Transcript sdhs-2
OFFICIELL T ORGAN FOR diiVa OCH graiJt ho'rse/skadade 1972 • Nr 7• Argang 82 Lagligen skyddat kontrollmarke "Den blomstertid nu kommer och fiigring stor . . ." m~d lust Foto : Stii Hagenius I detta nummer bl a: Teckensprakssemioarium i Finland . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Attaveckorskursen i Skane . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Angaende forse>ksverksamhet med lolkar for dova . . . . . . . . . . . . . • En langresa till de dovas frltidsgardar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Festival 72 . . ....... . . . .. .... . ........ , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2 6 8 13 1 THORNHOLMS MAKLARFIRMA AV HANDELSKAMMAREN AUKT. FASTIGHETSMA.KLARE S:t Larsgatan 82 A - LINKoPING Tel. vaxel 018/18 02 40 ~~~ ~-~ ~OR\r:,~ Representant for TRYGG - HANSA Brod. SA NDSTEDTS Rorledningslirma Engelbrektsgatan 7 B - LINKoPING Tel. 12 40 88, 12 89 SO - Bost. 12 45 44 Gas - Varme - V atten lnstallationer Reparationer GUSTA MALMS SPORT S: t Larsgatan 22 Tel. 14 20 99 - LINKoPING Specialaffii.r i SPORTARTIKLAR FOLKETS HUS ~sg. 55--57, Linkoping- Cent. for ortens foreningsliv Vi hyr ut Kongress o. Moteslokaler. Klubbrum, Festv. Vlirt kontor Asg. 57 stA-r till tjii.nst med alia upplysn. Tel. 018/14 49 50 - Grottan: populart dansstii.lie Dans: onsdag och lOrdag - Sept.-april Rekordbilliga priser hos REI(ORD-I(EM T orggatan 4 -LINKUPlNG Telefon 013/13 54 43 Linnegatan 4 Telefon 013/14 70 40 Spec.: Kostymer-Byxor Kappor- Klanningar m.m. AB Bygg-Vesta LINKoPING - Talefon 018/1110 20 Byggstalln. - F ormstalln. Valvstamp. - Uthyrning M ontering - F orsaljning SCHELINS CONDITORI Nygatan 25 - LINKoPING - Telefon 12 68 SS GOTT KAFFE OCH GOTT BROD I BEHAGLIG MILJO oppet aven sondagar ICA-KASSEN S. SODERLUND SOderleden 1 Tel. 018/13 38 34 LINKoPING VALSORTERADSNABBKoPSAFFAR W estlings Smidesmekaniska INGEMAR WESTLING Stl\nggatan 17 Tel. 12 42 94 - - LINKoPING Byggnadssmide - Reparationer - El- o. Gassvets F:a Axel Uhrstroms Eftr. RA.dhustorget- VADSTENA- Tel. 102 89 K.-E. VON SCHANTZ Specialaffar i Tobak - Tidningar Tobaksutensilier m.m. OBS! Stor ICA Melings Eftr. Bost. 12 66 49 S<!r~ering av RoKPIPOR Birgittas vag 4 VADSTENA Tel. 0143/10202ankn. host. Allt i livsmedel Teckenspraksseminarium pa Utlysning av stipendium fran Mahninharju i Finland Ake Westlanders minnesfond Den 10- 14 april halls ett teckenspraksseminarium pa Finlands dovas forbunds kursgard Malminharju (Malmasa). Norge och Sverige deltog med 4 representanter var och Finland samt Danmark med 5 representanter vardera. Fran Sverige deltog Lars-Ake Wikstrom, Gunnel Rooth, Ann-Marie Snow och undertecknad. Gemensamt nordiskt handalfabet Alla var overens om att overga till Varldsforbundets handalfabet. Finland och Norge har redan tidigare overgatt till detta. Sverige och Danmark maste slopa sina nuvarande och ocksa overga till varldsforbundets handalfabet. For danskarna blir det inte £raga om sa stora forandringar som for Sveriges del. For oss innebar det att overga till ett helt nytt system. Gemensamt syste m for grundtal och ordningstal Nar vi fran Norden skall samtala med varandra trasslar det ofta till sig nar vi skall niimna en siffra eller ett ordningstal darfor att alia 4 nordiska forbunden har olika system. Ett gemensamt system ar darfor nodvandigt. Vi arbetade en och en halv dag for att fa fram ett sadant system. Vi delade upp oss i grupper och varje grupp arbetade fram ett forslag. Vid plenum forsokte man sedan jamka ihop forslagen. Detta lyckades forst efter ett flertal gruppmoten och gemensamma overlaggningar. Till sist kom man overens om att de forsta fern grundtalen skall tecknas som de nuvarande svenska och siffrorna 6-9 som de danska. Vi utarbetade sedan ett nytt system for 10-talen och 100talen. Man skall hela tiden bara behova anvanda en hand. Detta nya system ar mycket latt att lara. Manader och veckodagar Tecknen for manader blir detsamma som nu med vissa detaljandringar. Veckodagarna tecknas med handalfabetet d v s som det nuvarande svenska systemet. Mandag tecknas med handalfabetets m och handen fors nedat ett kort stycke en gang. Mandagar tecknas pa samma satt men rorelsen upprepas 2 ganger. (Plural och singular) . En ny nordlsk teckensprakskommitte Seminariet beslot ocksa att rekommendera de nordiska dovforbunden att snarast tillsatta en ny gemensam teckensprakskommitte med tva representanter fran varje land. Denna kommitte skall fa till uppgift att utarbeta gemensamma nordiska tecken for vissa speciella omraden som t ex filosofi, teknik, sociologi m fl. Forsta uppgiften blir att arbeta fram gemensamma tecken for organisationsarbetet samt de aktuellaste undervisningsomradena. For varje omrade skall ges ut ett mindre hafte som eventuellt blir 4-sprakigt. Varje land fortsatter att arbeta med teckenordbocker for det vardagliga spraket. Det ar for fackomradena vi behover likartade tecken. De sma teckenordbocker som pa detta satt kommer fram blir vardefulla for larare i olika yrken, for socialarbetare, for organisationernas representanter vid konferenser o dyl. Den nya teckensprakskommitten skall ha ratt att som adjungerande ledamoter kalla experter fran olika omraden. Om kommitten t ex arbetar med att £a fram tecken som hor samman med yrkesutbildningen inom metall skall man adjungera en teckensprakskunnig yrkeslarare fran detta omrade. Gemensamma tecken for larger En fran varje land fick stalla upp och teckna fargerna. Det visade sig att sa gott som alia hade olika tecken. Vi kom overens om tecken for fargerna svart, vit, bla, rod, gul, violett (lila), orange samt for tecknet "farg". For Sveriges del innebar det en andring av tecknen for brunt och blatt. Slutord Teckenspraksseminariet i Finland Jyckades med pa en vecka vad den gamla nordiska teckensprakskommitten ej lyckades med under manga ar. Det gick darfor att alla kom till seminariet med en arlig vilja att samarbeta. 