Transcript Det ljusa sjukhuset - Nya Karolinska Solna

Det ljusa
sjukhuset
Nya Karolinska Solna
i ord och bild
Välkommen in
i Nya Karolinska Solna!
Det återstår sex år av intensivt arbete innan Nya
Karolinska Solna står helt klart 2017. Nu, årsskiftet
2011±2012, har de Àesta ritninJarna |ver byJJnader
oFh lokaler Jodklnts oFh siJnerats av landstinJets NKS
f|rvaltninJ. Det betyder att det lr bestlPt hur den nya
sjukhusanllJJninJen koPPer att bli, utvlndiJt oFh
invlndiJt.
Dlrf|r SubliFerar vi nu desiJnboken Det ljusa
sjukhuset – Nya Karolinska Solna i ord och bild.
, desiJnboken beskrivs utforPninJ oFh l|sninJar av
den kliniska oFh tekniska desiJnen i ord oFh bild. 9i
b|rjar doFk Ped att beskriva de SåJående f|rlndrinJar
inoP sjukvården oFh de vårdkonFeSt soP liJJer till
Jrund f|r byJJnadernas utforPninJ.
Det har saJts PånJa JånJer. Nya Karolinska Solna
universitetssjukhus lr ett, Så Àera sltt, unikt Srojekt.
Det lr det f|rsta universitetssjukhuset soP uSSf|rs
Så |ver 0 år i SveriJe.
Det lr det st|rsta enskilda Srojektet nåJonsin f|r
StoFkholPs llns landstinJ, oFh lven f|r byJJaren Skanska.
Det lr oFkså det allra f|rsta sjukhusSrojektet i landet
soP handlas uSS i så kallad offentliJSrivat saPverkan,
OPS.
Det får en f|rlndrad roll i sjukvårdssystePet, soP
FentruP f|r den avanFerade vården oFh soP Potor i
StoFkholPsreJionens fraPvlxande /ife SFienFekluster.
Det lr, i saPklanJ Ped oPJivande Srojekt Så
Karolinska ,nstitutet, en av de st|rsta fraPtids
satsninJarna soP Jjorts i svensk sjukvård nåJonsin.
DessutoP. 0ed st|rsta sannolikhet har aldriJ
tidiJare så PånJa Plnniskor bidraJit till att skaSa ett
nytt sjukhus i SveriJe. $rbetet Ped NKSSrojektet
startade 200, oFh sedan dess har |ver 1 70 Sersoner
arbetat Ped SlanerinJen Så bestlllarsidan. Olika
yrkesJruSSer från de Àesta sjukhus oFh f|rvaltninJar
i landstinJet, Sersonal oFh SatientorJanisationer,
liksoP från helt andra bransFhoPråden, har Så olika
sltt inJått i Srojektets PånJa arbetsJruSSer. , sanninJ
ett saPverkande oFh PånJSrofessionellt Srojekt.
0yFket kunskaS oFh insSiration har hlPtats från
andra llnder dlr Pan byJJt nya sjukhus oFh Podernis
erat vården, till exePSel NorJe, DanPark, Storbritan
nien, +olland oFh 8S$. SaPtliJa Solitiska Sartier har
från b|rjan stått bakoP NKSSrojektet oFh har oFkså
Jodklnt uSShandlinJen.
Den uSShandlinJsforP soP landstinJsfullPlktiJe
valt, offentliJSrivat saPverkan, byJJer Så ett nlra
saParbete Ped den Srivata Sartnern, SrojektbolaJet
SZedish +osSital Partners oFh byJJaren Skanska.
, Nya Karolinska Solna kan de blsta PediFinska
resultaten, den h|Jsta Satientslkerheten oFh det blsta
oPhlndertaJandet bli verkliJhet ± alla tre kvalitets
SaraPetrar soP f|rutsltter varandra i strlvan efter
visionen ett ledande universitetssjukhus i vlrlden.
$llt i Nya Karolinska Solna skaSas utifrån Pottot
patienten först. 9i vet att enblddsruPPen koPPer att
sltta en ny standard f|r vårdlokaler. 9i vet att tryJJa
SatientPilj|er, nlrhet, sPidiJa À|den oFh stiPul
erande forskninJs oFh studiePilj|er koPPer att bli
f|reJånJare f|r PånJa andra sjukhusSrojekt.
Nya Karolinska Solna blir Podernt oFh h|Jteknolo
Jiskt. 0en oFkså PlnskliJt oFh vaFkert. Det blir landets
Podernaste sjukhus, Så en JånJ effektivt oFh Satient
vlnliJt ± i enliJhet Ped kraven från de Srofessioner oFh
Satienter soP koPPer att vårda oFh vårdas i fraP
tidens universitetssjukvård.
Vi hoppas denna designbok ger en rättvisande
försmak av det som komma skall. Välkommen in
i Det ljusa sjukhuset!
TACK!
Tack alla ni, över 1 750 personer, som mellan 2005 och 2011 bidragit med er kunskap till Nya Karolinska
Solna-projektet. Ingen nämnd – ingen glömd. De Àesta arbetar vid Karolinska 8niversitetssjukhuset, /ocum, i
övriga Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, eller något av de konsultföretag som anlitats i projektet.
Totalt har ett 100-tal organisationer och företag bidragit. Idag arbetar cirka 800 personer med projektering
och byggnation vid Skanska Healthcare, White-Tengbom Team och underentreprenörer, en siffra som
stiger till som mest över 2 000 personer.
/edningsgrupp och projektledare vid NKS-förvaltningen
Innehållsförteckning
Inledning
10 Kapitel 1
Bakgrund
18 Kapitel 2
Vårdkoncept och kapacitet
34 Kapitel 3
Klinisk design
56 Kapitel 4
Forskning, utbildning och utveckling
66 Kapitel 5
Utformning och gestaltning
74 Kapitel 6
Logistik och försörjning
82 Kapitel 7
Teknik, miljö och energi
88 Kapitel 8
Avtal, upphandlingar och processer
100 Referenser
Det ljusa sjukhuset – Nya Karolinska Solna i ord och bild har SroduFerats
av NKSf|rvaltninJen vid StoFkholPs llns landstinJ.
5edakt|r 7oPas PhiliSS
7ext &harlotte SFhr|der, PediFinjournalist
)orPJivninJ, SrojektledninJ, SroduktionsledninJ, oriJinal 5eZir
Dbilder :hite7enJboP7eaP
)oto 0ediFinsk %ild, &hristoffer (dlinJ, $hrenberJs ÀyJStoFkholPs llns
PuseuP, oklnd$rkitekturPuseets saPlinJar, $niPeFh, Kentaroo 7ryPan
-ohnpr, -uliana :iklund-ohnpr, ,var +aJren-ohnpr, $lexander &risSin
-ohnpr, Susanne :alstr|P-ohnpr, 8lf +uett Nilsson-ohnpr, $nna 0olander,
Pierre =oetterPan, Plr SundlinJ, Dennis (lfstr|P, +olJer Staffansson,
%erJslaJsbild, &orbis-ohnpr oFh $lexander 5uas.
PaSSer 0ultiDesiJn OriJinal :hite oFh 0ultiDesiJn SPooth :hite
7ryFkeri (landers
&oSyriJht StoFkholPs llns landstinJ, 2011
OPslaJsbilden visar den FirkelforPade oFh ´inJlasade´ aulan Ped Slats f|r 00
Sersoner i NKS student oFh konferensFenter.
Inledning
“
“
2
Nya Karolinska Solna är skapat
för att möta morgondagens
utmaningar och möjligheter
Ett språng mot
framtidens sjukvård
Morgondagens patienter kommer att ställa nya krav på
sjukvården. Gruppen äldre kommer att vara betydligt
större och Àer människor kommer att leva med kroniska
och vårdkrävande sjukdomar. Samtidigt kommer nya
avancerade medicinska behandlingar att ¿nnas tillgänglig för Àer. Mot den bakgrunden byggs Nya Karolinska
Solna. Ett modernt universitetssjukhus där vården i
minsta detalj är uppbyggd kring patientens behov, och
där klinisk verksamhet, utbildning och forskning ¿nns
under samma tak.
Lennart Persson
PROFESSOR OCH FÖRVALTNINGSCHEF
NKS-FÖRVALTNINGEN 2006–2011
Inledning
3
O
OP tio år, nlr PånJa av oss lr
Sensionlrer oFh nlr barnbarnen
bildar faPilj, koPPer sjukvården
inte se ut soP den J|r idaJ.
)raPtiden lr inte llnJre bort ln så. 9i talar
oP en nära förestående framtid nlr
andelen lldre i befolkninJen har |kat kraftiJt
oFh Sersoner Ped kroniska sjukdoPar har
blivit Àer, i StoFkholP, SveriJe oFh vlrlden.
Det lr oFkså en tid nlr ny bioteknik oFh
PediFinteknik skaSat nya diaJnostiska Petoder
oFh dlr nlsta Jenerations llkePedel har Jjort
”Om tio år
kommer
sjukvården
inte se ut
som den
gör idag”
det möjligt att behandla sjukdomar och
tillstånd som idag står helt eller delvis
utan effektiv behandling. Nya tekniker,
diJital bildbehandlinJ och videoteknik koPPer
att ersltta tidiJare Per koPSlicerade och
kostsaPPa diaJnostiska Petoder. $llt Àer
inJreSS koPPer att ske i |SSen vård och
avancerade oSerationer utf|ras i daJkirurJi.
Och skrlddarsydd llkePedelsbehandlinJ
baserad Så individens Jenetiska karta har
kanske hunnit bli verkliJhet.
På så sltt lr PorJondaJens h|JsSecialiserade
Pedicinska vård av allt att d|Pa effektivare ln
idaJ Pen saPtidiJt Per avancerad och teknik
krlvande. Detta saPPanfaller Ped att den
fraPtida Satienten koPPer att stllla h|Jre
4
Inledning
krav Så delaktiJhet, valfrihet och inteJritet i
sitt P|te Ped sjukvården jlPf|rt Ped idaJ.
, ljuset av den fraPtidsvisionen kan Pan
konstatera att hälso- och sjukvården står
inför ett paradigmskifte.
Det ¿nns en tydliJ strateJi från de Solitiska
beslutsfattarna i StockholPs llns landstinJ soP
inneblr att hälso- och sjukvården i länet
kommer att omstruktureras. Nlrsjukvår
den koPPer att byJJas ut och tilldelas huvud
ansvaret f|r bassjukvården, Pedan de stora
sjukhusen koPPer att fokusera sin verksaPhet
Så akut resurskrlvande sSecialistvård. Den
avancerade och h|JsSecialiserade vården
koPPer att koncentreras ± ett saPPanhanJ
dlr Nya Karolinska Solna koPPer att sSela
huvudrollen. , och Ped byJJandet av NKS har
nu det f|rsta viktiJa steJet, eller sSrånJet, taJits
Pot en ny sjukvård i reJionen.
NKS-förvaltningens uppdrag har varit att
Slanera och JenoPf|ra uSSf|randet av ett nytt
universitetssjukhus i Solna. $rbetet har bestått
i att ta fraP f|rslaJ Så hur ett sjukhus b|r vara
utforPat, Pen också hur det b|r vara orJani
serat f|r att P|ta fraPtidens nya vårdbehov
och utPaninJar. )|r att J|ra detta har
f|rvaltninJen sklrskådat de Pest innovativa
vårdkonceSten och sjukvårdsl|sninJarna soP
idaJ står till buds.
KunskaSen från kliniker och sjukhus runt oP i
vlrlden har sedan bearbetats av ett stort antal
referensarbetsgrupper bestående av llkare,
sjuksk|terskor, undersk|terskor, inJenj|rer,
bioPedicinska analytiker, tekniker, adPinistra
t|rer, forskare Ped Àera, verksaPPa vid daJens
Karolinska Universitetssjukhuset och andra
sjukhus i StockholPs lln saPt från Karolinska
,nstitutet. 5esultatet av deras arbete lr det
sjukhus soP nu vlxer fraP saPtidiJt soP Norra
stationsoPrådet f|rvandlas till den nya +aJa
staden Så Jrlnsen Pellan Solna och StockholP.
0ottot patienten först har JenoPsyrat allt
SlanerinJsarbete av NKS. , detta saPPanhanJ
lr ordet ´nlrhet´ viktiJt. Det koPPer att vara
nlra Pellan Satient och vårdJivare, Pellan olika
Pedicinska disciSliner, Pellan oSeration och
laboratoriuP och Pellan forskninJ och vård
avdelninJ. 0ålet lr en verksaPhet dlr alla delar
± fysisk Pilj|, vårdorJanisation och arbetsSro
cesser ± från Jrunden har utforPats utifrån vad
soP lr blst f|r Satienten. $rkitekturen Jer Så så
vis de fysiska f|rutslttninJarna f|r att Poderni
sera sjukvårdens struktur och arbetssltt.
DaJens orJanisation av sjukvården lr i SrinciS
densaPPa soP f|r 0±100 år sedan. Nu Jlller
att anSassa universitetssjukhuset till rltt tids
ålder och dlrf|r f|reslås en uppdelning av
verksamheten i sex olika teman: barn,
cancer, hjlrtaklrl, neuro, inÀaPPation och
reSarativ Pedicin. (n tePatiserinJ soP Jer
vårdSersonal Ped olika yrken och Pedicinska
sSecialiteter blttre P|jliJheter att arbeta i
teaP, bokstavliJt talat sida vid sida runt
Satienten. $llt f|r att kunna erbjuda rltt vård
till rltt Satient i rltt tid.
Denna strukturf|rlndrinJ koPPer lven att
inneblra nya utvecklingsmöjligheter för
sjukvårdens personal. $tt arbeta i Pulti
disciSlinlra och PultiSrofessionella teaP
koPPer att leda till blttre vårdresultat, st|rre
kunskaSsutbyte, effektivare vårdSrocesser, Jod
saPverkan och loJistik Pellan olika enheter,
blttre kaSacitet Så PottaJninJar, i oSerations
salar och laboratorier. Det lr fraPJånJsfaktorer
soP koPPer att kunna leda till yrkesstolthet
och tillfredsstlllelse f|r alla soP lr verksaPPa
Så det nya sjukhuset.
)|r att locka till siJ den Pest koPSetenta
Sersonalen har Pilj|er f|r vårdSersonal,
forskare och studenter Så NKS skaSats Ped
stor oPsorJ. Det Jlller allt från JenoPtlnkta
och HIIHNWLYDYnUGÀ|GHQRFKORJLVWLVND
lösningar, till ljusa och attraktiva Sersonal
utryPPen, P|tesSlatser och konferenslokaler.
(n annan unik asSekt av det nya universitets
sjukhuset lr satsninJen Så forskninJ och
utbildninJ. NKS och Karolinska Institutet
ingår i en och samma struktur vilket
frlPjar kvaliteten Så såvll vård soP forskninJ
och utbildninJ. På NKS koPPer klinisk
verksaPhet, utbildninJ och forskninJ att
kunna korsbefrukta varandra Så ett sltt soP
aldriJ tidiJare har lJt ruP i SveriJe.
Under de koPPande tio åren invlntas en rad
forskningsgenombrott med stor betydelse för sjukvården. UtforPandet av NKS,
ifråJa oP desiJn och arkitektur, loJistik och
teknik, och den koSSlinJ soP ¿nns Pellan
JrundforskninJ och Satientnlra forskninJ
koPPer att frlPja den Pedicinska utveck
linJen. )|r Satienten koPPer det konkret att
inneblra att nya forskninJsresultat och
behandlinJar snabbare kan koPPa till
Sraktisk anvlndninJ i vården.
NKS unika struktur kommer Ped all
sannolikhet att få nationella och internationella återverkningar. (n ny tePatisk
indelninJ av vården ± Ped Satienten i centruP
± koPPer tvekl|st att få efterf|ljare Så andra
håll i landet eftersoP f|rdelarna av denna
orJanisationsPodell koPPer att bli stora. Det
handlar oP vinster f|r Satienterna och vårdSer
sonalen Pen också f|r saPhlllsekonoPin. Den
unika koSSlinJen Pellan sjukvård och forsk
ninJ soP nu byJJs uSS Så NKS koPPer lven
att skaSa f|rutslttninJar f|r att återinsltta den
svenska kliniska forskninJen h|Jt uSS Så
rankinJen f|r vlrldsledande forskninJ.
Nlr Nya Karolinska Solna slår uSS sina Sortar
år 201 koPPer sjukvården ha uSSdaterats till
den senaste versionen. , +aJastaden koPPer
ett av världens mest moderna och miljövänliga universitetssjukhus att erbjuda
h|JsSecialiserad vård till reJionens svårt sjuka
Satienter. Det nya universitetssjukhuset
koPPer att vara en kreativ arbetsSlats f|r
tusentals Plnniskor verksaPPa inoP sjukvård
och forskninJ. )raPtiden lr inte llnJre bort ln
så och jaJ ser Ped Jlldje fraP ePot den.
Lennart Persson
Professor och förvaltningschef
NKS-förvaltningen 2006–2011
Stockholms läns landsting
Inledning
5
En del av en
större plan
Hagastaden byggs upp och
närsjukvården byggs ut
Nya Karolinska Solna är en central pusselbit
i den stora omstruktureringen av hälso- och
sjukvården i Stockholm som beslutats av
landstingsfullmäktige. Sjukhusens uppdrag
ses nu över. I april 2011 presenterades den så
kallade Framtidsplanen. Samtidigt byggs den
nya Hagastaden framför det nya sjukhuset på
gränsen mellan Stockholm och Solna. Målet
är att skapa ett av världens ledande områden
för Life Science.
F
raPtidsSlanen lr fraPtaJen av Hllso och
sjukvårdsf|rvaltninJen i StockholPs llns
landstinJ. (tt dokuPent soP koPPer att
funJera soP flrdSlan nlr den nya strukturen
inoP sjukvården byJJs uSS de koPPande tio åren.
Planen Sekar ut de satsninJar soP beslutats av
landstinJsfullPlktiJe och ska JenoPf|ras inoP
nlrsjukvården, Ped bland annat cirka 700 Àer
vårdSlatser Så nlrsjukhusen: /|Zenstr|Pska
sjukhuset, -akobsberJs sjukhus, Sollentuna sjukhus,
%roPPa sjukhus, SabbatsberJs sjukhus, Dalens
sjukhus, Nacka sjukhus och Handens sjukhus.
NyinvesterinJar i bland annat oSerationsbyJJnader
ska också J|ras Så akutsjukhusen: S|dersjukhuset,
Karolinska Universitetssjukhuset HuddinJe, Dande
ryds sjukhus, S:t *|rans sjukhus, S|dertllje sjukhus
och Norrtllje sjukhus. $ndra viktiJa uSSJifter soP
nlPns i fraPtidsSlanen lr utvecklinJen av inforPa
tionstjlnster Så 9årdJuiden och ehllsotjlnster.
F|r verksaPheterna inoP ett universitetssjukhus
reJionsjukhus inneblr det att nlr en Satient lr
flrdiJbehandlad ska hon återrePitteras till det
´hePPasjukhus´ hon h|r till, f|r att avsluta behand
linJen dlr oP så beh|vs. (n effektivitetsSrinciS vars
syfte lr att slkerstllla att den h|JsSecialiserade och
resurskrlvande vården i f|rsta hand tillfaller deP soP
blst beh|ver den ± de svårast sjuka och skadade.
På sikt kan NKS funJera soP ett reJionsjukhus i
hela 0llardalen. , ett sådant scenario skulle Àer
Satienter få del av NKS koPSetens och resurser.
,bland anvlnds i StockholP terPen ´delad vårdkedja´
f|r att beskriva en vårdtid soP delas Pellan två eller
Àera sjukhus, enliJt nlPnda reJionvårdsPodell i
enliJhet Ped /(ONSrinciSen. (tt arbetssltt soP
inneblr att en JePensaP vårdkedja orJaniseras f|r
hela behandlinJscykeln så att Satienten Så ett
f|rberett och slkert sltt kan |verf|ras till en blttre
anSassad vårdnivå.
Denna SrinciS tilllPSas redan idaJ f|r de utoP
llns och utlandsSatienter soP vårdas vid Karolin
ska Universitetssjukhuset och soP tidiJt återf|rs till
hePortslandstinJet eller Potsvarande, saPt f|r de
Satienter soP återf|rs till StockholP efter vård
inoP raPen f|r rikssjukvård vid universitetssjuk
husen i USSsala, /und eller *|teborJ.
NKS som regionsjukhus
På sikt kan NKS få saPPa roll soP andra svenska
universitetssjukhus har, det vill slJa soP reJion
sjukhus. Nlr en Satient inte llnJre lr i behov av
universitetssjukhusets h|JsSecialiserade och
avancerade vård återrePitteras hon heP till sitt
akut eller nlrsjukhus.
F|r att hushålla Ped sjukvårdens resurser arbetar Pan
inoP svensk sjukvård efter den så kallade /(ONSrin
ciSen ± /lJsta effektiva oPhlndertaJande nivå.
Det nya sjukhuset
blir en del av den
nya stadsdelen
Hagastaden med
kvarter som följer
gatornas sträckningar och med
närhet till både
bostäder och
arbetsplatser.
Inledning
7
Fakta om
Nya Karolinska Solna
™ CnV@Vgda^ch`VHdacVC@H`dbbZgVii
WZYg^kV]Ž\heZX^Va^hZgVYdX]heZX^Va^hZ"
gVYk€gYbZY[d`jhe€Z[[Z`i^kVeVi^Zci"
ŎYZc!]Ž\eVi^Zcih~`Zg]ZiWaVcYVccVi
bZYZc`Zagjbi^aa^ccZa^\\VcYZeVi^ZciZg
dX]ZcŽ`VYhVbkZg`VcbZaaVck€gY!
[dgh`c^c\dX]jiW^aYc^c\#
™ C
@H`VeVX^iZi~gX^g`V+%%k€gYeaVihZg!
kVgVk)%%k€gYgjb!&(,>K6$>B6dX]
,*egZ$edhide!&%%YV\k€gYheaVihZg
hVbi&%%gjb^eVi^Zci]diZaaZi#
™ C
@HgnbbZg(+deZgVi^dchhVaVg!
^c`ajh^kZ]nWg^Y"dX]^ciZgkZci^dchhVaVg!
€iiVWZ]VcYa^c\hgjb[Žghig€aWZ]VcY"
a^c\dX]&-%bdiiV\c^c\hgjbhVbi
\dYVjignbbZc[ŽgVkVcXZgVYW^aY"
dX][jc`i^dchY^V\cdhi^`#
™ E €C@H`dbbZgX^g`V+%%%bZYVgWZ"
iVgZhVbiZii&%%%"iVa[dgh`VgZdX]
hijYZciZgViikVgVkZg`hVbbV#
™ C@HWn\\h[ŽgViiWa^ZmigZbiZcZg\^"
hc€ai#IVX`kVgZZiiWgV`a^bVih`Va!
ZcZg\^Z[[Z`i^kV^chiVaaVi^dcZgdX]]Ž\
€iZgk^cc^c\!`VcYZicnVh_j`]jhZi
c~hiVc]VakZgVh^cZcZg\^Vck~cYc^c\
bdiYV\Zch@Vgda^ch`V^HdacV#
™ 7
gjiidVgZVc7I6~gX^g`V('%%%%`kb
^c`ajh^kZeVi^Zci]diZaa#."&%k€c^c\h"
eaVceajh]Za^`deiZgeaViiVdX]'
`~aaVgeaVcbZYeZghdcVaeVg`Zg^c\dX]
\dYhbdiiV\c^c\#
™ 7n\\`dhicVYZc~g&)!*b^a_VgYZg`gdcdg#
>hjbbVc^c\€g^ciZkZg`hVb]ZiZch
jigjhic^c\#
™ H _j`]jhZiŽeecVg[ŽgYZc[ŽghiV
h_j`k€gYhkZg`hVb]ZiZcjcYZg'%&+
dX]h`VkVgV[~gY^\Wn\\i]ŽhiZc'%&,#
Patienten först!
6aaihdbh`VeVh!Wn\\hdX]dg\Vc^hZgVhe€C@Hji\€g[g€c
bdiidi/EVi^ZciZc[Žghi#EVi^ZciZchh~`Zg]Zi!^ciZ\g^iZi
dX]`db[dgihi€g^XZcigjb[ŽgVaakZg`hVb]ZidX]ad\^hi^`#
:iiaZY^YZiVgWZiZi~g^c[ŽgVcYZiVkZc`ZagjbhdbhiVcYVgY
[ŽgVaaV^ccZa^\\VcYZeVi^ZciZg#
NKS sätter ny
standard
C@Hh`VkVgVZiiVkYZaZYVcYZjc^kZgh^iZihh_j`]jhZc
^k~gaYZc#BZYji\€c\hejc`i^eVi^ZciZcheZgheZ`i^k
h~iihZccnhiVcYVgY[Žgk€gYZc^[g€\Vdbh~`Zg]Zi!
`kVa^iZi!Z[[Z`i^k^iZidX]eVi^ZcijeeaZkZahZ#C@Hh`V
dX`h€kVgVk~gaYZchbZhib^a_Žk~ca^\Vjc^kZgh^iZihh_j`]jh#
Sjukvård version 2.0
6g`^iZ`ijgZcdX]YZh^\cZce€C@H\ZgYZ[nh^h`V
[Žgjih~iic^c\VgcV[Žgc~g]ZidX][ŽgY_jeVYhVbkZg`Vc
bZaaVch_j`k€gY![dgh`c^c\dX]jiW^aYc^c\#9ZihiŽY_Zg
YZcbdYZgc^hZg^c\Vkh_j`k€gYZchhigj`ijg!dg\Vc^hVi^dc
dX]VgWZihh~iihdb[gVbi^YZc`dbbZgVii`g~kV#
Vård i tema
C@Hh`VeVh[ŽgViik€gYZch`Vdg\Vc^hZgVh^iZbVc!Y~g
bjai^egd[Zhh^dcZaaViZVb`dbbZgVii`jccV\Z
eVi^ZciZcVkVcXZgVYdX]]Ž\heZX^Va^hZgVYWZ]VcYa^c\#
HZmbZY^X^ch`ViZbVc[ŽgZha€h/WVgc!XVcXZg!]_~giV$
`~ga!^cÅVbbVi^dc!cZjgddX]gZeVgVi^kbZY^X^c#
Kapitel 1
Bakgrund
Ny sjukvård i en
föränderlig tid
10
Kapitel 1 Bakgrund
Stärkt
ställning för
patienten
Rätt patient
till rätt
vårdgivare
Den nya patientsäkerhetslagen
trädde i kraft i januari 2011. En ny
lag där vårdgarantin har lagfästs.
Även införandet av reformen
”Vårdval” är tänkt att stärka
patientens rätt och ställning och
förväntas leda till en ökad patientrörlighet, både inom landet och till
utlandet. Morgondagens patient
kommer att vara påläst och ställa
nya krav på sjukvården. Såväl den
medicinska behandlingen som omvårdnaden och medbestämmandet
kommer att ligga under luppen när
patienten väljer vårdgivare.
Flera utredningar har kommit till
slutsatsen att tillgången på bassjukvård i Stockholm måste öka och
`dbbVc~gbVgZeVi^ZciZc#7Vh"
sjukvården ska främst tas om hand
av vårdcentraler och närsjukhus.
I dagsläget hamnar allt för många
okomplicerade sjukdomsfall på sjukhusens akutmottagningar. Det finns
många vinster, både ur ett patientoch samhällsekonomiskt perspektiv,
att också koncentrera den högspecialiserade vården. Många studier
visar att centraliserad specialistvård
ger bättre behandlingsresultat och
effektivare resursanvändning.
Huvudstaden växer
År 2030 förväntas befolkningen i Stockholms län att ha ökat med drygt 20 procent
i förhållande till 2009 till följd av en betydande inflyttning. Detta sammantaget
med att antalet äldre medborgare och antalet personer med kroniska och allvarliga
sjukdomar kommer att öka i regionen, ger en tydlig bild av hur trycket ökar på
sjukvårdssystemet. Fram till år 2025 beräknas andelen invånare i Stockholms län
i åldrarna 65 år och äldre öka från cirka 280 000 till drygt 400 000.
