Transcript Årsredovisning 2013 print - Nämnden för hemslöjdsfrågor

Årsredovisning
2013
TÄLJA MOT TUMMEN
SAXGREPPET
TÄLJA MOT SIG
KORSLAGDA TUMGREPPET
KONSERVÖPPNARGREPPET
TUMGREPPET
ARMBÅGSGREPPET
IL LUS T R AT I O NER: K A L L E FOR SS
SKRÅGREPPET
2
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
Innehåll
Detta är Nämnden för hemslöjdsfrågor
4
Året i korthet
4
Ordförande har ordet
5
Kanslichefen har ordet
6
Återrapportering6
Barn och unga
7
Hållbar utveckling
11
Slöjd som näringsgren
12
Det immateriella kulturarvet
15
Internationell och interkulturell slöjd
16
Forskning och kunskapsutveckling
18
Kommunikation 20
Samverkan22
Uppdrag23
Främjande av hemslöjd
24
Nämnden för hemslöjdsfrågor och kansli
32
Ekonomisk redovisning
34
Underskrift av årsredovisning
36
Produktion: Nämnden för hemslöjdsfrågor
Text: Walkietalkie
Foto där ej annat anges: Ulf Huett Nilsson
Illustrationer omslagets insidor: Kalle Forss
Grafisk form: Typisk Form designbyrå
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
3
Detta är
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Vantar och grytlappar, broderade gympaskor, smörknivar
och dalahästar. Vad är egentligen hemslöjd? Stickgraffiti
eller näverflätning, täljning eller plastpyssel? Allt det och
mycket mer. Hemslöjd är ett brett begrepp, en traditionell
och nyskapande rörelse som är både lokal och global.
I Nationalencyklopedin definieras hemslöjd som
”tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap,
på landsbygden utförd i hemmet för eget behov”.
Men idag rymmer hemslöjdsbegreppet betydligt
Året i korthet
10 regioner/län
har fått besök av NFH under
året. Då träffas regionala
tjänstemän, hemslöjdskonsulenter och föreningsliv
för att prata om hur arbetet
med slöjden på bästa sätt
kan bedrivas.
mer än så, och involverar såväl företagande som
den internationella Gör det själv-vågen. I Sverige
har hemslöjdsrörelsen djupa rötter och här finns ett
myller av aktörer – från enskilda slöjdare och hemslöjdsföreningar till slöjdklubbar, entreprenörer,
museer och craftivister. De förenas av skaparlust
och viljan att göra saker med händerna. Det ökande
intresset för återbruk och hållbar utveckling ökar
också intresset för hantverk och lokal produktion.
Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, är en
statlig myndighet under Kulturdepartementet.
Vår uppgift är att främja hemslöjd i hela Sverige.
Hemslöjdens samlingars databas består av
45 286
objekt
Under år 2013
har 297 företag
ingått i aktiviteter
kopplade till NFHs
näringsprojekt
som under 2013 har flyttats till PrimusNett.
Under 2014 hittar du samlingarna på
www.digitaltmuseum.se.
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
TTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDR
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Nämnden har fått fyra nya ledamöter under året:
Anneli Palmsköld
Annica Kvint
Love Jönsson
Zandra Ahl
4
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
53
hemslöjdskonsulenter arbetar
regionalt med hemslöjd.
Vi planerar, driver och följer upp aktiviteter med
såväl kulturella som ekonomiska perspektiv. För
oss är mångfalden viktig: En del i offentlig regi, en
i form av idéburet arbete och en del som producerande näringsverksamhet. Vi ser möjligheter i att
utveckla slöjden utifrån många olika infallsvinklar
och i samarbete med andra. Genom NFH ska både
särarten och komplexiteten säkras.
En viktig del av vårt arbete är information,
utbildning och samordning för ett 60-tal hemslöjdskonsulenter som arbetar regionalt eller som
rikskonsulenter inom olika specialområden.
Hemslöjdskonsulenterna arbetar med både fritidsslöjdare och yrkesverksamma slöjdare och konsthantverkare. De förmedlar kunskap om material,
redskap och slöjdtekniker och verkar för att slöjden
ska leva vidare och utvecklas både som kulturyttring och som näringsgren. NFH fördelar också
statligt stöd i form av projektmedel till hemslöjdsverksamhet över hela landet. Vi bidrar till kvalitetsoch kunskapsutveckling samt står för omvärldsbevakning genom kontakter och gränsöverskridande
samverkan med andra politikområden.
Crowdfunding via Kickstarter gav
2 700
Det har varit över
$ 13 575
– drygt 100 000 kr, till filmen om
slöjdaren Wille Sundqvist. NFH har
också varit med och stöttat filmen
med projektbidrag.
visningar av Slöjdarens företagsguide
på NFHs webb under 8 månader år 2013
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
RATRETTON • 2013 • TJUGOHUNDRATRETTON • 2013 • TJUGOH
0,9
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Antalet besök på 365slojd.se under 2013
689 977
procent av medlen i Samverkansmodellen
går till hemslöjdsverksamhet. De övriga
sex områdena är teater, dans & musik 77,3,
Museer 15,1, Bibliotek 2,2, Konst- och kulturfrämjande 2,7, Arkiv 0,7, och Film 1,0 procent.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
5
Ordförande
har ordet
slöjden fortsätter att ge mening, innehåll och
glädje till många, många människor. Även 2013
var ett år då slöjden i alla dess former spritts och
utvecklats. Takten har måhända avtagit en smula
sedan det fantastiska jubileumsåret 2012, men de
tusentals nya människor som närmar sig slöjden
blir inte besvikna, tvärtom. Det egna skapandet,
kvaliteten i bruksföremålen, ansvaret för en hållbar
utveckling, barn- och ungas tillgång till kultur,
vägar till utkomst, globalt perspektiv – allt finns
inom slöjden.
En grundpelare i slöjdens utveckling är föreningslivet. Det är föreningarnas förtroendevalda
och de engagerade medlemmarna som är själva
kärnan i verksamheten och det är SHR – Sveriges
Hemslöjdsföreningars Riksförbund – som stöttar
6
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
och utvecklar föreningarnas arbete. Sammantaget
är slöjden ett utmärkt exempel på betydelsen av
det som idag kallas det civila samhället, och en
viktig del i den samverkan och regionalisering som
präglar dagens kulturpolitik. En omistlig tillgång i
utvecklingen av slöjden och slöjdens roll i de regionala kulturplanerna är landets hemslöjdskonsulenter. De har unika kunskaper genom sitt marknära
arbete med att stödja och stimulera näringsidkare,
föreningar och enskilda slöjdare.
Nämnden för hemslöjdsfrågors uppgift är att
främja utvecklingen av slöjden genom att göra strategiska insatser och svara för nationell samordning.
Under 2013 har förutom fokus på barn och unga,
näringsfrågorna varit i centrum. Med särskilda
resurser från Tillväxtverket och Jordbruksverket
har slöjdare i hela landet fått stöd och hjälp med att
bli bättre entreprenörer och att leva på sin slöjd.
Satsningen ligger helt i linje med slöjdens karaktär
av att förena kultur och näring via handens skapande. Det är ingen tillfällighet att Nämnden för
hemslöjdsfrågor lyder under Kulturdepartementet
och är inhyrt hos Tillväxtverket, som i sin tur lyder
under Näringsdepartementet.
Under 2013 har också tillgängligheten till hem­
slöjdens samlingar ökat framgångsrikt. Genom
fruktbart samarbete med SHR och med medel som
Wallenbergstiftelserna tidigt ställt till förfogande,
har digitaliseringen av material från museer och
föreningar runt om i landet nu samlats i ett digitalt
arkiv med över 45 000 objekt. Digitaliseringen och
uppbyggnaden av databasen fortgår, men den är
redan nu fullt tillgänglig på nätet genom www.
digitaltmuseum.se.
Arbetet inom en av Sveriges minsta myndigheter fortsätter med full kraft. Jag gläder mig åt ett
kompetent och engagerat kansli, en vital nämnd
och ett gott samarbete med hemslöjdskonsulenter,
myndigheter och organisationer i det civila samhället – i Sverige och internationellt.
Bo-Erik Gyberg, ordförande
Kanslichefen
har ordet
nfhs årsredovisning har tidigare år liksom i år
redovisat myndighetens arbete men också till stor
del utgjort en återrapportering av det regionala
hemslöjdsarbetet. I år är första året som NFH inte
rapporterar det regionala arbetet. Statens kulturråd har ansvaret för såväl kvantitativ som kvalitativ
återrapportering av den regionala hemslöjdsverksamheten som ingår i Samverkansmodellen. Som
sakkunniga granskar NFH den regionala återrapporteringen. Detta innebär att denna årsredovisning omfattar myndighetens eget arbete
och uppdrag, Svenska Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbunds verksamhet, de fem rikskonsulenternas arbete och det regionala hemslöjdsarbetet i
Stockholm.
NFH har ännu inte fullt ut arbetat fram en
handlingsplan för myndighetens kvalitetsarbete och
definierat de kvalitativa aspekterna och kriterierna
för bra kvalitet inom de olika verksamhetsområdena.
I och med det förändrade sättet att arbeta med
årsredovisningen som i högre grad speglar myndighetens arbete är det viktigt att ta fram kvalitativa
aspekter av arbetsinsatserna som mäts över tid. Det
är också viktigt för myndigheten att föra detta arbete vidare till de mottagare av stöd som myndigheten följer upp.
Hemslöjdens bidrag till Kulturhuvudstadsåret
Umeå 2014 känns framåtsyftande och prövar nya
vägar. Utställningen på Västerbottens museum
riktar sig till målgruppen ”unga vuxna” och skapas
av curatorn Aia Jüdes som beställt nya föremål av
skickliga slöjdare. Aia har arbetat tillsammans med
hemslöjdskonsulenterna i de fyra norrlänen. Otto
von Busch leder projektet Sloydify society som handlar om att föra ut slöjdkunskaperna i samhället,
kanske en slöjdverkstad på återvinningsstationen?
Arbetet med det immateriella kulturarvet och
den djupa kunskapen om material, tekniker och
traditioner under ledning av Institutet för språk
och folkminnen (ISOF) har avslutats i sin första fas
och noden för traditionell hantverkskunskap under
ledning av NFH har lämnat underlag till ISOF:s
slutrapport. Frågorna kring hur och av vem kunskapen om slöjden och hantverket skall hållas levande
är högst aktuella. NFH genomförde under året en
enkätundersökning bland landets hemslöjdskonsulenter i den frågan och svaren är inte entydiga.
Friedrike Roedenbeck, kanslichef
Återrapportering
Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, arbetar ifrån de nationella kulturpolitiska målen och regeringens kulturpolitiska
prioriteringar för mandatperioden. NFH verkar för att stärka
förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kultur- som ett närings- och hållbarhetsperspektiv och därmed
tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap,
formspråk, tradition och kvalitetstänkande.
Verksamhetens resultat för 2013 redovisas med utgångspunkt i de mål och återrapporteringskrav, krav på resultatredovisning och uppdrag som uttrycks i regleringsbrevet.
Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisar måluppfyllelse samt
en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten.
Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. i
förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, lyfter myndigheten fram de kvalitativa aspekterna
vid redovisningen av verksamhetens resultat. Utöver detta
redovisas resultatet i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion (2007:1193). Dessutom följer
resultatredovisningen den verksamhetsplan som beslutats
av NFH.
NFH betonar i resultatredovisningen förnyelsen och
utvecklingen av verksamheten samt uppmärksammar de
kvalitativa aspekterna både i arbetsprocessen och i resultatet
av gjorda insatser och i olika projekt. Hemslöjd är en oftast
deltagande kultur där barn och vuxna lär sig ny kunskap och
utvecklar traditioner. Det kan vara tids- och resurskrävande
processer vilket gör att antalet deltagare sällan kan jämföras
med åskådarkulturer som till exempel scenkonsten.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
7
Barn och unga
Slöjd för barn och unga är ett prioriterat område för
­Nämnden för hemslöjdsfrågor. Vi arbetar för att väcka
barns och ungas intresse för slöjd och deras möjligheter
att vara kreativa och uppleva skaparglädje.