0 Svenska Handikappidrottsforbundet fick under ar 1970 tacksamt mottaga m edel till minne av framlidne 13-arige Ake Westlander, Bromma. Av inkomna medel instiftades fonden Ake Westlanders Minne. Fondens bestammelser anger att fondens andamai ar att lamna bidrag till handikappade barn, narmast med inriktning pa idrott och idrottsgemenskap. Fonden kan for ar 1972 stalla m ede! till forfogande for en eller tva handikappade ungdomar, omkring 14 -16 ar, som har begransade mojligheter att tavlingsidrotta men som ar verksamma inom idrotten som funktionar eller aktiv utovare, en chans att medfolja nagon av SHIF utskickad idrottstrupp till utlandet under ar 1972. Tankbara resealternativ ar dels varldsspelen for forlamningsskadade i Heidelberg, dels NM i fri idrott och simning for synskadade i Helsingfors. Bada tavlingarna avhalles forsta halften av augusti 1972. Ansokan skall inges skriftligen till Svenska Handikappidrottsforbundet, Box 2013, 103 11 Stockholm 2, och skall innehalla uppgifter om namn, adress, handikapp och de orsaker som Jigger till grund for ansokningen. Ansokningen skall aven innehalla ett godkannande av vederborande vardnadshavare. Ytterligare upplysningar lamnas av SHIF :s forbundskansli, tel 08/ 14 07 75. Nu galler det for varje land att fora ut de nya tecknen for grundtal, ordningstal, handalfabet, farger, manader och veckodagar. Det land som vagrar godtaga dessa gemensamma tecken blir isolerat i det nordiska samarbetet och det blir svart att ordna larare och elevutbyte mellan de dovas folkhogskolor. Det organisatoriska arbetet forsvaras aven. De system vi kom overens om i Finland skall vidarebefordras till Varldsforbundet sa att vi kan fa lika tecken varlden over. Lars SDR-Kontakt 1 0 Attaveckorskursen for dova i Skane Iakttagelser och reflektioner En atta veckor lang folkhogskolekurs for dova agde rum i Skane i hostas. Efter kursen har en av lararna, Hans Hovenberg, skrivit ned vad han tyckt och tankt om kursen. Larare, elever och lokaler Fridhems folkhogskola i Svalov ( mellan Lund och Landskrona) anordnade under hosten 1971 i samarbete med Malmohus dovas lansforbund och ABF Skane en 8 veckors amneskurs for dova och gravt horselskadade. Enligt Lansforbundets onskemal agde kursen rum pa forbundets kursgard Ljungheda i Hollviken soder om Malmo. Kursen hade ett tiotal deltagare i varierande aldrar ( 19-60) och med varierande forkunskaper. Bland deltagarna fanns ocksa nagra utlanningar, en fran vartdera Polen, Grekland, Bulgarien och Tyskland, ett par av dem med mycket obetydliga svensk-kunskaper. Inte mindre an sex olika larare fran folkhogskolan medverkade. lngen !arare var teckensprakskunnig. Tolk medverkade vid de fiesta lektionerna, sarskilt i borjan av kursen. Kursens mal var att ge bade deltagarna och lararna erfarenhet infor eventuell fortsatt undervisning av dova i samundervisning med horande vid en vanlig folkhogskolekurs och att ge deltagarna - oavsett vidare studieplaner - tillfalle att friska upp gamla kunskaper och forvarva ny studietraning. Detar givetvis orimligt att pa grundval av denna begriinsade erfarenhet forsoka dra nagra hallbara allmanna slutsatser. En del av de iakttagelser och reflexioner som gjordes under kursen kan kanske anda vara av intresse. Tranlng l lasf6rstaelse och skrlvnlng Forst och framst upplevde vi larare starkt- chockartat- hur begriinsade kommunikationsmojligheterna for de dova var. Formagan att forsta skriftliga instruktioner och informationer var visserligen varierande, men hos de fiesta deltagarna mycket liten, beroende pa bade begransat ordforrad och bristande beharskning av sprakets formella element (andelser, relationsord). 2 SDR-Kontakt U ndervisningsarbetet inriktades fOljaktligen i hog grad pa traning i lasfOrstaelse och skrivning med varierande metoder. De medverkande lararna producerade fortlopande en betydande mangd tranings- och instruktionsmaterial och holl varandra ocksa informerade om elevernas problem och framsteg. dig. Det gick forvanansvart bra, sa smaningom. En dellarare kom att gora den forsta erfarenheten lite ovantat genom att tolken vid nagot tillfalle uteblev pa grund av force majeure. Andra hade tillfalle att mera steg for steg minska tolkens roll. Situationen med talande larare och tolkande tolk utdomdes givetvis fran borjan som meningslOs - bandspelare hade lika val kunnat tjanstgora i sa fall. Liirarna vittnar enstiimmigt om hur mycket biittre kontakten blev, niir tolkledet kom bort. Avlasningsformagan visade sig tyvarr inte vara tillracklig (en del test gjordes) - uppenbart hade vi sjalva skapat en orimlig svarighet for kursdeltagarna genom att (av andra skal) forse kursen med sa manga olika larare. Till nytta for andra elever Det finns ibland en tendens att enclast se pa de svarigheter som kan uppsta, nar man har handikappade elever med i grupper av "vanliga" elever. Bade vid den nu aktuella kursen och vid de kurser for synskadade, som skolan sedan nagra ar haft, har vi upplevt, att man ibland har anledning vanda pa fragestallningen och saga: Hur kan man egentligen undervisa ordentligt i en grupp som inte innehaller minst en blind och en dov elev? Nodvandigheten att parallellt utnyttja bade visuell och auditiv kommunikation