Patientsäkerheten främst
Varje år drabbas 100 000 svenskar av vårdskador orsakade av brister inom sjukvårdens
organisation eller rutiner, och för cirka 3 000 patienter kan vårdskadan till och med vara en
bidragande dödsorsak. År 2005 kom Socialstyrelsens särskilda föreskrifter om hur landets
sjukvårdsaktörer måste utveckla bättre ledningssystem för kvalitet och säkerhet, och att en
nollvision ska prägla sjukvårdsledningars arbete. På Nya Karolinska Solna har patientsäkerheten varit styrande i utformandet av alla miljöer och processer.
Resan mot ett nytt
universitetssjukhus
På 1990-talet fördes de första politiska
diskussionerna om vilka strukturella
utmaningar som väntar för Stockholms
hälso- och sjukvård när patienterna blir
fler, äldre och sjukare. Sedan dess har
ett stort antal analyser och utredningar
genomförts – alla med samma slutsats.
Ett nytt universitetssjukhus i Solna är
ett måste för att klara av kraven på
god och jämlik sjukvård.
D
e Slaner soP nu verkstllls i och Ped
byJJandet av Nya Karolinska Solna
lr resultatet av år av f|rberedelser.
(tt stort antal analyser och utred
ninJar soP Jjorts under en tioårsSeriod har
Sekat ut f|rdelarna Ped att koncentrera
avancerad och h|JsSecialiserad vård till det nya
universitetssjukhuset, Sarallellt Ped satsninJar
Så bassjukvården vid andra vårdJivande enheter
i llnet. Dessa f|rarbeten har lett fraP till de
Solitiska beslut soP liJJer till Jrund f|r
sjukhusbyJJet.
NKS uppdrag
™ CnV@Vgda^ch`VHdacVh`VWZYg^kV
vård, forskning och utbildning av
betydande omfattning och yppersta
kvalitet.
™ 9ZicnVjc^kZgh^iZihh_j`]jhZih`V
vara centrum i ett nationellt och
internationellt konkurrenskraftigt
akademiskt sjukvårdssystem.
™ H_j`]jhZih`VkVgVZiiheZX^Vah_j`]jh
för regionen med inriktning på högspecialiserad och specialiserad vård.
™ C@Hh`V^ciVZcXZcigVagdaak^Y
utvecklingen av Stockholmsregionen
som världsledande inom Life Science.
12
Kapitel 1 Bakgrund
Universitetsutredningen
SNUS 2001 ± StockholPs llns landstinJs
UniversitetsutredninJ, SutredninJen oP
StockholPs llns sjukvårdsstruktur saPt slrskilda
utredninJar oP till exePSel barnsjukvården,
laboratoriePedicin och oP fastiJhetsbeståndet
Så Karolinska sjukhusoPrådet i Solna lr nåJra av
de utredninJar soP Jjorts den senaste tioårs
Serioden. $lla har koPPit till saPPa slutsats: f|r
att klara fraPtidens utPaninJar Påste ett nytt
universitetssjukhus byJJas i Solna.
Historiskt sett har de Àesta sjukhus i Stock
holP, Karolinska i Solna inkluderat, byJJts ut
Ped jlPna PellanruP. UnJeflr vart tionde år
J|rs nya ut eller tillbyJJnader. %yJJnader
soP ofta står flrdiJa f|rst PånJa år efter att
ett behov har uSSstått. ProblePet Ped denna
steJvisa utbyJJnad lr att sjukhusens lokaler
och byJJnader stlndiJt liJJer steJet efter
behovsbilden.
Utspridda sjukhus
Nlr Pan har byJJt ut ett sjukhus inneblr den
nya delen ofta en utPaninJ. 0ånJa JånJer lr
det svårt att infoJa den nya byJJnaden och
verksaPheten Ped det be¿ntliJa sjukhusets
struktur. Det leder till att Satienter ofta Påste
r|ra siJ |ver ett stort sjukhusoPråde, dlr
kanske |SSenvårdsPottaJninJen liJJer i ett
hus, SrovtaJninJen i ett annat och r|ntJen i
ett tredje.
0an kan kalla det en ´verksaPhetsutsSrid
ninJ´ soP ofta har konsekvenser lven f|r
Sersonalen, vars daJliJa arbete Såverkas
neJativt nlr avstånden Pellan olika enheter lr
lånJ och loJistiken klrvar. Sjukhusets olika
avdelninJar l|Ser Så så vis risk att bli isole
rade ´|ar´ ute i verksaPheten.
, Paj 200 fattades beslutet i StockholPs llns
landstinJsfullPlktiJe oP att uSSdra åt
landstinJsstyrelsen att fortsltta SlanerinJen
f|r ett nytt universitetssjukhus i Solna och
bjuda in till forPJivninJstlvlinJ.
Nytt från grunden
FullPlktiJes beslut skaSade en unik situation.
F|r f|rsta JånJen Så 0 år Javs P|jliJheten
att byJJa ett nytt universitetssjukhus helt från
Jrunden. Kravlistan till arkitekterna kunde
Jrundas Så noJJranna behovsanalyser av
daJens, Pen fraPf|rallt PorJondaJens,
vårdbehov i reJionen. $lla byJJnader, lokaler
och Pilj|er kunde anSassas till den kliniska
verksaPheten och loJistiken. Och fraPf|r allt,
Satientens SersSektiv av vården kunde vara
ledstjlrnan i utforPninJen.
, auJusti 200 offentliJJjordes resultatet i
forPJivninJstlvlinJen. $v en enhllliJ jury
utsåJs f|rslaJet ´ForuP Karolinska´ till
vinnare, skaSat av :hite arkitekter i
StockholP.
PlanerinJsarbetet fortsatte direkt Ped
utJånJsSunkt i det vinnande f|rslaJet. 7vå år
senare, 2008, fattades det historiska beslutet
av landstinJsfullPlktiJe att byJJa NKS, och
dryJt 1 Piljarder kronor ansloJs till jltte
Srojektet. Strax dlrefter beslutade saPPa
f|rsaPlinJ att Srojektet skulle uSShandlas i
så kallad offentliJSrivat saPverkan, OPS.
7vå år senare, soPParen 2010, skrevs avtal
och byJJet startade.
7ZhajiViiWn\\VC@HVeg^a
7ZhajidbDEH"jee]VcYa^c\_jc^
HiVgiDEH"jee]VcYa^c\d`idWZg
Idén om ett nytt
universitetssjukhus
lanseras i landstingsstyrelsen
3Sutredningen
Formgivningstävling avgjord,
White vinnare
Start ICT-upphandling
Teknikbyggnad klar
Sjukhuset helt
färdigbyggt
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
SNUSutredningen
7Zhajidbcnii
universitetssjukhus
Formgivningstävling
Projektprogram
Start förberedande
arbeten
7n\\hiVgi!i^aaYZac^c\h"
beslut OPS, beslut
om koncept för
verksamhetsinnehåll
Parkeringshus klart
Sjukhusbyggnad,
hotell, forskningsbyggnad klara
Start verksamhet
Bakgrund
Kapitel 1
13
Skräddarsydd behandling
Idag behandlas patienter lika – trots att de
i många avseenden är olika. De senaste
decennierna har så kallad skräddarsydd
behandling eller individualiserad medicin
utvecklats där farmakogenetiska tester kan
visa hur en person reagerar på medicinsk
behandling utifrån sin genetiska profil.
14
Kapitel 1 Bakgrund
Testerna krävde till en början stora lab och
komplexa datorer för att ge svar, men kan
idag göras med vanliga datorer och enklare
lab. Skräddarsydd behandling kommer i
framtiden att bli ny standard. På NKS är
lokaler och processer anpassade för detta.
Den nya demogra¿n
Fler äldre och färre arbetsföra medborgare
är på intet sätt en unik demografisk förändring för Sverige. Ett stort antal framtidsanalyser och -utredningar från WHO, Världshälsoorganisationen, pekar ut denna stora
utmaning som knackar på dörren hos de
flesta regeringar i världen.
Samtidigt som intäkter till statskassorna
krymper ökar kostnader för pensioner och
sjukvård. Prognoser från Epidemiologiskt
Centrum vid Socialstyrelsen visar att antalet
individer som får cancer i Sverige kommer
att fördubblas fram till 2030.
Stockholm –
&entrum för /ife Science
Stockholms läns landsting har genom beslutet att bygga ett helt nytt universitetssjukhus i Solna precis intill Karolinska
Institutets campusområde tagit ett avgörande steg för att långsiktigt stärka
Stockholms ledande roll inom sjukvård,
medicinsk forskning och undervisning i
Sverige och i världen. En satsning som kan
a^`cVhk^YZc[gŽh€YYY~geaVciVc`Vck~mV
upp och bli en ny form av svensk spjutspetsforskning, i den högsta internationella
ligan. Detta kan generera ökad företagsetablering och ge många arbetstillfällen
inom Life Science-industrin i regionen.
Bakgrund
Kapitel 1
15
Fördjupning: Bakgrund NKS
Besluten bakom NKS
Planeringen och byggnationen
av det nya universitetssjukhuset
med sitt förändrade uppdrag är
resultatet av en lång och omfattande process. I förarbetet ligger
en rad utredningar.
OP 20 år koPPer befolkninJen i
såvll StockholP soP SveriJe att ha
vuxit och åldersf|rdelninJen inoP
befolkninJen har f|rlndrats avse
vlrt. 'HlOGUHEOLUDOOWÀHU. FraP
till år 202 berlknas andelen invå
nare i StockholPs lln i åldrarna år och lldre |ka från cirka 280 000
till dryJt 00 000. Den allra Pest
vårdkrlvande JruSSen, 80, koP
Per också att |ka Pen f|rst efter
2020.
Karolinska sjukhuset i Solna
invigdes 1940.
%efolkninJen koPPer också i
st|rre utstrlckninJ att leva Ped
kroniska och allvarliJa sjukdoPar.
(nliJt SroJnoser soP (SidePiolo
Jiskt &entruP vid Socialstyrelsen
taJit fraP koPPer antalet personer som får cancer att fördubblas fraP till 200. SaPtidiJt
soP den fraPtida Pedicinska vår
den koPPer att inneblra att Àer
Satienter kan erbjudas behandlinJ.
0orJondaJens diaJnostik och be
handlinJ berlknas dock bli kost
saPPare ln daJens.
Fler lldre och flrre f|rvlrvsarbe
tande resulterar i Pindre skattein
tlkter vilket koPPer att få kon
sekvenser f|r ¿nansierinJen av
hllso och sjukvården och andra
stora saPhlllsekonoPiska ansvars
oPråden.
16
Kapitel 1 Bakgrund
, skenet av en sådan fraPtidsvision
har Hllso och sjukvårdsf|rvalt
ninJen i StockholPs lln taJit fraP
en lånJtidsutredninJ oP sjukvården i Stockholm mellan åren
2008 och 2025: ´FraPtidens
hllso och sjukvård´. Dlr utJånJs
Sunkten har varit att det ¿nns tre
huvudsakliJa sltt att balansera
efterfråJad vård och resurser:
‡ 0er SenJar till vården
‡ StyrninJ av efterfråJan
‡ 0er vård f|r SenJarna
FraPtidsraSSorten skissar Så en ny
sjukvård inoP llnet dlr bland
annat bassjukvården byggs ut
RFK À\WWDV XW WLOO QlUVMXNYnUden och dlr den avancerade och
högspecialiserade sjukvården
koncentreras vid NKS och i viss
Pån vid andra sjukhus i llnet.
Fastighetsutvecklingsplanen
cr 2001 tillsatte landstinJsstyrel
sen en utredninJ soP Såvisade att
dåvarande Karolinska sjukhuset i
Solna KS var i ett fastiJhetsPls
siJt dåliJt skick och att renoverinJ
av sjukhuset skulle vara Pycket
kostsaP och Pedf|ra oPfattande
st|rninJar av sjukvårdsverksaP
heten under en lånJ renoverinJs
Seriod. /andstinJsstyrelsen besl|t
dlrf|r saPPa år att tillsltta en
utredninJ Ped syfte att unders|ka
P|jliJheterna att byJJa ett nytt
universitetssjukhus.
5edan 2001 SolnJterades vikten
av att Stockholmsområdets
världsledande högspecialise-
rade vård och forskning Påste
slkerstlllas lånJsiktiJt JenoP en att
raktiv, Podern och funktionell sjuk
husPilj|. 9id sidan av sjukvårdsuSS
draJet, betonades n|dvlndiJheten
av en saPverkan Ped Karolinska
,nstitutet Pen också Ped andra uni
versitet och h|Jskolor i StockholPs
reJionen.
2001 tillsattes den så kallad SNUS
utredninJen StockholPs Nya Uni
versitetssjukhus. , raSSortens saP
PanfattninJ 2002 slJs att det nya
sjukhuset Påste vara vll anSassat
till de krav soP den Pedicinska och
Pedicintekniska utvecklinJen stll
ler och att universitetssjukhusets
verksaPhetsuSSdraJ och raPar lr
av stor vikt f|r hela reJionens sjuk
vårdsstruktur.
(tt fraPJånJsrikt universitetssjuk
hus kan stärka och utveckla
Sveriges konkurrens- och attraktionskraft inom främst de
biomedicinska och biotekniska områdena. , utredninJen
f|resloJs att llnets h|JsSecialise
rade vård ska koncentreras till det
nya universitetssjukhuset, dels f|r
att den har ett nlra saPband Ped
forskninJ och utbildninJ, dels f|r
att den Påste saPlas till ett fåtal
enheter av koPSetens och effekti
vitetsskll. Det f|resloJs att det nya
universitetssjukhuset inte ska inne
hålla stora volyPer bassjukvård
eftersoP oPfattande investerinJar
i avancerad dyr utrustninJ och Ser
sonal Ped slrskild koPSetens och
n|dvlndiJ subsSecialiserinJ lr
svårt att koPbinera Ped kostnads
effektiva vårdSrocesser inoP bas
sjukvården.
3S-utredningen
/andstinJsstyrelsen beslutade i
Pars 200 i enliJhet Ped SNUS
utredninJens f|rslaJ att fortsltta
utredninJsarbetet. Den nya så kall
lade SutredninJen utredninJen
oP StockholPs sjukvårdsstruktur
lade i seStePber 200 fraP en raS
Sort Ped förslag till ny hälsooch sjukvårdsstruktur f|r Stock
holPs llns landstinJ saPt uSSf|
rande av ett nytt universitetssjukhus.
/andstinJsfullPlktiJe Jodklnde i
Paj 200 de av SutredninJen
f|reslaJna SrinciSerna f|r utveck
linJ av landstinJets sjukvårds
struktur. 0an beslutade också att
SlanerinJen f|r ett nytt universi
tetssjukhus skulle fortsltta. ,nJa
beslut oP detaljer i verksaPhets
innehållet fattades, f|rutoP att
den h|JsSecialiserade och sSecia
liserade vården vid $strid /ind
Jrens barnsjukhus ska f|rllJJas
till det nya sjukhuset saPt att den
handkirurJiska verksaPheten vid
S|dersjukhuset saPt delar av |Jon
sjukvården från S:t (riks |Jon
sjukhus borde Àyttas till det nya
sjukhuset.
Jick att sjukhuset skulle byJJas
Ped fokus Så h|JsSecialiserad och
sSecialiserad vård och Ped en Pindre
andel bassjukvård. 9innaren, soP
utsåJs 200, blev :hite arkitekter
Ped sitt f|rslaJ Forum Karolinska och detta f|rslaJ låJ till Jrund
f|r det SrojektSroJraP soP utarbe
tades 2007 och soP 2008 besluta
des skulle vara utJånJsSunkt f|r
uSShandlinJen av det nya sjukhuset.
7ZhajiViiWn\\VC@H
/andstinJsfullPlktiJe beslutade
den 8 aSril 2008 att JenoPf|ra
byJJandet av NKS. SaPtidiJt
beslutades oP raPar f|r sjukhuset.
Det skulle få bli PaxiPalt 000
kvP %7$ och kosta 1,1 Piljarder
i aktuellt SenninJvlrde. Den 10
juni saPPa år beslutades att NKS
skulle upphandlas genom offentlig-privat samverkan, OPS.
/andstinJsfullPlktiJe beslutade
den 8 juni 2010 att tilldela anbuds
Jivaren Skanska ,nfrastructure
DeveloSPent $%,nnisfree /iPited,
soP bildade SrojektbolaJet SZe
dish HosSital Partners $%, kon
traktet att Srojektera, ¿nansiera,
byJJa, f|rvalta och bedriva service
tjlnster i den nya sjukhusanllJJ
ninJen i Solna, NKS.
Formgivningstävlingen
7ZhajidbkZg`hVb]Zih"
innehåll
/andstinJet beslutade 200 att ini
tiera en forPJivninJstlvlinJ avse
ende det nya universitetssjukhuset
och landstinJsstyrelsen faststlllde
ett tlvlinJsSroJraP dlr sjukhusets
storlek, uSSdraJ, oPfattninJ och
inriktninJ beskrevs. bven hlr fraP
/andstinJets beslutade också oP
universitetssjukhusets uSSdraJ och
|verJriSande verksaPhetsinnehåll i
juni 2010. SaPPanfattninJsvis
beslutades då att NKS verksaPhets
innehåll Slaneras så att sjukhusets
roll stlrks i ett regionalt och aka-
demiskt sjukvårdssystem, och
att verksaPheten blir internationellt
konkurrenskraftiJ, Ped SatientSer
sSektiv och Satientslkerhet soP
utJånJsSunkter f|r all verksaPhet.
SaPverkan Pellan NKS och i f|r
sta hand Karolinska Institutet,
Pen också Ped |vriJa universitet
och h|Jskolor i StockholPsreJionen,
betonades eftersoP ett av Pålen f|r
NKS och den nya sjukvårdsstruk
turen lr att uSSnå en stark integration och samverkan mellan
sjukvård, utbildning, klinisk
forskning och grundforskning.
/andstinJsfullPlktiJe beslutade
också att utJånJsSunkten f|r den
fortsatta SlanerinJen av verksaP
hetsinnehållet ska vara en tematisk indelning av patientvården Ped utJånJsSunkt i de f|re
slaJna tePana: 7ePa barn, 7ePa
cancer, 7ePa hjlrtaklrl, 7ePa in
ÀaPPation, 7ePa neuro och 7ePa
reSarativ Pedicin.
Forum Karolinska var White arkitekters
vinnande förslag i formgivningstävlingen 2005–2006. År 2008 beslutade
landstingsfullmäktige att bygga Nya
Karolinska Solna.
Bakgrund
Kapitel 1
17
Kapitel 2
Vårdkoncept och kapacitet
Samarbete över
alla gränser
18
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
”På morgonen kommer en kvinna in med en
misstänkt knöl i bröstet. På eftermiddagen
samma dag är alla undersökningar klara och
hon har fått diagnos, första genomgång av
behandlingsplanen och operationstid inbokad.
Så ser framtidens vård ut på NKS”
Annelie Liljegren
CHEFLÄKARE NKS-FÖRVALTNINGEN OCH
ÖVERLÄKARE
”Vi har höjt blicken från dagens sjukvård och
frågat oss: Hur skulle det optimala universitetssjukhuset vara organiserat? Ett visionärt arbete
där arbetsgrupper från olika Stockholmssjukhus
har deltagit. Deras svar har tillsammans med
erfarenheter från några av världens bästa
sjukhus lett fram till utformningen av NKS”
Erland Löfberg
CHEFLÄKARE NKS-FÖRVALTNINGEN OCH
ÖVERLÄKARE
Nya arbetssätt
i nya lokaler
Byggnaderna på Nya Karolinska Solna
lägger bokstavligen grunden för en ny
arbetsmodell inom länets sjukvård, i enlighet med de politiska beslut som fattats
för att möta framtidens förändrade
vårdbehov. På NKS kommer sjuksköterskor, läkare, forskare, undersköterskor
och annan personal att arbeta tillsammans i lag nära patienten. Den högspecialiserade vården planeras i medicinska
teman, i lokaler som är utformade för att
enkelt kunna ställas om allt eftersom nya
behov uppträder.
0
ycket av svensk sjukhusvård
bedrivs i JaPla byJJnader och
lokaler. 0ånJa sjukhus i SveriJe
uSSf|rdes i Pitten eller senare
hllften av f|rra seklet Ped lokaler soP lr
anSassade f|r de vårdbehov och den klinik
struktur soP då var Jlllande. Det ¿nns idaJ
Àera Joda exePSel Så nytlnkande inoP
svensk sjukhusvård, Så Karolinska i HuddinJe
och Solna inte Pinst, dlr Sersonalen ofta lr
drivande i utvecklinJsarbetet. På Àera kliniker
arbetar Pan redan i PultidisciSlinlra teaP,
Pen strlvan efter att utveckla vården och
oPhlndertaJandet av Satienten beJrlnsas
ofta just av sjukhusets byJJnader och lokaler.
Patientsäkerhet
0ottot Patienten först lr det centrala beJreSSet i
utforPandet av Nya Karolinska Solna, och en av
Jrundstenarna f|r det PultidisciSlinlra oPhln
dertaJandet. I alla delar av sjukhusets verksaP
het ¿nns strateJier f|r att stlrka Satientslkerhe
ten. (nkelruPPet lr en av deP. 5isken f|r
vårdrelaterade infektioner f|rvlntas Pinska,
delvis tack vare att vården koPPer till Satienten
istlllet f|r tvlrtoP. 9etenskaSliJa studier visar att
risken får vårdinfektioner kan Pinskas Ped uSS
till 0 Srocent Ped hjllS av enkelruPsSrinciSen.
Skilda À|den Pellan olika SatientJruSSer:
vuxenbarn, |SSenvårdslutenvård, akutelektiv
20
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
vård och SrofessionellaSublika oPråden lr en
annan blrande SrinciS. H|Jt stlllda krav Så
llkePedelshanterinJ, teknisk drift och inforPa
tionssysteP lr ytterliJare exePSel.
Internationell utblick
På Àera håll i vlrlden dlr Pan har koPPit
lånJt i utvecklinJen av universitetssjukvården
anvlnder Pan siJ av en orJanisationsPodell
dlr vården delas uSS i Pedicinska tePan f|r
att uSSnå en slkrare och effektivare vård, Pen
soP också koSSlas till Potsvarande oPråden
inoP forskninJ och utbildninJ. Det Jlller bland
annat &leveland &linic i &leveland, Ohio, -ohns
HoSkins i %altiPore 0aryland US$, IPSerial
&ollaJe Healthcare NHS 7rust i /ondon och
/eiden universitetssjukhus i Holland. Det lr
fraPstående universitetssjukhus soP har
funJerat soP referenser i utforPandet av
Nya Karolinska Solna.
NKS blir ett sjukhus soP lr Pycket Per ln
´bara´ en ny byJJnad. Det lr en ny universi
tetssjukhusanllJJninJ dlr den fysiska utforP
ninJen av byJJnader och lokaler utJ|r Jrunden
f|r nya arbetssltt dlr stoPPen utJ|rs av
Pedicinska tePan.
7ePatiserad vård inneblr en orJanisations
forP dlr vårdSersonal Ped olika yrken och
sSecialiteter arbetar i teaP, sida vid sida, runt
Satienten. (n vård soP oftare kan bedrivas
direkt i vårdruPPet. $tt bedriva vård i tePan
Så detta sltt leder till |kad tryJJhet f|r Satien
ten, Pen också till ett effektivare vårdarbete.
InJa lånJa transSorter beh|vs runt oP i
sjukhuset f|r bes|k Så olika enheter.
Avgörande samarbeten
0ultidisciSlinlra teaP lr en orJanisations
forP soP vinner allt Per Park till f|ljd av den
nya kunskaS vi har fått oP PånJa av de stora
folksjukdoParna, dlr forskninJ har visat att
PånJa tySer av syPtoP, inoP olika Pedicin
ska oPråden, ofta har ett saPband. (tt sådant
oPråde lr till exePSel diabetes tyS 2, dlr
endokrinoloJer, kardioloJer, nefroloJer och
|JonllkareoftalPoloJer Ped f|rdel kan saP
arbeta krinJ en Satient, och Så så vis få ett
blttre utJånJsllJe i valet av behandlinJ.
Den tePatiska vården blddar f|r P|jliJheten
att få in ett tvlrvetenskaSliJt och Pultidisci
Slinlrt synsltt i den kliniska vardaJen.
9insten av ett kunskaSsutbyte Pellan olika
Srofessioner och exSerter kan Så sikt leda till
nya forskninJssSår och behandlinJsalternativ.
Nära forskningen
7ePatisk vård Jer Joda f|rutslttninJar f|r att
så kallad translationell forskninJ ska kunna
stlrkas. Det lr en av de forskninJsinriktninJar
soP inJår i forskninJsstrateJin Så det nya
universitetssjukhuset. ForskninJ soP inteJre
rar Pedicinsk JrundforskninJ Ped kliniska
fråJestlllninJar kallas translationell. Det
handlar oP att f|rstå kliniska fenoPen och
|versltta deP till Polekyllra PekanisPer.
Syftet lr att kunna Je svar Så fråJestlllninJar
i den kliniska vardaJen, Pen också att ¿nna
nya sSår inoP JrundforskninJen soP Så
llnJre sikt kan leda till nya behandlinJar.
7ranslationell forskninJ utJår från Satienten,
dlr iakttaJelser krinJ Satientens hllsotillstånd
snabbt ska kunna vidarebefordras till forsk
ninJen soP Ped hjllS av olika tySer av tester
ska få fraP ny inforPation, diaJnostik eller
behandlinJ soP i sin tur återkoSSlas till den
kliniska verksaPheten.
0orJondaJens sjukvård koPPer att krlva
st|rre tillJånJ till avancerad diaJnostik och ett
tltare saParbete Pellan klinik och forskninJ.
7vå faktorer soP får anses soP avJ|rande f|r
att sjukvården ska kunna tillJodose de krav soP
vlntar. I båda avseenden lr NKS vll f|rberett.
Högspecialiserad vård
Det finns flera definitioner av begreppet
högspecialiserad vård. En sammanfattning
av dem ger en bild av sjukvård som är
särskilt avancerad och kompetenskrävande
– både ifråga om medicinsk personal och
medicinteknisk utrustning. Därför är den
högspecialiserade vården generellt sett
också resurskrävande. Högspecialiserad
vård är tätt sammankopplad med forskning
och utbildning och är koncentrerad till
större enheter där upptagningsområdet
sträcker sig över en eller flera regioner. Ett
högspecialiserat sjukhus ska även kunna
fungera som ett nationellt och internationellt centrum när det gäller särskilda
fall eller sjukdomar.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
21
NKS kapacitet i korthet
™ 8^g`V*%%%%k€gYi^aa[~aaZc#:c
siffra svår att bedöma men där
hänsyn har tagits till antaganden
dbk€gYi^YZg!eVi^Zcib^m!hVbkZg"
kan mellan vårdgivare, samt hur
öppenvård, dagverksamhet och
slutenvård används för vård av en
enskild patient.
™ 8^g`V(%%%%deZgVi^dcZg#
™ 8^g`V&%%%%%%ŽeeZck€gYhWZhŽ`#
Ny kunskap möblerar om
specialiteterna
De senaste 15 åren har forskning påvisat
nya sjukdomsmekanismer och orsakssamband bakom flera folksjukdomar vilket har
lett fram till nya behandlingar. Psoriasis
betraktades tidigare som en hudsjukdom
men sorterar idag under autoimmun
22
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
inflammatorisk systemsjukdom. En kronisk
sjukdom som kan ge skador i hud men
dX`h€^aZYZgdX]`~ga#Ehdg^Vh^h~gZmZbeZa
på hur en diagnos med tiden kan förflyttas
från en medicinsk specialitet till en annan,
eller rent av till flera.
Smidigare
provtagning
På NKS kommer vård och forskning att
knytas samman. I dagsläget måste en
patient som har godkänt sitt deltagande
i en forskningsstudie uppsöka provtagc^c\hbdiiV\c^c\b^chiZc\€c\ZmigV
för att lämna forskningsprover. På NKS
kommer både kliniska prover och prover
för forskningsändamål att tas vid ett
och samma tillfälle.