FN:s barnkonvention är grunden för arbetet med
barn- och ungdomsverksamheten. Arbetet samordnas av en rikskonsulent i hemslöjd för barn och
unga. Omvärldsbevakning och kunskapsinsamling
ingår i uppdraget, liksom att vara igångsättare och
mentor för hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar över hela landet. Rikskonsulenten följer
också upp att barnperspektivet integreras inom
hemslöjden.
Strategi för långsiktighet
Rikskonsulenten följer i sitt arbete NFHs barn och
ungdomsstrategi för 2012–2014. Strategin för barn
och ungdomsverksamheten förtydligar målen, arbetsformerna och ansvarsfördelningen. Den pekar
ut prioriterade områden, inklusive statistikinsamling, samverkan med skolan, kompetensutveckling
för ledare samt forskning. Strategin har skapat ökad
skärpa och större långsiktighet i verksamheten.
Pedagogiskt förhållningssätt
NFH har under lång tid utvecklat ett pedagogiskt
förhållningssätt och en metod för estetiskt lärande.
Den så kallade slöjdcirkuspedagogiken används
idag i både skola och fritidsverksamhet. Fritidsakti­
viteten Slöjdklubben riktar sig till barn mellan 7
och 14 år.
För hemslöjdskonsulenterna i länen är barn- och
ungdomsverksamheten idag en naturlig och viktig
del av verksamheten.
Den pedagogiska verksamheten bygger på ett
samarbete mellan NFH och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR. Hemslöjdskonsulenterna uppskattar att ha ett pedagogiskt och
metodiskt koncept som fungerar i såväl mötet med
skolan som i nya samarbeten inom kultursamver-
8
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
kansmodellen. Slöjdcirkuspedagogiken är uppskattad och använd av många pedagoger. Den har
använts med framgång i verksamhet för barn med
annan etnisk bakgrund och barn med funktionsnedsättning samt i sammanhang som rör Skapande
skola.
I utvecklingen av den pedagogiska verksamheten spelar NFH en viktig roll. Rikskonsulenten
för barn och unga har bidragit till utveckling och
kvalitetssäkring av slöjdverksamheten för barn
och unga, i samarbete med SHR. Under året har
rikskonsulenten kartlagt nuläget inför en omarbetning av Slöjdklubbens hand­ledar­utbildning och
utbildningsmaterial. K
­ onsulen­ten har besökt olika
sorters slöjdnära barn- och ung­domsverksamheter
och fört dialog med slöjdklubbshandledare om hur
det pedagogiska arbetet kan bli ännu bättre.
Slöjd i Skapande skola
Hemslöjd är ett av kulturområdena som ingår i
regeringens satsning Skapande skola. Hemslöjd har
mycket att erbjuda skolan oavsett ämnesområde då
den berör allt från naturvetenskap till kulturarv
och estetiska lärprocesser.
Under 2013 arbetade rikskonsulenten för barn
och unga med att göra hemslöjdens verksamhet
mer synlig och tillgänglig inom Skapande skola.
Flera län arbetar sedan länge med slöjd inom
Skapande skola. Andra vill ha hjälp med att lära
sig mer om skolans behov, krav och möjligheter.
En viktig uppgift för rikskonsulenten är att ge
hemslöjdskonsulenterna bättre förutsättningar för
att samverka med skolhuvudmän. Det inbegriper
att höja kvaliteten och relevansen i gemensamma
Skapande skola-ansökningar till Kulturrådet.
Rikskonsulenten har under året hållit flera före­
läsningar och workshops runt om i landet under
temat ”Slöjden och Skapande skola”.
Tanken med dessa utbildningar är att skapa
bättre förutsättningar för slöjdare att medverka i
kulturprojekt.
Ett sjuttiotal slöjdare och andra kulturarbeta­
”Att slöjda en hel dag med ett ord kändes mer som en kvart-tjugo minuter”.
John, åk 5
re på fem olika platser i landet har tagit del av
föreläsningar och workshops. Slöjdarna har upplevt
utbildningen mycket positivt. Deltagandet har
inneburit att hemslöjdskonsulenterna har ökat
sitt nätverk av handledare. De konsulenter som
sedan tidigare arbetar med Skapande skola säger sig ha mycket god hjälp av slöjdare som gått
slöjdklubbshand­ledar­utbildningen. Det visar också
på kvaliteten i hemslöjdens pedagogiska plattform.
För att nå ut med information till en större krets
har rikskonsulenten dokumenterat ett projekt på
Valsätraskolan i Uppsala, som finansierats med Skapande skola-medel. Det resulterade i filmen Att göra
avtryck – det man säger spelar roll. Här kommer elever,
lärare, rektor och slöjdare till tals och berättar
om sina tankar och idéer kring projektet ur olika
perspektiv. Filmen används av konsulenter, enskilda
skolor, slöjdare och huvudmän som ett gott exempel
på hur man kan jobba med slöjd i kombination med
andra skolämnen. Den visas på rikskonsulentens
föreläsningar och har under hösten också visats
för cirka 450 föräldrar på olika föräldramöten.
Filmen sprids via YouTube*, Facebook samt via
skolans hemsida. Projektet har också presenterats på
Kultur­rådets hemsida för barnkultur, www.bolla.se.
Andelen konsulentarbete som avsätts för barn och unga
28%
År 2011
25%
År 2012
33%
År 2013
Träffarna leds av processledare kopplade till Umeå
universitet, kom­pletterat med professionella
före­läsare inom såväl slöjd som entreprenörskap.
Pro­cessen grundar sig på att varje individ utgår
från sin egen drivkraft för att utvecklas inom sitt
skapande och företagande.
Genom deltagarnas olika bakgrunder, bäddar
Slöjdinkubator för en fördjupad diskussion om hur
både deltagarna och området kan utvecklas. Under
hösten 2013 beviljades projektet ett ekonomiskt
tillskott från Ungas innovationskraft/Tillväxtverket som gör det möjligt att utöka träffen i Umeå
med ett metodseminarium, en publik presentation
Från Skapande
skola-projektet Att göra
avtryck – det man säger
spelar roll vid Valsätraskolan i Uppsala.
Slöjdinkubator 2013–2014 är en nationell, platsobunden inkubator för unga slöjdare/designer/
hantverkare som ges möjlighet att hitta sitt unika
verksamhetsområde och rustas för ett företagande
eller yrkesliv med slöjd och hantverk. Piloten är
utvecklad i samarbete mellan näringskonsulenten
och rikskonsulenten för Barn och unga.
Projektet vill ge deltagarna ökad kunskap och
möjlighet att formulera sin slöjdaridentitet och
bygga nätverk. För NFH är Slöjdinkubator också
ett sätt att bygga broar mellan akademi, regionala
konsulenter och unga vuxna.
Deltagarna har alla hantverkskunnande och
minst två års akademisk utbildning från slöjd,
design eller konstnärliga utbildningar.
FOTO: M A RIE FAGERL IND
Slöjdinkubator
(*Youtube – 400 visningar sedan december 2013)
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
9
FOTO: M A RIE FAGERL IND
Slöjdklubben finns över hela landet
och ger barn och unga chansen att vara
kreativa och uppleva skaparglädje. Äldre
ungdomar kan gå handledarutbildning
och starta egna Slöjdklubbar.
samt följeforskning. Under 2014 kommer Slöjdinkubators metod, kvalitet och resultat att utvärderas
av en extern forskare.
Nätverk och samarbeten
NFH arbetar i flera olika nätverk för nå ut bredare
till barn och unga. Rikskonsulenten ingår i Myn­
dig­heternas samverkansgrupp för barns rätt till
kultur, som leds av Kulturrådet. Rikskonsulenten
verkar bland annat för att aktörer inom hemslöjden
ska dela med sig av sina erfarenheter på Kulturrådets nationella webbplats för barnkultur och
pedagogisk utveckling, bolla.se. Sedan 2013 ingår
Rikskonsulenten även i Skolverkets nationella
ämnes­råd för gymnasieskolans hantverksprogram.
Hållbar utveckling
Rikskonsulenten ansvarar för att utarbeta en idé­
bank för elever och pedagoger till webbplatsen
10
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
Slöjd håller. Den vänder sig till elever, pedagoger
och slöjdare som vill jobba med hållbarhetsfrågor
kopplat till slöjd i samverkan med skolans andra
ämnen. Idébanken kommer att vara användbar i
olika utbildningssammanhang och för olika ålders­
grupper. Materialet följer läroplanens mål och
riktlinjer.
Jämställdhet inom hemslöjden
Hemslöjd är ett kvinnodominerat område, men
inom barn- och ungdomsverksamheten är könsfördelningen jämnare än bland vuxna. NFH har fört
statistik över könsfördelningen i Slöjdklubben och
kan se att drygt 30 procent av de barn som deltar är
pojkar. Detta ser vi som ett resultat av slöjd­cirkus­
pedagogikens mycket medvetna genusstrategi. Den
betonar vikten av att barn och handledare i Slöjdklubben är av båda könen och jobbar gränsöverskridande med både hårda och textila material.
Hållbar utveckling
”Slöjden är inte en motsats till konsumtionssamhället. Istället
öppnar slöjden upp konsumtio nen för andra val, andra sätt att
använda vårt överflöd”.
Otto von Busch, forskare
På alla fronter i samhället talas nu om hållbar
­ut­veckling. Hemslöjden är en naturlig och självklar
­inspirationskälla i strävan efter en hållbar livsstil.
Här används enkla redskap, energisnåla tekniker och
ofta lokala återanvändbara material. Slöjdade föremål
håller länge och kan repareras.
Hållbarhet är ett viktigt fokusområde för NFH.
Men hållbarhet är en sådan självklar del av slöjdandets natur att den nästan kommit att tas för givet.
Därför leder NFH nu en arbetsgrupp bestående
av hemslöjdskonsulenter för att lyfta frågan om
hemslöjdens roll i hållbar utveckling. Hemslöjdskonsulenterna har rollen som hållbarhetsambassadörer, som sprider kunskap om hemslöjden som
det hållbara alternativet till förbrukningsvaror
och slit- och släng. Arbetsgruppen står också för
omvärldsbevakning.
En viktig del i arbetet är att sprida information
och kunskap till nya målgrupper. Hemslöjdskonsulenterna och NFH har därför tillsammans utvecklat
webbplatsen slojdhaller.se som är en plattform för
fördjupning i frågor som rör hemslöjd och hållbarhet. På webbsidan finns dels en blogg om slöjd och
hållbarhet och dels en faktabank med artiklar om
olika material och dess egenskaper.
Nästa steg är att i högre grad nå barn och unga
med kunskaper om hållbarhet. Under 2013 har
arbetsgruppen påbörjat ett samarbete med rikskonsulenten för barn och unga för att tillsammans utveckla och anpassa slojdhaller.se till skolans värld.
Målet är att göra sidan mer använd och därigenom
få större spridning bland pedagoger, barn och unga.
NFHs kansli ansvarar för att administrera och
utveckla webbplatsen och bloggen. Under 2013 har
fokus legat på att tydligare anpassa sidans tilltal för
olika målgrupper.
NFH beviljade projektmedel under 2013 till
föreningen Sveriges Konsumenter och projektet
Hemslöjdskonsument.
Det är en förstudie som vill titta närmare på
hur tankar om konsumtion, kunskap om textilier
och hantverkskunskaper kan samverka för en mer
hållbar framtid.
Antalet besök på slojdhaller.se har
mer än fördubblats sedan starten.
År 2013
År 2012
År 2011
21 328
24 948
11 823
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
11
Slöjd som näringsgren
Det finns en stark tillväxtvilja bland dem som verkar inom
hemslöjden. Drygt hälften av de slöjdare som inte redan försörjer sig på sitt slöjdande skulle vilja göra detta om möjlighet fanns.