innebar patagliga fordelar for ocksa de ovriga eleverna. Vidare uppstar en rad situationer, dar vissa typer av arbetsuppgifter pa ett helt annat satt an i den normala undervisningen ter sig motiverade for eleverna: ta hoglasningstriiningen, som ar en sjalvklarhet i en grupp som behover serva en synskadad ( enskilt eller i grupp), referatskrivning och andra typer av skrivovningar med inriktning pa horselskadad elevs behov. Uppenbart ar ocksa, att medvetenheten om grundlaggande kommunikationsproblem blir helt annan i grupper, som har den direkta erfarenheten av kommunikation med syn- eller horselskadad. Slutligen : Dessa triviala papekanden betyder inte, att vi forbiser huvudvinsten : att bf1da parter- den handikappade och normaleleven - tvingas till att tanka igenom och ta stallning till - och forsoka trana in losningen pa - de problem som samverkan med syn- eller hOrselhandikappade staller. Lattare fa kontakt u t a n tolk! Som niimnts var lararna inte teckensprakskunniga. Syftet var att undersoka, i vilken utstrackning tolken trots detta skulle kunna goras overflo- Hjalpmedel Svarta tavlan och bliidderblocket ( det senare bast: anteckningarna finns kvar och kan betittas i efterhand av den som sa vill) samt skriftprojektorn jamte stora mangder av stencilerat material, daribland en hel del sjiilvinstruerande och sjiilvriittande (bl a fo r "Disco", en enkel svarsregistreringsoch simultanrattningsanordning for individuellt bruk) fick i huvudsak Iosa kommunikationsproblemen for gruppen, medan lararens uppgift blev individuell handledning, under det individuella arbetet med pennan i hand. Skriftprojektorns anvandbarhet okas avsevart, om man kan anknyta den direkt till skrivmaskin ( av kulmaskinstyp, alltsa med stillastaende vals) ; med maskinskrivningsmojlighet blir komm unikationshastigheten ganska hog, om bade larare och elever ar rimligt maskinskrivningskunniga. ( Skrivmaskinstraning erbjods under kursen ocksa som ett viktigt inslag i svenskundervisningen.) lnternatlonellt teckensprak till nytta for horande I den femsprakiga gruppen hade vi ocksa tillfalle att konstatera, att forekomsten av internationella tecken i teckenspraket ar en enorm fordel. Tolken klarade vissa gruppinformationsuppgifter mycket battre an ganska mangsprakigt utbildade Iarare, och vi hade en stark kansla av att ett verkligt internationaliserat teckensprak skulle kunna ha sa utomordentliga fordelar aven for horande, att man borde ta upp £ragan om inte ett sadant sprak borde tas upp som sprakamne aven for horande. Jag vet inte, om den synpunkten poangteras tillrackligt starkt, nar de dovas organisationer soker jamka samman tecken internationellt. Sjalvfallet skulle de dovas kommunikationssituation radikalt forandras, ifall hOrande i betydlig utstrackning kom att bli teckenkunniga. KOMMENTAR TILL HANS HOVENBERGS ARTIKEL OM ATTAVECKORSKURSEN FOR DOVA I SKANE 0 •• •• 0 Teckenspraket problem? I nulaget upplevde vi emellertid teckenspraket som ett problem pa ett par satt. De horselskadade handikappas av en begransning i ordforradet, som mahanda teckenspn'\.ket bidrar till att konservera. Skriftkommunikationen bedomdes under kursen inte bara som en nodfallsutvag, utan som nagot som var nodvandigt att trana for att bredcia kontaktytan till de horande. Vi som arbetade pa kursen har kanske skaffat oss en ronnbarsfilosofi, men vi tar ancia risken att formulera den uppfattningen, att det borde vara obligatoriskt att viss del av undervisningen i horselskadeklasser skulle ombesorjas av icke teckenkunniga larare. Vi kunde inte varja oss for tanken att teckenspraket fungerade inte bara som kontaktmedel utan ocksa som ett isoleringsmedel. lntegrerlng Den senast gjorda reflexionen har tillamplighet ocksa pa £ragan om integrering dova-horande. Var uppfattning ar, att man - till och med ifall den "pedagogiska" effekten skulle bli nagot negativ jamfort med sarundervisningen - anda maste tillmata samverkans-traningen, samforstandstv~mget, ett sa stort varde, att in tegrering bOr foredras. Undervlsnlng i engelska Ett par punkter pa schemat kan behova kommenteras. Vi tog upp nyborjarundervisning i engelska rued mycket blygsam malsattning, delvis helt enkelt for att testa reaktionen. Resultatet var overraskande positivt, bade i fraga om intresse och resultat. Nyborjarboken "Let's Look In I" verkade bra, och drygt dussintalet kapitel avverkades. Alla gjorde skriftliga oversattningar av texterna till svenska (svensk-tran'ingein var som namnts det centrala temat), och en del gjorde dessutom ovningsuppgifterna. Engelskstudiet fick en fin final genom att elevgruppen vid ett avslutande tvadagars besok pa skolan fick vara med om engelsklektion med skolans engelska nyborjargrupp, som hunnit precis lika langt i samma bok. Undervlsnlng I matematlk Matematikundervisningen var elementar och inriktad pa ganska mekanisk rakning, dar en del deltagare hade mycket daliga startkunskaper men Vi' har belt Got e H a n so n, som dels har praktisk erfarenhet som !arare for saval dova som horande, dels de senaste 20 oren forskat och arbetat med vidareutbildningsproblem for dova, kommentera Hans Hovenbergs artikel. Var kollega Hans Hovenberg skaii ha mycket tack for en vardefull artikel, som jag hoppas skall stimulera till fornyad debatt kring dessa, for alla dova sa viktiga fragor: teckenspraket och integreringen. Pa nagra punkter kan jag fullt och helt instamma i dina synsatt, pa nagra andra punkter vill jag redovisa avvikande eller kompletterande synsatt. Du fann som erfarenhet av kursen I. ATT DE DOVAS STORSTA PROBLEM AR SPRAK- OCH