Transcript Minnesanteckningar Tullinge

MINNESANTECKNINGAR
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
2011-10-28
Referens
Cecilia Rolf
Dag och tid
torsdag den 20 oktober 2011, kl. 17.00-18.30 och 19-20.30
Plats
Trädgårdsstadsskolan, Tullinge
Närvarande
Björn Sundström, utredare
SKL,
Åsa Ratcovich, kommundirektör och moderator för mötet,
Medborgare: cirka 400
Ej närvarande
Ledamöter i dialogforum:
Samira Österberg (V),
Christina Lundgren (M),
Sven-Gunnar Kurkson (S),
Anna-Marie Carlsson (M)
Ledamöter i dialogforum:
Jens Sjöström (S), ordförande i
dialogforum Tullinge,
Elisabeth Nobuoka Nordin (MP),
vice ordförande,
Inga-Lill Strömqvist (S),
Stefan Dayne (KD),
Lena Ingren (S),
Anders Thorén (TuP),
Isaksson , Helena (TuP)
Dialogforum special i Tullinge om utredningen av en eventuell kommundelning
Jens Sjöström, ordförande i dialogforum Tullinge, inledde med att hälsa alla
välkomna till dialogforum special i Tullinge som handlade om information
om utredningen med möjlighet att ställa frågor till utredaren. Jens berättade
att utredningen baserade sig på utredarens egna slutsatser. Dialogforums politikers roll var att lyssna på frågor och ta tillbaka synpunkter in i den politiska
diskussionen.
Jens lämnade över till Åsa Ratcovich, ny kommundirektör i kommunen. Hennes roll var att vara moderator. Åsa berättade att kommunen har bestämt att
ha dialogforum special i alla fem kommundelarna för att ge alla kommuninvånare möjlighet att lyssna och ställa frågor. Efter processen kommer kommunpolitikerna att fatta beslut i hur processen går vidare.
Björn Sundström tog över ordet. Han har jobbat på Sveriges kommuner och
landsting, SKL, sedan 1971. Sedan 1977 har han gjort i stort sett alla kom-
1 [8]
BOTKYRKA KOMMUN
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
MINNESANTECKNINGAR
2011-10-28
mundelningsutredningar i Sverige. Björn presenterade utredningen som utgår
från den gällande lagstiftningen inom inledningslagen.
Se bilaga: presentation av SKL:s utredare samt film från dialogmöte special i
Tullinge den 20 oktober 2011.
Nedan redovisas de frågor som ställdes efter utredarens presentation, grupperade efter ämne.
Fråga om indelningslagen och kommundelning
Fråga 1: Är det din uppfattning att, efter ett positivt besked i en folkomröstning, det är möjligt att dela kommunen efter indelningslagen?
Svar: Det är fullt möjligt men tveksamt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det blir
inte bättre ekonomi för någon av kommunerna och då har jag gjort den här
utredningen under ett av de bästa kommunalekonomiska åren, då de flesta
kommunerna har gått med plus. Men det är viktigt vad politikerna och invånarna tycker. Om kommunens politiker i majoritet inte är emot och invånarna
i Botkyrka är för så kan man dela kommunen. Tanken bakom indelningslagen
är att alla kommuninvånare ska få säga sitt men till sist är det politikerna i
majoritet som avgör det här. Om politikerna säger nej så krävs det synnerliga
skäl för ett ja till delning och det finns inga sådana enligt utredningen.
Frågor om demokrati, valresultat och folkomröstning
Fråga 2: Finns det forskning kring om invånarna upplever mer demokratisk makt i små kommuner jämfört med större?
Svar: Det finns mycket forskning på det här området. Jag har försökt att
sammanfatta forskningen från bland annat Gidlund i min rapport men det
finns inget entydigt svar.
Fråga 3: Tullingepartiet har varit ett enfrågeparti och det största partiet
i Tullinge i kommunalvalet, borde inte det väga in i din bedömning?
Svar: Tullingepartiet fick totalt 10,51% av rösterna i Botkyrka kommun. Det
visar att det finns en opinion för detta men innan man gör en kommundelning
så är det inte bara den aktuella kommundelen som ska få säga sitt. Hela kommunen ska få tycka till.