Att ge stöd till hemslöjden i frågor som rör företagsutveckling och entreprenörskap är ett prioriterat mål för NFH sedan många år. Behovet har
ökat i samband med kultur- och näringspolitikens
fokusering mot kulturella och kreativa näringar,
KKN. Områdets ökade ekonomiska betydelse för
regional tillväxt spelar också in.
Sedan hösten 2011 driver NFH projektet Nä­
rings­­­konsulent med finansiering från Tillväxt­ver­ket,
Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden.
Hemslöjdsnäringen ska förnyas och utvecklas
genom en näringskonsulent som tillför ny inno­
vativ kompetens. Målsättningen på kort sikt är att
förbättra förutsättningar för företagsutveckling
inom branschen. På längre sikt är målet att fler
företag utvecklas och att nya startar. En slutrapport till Tillväxtverket lämnades i januari 2014.
Projektet forsätter till och med 2014 med medel
från Jordbruksverket. Hitills har 367 företag ingått
i projektet. Under 2013 har 192 utövare och 52
hemslöjdskonsulenter deltagit. Det har skett vid
seminarier, i projektaktiviteter och på workshops
inom projektet eller i sammanhang där näringskonsulenten medverkat. Bland de representerade
branscherna finns slöjd, konsthantverk, butik &
handel, byggnadsvård, kulturturism, mathantverk
och design med flera. Den webbaserade Slöjdarens
företagsguide har under året haft 2 700 sökningar.
Projektet ska:
• Utveckla, identifiera och sprida aktiviteter och
metoder för företagsutveckling riktade till slöjdare och områden i slöjdens närhet.
• Arbeta med kunskapsöverföring, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte mellan konsulenter och lokala samt regionala samverkanspartner
12
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
• Öka kunskap och förståelse för slöjden som
näringsgren hos lokala, regionala och nationella
aktörer inom företagsutveckling och regional
utveckling.
Till sin hjälp har näringskonsulenten en arbets­
grupp för näringsfrågor som består av sju hem­
slöjds­­konsulenter från olika delar av landet.
Dess­­utom har en referensgrupp bildats med rep­
re­­sentanter från bland andra Tillväxtverket och
Jord­bruksverket. En processbaserad och designstrategiskmetod har använts av näringskonsulenten.
Den tar sin utgångspunkt i målgruppens behov,
vilket ökar förutsättningarna för nya synsätt och
metoder.
Samverkan och kunskapsöverföring
NFHs projekt Näringskonsulent arbetar målmed­
vetet för att sprida kunskap och information till
såväl slöjdare som myndigheter som nationella
aktörer inom näringsliv och hemslöjd. Det sker
framför allt genom fältbesök, möten och konferenser men även via hemsidans digitala verktyg och
ett nyhetsbrev. Näringskonsulenten har deltagit i
ett stort antal möten och nätverksträffar under året
med bland andra berörda branschorganisationer
som Konsthantverkcentrum och Konsthantverkarna KRO/KIF och Svensk Form. Konsulenten
har också föreläst på seminarier och konferenser
över hela Sverige, samt vid kandidatutbildningen
Ledarskap i slöjd och kulturhantverk vid Göteborgs
Universitet. Under året besökte näringskonsulen­
ten hemslöjdskonsulenter i Sörmland, Kalmar,
Västra Götalandsregionen, Dalarna, Värmland och
Norrbotten. Hittills har 14 regioner besökts inom
ramen för projektet.
Forskning och utveckling
Nämnden för hemslöjdsfrågor har initierat och
lagt grunden till den treåriga kandidatutbildningen
Ledar­­skap i slöjd och kulturhantverk. Utbild­ning­en,
där näringskonsulenten föreläst under året, ­lägger
stor tonvikt vid entreprenörskap och företags­
ekonomi inom kulturella och kreativa näringar.
Slöjdbusiness – en digital manual
Att lyfta förebilder är en viktig del i att inspirera
till företagsutveckling. Slöjdbusiness är en digital inspirationsmanual för företagutveckling som ligger
på nfh.se. Här delar företagsutvecklare, företagare
och omvärldsbevakare med sig av sina erfarenheter
och råd, vilket ger både bredd och ett nyanserat
innehåll. I manualen finns också fördjupnings­
teman som kommunikation, prissättning. Det
finns dessutom checklistor för dessa områden,
utvecklade av näringskonsulenten. För att tilltala
såväl en bred som en yngre målgrupp har ett nytt
formspråk tagits fram för guiden. Manualen har
visats sig vara användbar inom ett brett område av
slöjd, hantverk, formgivning och även aktuell för
andra närliggande kreativa näringar.
Slöjdinkubator – ungt företagande
En viktig del av näringsprojektet är att stimulera
fler unga till att starta eller utveckla företag. Här
är behovet av verktyg och nätverk stort. Slöjdinku­
bator är ett nytt koncept för NFH som näringskonsulenten initierat och som sker i samarbete med
Rikskonsulenten för barn och unga.
Fortbildning i företagsutveckling för landets
­hemslöjdskonsulenter
De regionala hemslöjdskonsulenterna arbetar idag
inom ett brett område. Ett mål i projektet är att
stärka deras roll som en regional resurs för företagsutveckling. Det fanns ett behov av att stärka
konsulenternas kunskaper i ämnet och att ge dem
verktyg för det dagliga arbetet. På det sättet kunde
man både höja beställarkompetensen i kåren och
bidra till en ökad kvalitet på framtida regionala
näringsprojekt. Kursen leddes av näringskonsulenten och processledare med kunskap inom ledarskap,
coaching och företagsutveckling. Kombinationen
var lyckad för målgruppen, som uppskattade att
så tydligt få sätta fokus på ämnet och koppla det
till konkreta uppgifter för konsulenterna. På sikt
kan detta öka förutsättningar för konsulenterna
att ta en aktiv och i flera fall ny roll i den regionala
utvecklingen. Hemslöjdskonsulenterna har uttryckt
behov av en fortsättning på utbildningen. De menar
också att de kommer använda sig av metodiken
även i andra områden inom hemslöjden.
Regionala piloter i företagsutveckling
För att nå ut till många företagare över hela landet
och stärka hemslöjdkonsulenternas arbete initierades samarbetspiloter i företagsutveckling med
regionerna Norrbotten, Dalarna, Uppsala och
Kronoberg. Valet av regioner gjordes utifrån deras
respektive projektidéer och företagsnätverk. Totalt
har 172 företag deltagit, varav minst 27 företag i
återkommande träffar. Näringskonsulenten har
fungerat som bollplank i alla fyra regionerna och
processtöd i två. Tre piloter hade tema. I Norrbotten och Dalarna var det besöksnäring och i
Uppsala var temat en förstudie inför ett framtida
FOTO: M A RIE FAGERL IND
Slöjdinkubator har som mål
att fler unga företagare ska
starta egna företag.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
13
”Entreprenörskap och yrkes identitet är något jag behöver vässa om jag ska starta egen firma”.
Anton Sjöström, slöjdare/designer
ullkluster i regionen. Flera län har använts sig av
processmodell/ledare med återkommande träffar
(Norrbotten, Uppsala, Dalarna) och coaching (Dalarna). Utvärderingarna visar att företagen fått nya
kunskaper, insikter och i minst 15 fall tagit fram
nya utvecklingsplaner.
NFHs projektmedel
Näringsprojektet ska också stimulera till att fler
regionala aktiviteter genomförs med affärsutveckling som syfte. Det görs bland annat genom att
NFH ger ekonomiskt stöd till projekt som drivs av
hemslöjdskonsulenterna i länen.
14
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
Förnyelse och framtid
Syftet med näringsprojektet är att stimulera till att
fler aktiviteter riktade till slöjdföretagare startar
runt om i landet. Under året har man har genomfört fem pilotprojekt där 192 utövare och 52 konsulenter deltagit. Utvärderingarna från projekten
har visat att en långsiktig nationell samordning av
området behövs och att en fortsatt metodutveckling utifrån KKN-företagarnas verklighet är viktig
för hela branschens utveckling. NFH har därför
initierat en förstudie inför en möjlig nationell
agenda i före­tags­utveckling av områdena slöjd,
konsthantverk och småskalig designproduktion.
Den genomförs i samarbete med Konsthantverkscentrum, KRO/KIF och Svensk form, och avslutas
under 2014.
Det immateriella kulturarvet
Traditionell hantverkskunskap är ett av de fem områden
som omfattas av Unescos ­konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Med immateriellt kulturarv menas
en kunskapstradition som överförs mellan generationer.
Sverige ratificerade i januari 2011 Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. Institutet
för språk och folkminnen, ISOF, har ett treårigt
uppdrag av regeringen för att utveckla arbetet med
att tillämpa konventionen. En arbetsgrupp bildades
där NFH ingår.
NFH ska bidra till att trygga slöjd- och hantverkskunskaper genom att leda noden för traditionell hantverkskunskap. I noden ingår bland andra
företrädare för SHR, Skansen, Hantverkslaboratoriet, Statens Maritima museer, Textilhögskolan
i Borås, Sameslöjdstiftelen, Arbetets museum och
Carl Malmsten Furniture Studies vid Linköpings
universitet.
Noden för traditionell hantverkskunskap
haft två möten under 2013. Det första ägde rum
på Skansen i februari och det andra hos NFH i
oktober. Noden har som övergripande mål att
dokumentera, tillvarata och sprida kunskap om
traditionella hantverksmetoder. Fokus för detta mål
ska ligga på metodutveckling och säkerställande av
kunskaper inom nodens verksamhetsfält. Nodens
medlemmar har påbörjat förteckningsarbete, samt
diskuterat hur filmer skulle kunna komplettera
det skriftliga materialet. Förteckningar och filmer
ska tillgängliggöras på en av ISOF för ändamålet
upprättad webbsida.
Det är angeläget att skapa dialog utåt och på så
sätt bidra till förnyelse och nya kontaktnät, såväl
nationella som internationella. Som ett led i arbetet
med det immateriella kulturarvet har NFH deltagit
i den internationella konferensen Traditional Knitted Sweaters Around the Baltic Sea i Viljandi, Estland.
NFH har under året deltagit i de arbetsmöten
Institutet för språk och folkminnen kallat till samt
aktivt deltagit i skrivandet av ISOFs rapport till
regeringen rörande arbetet med det imateriella
kulturarvet.
Genom att leda noden har NFH en framträdande roll i att genomföra konventionen. Arbetet
vidgar också NFHs kontaktnät samt höjer slöjdens
och hantverkets status. De nya kontakterna med
den akademiska världen som nodarbetet innebär
ger nya infallsvinklar på slöjden.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
15
Internationell
och interkulturell slöjd
Slöjden är gränslös och finns överallt där människor lever och
verkar. NFH ser att slöjden är ett medel för att knyta nya band
och bygga broar människor och länder emellan. Hemslöjd är
både tradition och förnyelse och sällan bunden till nationsgränser. Det skapar förutsättningar för kulturer att mötas och
för gränsöverskridande utbyten.
FOTO: IN T EGR AT I ONSN ÄT V ERK
Under de senaste tre åren har NFH gjort en målmedveten satsning på att stärka de internationella
och interkulturella perspektiven i verksamheten.
Arbetet inleddes 2011, då ett seminarium arran­
ge­rades för nämndens ledamöter. NFH bjöd in
personer som arbetat med mångfaldsfrågor utifrån
olika perspektiv. Hösten 2011 projektanställdes en
utredare för att göra en nulägesanalys och ta fram
en långsiktig strategi samt en handlingsplan för
NFHs internationella och interkulturella utbyte
och samarbete. Strategin antogs i december 2011
och i januari 2012 anställdes en samordnare för
internationell och interkulturell slöjd. Genom att
projektanställa en sakkunnig person garanterade
NFH hög kvalitet i processen. Samordnarens anställning avslutades i augusti 2013 med en rapport
av arbetet.
Nätverk och samverkan
Tidigt i projektet initierade samordnaren en arbets­
grupp bestående av sex hemslöjdskonsulenter.