KOMMUNIKATIONSPROBLEMET. Du har stod i detta synsatt av all intemationell erfarenhet. Att fa kontakt med icke teck!:'!nkunniga medmanniskor, att veta vad det heter som jag viii saga, och vad det betyder som andra sager, ar det alit overskuggande problemet for den dove i kontakten med oss horande. Du fann som erfarenhet av kursen II. ATT KONTAKTEN MED ELEVERNA BLEV B.ATTRE UTAN TOLK AN MED TOLK. Jag forstar ditt ord "kontakt" som mansklig kontakt. Du har helt ratt. God kontakt med dova far vi forst, nar vi kan "tala" direkt med dem, utan mellanhander, utan tolk. Vi kan kommunicera med hjalp av tolk, d v s uppratta "administrativ" kontakt med dem med hjalp av tolk. Konsekvensen av detta synsatt ar enkel - skall vi fa god kontakt med dova sa skall vi lara oss teckenspraket och/eller handalfabetet. Tolkar- behovs de? Sjalvklart. Vara tolkar ar och torde komma att bli de dovas mest oumbarliga vangjorde betydande framsteg. Dessutom togs emellertid upp lite udda saker mangdlara och binar rakning - for information och som test pa formagan att hanga med i mer abstrakta tankegangar. Resultatet var inte siimre an i gruppen horande elever, och tillfredsstallelsen var patagligt storre. Hans Hovenberg ner. De formedlar kontakter, de formedlar vetande meiian de dova och samhaiiet. Sa lange alia horande ej lar sig teckenspraket forblir tolkarna en av de viktigaste liinkarna i den doves kontakt med samhallets olika funktioner. • • • Efter dessa overensstammande synsatt pa problematiken kommer jag att framfora avvikande synsatt pa tva punkter. Din erfarenhet efter kursen ar III a. ATT TECKENSPRAKET BIDRAR TILL ATT KONSERVERA ETT BEGRANSAT ORDFORRAD HOS DE DOVA. b. ATT TECKENSPRAKET FUNGERAR SOM ISOLERINGSMEDEL. Paradoxalt nog kan du ha bade ratt och fel i ditt synsatt, allt beroende pa vilka antaganden ditt synsatt bygger pa. Jag skulle vilja vanda pa problemet och saga sa har: a. OM TECKENSPRAKET VORE VAL UTVECKLAT SKULLE DET EJ KONSERVERA ETT BEGRANSAT ORDFORRAD. Teckenspraket ar an sa lange begransat. Svenska skolmyndigheter har mellan ar 1950 och 1970 tagit ytterst fa initiativ till att konkret utveckla eller beframja teckenspraket. Det kommer dock snart ett val utvecklat teckensprak. b. TECKENSPRAKET AR ISOLERANDE MELLAN HORANDE OCH DOVA - SA LANGE VI HORANDE EJ LAR OSS TECKENSPRAKET. Det ar siiledes ej teckenspraket som ar isolerande. Det ar vi horande som isolerar de dova. Inbordes ar de dova ej isolerade av teckenspraket. Du fann slutligen efter kursen bl a IV. ATT INTEGRERING - D V S SAMORDNING AV UTBILDNING AV DOVA OCH HORANDE BOR FOREDRAS. Visst ar integrering att foredraga, men endast om integrering ger a. DEN DOVE SAMMA MOJLIGHET ATT MANSKLIGT, KONTAKTMASSIGT OCH UTVECKLINGSMASSIGT UPPLEVA SAMMA FRAMGANG SOM DE HORANDE I GRUPPEN. Om sa skall bli fallet fordras i regel komSDR-Kontakt 3 munikation mellan horande och dova medelst tal, avHisning, teckensprak och handalfabet. Integrering far e.i enbart begransas till b. ADMINISTRATIV, RUMSLIG SAMORDNING AV AKTIVITETER FOR DOVA OCR HORANDE DAR DEN DOVE TVINGAS ATT MEDELST TAL OCR AVLASNING STANDIGT UTFORA MASTARPROV ITAL OCR AVLASNING FOR ATT KOMMA I KONTAKT MED SINA HbRANDE KAMRATER. Astrid Stehager har last vad dova gor och tycker Jag laste i Pitea-Tidningen den 17 mars att Rut Sjoberg och Elsy L undmark, bada dova fran Pitea, har "kort upp" och erhallit korkort. Uppkorningen hade gatt jattebra. Vid teorilektionerna var en tolk med. Vi gratulerar! • • • • • • Hur vi skalllosa integreringsproblemet gar ej att generellt ange. Alla dova, och manga horande med mig, har reagerat starkt mot den administrativa jamlikhetsatgarden att begransa integrationen till rumslig samordning av skolaktiviteter for dova och horande elever. Detta ar en form av skendemokrati som ej harmed jamlikhet att gora. Integrering skall i forsta rummet ga ut pa mansklig gemenskap, och denna uppnas ej forran den dova eleven har ett sprak och en mojlighet att overfora detta sprak sa att det blir uppfattbart for den horande. Det kan ej heller anses tillfredsstallande att den dova eleven standigt skall vara den som far anstranga sig for att avlasa, nar det ar sa enkelt att kommunicera via handalfabet eller tillgangligt teckensprak. Det har aldrig fallit nagon in att ifragasatta den blindes ratt till blindskrift. Det vore ju mojligt att via varmeavgivning fran svarta bokstaver pa en vit yta trana upp sig att urskilja bokstaverna. Det ar lika barockt att krava av den dove att han skall kunna avlasa med nagon framgang som att krava av den blinde att per hudfornimmelse lasa tryckta bokstaver i snabb takt. Den uppfattning jag framfort ovan grundar sig pa aktuell information om de dovas hittillsvarande mojligheter att tillgodogora sig information per avlasning, sasom denna dels rapporterats i facklitteraturen dels kontinuerligt gives oss av svenska dova vanner. Det forhallandet att vi skiljer oss i synsatt tycker jag ar vardefullt, da det aktualiserar den fraga du tar upp. Den far inte doljas, utan den skall hallas standigt aktuell. DET AR MIN FORHOPPNING ATT VARA DOVA VANNER LANDET RUNT AVEN TAR TILL ORDA I DENNA FRAGA. Jag laste tidningen Arbetet den 1 april att 76-arige Edvard Levau fran Malmo amnar sig till OS i Miinchen i sommar. Nu pluggar han tyska for fullt, och tycker att det ar toppen att TV har vaknat och utokat sin sprakkurs infor olympiaden med teckensprak och text for dova. "Mer i den stilen kan kanske inspirera fler dova att ge sig utomlands och vidga vyerna. Man skall aldrig lata ett handikapp styra ens liv", sager pigge Eduard. 