Teamarbete
runt patienten
På NKS kommer vården till patienten
istället för tvärtom. Alla vårdrum är
enkelrum där patienten kan omhändertas
av multidisciplinära vårdteam som i
möjligaste mån arbetar på plats runt
patienten, i vårdrummet. Överallt i
sjukhuset där verksamheten har behov
av avancerad medicinteknisk utrustning
och diagnostik kommer funktionerna
att finnas.
Sex teman
Tema barn
7Vgch_j`k€gY~gZii\^kZiiZbVe€Zii
högspecialiserat universitetssjukhus
eftersom det finns många svåra och
ovanliga sjukdomar hos barn.
Tema inflammation
Temat innefattar sjukdomar i hud, njurar,
aZYZg!ajc\dgbZYbZgV#7Z]VcYa^c\Zc~g
ofta likartad, därför är det är viktigt att
främja ett kliniköverskridande angreppssätt.
Tema cancer
8VcXZg~gZc`dbeaZmdX]a^kh]diVcYZ
sjukdom som ställer särskilda krav på ett
multiprofessionellt angreppssätt.
Tema neuro
Neurofysiologi, neurokirurgi, neurologi och
neuroradiologi utgör viktiga delar av temat,
där avancerad behandling av stroke ingår.
Tema hjärta/kärl
Hjärta/kärltemat domineras av akut
diagnostik och behandling, där behovet av
intensivvård och avancerade behandlingsmetoder är stort.
Tema reparativ medicin
Ett tema som innehåller vård som syftar till
att reparera eller ersätta skadade organ och
vävnader. NKS kan fungera som referenscenter för stora trauman i hela Mälardalen.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
23
Flöde – planerad cancervård
24
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
1.
Lena, 58 år kommer till NKS
tillsammans med sin man och med
en remiss från sin husläkare på
Handens vårdcentral i Haninge.
Hennes symtom är ont i magen,
blod i avföringen, viktnedgång,
illamående och trötthet, vilket kan
vara tecken på tarmcancer.
2.
I entréhallen knappar Lena in
sitt personnummer i en incheckningsautomat och betalar, och får
en karta med hänvisning om vart
hon ska gå.
3.
På mottagningen på plan 5
träffar Lena ett team med en
cancerläkare och en sjuksköterska.
De ställer frågor om hennes
hälsotillstånd och berättar om
dagens provtagningar och undersökningar.
4.
Sjuksköterskan tar blodprover.
Lena samtycker till att dessa lagras
i en biobank och blir forskningsunderlag. Proverna skickas därefter
till Karolinska Universitetslaboratoriet för analys, till biobanken och till en
forskargrupp i forskningsbyggnaden.
5.
Lena genomgår skiktröntgen
YVidgidbd\gVÄ$8Ie€W^aY"dX]
funktion på samma våningsplan.
HVbi^Y^\i\Žghejc`i^dcXZaaegdkiV\c^c\VkZcb^hhi~c`iijbŽg"
förändring. Cellprovet skickas till
patologen med rörpost för analys.
6.
Efter lunch på entréplanet åker
Lena upp till klinisk fysiologi på plan 8
och genomgår en hjärtundersökning.
7.
Lena återvänder senare samma
dag till mottagningen och ”sitt”
vårdteam som nu har utökats med
kirurg, forskningssjuksköterska och
kurator. Hon får besked om sin
diagnos: tarmcancer och levermetastaser. Hon får direkt en behandlingsplan och ny mötestid inbokad.
8. Teamet berättar om behandlingens olika steg och att cytostatikabehandlingen kan påbörjas inom några
dagar. Lena får träffa kurator och
forskningssjuksköterska, eftersom hon
tackat ja till att delta i en forskningsstudie kring ett nytt cancerläkemedel.
9.
Fyra dagar senare återvänder
Lena till NKS.
10.
På Dagoperation på plan 7
träffar Lena och hennes man en
sjuksköterska och en kirurg som
berättar om operationen där en
kateter ska operaras in under huden
på bröstkorgsväggen, där cytostatikaläkemedlet några timmar senare ska
föras in.
12.
Efter lunch träffar Lena
forskningssjuksköterskan och en
a~`VgZ`a^c^h`egŽkVgZe€º@a^c^h`V
prövningar” på plan 8. Lena ställer
frågor och fyller i blanketter och
kompletterande blodprover tas.
13.
Därefter får Lena den första
XnidhiVi^`VWZ]VcYa^c\Zc#7adYegdkZg
tas cirka en gång i timmen för att
analysera hur läkemedlet tas emot
av kroppen.
14.
På kvällen checkar Lena in på
patienthotellet för att ligga kvar över
natten. Efter frukosten och en sista
provtagning åker Lena hem.
15.
Lena är hemma i 2–3 veckor.
Med hjälp av webbformulär svarar
hon på frågor om hur hon mår, till
ZmZbeZa\gVYVk^aaVb€ZcYZdX]
smärta. Hon har också kontakt med
sin sjuksköterska via webbchatt.
16.
Cytostatikabehandlingen uppgZeVhhZm\€c\Zg!bZY'·(kZX`dgh
mellanrum. Därefter kan operation
av tumören bli aktuell.
11.
Efter ingreppet som utförts
med lokalbedövning flyttas Lena till
Post-op på andra sidan förbindelsegången där hon vilar ett par timmar.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
25
Flöde – akutvård trauma
26
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
1.
En trafikolycka med två
personbilar har inträffat på E4/E20
norr om Rotebro. En man i 40årsåldern, Johan, är medvetslös
och sitter fastklämd i den ena bilen.
2.
Ambulanspersonal och brandmän får loss Johan. Han flyttas
försiktigt till en bår med vacuumkudde för att stabilisera rygg och
nacke. Johan intuberas och ventileras
med syre och ett blödande sår i
huvudet förbinds.
3.
Ambulanspersonalen kontaktar
NKS och informerar att de är på väg
med ett ”stort trauma”. De berättar
om vilka skador Johan har så att
teamet som möter upp på NKS
består av rätt kompetenser.
4.
I ambulansen kontrolleras
Johans blodtryck, puls, syrgasmättnad och medvetandegrad. Han får
vätskebehandling och smärtstillande
läkemedel.
7.
Traumateamet tar emot,
narkosläkaren säkrar Johans
andningsvägar och kopplar honom
till en respirator. Under tiden avrapporterar ambulanspersonalen om
olyckan och Johans status. Efter en
kort undersökning beslutas det om
h`^`igŽci\ZcYVidgidbd\gVÄ$8I#
8.
I det intilliggande rummet
genomgår Johan CT-undersökning
som visar att han har små blödningar
i hjärnan, en kotfraktur och en
lårbensfraktur samt vätska i buken,
vilket indikerar brusten mjälte.
9.
Johan rullas tillbaka till en
operationssal på akut- och
traumaoperation, en så kallad
hybridsal med fast angiografiutrustning. Efter en timmes operation har
operationsteamet reparerat den
trasiga mjälten och några perforerade tarmar.
10.
En sjuksköterska på akuten
skickar ut grupplarm till ett traumateam bestående av jourhavande
kirurg, operationssjuksköterska,
narkosläkare, narkossjuksköterska,
ortoped, röntgenläkare, röntgensjuksköterska, undersköterska samt
neurokirurg.
Trots operation blir Johans
k~gYZc^ciZhiVW^aV#7Zhaji[ViiVhdb
angiografi. Kontrastvätska sprutas in
i blodet genom en liten kateter i
ljumsken och därefter röntgas
kroppens inre. Angiografin visar att
Johan har blödningar i bäckenet.
Läkaren går in direkt via katetern
och stoppar blödningen med hjälp
av embolisering.
6.
11.
5.
Ambulansen anländer till
ambulanshallen, Johan rullas snabbt
in i en av IVA-hissarna via Akuten.
På plan 5, en våning upp, förs
Johan in i ett traumarum på traumamottagningen.
Direkt efter operation rullas
?d]Vc^c^ZcBG"`VbZgVbV\cZigŽci\Zc[ŽgViih~`Zghi~aaVVii^c\Zc
ryggmärgsskada föreligger. Undersökningen visar att ryggmärgen är
oskadd.
12.
Johans värden förbättras,
blodtrycket stiger och syresättningen
Ž`Vg#A€gWZchWgdiiZcÄmZgVh[ŽgVii
kunna opereras påföljande dag.
13.
Johan flyttas till IVA-avdelningen på samma våningsplan, i
direkt anslutning till MR-kameran.
Han ligger i ett enbäddsrum och
bevakas av IVA-sköterska dygnet
runt. Hans andning, cirkulation,
leverfunktion, njurfunktion med
mera övervakas via olika övervakningssystem. Noggrann kontroll
görs av trycket från blödningarna
i hjärnan. Om trycket blir för högt
måste åtgärder vidtas.
14.
Nästa dag opererar en
ortoped Johans lårbensfraktur i en
vanlig operationssal på akut- och
traumaoperation. Därefter åker han
tillbaka till sitt rum på IVA, där han
regelbundet undersöks.
15.
Under hela Johans vistelse på
IVA finns hans familj vid hans sida,
under större delen av dagen. Läget
stabiliseras successivt och efter en
vecka på IVA flyttas han till vårdavdelning några våningar upp. I
samma rum kan en anhörig bo kvar
över natten.
16.
Efter tre dagar på vårdavdelningen flyttas Johan över till sitt
”hemsjukhus” – Nacka närsjukhus.
Här ligger han på rehabiliteringsavdelning i två veckor. Därefter mår han
tillräckligt bra för att få åka hem.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
27
Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet
NKS anpassat till
morgondagens krav
rade vården till unJeflr 10 Srocent
av vårdkostnaderna i ett landstinJ.
att utnyttja sjukhusets saPlade
kaSacitet så effektivt soP P|jliJt.
Nya Karolinska Solna kommer att
vara ett universitetssjukhus med
fokus på högspecialiserad vård,
och i viss mån på bassjukvård.
Exakt hur kapaciteten kommer
att fördelas är omöjligt att fastställa idag eftersom den medicinska utvecklingen går så snabbt
framåt. Därför är byggnader och
lokaler på NKS utformade så att
de enkelt kan ställas om till nya
verksamheter.
/andstinJets databaser Jer beJrln
sad inforPation oP oPfattninJen
av den Pest avancerade vården i
llnet, dlr den h|JsSecialiserade
vården inJår. Den kartllJJninJ och
analys soP NKSf|rvaltninJen Jjort
tillsaPPans Ped Hllso och sjuk
vårdsnlPndens f|rvaltninJ och Ped
hjllS av bland annat konsult
f|retaJet 0cKinsey, kunde dock visa
att cirka 17 Srocent av landstinJets
totala antal vårdtillflllen oPfattar
avancerad vård inklusive h|JsSecia
liserad vård.
Det ¿nns otvetydiJa bevis f|r att
en koncentration av vården f|r
slllan f|rekoPPande och koPSli
cerade sjukdoPstillstånd leder till
blttre resultat och |verlevnad f|r
de drabbade Satienterna. $llvar
liJa sjukdoPstillstånd och skador
krlver i allt st|rre oPfattninJ Pul
tidisciSlinlr och PultiSrofessionell
koPSetens och sSeci¿ka resurser.
I NKSSrojektet lr beJreSSet h|J
sSecialiserad vård av stor bety
delse, eftersoP landstinJet beslu
tat att det nya universitetssjukhu
set f|retrldesvis ska bedriva h|J
sSecialiserad och sSecialiserad vård.
PRIMÄRVÅRD
NÄRSJUKHUS
SPECIALISTVÅRD
Det ¿nns inJen entydiJ de¿nition av
beJreSSet h|JsSecialiserad vård. I
allPlnna ordalaJ brukar Pan Ped
beJreSSet avse: ´en allPln benlP
ninJ Så sjukvård soP lr forskninJs
nlra, nyskaSande, Podern, investe
rinJstunJ eller Så annat sltt intar en
fraPskjutande Sosition... och van
liJtvis Ped ett behov av resurskon
centration´. SoS Ds., 200:.
0an kan Så så vis konstatera att
h|JsSecialiserad vård är sådan
vård som är särskilt avancerad, forskningsnära och kompetens- och resurskrävande.
AKUTSJUKHUS
UNIVERSITETSSJUKHUS
28
´H|JsSecialiseradavancerad´
vård lr enliJt SocialdeSartePentets
de¿nition:´ vård soP saPordnas
till en enhet Ped en sjukvårdsre
Jion reJionsjukvård eller riket
rikssjukvård soP uSStaJninJs
oPråde, så att h|J vårdkvalitet och
en ekonoPiskt effektiv verksaPhet
kan slkerstlllas´. 0ed den de¿ni
tionen uSSJår den h|JsSecialise
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
NKSf|rvaltninJen har lven taJit
del av StockholPs Pedicinska råds
S05 resonePanJ oP att högspecialiserad vård bör centraliseras till en vårdgivare i llnet.
Koncentration av
högspecialiserad vård
De JenoPf|rda analyserna Såvi
sar att landstinJets h|JsSecialise
rade och avancerade sjukvård kan
beredas Slats Så NKS oavsett vil
ken de¿nition soP anvlnds. bven
den riks och reJionvård soP idaJ
bedrivs Så Karolinska Universi
tetssjukhuset i Solna och HuddinJe
f|r utoPllns och utlandsSatienter
koPPer att kunna ryPPas Så NKS.
H|JsSecialiserad vård bedrivs idaJ
vid alla stora sjukhus i landstinJet
och dlrPed lr NKS en angelägenhet för hela landstinget.
Ut|ver den h|JsSecialiserade vår
den i llnet koPPer det att ¿nnas
kaSacitet Så NKS lven f|r vanliJ
sSecialistvårdbassjukvård, soP
bereds Slats Så det nya universi
tetssjukhuset av forskninJs och
eller undervisninJsskll, liksoP f|r
Det lr inte ekonoPiskt f|rsvarbart
att bedriva stora volyPer bas
sjukvård Så ett sjukhus soP lr
anSassat f|r h|JsSecialiserad och
avancerad sSecialistvård. Det ¿nns
dlrPed starka ekonomiska skäl
att koncentrera den kostsamma högspecialiserade vården. *enoP koncentration kan
avancerad Pedicinteknisk utrust
ninJ, andra avancerade behand
linJsforPer och st|dfunktioner
utnyttjas blttre.
Det lr också viktiJt att det i llnet
¿nns ´en sista instans´ f|r Sat
ienter Ped slrskilt koPSlicerade
och oklara tillstånd, dlr diaJnos
och teraSi inte lr Jivna och dlr det
lr viktiJt att den saPlade kliniska
och akadePiska exSertisen Jes
P|jliJhet att tillsaPPans f|rs|ka
¿nna bot och lindrinJ f|r Satienten.
Framtidens verktyg för
värdemätning
Det lr koPSlicerat att idaJ kvanti
¿era vårdkaSacitet, dels f|r att
beJreSSet i siJ lr svårt att de¿niera,
Pen också f|r att den snabba
utvecklinJen inoP sjukvården inne
blr att diagnostik och behandling kan bli både enklare och
mer komplex i fraPtiden.
7raditionellt beskrivs vårdkaSaci
tet frlPst i terPer av vårdtillfll
len, vårddaJar, |SSenvårdsbes|k
eller liknande. SSeci¿ka aktivite
ter soP till exePSel antal oSera
tioner brukar också anvlndas.
Det lr beJreSS soP lr anvlnd
bara vid statiska jlPf|relser Pen
soP lltt blir Pissvisande nlr Pan
ska bed|Pa fraPtiden eftersoP
arbetssätt kontinuerligt utvecklas och vård av en viss sjukdoP
eller en viss Pedicinsk aktivitet
eller åtJlrd kan utf|ras Så PånJa
olika sltt.
-ust nu SåJår ett intressant utveck
linJsarbete Så PånJa håll i vlrl
den, f|r att kunna vlrdera och
Plta Satientnyttan av olika hllso
och sjukvårdsinterventioner value
based health care. Detta f|r att Pan
ska kunna sltta vlrdet f|r Satienten
i relation till resursåtJånJ, arbets
Petodik Ped Pera. I sådana vlr
debaserade systeP relateras uSS
nått hllsoresultat till kostnaderna
för hela behandlingscykeln
(vårdkedjan), inte bara för
enstaka vårdepisoder.
0ycket talar f|r att nlr NKS tas i
bruk har nya arbetssltt utvecklats
och nya Petoder taJits fraP just
f|r att Plta vårdresultat och vård
Sroduktion. Det har i h|J Jrad Så
verkat utforPninJen av det nya
universitetssjukhuset soP har fått
en Àexibel struktur, f|r att det ska
vara enkelt att anvlnda lokalerna
Så det sltt soP tiden krlver.
Utvecklingen inom sjukvården går mot kortare vårdtider,
också nlr det Jlller h|JsSecialise
rad kirurJi. Dlrf|r bed|Ps antalet
oSerationer Så NKS kunna |ka
nåJot, Pedan antalet slutenvårds
tillflllen kan Pinska jlPf|rt Ped
daJens sjukvård. I US$ bedrivs allt
Per avancerad sjukvård soP daJ
verksaPhet, dlr Pan f|r diskussio
nen oP daJkirurJi till och Ped
skulle kunna vara norPen f|r hur
kirurJi ska orJaniseras och bedri
vas, eventuellt Ped en efterf|ljande
natt Så Satienthotell.
vårdrelaterade infektioner hos
intensivvårdsbehandlade Satienter
minskat med cirka 50 procent
om vården skett i enkelrum.
På NKS koPPer alla vårdruP vara
enkelruP, vilket skulle kunna
Pinska vårdtiderna så att cirka
0±0 vårdSlatser kan friJ|ras f|r
andra Satienter.
NKS kommer att ha en väl utbyggd dagverksamhet och koP
Per dessutoP att relativt enkelt
kunna stllla oP slutenvården till
daJverksaPhet i takt Ped att
sådan vård utvecklas.
”Rätt” akutfall till NKS
Dagens underbeläggning
”5-dagarsvård” ± vård Så sjuk
hus PåndaJ till fredaJ inklusive
fyra nltter lr ett vanliJt f|rekoP
Pande arbetssltt vid svenska sjuk
hus. (tt SrobleP Ped daJarsvår
den lr att vårdSlatserna ofta lr
toPPa tre av veckans sju daJar,
vilket leder till en låJ PedelbellJJ
ninJ av slutenvården, sett |ver llnJre
tidsSerioder.
7illJlnJliJ vårdstatistik tillåter
inte nåJon nlrPare analys av vad
soP lr orsak till dagens ibland
långa vårdtider, Pen en orsak
kan vara vlntan Så en vårdSlats
inoP Jeriatrik, rehabiliterinJ, Sal
liativ vård eller koPPunal vård,
eller Så $SIH ± ´avancerad sjuk
vård i hePPet´. På NKS koPPer den
utbyJJda daJvården och Patient
hotellet delvis att kunna ersltta
daJarsvården.
Enkelrum kortar vårdtiden
9årdrelaterade infektioner lr en
vllklnd anledninJ till lånJa vård
tider. I Àera internationella veten
skaSliJa artiklar soP Sublicerats de
senaste åren raSSorteras att antalet
NKS akutPottaJninJ lr utforPad
f|r akuta À|den av svårt sjuka eller
skadade Satienter och har en beräknad kapacitet f|r att kunna
ta ePot 0 000 ± 70 000 akut
bes|k Ser år barn och vuxna.
$kutPottaJninJarna Så Karolin
ska Solna tar f|r nlrvarande ePot
cirka 75 000 vuxna och cirka
0 000 barn Ser år. $v dessa llJJs
cirka 20 Srocent av de vuxna res
Sektive cirka 17 Srocent av barnen
in Så sjukhuset. $v detta kan Pan
dra slutsatsen att PånJa Satienter
soP idaJ s|ker till Karolinskas
akutPottaJninJ har medicinska
tillstånd som sorterar under
den så kallade bassjukvården,
vilket inneblr att de kan tas oP
hand inoP SriPlrvårdens akut
PottaJninJar eller liknande.
0ed en utbyggnad av bassjukvården inoP llnet ¿nns f|rut
slttninJar att lotsa llnets Satienter
rltt inoP akutvården så att de
Satienter soP verkliJen beh|ver
avancerade resurser och h|JsSeci
aliserad koPSetens blir de soP
bereds Slats Så NKS. Dock lr det
viktiJt att NKS akutPottaJninJ
har ett så h|Jt kaSacitetsutnytt
jande att lven vissa volyPer av
bassjukvård kan oPhlndertas.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
29
Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet
Vård i teman för
patientens bästa
På Nya Karolinska Solna kommer
multiprofessionella arbetslag att
kunna ge patienterna den senaste
och bästa behandlingen. Det sker i
en miljö där resurskrävande medicinteknisk utrustning, forskningsplattformar och slutenvårdsplatser
alltid finns nära. Med patientens
behov som utgångspunkt har sjukhuset planerats utifrån sex medicinska tema: barn, cancer, hjärta/
kärl, inflammation, neuro och
reparativ medicin.
NKSbyJJnaderna Jer alla f|rut
slttninJar f|r att fraPJånJsrikt in
troducera en PultidisciSlinlr arbets
Podell. SaParbetet Pellan disci
Sliner och Srofessioner koPPer
att kunna leda till effektivare diaJ
nostik och behandlinJsbeslut, och
dlriJenoP bättre behandlingsresultat.
I enliJhet Ped fullPlktiJes beslut
har f|ljande tePan de¿nierats
soP utJånJsSunkt f|r den fort
satta SlanerinJen av Nya Karolinska
Solna: 7ePa barn, 7ePa cancer,
7ePa hjlrtaklrl, 7ePa inÀaP
Pation, 7ePa neuro och 7ePa
reSarativ Pedicin. $nestesi, inten
sivvård, oSerationsverksaPhet, bild
och funktionsPedicin och saPtliJa
laboratoriesSecialiteter koPPer att
¿nnas reSresenterade inoP alla
tePan.
Tema barn
7renden de senaste decennierna,
både i SveriJe och internationellt,
har varit att saPla all barnsjukvård till större enheter – barn
sjukhus – dlr sSecialiteter och
subsSecialiteter soP oPhlndertar
30
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
barn saPverkar. %arnsjukhusidpn
lr en f|rebild f|r NKS tePatiska
orJanisation av Satientvården.
I enliJhet Ped de Solitiska beslu
ten koPPer NKS barnsjukvård att
styras oP Pot en Per avancerad
vård. De enklare sjukdoPsfallen
koPPer i st|rre utstrlckninJ ln
idaJ bedrivas vid andra sjukhus,
nlrakuter och sSecialistvård inoP
SriPlrvården.
I SveriJe ¿nns idaJ fyra st|rre
barnsjukhus, f|rutoP $strid /ind
Jrens barnsjukhus $/% i Stock
holP lven i *|teborJ, /und och
USSsala. Det råder en ökad nationell konkurrens inoP den h|J
sSecialiserade barnsjukvården och
ett troliJt fraPtidsscenario lr en
|kad nationell koncentration. I det
SersSektivet lr det viktiJt att Stock
holP har en samlad och konkurrenskraftig barnsjukvård
med stark forskningsanknytning f|r att kunna hlvda siJ.
%arn Ped svåra sjukdoPar och han
dikaSS når nu f|r tiden ofta vuxen
ålder. gverJånJen till vuxensjukvår
den lr ofta svår och samarbetet
mellan barn- och vuxenspecia-
lister blir allt viktigare. Dess
utoP krlvs ofta vuxentrauPatolo
Jisk koPSetens nlr svårt skadade
barn beh|ver kirurJiska åtJlrder.
På NKS lokaliseras den avancerade
barnsjukvården nlra vuxenvården.
NKS koPPer, liksoP Karolinska
Solna idaJ, lven fortslttninJsvis
att vara ett regionalt center för
neonatal intensivvård saPt ett
nationellt center f|r h|JsSecialise
rad vård av nyf|dda Ped koPSli
cerade sjukdoPar, soP till exeP
Sel ovanliJa PissbildninJar dlr
behov av neonatal kirurJi ¿nns.
Tema cancer
I PånJa llnder vlljer Pan nuPera
att koncentrera cancervården i ett
heltäckande cancercentrum –
&oPSrehensive &ancer &enter, vil
ket har varit ursSrunJstanken
bakoP NKS cancertePa. (n kon
centration av cancervården Jer
uSSenbara f|rdelar i forP av ökad
patientsäkerhet och överlevnad saPtidiJt soP kostnaderna
kan hållas Så en riPliJ nivå.
UtvecklinJen av nya llkePedel har
lett till att allt Àer Satienter lever
lånJ tid Ped sin cancersjukdoP,
soP Jår att jlPf|ra Ped andra
kroniska sjukdoPar soP till exeP
Sel diabetes eller dialysberoende
njursjukdoP.
IdaJ får cirka 50 000 svenskar can
cer varje år, en siffra soP koPPer
att f|rdubblas de nlrPaste 20 åren.
$ntal cancerfall inoP StockholPs
llns landstinJ lr cirka 15 000 Ser
år. De vanliJaste cancerforPerna lr
prostatacancer, bröstcancer,
tjocktarmscancer och lungcancer som utgör cirka hälften av alla cancerfall. &ancer lr
en koPSlex sjukdoP soP krlver ett
nlra saParbete Pellan PånJa olika
yrkesJruSSer och sSecialiteter.
&ancervårdens orJanisation har
varit f|rePål f|r ett stort antal
utredninJar både i SveriJe och
utoPlands. I utredninJen oP den
nationella cancerstrateJin SOU
200:11 fraPhlvs behovet av att
vidareutveckla metoder för
prevention och tidig upptäckt
av cancer. UtredninJen Såtalar
också betydelsen av att centralisera
cancervården och att stlrka banden
Pellan forskninJ och klinik. 9id
NKS koPPer unika f|rutslttninJar
¿nnas f|r att nå dessa Pål.
Satienter soP deltar i vetenskaS
liJa studier inte llnJre att beh|va
JenoPJå Àera SrovtaJninJar. På
NKS kan alla Srover tas vid ett och
saPPa tillfllle, såvll tester soP
behandlande llkare har bestlllt,
Pen lven tester och vlvnadsSrov
soP ska skickas vidare till forskare
eller biobank.
Tema hjärta/kärl
(tt Pycket viktiJt uSSdraJ f|r
7ePa cancer lr att ansvara för
insamling av tumörmaterial
och blodprover vid all primärdiagnostik. InforPationen soP
dessa Paterial Jer koPPer att
liJJa till Jrund f|r valet av behand
linJ, dlr Pålet lr att ¿nna den
Pest oStiPala behandlinJen f|r
varje enskild Satient.
HjlrtaklrltePat oPfattar frlPst
Satienter Ped sjukdoPar i br|stkor
Jen och kroSSens st|rre blodklrl.
7ePat doPineras av akut diagnostik samt avancerad medicinsk och kirurgisk behandling
av hjlrtklrlsjukdoPar. %ehovet av
intensivvård och interPedilrvård
saPt bild och funktionsPedicinska
laboratorier Ped interventionell
kaSacitet vlxer. gkat saParbete
Pellan den kirurJiska och interven
tionella radioloJiska verksaPheten
liksoP den SrehosSitala intensiv
vården koPPer att bli allt viktiJare
i PorJondaJens oPhlndertaJande
av hjlrtSatienter.
På NKS koPPer detta arbete att
bli enklare. 7ack vare en noJa
JenoPtlnkt lokalSlanerinJ och ett
nytt transSortssysteP koPPer
H|JsSecialiserad vård inoP detta
tePa oPfattar thoraxkirurJi, klrl
kirurJi saPt den avancerade kardi
oloJin soP innefattar avancerad
hjlrtsviktsbehandlinJ och annan
behandlinJ soP kräver komplicerade elektrofysiologiska och
elektromekaniska hjälpmedel
liksom avancerad bild- och
funktionsteknologi soP till
exePSel hjlrtscintiJra¿, &7, P(7
och 05.
9i ser idaJ en stark utvecklinJ av
Serkutana interventioner, det vill
slJa kirurJiska inJreSS via ett
blodklrl, soP till exePSel byte av
hjlrtklaff. Kärlkirurgin blir allt
mer högspecialiserad Så Jrund
av den |kade anvlndninJen av
avancerad interventionell radiolo
Jisk behandlinJ endovaskullr
kirurJi ofta i koPbination Ped
|SSen klrlkirurJi hybridinJreSS.
