Transcript Sanningen om margarintillverkning

\
\
>{ ft***
i
I
Margann - smonmi
Nyligen kom ett besked fran den stora margarintillverkaren Unilever att man ger upp striden
mot smoret. I stallet borjar man blanda in smor
i sina produkter, nagot som varit otankbart for
nagra ar sedan.
Orsaken ar att konsumenterna efter hand forstatt
att margarin ar en syntetisk smorimitation som
framstallts med hjalp av en rad kemikalier och
att talet om att margarinfetter ar "nyttigare"
an smorfetter saknar grund.
wi
Aven om margarintillverkaren nu blandar in smor, sa
Finns fortfarande en ungefar lika stor andel kvar med
kemiskt processat fett.
Aven i Sverige har undersdkningar visat hdgre
fdrekomst av astma/allergier hos skolbarn som
at margarin i jamforelse med dem som at smor.
Just anvandningen av ett stort antal reaktiva kemikalier
ar det mest stotande for dagens konsumenter som foredrar naturligt framstallda livsmedel.
Strider mot redlighetsprincipen
Av ravaror som har helt annan farg, lukt, smak och konsistens
6 a c c e s s #2 -
an smor skall man alltsa tillverka en smorliknande produkt.
Men detta ar egentligen i strid med livsmedelslagstiftningen,
den sa kallade "redlighetsprincipen" (LIVSFS 2004:27).
Man far inte farga ett livsmedel for att det skall likna
nagot annat livsmedel, till exempel farga torsk rod for att
den skall likna lax. Men hela tanken bakom tillverkningen av margarin ar att framstalla en smorimitation. Denna
typ av forandrat utseende och karaktar hos ett livsmedel
brukar benamnas kosmetiska Stgarder.
Lamnar inte ut kemiska detaljer
Nar det galler de kemikalier som anvands ar det mycket
svart att fa besked om detta fran tillverkarna, vilket
strider mot redlighetstanken. Man far ofta svaret att
tidigare anvanda amnen har bytts ut eller ska bytas ut och
sa vidare.
Livsmedelsverket har dock tidigare gjort en inventering
och niimner foljande kemikalier:
Extraktionsbensin (Anvands nar man utvinner fett/
olja fran fron etcetera)
Fosforsyra (For att ta bort vissa amnen och naturliga
egenskaper som smak, farg och lukt)
Natronlut (For att ta bort vissa amnen och naturliga
egenskaper som smak, farg och lukt)
Milcla
norma i s a l t a t
lnneh*lle< ltv»nddv§n*»l feu
v,m r>«:bov. So. m barn ste
vUxa och utvccktas noimaH
ensin
Blekmedel (Regenererad bentonitlera, sa kallad "blekjord")
Losningsmedel (Ofta aceton for att skilja mattade fetter fran omattade fetter, sa kallad fraktionering)
Nickelspan (Anvands vid hardning av fetter, men inte
langre vid svensk margarintillverkning. Hardade fetter
tillverkas dock av fettindustrin och anvands i manga
andra produkter, till exempel i importerade livsmedel)
Natriummetylat (Ett ytterst reaktivt amne som anvands vid sa kallad omestring, fettet far da glattare konsistens. Losningsmedlet metanol bildas som biprodukt)
Far fraktas i bensintankar
Livsmedelsverket namner ocksa hur ravaror far fraktas
i battankar som tidigare innehallit exempelvis extraktionsbensin och andra kemikalier. Pa sa satt kan aven
rester av dessa amnen hamna i margarinet. Vidare
upphettas fettmassan till cirka 230 grader, vilket ar en
hog temperatur for att kansligt livsmedel. En rykande
stekpanna har cirka 170 graders temperatur.
Paminner om symaskinsolja
N u har fettindustrin framstallt en genomskinlig olja eller
ett fast fett utan smak, lukt och farg. Den kan inte liknas
vid nagon naturlig vegetabilisk olja, som alia har karaktaristisk smak, lukt och farg. Den liknar mest exempelvis
symaskinsolja och bilderna med boljande rapsfalt pa
margarinforpackningen ar missvisande.