Se hela valresultatet för Botkyrka här, valmyndighetens webbplats:
http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/01/27/index.html
Fråga 4: Ska hela kommunen bestämma om det här? Hur många röstade i hela kommunen i alla utredningar som du har gjort? Hur var det i
Knivsta?
Svar: Jag har sagt att hela kommunen borde få rösta, eftersom allas röster är
lika mycket värda. Det skriver jag i alla utredningar sedan är det upp till politikerna att bestämma hur processen går vidare om det blir folkomröstning,
opinionsundersökning eller inte. I Knivsta var det bara Knivsta som röstade
men det var också ett politiskt beslut trots att jag rekommenderade att alla i
Uppsala skulle rösta.
2 [8]
BOTKYRKA KOMMUN
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
MINNESANTECKNINGAR
2011-10-28
Frågor om äldreomsorgens kostnader
Fråga 5: Får kommuner extra bidrag för en äldre befolkning?
Svar: Ja.
Fråga 6: Det finns stora skillnader i folkhälsa mellan de olika kommundelarna. Det borde kosta mindre för Tullinge eftersom vi är friskare
trots att vi har en äldre befolkning?
Svar: Rika är friskare än fattigare. Men en stor andel äldre kostar mycket och
har mest betydelse för kommunens ekonomi. Sedan kostar kvinnor mer än
män. Det beror på att de lever längre och ofta blivit ensamstående när de behöver de största och mest kostsamma vårdinsatserna. Kvinnor i sin tur svarar
för 150 000 kr i en obetald vårdinsats genom att vårda sina män.
Fråga 7: Om Tullinge blir en egen kommun måste vi skära i vår äldrevård? Hur har du gjort för att isolera den kostnaden i dina beräkningar?
Svar: När det gäller barnomsorg, skola, äldreomsorg och LSS har jag inte utgått från någon schablonfördelning utan tittat på befolkningsstruktur samt tittat på kostnaderna för de verksamheter som finns i Tullinge. Tullinges äldrevård är inte dyrare än många andra kommuner men den är fortfarande dyr och
jag tror att många kommuner i framtiden kommer att behöva skära ned sina
kostnader.
Fråga 8: Beror Tullinges dyra äldreomsorgskostnader på kapitalkostnader såsom nya Kärsdala äldreboende?
Svar: Det är kostnaden per äldre person som är hög. Det beror både på personal och lokaler.
Fråga 9: Varför är äldrevården så dyr i Tullinge?
Svar: Äldrevård är dyr i hela kommunen men det är för att det är 30% fler
äldre i Tullinge och en mer kostnadskrävande befolkning än övriga Botkyrka.
Fråga 10: Varför har Botkyrka högre kostnader än andra kommuner
för äldrevård?
Svar: Det svaret finns inte i min utredning. Däremot så vet jag att det pågår
en oberoende utredning om detta som kommunen har tillsatt.
Frågor om individ- och familjeomsorg och ekonomi
Fråga 11: Hur påverkar handikappomsorgen kommunekonomin vid en
eventuell delning?
Svar: Det har inte så stor betydelse för den kommunala ekonomin eftersom vi
har ett utjämningssystem beträffande handikappomsorgen (LSS-utjämningen)
som gör att kommuner med höga kostnader får täckning för eventuella merkostnader. Kostnaderna för personliga assistenter är dessutom i huvudsak finansierad av staten (cirka 80 procent) via den så kallade assistentersättningen.
3 [8]
BOTKYRKA KOMMUN
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
MINNESANTECKNINGAR
2011-10-28
Fråga 12: Finns det siffror på vad arbetslösheten kostar i Botkyrka jämfört med Tullinge?
Svar: Det ekonomiska biståndet för individ- och familjeomsorg finns med i
utredningen. Kostnaden är högre i övriga Botkyrka än i Tullinge men utjämningssystemet skjuter till pengar till kommunerna beroende på hur höga kostnader de har för det här. Den verkliga kostnaden är lägre än de pengar som
Botkyrka får. Det är med andra ord ingen ekonomisk belastning för Botkyrka.