Gruppen har bland annat diskuterat frågor som rör
identitet och mänskliga rättigheter samt hur man
kan nå ut till nya målgrupper.
Den kulturarvsgrupp bestående av Riksantikvarieämbetet, Historiska museet, Hembygdsförbundet, Sveriges museer, Teskedsorden och NFH
som bildades 2012 för att dryfta mångfalds- och
interkulturella frågor, har fortsatt sitt samarbete
under 2013, bl a genom att gemensamt bekosta
framtagandet av ett synopsis till en film på temat
svenskhet och kulturarv.
Utbildning och kompetensutveckling
En uttalad målsättning är att den interkulturella
aspekten ska bli en naturlig del av konsulenternas
dagliga arbete. Den var därför en av punkterna på
de regionala hemslöjdskonsulenternas informations- och utbildningsdagar. Samordnaren för det
interkulturella och internationella arbetet har rest i
landet och samlat län och regioner till arbetsmöten
och fortbildning
Den gränslösa slöjden
NFHs projekt Den internationella och interkulturella
Mattvävning hos Integrationsnätverk i Göteborg.
16
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
slöjden avslutades sommaren 2013. Samordnaren
Eva Melldahl har sammanfattat erfarenheterna
från projektet och även i rapporten Den gränslösa
slöjden skapat verktyg för hur man kan arbeta med
interkulturella frågor i slöjden. Rapporten finns
tillgänglig digitalt.
FOTO: K A L L E FOR SS
I pilotprojektet Formgivning som integration i
Skåne är målsättningen att utforska en mångfald
av olika hantverk. Här visar Gunnar Jeppsson hur
man spräcker en bit björk för Nawar och Abdullah.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
17
Forskning och kunskapsutveckling
NFH har ett gott samarbete med universitet och utbildningsinstitutioner. Det bidrar till att höja slöjdens och
hantverkets status, stärker metodutvecklingen samt vidgar nämndens kontaktnät.
av hemslöjdskonsulenterna mycket uppskattad
föreläsning av professor Annika Ekdahl om hennes
internationellt prisbelönta arbete med att väva
gobelänger.
Institutionen för kulturvård och Hantverkslaboratoriet
NFH har tagit initiativet till och utformat en ny
utbildning som startade 2011. Ledarskap i slöjd och
kulturhantverk är ett treårigt kandidatprogram
vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs
universitet. Utbildningen riktar sig till framtidens
ledare inom slöjd och kulturhantverk eller dem
som vill satsa på eget företagande. De erbjuds ett
teoretiskt program med praktiska inslag. Tonvikten
ligger på studier i ledarskap och projektledning. I
utbildningen ingår även entreprenörskap, företagsekonomi, tillämpad pedagogik samt information
och marknadsföring. Genom god kontakt med
berörda branscher får studenterna ett bra nätverk
inom till exempel turistnäring, upplevelseindustri, tillverkning och försäljning samt kultur och
hälsa. Utbildningen är även tänkt för den som vill
bli hemslöjdskonsulent och förbereder för fortsatt
utbildning på masternivå.
NFHs samarbete med Institutionen för kulturvård och kandidatprogrammet är viktigt för att
stärka och förnya hemslöjden. NFH utgör också
en viktig länk mellan utbildningen och landets
hemslöjdskonsulenter. Studenter från utbildningen
bjuds in till de fortbildnings- och inspirationskurser
som NFH arrangerar för de regionala hemslöjdskonsulenterna. Varje ny årskull studenter bjuds
även in på studiebesök till NFH för information
och kontakt. En student praktiserade fyra veckor på
nämndens kansli.
NFH ser att slöjd och kulturhantverk har goda
förutsättningar att bli ett växande forskningsfält i
framtiden. Här finns stora möjligheter till utveckling, inte minst ur tvärvetenskapliga och internationella perspektiv. Vetenskaplig granskning och
forskning leder också till en kvalitativ utveckling.
Under ett av årets fortbildningstillfällen hölls en
18
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
Hantverkslaboratoriet, HL, är ett nytt nationellt
centrum för kulturmiljöns hantverk och en del av
Institutionen för kulturvård i Mariestad. Deras
uppdrag är att dokumentera och säkra hotade
hantverkstekniker. NFH och HL har utvecklat och
fördjupat sitt samarbete sedan 2011 och idag ingår
NFHs kanslichef i HLs styrgrupp. HL ingår även i
Unescosamarbetets hantverksnod som leds av NFH.
NFH och HL utvecklade 2012 en grundkurs i
dokumentär filmteknik för länshemslöjdskonsulenter samt rikskonsulenten för barn och unga. Att
lära sig filma är ett viktigt steg i att möta de ökade
kraven på digital tillgänglighet och kommunikation vilket är grundläggande för att i framtiden
kunna trygga det immateriella kulturarvet. Konsulenterna har stor nytta av att använda filmmediet i
både dokumenterande och pedagogiska sammanhang. Filmkursen avslutades 2013 och resulterade
i tio mycket inspirerande filmer som finns tillgängliga digitalt. Filmerna har rönt stort intresse
i Unesconoden samt efterfrågats av designskolor,
eftersom det visat sig att deras elever i allt högre
grad söker slöjdkunskaper på Internet.
NFH har under året besvarat en remiss utsänd
av Västra Götalandsregionen rörande HLs framtida
utveckling, styrning och inriktning.
Hemslöjdens samlingar
Sedan 1996 har NFH tillsammans med SHR drivit
ett arbete för att digitalisera hemslöjdsföreningarnas samlingar. Syftet är att göra arkiven mer
användarvänliga och tillgängliga som undervisnings- och inspirationsmaterial samt att dokumentera källmaterial för forskning.
NFH har ansvarat för samordning, utbildning
och datasupport till hemslöjdskonsulenter och före­
Stiftelsen skånsk
hemslöjd i Malmö­
hus samt Kronobergs
och Södra Dalarnas
hemslöjdsföreningar
står bakom de första
digitala utställningarna
på DigitaltMuseum.se,
som möjliggjorts av att
Hemslöjdens samlingar
bytt plattform.
ningar. Under 2013 bytte Hemslöjdens samlingar
digital plattform, därmed finns möjligheter att
tillgängliggöra samlingarna via Digitalt Museum.
De ca 45 000 poster som fanns inlagda i data­
basen Hemslöjdens samlingar flyttades under
hösten 2013 över till Primus Nett.
Databasen Hemslöjdens samlingar förvaltas
­ge­men­­samt av NFH och SHR. Tillsammans
arran­gerar man utbildning för förening­arna samt
sam­ordnar så att hemslöjdsutställningar görs i
Digitalt ­Museum med föremål från förening­arnas
­samlingar.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
19
Kommunikation – omvärld
Att bedriva omvärldsbevakning, samla information och
sprida den vidare är nyckeluppgifter för NFH. Aktörerna
i hemslöjdssverige finns i en mängd organisationer och
sammanhang och med olika huvudmän. För att få ett samlat
grepp är det därför viktigt med NFHs nationella helhetssyn
och överblick.
NFH är en liten myndighet och har små resurser
för kommunikationsfrågor. Ändå kan vi kommunicera effektivt, genom löpande rutiner och effektiva
system, samt genom samverkan med andra aktörer.
Målgrupperna för NFHs kommunikation är:
• Hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän
• Beslutsfattare
• Samarbetspartners
• Slöjdare och konsthantverkare
• Media och opinionsbildare
Skriftligt material och information
Hemslöjdskonsulenterna ger ut informations-/medlemsblad 2–4 ggr/år i de flesta län, ofta i samarbete
med länshemslöjdsföreningen. Genom utgivning på
nätet och spridning via sociala medier når nyhets-
informationen ut till ännu fler. Användningen av
bloggar, Facebook, Twitter och YouTube har ökat
kraftigt under senare år.
Omvärldsbevakning och konsulentbrev
Ett led i NFHs omvärldsbevakning är att bevaka
vad som skrivs i media. Under 2013 skickades sex
ut­gåvor av e-brevet Hemslöjd i media till hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän samt intresserade
som prenumerar på utskicken. Alla som är intresserade kan anmäla sig som mottagare. Hemslöjd i media innehåller ett urval av artiklar och bloggar med
hemslöjdsinnehåll, från både svensk och utländsk
press. Vid årets slut hade 127 personer anmält sig
som mottagare av brevet, men NFHs ambition är
att utöka antalet.
Till samtliga hemslöjdskonsulenter och deras
huvudmän skickas även ett så kallat konsulentbrev.
Ambitionen är att skicka fyra brev per år, under
2013 skickades tre. De innehåller specifik information om Nämndens verksamhet och annat som kan
vara av intresse för konsulenterna.
Film
Som tidigare nämnts initierade och finansierade
NFH tillsammans med Hantverkslaboratoriet (GU)
under 2012/13 en filmkurs för tio hemslöjdskonsulenter. Kursen hade flera syften. Dels att konsulenterna skulle lära sig att göra enklare filmer för
visning på hemsidor och YouTube som ett led i att
sprida slöjdkunskaper och inspiration. Det andra
syftet med kursen var att konsulenterna skulle bli
bättre beställare av film. Fler och fler skaffar sig
egna YouTube-kanaler för att samla sina filmer.
Vi har märkt att korta introduktionsfilmer i olika
slöjdtekniker ofta efterfrågas i våra samarbeten
inom Unesco-noden och andra utbildningar. Nätet
är för många den naturliga platsen att söka information. NFHs ambition är att hemslöjdskonsulenterna genom utbildningen ska kunna såväl beställa
som själva göra film av god kvalitet. Se filmerna på
hantverkslaboratoriets Youtubekanal.
20
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
”Som hantverkare har man automatiskt kun skap om och kontroll över det som alla varu märken/företag brottas med idag. Nämligen
var, när och hur kom produkten till.”
Maja Jakobsson, designer
Undersökningar
SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genom-
för varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinion
och medier. Som ett led i omvärldsbevakning och
statistikinsamling har NFH inlett ett samarbete
med institutet. I SOM-undersökningen har NFH
lagt in frågor om svenskarnas intresse för hemslöjd och handarbete. Frågorna behandlar också
hemslöjdsvanor och bedömning av prisvärdhet
inom handarbete och hemslöjd. Undersökningen
omfattar åldersintervallet 16–85 år. Avsikten är
att genomföra denna undersökning årligen, till att
börja med under en treårsperiod.
På frågan om man gått på hemslöjdsmarknad/
utställning under det senaste året svarar 34 procent
ja, 26 procent av männen och 42 procent av kvinnorna. På frågan om man sysslat med handarbete
under det senaste året svarar 62 procent av kvinnorna ja och 47 procent av männen. NFH bevakar
parallellt statistik från andra källor såsom Myndigheten för kulturanalys och regionala undersökningar. På så sätt kan man kvalitetssäkra de siffror
som kommer fram i olika undersökningar.
större jämvikt mellan könen. I samtliga arrangemang, kurser och fortbildningar finns en uttalad
jämställdshetsambition. Kommunikationsprojektet
Den Samtida Hemslöjden lade grunden för en medveten genusstrategi i bildval och tilltal för att nå
både män och kvinnor. Denna strategi har senare
uttryckts i kommunikationsstrategin.
Ännu har NFH inte nått jämställdhetsmålet. Vi
fortsätter att sträva efter att höja medvetenheten
om jämställdhetsperspektivet samt driva på mot
en förändring. Vi ser att allt fler hemslöjds- och
rikskonsulenter aktivt söker verksamhetsalternativ
som lockar manliga deltagare.
Nya medier
Allt fler hemslöjdskonsulenter och andra aktörer
inom hemslöjd använder sig av webb, bloggar och
sociala medier för att sprida kunskap och väcka
debatt om hemslöjd. Hemslöjdskonsulenternas
tryckta information har i allt större utsträckning
övergått till att spridas som digitala nyhetsbrev.