Denna kemisk/tekniska olja anvands for tillverkning
av en rad produkter, till exempel malarfarger, kosmetika,
lakemedel, skarvatskor, smdrjmedel och margarin. Satter
man till vit farg och parfym far man hudkram, medan
gul farg, salt och smorarom ger margarin.
Skadestand till astmatiker
Den smorarom man tillsatter utgors av diacetyl. Detta
amne har visat sig ha samband med astma och i USA
99
Men alia kemikalier, losningsmedel etcetera som
forekommer vid tillverkningen av livsmedel I
Sverige och utomlands ar undantagna nar det
galler innehallsdeklarationen, trots att det finns
rester i livsmedlen.
har skadade personer tilldomts skadestand genom innehallet av detta riskabla amne som dessutom kan finnas i
popcorn.
Aven i Sverige har undersdkningar visat hogre fore-
#2
;
3GC€£55 7
En tunna med natriummetylat
inne
pa en margarin fabrik. Natrium metylat ar ett ytterst reaktivt amne
som anvands vid
sa kallad omestring
som gor att fettet
far en g/attare
konslstens och ser
mer smorlikt ut.
Losningsmedlet
metanol bildas
som biprodukt
under den kemiska
processen som
innebar att de
naturliga fettmoleky/erna slas sbnder
och sedan satts
ihop till onaturliga
strukturer.
komst av astma/allergicr hos skolbarn som at margarin i
jamforclse med dem som at smor.
Processkemikalier deklareras inte
Prcscntationen av margarin som ett livsmedel strider mot
grundtanken bakom redlighetsprincipen. A t t alia kemikalier som fcttct varit i kontakt med utelamnats i innchallsdeklarationen har sin grund i ett viktigt missldrhallande.
Livsmcdelstillsatser maste anges pa forpackningcn
och journalister och allmanheten agnar dcnna fraga
uppmarksamhet. Medvetna konsumcnter vill undvika
tillsatser i sina val av livsmedel.
99
Aven kakaofett, avfettade mjdl och spannmalsprodukter far innehalla bensinrester enligt Livsmedelsverket.
Men alia kemikalier, losningsmedel etcetera som forekommer vid tillverkningen av livsmedel i Sverige och
utomlands ar undantagna nar det galler innehallsdeklarationen, trots att det finns rester i livsmedlen.
Mer riskabla an livsmedelstillsatser
Kemikalierna kallas pa facksprak for "processkemikalier" eller "processhjalpmedel". Dessa for konsumenten
"okanda" kemiska amnen ar i manga fall betydligt allvarligare och mer riskabla an de "godkanda livsmedelstillsatser" som deklareras. De senare kan uppfattas som en
kuliss som doljer de verkligt bekymmersamma men dolda
tillsatserna av processkemikalier.
Den deklarerade tillsatsen E 260 attika och E162 fargamnet rodbetsextrakt framstar som harmlosa i jamforelse
med asbestfibrer i 61 eller tetrakloretylen i olivoljor. Dessa
processkemikalier kan anvandas inom olframstallning
och framstallning av olivolja.
Farg och arom blandade med losningsmedel
Nar man satter till fargamnen eller aromamnen till livsmedel ar dessa ofta uppblandade med losningsmedel, till
exempel extraktionsbensin (hexan), aceton, trikloretylen,
toluen, metylenklorid och sa vidare enligt internationella
8 access # 2
:
kallor. Sadana losningsmedel anvands ocksa nar man tar
bort smakamnen eller koffein fran te och kaffe.
Nar man framstaller sojaprodukter (sojaolja, sojaprotein, sojalecitin) ar standardmetoden att anvanda bensin
(hexan) och sma bensinrester kan forvantas i livsmedel
innehallande sojaprodukter. Aven kakaofett, avfettade
mjol och spannmalsprodukter far innehalla bensinrester
enligt Livsmedelsverket. Andra losningsmedel som Livsmedelsverket anger kan forekomma som rester i var mat,
ar diklormetan, dimetyleter, etylmetylketon, metanol,
metylacetat, 2-propanol, 1-butanol, 2-butanol, cyklohexan,
1-propanol och 1,1,2,2-fluoretan.