Frågor om barnomsorg och ekonomi
Fråga 13: Varför har Tullinge billigare barnomsorg?
Svar: Tullinge ligger lite under genomsnittet för barnomsorg och extremt
mycket under genomsnittet på individ- och familjeomsorg. Det enda som är
avvikande dyrt i Tullinge är äldreomsorgen. Vissa tycker att Tullinge får för
lite resurser jämfört med övriga Botkyrka. Utredningen ger inte belägg för
detta. Pengar från individ och familjeomsorgen går ju till att bekosta en dyr
äldreomsorg i Botkyrka inklusive Tullinge. .
Frågor om skatter och skatteutjämningssystemet
Fråga 14: Tullingeborna tjänar så pass mycket mer i genomsnitt än resten av Botkyrka. Varför får vi då inte mer skattepengar?
Svar: Den genomsnittliga inkomsten har ingen betydelse eftersom vi har en
skatteutjämning i Sverige. Den gör att kommuner som vars beskattningsbara
inkomster överstiger 115 procent av medelskattekraften får betala en inkomstutjämningsavgift till staten.
Fråga 15: Är det ointressant för Botkyrka att förstärka sin skattekraft?
Svar: Tillväxt sker regionalt och sedan bor folk efter plånboken. De allra rikaste bor generellt sett i skärgårdskommunerna. Den kommunen i landet som
har den fattigaste dagbefolkningen är Vaxholm, men nattbefolkningen är
mycket rikare och får betala till utjämningssystemet.
Fråga 16: Jag har inte hittat något om skattesatsvandring i utredningen.
Hur mycket av Tullinges skattesats stannar kvar i Tullinge? Hur fördelas pengarna? Tullingeborna upplever en ojämn fördelning av resurserna. Skulle inte det vara en bestående fördel om vi fick bestämma över
våra pengar?
Svar: Tullingeborna har en hög skattekraft men om Tullinge blev en egen
kommun skulle Tullingeborna betala ett eventuellt överskott i sin kommunalekonomi till andra kommuner som inte får in lika mycket pengar i skatter via
skatteutjämningssystemet. Alla kommuner måste få in 41 000
kr/kommuninvånare för att kunna erbjuda likvärdig vård, skola och omsorg.
Många tror att stockholmarna betalar till norrlänningarna men egentligen går
alla pengar på öret till Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Andra kommuner
i övriga landet betalar fem gånger så mycket till Stockholmsregionen i kostnadsutjämning.
4 [8]
BOTKYRKA KOMMUN
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
MINNESANTECKNINGAR
2011-10-28
Fråga 17: Om Tullinge drar sig ur kommunen, vad och hur mycket påverkar det övriga Botkyrka ekonomiskt?
Svar: Inte märkbart, det rör sig om mycket liten skillnad, jämför 45 356
kr/invånare i nya Botkyrka med 45 638 kr/invånare i nuvarande Botkyrka.
Fråga 18: Ska vi verkligen leva på bidragssamhället?
Svar: Många tror att utjämningssystemet är socialdemokratiskt ingenjörskonst, men det var Carl Bildt, Bengt Wästerberg och Anne Wibble som skrev
direktiven och de nya direktiven är skrivna av Anders Borg med flera. Men
frågan om vi ska ha en likvärdig skola, omsorg och vård i vilken kommun vi
än bor, det är alla politiska partier överens om.
Fråga 19: Din utredning bygger på att kostnaderna fördelas i utjämningssystemet och kostnadsutjämningen. Jag tycker du är inne på fel
spår när du bara pratar om det, det handlar ju om så mycket mer, att
jobba och trivas där man bor.
Svar: Alla kommunpolitiker jag har träffat jobbar för att utveckla infrastrukturen och locka företagare till kommunen med mera. Ingen sitter och väntar
på att pengarna från utjämningssystemet ska ramla in i kommunkassan.
Frågor om befolkningsprognos och flyttströmmar
Fråga 20: Andelen äldre, hur vet vi att kommunens prognos är riktig?
Det kanske blir fler arbetsföra människor som flyttar in.