NKSanllJJninJen lr utforPad f|r
att Så ett effektivt sltt skaSa Joda
f|rutslttninJar f|r en Satientvård av
h|Jsta kvalitet nlr det Jlller hjlrt
klrlSatienter, bland annat till f|ljd
av den samlade miljön för avancerad kirurgi, interventionell
behandling och bild- och funktionsmedicinsk diagnostik soP
koPPer att ¿nnas Så NKS.
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
31
Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet
Tema inflammation
7ePa inÀaPPation tar sin utJånJs
Sunkt i en gemensam sjukdomsmekanism som kan drabba ett
HOOHUÀHUDRUJDQHOOHUYlYQDGHU
i kroppen. (xePSel Så inÀaPPa
toriska sjukdoPar lr folksjukdo
Par soP till exePSel ledJånJsreu
PatisP och vissa kroniska tarP
och hudsjukdoPar. bven andra
sjukdoPar soP 0S och Per slllan
f|rekoPPande sjukdoPar soP
njurinÀaPPation, inÀaPPatoriska
klrlsjukdoPar och vissa lunJsjuk
doPar Jår in under 7ePa inÀaP
Pation.
7raditionellt behandlas Satienter
Ped dessa sjukdoPar inoP en rad
olika sSecialiteter, trots att Satien
terna ofta har V\PWRPIUnQÀHUD
organ och både diagnostik
och behandling många gånger
sammanfaller. Senare års forsk
ninJ har lett till att diaJnostik och
behandlinJ blivit allt Per f|r¿nad
och koPSlicerad vilket har |kat
behovet av att kunna saPla Pulti
disciSlinlr koPSetens runt den
enskilda individen, inte Pinst Jll
ler det den laboratoriePedicinska
koPSetensen.
InÀaPPationsoPrådet bed|Ps
vara ett fortsatt starkt forskninJs
oPråde. Flera sjukdoPar inoP
7ePa inÀaPPation lr, trots att de
lr folksjukdoPar, att betrakta soP
h|JsSecialiserade.
Karolinska Institutet i Solna har idaJ
en världsledande position inom
inflammationsforskningen.
*enoP NKS 7ePa inÀaPPation
skaSas Joda betinJelser f|r en fort
satt stark sjukvård och forskninJ
inoP inÀaPPationsoPrådet.
Tema neuro
0ånJa av sjukdoPstillstånden inoP
7ePa neuro utJ|rs av h|JsSecialise
rad vård. Detta Jlller neurokirurJi
och neurofysioloJi i sin helhet, lik
soP neuroradioloJi – både den dia
Jnostiska och den interventionella
saPt delar av neuroloJin. Inom neurologin sker en snabb utveckling Ped allt Per avancerade
behandlinJsPetoder f|r sjukdoPar
soP till exePSel slaJanfall stroke,
PultiSel skleros, 0S, Pyastenia Jra
vis, Parkinsons sjukdoP och kirur
Jisk behandlinJ vid eSileSsi. 0S lr
ett exePSel Så hur en sjukdoP kan
behandlas inoP Àera tePan, dlr
NKS PultidisciSlinlra arbetsPodell
Jer f|rutslttninJar att ¿nna den
blsta behandlinJen f|r Satienten.
5edan idaJ sker stora förändringar inom strokesjukvården
till f|ljd av den snabba utveck
linJen inoP diaJnostik och be
handlinJ, dlr behandlinJ i vissa
fall kan vara botande oP llkePe
dels ocheller interventionell be
handlinJ Såb|rjas senast nåJra
tiPPar efter insjuknandet. %ase
rat Så daJens kunskaSsllJe b|r
behandlinJsbara Satienter Ped
Pisstlnkt stroke f|ras till NKS f|r
SriPlr diaJnostik och behandlinJ,
saPt neurointensiv vård|vervak
ninJ under cirka 12–2 tiPPar,
f|r att sedan f|ras till annan vård
Jivare f|r vidare vård, inklusive
sekundlrSreventiva åtJlrder.
Den avancerade neurovården sker
alltPer inoP raPen f|r sSecialise
rad neurointensivvård. På sikt skulle
llnets neurointensivvård i sin hel
het, Ped sin nlra koSSlinJ till neu
rokirurJin, kunna saPlas Så det
nya universitetssjukhuset. Neuro
vård koPPer att bedrivas även
inom andra teman, till exePSel
barn, cancer och inÀaPPation.
bven oP landstinJets kvali¿cerade
rehabiliterinJ skulle f|rllJJas utan
f|r NKS Jår det inte att noJ under
32
Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet
BARN
CANCER
HJÄRTA/KÄRL
INFLAMMATION
NEURO
REPARATIV
MEDICIN
GEMENSAMMA STÖDJANDE FUNKTIONER
Immunologi
Bild och Funktion
stryka vikten av fungerande
vårdkedjor i sammanhanget. Inte
minst när det gäller rehabilitering
av medicinska och traumatiska
hjärn- och ryggmärgsskador
men även andra svåra sjukdomstillstånd.
Tema reparativ medicin
Reparativ medicin är samlingsnamnet för en rad specialiteter och
aktiviteter där syftet är att reparera eller ersätta skadade
organ eller vävnader.Till detta
tillkommer en stor verksamhet i
öppenvård eller dagvård, eventuellt kombinerat med vistelse på
patienthotell. Temat ska inte förväxlas med Regenerativt medicinskt centrum som Karolinska
Institutet och landstinget nu tillsammans planerar att etablera vid
Karolinska i Huddinge.
Inom Tema reparativ medicin
ryms en rad verksamheter. Allvarliga olycksfall, så kallad stort
trauma, omhändertas redan idag
på Karolinska Solna där cirka
1 300 stora traumafall omhänder-
Proteomik/genomik
Laboratorier
tas årligen. Mer än 40 procent av
dessa kräver omedelbar operation,
vilket har legat till grund för NKS
vårdlogistik ifråga om trauma. På
NKS traumaavdelning kommer
det att ¿nnas angiogra¿ vaskulär
radiologi) och endovaskulär behandling av inre blödningar, och
avstånden är korta mellan
akutmottagning, helikopterplatta och lokaler för avancerad diagnostik och operation.
Utvecklingen inom traumatologi
går mot ökad centralisering av
svåra olycksfall och NKS är byggt
för att kunna möta ökad efterfrågan på traumakompetens. På sikt
kan NKS fungera som referenscenter för stort trauma i hela Mälardalen och kanske även delar av
Sverige. Avancerad telemedicinsk kommunikation är en
viktig del i detta arbete.
Stödfunktionerna
anestesi, intensivvård,
operation, bild och
funktion samt samtliga
laboratoriespecialiteter
finns representerade
inom alla teman.
Operation /Anestesi
Intensivvård
Stockholm kommer att ske i framtiden, kan ett gemensamt transplantationscentrum stärka möjligheterna att bibehålla och utveckla transplantationsverksamheten i Mälardalen.
Viss ögonsjukvård, öron-näsahalssjukvård, handkirurgi och
rekonstruktiv plastikkirurgi
liksom viss högspecialiserad
ortopedi har också sin plats inom
temat reparativ medicin på NKS. En
betydande operationsverksamhet,
en stor del som dagkirurgi, kommer
att ske inom temat. En stor del av
dessa specialiteters vård kommer att
ske i andra teman, inte minst inom
Tema barn och Tema cancer.
Mycket talar för att dagens centralisering av svensk transplantationsverksamhet kommer att fortsätta. Om ett fördjupat samarbete
mellan landstingen i Uppsala och
Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2
33
Kapitel 3
Klinisk design
Nya byggnader
för ny sjukvård
34
Kapitel 3 Klinisk design
”NKS ska inte betraktas som
nya lokaler för Karolinska
Solna. Det är ett nytt
universitetssjukhus skapat för
ett helt nytt uppdrag – i en tid
av stora förändringar i fråga
om vårdbehov och medicinsk
utveckling. Sjukhuset blir det
första i sitt slag i Sverige”
”Principen är att alla enheter
ska vara precis lagom stora,
eller små, och att stödfunktioner
alltid ¿nns nära. Till exempel
har alla IVA-avdelningar egen
bild- och funktionsenhet så att
patienter snabbt kan undersökas om komplikationer
tillstöter”
Anna-Karin Oscarsson
Claes-Roland Martling
VÅRDDIREKTÖR NKS-FÖRVALTNINGEN OCH SJUKSKÖTERSKA
MEDICINSK CHEF NKS-FÖRVALTNINGEN OCH ÖVERLÄKARE
”Det har varit en fantastisk
resa att tillsammans med
många medarbetare från
nuvarande Karolinska
8niversitetssjukhuset fått vara
med i planeringen av ett nytt
modernt sjukhus som utgått
från patientperspektivet”
”Något av det mest lättillgängliga och välkomnande
på det nya sjukhuset blir
cykelparkeringen inomhus”
Christina Genschou
Olle Nyquist
PROJEKTLEDARE NKS OCH
76GCBDGH@6
PROJEKTLEDARE NKS OCH
ÖVERLÄKARE
“Patientrummen är planerade
så att vi kan garantera integriteten. Tack vare välplanerade logistiska lösningar
kan vi minska antalet förÀyttningar av patienterna”
”En stor utmaning har
varit att standardisera alla
vårdrum så att de fyller
olika verksamheters behov
och klarar den framtida
utvecklingen utan alltför
stora ombyggnader”
Lise-Lotte Olofsson
Inger Norrby
PROJEKTLEDARE NKS OCH
SJUKSKÖTERSKA
PROJEKTLEDARE NKS OCH
SJUKSKÖTERSKA
Lokaler för mänsklig och
effektiv sjukvård
Utformningen av Nya Karolinska Solna
ger stora fördelar för både patienter och
personal. Rymliga vårdlokaler och mottagningsrum, minimerade avstånd mellan
olika funktioner, trivsamma väntrum och
personalrum tillsammans med satsningen
på bild- och funktionsenheter och ”minilab” ute på avdelningarna öppnar upp
för en effektivare sjukvård.
P
å Nya Karolinska Solna kommer
avstånden aldrig att vara särskilt
långa. 9are sig mellan vård och
stödfunktioner, mellan klinik och
forskning eller för studenterna mellan teori
och praktik. På Nya Karolinska Solna är alla
hus, verksamheter och funktioner som är i
behov av varandra strategiskt sammankopplade med hjälp av trappor, gångar, skyZays
och hissar. Sjukhuset består av många olika
delar och enheter som binds samman av ett
snillrikt kommunikationsnät.
Kärnor och mantlar
Sjukhusanläggningen är uppbyggt enligt en
generell struktur med fem hus, eller ´kärnor´,
omgivna av en mantel. Sjukvården är placerad
i de fem byggnaderna söder om Akademiska
stråket medan laboratorier och andra forskningslokaler ligger i forskningsbyggnaden norr om
Entréhallen är sjukhusets hjärta
och utgångspunkt för patienter
som ska besöka sjukhusets
mottagningar, dagvård med
mera. Huvudentrén ligger i
direkt anslutning till kollektiva
färdmedel och besöksparkering.
36
Kapitel 3 Klinisk design
Akademiska stråket. Manteln innehåller mer
utåtriktad verksamhet: väntlounger, utbildningsrum, personalrum, administrativa lokaler,
kontorslandskap, cafper och så vidare.
Principen är att skilja på akuta och elektiva
Àöden, sjukvård och service, samt öppen vård och
sluten vård. /ikaså ska publika och professionella
]oner vara åtskilda. De skilda Àödena är skapade
för att säkerställa högt ställda hygienkrav och att
åstadkomma en lugn och trygg miljö med hög
integritet för svårt sjuka patienter.
En annan viktig del av utformandet av NKS är att
anhöriga har givits stor plats. På det nya universitetssjukhuset skapas miljöer som tillåter anhöriga
att på olika sätt stödja patienten. Modern omvårdnadsforskning visar att anhöriga spelar en central
roll för läkande och återhämtning, inte minst när
det gäller sjukdom hos barn. I de rymliga vårdrummen, som är enkelrum, kommer det att ¿nnas
extrabädd för anhöriga som tillåter stor närvaro
i vården.
Rätt funktion på rätt plats
Designlösningarna på NKS har utgått från en
strävan att rätt funktioner ska ¿nnas på rätt plats
så att patientÀödena blir så smidiga som möjligt.
Det gäller till exempel placeringen av akutmottagning, intensivvård, operation, bild och funktion
Bild och funktion är centralt
och lättillgängligt placerade
enheter i sjukhuset för att
kunna ge snabb diagnostik i de
olika patientflödena. På bilden
ett magnetkamerarum (MR).
och vårdavdelningar som ligger samlade i kluster
så nära varandra som möjligt. Att organisera
lokaler på det sättet innebär att både avstånd och
beslutsvägar blir kortare.
kortare ledtider vilket bidrar till att sjukvården blir
säkrare och mänskligare. Sjukvårdsprofessionerna
ges också möjlighet att utveckla ännu smartare
arbetsmetoder.
/okaler och utrustning på NKS ska vara funktionella och underlätta för dem som arbetar där.
*enom nära samband mellan olika enheter och
rum uppnås effektiva och naturliga Àöden. Målet
är att göra omhändertagandet av patienten till det
bästa möjliga.
Diagnostiken i fokus
Den inbördes placeringen av lokaler och funktioner i vårdbyggnaderna, den så kallade ´stackingen´, tar sin utgångspunkt i det förslag till
tematisk indelning av sjukvården som tidigare
redovisats kapitel 2). Men stackingen ger mycket
effektiva patientÀöden även om vården i framtiden
organiseras på annat sätt än i de föreslagna
temana.
9årdlokalerna på NKS – behandlingsrum, patientrum, operationssalar med mera – är generellt sett
större än vanligt och det ¿nns god plats för såväl
människor, hjälpmedel och medicinteknisk
utrustning. På så sätt har rummens utformning
skapat förutsättningarna för det medicinska
lagarbetet runt patienten – det multidisciplinära
arbetssättet som är NKS signum.
På NKS kommer vården till patienten och inte
tvärtom. Istället för att patienten måste uppsöka
funktioner på Àera olika platser i sjukhuset
kommer vårdpersonalen till patienten i enkelrummet. Resultatet blir färre patienttransporter och
Den medicinska och medicintekniska innovationstakten accelererar och de närmaste tio åren
väntas Àera nya bild- och funktionslösningar och
även laboratorietester för kartläggning av genpro¿ler och enskilda cellsvar vara på väg in i
vården. Framtidens medicinska vård kommer att
kretsa runt så kallad skräddarsydd behandling,
det vill säga individuellt anpassad behandling.
Förutsättningarna för sådan behandling är
adekvat och modern diagnostik.
På NKS har bild- och funktionsdiagnostiken
byggts ut och fördelats så att de ligger nära de
olika kliniska verksamheterna. På alla avdelningarkliniker där kompetensen behövs ¿nns
röntgen, &T &omputer Tomography) och MR
magnetkamera) samt rum för patientnära
analyser PNA-lab) tillgängliga.
En annan viktig och ny struktur på NKS gäller
förberedelserummen till olika typer av undersökning inom bild och funktion MR, &T, röntgen
och så vidare) och vid strålbehandling. I Strålbehandlingsbyggnaden till exempel ¿nns två
förberedelserum per behandlingsrum vilket gör
att ´patientkrockar´ kan undvikas. Det kommer
att leda till kortare köer och till att Àer patienter
kan undersökas och behandlas.
Klinisk design
Kapitel 3
37
Sjukhuset i genomskärning
Den så kallade ´stackingen´ visar sjukhuset
i genomskärning sett från torget i söder. De
samverkande funktionerna i sjukhuset är
samlade i kluster för att skapa maximal närhet
och Àexibilitet och optimera patientÀödena. I de
tre mittersta byggnaderna är bild och funktion,
operation och I9A koncentrerade. Slutenvårds-
avdelningar ligger i de tre översta våningsplanen. Helikopterplattan med plats för två
helikoptrar ligger på taket till hus 4. Det västra
huset innehåller öppenvård med mottagningar
och dagvård, medan det östra hus 5) innehåller
barnsjukhus, förlossning och akutmottagning.
Mottagning
Akutvård/akutmottagning
Dagvård
Slutenvård – barn
Slutenvård
Neonatal – intensiv
Kliniska prövningar
Bild och funktion – barn
Operation
Intermediärvård – barn
Bild och funktion
Samvård – intermediärvård
Intermediärvård
Dagvård – barn
Intensivvård
Intensivvård – barn
Trauma
Förlossning
SLUTENVÅRD
MOTTAGNING
SLUTENVÅRD
DAGVÅRD
KLINISKA
PRÖVNINGAR
INTERMEDIÄRVÅRD
OPERATION PREOP/POSTOP
OPERATION
BILD&FUNKTION
BILD&FUNKTION
INTENSIVVÅRD
DAGVÅRD
EXP
INFO- KOMMERSIELL
LOKAL
APOTEK
TEK
ENTRÉHALL
OMKLÄDNING
RECEPTION
FM
RESTAURANG
STRÅL
OMKLÄDNING
TEKNIK
TEKNIKUTRYMMEN
38
Kapitel 3 Klinisk design
O
MKLÄDNING
+70,680
Plan 13
Plan 13
SLUTENVÅRD
SLUTENVÅRD – BARN
Plan 12
Plan 11
Plan 10
INTERMEDIÄRVÅRD
BILD&FUNKTION
Plan 09
INTENSIVVÅRD
INTENSIVVÅRD (STORA RUM)
OPERATION
NEONATAL –
INTENSIV
SAMVÅRD –
INTERMEDIÄRVÅRD
Plan 08
BILD&FUNKTION –
BARN
DAGVÅRD – BARN
Plan 07
INTERMEDIÄRVÅRD – BARN
INTENSIVVÅRD –
BARN
Plan 06
TRAUMA
FÖRLOSSNING
Plan 05
AKUTVÅRD
AKUTMOTTAGNING
Plan 04
STERIL
PROVT.
BARN
RECEPTION
SJUKHUSAPOTEK
OMKLÄDNING
LEKTERAPI UNGDOM
OMKLÄD.
Plan 03
Plan 02
Plan 01
Klinisk design
Kapitel 3
39
Vårdmiljöer i ord och bild
Slutenvård vuxna
Slutenvårdsplanet har standardiserad planlösning med
28 enkelrum, reception, Àera arbetsstationer mitt emot
patientrummen, rum för PNA patientnära analyser),
läkemedelsförråd med mera. Inom varje enhet för slut-
1. Slutenvårdsrum
2. Patient WC/dusch
3. Arbetsstation
4. Reception
5. Kök
6. Dagrum
40
Kapitel 3 Klinisk design
envård vårdavdelning) ¿nns rum med sluss för patienter som är infektionskänsliga, eller som har en infektion
som inte ska spridas. 10 procent av vårdplatserna i NKS
är med sluss.
Vårdrum och arbetsstation
Patientrummet har egen duschtoalett samt plats för
anhörig som kan sova över på en nedfällbar soffa
säng och stolarbord. Till höger om korridoren
bilden) ligger en patientnära arbetsstation med
plats för två personal.
Vårdrum vuxen
Patientrummet är rymligt – 18,5 kvm plus duschtoalett – för att det ska ¿nnas plats för arbetsteam med
läkare, sjuksköterskor, annan personal, och studenter, men även mobil medicinteknisk utrustning, stolar
och bord.
Miljön är dämpat lugn med ljusa färger och inslag av
trä, till exempel i väggpanel, dörrar och fönsterkarmar. Installationer av gas, el och data ¿nns vid väggpanelen för att skapa en vårdmiljö präglad av omsorg
snarare än teknik.
Att vårdpersonalen kan arbeta direkt hos patienten
minskar antalet sängtransporter kraftigt och minskar
risken för vårdrelaterad smittspridning. Enkelrum
skyddar också mot fallskador, då patienten alltid har
nära till toaletten och det ¿nns nattbelysning när
patienten stiger upp. Enkelrum ger också bättre vila
och ökad integritet för patienten.
Klinisk design
Kapitel 3
41
Slutenvård barn
Vårdrum barn
Arbetsstation
Patientrummen är i princip likadana för barn som för
vuxna. Rummen har lugna och neutrala färger, men
lösa inredningsdetaljer för barn kan användas om så
önskas. På barnvårdavdelningarna ¿nns det även
mindre behandlingsrum.
Arbetsstationer med helglasade väggar för 2-4 personal ¿nns utspridda i sjukhusets vårdavdelningar med
översikt över patientrummen.
PNA
Rum för PNA patientnära analys) ¿nns utspridda på
många platser i sjukhuset – på varje vårdavdelning,
intensivvårdsavdelningar, öppen mottagning, barn
och så vidare. På mer forskningsintensiva avdelningar kommer även centrifuger och frysutrustning
42
Kapitel 3 Klinisk design
att ¿nnas så att kvaliteten på forskningsmaterial kan
säkerställas. Dessa ´minilab´ spelar en viktig roll i att
säkerställa hög kvalitet på prover och material som
kommer att skickas vidare från sjukhuset till forskare
och biobanker.
Förlossning
Förlossningsplanet är skapat för största möjliga närhet mellan funktioner. Komplicerade förlossningar
kan utföras på samma enhet utan transporter.
Förlossningsrummet
Förlossningsrummen är så kallade universalrum som
används både före, under och efter förlossningen.
Mamman, barnet, och pappan eller annan anhörig,
stannar på rummet tills dess man ska gå hem eller
Àytta till patienthotellet.
Förlossnings-opsal
Operationssal ¿nns på förlossningsplanet, för brådskande kejsarsnitt men också för instrumentella förlossningar under kejsarsnittsberedskap.
FÖRLOSSNING
1. Slutenvårdsrum*
förlossning
2. Patient WC/dusch
3. Snittsal
4. Akutrum barn
5. Kök
6. Dagrum
7. Vårdrum isolering
8. Reception
* Universalrum
Klinisk design
Kapitel 3
43
Öppenvård
På NKS kommer halva kärnan, det vill säga halva
våningsplanen där det bedrivs öppenvård att bestå av
dagvård och den andra halvan av mottagning. Här
¿nns även stödrum, teamrum, samtalsrum och tysta
rum. 9årdenheterna är generellt utformade för att
passa alla typer av verksamhet, och kan i praktiken
användas för en slags verksamhet på förmiddagen och
en annan på eftermiddagen.
I NKS öppenvårdshus finns mammografi, ultraljud
och laboratorium för cellprov och blodanalyser. En
patient som kommer in till mottagningen med en
knöl i bröstet ska kunna genomgå mammografi
och cellprovtagning och samma dag få besked om
diagnos och behandlingsplan.
Mottagningsrum
Mottagningsrummen är stora rum, 1 kvm, där patienten kan möta inte bara läkaren utan även sjuksköterska,
44
Kapitel 3 Klinisk design
kurator, sjukgymnast eller andra som ingår i det multidisciplinära teamet.
Dagvårdsrum
Utbildningsrum
Dagvårdsrummen bilden ovan) ligger med öppen
planlösning med avskärmade dagvårdsplatser och ett
torg i mitten. Dagsljus kommer in i lokalen från ena
sidan. På NKS ¿nns 100 dagvårdsplatser.
Det blir allt vanligare att medicinsk undervisning sker
i mindre grupper. På NKS ¿nns studentlokaler utanför varje vårdkärna i hela sjukhuset. Det är mindre
utbildningsrum med konferensutrustning där handledare snabbt kan samla sina studenter för att diskutera
till exempel ett case.
Klinisk design
Kapitel 3
45
Akutmottagning
På NKS ¿nns en gemensam akutmottagning för barn
och vuxna, som dock har varsin separat entrp. Alla
funktioner ¿nns på plats där de behövs, på samma
plan och mycket nära varandra.
På NKS-akuten ¿nns också 25 så kallade &DU-rum –
&linical Decision Unit – där patienten kan invänta
besked och där personalen kan utröna om patienten
är färdigbehandlad och ska åka hem eller Àyttas till
vårdavdelning.
Barnentré akuten
Akutmottagningen har ett antal väntrum, några av
dessa är inredda för att passa för barn bilden till
höger) medan andra är utformade för vuxna. Receptionen ligger rakt fram bilden ned till höger). Det
¿nns särskilda triagerum där patienterna prioriteras
och ´sorteras´ inför undersökningen.
Det ¿nns också tio stora akutrum, eller undersökningsrum, som ser likadana ut för vuxna och barn. På
så sätt låser man inte platserna till någon särskild
grupp utan de kan utnyttjas maximalt. Två av akutrummen ligger i direkt anslutning till ambulanshallen.
Alla behandlingsrum är likadant utformade.
Från helikopterplattan går stora hissar direkt ner till
akuten med plats för bårar och skrymmande utrustning.
På akutmottagningen ¿nns också en &T och två vanliga röntgenrum, en unik lösning inom svensk akutvård. En våning ovanför akuten ligger Àer röntgenrum
där majoriteten av akutradiologi för inneliggande
patienter kommer att ske. På akuten ¿nns också ett
PNA-rum för snabba analyser av prover.
46
Kapitel 3 Klinisk design
Det ¿nns också tre extra akutrum med ingång direkt
utifrån som kan användas om patienten har en allvarlig smitta eller av sekretesskäl inte kan använda den
vanliga ingången.
Ambulanshall
Två av akutrummen ligger i direkt anslutning till
ambulansintaget. Ambulanshallen är stor, cirka 50
kvm, och rymmer även intensivvårdsbuss. I direkt
anslutning till ambulanshallen ligger en saneringsenhet för kemiskt kontaminerade.
Helikopterplatta
Helikopterplattan på NKS har plats för två helikoptrar
och projekteras för 3 000 landningar per år. cr 200
var helikopterplattan vid Karolinska Solna vid ungefär
en tredjedel av uppdragen upptagen av en första helikopter så att den andra helikoptern temporärt måste
landa på en väntplats. Med en dubbel helikopterplatta
minskas antalet Àygrörelser, med positiva effekter för
både akutpatienterna och miljön.
Klinisk design
Kapitel 3
47
Traumacenter
I ett våningsplan, kallat traumacenter, har alla funktioner som är nödvändiga för snabbt och säkert
omhändertagande av svåra traumafall samlats nära
varandra. Här ¿nns fyra operationssalar varav en
hybridsal på 0 kvm. <tterligare två stora hybridsalar
0 och 120 kvm) ligger på våningsplanet ovanför
plan ) intill angiogra¿lab. I9A nås enkelt från traumaenheten via skybridge som leder till huset intill.
1
3
IVA
2
BILD OCH
FUNKTION
5 6
4
1
2
7
1
3
9
8
6
8
7
8
9
BILD OCH
FUNKTION
14
10
15
13
11
TRAUMA
15
5
5
16
8
4
6
7
5
6
BILD OCH FUNKTION
TRAUMA/BILD OCH FUNKTION
1. Vårdrum IVA
10. Angiografi
1. Skelett/Lungröntgen
2. Vårdrum IVA
isolering
11. Uppdukning
2. Granskning
12. Magnetkamera
3. Ultraljud
3. Hygienrum patient
13. Magnetkamera
4. Datortomografi
4. Arbetsstation
5. Trauma
5. Desinfektionsrum
14. Manöverrum/
granskning
6. Läkemedelsrum
15. Granskning
7. Uppdukning
7. PNA-lab
16. Förberedelse
8. Manöverrum
9. Duschrum
Kapitel 3 Klinisk design
4
IVA
8#:meZY^i^dc
48
6
12
13
6. Operationssal
9. Genomlysning
Bild och funktion
På de Àesta svenska sjukhus är bild och funktion ofta
samlad i en egen del av byggnaden, vilket innebär att
patienter och sängar måste transporteras dit. På NKS
kommer det att ¿nnas bild- och funktionsenheter i
huvudsak samlat på två våningsplan men fördelade
inom byggnaden så att de ligger direkt i anslutning till
de kliniska verksamheterna som behöver bild och
funktion, till exempel akutmottagningen, I9A-avdelningarna, strålningsbyggnaden och barnhuset.
%ild och funktion på NKS består av ett stort antal
modaliteter som datortomografer &T&omputer
Tomography), PET-&T, SPE&T-&T, Magnetröntgen
MR), samt vanlig röntgen.