Alia dessa losningsmedel skall inte med planerad avsikt
fa sattas till var mat. Detta har hittills varit mojligt da
livsmedelskonsumenten inte fatt kannedom om detta
eftersom innehallsdeklarationen utelamnar innehallet av
alia rester av processkemikalier. Detta ar alltsa i strid med
livsmedelslagstiftningens redlighetsprincip.
Mater inte "cocktaileffekten"
Fran halsosynpunkt maste margarin och andra livsmedel
innehallande manga processkemikalier ifragasattas pa
grund av en genomgripande omvardering av risker med
intag av frammande amnen. Livsmedelslagstiftningen
har hittills satt gransvarden for ett amne at gangen. Man
forsoker hitta den lagsta dos exempelvis till ett forsoksdjur
av ett amne som ger nagon form av skadlig paverkan.
Men idag vet vi att vi i verkligheten exponeras for ett stort
antal kemikalier, miljogifter, hormonstorande amnen och sa
vidare i laga doser. W H O / F N anger att en rad sjukdomstillstand anses ha samband med denna exponering genom
samverkanseffekter - populart kallar "cocktaileffekt".
Omojligt satta gransvarden
Bland de sjukdomstillstand som W H O / F N namner finns
brostcancer, lag spermiekvalitet, missbildade konsorgan, for tidiga fodslar, laga fodelsevikter, prostatacancer,
testikelcancer, fetma, diabetes och tidigarelagd pubertet,
beteendestorningar, astma, okad infektionskanslighet,
hjartsjukdom, Alzheimer, Parkinson, tidig menopaus,
aderforkalkning med flera.
Detta kastar ett nytt ljus over hela toxikologin och gransvardesfilosofin. Den internationellt kande forskaren professor Ake Bergman sager: - Det har betyder att det inte finns
nigra troskeldoser. Vilket gor det i stort sett omojligt att
satta gransvarden. V i miste helt enkelt veta om en kemikalie ar hormonstorande eller inte innan den borjar anvandas.
av rester f r i n ett ooverskadligt antal processkemikalier
en symbol for gardagens tro, att intaget av ett stort antal
kemikalier med halter "under gransvardet" var ofarligt.
Aven folkhaisan skulle vinna pa en sanerlng av
anvandningen av processkemikalier, i synnerhet
sadana med tydliga hormonstorande egenskaper.
Myndigheterna hanger inte med
V i r a myndigheter har dock svart att orientera sig i denna
nya verklighet och fortsatter att tillampa gransvarden
satta for ett amne i t gingen. Detta ar sarskilt allvarligt
nar det galler foster och sma barn som ar extra kansliga.
Manga mihogifter och kemikalier samlas upp i navelstrangsblod och overfors till foster och sma barn som
ammas. Men vi ser dock att en omsvangning paborjats
hos Livsmedelsverket. I stallet for att hanvisa till gransvarden sager man exempelvis: "Dioxin och PCB lagras i
fettvaven under flera i r . Darfor ar det bra att utsattas for
sa lite dioxin och PCB som mojligt under uppvaxten. Nar
man ar gravid eller ammar fors amnena over till barnet
via moderkakan och brostmjolken, vilket kan piverka
barnets utveckling."
O m alia processkemikalier, som var mat varit i
kontakt med skulle deklareras i likhet med "godkanda
livsmedelstillsatser", skulle detta sannolikt leda t i l l den
hittills mest genomgripande forbattringen nar det galler
kvaliteten hos vara livsmedel. Aven folkhaisan skulle
vinna pa en sanering av anvandningen av processkemikalier, i synnerhet sidana med tydliga hormonstorande
egenskaper.