Svar: Det är mycket barnfamiljer som flyttar in till Tullinge, visar kommunens befolkningsprognos. Kommunen kan förutse hur åldersfördelningen
kommer att se ut eftersom tjänstemännen vet vad som byggs. Men det finns
ändå en större andel äldre i Tullinge och ett skäl till det är att det finns många
40-talister.
Fråga 21: Hur stor inflyttning räknar man till kommunen? Vi bygger ju
i Riksten.
Svar: Enligt kommunens befolkningsprognos ska nuvarande befolkningsmängd på 16 000 öka till drygt 19 000 invånare år 2015. Den bygger bland
annat på födelseantal och flyttningsbenägenheten hos olika åldrar. Utbyggnaden för Riksten finns också med i den här prognosen.
Fråga 22: Vilken befolkningsförflyttning har vi? Hur många bor ett helt
liv i Tullinge?
Svar: Kommunen har en databas med flyttströmmar.
Klicka här för att länkas till databasen och information om Tullinge:
http://www.usk.stockholm.se/internet/omrfakta/tabellappl.asp?omrade=BOK
D5&appl=Omradesjmf&resultat=Andel&Kommun=B
5 [8]
BOTKYRKA KOMMUN
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
MINNESANTECKNINGAR
2011-10-28
Frågor om geografi och regionalt samarbete
Fråga 23: Att många i Tumba vill hänga ihop med Tullinge, är en ren
subjektiv värdering i en annars föredömligt neutral rapport.
Svar: Jag har pratat med många som instämmer i detta.
Fråga 23: Hur påverkas samarbetet med Huddinge och Botkyrka om
Tullinge bildar egen kommun?
Svar: Det vet jag inte. Det beror i så fall på Tullinges framtida politiker och
tjänstemän.
Fråga 24: Vad är problemet med att vi knoppas av? Vi är en del av
Stockholmsregionen. Det finns ingen konflikt.
Svar: Förutom kommunalekonomiska tveksamheter ser jag att Flemingsberg,
Tumba och Tullinge rent geografiskt hänger ihop.
Frågor om rekrytering av politiker och tjänstemän
Fråga 25: Har alla små kommuner svårt att rekrytera specialister?
Svar: Små kommuner har generellt sätt det svårare än större kommuner. Ska
en kommun vara självförsörjande ska man ha 90 000 invånare. Men i Stockholmsregionen är det regionala perspektivet det viktigaste för att livet ska
fungera för invånarna. Tillväxten som sker regionalt har stor betydelse för
vad vi tjänar och plånboken bestämmer var vi bor.
Fråga 26: Måste Tullinge rekrytera nya politiker och tjänstemän som är
specialister? Det måste bli ett överskott i nya Botkyrka.
Svar: De som redan jobbar i kommundelen skulle gå över till nya Tullinge
kommun. Det kan bli överskott på specialistfunktioner i nya Botkyrka, särskilt direkt efter en delning. Men Tullinge kommun skulle behöva nyanställa
egen teknisk och administrativ personal och administratörer. Vid ett överskott
på personal brukar man lösa det genom att båda nya kommunerna delar på
kostnaderna för övertaligheten.
Fråga 27: Jag har en släkting i Nykvarn som säger att ett av deras största problem är att rekrytera kvalificerad personal. Hur ser du på det?
Svar: Nykvarn hade svårt att rekrytera i början. Generellt sett har små kommuner svårare att rekrytera, och det är lättare för de stora. De allra bästa
medarbetarna brukar söka sig till de stora kommunerna.
Fråga 28: Det borde inte vara ett problem att rekrytera kommunala
tjänstemän och sedan kan vi upphandla tjänster från Huddinge och nya
Botkyrka kommun. Det framgår inte av utredningen.
Svar: Jag har utgått ifrån att Tullinge kommun skulle ha samma andel tjänster
i kommunal regi som Botkyrka kommun har idag. Till exempel har Botkyrka
bara 8% av barnomsorgen på entreprenad, jämfört med Salem som har 39%.
Om detta ändras så ändras såklart behoven av kommunala tjänstemän. 20%
av all administrativ personal i nuvarande Botkyrka kommun motsvarar ca
150-200 tjänster som skulle behöva rekryteras till Tullinge.
