbyggt kring.
96
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
Avtal, upphandlingar och processer Kapitel 8
97 Fördjupning: Avtal, upphandlingar och processer
Komplext projekt i
flera faser
Nya Karolinska Solna är ett komplext och omfattande projekt som
pågår under minst tio år. Under
perioden genomgår projektet ett
antal faser där ledningen och
organiserandet av arbetet naturligt övergår i nya former.
Nya Karolinska Solna-projektet
startade i praktiken i och med
landstingsfullmäktiges beslut 2005
att låta genomföra en formgivningstävling om det nya universitetssjukhuset. Denna genomfördes
av ett projektkontor vid landstingets fastighetsbolag Locum, och
beslut fattades av en politiskt sammansatt jury.
Därefter tog arbetet fart som ett
samarbetsprojekt mellan landstingsstyrelsens förvaltning (LSf) och
Locum. Professor Lennart Persson
rekryterades som chef (programdirektör) för projektet och han rekryterade i sin tur sjuksköterskor, läkare,
ekonomer, ingenjörer med flera till
det nyinrättade projektkontoret.
Uppdraget från den politiska
majoriteten och landstingsdirektören till NKS projektkontor var
att ta fram förslag på ett helt
nytt och modernt universitetssjukhus, med avseende både
på vårdverksamhetens innehåll
och utformning/design av sjukhusanläggningen samt strategier
för IT-infrastruktur och medicinsk teknik.
Arbetet bedrevs under 2006–2008
i en flexibel och multiprofessionell process i form av idégrupper,
98
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
som bland annat genomförde en rad
workshops med inbjudna från
vården, främst på Karolinska Universitetssjukhuset samt forskare vid
KI, samt arkitekter och tekniska
konsulter. Resultatet samlades i det
projektprogram som låg till grund
för fullmäktiges beslut i april 2008
att uppföra NKS.
I samband med detta beslutade
fullmäktige även att den 1 maj
2008 inrätta den nya NKS-förvaltningen. Förvaltningens uppdrag
var detsamma som tidigare för
programkontoret nämligen att
planera och genomföra uppförandet av ett nytt universitetssjukhus.
Till uppdraget fogades också att
genomföra en OPS-upphandling (Offentlig Privat Samverkan)
av byggande, finansiering och drift
av den nya sjukhusfastigheten.
NKS-förvaltningen har varit direkt
underställd landstingsstyrelsens
FoUU-utskott sedermera NKSberedning, och har där löpande
(månadsvis) rapporterat status
samt fört upp större frågor för
beslut. NKS-förvaltningen har
med denna beslutshierarki haft en
jämförelsevis självständig ställning visavi andra förvaltningar och
verksamheter i landstinget.
Operativ ledning
NKS-förvaltningens
ledningsgrupp, bestående av förvaltningschef, administrativ direktör, vårddirektör, teknisk direktör och
kommunikationschef, samt i perioder med tillskott av ytterligare
chefer inom förvaltningen, har
löpande fattat operativa beslut.
Större övergripande beslut som
föranlett särskilda tjänsteutlåtan-
den, har beslutats av FoUUutskottet, landstingsstyrelsen eller
landstingsfullmäktige.
NKS-förvaltningen har varit uppbyggd som en linjeorganisation
med fyra, senare tre, avdelningar:
vård/verksamhet, administration,
kommunikation
samt
teknik
(inkorporerades i administrativa
avdelningen i december 2010), i
matris med tio huvudprojekt. I förvaltningen har ingått ett 30-tal
medarbetare med en mix av kompetenser och yrken – läkare, sjuksköterskor, civilingenjörer, miljövetare, ekonomer, statsvetare,
kommunikatörer, jurist, och administratörer. Flertalet har arbetat
som projektledare i någon form för
de många huvudprojekt och delprojekt som ingått i det övergripande NKS-projektet.
närliggande verksamheter. Representanter för fackliga organisationer samt patient- och handikapporganisationer har också
deltagit aktivt i flera olika projektgrupper.