E n sidan deklaration skulle ocksi som tidigare
namnts egentligen vara i linje med
den viktiga redlighetstanken inom
livsmedelslagstiftningen. "*
Bedomningen av margarin foraldrad
GUNNAR LINDGREN
Civilingenjor och miljodebattor
Mot denna bakgrund blir margarin med sitt i n n e h i l l
Namn
Anvandningsvillkor
(kort beskrivning av extraktionen)
Hogsta tillaten resthalt i livsmedel eller
livsmedelsingresiens som extraherats
Diklormetan
Avlagsnande av koffein eller retande
amnen och bitteramnen fran kaffe och te
52 m g / k g i rostat kaffe och 5 m g / k g i te
(dir. 2 0 0 9 / 3 2 )
Dimetyleter (dir. 2010/59)
Beredning av avfettade animaliska
proteinprodukter
0 , 0 0 9 m g / k g i den avfettade
proteinprodukten
Fraktionering av fetter och oljor
Etylmetylketon (far innehalla
hogst 5 0 mg n-hexan per kg) Avlagsnande av koffein eller retande
amnen och bitteramnen fran kaffe och te
5 m g / k g i fett eller olja
2 0 m g / k g i kaffe eller te
Livsmedelsverkets fdrfattningssamling finns
foreskrifter om
hur losningsmede
far anvandas
livsmedeisproduktionen
(LIVSFS 2011).
Man anger ocksa
vilka halter som
tillverkaren far
amna kvar i produkterna
Etyimetylketon far inte anvandas
tillsammans med hexan
Framstallning eller fraktionering av fetter
Hexan (en handelsvara s o m och oljor samt framstallning av kakaosmor
huvudsakligen bestar av
aiifatiska mattade kolvaten
Beredning av avfettade proteinprodukter
med sex kolatomer och m e c och avfettat mjol
en kokpunkt pa mellan 64°C
och 70°C
Beredning av avfettade soannmaisgroddar
Sa har f ramstalls margarin:
• Som ravara anvander man rapsolja. En
del pressas fram mekaniskt ur rapsfron
och en annan del utvinner man ur frona
med hjalp av extraktionsbensin. Da far
bensinrester finnas i oljan.
• En annan ravara ar palmolja som fraktas
battankar fran Asien. Palmoljan delas
upp i fast fett (som gar till margarinet)
och flytande fett i en process som kallas
fraktionering. Da anvands vanligen aceton. Da far acetonrester finnas i fettet.
Nyttiga amnen forsvinner
• Fettet maste nu "processas" eller "raffineras". Detta gor man bland annat for
att ta bort fetternas naturliga egenskaper
som smak, lukt och farg. Aven nyttiga
amnen forsvinner. Har anvander man tre
kemikalier, natriumhydroxid, fosforsyra/
1 m g / k g i fett, olja eller kakaosmor
10 m g / k g i livsmedel s o m innehaller avfettade proteinprodukter och avfettat mjol
30 m g / k g i avfettade sojaprodukter s o m
saluhalls till den enskilde konsumenten
5 m g / k g i avfettade spannmalsg^oddar
citronsyra samt blekmedel (bentonitlera).
• Ytterligare ett steg i raffineringen av
fettet ar deodoriseringen. Da upphettas
fettet till cirka 230 grader i vakuum.
• Tva ytterligare kemiska processer
aterstar att namna. Vid omestringen
behandlas fettet med den utomordentligt reaktiva kemikalien natriummetylat
Fettmolekylerna slas fdrst sonder, men
satts sedan ihop igen i nya onaturliga
strukturer.
Gora mer smorlikt
• Omestrade fetter kan kritiseras fran
nalsosynpunkt. Bland andra bildas
metanol vid processen och margarinet
far innehalla metanolrester. Syftet med
omestringen ar att gora margarinfettet
glattare och mer smorlikt.
• Vid hardningen later man vatgas
reagera med fettet tillsammans med
nickelspan som katalysator. Flytande
fetter blir da fasta. Detta fett innehaler transfetter som ar fdrknippade med
halsorisker, och hardade fetter fdrekommer inte langre i svensktillverkade
margariner, men kan finnas i importerat
margarin eller andra produkter som
bakverk, choklad med mera
Smorarom och farg
• Till fettmassan satter man slutligen
bland andra smorarom (diacetyl),
fargamne, sojalecitin, salt och konserveringsmedel (ofta kaNumsorbat).
• Detta ar den vanliga metoden att
tillverka margarin. Nagon kemikalie eller
process kan ha bytts ut pa senare tid,
men informationen ar, som sagt, svar
att fa ut.
#2
9