4 • • • Jag sag i Horselframjandets riksforbunds tidskrift "Auris", nr 2 1972, att den hclt dove konstnarinnan Ann Margret Dahlquist-L jungberg skriver : "Och jag anser att ALLT iinnu ar ogjort for de horselskadade och dova - det finns t ex annu foga av tekniska hjiilpmedel, foga av information, forstaelse, social hjalp. Jag tror att dovhet ar ett av de varsta handikappen, darfor att det innebar en sa fruktansviird isolering. En dovs vardagliga forodmjukelser holkar ur en till ett skort skal - ja, varje dag ar en ny kamp for att orka overleva!" ASTRID STEHAGER L)[SER OCH KOMMENTERAR Dt:JYA OCH FACKFORENINGAR Facklig kurspremiar for dova i Kalmar var det i mars i ar. Ett 30-tal dova fran hela Janet studerade fackliga fragor med hjalp av tre tolkar. "Medlem driver pa" kallas den LO-kurs som lag till grund for informationen om ASTRID STEHAGER HAR L)[ST I BLADET IDROTTSNOTISER Skanska Dagbladet skrev den 14 mars att Skanes Idrottsforbund i borjan av april flyttade in i nya lokaler pa Fersens vagi Malmo. Dar kommer aven att inrymmas kansliet fo r de dovas varldsspel som 1973 arrangeras i Malmo. Dovolympiaden riiknar med cirka 1. 700 deltagare fran hela varlden. * * * Smalands Folkblad skrev den 21 mars att en simlandskamp agt rum i H amburg mellan dova fran Sverige och Vasttyskland. Det svenska laget segrade med siffrorna 97 mot 65. Tolv svenska simmare deltog - saval herrar som darner- fran Malmo, Stockholm och brebro. Bast var Ake Akesson fran Lomma, som vann i samtliga grenar dar han sUillde upp. * * * Helsingborgs Dagblad skrev den 26 mars att det varit landskamp i handboll och bordtennis for dova i Helsingborg mot Danmark. Danskarna vann i saval bordtennis (6-4) som i handboll ( 17-15). den fackliga rorelsen. Man fick lara sig litet om sitt eget forbund - storre delen av deltagama tillhorde M etall, Tra och Fabriks samt nagra enstaka Bekladnads, Livs samt Hotell och R estaurang- samt om vilka skyldigheter och rattigheter var och en har. * Aveni Stockholm har Metall liknande fackliga kurser for dova. "Tid for Metall" ar mottot. Man traffas en dag i veckan och farmed hjalp av tolk lara sig mycket om facket. Tyvarr ar intresset fran de dovas sida ej sa stort som onskvart vore. Stockholmarna inom M etall har fatt erbjudande att deltaga i en kurs' pa Bommersvik, Jarna, den 3-8 augusti. Kursen, sam ar avsedd for horselskadade och do va medlemmar, syftar till att ge en elementar information och kunskap om fackliga och samhalleliga fragor. Deltagarna erhaller fri resa, fritt uppehalle under kursen samt ett stipendium pa 375 kronor. Tolkar kommer att anlitas i undervisningen. -Nagar val detta ett fint erbjudande! Aven i Gavle viii man ordna samarbete mellan handikappade och FCO. Den nybildade samradsgruppen far till framsta uppgift att inom den fackliga rorelsen och ute pa arbetsplatserna i samrad med de handikappade sjalva - sorja for att de handikappade far del av jamlikheten. Vid moten och sammankomster skall horselslingor och dovtolkar vid behov finnas att tillga. I forsta hand tanker man pa de handikappades mojligheter att erhalla en meningsfylld sysselsattning. Trots att statliga bidrag utgar till de arbetsgivare, som anstaller handikappade, okar svarigheterna for dem oavbrutet. Samradsgruppen uttalar som sin mening att de handikappade maste fa okade mojligheter till anstallningar i statlig och kommunal tjiinst. De statliga verk som nu planeras till Gavle bor i god tid sorja for anstallning av handikappade. Och det privata naringslivet maste ta pa sig sin andel i dessa stravanden. For dova fran hela landet anordnas en kurs pa Runoskolan utanfor Stockholm mellan den 13 och 19 augusti. Pa den kursen far du lara dig litet om fackliga fragor och om samhallsfragor. Det star om kursen pa sidan 15 i LO-skolornas kursprogram. Ga till din fackforening och tala om att du ar intresserad. Da anmaler din fackforening dig, och sedan far du stipendium fran ditt fackforbund. MEN DET AR BRATTOM. Anmalan skall vara inne den 1 juni. FRAN CREBRO Den 22 mars var det - som du vet - ett TV-program om de dova eleverna som gar i skola i 6rebro. Samtidigt skrev manga tidningar om Risbergska skolan, dar landets enda gymnasieskola for dova fin ns. Bland de 1. 200 eleverna dar ar 70 dova eller svart horselskadade. I borjan gick de i samma klass som de horande eleverna, men det ar andrat nu. De dova eller svart horselskadade gar langre tid i skolan, stod det i tidningen. Bara nio av fyrtiofem larare ar speciallarare, har gatt speciella kurser for att kunna undervisa dova. I Vestmanlands lans tidning papekade studierektor Perr-Ake Stridh i 6rebro att dovhet ar nastan "det varsta handikapp som kan drabba en manniska". Den dove har fa eller inga mojligheter att sjalv kontrollera sin omgivning. Han hor inte, vet inte, om han kanske slapar fotterna efter sig, stOnar nar h an reser sig upp, smackar nar han liter och mera sadant som kan stora omgivningen. Det gor att lar- arna maste vara ganska stranga ibland och saga till den dove om sadana saker. Om de inte delar ut "snytingarna" nu, far ju eleverna dem senare i livet i stallet, sa det sker ju endast i storsta valmening. Det hjalper inte att linda in eleverna i bomull och skydda dem for verkligheten, sade han. AS-r DCYA SOM OCKSA HAR ANORA HANDIKAPP Enligt senaste berakningar finns det i Sverige cirka 700 personer som bade ar blinda och dova. I ngrid Losenbergs uppgift hos De blindas forening ar just att arbeta med de dovblindas problem, att se till a tt de kommer i atnjutande av de sociala formaner de ar berattigade till, samt hjalpa dem med praktiska fragor. Hon