På konsulentkårens gemensamma blogg 365 saker
du kan slöjda finns hemslöjdsidéer att inspireras
av. Bloggen hade 689 977 besök under 2013 varav
394 058 var unika besökare.
Remisser
Projektmedel
NFH har under året svarat på tre remisser:
• Hantverkslaboratoriets verksamhet och framtid,
KUN 3–2012, Västra Götalandsregionen, november 2013
NFH fördelar bidrag till utvecklingsprojekt inom
• Läsandets kultur – slutbetänkande av Litteratur­
utredningen, SOU 2012:65, synpunkter på förslag 14:4, Ett förstärkt tidskriftsstöd februari
2013
• Folkbildningens samhällsvärden — en ny modell för
statlig utvärdering, SOU 2012:72, februari 2013
Jämställdhet i kommunikationen
Hemslöjden är av tradition en kvinnodominerad
sfär, men NFH strävar ständigt efter att uppnå
hemslöjdsområdet en gång per år. Både föreningar
och företag kan söka. Nämnden har under ett antal
år arbetat målmedvetet med att höja kvaliteten på
ansökningarna. Framför allt har vi betonat behovet
av projekt som stärker förnyelse och utveckling av
hemslöjden ur såväl kultur- som närings- och hållbarhetsperspektiv. Projekten bör också tillvarata
och utveckla hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet. De ska
genomsyras av delaktighet och tillgänglighet samt
betona ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv.
Större satsningar kan med fördel involvera flera län
och bedrivas länsöverskridande.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
21
Samverkan
NFH är en liten organisation med ett brett uppdrag. Det
förutsätter en god förmåga att samverka med andra myndigheter och organisationer.
Våra samarbetsparter är många och vitt skilda.
Från skolor, studieförbund och museer till enskilda
slöjdare, konstnärer och formgivare, hemslöjdsföreningar, hembygdsföreningar, vävföreningar,
svarvföreningar, hushållningssällskap samt myndigheter och näringsliv.
NFH arbetar aspektpolitiskt, vilket bygger på
samarbete och samverkan med andra specialister.
Hemslöjdsverksamheten har många ben – ett i
offentlig regi, ett i idéburet arbete. Ytterligare ett
i näringsverksamhet och entreprenörskap samt ett
inom det kunskapsförmedlande och pedagogiska
fältet. Sammantaget uppmuntrar detta till gränsöverskridande och nya nätverk. Den nya kultursamverkansmodellen förutsätter just samverkan på bred
front. Det är ett arbetssätt NFH redan använder
och har stor erfarenhet av genom arbetet med länshemslöjdskonsulenterna och deras huvudmän.
Samarbetsparter
Det civila samhället
En stor del av aktiviteterna inom hemslöjdsområdet bottnar i
det civila samhället och den ideella hemslöjdsorganisationens
breda arbete. Det har lett till många samarbetsprojekt mellan
NFH som myndighet och Svenska Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund. www.hemslojden.org
Sedan 2012 har NFH även knutit kontakter med Hembygds­
förbundet som har drygt 400 000 medlemmar. Genom sam­
verkan kompletterar och stärker man varandra i att uppnå
det gemensamma målet: att nå ut till medborgarna och skapa
delaktighet. www.hembygd.se
Göteborgs universitet, GU
Samarbetet med GU genom utbildningen Ledarskap i slöjd och
kulturhantverk har utvidgats till att även omfatta Hantverkslaboratoriet. www.conservation.gu.se
Institutet för språk och folkminnen, ISOF
NFH ingår i en arbetsgrupp under ledning av ISOF, vars uppgift
är att implementera Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. www.sofi.se
Jordbruksverket
Jordbruksverket är den andra delfinansiären av projektet
Näringskonsulent, som stärker hemslöjden som näringsgren.
www.jordbruksverket.se
Myndigheternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur
Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och ungdom representerar
NFH i gruppen som leds av Statens kulturråd.
Regionala aktörer
På regional nivå samverkar NFH med en rad olika aktörer genom
landets hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän. Det är läns­
hemslöjdsföreningar, kulturansvariga inom landsting, regio­ner
och länsmuseer. På central nivå har NFH kontakter med Sveriges
kommuner och landsting, SKL.
Samverkansrådet/Statens kulturråd
NFH är sakkunnig inom hemslöjdsområdet med i Samverkansrådet och dess berednings och uppföljningsgrupper vilka Kulturrådet leder och sammankallar. www.kulturradet.se
Tillväxtverket
NFH har ett kontinuerligt samarbete med Tillväxtverket som
värdmyndighet. Samarbetet har utökats genom att Tillväxtverket är medfinansiär i NFHs projekt Näringskonsulent.
www.tillvaxtverket.se
Umeå Europas kulturhuvudstad 2014
www.umea2014.se
Sätergläntans kursgård
som till största delen ägs
av SHR utbildar i tradionella
slöjdtekniker.
22
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
”Vi släpper loss fantasin, experimenterar, korsbefruktar och tar ut svängarna i helt nya banor för att sätta maximalt med stjärnglans på våra slöjdtraditioner!”
Umeå Europas Kulturhuvudstad 2014
NFH har under 2013 haft regeringsuppdraget att
verka för slöjdens medverkan och synlighet under
Kulturhuvudstadsåret och lämnat en rapport till
Kulturdepartementet på genomförda insatser. Hemslöjdskonsulenterna i de fyra norrlänen (Norrbotten,
Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) har
gemensamt beviljats projektbidrag till en förstudie
i vilken man arbetat fram två projekt som kommer
att genomföras i Umeå under 2014. Nämnden har
också stöttat med processledning under idéarbetet,
bland annat med syfte att arbeta fram ny konsu­
lent­metodik samt undersöka möjligheter och
svårig­heter med Kultursamverkansmodellen över
länsgränser. Resultat av årets arbete är dels Next
Level Craft, en vandringsutställning som startar i
Umeå 13 juni 2014 och och dels Sloydify Society ett
programarbete som undersöker möjligheterna för
slöjden att utveckla samhällsnyttiga tjänster.
FOTO: OT TO VON BUS CH
Läs mer här om slöjden i Umeå Europas kulturhuvudstad.
Aia Jüdes, curator för Next Level Craft
Otto von Busch är
aktuell med projektet
Sloydify Society.
FOTO: GÖ R A N S A NDS T EDT
Uppdrag
Sloydify Society är ett
projekt som utvecklats
i samarbete mellan
hemslöjdskonsulenterna
i norrlänen.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
23
Främjande av hemslöjd
Under anslaget Främjande av hemslöjd ansvarar NFH för att fördela
medel till följande ändamål: rikskonsulentverksamhet, fortbildning och
informationskonferens inom hemslöjdsområdet samt bidrag till projekt.
Kultursamverkansmodellen
Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och är en
relativt ny modell för att fördela vissa statliga medel
till regionala kulturverksamheter. Målet är att föra
kulturen närmare medborgarna.
Kultursamverkansmodellen har genomförts successivt, vilket påverkar kulturlivet på såväl central
som regional nivå.
Samverkansmodellen innebär nya roller för
såväl den regionala organisationen med huvudmännen och hemslöjdskonsulenterna, som den
statliga organisationen och NFH som myndighet.
Statens kulturråd beslutar om hur mycket statliga
medel som respektive landsting/region får att
fördela till kulturverksamhet i länet. Det är också
Statens kulturråd som har ansvar för att följa upp
hur de statliga medlen används. På Statens kulturråds uppdrag granskar NFH såväl kvantitativ som
kvalitativ uppföljning gällande hemslöjdsområdet.
Under 2013 är det endast Stockholms läns landsting
som ännu inte gått in i kultursamverkansmodellen.
NFH ingår i samverkansrådet, en samverkansgrupp inom Statens kulturråd som består av nio
parter med starka intressen i Kultursamverkansmodellen. Samverkansrådet har en nyckelroll när det
gäller att förse Statens kulturråd med sakkunskap i
frågor som de inte tidigare har hanterat. Hemslöjd
är ett sådant ämne. Vi gör bedömningen att nämndens kompetens inom hemslöjdsområdet är av stor
betydelse i samverkansrådet. Likaså nämndens
erfarenhet från sektorsöverskridande arbetsformer.
NFH har också deltagit aktivt i Statens kulturråds
arbete med att utforma uppföljningen samt den
nätbaserade ”Handbok för kvantitativ uppföljning
av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet”.
Exakt hur NFHs roll i förhållande till de regionala huvudmännen kommer att påverkas i den nya
samverkansmodellen återstå att se. Den pågående
24
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
översynen av NFH tar upp frågan. NFH har en lång
tradition av att arbeta nära det civila samhället och
erfarenhet av att samspela med den ideella sektorn.
Det är i linje med kultursamverkansmodellens
inriktning. Nya former och arbetsmetoder bör
prövas i dialog med landsting/region, huvudmän
och hemslöjdskonsulenter eftersom även hemslöjdskonsulenternas roll har förändrats i och med
samverkansmodellen.
Kontakt med regioner och län
NFH har under året besökt 8 regioner och haft
möten med huvudmän, hemslöjdskonsulenter och
föreningsliv. Besöken har givit en god inblick i de
olika regionernas utmaningar. Under mötena diskuterades verksamhetsplaner, utvecklingsidéer och
samverkansbehov. NFH har även under två dagar
besökt Sameslöjdsstiftelsen tillsammans med hemslöjdskonsulenterna i Norrbotten för gemensamma
diskussioner och en presentation av rikskonsulentverksamheten. Även föreningen Svenska spetsar
och deras rikskonsulent har besökts.
Under Kulturrådets konferens i mars var en halv
dag avsatt till speed meeting mellan regioner och
de sju kulturområdena. Detta var mycket givande
och uppskattat av såväl oss företrädare för kulturområdena som regionerna.
Redovisning av regional slöjdverksamhet
NFH har, med undantag för Stockholm, under 2013
inte begärt in verksamhetsredovisning från län/regioner. Såväl kvalitativ som kvantitativ uppföljning är
nu Kulturrådets ansvarsområde, och NFH granskar
dessa, som tidigare beskrivits. NFH följer verksamheten i län/regioner via kulturplaner, verksamhetsplaner, nyhetsbrev, hemsidor och fysiska besök.
Däremot har NFH skickat ut en enkät om kon­
su­­lent­­rollen och några korta översiktliga komp­let­
teran­de frågor rörande konsulentverksamheten. För
att uppföljningen ska bli kvalitativ är det viktigt att
följa den regionala verksamheten genom flera olika
kanaler.
FOTO: A I A JÜDE S
Next Level Craft – den gränsöver­
skridande hemslöjdsutställningern
öppnar på Västerbottens muesum 13
juni 2014. Slöjdaren Jögge Sundqvist,
utställningens curator Aia Jüdes och
ljudtekniker Elias Grind i Jögges verkstad i Umeå.
Enkät angående hemslöjdskonsulentrollen
En enkät gällande yrkesrollen skickades ut till samtliga hemslöjdskonsulenter i landet. Bakgrunden till
enkäten är olika diskussioner som de senaste åren
kommit upp på NFHs fortbildningar för konsulenterna. Dessa har gällt titlar, inriktningar på tjänster
och frågan om huruvida man ska vara organisatör
eller utförare av verksamhet.
Vilka är då hemslöjdskonsulenternas styrkor
som grupp och individer? Flertalet svarade att deras
samarbetsförmåga och kontaktnät var styrkorna
och att gruppen som helhet besitter kunskap och
är goda nätverkare. Vi kommer att ställa samma
frågor under några år framöver för att mäta förändringar i rollen över tid.
Regionalt utfall
Utfallet av den regionala slöjdverksamheten redo­
visas av Statens kulturråd samt analyseras av Myn­
digheten för kulturanalys.
Kulturrådets uppföljning av samverkansmodellen
Av de statliga medel som fördelas via samverkansmodellen gick 0,9 procent till hemslöjdsfrämjande.*
I uppdelning mellan respektive regionalt kulturområde, har hemslöjden högst statlig finansiering,
32 procent vilket har att göra med hemslöjdskonsulenttjänsterna. Man har mätt andelen statlig,
regional, kommunal och övrig finansiering. För
hemslöjden är det 32 procent statligt, 42 procent
regionalt, 2 procent kommunalt och 24 procent
övrig finansiering.