Intensivvård
Intensivvårdsrum
Tryckkammaren
NKS har totalt 87 intensivvårdsplatser I9A) varav 15
för barn och 18 för för tidigt födda. Resten 54 stycken)
är avsedda för vuxna. I9A-rummen är 25 kvm stora,
åtta av dem är dock hela 35 kvm. NKS har också 50-tal
intermediärvårdsrum IMA). I9A- och IMA-platserna
är fördelade mellan hus 3 och 4. Utanför I9A-rummen
ligger öppna arbetsstationer med plats för Àera läkare
och sjuksköterskor och med full insyn i I9A-rummet
men samtidigt nära till stängda arbetsrum. gppna så
kallade just in time-nischer för utrustning och materiel ligger också nära vid huvudkorridorerna. Också på
I9A är väggfärger ljusa med kontrastfärger i golv, skåp
etcetera samt trä i dörr- och fönsterkarmar.
Det bereds plats i NKS för Karolinska Solnas nuvarande tryckkammare, konstruerad för att intensivvård
ska kunna bedrivas på patienten inne i kammaren.
Därutöver ¿nns två monoplace-kammare på samma
våningsplan som operationssalarna.
Klinisk design
Kapitel 3
49
Operationssalar
De 35 operationssalarna är uppdelade med 4– opsalar per enhet, som ligger i halvkärnor med två enheter per våningsplan. Alla operationssalar ligger mot
fasaden med dagsljus och utblickar mot gröna innergårdar. Med hjälp av trappor, hissar och skyZays är alla
operationsavdelningar förbundna med varandra. På så
sätt behålls småskaligheten kombinerat med en hög
grad av Àexibilitet.
I varje operationssal på NKS ¿nns tre kameror, varav
en är riktad mot såret hos patienten som behandlas
och följer operationens förlopp. Två andra kameror
följer aktiviteterna i rummen så att koordinatorer kan
se när det är dags att kalla in nästa patient. Till höger
om opsalen bilden) ligger uppdukningsrummet.
Hybridsal
En hybridsal är en operationssal med fast angiogra¿utrustning. Ingrepp som inleds interventionellt via kateter i blodkärl kan ´konverteras´ till öppen operation utan
50
Kapitel 3 Klinisk design
att patienten behöver förÀyttas. NKS har tre stora
hybridsalar, två på 0 kvm och en på hela 120 kvm.
Strålbehandling
Strålbehandlingsbyggnaden
Acceleratorrum
Strålningsbehandlingen på NKS förläggs till en
särskild byggnad i tre plan ovan mark, med många
fönster och en stor terrass. Allt för att skapa en
ljus och vacker miljö för patienter och personal.
Acceleratorrummen rum för strålbehandling) är
väl tilltagna för att ge ett ljust och lugnt intryck.
%rachybehandling är en form av koncentrerad
strålbehandling mot vissa cancerformer som behöver närhet till MR och &T och därför ¿nns båda
funktionerna i strålbehandlingsbyggnaden. 9äntrummen kommer att ha rogivande utformning
med konstnärliga utsmyckningar.
Klinisk design
Kapitel 3
51
1.
52
Kapitel 3 Klinisk design
2.
2.
3.
4.
Övriga miljöer
1. Väntlounge
4. Dagrum med ljus
Det kommer att ¿nnas mindre väntrum för kortare
väntan inne i vårdkärnorna. Handlar det om längre
väntan kan det bli en lösning där patienten får en liten
dosa som piper när det är dags för besöket. Under
tiden kan patienten vänta i mantelbyggnadens lounger
med glasfasad ut mot staden, där vendingmaskiner
kommer erbjuda kaffe och smörgåsar med mera, eller
på entrpplanet med restauranger, apotek, butiker och
infotek.
Kärnorna har ljusschakt som släpper in dagsljus till
vårdavdelningarna med stora glasytor mot dagrum
och korridor som ger ett ljust och luftigt intryck.
2. Administration
Administrativa lokaler ligger främst i norra manteln
mot det gröna stråket, präglade av gröna accentfärger,
och i södra manteln mot staden, där lokalerna går i
gult med mycket träinslag.
3. Omklädningsrum
Omklädningsrummen för personal ligger på plan 2, en
våning under markplan. De ska bli ljusa och luftiga vilket ger större trivsel och trygghet men också underlättar städning. /okalerna är lättillgängliga och säkra.
Andaktsrum
De nya andaktsrummen på NKS är anpassade för Àera
trosinriktningar utöver kristendomen. Här ¿nns olika
religiösa symboler, bönemattor, fotbad med mera.
Personalrum
9årdpersonalens pausrum ligger ofta med utblick mot
det gröna Akademiska stråket. Rummen blir stora och
ljusa med sittplatser och personalkök.
Sterilcentral
På NKS kommer det att ¿nnas en sterilcentral för hela
sjukhuset, på plan 3 under akutmottagningen. På
många sjukhus har varje avdelning sin egen autoklav,
men trenden inom internationell sjukvård är att centralisera funktionen.
Klinisk design
Kapitel 3
53
Fördjupning: Klinisk design
Smidiga processer
och smartare resursutnyttjande
Den nya sjukhusanläggningen i
Solna är i detalj uppbyggt för att
vårdprocesserna ska kunna ske så
effektivt som möjligt. Resurserna,
såväl teknik som yrkeskompetens, kommer att kunna utnyttjas
bättre än idag. På NKS kommer
patienter, vårdpersonal och forskare att knytas samman på ett
sätt som främjar både behandlingsresultat och framtida forskningsgenombrott.
Utformandet av Nya Karolinska
Solna kommer att kunna ge betydligt bättre förutsättningar att bedriva säker och effektiv vård jämfört med äldre sjukhus, där verksamheterna ofta är utspridda på
ett stort område i många byggnader. NKS-vården kommer innebära I|UElWWUDGH À|GHQ RFK
kortare ledtider, högre kvalitet
och ökad patientsäkerhet.
Högspecialiserad sjukvård är forskningsintensiv, teknik- och kompetenskrävande. Det innebär att verksamheter på det nya universitetssjukhuset kommer att vara i behov
av högteknologisk och resurskrävande utrustning och specialistutbildad personal. Mottagningar, dagverksamheter, operation och röntgen förbereds för 12-timmarsdrift.
På så sätt kommer man att kunna
öka kapaciteten och utnyttja teknikinvesteringar på ett effektivt sätt.
54
Kapitel 3 Klinisk design
nära anslutning ovanför NKS akutmottagning ¿nns lokaler ändamålsenligt utrustade för omhändertagande av svåra olycksfall på
ett traumacenter.
I anslutning till akutmottagningen
¿nns dessutom lokaler för ett
modernt interventionellt omhändertagande av exempelvis akut
stroke, hjärtinfarkt eller annan allvarlig kärlsjukdom.
Den nya akutmottagningen på
NKS kommer att vara utrustad
med moderna resurser för telemedicinsk kommunikation
för att stödja andra vårdenheter
runt om i landet.
KjmZc^ciZch^kk€gY
9uxenintensivvården på NKS får
totalt cirka 87 intensivvårds- och ett
50 tal intermediärvårdsplatser 25
kvm). I9A-platserna är fördelade på
sex enheter. En enhet med 15 platser är avsedd för barnintensivvård
och en annan I9A-enhet med 18
platser är avsedd för nyföddhetsvård (neonatal intensivvård).
Inom en av I9A-enheterna ¿nns nio
särskilt stora rum (35 kvm) för speciellt utrymmeskrävande intensivvård. Där kan bland annat E&MObehandling (konstgjord lunga) bedrivas.
NKS-akuten
NKS kommer att innebära en förstärkning av Stockholms intensivvårdsresurser, i enlighet med de
slutsatser som drogs i Hälso- och
sjukvårdsnämndens fokusrapport
från 2003.
Akuten på NKS har en utformning
som möjliggör effektiv verksamhet 24 timmar om dygnet. I
Svåra olycksfall, så kallade trauma,
kräver ofta intensivvård under lång
tid. Denna patientgrupp är ofta i
behov av upprepade diagnostiska
procedurer och Àera operationer.
Därför har en intensivvårdsenhet placerats i direkt anslutning
till traumaenheten med närhet till
avancerad röntgendiagnostikutrustning och operationsresurser.
Operationsverksamhet
Operationsavdelningen omfattar
35 salar inom samma renhets]on.
Salarna är placerade i mindre
enheter om 4- salar. Eftersom
samtliga operationssalar kommer
att vara generellt utformade och
rymma all behövlig teknik kan alla
salar i princip användas för all
form av kirurgi. På så sätt optimeras lokalanvändningen och
WHNQLNXWQ\WWMDQGHW RFK ÀHU
patienter kan bli behandlade.
Dagens situation på många sjukhus, där det kan vara köer till operation på en avdelning och ´för få´
operationer inbokade på en annan,
kommer förhoppningsvis inte att
uppstå på NKS. För att garantera
PD[LPDO ÀH[LELOLWHW RFK WYlUtematiskt samarbete är salarna
likartat utformade och alla är 0
kvm stora.
En av operationssalarna är placerad på förlossningsavdelningen för
urakuta kejsarsnitt och instrumentell förlossning under kejsarsnittberedskap. En 3:e sal kommer att
fungera som patologlab så att snabbt
handhavande, av vävnadsprover kan
säkerställas.
Fyra operationssalar är separat
placerade i traumaenheten, en av
dem är en hybridsal på 0 kvm. En
hybridsal är en operationssal med
fast angiogra¿utrustning. <tterligare två hybridsalar (0 respektive
120 kvm) ¿nns placerade intill fyra
angiogra¿lab på våningen ovanför
traumaenheten och ger därmed
möjlighet att skapa ett slagkraftigt
interventionscentrum i Mellansverige.
Antalet postoperativa platser
följer den internationella normen som föreskriver 1,5–2 postoperativa platser per operationssal.
Fyra postoperativa platser är
större och anpassade för postoperativ intensivvård (OIR – overnight
intensive recovery). De postoperativa enheterna för vuxna och barn
är separerade.
I landstingets Operationsutredning 2006 fastslogs att det totala
antalet operationer och behovet av
operationstid har ökat under tioårsperioden 15–2005. En fortsatt ökning bedöms som sannolik
dels på grund av befolkningsökningen och dels för att den medicinska och tekniska utvecklingen
möjliggör att Àer operationer görs
på allt yngre och äldre patienter.
Dagkirurgi
Den medicinska utvecklingen visar
att operationspanoramat har förändrats över tid, särskilt det senaste
decenniet. Så kallad minimalinvasiv
kirurgi och interventionell radiologi
ökar, liksom andelen dagkirurgisk
verksamhet. Korttidskirurgi där
patienten bereds övernattningsmöjlighet efter operation ökar också. För
närvarande är andelen öppenvårdskirurgi relativt låg vid universitetssjukhusen men denna verksamhet
beräknas öka betydligt. Som
exempel kan nämnas att andelen
gallblåseoperationer som görs som
dagkirurgi i Sverige är 11 procent att
jämföra med 50 procent i USA .
Motsvarande siffror för antireÀuxkirurgi, är 3 procent i Sverige och
31 procent i USA. bven antalet
avancerade kompetenskrävande
och resursintensiva kirurgiska
ingrepp i öppenvård eller korttidsvård ökar. Inom kärlkirurgin
och thoraxkirurgin sker en betydande ökning av endovaskulär
kirurgi, det vill säga kirurgi via blodkärl.
Strålbehandlingsbyggnaden
Strålbehandling kommer att bedrivas i en egen trevåningsbyggnad
på sjukhusområdet. I lokaler där
brachyenheterna ligger ¿nns direkt
tillgång till MR och &T. I strålbyggnaden ¿nns två förberedelserum till
varje behandlingsrum. På så sätt
kommer ´patientkrockar´ och onödiga väntetider att kunna undvikas.
Konsekvensen blir att Àer patienter
kan behandlas.
Förlossningsvård
/änets riskförlossningar, där det
föreligger risk för mor ocheller
barn, föreslås att koncentreras
till NKS. Idag bedöms cirka 500–
700 graviditeterförlossningar innebära sådana risker för barn och
eller mor att de naturligt ryms
inom begreppet högspecialiserad
och avancerad förlossningsvård och
som därför bör omhändertas på
NKS. NKS dimensioneras för totalt
3 000–4 000 förlossningar per år.
Detta för att kunna bedriva en bärkraftig förlossningsverksamhet som
är rationell både ur ett personal-,
kompetens- och FoU-perspektiv.
En högspecialiserad intensivvårdsavdelning avsedd för prematura, för tidigt födda, barn
samt för nyfödda med avancerade
missbildningar kommer att ¿nnas
på NKS. Enheter för fostermedicin och fertilitetsmedicin
kommer också att inrättas.
Öppenvård
Idag bedrivs allt mer kvali¿cerad,
kunskapsintensiv och forskningsanknuten vård inom öppenvården.
En utveckling som vi hittills bara
har sett början på.
Det kommer att ställas ökade krav
på diagnostik, behandling och
logistik i den öppna vården de
kommande åren. Att bedriva öppenvård av särskilt kunskapsintensivt
slag är en av huvuduppgifterna för
ett modernt högspecialiserat och
forskningsintensivt sjukhus som
NKS.
gppenvården på NKS kommer att
utgöra en viktig del av den högspecialiserade vården och är en nödvändig komponent i den patientnära forskningen. NKS-anläggningens fysiska kapacitet medger upp
emot 1 000 000 öppenvårdsbesök
och dagvårdsbehandlingar per år,
under förutsättning att mottagnings- och dagvårdsverksamhet
utnyttjas under cirka 12 timmar per
vardag.
Klinisk design
Kapitel 3
55
Kapitel 4
Forskning, utbildning och utveckling
Fönster
mot framtiden
56
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
”Skapandet av Vetenskapsstaden, med KI och
NKS i centrum, kommer att ge oss unika
möjligheter att konkurrera med de främsta
forskningsnationerna i världen. Genom att
samla sjukvård, forskning, utbildning och
bioteknikföretag i ett kluster kan hastigheten
för att ¿nna ny kunskap och innovationer
drivas upp”
Hans Forssberg
FOUU-ANSVARIG NKS OCH PROFESSOR KI
”Konkurrensen kommer att vara mycket stor
om framtidens studenter och medarbetare.
För att attrahera dem och för att samtidigt
underlätta för den patientnära utbildningen
¿nns det gott om moderna utbildningslokaler
inom NKS, i själva vårdmiljön men också i den
närliggande Forskningsbyggnaden”
Birgitta Andersson
PROJEKTLEDARE NKS OCH SJUKSKÖTERSKA
Skandinaviens största
forskningskluster tar form
I omgivningarna runt Nya Karolinska
Solna växer norra Europas största Life
Science-kluster fram. Här skapas förutsättningar för sjukvård, akademi och
näringsliv att samverka på ett sätt som
aldrig tidigare ägt rum i Sverige. Målet
är vetenskapliga genombrott som kan
leda till nya medicinska behandlingar
och till nya arbetstillfällen.
D
et nya universitetssjukhuset NKS
med sin tydliga forskningspro¿l och
sitt högspecialiserade sjukvårdsuppdrag är tillsammans med
Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska
Högskolan och Stockholms universitet en
central del av den stora satsning som görs i
Hagastaden (Norra Stationsområdet) och i
Karolinska Institutets omgivningar. ´Vision
2025´ har tagits fram av landstinget, länsstyrelsen, Solna stad, Stockholms stad, de fyra
universiteten i norra Stockholm samt företrädare för läkemedelsindustrin. Det är dokumentet bakom den stadsdel – Hagastaden –
som nu växer fram där forskning, innovation
och det allra senaste inom laboratorie- och
teknikväg bildar en ny spelplan för sjukvården, akademin och industrin att spela på –
tillsammans.
Forskningshuset innehåller
Àexibla forskarplatser i en ljus
och öppen miljö.
58
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
´Vision 2025´ har lett fram till ´Stockholm
Life´ som är benämningen på det nav för
forskning och utveckling inom /ife Science som
växer fram i Hagastaden, och även i Flemingsberg. Målet är att i området mellan Stockholm
och Solna skapa norra Europas största kluster
för forskning inom /ife Science, vetenskaper
som beskriver och utforskar livet och hälsan
för människa, djur och natur.
Gränsöverskridande forskning
Det nya forskningsklustret är inte enbart en
angelägenhet för Stockholm och Solna, eller för
NKS och KI. Det handlar om hela Stockholm
Uppsala-regionen – som erbjuder ovanligt
goda förutsättningar att bli konkurrenskraftigt
tack vare områdets universitets- och högskoletäthet. Handelshögskolan, Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Sveriges
/antbruksuniversitet, Södertörns högskola och
Uppsala universitet med Àer är alla viktiga
delar av det akademiska nätverk som skapas.
Ett nätverk som med gemensamma krafter kan
återinsätta svensk forskning i toppen av den
internationella rankingen.
Sverige har historiskt sett varit mycket framgångsrikt inom medicinens olika forskningsområden. Många innovationer inom läkemedel,
bioteknik och medicinteknik har utvecklats av
engagerade forskare på svenska universitet och
driftiga entreprenörer på svenska företag. De
senaste decennierna har dock konkurrensen
hårdnat avsevärt. I dagsläget är det amerikanska
universitet och företag som leder ´forskningsligan´, tätt följda av de starkt växande kunskapsnationerna Kina och Indien.
Såväl statliga utredningar som olika rapporter,
från bland annat 9innova, har pekat ut bristen
på samverkan mellan svensk sjukvård, akademi
och industri. Avståndet mellan de tre parterna
kan leda till att framtida medicinska behandlingar försenas, men även ´missade´ företags-
I forskningsbyggnaden ¿nns
gott om informella mötesplatser där studenter, forskare och
konferensbesökare kan mötas i
en modern och kreativ miljö med
mycket ljusinsläpp. Vid dörrarna
till case metodik-salarna (till
höger) ¿nns TV-monitorer så att
man kan följa föreläsningar även
utanför.
etableringar och arbetstillfällen. På så sätt kan
bättre samverkan ses som en förutsättning för
ekonomisk tillväxt på nationell nivå.
KI:s forskningspark
Det som nu sker i skarven mellan Stockholm
och Solna är i många avseenden just det som
efterfrågats i Àera utredningar och rapporter.
Här skapas ett nytt centrum för /ife Science.
Karolinska Institutet expanderar och bygger
upp en forskningspark där Àera stora biotechlab tar plats. På NKS-sidan kommer en ny
biobank att byggas upp som ska kunna säkerställa att den allt större kvantiteten av forskningsprover från sjukvården och forskningen
kan tas om hand enligt ´best practice´.
%iomedicumlaboratoriet som står klart 2017
byggs för KI:s experimentella forskargrupper
och för den translationella forskningen som är
nära länkad till det kliniska forskningslaboratoriet på NKS, som i sin tur kopplar direkt till
sjukvårdsbyggnaderna. Translationell forskning integrerar medicinsk grundforskning med
kliniska frågeställningar. Det handlar om att
förstå kliniska fenomen och översätta dem till
molekylära mekanismer.
I forskningsparken görs plats för discipliner som
biofysik och medicinsk fysik, gränsvetenskaper
mellan biologi, fysik och kemi som spås kunna
bidra med ny baskunskap om funktioner och
mekanismer i allt som lever. Målet med forskningsklustret är inte ´bara´ att skapa samband
mellan sjukvård, akademi och företag, utan även
att göra det mellan grundforskning, klinisk
forskning och så kallad translationell forskning.
*enom att studera sjukdomar på olika djurmodeller kan man undersöka de underliggande
biologiska (molekylära) mekanismerna vilket
gör det möjligt att utveckla och testa nya
mediciner på djur och därefter tillbaka till
människa i kliniska prövningar.
På KI-området och i Hagastaden, i det som
kallas Stockholm /ife, skapas förutsättningar
för näringslivet att bli en del av nätverket med
såväl stora etablerade företag som mindre
nystartade företag inom medicin, bioteknik och
medicinteknik. %land annat kommer det att
¿nnas avancerad avbildningsapparatur (PET,
ME*) och en avdelning för kliniska prövningar
som kan begagnas av såväl sjukvården som
akademin och näringslivet.
Forskning, utbildning och utveckling
Kapitel 4
59
I området ligger även myndigheter som SMI
– Smittskyddsinstitutet och E&D& – europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av
sjukdomar. Och från och med 2013 även nya
Science for /ife /aboratory (Sci/ife/ab) – ett
nationellt högteknologiskt resurscenter för
storskalig forskning med fokus på biomedicin
och systembiologi.
NKS + KI = sant
I HagastadenStockholm /ife är avstånden
korta mellan sjukvård, akademi och näringsliv.
Ett förhållande som i synnerhet gäller NKS och
KI som i och med byggnationen av det nya
universitetssjukhuset har knutits ihop på många
sätt. Den patientnära forskningen kommer att
kunna ske över allt i sjukvårdsbyggnaderna med
olika typer av provtagningslaboratorier och
forskningsutrymmen runt om i sjukhuset, som
kan utnyttjas av vårdpersonal, forskare och
studenter.
Framtidens så kallade individualiserade
medicin, skräddarsydda behandlingar, kommer
att kräva tillgång till effektiva laboratorietjänster
där man snabbt kan få ett ´molekylärt svar´ på
vilken behandling en patient skall ha. Insprängda
PNA-rum (patientnära analyser) och forskningslokaler möjliggör att i princip alla patienter
på NKS ska kunna delta i forskningsprojekt.
Forskarnas nya plats mitt i sjukvården ger
möjligheter att bygga upp nya register, säkra
kvaliteten på prover och forskningsmaterial,
och lägga grunden till nya vetenskapliga
studier.
I planeringen av undervisningslokalerna i
NKS-anläggningen har särskild hänsyn tagits
till modern pedagogik, till exempel den så
kallade &ase-metodiken, med ett mer interaktivt
lärande. Enkelrummet på vårdavdelningarna är
en viktig förutsättning för att bedriva så kallad
´bedside-undervisning´ för studenter med en
bibehållen patientintegritet.
60
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
%åde det kliniska sjukhuslaboratoriet och
forskningshuset på NKS-området kommer att
samverka med Karolinska Institutet på andra
sidan Solnavägen. Särskilda ´core-laboratorier´ med avancerad och kostsam utrustning
planeras gemensamt för att undvika onödiga
dubbelinvesteringar.
Kliniska prövningar
Den spetskompetens som framtidens patienter kommer att efterfråga kommer att vara
helt beroende av nära tillgång till forskning
och forskningsbaserad kunskap. Att utveckla
arbetet med kliniska prövningar är därför
viktigt för att få fram mer information om
egenskaper hos olika läkemedel och till
exempel om varför en tumörsjukdom svarar
respektive inte svarar på en viss behandling.
På NKS kommer det att ¿nnas goda förutsättningar för kliniska prövningar, som en betydelsefull del av den patientnära och translationella
forskningen. Kliniska prövningar som kan
genomföras i samverkan med läkemedelsindustrin ocheller i form av akademiska studier.
Den kliniska prövningsenheten på NKS kommer
att vara väl samordnad med avancerad bilddiagnostik, molekylär patologi, biomikavdelning, farmakologi, proteomik och genomik. Den
kommer dessutom att placeras nära intensivvården vilket är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt. *MP-laboratoriet, *ood Manufacturing
Practice, som planeras i Kliniska forskningsbyggnaden kommer också att bli en viktig resurs
för att utveckla och utvärdera nya behandlingar
med till exempel stamcellstransplantationer och
genterapi.
Forskningsbyggnaden
NKS forskningsbyggnad innehåller
laboratorieutrymmen som ligger intill
[dgh`VgeaVihZgidggVaVWhVbi~kZc
utbildningslokaler för olika utbildnings-
Provets
väg
Ett särskilt angeläget projekt på NKS har
varit ”Provets väg”, där arkitekter och tekniker arbetat tillsammans för att säkerställa
att anläggningen får bästa tänkbara logistik
för att omhänderta och transportera prover
och material från patienterna, för kliniska
såväl som för forskningsändamål.
metodiker: föreläsningssalar, case studyhVaVg!hVbi`a^c^h`iig~c^c\hXZciZg@I8
med så kallade ”skills-lab” och simulatorlab.
Case-salar
för utbildning
I forskningsbyggnaden, som blir
öppen med mycket ljusinsläpp och
skarpare färger än i övriga sjukhuset,
finns två moderna case study-salar
med plats för 80 personer vardera
samt den eleganta runda 300eaVihZghVjaVcW^aYZce€dbhaV\Zi#
Bedsideundervisning
Principen med enbäddsrum är något som
främjar utbildning och forskning. Rummen
är rymliga och ger möjlighet att bedriva
”bedsideutbildning” utan att patientens
integritet utmanas.
Forskning, utbildning och utveckling
Kapitel 4
61
Life Science –
läran om livet
Life Science kallas alla de forskningsområden och företag som
utforskar och tar fram produkter för livet och hälsan för människa, djur och natur. Det handlar om discipliner som biologi, kemi,
medicin, matematik, genetik, informatik men också psykologi,
teknik och fysik. Stockholm-Uppsalaregionen är en av Europas
ledande vad gäller forskning och utbildning inom Life Science.
Samarbetsprojekt inom Stockholm Life
HidX`]dab7gV^c>chi^ijiZ
<ZcdbVii^ciZ\gZgVk~gaYhaZYVcYZZmeZg"
tis inom neurobiologi, neuroimaging,
psykologi, kognition och klinisk epidemiologi ska ny kunskap om hjärnans högre
funktioner nås. Genom att anta ett systemperspektiv i forskningen är målsättningen att kartlägga hur aktiviteten i
gener, celler och neurala nätverk hänger
samman med kognitiva funktioner och
beteenden. På så sätt kan ny behandling
och nya hjälpmedel utvecklas för diagnoser som ADHD, demens och schizofreni.
KI, KTH, STOCKHOLMS UNIVERSITET, KAROLINSKA
UNIVERSITETSSJUKHUSET, COGMED, ASTRAZENECA,
:A:@I6! 86GAHDC G:H:6G8=! <yI:7DG<H JC>"
K:GH>I:I! JB:u JC>K:GH>I:I! >C8;! >7B! HAA B:9
FLERA
Kraftcentrum Stockholm Life
Utvecklar behovsanpassade verktyg och
processer för samverkan och kunskapsöverföring mellan små och stora Life
Scienceföretag, akademi och hälso- och
sjukvården. Syftet är att främja samarbeiZc! Z[[Z`i^kVgZ kZg`hVb]Zi dX] i^aak~mi
för Life Scienceföretag.
KTH, KAROLINSKA INSTITUTET SCIENCE PARK,
STOCKHOLM SCIENCE CITY FOUNDATION, STOCKHOLM MEDTECH GROWTH, STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH TILLVÄXTVERKET
Science for Life Laboratory
SciLifeLab Stockholm-Uppsala är ett
nationellt högteknologiskt resurscenter
och laboratorium för storskalig forskning
med fokus på biomedicin och systembiologi, bildat av fyra universitet i Stockholm
och Uppsala. Här kommer forskning att
WZYg^kVh^cdbhZm]jkjYdbg€YZc/\ZcZ"
tisk sekvensering, bioinformatik och biologisk bildanalys, genomik, epigenetik
och proteomik. Forskning som kan få
avgörande betydelse i jakten på behandling för cancer och diabetes med mera.
KTH, KAROLINSKA INSTITUTET, STOCKHOLMS UNIVERSITET OCH UPPSALA UNIVERSITET
SwedenScienceNet
Nationellt samarbetsprojekt där nio universitet och en högskola sätter upp en
gemensam plattform kring pågående
forskning i Sverige. Där en bild ges över
hur medel från olika finansiärer fördelas
mellan olika universitet och högskolor,
och mellan olika tematiska områden.
Här kommer också befintliga samarbeten, på individnivå och på högskole-/
universitetsnivå att kartläggas.