forsoker att fa med dem i nagon form av aktivitet och befinner sig darfor ofta pa resor runt om i landet. I mars besokte hon salunda Norrkoping dar man inbjudit de dovblinda i Norrkoping, Grytgol och Mogardshemmet till en sallskaplig samvaro, viiken man hoppas skall komma att upprepas varannan manad i fortsattningen. Vid sammankomsten agnade man sig at att spela bingo pa specialbrickor, som ar forsedda med upphojda siffror, kompletterade med blindskrift. En he! rad andra vanliga sallskapsspel £inns ocksa i blindskriftsversion, t ex fiaspel, domino och vanliga kortlekar. Horselframjandet i Stockholm hade den 9 mars en bingoafton for dovblinda och blinddova, stod det i deras medlemsblad, som heter "Sprakroret". De dovblindas bristande utbildningsmojligheter bar uppmarksammats av riksdagsman Karin Andersson (c) i en motion till arets riksdag. Det galler i forsta hand mojligheterna till yrkesutbildning for vuxna och pa gymnasiestadiet for ungdom. Det ar synnerligen angelaget att de dovblinda ges mojligheter till ett meningsfullt liv, framhaller motionaren och kraver att denna fraga snarast utreds. AS-r DEKLARATIONSFRAGOR, TECKENSPRAK OCH TV I DAGSTIDNINGARNA I Blekinge har de dova fatt hjolp av tidningen Sydostra Sveriges Dogbled ott papeka missforha llandet och o rattvisan j ott de d ova maste betala hel licens t ill t eleverket. Den innefattar ju oven avgift for radio, som dova inte har och inte kan anvC:inda sig av. B e n g t B I o m d a h I, ordforande i Bl ekt·n ge d oves fore ning, sager "som del nu ar fi nns det knappast nagon a nledning ott de dov a skall beta Ia nagon som heist licens. Do vi inte kan uppfatta ljudet, har vi ju ingen nytta av b i lden heller. Vi or orC:ittvist behandlade av samhC:illet, nor det gC:iller va r rC:itt t ill televisionen." Det C:ir inte televerket som or ansvarig. Det C:ir riksdagen som borde befri'a de dova fran avgiften. Televerket anser ott det o ven for andra grupper av svart handikappade och obemedlade personer finns lika mycket sko1l for reducerlng av avgifterna for innehav av TV-mottagare, som for de dova. "Ge de dova ordentllgt med program som ar textade, och nyhetsprogram med bade text och teckensprak! Att lasa pa lapparna ar svart, sager Blomdahl. • • • HCK i Vosterbottens len hade arsmote i Umea den 18 mars. oar ta lade bl a SDR : s styrelseordforande H a rr y Fred r i.k s son, · BoriC:inge, om den formyndarmentalitet, som de dove utsotts for. Han nomnde oven ott det or mycket orottvist ott de dova i Sverige inte far nagon ekonomisk kompensation fo r sitt handikapp och for de merkostnader delta innebor. I Norge fOr dova ett generellt avdrag pa 2.950 kronor vid deklaration, och i Denmark far dov a ett kompensationsb idrog pa 4.650 kronor per or. Som dov onses do den som inte har nagon nytta av telefon. I Finland far den dove 50 procent av involiditetsersottningen samt rabotter v·id tag- och bussresor. I Sveri·g e f a r den dove en vockarklocka, sa ott han ska,ll kommo i tid till jobbet, samt en dorrsignal. Hr Fredriksson framholl oven ott de dova onskor okade mojligheter till vuxenutbildning t ex folkhogskoleutbildning. Och ott de dova krover flera textade program i TV, eftersom d e betolar fullt pris for sin radio- och TVri'ce ns. • • • liknande onskemal - e ller skoll vi saga klagomal - om merkostnoder framforde S v e n-0 v e S i I f v e rb e r g i Govle i Dagens Nyheter den 8 april. " Trots flera ars p rot och !often om lottnader och forbottringar i dessa a v seenden for dova, star vi onnu idag pa somma flock. Och onda ar - sedan mango ar- fOrbundsordforonden i Sveriges dovas rlksforbund socialdemokratisk riksdagsman !" skrlver han. Fortsiittn. a sid SDR-Kontakt 15 5 Angaende forsoksverksamhet med tolkar at dova Socialstyrelsen har efter samdtd med arbetsmarknadsstyrelsen och skoloverstyrelsen i cirkular 21.4.1969 meddelat vissa foreskrifter rorande statsbidrag till forsoksverksamhet med tolkar at dova. M ed hansyn till de erfarenheter, som vunnits under den hittills bedrivna forsoksverksamheten far socialstyrelsen efter samrad med ovannamnda m yndigheter meddela foljande ytterligare foreskrifter och anvisningar rorande forsoksverksamheten. Forsoksverksamheten omfattar tolkhjalp i det dagliga livet at dova, som ar beroende av teckenspraket for sin kommunikation med omvarlden, och avser situationer, dar den dove inte ails eller blott delvis kan reda sig sjalv. Som exempel harpa har i ovannamnda cirkular angetts besok hos lakare, tandlakare, forsakringskassa, socialvardens organ eller for att fa rattshjalp eller gora viktigare inkop. Styrelsen vill emellertid framhalla att forsoksverksamheten aven omfattar m~mga andra situationer, da den dove i det dagliga livet ar i behov av talk. Som ytterligare exempel pa sadana situationer kan anforas besok hos distriktsskoterska, arbetsterapeut, sjukgymnast m fl och besok hos andra myndigheter an de forut namnda, narvaro vid vigsel och jordfastning, vid information pa arbetsplats och vid fackforeningsmote. Forsoksverksamheten omfattar daremot inte tolkhjalp till den dove vid bevistande av konferens, genomgang av kurs eller annan utbildning. Forutom tolkning i egentlig bemarkelse kan forsoksverksamheten vidare fran och m ed 1.11.1971 utvidgas att aven omfatta vissa enklare atgarder, som talk kan vidta och som har samband med den doves behov av tolkhjalp. Tolkningsuppdraget kan salunda om den dove behover det inbegripa hjiilp med ifyllande au blanketter och formulii r, sam inte forutsiitter speciella kunskape r t ex till myndigheter, allmiin sjukkassa, forsakringsbolag och