Huvudprojektet Verksamhetens innehåll lade fram ett första konceptuellt förslag till övergripande verksamhetsinnehåll, som var bilaga till
landstingsfullmäktiges beslut den 4
maj 2010. NKS-förvaltningen tog
fram NKS-rapportens mål och verksamhetsinriktning i mars 2011, som
också den låg som bilaga i fullmäktiges beslut om framtidens sjukvård i
juni 2011.
Förändrad styrning
Landstingsfullmäktige
beslutade
den 15 juni 2011, i samband med
beslut om framtidens sjukvård i
SLL, om förändrade ansvarsförhållanden för NKS med följande att-satser:
•att styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset ansvarar för
NKS och implementeringen av
verksamheten från 2012.
•att landstingsstyrelsens ansvar
kvarstår för byggnationen av NKS
inkluderande nödvändiga upphandlingar som krävs för färdigställandet av byggnaden, anskaffande av teknisk utrustning och
inventarier.
•att uppdra åt landstingsstyrelsen
att utarbeta förslag till ägardirektiv för Karolinska Universitetssjukhuset med beaktande av styrelsens ansvar för NKS från 2012
för beslut i landstingsfullmäktige.
•att uppdra åt landstingsstyrelsen
att föreslå ändringar i reglementet för landstingsstyrelsen och
Karolinska Universitetssjukhuset
med beaktande av det förändrade
ansvaret för NKS från 2012 för
beslut i landstingsfullmäktige.
•att uppdra åt hälso- och sjuk­
vårds­nämnden att besluta om
vårdavtal för Karolinska Universitetssjukhuset med beaktande av
ansvaret för NKS.
NKS-förvaltningen upphör som
egen förvaltning från 2012 och
ansvaret för projektet fördelas
mellan landstingsstyrelsens för­
valtning och Karolinska Universitetssjukhuset.
Förankrade beslut
Ytterligare cirka 1 700 personer,
främst inom vården vid Karolinska Universitetssjukhuset och
andra delar inom Stockholms läns
landsting till exempel Locum,
samt vid olika konsultföretag,
bland annat arkitekter, tekniska
konsulter och jurister, har på
olika sätt varit knutna till projektets många olika arbets- och referensgrupper som ingått i något av
de tio huvudprojekten, inkluderat
OPS-upphandlingen.
Som egen förvaltning i Stockholms
läns landsting har NKS-förvaltningen också haft en facklig samverkansgrupp. Avrapportering av projektet har också skett i central samverkansgrupp samt i en facklig
störningsgrupp med inriktning på
byggets påverkan på Karolinskas
Projektarbetet har skett i flera faser i ett mycket stort antal arbetsgrupper under åren 2006–2011.
Avtal, upphandlingar och processer Kapitel 8
99 Referenser
I kronologisk ordning
1. Regionvårdsutredningen, 1958 (SOU 1958:6)
2. Regionsjukvårdsutredningen, 1974 (S 1974:07)
3. Jim Collins, From Good to Great, 2001
4. Det robusta sjukhuset, Socialstyrelsen, november 2002
5. SNUS-utredningen, Sveriges nya universitetssjukhus, Stockholms läns
landsting (SLL) 2002-11-15
6. Högspecialiserad sjukvård, kartläggning och förslag, Socialdepartementet
2003 (DS 2003:56)
7. 3S-utredningen, delrapport Det nya universitetssjukhuset och den framtida
akutvårdsstrukturen, SLL 2004-04-01
8. 3S-utredningen, slutrapport, SLL 2004-09-28 (LS 0409-1729)
9. Karolinska Institutet – Från mål till handling, 2005 http://ki.se
10. Framtida kapacitet och utformning av operationssalar vid akutsjukhusen,
SLL 2006-06-16
11. Barnutredning, Strategigruppen avseende barnsjukvården och den nya
universitetssjukhusbyggnaden, SLL 2005-03-21
12. Laboratoriemedicinsk verksamhet vid Karolinska Solna i perspektiv nytt
sjukhus 2012. Utredningsrapport, SLL 2005-05-01
13. Formgivningstävling Tävlingsinformation, SLL maj 2005