KI, LINKÖPING UNIVERSITET, LUND UNIVERSITET,
KTH, STOCKHOLMS UNIVERSITET, UPPSALA UNIVERH>I:I! HK:G><:H A6CI7GJ@HJC>K:GH>I:I! JB:u
UNIVERSITET, HÖGSKOLAN I GÄVLE OCH CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, STOCKHOLM CITY
SCIENCE FOUNDATION OCH AVEDA
Tools for Science
En informationsverksamhet som erbjuder
förteckningar över läkemedelsutveckling
och Life Science-tjänster tillgängliga i Sverige, avsedd för företag och akademiska
forskare. Information ges via webbplattform. Det finns även ett nätverk som
arrangerar olika former av möten och
workshops.
STOCKHOLM SCIENCE CITY FOUNDATION
Fördjupning: Forskning, utbildning och utveckling
NKS roll i lärandet
Utbildning och forskning är naturligt kopplade till varandra. Utbildning av hög kvalitet leder till att
fler studenter väljer specialistutbildningar och att fler tar steget in
i forskningens värld. Utformningen
av Nya Karolinska Solna med sina
många och moderna studie- och
forskarmiljöer och sitt nära samband med Karolinska Institutet
kommer att innebära en kvalitetshöjning av Stockholms medicinoch sjukvårdsutbildningar.
Karolinska Institutet har Sveriges
största och bredaste utbildningsprogram inom medicin,
hälso- och sjukvård med 5 500
helårsstudenter inom 1 nybörjaroch 22 påbyggnadsprogram. Den
stora majoriteten av landstingets
Forskningsbyggnadens
entré söderut mot
Akademiska stråket.
64
Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling
medarbetare har fått och får sin
utbildning vid Karolinska Institutet, och landstingets sjukhus.
Den nya inriktningen med högspecialiserad vård kommer att innebära att utbildningsinnehållet i NKS
kommer att vara ett annat än det
som ¿nns vid nuvarande Karolinska Solna. *rundutbildning vid
NKS kommer att behöva modi¿eras och kräva ett fördjupat samarbete med övrig sjukhusvård
och primärvård i landstinget och
med berörda högskolor.
NKS speciella karaktär gör det
naturligt att i ökad utsträckning
satsa på specialistutbildning
och vidareutbildning framför
allt av läkare och sjuksköterskor.
Specialistutbildning är ett område
som är i stort behov av utveckling
och här kan NKS få en viktig roll.
NKS studentcentrum blir en unik
lärandemiljö där olika typer av
undervisningslokaler, Kliniskt träningscenter (KT&), Simulatorcenter
och bibliotek ger förutsättningar för
en högklassig utbildning på såväl
grundnivå som avancerad nivå.
NKS forskningsbyggnad
I NKS nya forskningsbyggnad ¿nns
avancerade laboratorier och utrustning för molekylär, strukturell
och funktionell avbildning på
både människa och försöksdjur,
bland annat inkluderande cyklotron,
radiokemi, PET, MRI och ME*. Det
planeras även en för NKS och Karolinska Institutet gemensam biobank
på sjukhussidan. På motsvarande
sätt kommer ett gemensamt djurhus
för den experimentella forskningen
att byggas på campussidan.
Science for Life Laboratory
(Sci/ife/ab) Àyttar in i Karolinska
Institutets Science Parks tredje
byggnad som färdigställs 2013. 9id
Sci/ife/ab kommer storskaliga
genom- och proteinpro¿leringar
att kunna utföras utifrån vävnad
och blod från speci¿ka sjukdomstillstånd. Med unik visualisering
och kvanti¿ering av gen- och proteinuttryck och bioinformatik kan
centret erbjuda en komplett analyskedja av komplexa medicinska samspel. Metodutvecklingen
är i en explosionsartad utvecklings
fas med plattformar inom genomik, epigenetik, proteomik, bildanalys samt bioinformatik.
Ett GMP-laboratorium kommer
även att byggas i FoU-byggnaden för
utveckling av metoder med stamcells- och genterapi. NKS kommer
också att innehålla ett student- och
konferenscenter med bland annat en
cirkelrund aula för 300 personer,
som ligger nedsänkt vid Akademiska
stråket omgärdad av glasväggar. Här
¿nns också två case-metodiksalar
med plats för 80 personer.
Karolinska Institutets betydande
satsningar på byggandet av ny aula
och %iomedicum som omfattar
cirka 75 000 kvm %TA, kommer
att fysiskt länkas till NKS kliniska
forsknings- och undervisningsbyggnad. Den nya aulan vid Karolinska
Institutet kommer även att innehålla ett konferenscenter. Till detta
kommer Karolinska Institutets
satsning utefter Solnavägen med
Science Park och ett Folkhälso-
hus. Här ¿nns expertis inom registerforskning, hantering av stora
databaser och biostatistik som kan
användas för att utveckla samordningsvinster och ökad kvalitet till
gagn för vården inom NKS och
därmed hela Stockholms läns
landsting.
*enom att kombinera stora och
unika patientmaterial samlade i
nationella biobanker med datainsamling från kvalitetsregister ges
möjligheter för forskargrupper vid
NKS till forskning av internationell
toppkvalitet. Ett arbete som lägger
grunden till att kartlägga komplexa
sjukdomsorsaker och utveckla
individualiserad terapi samt ny
diagnostik.
Karolinska Institutet
Science Park.
Forskning, utbildning och utveckling
Kapitel 4
65
Kapitel 5
8tformning och gestaltning
Sjukhuset en del
av den nya staden
Nya Karolinska Solna är en del av den nya stadsdelen Hagastaden. Ett område som beräknas rymma 5 000 bostäder och 36 000 arbetsplatser på en yta av
.*]Z`iVg!bdihkVgVcYZigZ<VbaVHiVc#C@H^ciZ\gZgVhYZak^hbZYWZ[^cia^\VaVWWn\\cVYZg^gŽiiiZ\Za#I^aak~chiZg^W^aYZchnch@Vgda^ch`V>chi^ijiZihcnVVjaV#
66
Kapitel 5 8tformning och gestaltning
”I Stockholms och Solnas gemensamma
stadsdel Hagastaden kommer tusentals
människor att kunna leva och bo, och arbeta
inom sjukvård, forskning och affärsliv.
I centrum står det nya sjukhuset som präglas
av modern skandinavisk design och höga
ambitioner vad gäller miljövänlighet och
energilösningar”
Tomas Boijsen
8=:;H6G@>I:@IL=>I:I:C<7DBI:6B
“8tformningen och gestaltningen har stor
betydelse för både patienter, besökare och
personal. NKS kommer verkligen att få
attraktiva och mänskliga miljöer i moderna
och funktionella lokaler”
Kristina Stenberg
VÅRDCHEF NKS-FÖRVALTNINGEN OCH
SJUKSKÖTERSKA
Mänskligt, ljust och hållbart
Det nya universitetssjukhuset i Hagastaden består av byggnader och omkringliggande miljöer som har skapats
för att vara både beständiga men också
anpassningsbara efter de förändrade
behov som uppstår med tiden. Designen
är skandinavisk med fokus på naturmaterial och ljusa färger. Allt för att
skapa en attraktiv och behaglig miljö.
P
å Karolinska plan, ett torg lika stort
som Odenplan och *ustav 9asa kyrka
tillsammans, kommer entrpn till det
nya universitetssjukhuset att ligga.
Det blir en öppen plats för många möten. Här
sammanstrålar Stockholm och Solna. Här
möts den högspecialiserade sjukvården på NKS
och forskningen på Karolinska Institutet och
här kommer sjukvården och forskningen att
kunna samverka med forsknings- och
läkemedelsföretag i området.
I Hagastaden är tanken att stockholmarnas
arbetsliv och hemmaliv ska integreras. Här kom-
Akademiska stråket blir en
grön och lugn gågata som
delar av vårdkvarteren i
söder och forskningskvarter i norr och som
förbinder sjukhusparken i
öster med Karolinska
Institutets campus och
park i väster.
68
Kapitel 5 8tformning och gestaltning
mer 3 000 arbetsplatser, 5 000 nya bostäder
och ett stort antal butiker och restauranger att
växa fram. På så sätt blir det nya universitetssjukhuset, centralt placerat i en levande ny
stadsdel, en självklar del av huvudstaden.
De byggnader och omgivningar som hör till
´gamla´ Karolinska-området, det som också
kallas gstra Karolinska, kommer enligt dagens
gällande politiska plan att inlemmas med
Hagastaden, där företag inom sjukvård,
forskning och /ife Science-företag kommer att
¿nnas sida vid sida med bostäder och butiker.
När verksamheterna från Karolinska Universitetssjukhuset Àyttar in i NKS påbörjas arbetet
med att utveckla det östra området som beräknas stå klart år 2025.
Arkitekternas uppdrag
Utformningen av NKS bygger på :hite
arkitekters bidrag ´Forum Karolinska´ som
gick segrande ur formgivningstävlingen år
200. Förslaget har under Skanskas ledning
utvecklats i samarbete mellan två av landets
‡ Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga
miljöer med höga arkitektoniska värden
både inom och i anslutning till sjukhuset.
‡ 9årdprocesserna ska effektiviseras och
resursutnyttjandet optimeras.
‡ Projektet ska, så långt som möjligt, arbeta
med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling.
‡ Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en
prioriterad och tydlig roll i staden.
‡ Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån
hållbarhetsperspektivet.
ledande arkitektkontor – :hite och Tengbom.
:hiteTengbomTeam engagerar idag drygt 100
arkitekter för att designa och projektera det
stora sjukhusprojektet i Solna – ett av de
största svenska sjukhusbyggena någonsin.
I arbetet med att utforma Nya Karolinska
Solna har arkitekterna utgått från NKS
projektmål:
‡ Sjukvård, forskning och undervisning ska
vara så integrerade att de effektivt stödjer
framtagande och spridning av ny kunskap
för vård av svårt sjuka och skadade patienter.
Projektmålen har i arkitekternas händer
omsatts till fem stora huvudbyggnader
(kärnor), lika höga som Hötorgsskraporna,
sammanlänkade av en omsvepande lägre
mantelbyggnad, samt tillhörande patienthotell, forskningsbyggnader och omkringliggande parker.
NKS byggnader och lokaler är förbundna med
varandra på olika sätt för att stödja närhet,
god logistik och ett multidisciplinärt arbetssätt, som är en bärande del i framtidens
högspecialiserade sjukvård. %yggnaderna är
också i sin grundstruktur generellt utformade
för att kunna anpassas till i stort sett alla typer
av vårdverksamhet.
Exteriört består NKS i hög
grad av glas som släpper in
mycket ljus. Invändigt har
varje byggnad sin egen
färgkod och konstnärliga
utsmyckning för att stärka
varje hus identitet och förenkla
orienterbarheten.
8tformning och gestaltning Kapitel 5
69
På NKS har konceptlösningar utvecklats som
minimerar underhåll och underlättar ombyggnader – så att sjukhuset kan fungera i många
år, men även med enkla medel ställas om efter
framtidens behov.
I arbetet med att utforma NKS har hållbarhetsperspektivet hållits högt, i alla avseenden.
Det gäller val av material, byggprocesser och
framtida driftlösningar i fråga om till exempel
energiförsörjning och avfallshantering. Målet
är att NKS ska bli världens miljövänligaste
sjukhus.
Det ljusa sjukhuset
Tanken att vi nordbor har ett särskilt förhållande till naturen, ljuset och årstidernas
växlingar, har varit vägledande i arbetet med
att utforma det nya universitetssjukhusets
yttre och inre miljöer. *lasfasader och
strategiska ljusgårdar, parker och insprängda
gröna stråk har skapats i och kring sjukhuset
för att tillgodose det mänskliga behovet av sol,
ljus och grönska.
70
Kapitel 5 8tformning och gestaltning
Sjukhusets färger går i naturens skala – sten,
sand, trä, och grönska. De olika byggnaderna på
NKS kommer att vara färgkodade där en sammanhållande basfärg åter¿nns i golv, väggar
eller dörrar. Syftet är att underlätta orienterbarheten och ge varje hus en egen pro¿l.
På de lägre byggnaderna som omger NKS,
mantelbyggnaderna, kommer taken att vara
gröna, för skönhetsvärdet i sig men också av
miljöskäl. Det är väl känt att stora byggnader
kan påverka grundvattennivåerna negativt.
Med sedumtäckta tak skapas ett slags temporära vattenmagasin som gör att vattnet
´magasineras´ och rinner ner mot marken i
lägre hastighet. De gröna taken är ett typiskt
exempel på hur arkitekterna har arbetat på
NKS, där funktion, estetik och miljöhänsyn
har varit jämnt vägande faktorer.
För att få NKS och den nya stadsdelen Hagastaden att smälta samman med den angränsande stadsdelen 9asastan på ett naturligt sätt,
har gator kantade av träd lagts i en förlängning
Ryttare av Mia Malmlöf.
av de be¿ntliga gatorna. Många grönskande
gångstråk och gröna innergårdar har ritats in
som en viktig del av universitetssjukhuset men
också som en utvidgning av stadens gröna
promenad- och cykelstråk.
Konsten i NKS
Den konstnärliga gestaltningen utgår från
patienternas och verksamheternas behov och
ska bidra till att skapa en trygg och stimulerande miljö.
Det konstnärliga programmet kommer att
omfatta dels fasta installationer, som blir en del
av byggnadernas publika delar, dels lös konst.
9issa delar av Karolinskas be¿ntliga konstsamling som byggts upp sedan 30-talet kommer att
användas, men mycket ny konst köps också in.
Konstverken samverkar med arkitekturen och
inredningen för att skapa en helhet där
färgsättning, ljus, design och konst interagerar.
På så sätt blir konsten på NKS en del av den
helande miljön. En konstnyhet som planeras på
det nya sjukhuset är att bildskärmarna som
tillhör varje vårdrum kommer att kunna
användas också för att visa bildkonst. ´Artoteket´ kan ersätta den traditionella tavlan på
väggen och patienten kan själv välja sin tavla,
foto eller ¿lm utifrån en given meny.
8tformning och gestaltning Kapitel 5
71
Fördjupning: 8tformning och gestaltning
Sunda och stimulerande miljöer
På NKS planeras alla miljöer för
att bli sunda och stimulerande att
vistas i, för dem som arbetar på
sjukhuset och de som gör tillfälliga besök. Det handlar om innovativa lösningar kring belysning,
luftkvalitet och -fuktighet, temperatur, dagsljus, ljud, elmiljö
med mera.
*rundläggande för utformningen
av Nya Karolinska Solna har varit
att patientens ställning i vården
ska kunna stärkas. Miljön ska upplevas som attraktiv, trygg och stimulerande och närståendes medverkan och stöd i vårdarbetet ska
underlättas. /ika viktigt har det
varit att utforma goda arbetsmiljöer för dem som kommer att
arbeta inom den högspecialiserade
vården och forskningssektionerna
på det nya universitetssjukhuset.
I NKS står människan i centrum när byggnaderna planeras för en god ute- och innemiljö.
Aktuell forskning visar på samband mellan utformningen av den
fysiska miljö och ett snabbare tillfrisknande. Nya Karolinska Solna
har unika möjligheter att utveckla
ett medicinskt centrum som representerar den mest aktuella kunskapen avseende patient-, anhörig- och personalmiljö.
72
‡ God tillgänglighet ska gälla
alla, oavsett funktionshinder
‡ Sjukhusets miljö är så utformad
att den ger god orienterbarhet, varierande rumsformer,
dagsljus, harmonisk färgsättning
och materialval och konstnärlig
utsmyckning som samspelar till
en läkande miljö
‡ Hög arkitektonisk kvalitet medverkar till att förstärka det
redan goda varumärket som
Karolinska Universitetssjukhuset
besitter
‡ Främja sundhets-, säkerhetsoch hållbarhetstänkande.
Stor omsorg har lagts vid de ytor där
patienter och anhöriga vistas. I
manteln utanför varje verksamhetskärna ¿nns ljusa och avkopplande ´väntlounger´ med utsikt över
staden. /ounger är också platser där
anhöriga kan vistas och ha tillgång
till internet och annan service.
Enbäddsrum ger ökad
integritet
Fokus vid planeringen är att lokaler ska utformas för att:
För de patienter som är inlagda på
sjukhuset är vårdrummets utformning en mycket viktig del i upplevelsen av sjukhusbesöket. I NKS
planeras alla slutenvårdsrum som
ljusa enbäddsrum med utblick
mot gårdar eller sjukhusparken. Avskildheten i ett enbäddsrum ger bättre möjligheter till god
sömn, vilket kan underlätta tillfrisknandet. Den privata miljön
ger möjlighet till enskilda samtal
och underlättar kontakten mellan
personal och patienter.
‡ Stärka patientens ställning
och integritet
‡ Den professionella och avancerade vården ska ges i en miljö
som uppmuntrar till gränsöverskridande samarbeten
Principen med enbäddsrum leder
också till färre förÀyttningar för
patienten. Istället kan vården
komma till patienten. Team med
olika specialiteter kan samlas runt
patienten och på plats i patientrum-
Kapitel 5 8tformning och gestaltning
met utföra vissa former av diagnostik och behandling. Enbäddsrummet ger också en minskad risk för
smittspridning, fallolyckor och felmedicinering.
Patientens integritet förstärks
genom tillgången till egen toalett
och dusch men också avseende
sovtider, måltider, besök, telefonsamtal, T9-tittande med mera. Här
¿nns plats för möten med en eller
Àera närstående i avskildhet, och
patienten behöver inte bli störd,
eller känna att hon stör andra.
Patientens rätt till integritet respekteras i NKS, förutom genom
enbäddsrummen, genom en tydlig
uppdelning mellan sjukhusets
olika zoner. Publika och profesVLRQHOOD À|GHQ VNLOMV nW, och
sängtransporter separeras från
publika miljöer. =onindelningen
och en tydlig struktur där varje
vårdkärna har en egen ´gatuadress´, gör det lätt för patienten
att hitta rätt på sjukhuset. bven
varierande rumsformer, dagsljus,
färgsättning, materialval och konstnärlig utsmyckning bidrar till god
orienterbarhet.
Fokus på personalmiljöer
För att kunna attrahera den mest
kompetenta personalen ställs stora
krav på miljön utifrån ett arbets-,
utbildnings- och vårdperspektiv.
/okaler ska till exempel hålla hög
luftkvalitet med reglerbar innetemperatur. Rumstemperatur, luftÀöden och belysning ska lätt kunna
anpassas för olika verksamheter.
bven kraven på ljudmiljön kommer
att se olika ut beroende på vilken
verksamhet och vilken tid på dygnet det handlar om. Alla lokalkategorier får dagsljusinsläpp
genom mantlarna och gårdar samt
genom ljusgårdar i kärnornas mitt.
/anterniner för ner ljus till verksamheter som placeras under mark.
Miljöerna för vårdpersonal, forskare och studenter skapas med stor
omsorg. NKS kommer att ha många
och YlOGH¿QLHUDGH ]RQHU I|U
undervisning, möten och konferenser.
Omklädningsutrymmen för
personalen ska göras säkra,
attraktiva och lättillgängliga.
Placeringen är under jord men i
nära anslutning till entréerna.
Planlösningen är utformad för att
undvika korsande Àöden mellan
personal och godshantering.
Personalparkeringen ska vara
tydlig, lättorienterad och ska upplevas som trygg, ljus och välkomnande under dygnets alla timmar.
bven kollektivtra¿kens hållplatser och uppgångar kommer att
läggas så att både personal och
besökare enkelt kommer att nå
sjukhusets entréer.
Stödjande konst
På NKS är konsten en viktig del i
att skapa välfungerande och harmoniska miljöer. Konst tillför en
humanistisk, estetisk och poetisk
dimension som möter människans
behov av kultur. Konsten kommer
att upplevas på avstånd som riktmärke när man rör sig i sjukhusets
lokaler, men kommer även att
upplevas på nära håll i väntrummet där patienten kan fördjupa sig
i spännande detaljer och strukturer. Konstverk kommer att kunna
användas till exempel som
avskärmningar i form av dekorerade glaspartier och skärmar på
hjul, vilket hjälper till att värna om
patienternas integritet och på
samma gång ge en tillfällig förströelse. I behandlingsrum, provtagningsrum och sängväntrum, som
till exempel preop-rum och
postop-rum, kan till exempel
konstnärligt gestaltade tak ha
en avledande funktion som ger tillfälligt andrum.
I forskningslokalerna kan den
konstnärliga utsmyckningen generera oväntade mötesplatser och
skapa såväl fysiska som intellektuella rum för utbyte och stimulerande tvärvetenskapligt tänkande.
Akademiska stråket
Akademiska stråket öppnar upp
sjukhusanläggningens täta bebyggelsestruktur och förhöjer det
positiva helhetsintrycket av sjukhuset. Stråket tillsammans med
ljusgårdarna och kontakten till
sjukhusparken är betydelsefulla
för vårt behov av ljus, grönska och
vatten. En
broförbindelse
kommer att förlänga Akademiska stråket över Solnavägen.
%ron kommer att stärka sambandet mellan Karolinska Institutets
gröna &ampusområde och den
uppväxta sjukhusparken.
&ykeltra¿ken får goda förutsättningar med hjälp av Àera cykelparkeringar längs med stråket och låsta
cykelrum för personalen.
Entrén till forskningshuset
från Solnavägen med en ljus
och modern miljö.
8tformning och gestaltning Kapitel 5
73
Kapitel 6
Logistik och försörjning
Effektiva och
säkra Àöden
Miljöstationen ligger under jord. Här samlas avfall från olika fraktioner och hämtas upp med lastbil.
74
Kapitel 6 Logistik och försörjning
”På NKS ger nya logistiksystem
förutsättningar för att transporter ska
kunna ske utan att störa vårdverksamheten.
Och att de varor som vårdpersonalen är
beroende av i sitt arbete alltid ¿nns på
plats – där de behövs och när de behövs”
Gunda Höckenström
PROJEKTLEDARE NKS OCH SJUKSKÖTERSKA
”I enkelrum stärks min ställning
som patient och jag kan behålla
integritet och autonomi. Ostörda
samtal med vårdpersonal och
möjligheter att ha närstående hos mig
ökar min delaktighet och trygghet”
Anita Konrad-Barvelid
PROJEKTLEDARE NKS OCH SJUKSKÖTERSKA
Intelligent logistik
frigör tid
Något av det mest utmärkande för det
nya universitetssjukhuset är logistiksystemen. På NKS kommer transporter att
vara utformade för att vara snabba och
störningsfria, oavsett om det handlar
om att fylla på förråd med sjukvårdsmateriel, läkemedel och textilier eller
att flytta utrustning. Allt för att den
medicinska personalen ska kunna ägna
arbetstiden åt den viktigaste uppgiften
– patienten.
P
å ett sjukhus ¿nns ett stort antal stödfunktioner som måste fungera för att
vårdverksamheten i sin tur ska kunna
fungera. Det handlar om allt från
leveranser av sjukvårdsmaterial, mediciner,
mat och textilier till att fastigheter och lokaler
sköts och underhålls.
På ett vanligt sjukhus ¿nns i regel många förråd
och lagerutrymmen ute i verksamheten där man
förvarar relativt stora mängder av försörjningsvaror. Många stora lager som i sig innebär stora
Parkeringsgaraget för
besökare och patienter
under torget har
uppgång direkt till
sjukhuset.
76
Kapitel 6 Logistik och försörjning
kostnader. Inte så sällan har avdelningar inom
ett och samma sjukhus olika lösningar för att
kontrollera varutillgången i sina lager, där
systemen många gånger inte upptäcker materielbrist förrän den redan har uppstått.
I försörjningssystem där avdelningar ansvarar
för sina egna förråd hamnar man ofta ´steget
efter´ i varuförsörjningen vilket leder till att
vårdpersonal måste ägna sig åt ´förrådsarbete´
istället för patientarbete. Om en produkt är slut
tvingas personalen att ¿nna en temporär lösning
tills förrådet är påfyllt igen, som till exempel att
´låna´ från en annan avdelning. En åtgärd som
tar tid i anspråk men som också leder till att
även ´grannavdelningens´ lagersaldo påverkas.
En annan risk med detta system är att man får
dålig kontroll på ´bäst-före-datumen´ på
förbrukningsprodukterna.
Kontinuerlig påfyllning
På Nya Karolinska Solna är tanken att den typen
av ´stopp´ i varuförsörjningen inte ska behöva
inträffa. Alla varor som behövs ute på olika
Omlastningscentral där
textilier och andra
varor fraktas vidare ut
i sjukhuset med hjälp av
AGV-truckar.
enheter hanteras enligt ´-ust in time-principen´.
När personalen tar en produkt ur förrådet
(tvåfacksförråd) scannar hanhon streckkoden
samtidigt i en handdator vilket leder till att den
direkt läggs till i den kommande leveransen till
enheten. På så sätt kan man ligga steget före i
varuförsörjningen.
´-ust-in-time-systemet´ innebär att större förråd
och lagerlokaler inte blir nödvändiga ute i verksamheten, eftersom de lager som ¿nns där i
princip inte ska ta slut. /ogistiklösningen leder
till ett effektivare arbete för vårdpersonalen men
resulterar även i en bättre kontroll över lagersaldon och materielkostnader. /ogistiken utgör
därför en viktig del i arbetet att göra Nya
Karolinska Solna till ett resursklokt och miljövänligt sjukhus.
En annan funktion på NKS är så kallade
genomräckningsskåp, skåp som kan öppnas
från två håll, från korridoren och från det rum
där produkterna ska användas till exempel i ett
mottagningsrum- eller operationsrum. Därmed
kan förråden fyllas på utan att servicepersonalen behöver gå in i rum där patienter vistas, en
lösning som bidrar till ökad hygiensäkerhet.
”Osynliga” transporter
Sjukvårdsmateriel, textilier, och övriga materiel
som behövs för att bedriva en fungerande vård
fylls på utifrån verksamheters behov. Alla
Àöden av förbrukningsmateriel utgår från den
centrala varumottagningen och transporterna
sköts med hjälp av elektroniskt styrda A*9truckar (Automated guided vehicle). Truckarna
rör sig i ett kulvertsystem och tar sig med hjälp
av hissar ut i sjukhusets olika delar. Plan 2 i
sjukhusbyggnaderna är en ´kulvertvåning´ som
kopplar samman hela sjukhuset, och som har
skapats för att transporterna ska störa vårdverksamheten så lite som möjligt.
På NKS kommer det att ¿nnas en stor, central
varumottagning istället för Àera, varifrån Àödet
av varor dirigeras. Försörjningssystemet
innefattar även tre så kallade ´hubbar´ (´nav´)
på strategiska ställen i sjukhuset, där olika
servicefunktioner har sina respektive centraler.
Hub 1. *ods- och avfallshantering, Hub 2.
Ompackningsyta, exempelvis textilier och
lokalvård. Hub 3. Reception, helpdesk, kassa
och så vidare.
Logistik och försörjning
Kapitel 6
77
Läkemedel
För att möta framtidens behov av en säkrare
och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering kommer det på NKS att finnas ett
system där den elektroniska patientjournalen är sammanlänkad med dosmaskin för
tillverkning av så kallad multidos. Multidos
innebär att patientens samtliga orala
läkemedel för ett dostillfälle förpackas i en
och samma förpackning. Övriga läkemedel
på NKS kommer att förvaras i läkemedelsautomater som är elektroniskt styrda lagerplatser för läkemedel, där åtkomst görs
endast för de läkemedel som patienten är
ordinerad.
Rörpost
Med hjälp av rörpost kommer internpost,
remisser, läkemedel, blodprover, blodpåsar
och labmaterial att snabbt och smidigt
kunna förflyttas mellan olika avdelningar. I
hnhiZbZihdb]Vg[ngVk~maVg!`Vc\dYhjee
till 160 millimeter i diameter och med en
bVmk^`ie€[Zb`^ad[ŽgÅniiVh#=ZaVC@H~g
sammankopplat i rörpostsystemet. Vid varje
våningsplans kärna finns två rörpoststationer
och i de södra mantlarna en station, för att
minska gångavstånden för personalen.
Sopor och avfall
På varje vårdavdelning på NKS finns två
miljörum med en sopsug som kan hantera
[ngV[gV`i^dcZg[ŽgZmZbeZak^heaVhi!Wg~ccWVgibZYbZgV#HdgiZg^c\h`Zgk^Y^c`VhiZc
direkt. Här finns också tvättnedkast för
78
Kapitel 6 Logistik och försörjning
hbjih^\ViZmi^a^Zg#>b^a_ŽgjbbZceaVXZgVhZc
vagn för övrigt materiel som ska sorteras.