dylikt. Daremot inne- 6 SDR-Kontakt fattas inte i tolkningsuppdraget hjalp med ifyllande av t ex allmiin sjiilvdeklaration. Vidare omfattar tolkningsuppdraget sadana enklare atgarder, som det ar mest andamalsenligt att tolken sjalv vidtar for den doves rakning i stallet for att utfora egentlig tolkning i dennes narvaro, t ex tidsbestallning per telefon, enklare fo rfragningar hos myndigheter och andra, en forutsattning ar givetvis att atgarden kan verkstallas pa tillfredsstallande satt utan den doves omedelbara medverkan. Vida re kan i tolkningsuppdraget inbegripas hjiilp med uttydning och. forklaring au skrivelser och meddelanden, sam inte forutsiitter speciella kunskaper t ex fran myndigheter, allmiin sjukkassa, forsiikringsbolag och dylikt. Tolkningsuppdraget kan aven omfatta erforderlig tid for klarlaggande samtal rorande tolkningsuppdragets innebord. Sadant samtal behover inte ske i omedelbar anslutning till tolkningens utforande utan kan ske vid en tidigare tidpunkt. Det nu sagda galler aven om tolkningsuppdraget efter samtalet utmynnar i nagon enklare atgard som tolken vidtar. Socialstyrelsen viii slutligen understryka att atgarder som tolken vidtar skall besta av enkla t janster (jmf benamningen "vardagslivets tolkar") och inte pa n agot satt bara pragel av sadan social service i egentlig mening, som Iamnas allmanheten, inklusive de dova, av sociala myndigheters tjansteman. For varje tolkningsuppdrag utgar statsbidrag till arvode, resekostnadsersattning och traktamente enligt bestammelserna i socialstyrelsens cirkular 21.4.1969. Vid beriiknande au arvode skall hiirvid samtal med den dove, utforande au tolkning och au talken vidtagen atgard anses vara en forriittning. Enligt socialstyrelsens beslut. Svant e Maim KONSULENTER ANST~LLDA A V L~N SFORBUND ELLER FORENINGAR FOR DOVA Kopparbergs Ian : Astrid Fredriksson Dalabygdens dovas lansforening Box 1305 79100 FALUN Tel. 023/ 219 60 Kristianstads Ian: Birgitta Jonsson Skogsviolstigen 5 290 20 AHUS Tel. 044/24 24 06 413 26 Norrbottens !lin : Rose-Marie Nilsson Norrbottens dovas Iansforbund Sandviksgatan 22 95100 LU LEA Tel. 0920/237 20 Vasterbottens Ian : Arnar L indberg Vasterbottens dovas lansforbund Box 146 90103 U MEA Tel. 090/13 53 50 12 38 24 Vastmaniands Ian: Ann-Marie Snow J utbodavagen 7 734 00 HALLSTAHAMMAR Tel. 0220/ 133 22 Kuratorn i Stockholm: Mait Egelstig Stockholms dovas forening Gotgatan 68 II 116 21 STOCKHOLM Tel. 08/40 82 39 Konsulenter anstallda av landstingen Ostergotlands Ian : Chefstolk Ingvar Gardell H orcentralen Regionssjukhuset 851 01 LINKOPING Tel. 013/12 95 40 Jonkopings Ian: Gullan Jonsson Horcentralen Jonkopings lasarett Barnarpsgatan 48-50 552 56 JONKOPING Tel. 036/ 11 88 00 16 54 00 ••••••••••••••••••••••••• Medarbeta i SDR-kontakt ••••••••••••••••••••••••• KURS I LEKSAND SDR anordnade i borjan av mars en tredagarskurs for socialkonsulenter och tolkar for dova. Kursen hiills i Leksand och bestod av bl a foreliisningar om sociala fragor och arbetsmarknadspolitiska fragor. Hiir ser du nagra av deltagarna. Det iir - fran viinster - A rnar Lindberg, RoseMarie Nilsson, Margareta Hedman och Anita Hronek . KONSULENTKURSEN DEN 8-10 MARS For forsta gangen arrangerade SDR en 3-dagars kurs for konsulenter anstallda hos lansforbunden for dova samt for tolkar som innehar fasta tolktjanster. For att de dova skall veta vilka de ar infor vi namn och adresser pa dem i detta nummer. Forsta passet diskuterade man de nya bestiimmelserna for tolkverksamhcten som Socialstyrelsen gav ut i november 1971. Man var overens om att det var en avsevard forbattring i jamforelse m ed tidigare bestiimmelser. Man ville dock ha klarare bestammelser nar det gallde foljande: a) dovblinda, som bor £a tolkhjalp i alia sammanhang darfor att de utgor den handikappgrupp som har det svarast, b) tolkning for dova i grupp, c) vid korkortsprov d ) ersattning vid telefonsamtal. Man menar att for dessa omraden bor det klart utformas for vilka forrattningar Socialstyrelsen .betalar for. Man tyckte att tolkhjalpsbehovet var stort nar det gallde forsakringsfragor, familjeproblem och skadestandsfragor. Kurativ hjalp behOvs bland de dova och tolkarna far ofta gc sadan. Man menar ocksa att det behovs kompletteringskurser for tolkarna och i dessa kurser bor amnena socialpsykologi, social medicin och samtalsmetodik inga. Tolkarna ville ocksa £a arliga triiffar pa 3 dagar dar de fick tillfalle att diskutera gemensamma problem under medverkan av olika experter. Dessa kurser skulle fa formen av seminanum. Man diskuterade aven aldringsvarden och man beslot att vid nasta tolktraf£ ta upp problemen kring aldringsvarden. Man skall till dess gora en inventering om hur manga dova pensionarer det £inns och vilka som viii flytta till gemensamma alderdomshem. Vidare diskuterades att alderdomshem dar dova placeras bor ligga centralt i anslutning till ort dar dovforening £inns. Det var manga andra fragor som diskuterades ocksa, bl a det nya teckenspraket, som tolkarna ville £a mera traning i. Man konstaterade att arbetslosheten aven okat bland de dova, men dova som har jobb och ar yrkesskickliga har inte blivit arbetslosa. Yrkeskunnande ar darfor A och 0 for de dova. Det ar SDR :s forhoppning att i samarbete med tolkforeningen kunna ordna fler tolkseminarier till batnad for bade de dova och tolkarna. Ett fortroendefullt samarbete ar har av storsta vikt for framtiden. SDR: S FtJRBUNDSDAGAR DEN 10-12 MARS 1972 Nar Harry Fredriksson pa fredagseftermiddagen den 10 mars slog klubban i bordet i Gula salen pa Carlborgsons gard kunde han halsa 4 7 