Myndigheten för Kulturanalys första utvärdering
av samverkansmodellen
I Myndigheten för kulturanalys rapport Kultur­sam­
verkansmodellen – en första utvärdering (2012:1) står
följande att läsa. ”Av de totala statliga bidragen till
regional kulturverksamhet i de re­gioner som ingår i
samverkansmodellen från 2011 fördelades 0,74 procent till länshemslöjdskonsulen­ternas verksamhet
2011. I regionerna utanför sam­verkansmodellen användes 1,5 procent av det sammanlagda statsbidra­
get till regional kulturverksamhet till främjande av
hemslöjd år 2011.”
I Myndigheten för kulturanalys rapport Kultursamverkansmodellen- styrning och bidragsfördelning
(2013:2) skriver man ”Trots formella möjligheter
att göra omfördelningar på regional nivå har det
ännu inte skett i någon anmärkningsvärd utsträckning. Anledningen kan, som beskrivits ovan, vara
att den statliga styrningen, formell och informell,
är fortsatt stark. Den existerande infrastrukturen
med länsinstitutioner inom scenkonst och museer
har en stark förankring regionalt. Att omfördela
ekonomiska resurser därifrån till andra verksamheter skulle i de flesta fall vara kontroversiellt. Det
finns också en etablerad uppfattning att om en
region skulle satsa på att profilera sig extra starkt
inom ett område, och minska sina egna bidrag till
*Rapport från Kulturrådet Kultursamverkansmodellen – uppföljning 2012, utgiven 2013
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
25
Tabell 1. Främjande av hemslöjd
Fortbildning &
Konferens, 250 tkr
Projektmedel
1500 tkr
3 %
Kommunikation, 310 tkr
3 %
Spetskonsulent, 310 tkr
3 %
17 %
SHR, Sveriges
hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund
4200 tkr
46 %
Rikskonsulent barn
& unga 620 tkr
7 %
Sameslöjdskonsulenter 1860 tkr
21 %
Fördelning av medel för främjande av
hemslöjd, statligt anslag (4:3 ap2)
(se också tabell 6 sid 34).
andra områden inom modellen, skulle det påverka
Kulturrådets bidragsfördelning negativt i nästa led.
Regional hemslöjdskonsulentverksamhet
NFH har en strategisk, drivande och samordnande
roll för Sveriges hemslöjdskonsulenter. 2013 fanns
totalt 53 konsulenter anställda i landet. Det finns
cirka två hemslöjdskonsulenter i varje län.
Konsulenternas övergripande mål och uppgift är
att öka intresset för, kunskapen om och utövandet
av hemslöjd i länet/regionen. Konsulentverksamheten ska bedrivas ur ett näringsperspektiv, ett
kulturarvsperspektiv och ett kunskapsförmedlande
perspektiv. Tre viktiga nyckelord i konsulentarbetet
är samverkan, tillgänglighet och förnyelse. Läns­
hem­slöjdskonsulenten har en viktig roll som ledare,
nätverksbyggare, folkbildare och samordnare. I
tre regioner: Gotland, Halland och Blekinge, har
konsulenterna även ett tydligt uttalat ansvar för att
arbeta med konsthantverksområdet.
Rikskonsulenterna arbetar utifrån samma övergripande riktlinjer som länshemslöjdskonsulenterna. Arbetsuppgifternas karaktär är likartade, med
den stora skillnaden att rikskonsulenterna arbetar
inom speciella fackområden och att uppdraget har
en nationell karaktär, se tabell 1 ovan.
Huvudmän
Huvudmännen för konsulentverksamheten varierar. Sedan budgetpropositionen 1998 har det varit
möjligt för länshemslöjdsförening eller förbund,
landsting eller region och länsmuseum att vara
huvudman för konsulentverksamhet. I åtta län har
länshemslöjdsförening eller -förbund som huvud-
26
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
man, lika många har landsting eller region och fem
har länsmuseum. Ett antal utredningar har gjorts
på uppdrag av landsting/region där man utreder
för- och nackdelar för konsulenter inom de olika
kulturområdena. På Gotland har regionen uppdragit åt hemslöjdsföreningen att utreda frågan
om eventuellt byte av huvudman. NFH kan inte se
att en form av huvudmannaskap är att föredra, de
olika formerna har sina egna respektive utmaningar. Diskussioner pågår om vilken påverkan flytt av
konsulenter från civilsamhällets organisationer till
landsting region har.
Fördelning av medel
Under 2013 fanns två hemslöjdskonsulenttjänster i
Stockholm som ännu inte gått in i Kultursamverkansmodellen. NFH beslutar inom ramanslaget om
hur medlen till hemslöjdskonsulentverksamheten
ska fördelas. Bidragets storlek återfinns i Statens
kulturråds regleringsbrev. Statsbidraget lämnas till
huvudmannen under förutsättning att den regionala/kommunala offentliga finansieringen är minst
lika stor som statens. Under 2013 utbetalades totalt
620 000 till Stockholm.
Fem rikskonsulenter finansieras helt av statliga
medel. NFH förmedlar medel till huvudmännen för
tre sameslöjdskonsulenter och en spetskonsulenttjänst på halvtid vars verksamheter NFH har kontinuerlig kontakt med. NFH är även arbetsgivare
för rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga.
En rikskonsulenttjänst (50 procent) är placerad på
NFHs kansli och drivs i projektform med växlande
innehåll. Under 2013 innehades tjänsten första
halvåret av en samordnare för internationella och
interkulturella frågor, och andra halvåret hade
tjänsten inriktning på kommunikation.
Länshemslöjdskonsulentverksamhet i Stockholm
Under året har verksamheten bytt huvudman från
Stockholms läns landsting till Stockholms läns
museum. Bytet av huvudman har även inneburit
att verksamheten flyttat från Slöjdhuset i Sabbats­
bergsområdet till museet i Sickla. Verksamheten
omfattar fyra hemslöjdskonsulenter varav den statliga finansieringen bekostar två tjänster till 50 procent. Nyrekrytering har skett på två av tjänsterna.
Verksamhetsåret har präglats av dessa förändringar.
Den sörmländska idéutställningen Handkraft? ­
Ja tack! visades på museet och workshops anordnades i anslutning till den.
Under Stockholms kulturfestival deltog Slöjdklubben på festivalområdet Maxat för mini. Barn
7–14 år erbjöds täljverkstad, sömnad, broderi och
leksaksbyggen. Cirka 700 barn deltog i aktiviteterna.
Sameslöjdskonsulenterna
Spetskonsulenten
Spetskonsulenten har Föreningen Svenska Spetsar
(FSS) som huvudman men finansieras av NFH.
Konsu­len­ten arbetar för att bevara och utveckla
olika knyppeltraditioner i landet. Det nationella
målet är ”att förvalta och utveckla de svenska
knypplingstraditionerna genom att ge varje människa möjligheten att upptäcka skönheten, glädjen
och skapandet i knypplingen”. Spetskonsulenten
anordnar kurser för barn och vuxna samt sprider
information om knyppling. För att nå ungdomar
och väcka deras intresse har spetskonsulenten bedrivit verksamhet inom Skapande skola.
Under 2013 har NFH tagit initiativ till ett
utvecklingsarbete gällande Föreningen Svenska
Spetsars verksamhet. Syftet med arbetet är att
stärka föreningens position i Vadstena och Östergötland. En förstudie finansierad av Tillväxtverket,
NFH och SHR (där FSS är medlemmar) genomfördes under sista kvartalet. I förstudien redovisas
ett antal utvecklingsområden inom turism och besöksnäring, i organisation av kursverksamhet samt
i den rena affärsverksamheten. NFH har meddelat
Föreningen Svenska Spetsar avsikten att avveckla
NFHs finansiering av spetskonsulenttjänsten.
Kompetensutveckling
NFH arrangerar fortbildning för hemslöjdskonsu-
lenterna i kompetenshöjande och kvalitetsutvecklande syfte. Utbildningarna är av flera skäl högt
uppskattade av konsulenterna. De får tillfälle att ut-
FOTO: Å K E S V ENSS ON
Tre sameslöjdskonsulenter finansieras via NFH,
men har Sameslöjdsstiftelsen – Sámi Duodji som
huvudman. Dessa arrangerar utställningar och
kurser, samt erbjuder samiska slöjdare rådgivning.
Konsulenterna arbetar för att sameslöjden ska
utvecklas och leva vidare utifrån samiska traditioner och behov.
De är organiserade i tre verksamhetsområden: hantverk och kulturarv, näring och
företagande samt marknadsföring och kommunikation. Forskning och utveckling ingår i alla tre
områdena. Verksamheten är praktiskt inriktad med
tydlig näringsinriktning. Sameslöjdskonsulenterna
arbetar internationellt, nationellt, regionalt och
lokalt. Under året har de bland annat deltagit i den
europeiska marknadsföringskampanjen för Umeå
2014.
byta erfarenheter med kolleger runt om i landet och
ta del av NFHs omvärldsbevakning. På utbildningarna får de också lyssna till inspirerande föreläsare
och ges möjlighet att reflektera över aktuella ämnen.
NFH årliga vårkonferens hölls den 23–25 januari
2013. Den innehöll ett rikt utbud av prog­ram­
punkter. Bland annat föreläste konst- och design­
kritikern Dennis Dahlqvist om hemslöjdens
åter­komst inom den internationella designvärlden.
Annika Ekdahl, som utnämnts till gästprofessor i
en nyinrättad tjänst vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, berättade om sin
gobelängresa. Vidare diskuterades den interkulturella dialogen som Eva Melldahl under två år hållit
med hemslöjdskonsulenterna. Det presenterades
också goda exempel på Skapande skola-projekt från
Bollnäs med slöjdinriktning, som därefter diskuterades i en panel. Framtidens slöjdföretagande var
ett annat ämne för paneldiskussion med hantverksföretagarna Bodil Karlsson och Gunilla Lundberg
från Afroart, efter en föreläsning av design- och
arkitekturkritikern Annica Kvint.
Under den avslutande dagen arrangerades ett eve­
ne­mang med SHR och inbjudna representanter från
Sveriges hemslöjdsföreningar. Där diskuterades
frågan ”Hur tar vi vara på alla erfarenheter och
Förberedelser pågår
inför Föreningen Svenska
Spetsars utställning på
Vadstena slott.
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
27
Tabell 2. Projektmedel 2013
Projekt
ProjektägareUtbetalt,
tkr
Portal för slöjd, konsthantverk och design
Gotlands läns hemslöjdsförening
50
Förstudie Slöjdmanifestation
Regionförbundet Jämtland
50
Bling – om livsstil, slöjd och smart konsumtion
Typisk Form
50
Nya kommersiella arenor
Slöjd i Väst
50
Traditionell kunskap för en modern och hållbar …
Relearn Suderbyn
28
Hemslöjdskonsument
Sveriges Konsumenter
50
I egna händer
Örebro läns museum
30
Dokumentation av slöjdaren Wille Sundqvist
Surolle
100
Slöjdkunskaper som säljer
Sörmlands museum
200
Gårdagens hantverk blir morgondagens design
Sörmlands museum
100
Visit Handicraft Blekinge
Blekinge läns hemslöjdsförening
150
Lack Trä Fjäder – gränslöst berättande
Etnografiska museet
100
Hemslöjdens formgivningsmetoder
Firma Elina Holmgren
80
Slöjd och kultur till barn och unga Sameslöjdstiftelsen
50
Projektmedel
Bok och biblioteksmässan Föreningen Sv. Hemslöjdskons.
25
NFH fördelar bidrag till utvecklingsprojekt inom
Gesällbrev
Föreningen Sv. Hemslöjdskons.
20
Slöjdmanifestation i det nordliga rummet Västerbottens läns hemslöjdsför.