Vagnen körs till miljöstationen där Coor
fortsätter sorteringen. Återvinning av mat
går till en biogastank på sjukhusområdet.
Mat och kök
På NKS ska serveras god och näringsriktig
mat under dygnets alla timmar, både till
patienter som äter vid ordinarie måltider
och till svårt sjuka patienter som snabbt
behöver specialkost dag- eller nattetid.
Även särskild dietmat ska kunna tillagas
och serveras dag- och kvällstid. Ett lokalt
egdYj`i^dch`Ž`\ZghidgÅZm^W^a^iZi[ŽgVii
kunna tillgodose de varierande behoven.
Maten transporteras ut till verksamheterna
kVgbZaaZg`VaabZY]_~aeVk6<K"igjX`Vg#
Mindre matförråd kommer också att finnas
i avdelningarnas serveringskök, så att varm
mat kan serveras dygnet runt.
NKS är förberett för antingen ett tillagningskök eller ett mottagningskök. Landstinget
beslutar i särskild ordning i kostfrågan
WZhajiZ_[ViiVik^YYZccVWd`hignX`c^c\^
cdkZbWZg'%&&#>C@H`dbbZgdX`h€Vii
finnas flera restauranger med viss möjlighet
att leverera mat ut i sjukhuset.
Coor levererar service
Företaget Coor Service Management har
[€iiYZiZm`ajh^kVjeeYgV\ZiViiWa^C@H
hZgk^XZaZkZgVciŽghdbZcYZaVkDEH"
VkiVaZi!hZh^Y.&#:iijeeYgV\hdb^ccZ[ViiVg
utveckling och drift av alla service- och
underhållstjänster på universitetssjukhuset
fram till och med år 2040.
Logistik och försörjning
Kapitel 6
79
Fördjupning: Logistik och försörjning
Nya logistiklösningar på NKS
För att ett sjukhus ska kunna fungera krävs en god försörjning av
läkemedel, sterila instrument, mat,
kläder, lakan och mycket annat.
Något av det mest utmärkande för
universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna är logistiken. Alla flöden
och transporter kännetecknas av
kvalitets- och effektivitetsorienterade lösningar.
Kravet på patientsäker vård och
kvalitetssäkring kommer att kräva
mer av sjukhusets stödfunktioner
i framtiden. Stöd- och serviceverksamhet ska vara lätt att nå
och utformas för att ge bästa support
efter vårdens behov. Professionella
försörjningssystem med bland annat
automatiska transportörer (A*9vagnar och rörpost) stödjer effektiva vårdprocesser genom sina
säkra och korta ledtider med hög
tillgänglighet.
Begreppet LEAN kommer
ursprungligen från tillverkningsindustrin och är en produktionsmodell med syftet att skapa mer
värde för mindre arbete.
Förenklat uttryckt handlar det om
att minimera förekomsten av
tidstjuvar, ”Àödesbromsar”,
hanteringsfel och resursslöseri.
LEAN i sjukvården innebär att
förbättra arbetsprocesser till
förmån för ett bättre slutresultat
för patienten, där medarbetarna
själva med stöd från ledningen ges
möjlighet att förbättra sina
rutiner. &entralt inom LEAN ¿nns
”Just-in-time-principen” som
innebär att material som behövs
för att utföra ett visst arbete alltid
ska ¿nnas på rätt plats vid rätt
tidpunkt. På Karolinska i Solna
och i Huddinge samt även på
andra sjukhus arbetar man med
LEAN i olika delar av verksamheterna. På NKS genomsyrar LEAN
alla logistikÀöden och -processer.
80
%ehovet av stora avdelningsförråd
minskar när varudistributionen
sker ”just-in-time”. Elektroniskt
styrda A*9-vagnar är en ny teknik
med separata hissar som beräknas
ge positiva effekter på driftkostnaderna för inre transporter av varor,
patientmat med mera. Det interna
Àödet av prover, läkemedel med
mera sker via en smågodstransportör (rörpost).
Förråden på NKS kommer till
största delen bestå av skåp ute i
verksamheterna som är dimensionerade för att rymma det antal förbrukningsvaror som beräknas gå åt
under ett förbestämt tidsintervall,
med viss marginal för oförutsedda
Kapitel 6 Logistik och försörjning
händelser. ´-ust-in-time-systemet´
innebär att större förråd och lagerlokaler inte blir nödvändiga ute i verksamheten, eftersom de förråd som
¿nns där i princip inte ska ta slut.
Sjukhusets varumottagning
placeras i rymliga lokaler, härifrån utgår alla Àöden av varor till
sjukhuset. Transporter av varor
till och från sjukhuset effektiviseras också så att varor snabbt når
rätt mottagare. Tillgängligheten
till textilier sker via lokal plockning och teknik för automatiska
beställningar av personalkläder,
vilket också sköts från den centrala varumottagningen.
Sterilcentralens uppgift utökas med
central plockning som följer operationsprogrammet och enligt de¿nierade strukturlistor. Dessutom
kommer sterilavdelningen att lagerhålla en stor del engångsprodukter
för operationsavdelningar och till
viss del bild och funktion.
Utveckling av
IT-strukturen
NKS kommer med sitt tredelade
uppdrag, högspecialiserad sjukvård, utbildning och forskning att
vara beroende av ett väl fungerande
informationssystem för optimalt
omhändertagande, optimal patientsäkerhet, processtyrning och FoUverksamhet. Det högspecialiserade
uppdraget för hela länet och NKSkonceptets ambition om samverkan med andra vårdgivare, kräver
ett större sammanhållet informationssystem där NKS måste
vara en integrerad del av landstingets samlade informationssystem.
Kraftigt
förstärkt
IT-struktur,
genom skapandet av gemensamma journaldatabaser, förbättrade möjligheter till bildöverföring samt telemedicinska
konferensmöjligheter kommer
leda till högre effektivitet och patientsäkerhet.
Möjlighet till integration med kvalitetsregister skapar nya möjligheter
att bedöma patientnyttan av vården. gvergångarna i vården innebär i nuläget patientsäkerhetsrisker
på grund av missad information i
avsaknad av gemensam bas för ITkommunikation.
7~iigZhVaYd`dcigdaa
IT-systemen kommer också ge stöd
åt att kontrollera utrustning och
varor. Exempel på detta är en snabb
sökning av ledig mobil medicinteknisk utrustning mellan vårdenheter. IT ska även kunna stödja spårbarheten av varor, avfall, gas och
även patienter samt ge information
om hur mycket och var olika varor
och materiel ¿nns i lager.
Säkrare läkemedelshantering
Utvecklingen mot centraliserad läkemedelshantering är redan påbörjad
på dagens Karolinska Universitetssjukhuset, där sterilklädd apotekspersonal iordningställer standarddoser och patientbundna doser av
antibiotika, narkotika med mera
som sedan levereras ut till avdelningarna. Ett initiativ som tas
vidare till NKS.
För att möta framtidens behov av
en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering kommer
det på NKS att ¿nnas ett system där
den elektroniska patientjour-
nalen på olika sätt är sammanlänkad med automatiska lösningar
för beredning av läkemedel –
´multidos-maskiner´ och läkemedelsautomater. Som komplement
till dessa kommer det på varje
enhet i sjukhuset att ¿nnas mindre
lager för injektioner och för läkemedel för akuta situationer.
Fördelarna med automatiserad läkemedelshantering bedöms vara Àera:
‡ Tillgänglighet till större sortiment än den egna avdelningens under hela dygnet.
‡ Bättre säkerhet för vårdpersonalen. Säkerhetsförhållandena i
läkemedelsrum är inte alltid tillfredsställande, att bereda läkemedel i trånga utrymmen där
många människor vistas kan
innebära risker.
‡ %ättre säkerhet vid hanteringen
av narkotiska preparat. Mindre risker för att inbrott eller försvunna nycklarpasserkort leder
till stöld och svinn.
‡ Generellt sett bättre kontroll
över sjukhusets lagersaldon
vad gäller läkemedel och läkemedelsprodukter.
‡ Sällan använda läkemedel kan
användas effektivare då man kan
undvika att varje avdelning behöver införskaffa 100 ´sällsynta piller´, använda två och sedan kassera resten.
‡ Minskade kostnader totalt sett och
minskad kassation, som i sig leder
till mindre miljöpåverkan.
7ZhŽ`e€C@H
Sjukhusbyggnaderna planeras med
en publik och en intern sida
åtskilda från varandra. %esökaren
kommer från torget, parkeringen
eller kollektivtra¿k rakt in i entréhallen och når vårdverksamheterna via de södra publika hissoch trapphusen. /ängs insidan av
vårdbyggnadens södra fasad löper
ett publikt stråk som binder samman entrépunkterna med de olika
verksamhetskärnorna.
Personalen når verksamheten via
entréer på plan 3, via trapphusen i
Akademiska stråket (som också har
direkt anslutning till omklädningsrummen), eller genom kulvert eller
gatunivå från personalparkeringshuset norr om nuvarande thorax
labkvarteren. Parkeringen för patienter och besökare under torget får
direkt access till hiss- och trapphusen
under marknivå. Ett sammanbindande huvudkommunikationsstråk till samtliga kvarter ¿nns
under jord på plan 2 som också länkar de nuvarande laboratoriekvarteren till NKS.
dahållas är: logistik, transportsystem (AG9), rörpost, posthantering, textilhantering, konferensservice, patienthotell, administrativa
förvaltningstjänster, kundtjänst
helpdesk, drift och underhåll av
fastigheter, säkerhetslösningarbevakning, energitjänster, parkeringstjänster, lokalvård med mera. &oor
arbetar utifrån målsättningen att
servicetjänsterna på NKS ska vara
effektiva – korta ledtider, Àexibla
– kunna förändras över tid, miljövänliga, kvalitativa samt att de ska
frigöra tid för vårdpersonalen.
Med hjälp av nya metoder och ny
teknik kommer logistiken att
utvecklas för att matcha NKS höga
miljö- och hygienkrav. Tjänsterna
kommer att vara utformade enligt
de högsta kraven för miljöstandarden &oor Green Services.
Patienttransporter
FörÀyttningar av sängliggande
patienter sker i separata Àöden
avskilt från besökare via en separat sängkorridor. Sänghissarna
blir rymliga och ger hög medicinsk säkerhet. En koppling mellan patienthotellet och vårdkvarteret förbereds, dels via besöksparkeringsgaraget, dels via en glasad
gång över gatan på plan 4.
Serviceleverantör: Coor
Företaget &oor Service Management har fått uppdraget att bli
NKS serviceleverantör, vilket
innefattar utveckling och drift
av alla service- och underhållstjänster på universitetssjukhuset fram till och med år
2040. De tjänster som ska tillhan-
Varje dag skickas städvagnar
ner till städcentralen under
Akademiska stråket för
rengöring av smutsiga moppar
och påfyllning av rent
material, vilket leder till ökad
patientsäkerhet och bättre
arbetsmiljö.
Logistik och försörjning
Kapitel 6
81
Kapitel 7
Teknik, miljö och energi
Stabilt och
miljövänligt
2016 öppnar ett av världens mest robusta och energisnåla universitetssjukhus i Solna. NKS-byggnaderna är hållbara i flera avseenden.
82
Kapitel 7 Teknik, miljö och energi
”NKS signum är Àexibilitet och generalitet – att
lokalerna kan användas till alla typer av verksamhet och enkelt ställas om när nya behov
uppstår inom sjukvård och forskning. Vi bygger
ett universitetssjukhus som kommer att fungera
i många generationer”
Björn Ekström
TEKNISK DIREKTÖR, T F FÖRVALTNINGSCHEF,
NKS-FÖRVALTNINGEN
”NKS kommer att ha tekniska system med hög
driftsäkerhet och Àexibilitet. Det ¿nns kapacitet
och prestanda för framtida verksamhetsförändringar”
Mats Abrahamsson
TEKNISK CHEF, NKS-FÖRVALTNINGEN
”Miljökraven på NKS genomsyrar precis allt.
Hela vägen från vilket spackel som används i
bygget till uppförandet av den stora bergvärmepump-anläggningen. Till det ska läggas att alla
tekniska lösningar, stödsystem för vården och
försörjningssystem väljs utifrån kriteriet
’hållbar utveckling’”
Anders Göransson
MILJÖSAMORDNARE, NKS-FÖRVALTNINGEN
Det hållbara
universitetssjukhuset
Nya Karolinska Solna byggs för att vara
hållbart i dubbel bemärkelse. Konstruktionen av stommar och bärande väggar
ger byggnaderna god stabilitet och
bärkraft, samtidigt som den tillåter
kontinuerlig inre verksamhetsförändring. Tillsammans med toppmoderna
tekniksystem och energilösningar ger
detta ett driftsäkert och miljövänligt
universitetssjukhus.
N
ya Karolinska Solna byggs och
kommer att drivas med minsta
möjliga miljöpåverkan. Stockholms
läns landsting har ställt mycket höga
krav på hållbarhet i sin beställning. Målet är ett
sjukhus som är klimatneutralt genom minimala
utsläpp av växthusgaser samtidigt som energibehovet är lågt tack vare smarta lösningar och
energieffektiva installationer.
Stor vikt har lagts vid att göra innemiljön i
sjukhuset behaglig, säker och energisnål. Det
handlar om ventilation, ljudmiljö, ljussättning
och hygien. Sjukhusets byggs också på ett sätt
som tillåter rum och lokaler att förändras över
tid. Det kräver att byggnaderna är konstruerade på ett särskilt sätt. För att skapa maximal
Àexibilitet i sjukhusbyggnaden förstärks
bjälklagen så att tung medicinsk utrustning till
exempel en MR-kamera på 12 ton kan installeras på Àera våningsplan inom sjukhusbyggnadens kärnor. 9åningshöjden är 4,8 m (med
vissa begränsningar) vilket innebär att takhöjden i de Àesta lokaler är 3,2 m. Det innebär
fördelar när man ska installera eller Àytta
skrymmande medicinteknisk utrustning.
De tekniska schaktens area är dimensionerade
för en generell placering av operationslokaler.
Rör och ledningar har en grunddimensionering för att intensivvård ska kunna bedrivas
överallt i vårdkärnorna.
NKS byggs för att kunna fungera i många
decennier framöver. Med den höga hastigheten
inom teknikutveckling är det därför nödvändigt
att göra sjukhuset väl förberett för framtida
84
Kapitel 7 Teknik, miljö och energi
implementering av ny teknik. Det har man löst
genom att bygga in ´utvecklingsytor´ runt om i
byggnaderna. %asinstallationer i 99S-schakten
har en reservkapacitet på 20 procent för
framtida behov.
Grön energi
Något som det nya universitetssjukhuset redan
är omtalat för är energiförsörjningen och den
låga energiförbrukningen. NKS utformas för att
uppnå högsta klass i ´Miljöbyggnad´ som är ett
svenskt system för att certi¿era byggnaders
totala miljöprestanda med fokus på energiförsörjning, materialval och innemiljö. Sjukhusanläggningen kommer också att certi¿eras enligt
/EED (/eadership in Energy and Enviromental
Design) som är ett motsvarande internationellt
miljöklassningssystem.
All energi (över procent) som förbrukas på
NKS kommer att vara ´grön´, det vill säga
komma från förnyelsebara energikällor.
Försörjningen av värme och kyla kommer att
ske genom en kombination av egenproducerad
värme- och kylenergi och fjärrvärme-kyla.
Den egenproducerade energin kommer från
en stor bergvärmeanläggning med cirka 150
borrhål som är 220 meter djupa. Anläggningen lagrar värme från sommaren till
vintern, och sparar kyla på motsvarande sätt
från vintern till sommaren.
Tillgången på kyla är mycket viktigt på ett sjukhus,
i synnerhet på ett högspecialiserat sjukhus. På NKS
kommer det ¿nnas rikligt av avancerad och värmealstrande teknisk utrustning vilket höjer innertemperaturen i byggnaderna.
I vanliga sjukhus ¿nns i regel kylanläggningar
enbart i tekniktunga rum som datahallar,
I9A-rum och liknande. Andra lokaler och
vårdrum saknar luftkonditionering (kyla)
vilket gör att det kan bli varmt i lokalerna
under sommarhalvåret. På NKS ¿nns värme
och kyla i nästan alla rum och lokaler,
temperaturen kan regleras direkt i varje rum.
Energisparande lösningar
De energi- och miljölösningar som har valts
till NKS är de bästa som ¿nns tillgängliga på
marknaden idag. En viktig energisparande
lösning är valet av material i byggnaderna.
Till exempel är de stora glasfasaderna mycket
välisolerade och består av en typ av glas som
släpper in solens ljus året om. På sommaren
skärmar automatiska gardiner av solen, och
stänger därmed ute värmen – en viktig detalj
för att minimera kylbehovet och skapa bra
innemiljö under sommaren.
Andelen fasadyta är liten i förhållande till
golvytan på NKS vilket i sig minskar energiförbrukningen. Andra åtgärder för att spara energi
på NKS är att alla installationer kommer att vara
så energisnåla som möjligt och att energin
återanvänds Àera gånger. Ett exempel på
energiåtervinning är att den värme som går ut i
ventilationssystemen återanvänds till cirka 75
procent. ´gverbliven´ värme och kyla som
använts i sjukhuset en gång, kan pressas tillbaka
ner i berget med hjälp av värmepumpanläggningen för att sedan återanvändas. Andra gröna
lösningar på NKS är laddningsstationer för
elbilar i parkeringsgaraget och en central
sopsortering med 32 sorteringsfraktioner.
Ljus och ljud
Att skapa en behaglig ljud- och ljusmiljö för alla
som vistas i det nya sjukhuset har varit en högt
prioriterad fråga när nya tekniska lösningar har
valts. Miljöarbetet har inte skett på bekostnad av
de funktionella kraven, snarare har man på NKS
ställt högre krav på en god innemiljö jämfört
med många andra sjukhus. Alla rum i sjukhuset
kommer till exempel att ha belysning med
´dimmer´ så att ljusstyrkan kan regleras efter
behov och önskemål.
Till detta har lagts smarta tjänster som minskar
verksamhetens miljöpåverkan. Användning av
belysning kommer att styras av närvaro. Sensorer
känner av när människor be¿nner sig i ett rum
och funktionen slås på. Det elektriska ljuset är
också samordnat med dagsljuset så att om det är
mycket dagsljus regleras elljuset ner och vice versa.
Alla material som används i NKS byggnader
– golv, tak, fönster med mera – har valts
utifrån kriterier om hållbarhet och minsta
möjliga miljöpåverkan, men också för att vara
så ljudisolerande som möjligt så att patienter
och personal inte ska störas av ljud från
helikopterplattan eller annat buller.
Säkra reservsystem
NKS är till största delen ett självförsörjande
sjukhus när det gäller värme och kyla medan
den förnyelsebara elen köps från elbolag. Säker
kraftförsörjning är extremt viktigt för ett
sjukhus i allmänhet och ett högspecialiserat
sjukhus som NKS i synnerhet. Ett elavbrott kan
få mycket allvarliga konsekvenser för svårt
sjuka patienter som är beroende av livsuppehållande teknik. På NKS kommer ett intelligent
reservsystem med omedelbar verkan att starta
om ett elavbrott skulle inträffa.
NKS har en egen reservkraftsanläggning som
tar över produktionen av el vid ett strömavbrott. Reservsystemet är dimensionerat för att
klara upp till en veckas drift utan extern
elförsörjning. Reservkraftsanläggningen
täcker effektbehov till 100 procent, men kan
enkelt utökas om ytterligare behov uppstår.
bnnu en garant för att ett elavbrott inte ska
påverka sjukhusets verksamheter, ens i några
sekunder, är det UPS-system som är kopplat till
reservkraftsaggregaten där stora roterande
svänghjul rör sig. 9id ett elavbrott fortsätter
hjulen att snurra och genererar elektricitet i
30 sekunder, vilket är den tid det tar för
reservkraftverket att starta. På så sätt täcker
man upp för det ´glapp´ som annars uppstår,
så att ett ´glapp´ inte märks alls.
´/ångsiktig hållbarhet´ är ett återkommande
begrepp i planläggandet. Det gäller även upphandlingarna av IKT (IT-infrastruktur), medicinteknik och driftlösningar som lyder under samma
stränga miljökrav som själva uppförandet av
sjukhuset. NKS är konstruerat för att vara ett
högspecialiserat sjukhus med minimal miljöpåverkan i många decennier framåt.
Till NKS byggs en avancerad
bergvärmeanläggning för egen
produktion av både värme och
kyla till sjukhuset.
Teknik, miljö och energi Kapitel 7
85
NKS i sex faser
Nya Karolinska Solna projektet är ett
gigantiskt byggprojekt som startade
sommaren 2010 och som kommer att pågå
fram till hösten 2017. Sjukhusanläggningen
`dbbZgViidb[ViiV('%%%%`kb7I6
WgjiidVgZV!jc\Z[~ga^`Vhidgihdb')
hinX`Zc=Židg\hh`gVedg#7n\\egdYj`i^dcZc
drivs av Skanska Healthcare och tidplanen
[ŽgC@H~gViijeeYZaVY^hZm[VhZg#
1. Teknikbyggnad klar i maj 2014
2. Parkeringsgaraget för personal klart i
december 2012
3. Sjukhus, del 1, verksamheten öppnar
sommaren 2016
4. Sjukhus, del 2, verksamheten öppnar
hösten 2017
5. Forskningslaboratorium, klart i oktober
2016
6. Patienthotell och garage för besökare
klara i juli 2016
Hållbar utveckling
Det internationella begreppet ”hållbar
utveckling” myntades i FN under den
uppvaknande miljömedvetenhetens tidevarv
– 80-talet . Uttrycket avser utveckling som
”tillgodoser dagens behov utan att äventyra
86
Kapitel 7 Teknik, miljö och energi
kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov”. Det vill säga att
hänsyn tas till människa, djur och natur på
ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt.
Den gröna byggarbetsplatsen
Även under tiden när det nya
universitetssjukhuset byggs står
miljön i fokus. Skanskas byggarbetsplats är en ”grön” arbetsplats
där man har kontroll på maskiner,
avfall och elförbrukning under
Wn\\eZg^dYZc#I^aaZmZbeZa
används elektroniskt styrda kranar
för att minska elförbrukningen,
och på området har en lokal
betongfabrik och bergkrossanläggning byggts upp – för att minska
transporterna till och från NKSbygget för att på så sätt minska
utsläppen. Detta beräknas leda till
en minskning av antalet transporter med cirka 40 000. Den säkra
arbetsplatsen står också i fokus
och Skanska har en nollvision för
arbetsskador på bygget.
Väl valda material
De material som används i byggandet av
NKS har valts utifrån kriterierna: resurssnålhet och tålighet samt att materialen är väl
beprövade och så långt som möjligt
baserade på förnyelsebara och återvinningsbara råvaror. Alla material och produkter
granskas för att undvika användande av
skadliga kemikalier. Målet har varit att
sjukhuset ska vara miljövänligt från dag ett
– under byggtiden, men också under
byggnadernas hela livslängd.
Lustgas en miljöbov
Lustgas är en gas som per utsläppt enhet
har cirka 300 gånger högre klimatpåverkan
~c`daY^dm^Y#9~g[ŽgVgWZiVgbVcV`i^ki
inom Stockholms läns landsting för att
utveckla rening av lustgas som används
inom sjukvården. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Danderyds
sjukhus har egna reningsanläggningar, vilket
givetvis också kommer att finnas på NKS.
Teknik, miljö och energi Kapitel 7
87
Kapitel 8
Avtal, upphandlingar och processer
Steg för steg
mot nytt sjukhus
Nya Karolinska Solna kommer att bli ett av världens modernaste sjukhus där byggnader, försörjningssystem, medicinteknisk
utrustning, säkerhetssystem och IT-lösningar kommer att vara av senaste snitt. För att få detta på plats är upphandlingar en
central del i NKS-projektet.
88
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
Sveriges första OPS inom
sjukvården
”OPS-upphandlingen av NKS innebär att
Stockholms läns landsting har fått ett fast pris,
en fast tidsplan och en garanterad funktion för
vad som är ett av världens största och mest
komplicerade byggprojekt”
Erik Gjötterberg
ADMINISTRATIV DIREKTÖR NKS-FÖRVALTNINGEN
Framtidens IT på NKS
”NKS kommer att ha en IT-infrastruktur som
innebär stora möjligheter för vårdpersonal,
forskare och patienter. Informations- och
kommunikationslösningarna kommer att vara
snabba, säkra och användarvänliga. IKTlösningar som kommer att revolutionera
vård- och forskningsarbetet”
Per Gillström
PROJEKTLEDARE FÖR IKT, NKS-FÖRVALTNINGEN
OCH ÖVERLÄKARE
Modern och enhetlig
medicinteknink
”Det talas mycket om generaliteten i NKS
byggnader. En princip som gäller även
medicintekniken. En stor del av utrustningen
kommer att nyanskaffas vilket ger en unik
möjlighet till koordinerad maskinpark som
kommer att kunna samutnyttjas effektivt tack
vare NKS struktur”
Martina Ahlberg
PROJEKTLEDARE FÖR MEDICINTEKNIK
NKS-FÖRVALTNINGEN OCH CIVILINGENJÖR
Sveriges första OPS inom
sjukvården
Stockholms läns landsting har gjort den
första upphandlingen någonsin av
typen OPS inom svensk sjukvård. OPS,
som står för ”Offentlig-Privat Samverkan”, är ett paket med både utformning, byggnation, finansiering och drift.
En upphandling som till sin storlek och
dignitet är världens största inom området sjukvård.
I
juni 2008 fattades det historiska beslutet av
Stockholms läns landstingsfullmäktige att
genomföra upphandlingen av Stockholms
läns nya universitetssjukhus NKS genom så
kallad OPS (offentlig privat samverkan), något
som aldrig tidigare skett i Sverige.
OPS är en upphandlingsform som från början
utvecklades i Storbritannien och som de
senaste tio åren har blivit allt vanligare runt
om i världen vid stora samhälleliga nybyggnads- eller infrastrukturprojekt. Syftet med
denna typ av upphandling är att minska
riskerna för tidsförskjutningar och kostnadsökningar i ett projekt, och att förÀytta de
ekonomiska riskerna till leverantören. 9id
traditionell upphandling är det annars oftast
kunden, den offentliga aktören, som får stå för
notan om projektet försenas och fördyras.
Paketlösning
I juni 2010 fattade landstingsfullmäktige
tilldelningsbeslutet i OPS-upphandlingen av
Nya Karolinska Solna, vilket omfattade
utformning, ¿nansiering och uppförande av
NKS och även drift- och servicetjänster. Det
vill säga landstinget handlade upp Àera
tjänster i ett ´paket´ till ett fast pris och en fast
tidsplan. Enligt beslutet tillföll uppdraget ett
konsortium bestående av svenska Skanska och
brittiska Innisfree, som tillsammans bildar
projektbolaget SZedish Hospital Partners A%
som ansvarar för uppförandet och förvaltandet av sjukhusanläggningen fram till år 2040.
90
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
Projektbolagets samarbetspartner för leveranser av sjukhusets alla servicefunktioner är
företaget &oor Service Management. Ett
uppdrag som innefattar administrativa
förvaltningstjänster, drift och underhåll av
byggnader, lokaler och parker, 99S, styr- och
övervakningssystem, lokalvård, personalmatsalar, energitjänster, transportssystem, de
kommersiella ytorna i sjukhuset, patienthotellet, konferensservice och helpdesk med mera.
En av de unika effekterna av NKS-upphandlingen
har varit att serviceleverantören &oor redan från
början har varit inkopplad i projektet och på så
sätt kunnat vara delaktig i den faktiska utformningen av de miljöer och funktioner i sjukhuset
som företaget kommer att ha ansvar för.
Driftsäkerhet
En annan generell aspekt av OPS-upphandlingar när det gäller drift och underhåll är att
det ¿nns starka ekonomiska incitament för
leverantören att verkligen hålla det som utlovas
i avtalet. Redan innan ett OPS-avtal tecknas
görs en sammanställning av vad olika driftproblem kommer att kosta leverantören. Om
driften inte sköts tillfredsställande kommer den
hyra (vederlag) som beställaren betalar under
driftsperioden, i NKS fall 30 år, att reduceras.