14. Formgivningstävling Tävlingsprogram, SLL november 2005
15. Formgivningstävling Tävlingsresultat, SLL augusti 2006 (LS 0608-1486)
16. Uppdragsramar för projektprogram, SLL 2006-12-21
31. Utvärdering om alternativa lösningar för drift och finansiering, Öhrlings
PriceWaterhousCoopers, 2007-10-12
32. Utvärdering av OPS som genomförande- och finansieringsform för NKS,
Ernst&Young, 2008-03-28
33. A Review of the Literature on Evidence Based Design, 2008 –
prof Roger Ulrich med flera http://edinnovation.com.au
34. Det robusta sjukhuset, Krisberedskapsmyndigheten, KBM, 2008:2
35. Projektramar Nya Karolinska Solna, NKS-förvaltningen, SLL augusti 2008
36. Informationspromemoria OPS-upphandling, NKS-förvaltningen, SLL
oktober 2008
37. Långtidsutredningen, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning
(Arthur D Little), SLL 2009-03-17 (HSN 0710-1625)
38. En nationell cancerstrategi för framtiden, SOU 2009:11
39. Förslag Koncept Verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna
Universitetssjukhus, NKS-förvaltningen, SLL 2009-05-29 (LS 0906-0489)
40. NKS-rapport – Beskrivning av OPS-upphandling, maj 2010
www.nyakarolinskasolna.se/Bakgrund/OPS-upphandlingen
41. Offentlig-privat samverkan Nya Karolinska Solna, revisionsrapport
Landstingsrevisorerna 10/2010, SLL (RK 200911-0099)
17. Landstingets kostförsörjning, SLL december 2006 (LS 0602-0297)
42. Nya Karolinska Solna – Mål och verksamhetsinriktning, NKS-förvaltningen
rapport mars 2011, SLL (LS 1103-0541)
18. Befolkningsprognos i Stockholms län 2007-2025, Regionplane- och
trafikkontoret, SLL 2007
43. Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Hälso- och sjukvårdsnämndens
förvaltning, SLL (HSN 0910-1366; LS 1104-0624)
19. Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2007-2025, Regionplane- och
trafikkontoret SLL 2007
44. Stockholms Medicinska Råd, SLL Årsrapporter 2009-2011
http://www.vardsamordning.sll.se/sv/Publikationer/
20. Miljö steg 5, Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting
2007-2011
45. Cleveland Clinic, Annual Report 2010 http://my.clevelandclinic.org
21. FÖP, Miljökonsekvensbeskrivning, SLL 2007-05-14
22. Strategisk miljöbedömning NKS, SLL 2007-10-29
47. Förfrågningsunderlag OPS-upphandling av Nya Karolinska Solna,
NKS-förvaltningen, SLL 2009
23. Karolinska 2011, Strategisk plan för ett av Europas bästa universitets­
sjukhus
48. Projektavtal Stockholms läns landsting – Swedish Hospital Partners,
NKS-förvaltningen juni 2010, SLL (Del 1-4 med bilagor)
24. Karolinska universitetssjukhuset, Verksamhetsplaner, 2007-2011
49. Infection Acquisition Following Intensive Care Unit Room Privatization.
Telsch et al; Arch Intern Mec, vol 171, Jan 2011
25. Framtidens logistik, slutrapport, SLL 2007-07-20
26. Konsten i NKS, utredning, SLL 2007-10-30
27. Vision 2025 Karolinska/Norra station www.stockholmsciencecity.com
28. Projektprogram Nya Karolinska Solna, SLL november 2007
29. Intervensjonssenteret ved Rigshospitalet – prof Erik Fosse 2007
http://www.ivs.no/
100
30. En genomlysning av verksamheten vid Karolinska universitetssjukhset,
McKinsey&Company, oktober 2007 http://patientdatajuridik.files.
wordpress.com
Referenser
46. Konstprogram för Nya Karolinska Solna, NKS, SLL (KUN 431/2007)
50. Exposure to hospital roommates as a riskfactor for health care-associated infection. Hamet et al; Am J Infect Control 2010; 38: 171-181
51. Byggritningar, 1:500, 1:200, 1:50 (NKS-projektet, Skanska)
52. Locum konceptprogram för nybyggnad inom SLL, juni 2009
53. Öppna jämförelser, Socialstyrelsen
Bakgrund Kapitel 1
101