Utveckling av databasen Hemslöjdens saml… Nämnden för hemslöjdsfrågor
Summa:
hemslöjdsområdet en gång om året. Föreningar,
myndigheter, kulturinstitutioner och företag kan
söka. Nämnden arbetar målmedvetet med att
höja kvaliteten på ansökningarna och betonar
behovet av att stötta projekt som stärker förnyelse
och utveckling av hemslöjden ur flera perspektiv.
Projekten ska följa NFHs uppdrag vilket innebär att
tillvarata och utveckla hemslöjdens material- och
teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet.
Projekten ska också genomsyras av delaktighet
och tillgänglighet sett med mångfalds- och jämställdhetsögon. Större satsningar kan med fördel
involvera flera län och bedrivas länsöverskridande
(se tabell 3a och b).
2013 års projekt har fokus på näring (37 procent),
forskning/utveckling (23 procent) samt barn och
unga (21 procent). Två av projekten har NFH varit
aktivt engagerade i – databasen Hemslöjdens samlingar har bytt plattform (se sid 18–19) och satsningen
på hemslöjdsutställning/program i Umeå under
kulturhuvudstadsåret 2014. Se sid 23.
Under året har projektmedelshanteringen setts
över och urvalsförfarandet inför 2014 års projekt
har utvecklats. Nämndens kansli och ledamöter
har granskat ansökningar efter gemensamma bedömningsgrunder, inspirerade av Kulturbryggans
kriterier i strävan att ytterligare höja kvaliteten på
de projekt som erhåller projektbidrag.
150
250
1 533
Tabell 3a. Projektmedlens fördelning utifrån nämndens verksamhetsmål/fokusområden
(bidrag i tkr)
Verksamhetsmål/fokusområde
201320122011
Barn och unga
330
Näringsfrågor
550400470
Hållbar utveckling
240
100
28
90
300
Internationella och interkulturella frågor
100
300
200
Forskning och utveckling
350
220
70
Kommunikation
175 175170
Summa:
1533 1 425
1310
Tabell 3b. Projektmedlens fördelning utifrån nämndens verksamhetsmål/fokusområden
(bidrag i procent)
Verksamhetsmål/fokusområde
201320122011
Barn och unga
21
Näringsfrågor
37 2836
17
8
Hållbar utveckling
2
6
23
Internationella och interkulturella frågor
6
21
15
Forskning och utveckling
23
16
5
Kommunikation
11 1213
Summa:
28
uppmärksamhet hemslöjden fått under 2012 och
hur går vi vidare utifrån det?”.
Det årliga höstmötet 16–17 oktober 2013 hade
fokus på nya möjligheter i Kultursamverkansmodellen. Där bjöds på föresläsningar och paneldebatt med
inbjudna från Kulturrådet, länsmuseer, hemslöjds­
fö­re­ningar och landsting. Nya ledamoten i NFH,
Zandra Ahl, professor vid Konstfack, föreläste om
varför slöjd- och konsthantverk behöver institutionaliseras. Erika Åberg inspirerade med en beskrivning
av hur slöjdentusiaster använder internet och utnyttjar sociala medier. De fyra samverkande norrlänen
presenterade hemslöjdssatsningen för Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå, tillika ett särskilt regeringsuppdrag för NFH.
100 nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
100
100
Svenska Hemslöjds­
föreningarnas Riks­
förbund tog fram en ny
grafisk profil 2013.
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund
NFH fördelar 4,2 mkr i statligt bidrag till Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, enligt
skrivning i regleringsbrevet.
Samarbetet med SHR ger NFH ingångar till det
civila samhället på både central och regional nivå
vilket förstärker verksamhetens medborgarperspektiv. SHR utgör en därmed viktig samarbetspart och
representant för det civila samhället. NFH och SHR
håller regelbundna uppföljningsmöten och deltar i
seminarier och konferenser som respektive organisation arrangerar.
NFH har sedan 2011 givit SHR ett uppdrag som
formulerats i dialog mellan myndigheten och SHR.
Avsikten med uppdraget är att höja transparensen
och kvaliteten i processen samt utveckla dialogen
och hitta nya modeller för samverkan mellan myndigheten och det civila samhället. Modellen prövas
i en treårig försöksverksamhet med utgångspunkt
i att vi befinner oss i en tid med stora kulturpolitiska förändringar. Under 2013 har modellen för
uppdrag och återrapportering diskuterats mellan
SHR och NFH.
SHR har tillsammans med NFH flyttat databa-
sen Hemslöjdens samlingar och därmed öppnat för
möjligheten att deldatabaserna publicerar sig på
Digitalt museum.
Ett särskilt stöd för medlemsföreningar har
givits till Föreningen Svenska Spetsar, som gick
ut på att SHR agerat projektägare i en förstudie
kallad Spets (se sid 27). Studien finansierades av
Tillväxtverket, Nämnden för hemslöjdsfrågor och
SHR. Stöd har även givits till Västerbottens läns
hemslöjdsförening avseende projektägarskap och
avtalsskrivning inför Umeå Kulturhuvudstadsprojektet Next level craft (se sid 23).
MED HÄNDERNA
FORMAR VI FRAMTIDEN
Det civila samhället
SHR söker ständigt nya vägar och ingångar för sin
100-åriga verksamhet. Vid förbundsstämman 2013
initierade riksförbundet nya arbetsmetoder för att
få en mer aktiv föreningsverksamhet i hela landet
och stärka hemslöjdens roll i samverkansmodellen.
Ambitionen är att vända den traditionella hierarkiska pyramiden med rikskansli i toppen och medlemmarna i botten. Nu är medlemmarna på toppen
av pyramiden och i ständigt fokus. En ny strategisk
plan för 2014-17 har tagits fram och processats med
medlemsföreningarna.
SHR har under året även tagit fram en ny
grafisk profil och ny hemsida. En intern omorganisation har skett på förbundskansliet för att på ett
mer tidsenligt och professionellt sätt kunna möta
förväntningar från medlemmar och bidragsgivare.
Antal medlemmar
Antalet enskilda medlemmar har i SHR har under
2013 ökat med ca tre procent, från 14 035 till 14 505.
Under 2012 ökade medlemsantalet med sex procent. För perioden 2012–14 är målet att medlemsantalet i genomsnitt ska ha ökat med sju procent.
Se diagram nedan.
www.hemslojden.org
Antal medlemmar i SHR
15000
12000
9000
12793
14035
14505
2011
2012
2013
6000
3000
0
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
120
100
29
FOTO: S V ENSK A HE M SLÖ JDSFÖ RENIN G A RN A S RIK SFÖ RBUND
Antalet medlemmar
i SHR har ökat de
senaste åren.
Antal kurser
Hemslöjdsföreningarna i landet har under året
drivit 94 kurser med olika slöjdteman. I vissa fall
samarbetar hemslöjdskonsulenterna med kurserna.
SHR får bidrag från Skolverket för dessa kurser.
Antalet genomförda kurser minskade jämfört med
15000
jubileumsåret
2012, se diagram nedan.
12000
Stipendier
Under
2013 delade SHR ut sex stipendier ur de
9000
fyra stipendiefonder
förvaltar,14505
den totala
12793 förbundet
14035
6000
summa var 125 000.
3000
Barn
och unga
Det0av Post- och Telestyrelsen finansierade arbetet
2011
2012
2013
med inriktning
mot barn och
unga avslutades
2013
i och med att projektledaren slutade. Under året
färdigställdes hemsidan www.slojdklubben.se. Sidan
Antal kurser
120
100
80
101
115
2011
2012
94
60
40
20
0
30
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
2013
vänder sig till barn och unga och är också anpassad
för funktionshindrade barn.
Nästa mål är att finna former för hur Slöjdklubben (ett pedagogiskt koncept riktat mot unga) ska
kunna bli en naturlig del av föreningarnas verksamhet. Arbetet med detta har påbörjats.
Hemslöjden som näringsgren
De ideella läns- och lokalföreningarna arbetar med
att synliggöra slöjden i samhället. Detta sker i stor
utsträckning genom utställningsverksamhet, mässdeltagande, kurser och prova på-verksamhet.
Internationell och interkulturell verksamhet
Den ideella hemslöjdsorganisationen med all sin
verksamhet har stora möjligheter att främja etnisk
och kulturell mångfald samt att utveckla internationellt och interkulturellt utbyte. SHR vill finna en
modell för att visa slöjden som den globala företeelse den är. Det är väsentligt att utveckla samarbetet
med det befintliga kontaktnät man redan har, men
det är också angeläget att identifiera andra samarbetsparter utanför Europa för att öka mångfalden.
Lika viktigt som det är att finna samverkansformer
inom det interkulturella fältet. SHR är medlem i det
Europeiska hemslöjdsförbundet, European Folk Art
and Craft Federation, EFACF, och i det Nordiska
hemslöjdsförbundet. SHRs verksamhetschef sitter i
styrelsen för det Europeiska hemslöjdsförbundet.
årsredovisning
årsredovisning 2013
2013 •• nämnden
nämnden för
för hemslöjdsfrågor
hemslöjdsfrågor
31
Nämnden för hemslöjdsfrågor
och kansli
Nämndens förvaltning
Under 2013 har kostnader på 1 235 tkr täckts av externa medel, att
jämföra med nämndens förvaltningsanslag 2 310 tkr (20 procent
av det totala anslaget 11 363 tkr). NFH har inte tagit emot några
sponsormedel. Se tabell 7.
Nämnden
Nämnden består av ordförande och åtta ledamöter. Vid halvårsskiftet byttes fyra nämndledamöter ut, samtidigt som ordförandens
förordnande förlängdes. Under året har nämnden haft fyra sammanträden och protokollfört ett per capsulam beslut.
Bo-Erik Gyberg, ordförande
rektor, Stockholm
Katarina Brieditis, ledamot
designer, Stockholm
Tobias Nielsén, ledamot
verkställande direktör, Stockholm
Mari-Ann Nutti, ledamot
verkställande direktör, Jokkmokk
Värdmyndighet
NFH har Tillväxtverket som värdmyndighet, vilket innebär att det
står för lokaler, ekonomi- och personaladministration, utrustning
och inventarier samt övrig administrativ service åt nämnden. Detta
regleras i Tillväxtverkats regleringsbrev.
Gunilla Kindstrand, avgående ledamot
kulturjournalist, Hudiksvall
Anne Ludvigsson, avgående ledamot
lärare, f.d riksdagsledamot, Linköping
Peter Nylander, avgående ledamot
formgivare, Stockholm
Översyn
Översynen av NFHs verksamhet har fortgått under 2013. Departementspromemorian Nationell samordning av hemslöjden – en
översyn av Nämnden för hemslöjdsfrågor (Ds 2012:8) sändes på
remiss till 56 instanser, 36 svar inkom från remisslistan och därtill
två spontana svar. Sista juni var sista svarsdatum för remissen.
Översynen avslutades inte under 2012, utan fortgår.
Zandra Ahl, ny ledamot
konsthantverkare och professor, Stockholm
Love Jönsson, ny ledamot
museiintendent, Göteborg
Tabell 4. Nämndens förvaltning (tkr)
2013 20122011
Löner samt arvoden till nämnden
1 938
Övriga personalkostnader [1]
1 840
354
204
278
2 322
2 300
2 246
Intäkter
32
2 076
33 20128
Konsultarvoden, kontorsmaterial, övrigt
[1]
Kansliets personal
Kansliet består av tre tjänster: kanslichef, handläggare och assis­
tent, vilka belastar nämndens förvaltningsanslag. I början av 2013
tillträdde en ny handläggare tjänsten, som numera är neddragen
till 50 procent.
Kompetensutveckling
Mot bakgrund av den höga personalomsättningen under året har
kompetensutveckling främst tillgodosetts genom att personalen
deltagit i externa och interna seminarier.
Anne Elmdahl, avgående ledamot
egenföretagare, Linköping
Summa
Anneli Palmsköld, ny ledamot
lektor i kulturvård, Halmstad
Personalansvar
Nämnden har personalansvar för kansliets personal samt rikskonsulenten för barn och unga, rikskonsulenttjänsten ”med växlande
innehåll” samt den externt finansierade näringskonsulenten.