Om exempelvis en vattenledning läcker i ett
vårdrum och detta får konsekvensen för
användningen av rummet dras en summa av
från hyran. På så sätt medför OPS att leverantören är väldigt mån om att det är ´noll fel´ i
anläggningen och, om ett fel skulle uppstå, att
det snabbt åtgärdas.
Finansiering och lån
För att ¿nansiera ett stort infrastrukturprojekt
måste det företag eller konsortium som vunnit
avtalet själva låna pengar till byggnationen.
Detta är en aspekt av OPS-upphandlingar som
ibland kritiseras. Finansieringskostnaderna
för en OPS ligger generellt sett högre än vid
traditionella upphandlingar. Detta beror på
att de som lånar ut pengar direkt till projektet
också bär risker kopplade till projektet medan
dessa risker bärs av skattebetalarna vid en
traditionell upphandling. Samtidigt visar
erfarenheten från England att OPS-projekt
betydligt oftare klarar uppsatta tidsplaner och
budgetar än vanliga infrastrukturprojekt.
Så fungerar OPS
Grunden i en OPS är densamma som i en
vanlig ”funktionsentreprenad” det vill säga ett
långsiktigt avtal mellan ett privat företag och
till exempel en kommun. Ett exempel: en
kommun önskar bygga en ny motorväg.
OPS-upphandling innebär att det företaget
som upphandlas inte bara ansvarar för
byggandet av vägen utan även för finansieringen av projektet. Beställaren, i det här fallet
kommunen, börjar inte betala för motorvägen
förrän den är klar.
Vid OPS-upphandling sker betalning i form av
delbetalning under en längre period. En
återbetalningsperiod som kan betraktas som
en slags ”garantitid”. För exemplet med
motorvägen kanske en 20-årsperiod blir
aktuell, under vilken kommunen betalar en
månatlig eller årlig hyra.
Först när perioden har löpt ut har leverantören fått hela sin investering återbetald. En
modell som innebär att leverantören har
ansvar för att den levererade tjänsten/
produkten, i det här fallet motorvägen,
fungerar under hela perioden. Om problem
uppstår som gör vägen mindre funktionell
görs förutbestämda avdrag på vederlaget.
Bilden visar konstruktionen för NKS
OPS-avtal.
Ägare av fastigheten
Stockholms läns landsting
Ägare
Skanska
Innisfree
Servicetjänster
Byggföretag
Coor Service Management
Skanska
Healthcare
Beställare
Projektbolag
Banker
Stockholm läns landsting
Nya Karolinska Solna
Swedish
Hospital
Partners
EIB, NIB,
privata
Pengar
Service
Arkitekt
WhiteTengbomTeam
Det finns starka ekonomiska
incitament för att en OPSleverantör ska leverera de
tjänster som utlovats i avtalet
på tid och med rätt kvalitet.
Om driften inte sköts tillfredsställande görs avdrag på den
hyra – vederlaget – som
beställaren betalar regelbundet
under avtalsperioden.
Avtal, upphandlingar och processer
Kapitel 8
91
Framtidens IT
på NKS
När Nya Karolinska Solna slår upp sina
portar kommer det att bli Sveriges
första sjukhus med en gemensam
informations- och kommunikationsstruktur, IKT, för allt som sker i sjukhuset. Det vill säga ett enda sammanbundet multifunktionellt nätverk.
En lösning som kommer att förenkla
intern och extern kommunikation,
journalhantering, bildöverföring och
alla former av informationssökning.
D
atoriseringen av svensk sjukvård
har inte varit någon framgångssaga. Processen startade sent i
jämförelse med hos andra samhällsinstitutioner och företag och har sedan
´dag ett´ inneburit utmaningar när det gäller
att skapa system som klarar av säkerhet och
kompatibilitet på ett tillfredsställande sätt.
Nätverk inom sjukvården måste kunna
skydda sekretessbelagd information samtidigt som bilder och stora informationsmängder måste kunna skickas inom och utom
sjukhuset. Många som arbetar i sjukvården
upplever att dagens IT-lösningar är krångliga
och tidskrävande, och att de har gjort
vårdarbetet ineffektivt snarare än effektivt i
jämförelse med hur det var under ´pappersåldern´.
8pphandlingen av IKTlösningar på NKS avser
trådbundna och trådlösa nät
samt hårdvara – datorer,
handdatorer och servrar,
men inte system- och
programupphandling.
IKT betyder ”Informationsoch kommunikationsteknologi”, ibland kallat för ICT –
Information Communication
Technology.
92
Ibland används olika nätverkslösningar och
ett stort antal programvaror inom ett och
samma sjukhus. En klinik kan ha en IT-lösning medan grannkliniken har en annan. En
struktur som skapar problem i kommunikationen mellan avdelningarna, men framförallt
mellan olika sjukhus och andra vårdgivare.
En komplicerande faktor är att yrkesgrupperna i sjukvården ofta ställer olika krav vad
gäller IT. Forskarna har behov av att kunna
skicka stora datamängder, till exempel med
patienters genpro¿l. Studenter vill ha tillång
till snabba och trygga nät för att söka litteratur
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
på internet. Sjuksköterskor och läkare
eftersträvar snabba och säkra journalöverföringar och tillgång till viktig dokumentation
om patienterna.
Skillnaderna i olika IT-lösningars kapacitet
och säkerhetssystem, och deras oförmåga att
´tala med´ varandra, kan ibland leda till att
information förvanskas. Storleken på informationsmängderna kan också leda till att system
hänger sig. 9irus är en annan hotfull besökare,
inte bara i sjukhusets vårdlokaler utan också i
näten och datorerna.
IT 3.0
Det som nu sker i planeringen av det nya
universitetssjukhuset är att positionerna
Àyttas fram, inte ett steg utan Àera, när det
gäller IKT – informations- och kommunikationsteknologi. Om digitaliseringen av
sjukvården hittills har legat ett steg efter är
ambitionen på NKS att försöka gå från sist i
ledet till främst. Noggranna undersökningar
av hur kravbilden ser ut inom sjukhuset
kommer att resultera i en nätlösning som
tillgodoser alla yrkesgruppers önskemål.
Näten kommer att vara av absolut senaste
snitt för att i teknisk mening ligga steget före,
så att sjukhuset är väl förberett för morgondagens digitala informationsöverföring.
På NKS erbjuds en unik möjlighet att börja
från början, inte enbart när det gäller de
faktiska byggnaderna, utan också när det
gäller infrastrukturen för IKT. Genom att
bygga in ¿beroptik, sändare, mottagare,
kablar, antenner och annan utrustning i tak
och väggar kan alla ytor inom NKS bli täckta
och mobiliteten för patienter, personal,
forskare och studenter bli total.
Större delen av nätverkslösningarna på det
nya universitetssjukhuset kommer att vara
trådlösa och i den mån de inte är det kommer
¿beroptik att användas. Nätet kommer att
sträcka sig över hela campus, även till KI på
andra sidan Solnavägen. Målet är att inga
´döda zoner´ ska ¿nnas.
sjukhuset och KI kan erbjudas en funktion så
att de når sin mejl och databaser via en pc och
slipper vara uppkopplade på två olika nät.
Säkerheten främst
De nya näten kommer givetvis att kunna
användas för kommunikation med andra
sjukhus och forskningssäten, i Sverige och
i andra delar av världen. Telemedicin är en
viktig del av framtidens högspecialiserade
sjukvård när vårdpersonal behöver kommunicera med experter i andra städer och länder,
i realtid. Näten kommer också att tillåta nya
videokonferenslösningar där uppkopplingen
blir betydligt enklare än idag. /okaler avsedda
för videokonferenser ¿nns på många håll runt
om i det nya universitetssjukhuset.
Det nya med nätverken som skapas på NKS är
att säkerheten inte uppnås med hjälp av
programvaror utan byggs in i näten. Näten
kommer att vara segmenterade vilket innebär
att det ¿nns Àera virtuella segment eller
´kanaler´ i näten avsedda för olika ändamål.
På så sätt kan en forskare med sin personliga
dator vara ute och surfa med hjälp av sjukhusets trådlösa nät, utan att komma i närheten
av patientinformationen som ligger skyddade i
andra segment.
En annan viktig aspekt av IKT-säkerheten
på NKS är att det kommer att ¿nnas Àera
datahallar. All medicinsk information, bilder
och dokumentation kommer att vara lagrad på
Àera ställen. På så vis uppnås redundans, det
vill säga Àöde från två håll. Om information
inte kommer som den ska från ett håll,
kommer den att bli tillgänglig från ett annat.
Med hjälp av särskilda nav i näten, hubbar,
och smarta processorer kommer de olika
typerna av information att Àöda parallellt men
utan att någonsin beblandas.
Medicintekniken på det nya sjukhuset
kommer att använda sig av de nya näten.
Så småningom när ny teknik har utvecklats
kommer utrustningarna också att kunna
använda de trådlösa näten. En trend inom
medicintekniken är den så kallade ´miniatyriseringen´ vilket innebär att utrustningar
som idag är stora och utrymmeskrävande i
framtiden kommer att bli betydligt mindre.
För den byggnadstekniska försörjningen av
NKS byggs ett särskilt nät av Skanska.
Smidigare kommunikation
IKT-systemet på NKS kommer att förenkla
kommunikationen inom och utom sjukhuset.
Till exempel kan två kirurger diskutera en bild
över en terminal eller ´handdator´, som ett
slags internt Skype där ingenting av det
kirurgerna diskuterar, ritar i bilden eller
skriver lagras. En meddelandefunktion som
kan liknas vid ett ´arbetsminne´. Så fort datorskärmen släcks är informationen borta såvida
kirurgerna inte själva väljer att spara den
bearbetade bilden.
bven för forskarna kommer de nya näten att
innebära fördelar. Forskare som rör sig mellan
Avtal, upphandlingar och processer
Kapitel 8
93
Tidplan för IKT-upphandlingen
September Utannonsering av prekvalificering
till upphandling. NKS
väljer ut de aktörer som
går vidare.
2011
Februari/mars
Inlämning av
anbud från
företagen.
Tre månader innan
NKS öppnar kommer
alla system och
nätverk att vara
noggrant testade.
November De utvalda
företagen får mer
detaljerad kravspecifikation att arbeta
vidare med.
2012
Mars–juni
Förhandlingar
mellan NKS och
de offererande
företagen.
2016
Juni–september NKS
meddelar vem som vunnit
IKT-upphandlingen. Uppdraget kommer att innefatta ett driftavtal på sju år.
Snabbare information
Idag kan det ta flera minuter innan
vårdpersonal kan logga in och få upp
rätt dokument i en sjukhusdator. På
NKS kommer detta att ske på ett par
sekunder. Dessutom kommer så
kallad ”autentisering” att bli möjlig.
Tack vare inbyggda antenner i
dörrkarmar, sändare och fiberoptik i
taken och sökningsbara mobiler som
varje anställd har tillgång till,
kommer datorer inne i vårdrummen
direkt att öppna de profilsidor som
i^aaZmZbeZaa~`VgZ7dX]h_j`h`ŽiZg"
ska A har tillgång till i samma
ögonblick som de går in i ett
vårdrum.
94
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
IKT för patienten
Informations- och kommunikationslösningarna på NKS kommer att innebära möjligheter även för patienten. I varje vårdrum
kommer datorskärmar att finnas. Patienten
kan då diskutera sin journal och sina bilder
tillsammans med vårdgivaren, men också
göra bankaffärer, mejla eller spela spel.
Vårdrummet har också en större bildskärm
[ŽgÄabdX]IKZaaZghi^aaW^aYZg!i^aaZmZbeZaZii
artotek där patienten kan välja bildkonst.
Mobila hjälpmedel
På NKS kommer det att finnas olika tekniska
hjälpmedel för att göra personalens arbete
enklare, effektivare och säkrare. IKT-lösningarna tillsammans med olika verktyg – varianter av läsplattor, smartphones och andra
mobila enheter – kommer att tillåta personalen att ha ständig tillgång till information,
när det behövs och där det behövs.
Dessutom kommer nätverksstrukturen vara
konstruerad på ett sådant sätt att lösningarna blir säkra, utan risk för virus, intrång
eller annat som gör att information
försvinner eller får datorer att strejka.
Avtal, upphandlingar och processer
Kapitel 8
95
Modern och enhetlig
medicinteknik
Utvecklingen inom området medicinteknik går framåt med stormsteg. Allt
talar för att framtidens högspecialiserade vård kommer att bli än mer
teknikinriktad än dagens. Det gäller
inte minst utrustningar inom bild och
funktion som i det nya universitetssjukhuset kommer att finnas utplacerade
på många ställen där behovet finns för
diagnosverktygen.
I
de Àesta svenska sjukhus ¿nns en
differentierad maskinpark med gammal
och ny utrustning i en salig blandning.
Maskiner och utrustningar som på grund
av sina olika åldrar och märken inte alltid
arbetar ihop på ett önskvärt sätt.
%egreppet kompatibilitet, det vill säga hur en
medicinteknisk apparat kommunicerar med
en annan, är en extremt viktig aspekt av säkerhet inom sjukvården där exempelvis ett
övervakningssystem måste kunna kopplas
ihop med annan utrustning för att säkerställa
en patients liv och hälsa. På NKS, som byggs
för att fungera som ett högspecialiserat
sjukhus i många år framöver, ¿nns en hög
andel avancerad medicinteknik där utrustningarnas kompabilitet är ett måste.
En annan utmaning på svenska sjukhus är att
avdelningar ofta har sin egen utrustning, som
sällan nyttjas av andra avdelningar, trots att
det skulle kunna vara praktiskt genomförbart
för att minska köer eller på andra sätt bidra
till en effektivare vård.
Många synergier
På NKS planeras en unik upphandling där
merparten av all medicinteknik kommer att
nyanskaffas. Det ger stora möjligheter, inte
bara för att man därigenom får tillgång till den
senaste moderna och samtidigt beprövade och
kompatibla tekniken, utan också för att det
går hand i hand med den organisationsmodell
som NKS är uppbyggt kring.
96
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
Genom att granska behoven ur ett större
perspektiv, inte bara ´klinikvis´, ¿nns vinster
att göra. Det tematiska arbetssättet bygger på
ett synsätt om att sjukhuset är en enhet. På
NKS arbetar personalen ihop över professionsoch disciplingränserna – till förmån för
patienten. Om man till detta lägger en enhetlig
maskinpark, där personalen känner igen
tekniken oavsett de arbetar på trauma eller
neuro, kan synergierna bli många. br det fullt
på en röntgenenhet ska förutsättningarna
¿nnas för att använda en annan.
En modern och enhetlig medicinteknisk
utrustning kommer också att innebära
fördelar för den kliniska forskningen. 9alet av
utrustning kommer att kunna samordna och
binda samman NKS och KI. Forskarnas arbete
underlättas av att även de känner sig hemma
i medicintekniken när de kommer ut i vårdmiljöerna, och man tillvaratar kraven mellan
gränssnitten i forskning och klinisk verksamhet redan från början.
Målbild medicinteknik
Bäst i klassen – och i världen. NKS kommer
att erbjuda högspecialiserad sjukvård lokalt,
regionalt och nationellt, och dessutom vara
ett centrum för klinisk forskning och
utbildning med ambitionen att bli världsledande. Detta medför höga krav på medicintekniken.
Det bästa och senaste, med lång livslängd.
De produkterna som kommer att väljas ut
till NKS kommer att vara sådana som ligger i
den absoluta framkanten vad gäller kvalitet
och innovation. NKS ska vara ett högspecialiserat, toppmodernt sjukhus i många
decennier framåt.
Kommunikation och kompabilitet. Att
utrusta ett sjukhus med stora mängder
medicinteknik vid ett och samma tillfälle ger
en sällsynt möjlighet att välja utrustningar
som är systemanpassade, moderna och
kompatibla med varandra.
Utspritt och nära. NKS organisation bygger
på att medicintekniken ska finnas där den
behövs, nära patienten och personalen.
7^aY"dX][jc`i^dchkZg`hVb]Zi!ŽkZgkV`c^c\hutrustning och annan medicinteknisk
utrustning kommer att finnas på många
håll i sjukhuset.
Avtal, upphandlingar och processer
Kapitel 8
97
Fördjupning: Avtal, upphandlingar och processer
Komplext projekt i
flera faser
Nya Karolinska Solna är ett komplext och omfattande projekt som
pågår under minst tio år. Under
perioden genomgår projektet ett
antal faser där ledningen och
organiserandet av arbetet naturligt övergår i nya former.
Nya Karolinska Solna-projektet
startade i praktiken i och med
landstingsfullmäktiges beslut 2005
att låta genomföra en formgivningstävling om det nya universitetssjukhuset. Denna genomfördes
av ett projektkontor vid landstingets fastighetsbolag /ocum, och
beslut fattades av en politiskt sammansatt jury.
Därefter tog arbetet fart som ett
samarbetsprojekt mellan landstingsstyrelsens förvaltning (/Sf) och
/ocum. Professor /ennart Persson
rekryterades som chef (programdirektör) för projektet och han rekryterade i sin tur sjuksköterskor, läkare,
ekonomer, ingenjörer med Àera till
det nyinrättade projektkontoret.
Uppdraget från den politiska
majoriteten och landstingsdirektören till NKS projektkontor var
att ta fram förslag på ett helt
nytt och modernt universitetssjukhus, med avseende både
på vårdverksamhetens innehåll
och utformningdesign av sjukhusanläggningen samt strategier
för IT-infrastruktur och medicinsk teknik.
Arbetet bedrevs under 200–2008
i en ÀH[LEHORFKPXOWLSURIHVVLRnell process i form av idégrupper,
98
Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer
som bland annat genomförde en rad
Zorkshops med inbjudna från
vården, främst på Karolinska Universitetssjukhuset samt forskare vid
KI, samt arkitekter och tekniska
konsulter. Resultatet samlades i det
projektprogram som låg till grund
för fullmäktiges beslut i april 2008
att uppföra NKS.
I samband med detta beslutade
fullmäktige även att den 1 maj
2008 inrätta den nya NKS-förvaltningen. Förvaltningens uppdrag
var detsamma som tidigare för
programkontoret nämligen att
planera och genomföra uppförandet av ett nytt universitetssjukhus.
Till uppdraget fogades också att
genomföra en OPS-upphandling (Offentlig Privat Samverkan)
av byggande, ¿nansiering och drift
av den nya sjukhusfastigheten.
NKS-förvaltningen har varit direkt
underställd landstingsstyrelsens
FoUU-utskott sedermera NKSberedning, och har där löpande
(månadsvis) rapporterat status
samt fört upp större frågor för
beslut. NKS-förvaltningen har
med denna beslutshierarki haft en
jämförelsevis självständig ställning visavi andra förvaltningar och
verksamheter i landstinget.
Operativ ledning
NKS-förvaltningens
ledningsgrupp, bestående av förvaltningschef, administrativ direktör, vårddirektör, teknisk direktör och
kommunikationschef, samt i perioder med tillskott av ytterligare
chefer inom förvaltningen, har
löpande fattat operativa beslut.
Större övergripande beslut som
föranlett särskilda tjänsteutlåtan-
den, har beslutats av FoUUutskottet, landstingsstyrelsen eller
landstingsfullmäktige.
NKS-förvaltningen har varit uppbyggd som en linjeorganisation
med fyra, senare tre, avdelningar:
vårdverksamhet, administration,
kommunikation
samt
teknik
(inkorporerades i administrativa
avdelningen i december 2010), i
matris med tio huvudprojekt. I förvaltningen har ingått ett 30-tal
medarbetare med en mix av kompetenser och yrken – läkare, sjuksköterskor, civilingenjörer, miljövetare, ekonomer, statsvetare,
kommunikatörer, jurist, och administratörer. Flertalet har arbetat
som projektledare i någon form för
de många huvudprojekt och delprojekt som ingått i det övergripande NKS-projektet.
Förankrade beslut
<tterligare cirka 1 700 personer,
främst inom vården vid Karolinska Universitetssjukhuset och
andra delar inom Stockholms läns
landsting till exempel /ocum,
samt vid olika konsultföretag,
bland annat arkitekter, tekniska
konsulter och jurister, har på
olika sätt varit knutna till projektets många olika arbets- och referensgrupper som ingått i något av
de tio huvudprojekten, inkluderat
OPS-upphandlingen.
Som egen förvaltning i Stockholms
läns landsting har NKS-förvaltningen också haft en facklig samverkansgrupp. Avrapportering av projektet har också skett i central samverkansgrupp samt i en facklig
störningsgrupp med inriktning på
byggets påverkan på Karolinskas
närliggande verksamheter. Representanter för fackliga organisationer samt patient- och handikapporganisationer har också
deltagit aktivt i Àera olika projektgrupper.
Huvudprojektet 9erksamhetens innehåll lade fram ett första konceptuellt förslag till övergripande verksamhetsinnehåll, som var bilaga till
landstingsfullmäktiges beslut den 4
maj 2010. NKS-förvaltningen tog
fram NKS-rapportens mål och verksamhetsinriktning i mars 2011, som
också den låg som bilaga i fullmäktiges beslut om framtidens sjukvård i
juni 2011.
Förändrad styrning
/andstingsfullmäktige
beslutade
den 15 juni 2011, i samband med
beslut om framtidens sjukvård i
S//, om förändrade ansvarsförhållanden för NKS med följande att-satser:
‡ att styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset ansvarar för
NKS och implementeringen av
verksamheten från 2012.
‡ att landstingsstyrelsens ansvar
kvarstår för byggnationen av NKS
inkluderande nödvändiga upphandlingar som krävs för färdigställandet av byggnaden, anskaffande av teknisk utrustning och
inventarier.
‡ att uppdra åt landstingsstyrelsen
att utarbeta förslag till ägardirektiv för Karolinska Universitetssjukhuset med beaktande av styrelsens ansvar för NKS från 2012
för beslut i landstingsfullmäktige.
‡ att uppdra åt landstingsstyrelsen
att föreslå ändringar i reglementet för landstingsstyrelsen och
Karolinska Universitetssjukhuset
med beaktande av det förändrade
ansvaret för NKS från 2012 för
beslut i landstingsfullmäktige.
‡ att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om
vårdavtal för Karolinska Universitetssjukhuset med beaktande av
ansvaret för NKS.
NKS-förvaltningen upphör som
egen förvaltning från 2012 och
ansvaret för projektet fördelas
mellan landstingsstyrelsens förvaltning och Karolinska Universitetssjukhuset.
Projektarbetet har skett i flera faser i ett mycket stort antal arbetsgrupper under åren 2006–2011.
Avtal, upphandlingar och processer
Kapitel 8
99
Referenser
I kronologisk ordning
1. Regionvårdsutredningen, 1958 (SOU 1958:6)
2. Regionsjukvårdsutredningen, 1974 (S 1974:07)
3. Jim Collins, From Good to Great, 2001
4. Det robusta sjukhuset, Socialstyrelsen, november 2002
5. SNUS-utredningen, Sveriges nya universitetssjukhus, Stockholms läns
landsting (SLL) 2002-11-15
6. Högspecialiserad sjukvård, kartläggning och förslag, Socialdepartementet
2003 (DS 2003:56)
7. 3S-utredningen, delrapport Det nya universitetssjukhuset och den framtida
akutvårdsstrukturen, SLL 2004-04-01
8. 3S-utredningen, slutrapport, SLL 2004-09-28 (LS 0409-1729)
9. Karolinska Institutet – Från mål till handling, 2005 http://ki.se
10. Framtida kapacitet och utformning av operationssalar vid akutsjukhusen,
SLL 2006-06-16
11. Barnutredning, Strategigruppen avseende barnsjukvården och den nya
universitetssjukhusbyggnaden, SLL 2005-03-21
12. Laboratoriemedicinsk verksamhet vid Karolinska Solna i perspektiv nytt
sjukhus 2012. Utredningsrapport, SLL 2005-05-01
13. Formgivningstävling Tävlingsinformation, SLL maj 2005
14. Formgivningstävling Tävlingsprogram, SLL november 2005
15. Formgivningstävling Tävlingsresultat, SLL augusti 2006 (LS 0608-1486)
16. Uppdragsramar för projektprogram, SLL 2006-12-21
31. Utvärdering om alternativa lösningar för drift och finansiering, Öhrlings
PriceWaterhousCoopers, 2007-10-12
32. Utvärdering av OPS som genomförande- och finansieringsform för NKS,
Ernst&Young, 2008-03-28
33. A Review of the Literature on Evidence Based Design, 2008 –
prof Roger Ulrich med flera http://edinnovation.com.au
34. Det robusta sjukhuset, Krisberedskapsmyndigheten, KBM, 2008:2
35. Projektramar Nya Karolinska Solna, NKS-förvaltningen, SLL augusti 2008
36. Informationspromemoria OPS-upphandling, NKS-förvaltningen, SLL
oktober 2008
37. Långtidsutredningen, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning
(Arthur D Little), SLL 2009-03-17 (HSN 0710-1625)
38. En nationell cancerstrategi för framtiden, SOU 2009:11
39. Förslag Koncept Verksamhetsinnehåll Nya Karolinska Solna
Universitetssjukhus, NKS-förvaltningen, SLL 2009-05-29 (LS 0906-0489)
40. NKS-rapport – Beskrivning av OPS-upphandling, maj 2010
www.nyakarolinskasolna.se/Bakgrund/OPS-upphandlingen
41. Offentlig-privat samverkan Nya Karolinska Solna, revisionsrapport
Landstingsrevisorerna 10/2010, SLL (RK 200911-0099)
17. Landstingets kostförsörjning, SLL december 2006 (LS 0602-0297)
42. Nya Karolinska Solna – Mål och verksamhetsinriktning, NKS-förvaltningen
rapport mars 2011, SLL (LS 1103-0541)
18. Befolkningsprognos i Stockholms län 2007-2025, Regionplane- och
trafikkontoret, SLL 2007
43. Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Hälso- och sjukvårdsnämndens
förvaltning, SLL (HSN 0910-1366; LS 1104-0624)
19. Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2007-2025, Regionplane- och
trafikkontoret SLL 2007
44. Stockholms Medicinska Råd, SLL Årsrapporter 2009-2011
http://www.vardsamordning.sll.se/sv/Publikationer/
20. Miljö steg 5, Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting
2007-2011
45. Cleveland Clinic, Annual Report 2010 http://my.clevelandclinic.org
21. FÖP, Miljökonsekvensbeskrivning, SLL 2007-05-14
22. Strategisk miljöbedömning NKS, SLL 2007-10-29
47. Förfrågningsunderlag OPS-upphandling av Nya Karolinska Solna,
NKS-förvaltningen, SLL 2009
23. Karolinska 2011, Strategisk plan för ett av Europas bästa universitetssjukhus
48. Projektavtal Stockholms läns landsting – Swedish Hospital Partners,
NKS-förvaltningen juni 2010, SLL (Del 1-4 med bilagor)
24. Karolinska Universitetssjukhuset, Verksamhetsplaner, 2007-2011
49. Infection Acquisition Following Intensive Care Unit Room Privatization.
Telsch et al; Arch Intern Mec, vol 171, Jan 2011
25. Framtidens logistik, slutrapport, SLL 2007-07-20
26. Konsten i NKS, utredning, SLL 2007-10-30
27. Vision 2025 Karolinska/Norra station www.stockholmsciencecity.com
28. Projektprogram Nya Karolinska Solna, SLL november 2007
29. Intervensjonssenteret ved Rigshospitalet – prof Erik Fosse 2007
http://www.ivs.no/
100
30. En genomlysning av verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset,
McKinsey&Company, oktober 2007
http://patientdatajuridik.files.wordpress.com
Referenser
46. Konstprogram för Nya Karolinska Solna, NKS, SLL (KUN 431/2007)
50. Exposure to hospital roommates as a riskfactor for health care-associated infection. Hamet et al; Am J Infect Control 2010; 38: 171-181
51. Byggritningar, 1:500, 1:200, 1:50 (NKS-projektet, Skanska)
52. Locum konceptprogram för nybyggnad inom SLL, juni 2009
53. Öppna jämförelser, Socialstyrelsen