6 [8]
BOTKYRKA KOMMUN
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
MINNESANTECKNINGAR
2011-10-28
Det finns vissa problem med upphandlingar till exempel kan en kommun inte
köpa tjänster av en annan när det gäller myndighetsutövning.
Fråga om lokaler
Fråga 29: Det kommer att bli ett överskott på lokaler vid en kommundelning i övriga kommunen. Kan vi inte använda de lokalerna till en
början? Svar: Jag nämner i utredningen att lokaler kan bli ett problem men
jag har inte inkluderat några kostnader för lokaler i kalkylerna. Lokalfrågorna
fixar man på ett eller annat sätt, men att bygga ett nytt kommunhus det blir
dyrt.
Frågor om andra utredningar om kommundelningar
Fråga 30: Hur skiljer sig utredningens resultat från Nykvarn – Södertälje och Knivsta-Uppsala?
Svar: För Uppsalaborna spelade det ingen större roll att Knivsta ville bryta
sig loss eftersom de flesta där arbetade i Stockholm och kände större samhörighet med Stockholm. Så politikerna bestämde att enbart invånarna i Knivsta
skulle rösta.
Fråga 31: Röstade hela Södertälje eller bara Nykvarn? Du rekommenderar att hela kommunen ska rösta, varför?
Svar: För att i en demokrati är allas röster lika mycket värda. Hur skulle det
se ut att ha en kvartersdemokrati i Stockholm? Om till exempel Bromma bestämde sig för att bryta sig ut ur Stockholm utan att stockholmarna fick rösta
om det?
Fråga 32: Hur gick det till när Salem bröt sig ur Botkyrka?
Svar: Björn Sundström var inte inblandad i den utredningen så han kan tyvärr
inte svara.
Frågor om rankning av kommuner
Fråga 33: På sidan 43 i utredningen står det att utredningen inte funnit
några påtagliga fördelar med en delning för de nya kommunerna. Men
Salem, Nykvarn och Knivsta blev egna kommuner och de har gått jättebra för dem trots att de är små kommuner. De har fått en hög rankning i
tidningen Fokus. Vad anser du om tidningen Fokus rankning?
Svar: Jag känner inte till Fokus rankning i detalj, det finns många olika rankningar. Jag vet att Svenskt näringsliv också har rankat kommunerna. Då kom
Vellinge först, Svenskt näringsliv rankar alltid kommuner med låg kommunalskatt högt. SKL däremot rankade Salem högst trots att de har minst antal
företag i relation till förvärvsarbetare. Om man tittar på ekonomi och kommunal service så har en optimal kommunstorlek mellan 30 000 och 50 000
invånare. Min egen rankning skulle vara annorlunda. Min favoritkommun är
Västerås som jag tycker sköts bäst.
7 [8]
BOTKYRKA KOMMUN
Serviceförvaltningen
Enheten för kommunikation och områdesarbete
MINNESANTECKNINGAR
2011-10-28
Frågor om processen framöver
Fråga 34: Vilka politiker är det som beslutar om hur processen går vidare?
Svar: Det är kommunpolitikerna i majoritet som bestämmer hur processen
går vidare. Om de säger nej till en delning så krävs synnerliga skäl för att få
igenom en delning. Några sådana skäl har inte utredningen funnit.
Fråga 35: Hur ställer sig kommunledningen till att dela kommunen i
södra och norra Botkyrka?
Svar: Det vet inte jag.
Frågor om detaljer i utredningen eller i presentationen
Fråga 36: Har utredningen lagt på Tullinge för höga kostnader?
Svar: Nej, snarare tvärtom.
Fråga 37: På sidan 23 i utredningen visas Kommunernas årskostnad per
person i olika åldrar. Är den grunden för utjämningssystemet?
Svar: Ja, åldersstrukturen i grova drag är grunden.
Fråga 38: Diagrammet som du visade över ålderstrukturen i Botkyrka
(bild 16, se bildpresentation) gäller det nuvarande eller nya Botkyrka?
Svar: Nuvarande Botkyrka
8 [8]