Under året har rikskonsulenttjänsten ”med växlande innehåll”
initialt varit inriktad på internationella och interkulturella frågor
och därefter kommunikation.
En nyrekrytering har skett under året, den 50 procent hand­
läggar­tjänsten på kansliet fick per årsskiftet ny befattningshavare.
Conny Brännberg, vice ordförande
kommunfullmäktiges ordf., Skövde
Summa kostnader
Annica Kvint, ny ledamot
design- och arkitekturkritiker, Stockholm
–6–15 –5
2 3162 2852 241
Siffran avser kansliets och nämndens resor
nämnden för hemslöjdsfrågor •• årsredovisning 2013
2013
Ekonomihantering
Nämndens ekonomi ingår i Tillväxtverkets ekonomiska hantering
vad gäller löner, fakturahantering och bidragsutbetalningar.
Nämndens kansli ansvarar dock för kontering samt budgetering,
granskning och uppföljning.
Årsredovisning och budgetunderlag
Arbetet med årsredovisning och budgetunderlag koncentreras till
januari–februari: Den behandlas på nämndsammanträdet i februari
och ska lämnas till departementet den 22 februari respektive den 1
mars 2013.
”För mig är det tre saker som sam manfattar företagsutveckling: stark vilja, uthålligt arbete och nyfikenhet på att göra affärer”
Mona Berger, konsult företagsutveckling
Nämndsammanträden
Nämnden brukar ha två sammanträden under våren och två under
hösten. Vid behov kan ytterligare ett sammanträde sättas in.
­Sammanträden hölls fastställda till den 12 februari, 30 maj, 8
oktober och 17 december. Februari- och decembersammanträdena
är beslutsmöten, medan de övriga ger utrymme för ideologiska,
mer långsiktiga strategiska diskussioner eller olika typer av besök.
Ekonomisk redovisning
Nämnden för hemslöjdsfrågor behöver inte lämna någon delårsrapport enligt 8 kap.1§ i förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag. Vidare undantas nämnden från kravet att
lämna resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys i
årsredovisningen.
Övriga bestämmelser
Från Tillväxtverkets regleringsbrev 1:4: Tillväxtverket ”ska svara
för lokaler, ekonomi- och personaladministration, utrustning och
inventarier samt övrig administrativ service åt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Utgifterna ska belasta anslaget”.
Ersättning och andra uppdrag
Ersättning till nämndens ledamöter har under året varit 20 000
kr för ordföranden och 975 kr per sammanträde för ledamot.
Kostnaderna inklusive arvoden för nämndens ledamöter under
2013 har varit totalt 74 604 kronor (inkl arvoden, resor samt utlägg i
samband med resor).
Den gamla nämndens förordnande gick ut 2013-06-30 varvid
fyra ledamöter avslutade sitt uppdrag och fyra nya ledamöter
förordnades från och med 2013-07-01.
ordförande
vice ordförande
ledamot t.o.m. 30 jun
ledamot t.o.m. 30 jun
ledamot t.o.m. 30 jun
ledamot t.o.m. 30 jun
ledamot
ledamot
ledamot
ledamot fr.o.m. 1 jul
ledamot fr.o.m. 1 jul
ledamot fr.o.m. 1 jul
ledamot fr.o.m. 1 jul
Verksamhetskostnad
4 881
10 000*
2 925
1 950
975
1 950
975
1 950
3 900
2 925
0*
1 950
1 950
1 950
Andra uppdrag
4 244
3 990
17 414
Lämnade bidrag 8 332
10 752
Summa kostnader
13 213
14 99721 404
Intäkter av anslag
4 881
4 012
3 760
6
232
230
17 414
[1]
Övriga intäkter
Undantag från ekonomiadministrativa regelverket
Bo-Erik Gyberg Conny Brännberg
Anne Ludvigsson
Gunilla Kindstrand Anne Elmdahl
Peter Nylander
Katarina Brieditis
Tobias Nielsén
Mari-Ann Nutti
Love Jönsson
Anneli Palmsköld
Zandra Ahl
Annica Kvint
Tabell 5. Verksamhetens kostnader och intäkter, tkr
Summa
2013
2012
2011
Erhållna medel för bidrag
8 332
10 752
Summa intäkter
13 219
14 99721 404
I samband med kultursamverkansmodellens införande, har medel för länshemslöjdskonsulentmedel
förts över till Kulturrådet, vilket medför att en minskning av lämnade bidrag från NFH.
[1]
Anne Elmdahl Twistin’ of Sweden AB, ledamot
Bo-Erik Gyberg Stockholms dramatiska högskola, rektor och ledamot Kulturbryggan, ordförande
Loggia arkitekter AB, suppleant
Gunilla Kindstrand Kindstrand Kultur & Struktur AB, styrelseordförande
Konstnärsnämnden, ordförande
Sveriges Radios styrelse, ledamot
Anne Ludvigsson Svensk Slöjd AB, ledamot
Tobias Nielsén
Insynsrådet Myndigheten för kulturanalys, ledamot
Volante AB, VD och ledamot
Narva Investor Relations AB, suppleant
Katarina Brieditis
Studio Brieditis & Evans AB, ledamot
Anneli Palmsköld
Svensk Slöjd AB, ledamot
Zandra Ahl Alhansa Fastigheter AB, ledamot
Alhansa Investment AB, ledamot
Z Ahl Design AB, ledamot
Love Jönsson, Annica Kvint, och Mari-Ann Nutti har varken några
uppdrag i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelse­
ledamot i något aktiebolag.
Conny Brännberg Insynsrådet för CSN, ledamot
Next Skövde Destinationsutveckling, ordförande
Västsvenska Turistrådet AB, vice ordförande
*Felaktigt har arvode inte utbetalats sista halvåret, 10 000 kr resp 975 kr,
vilket utbetalas retroaktivt i januari 2014.
årsredovisning
årsredovisning 2013
2013 •• nämnden
nämnden för
för hemslöjdsfrågor
hemslöjdsfrågor
33
Ekonomisk redovisning
Tabell 6. Anslagsredovisning. Nämnden för hemslöjdsfrågor (anslaget disponeras av Tillväxtverket och ingår i Tillväxtverkets redovisning)
Anslag
Ingående
överföringsbelopp
Årets tilldelning
enligt regleringsbrev
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående överföringsbelopp
2013-12-31
17
2 310
2 327
2 322
5
4:3 ap.2 Främjande av hemslöjd (ram)
128
9 053
9 181
9 174
7
Totalt myndigheten
145
11 363
11 508
11 496
12
4:3 ap 1 Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram)
Förutom ovanstående anslag har NFH dessutom förmedlat konsulentmedel till Stockholms län som ej ingår i samverkansmodellen.
Dessa medel, 620 tkr, ingår i Kulturrådets regleringsbrev men disponeras av Tillväxtverket.
Tabell 7. Externa bidrag 2013-01-01 – 2013-12-31 (tkr)
Projekttid
Finans/Benämning/Finansiärer
Ingående
balans
Beviljade men
ännu ej utbetalda
bidrag
Intäkter
Kostnader
Utgående
balans
3101 Hemslöjdens samlingar
1996–
M och A Wallenbergs minnesfond [2]
96
0
0
105
–9
Summa
96
0
0
105
–9
264
0
0
92
172
3103 NFH-projekt
2008–
Prioriterade områden [1]
2009–
Prioriterade områden, näring, Tillväxtverket
37
0
0
0
0
2010–2013
Projekt näringskonsulent, Tillväxtverket och
Jordbruksverket/Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling [3]
528
932
0
938
–410
Summa
829
932
0
1030
–238
M och A Wallenbergs minnesfond
265
0
0
100
165
Summa
265
0
0
100
165
M och A Wallenbergs minnesfond
28
0
0
0
28
Summa
28
0
0
0
28
1 218
932
0
1235
–54
3201 Barn och ungdom
1995–
3202 Forskning
2000–
Summa totalt
Avsatta projektmedel för nämndens prioriterade områden, enligt nämndbeslut 2007-12-10 och 2008-12-17 samt avsatta konsulentmedel för
fortbildning, utredning och andra extra insatser för konsulentverksamhetens utveckling enligt nämndbeslut 2009-12-14.
[1]
34
[2]
Avser byte av digital plattform för hemslöjdens samlingar.
[3]
Jordbruksverket hade 2013-12-31 inte beslutat om utbetalning av beviljade medel som NFH ansökt om i september 2013.
nämnden för hemslöjdsfrågor •• årsredovisning 2013
2013
Tabell 8. Väsentliga uppgifter, tkr
Belopp i tkr
2013
2012
Ränteintäkter
6
11
Räntekostnader
0
0
Beviljad räntekontokredit
0
0
Utnyttjad räntekontokredit
0
2011
2010
2009
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
600
600
600
600
600
0
0
0
0
0
Räntekonto
Beviljad låneram
[3]
Utnyttjad låneram
Anslagskredit
NFH, 4:3 ap.1 [1]
341
341
67
67
59
Utnyttjad kredit
0
0
0
0
0
NFH 4:3 ap. 2 [2]
0
0
100
519
503
Utnyttjad kredit
0
0
1
0
0
Anslagssparande 4:3 ap.1 [1]
5
17
0
3
47
varav intecknat
0
17
0
3
47
6
128
–1
162
357
0
128
–1
162
357
Fasta årsarbetskrafter
2,5
2,7
2,7
2,7
2,5
Fast anställda
2,5
2,7
2,7
2,7
2,5
Projektårsarbetskrafter
1
0,9
0,7
0,6
1
Projektanställda
2
3
3
2
2
Anslag
Anslagssparande 4:3 ap.2
varav intecknat
[2]
Medeltal under året
Fotnot
[1]
ap.2 t.o.m. 2009-01-04–2011-12-31
[2]
4:4 ap.1 t.o.m. 2009-03-31; 4:4 ap.4 2009-04-01–2010-12-31; 4.3 ap2 2011-01-01–2011-12-31
[3]
Är en del av Tillväxtverkets låneram för att finansiera anläggningstillgångar,
Kommentarer:
NFH har även arbetsgivaransvar för rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga, vilket innebär ytterligare
en årsarbetskraft. 2013 hade NFH arbetsgivaransvar för en projektanställd rikskonsulent inom den internationella/interkulturella slöjden
samt en projektanställd näringskonsulent.
Under 2008–2011 hade NFH dessutom lönekostnader följande projektanställningar:
• en projektledare inom ett nationellt projekt för hård slöjd 2008
• en kommunikatör/koordinator april 2009–mars 2011
• en processledare för projektet Hemslöjdens ledarutbildning till högskolan april 2009–mars 2010
• en näringskonsulent augusti-december 2011
årsredovisning
årsredovisning 2013
2013 •• nämnden
nämnden för
för hemslöjdsfrågor
hemslöjdsfrågor
35
Underskrift av årsredovisning
2013
Nämnden för hemslöjdsfrågor
36
Bo-Erik Gyberg, ordförande
Annica Kvint Lidzell, ledamot
Conny Brännberg, vice ordförande
Tobias Nielsén, ledamot
Zandra Ahl, ledamot
Mari-Ann Nutti, ledamot
Katarina Brieditis, ledamot
Anneli Palmsköld, ledamot
Love Jönsson, ledamot
Friedrike Roedenbeck, kanslichef
nämnden för hemslöjdsfrågor • årsredovisning 2013
TÄLJA MOT TUMMEN
SAXGREPPET
TÄLJA MOT SIG
KORSLAGDA TUMGREPPET
KONSERVÖPPNARGREPPET
TUMGREPPET
ARMBÅGSGREPPET
IL LUS T R AT I O NER: K A L L E FOR SS
SKRÅGREPPET
årsredovisning 2013 • nämnden för hemslöjdsfrågor
37
www.nfh.se, Box 4006, 102 61 Stockholm