ombud fran lokalforeningar och specialforbund valkomna till forbundsdagarna. Styrelseordforanden gav som inledning en overblick av det gangna arets verksamhet. Man kunde konstatera att det varit ett gott ar bade ekonomiskt och kulturellt. Man genomgick motionerna som skall behandlas vid forbundsstamman i Goteborg och det visade sig att forbundsdagen helt gick pa styrelsens Iinje nar det gallde yttranden over de olika motionerna, som var 7 till antalet. Denna punkt blir darfor sakert snabbt behandlad pa arsstamman. Vidare tog man upp organisationsutredningens forslag till andring av stadgarna. Aven har godkande forbundsdagen med smarre andringar det framlagda stadgeandringsforslaget. Styrelsen gav aven en redogorelse over hur man tankt £ira forbundets 50-ariga tillvaro med en festival i Goteborg den 16-22 juli 1972. Programmet for denna festivalvecka blir mycket omfattande med deltagande av grupper fran de ovriga nordiska landerna som skall ge teateruppvisning etc. Programmet aterges pa annan plats i denna tidning. Vissa andringar kan eventuellt ske i det slutgiltiga programmet. Ombuden i forbu ndsdagarna fick verkligen arbeta hart for att klara he. Ia programmet men orkade ocksa med fragesport pa kvallarna. Det ar alltid en upplevelse att deltaga i for· bundsdagarna darfor att man pa dessa moter ledarna for foreningarna och det ar duktigt folk, som har mycket att komma med vid diskussioner pa tu man hand. Nar man Jar kanna alla dessa duktiga man och kvinnor som Ieder foreningsarbetet forstar man varfor dovforeningarna vaxer i antal och har en trogen uppslutning bland de dova. Vid diskussionen om stadgeandringsforslaget beslot man att ordforandekonferensen skall slopas men forbundsdagarna skall vara kvar och det var ett klokt beslut. I stallet for ordforandekonferenser far vi distriktskonferenser, som ordnas i anslutning till de dovas dag sista lordagen i september varje ar. Det blir tre distrikt: Norrlands-, Gotalands- och Svealandsdistrikten. D etta dock forst sedan forbundsstiimman sagt sitt i denna fraga. Sondagen den 5 mars holl Carlborgsons gard arsstamma i vilken samtliga ombud deltog som ombud for SDR. Det var forsta gangen som Car!borgsons gards arsstiimma hade sa manga ombud. Meningen ar att i fortsattningen skall denna stamma Milas i samband med forbundsdagarna, ty det ar riktigast att lokalforeningarnas och specialforbundens ombud avgor var kursgards- och folkhogskolas framtida utveckling. Efter Carlborgsons gards arsstiimma och en stadig lunch kunde alia ombud aka hem efter valforrattat varv. Lars SDR-Kontakt 7 En langresa till de dovas fritidsgardar och semesterhem av LARS KRUTH 18 '\ 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. Trundogarden "SkogsgUintan" Snippegarden Gissjogarden Varbacka Carlborgsons gard Granliden Solvik Solbacken Solhojden Roxenstugan Skogshyddan Rafsnii.s Vastersol Solglantan Edsvid Drammen Solhem Tallvik Traffpunkten Ljungheda Lunden Sandlyckan Snapphojden Vii.xjofor. sommarhem Sollyckan Carltorp 1 0 = Semesterhem Siffrorna lii.ngs vagarna anger vagnummer. 8 SDR-Kontakt Beata, som ar var tidnings energiske redaktor, har bett mig skriva om de fritidsanlaggningar som dovforeningarna har. For att det hela skulle fa lite kott pa benen skrev jag till foreningarna och bad dem om uppgifter om deras anlaggningar. Fick summa summarum 4 svar av foreningar som ar PR-medvetna. Jaha, nu hade man att valja mellan a tt skriva om dessa 4 foreningars semesterhem eller inte alls. Till slut bes!Ot jag mig for att sjalv gora en r esa till samtliga semesterhem och det ar hela 27 stycken. D et blev en okristligt lang resa pa 474 mil. Forsta etappen som borjade i Lulea och slutade i Kalmar omfattade 338 mil och fran Kalmar skulle man sedan aka tillbaka till Lulea och det ar en stracka pa 136 mil. Skall sanningen fram sa gjorde jag resan pa M : s vagvisare, som in om parentes sagt ar en m ycket fin vagkarta. M betyder Motormannens riksforbund och det ar den organisationens vagkarta jag talar om. Skulle jag ha gjort resan i verkligheten hade jag fatt begara tjanstledigt en he! manad. Pa annan plats i tidningen finns en karta, som jag ritat, och pa den £inns alia semesteranlaggningarna inritade. Bredvid kartan finns en forteckning pa alia semesterhem och den ar numrerad fran 1 till 27 och samrna nummer finns pa kartan. Eftersom jag ar norrlanning borjar jag resan uppe i Lulea och aker soderut efter E 4. Andra som vill gora samma resa kan borja pa h emorten och ta semesterhemmen i den ordning som ar bast. Nar man aker ivag skall man ha med sig SDR :s medlemsbok dar alia uppgifter om semesterhemmen finns pa sidorna 73-80. Man skall ocksa ha med sig SDR :s medlemskort, ty man kan fa rabatt pa vissa semesteranlaggningar. Ja, sa borjar vi med: 1. Trundogluden Kommer man norrifran eller soderifran efter E 4 skall man ta av vid Rosvik och kora mot Trundavan. Fran Trundavan fortsatter man till Truncion. Semesteroch kursgarden "Trundon" ar inte svar att hitta. Skylt finns vid vagen. Trundogarden ar Norrlands storsta fritidsanlaggning for dova. Den har under vintern omoch tillbyggts sa att den nu ar en fin anlaggning. Den var tidigare en folkskola med fristaende lararbostad. En tillbyggnad har gjorts och innehaller elevlagenheter. Fin taltplats £inns och det ar bara ett stenkast till badstranden. Fin skogsterrang fim1s inpa knu- tarna. Trundon Jigger bara ett par mil fran Pitea och Pitebygden ar mycket rik pa sevardheter. 2. Skogsglantan 25 mil soderut ligger Umeaforeningens fritidshus Skogsglantan. De som kommer norrifran skall kora genom Umea och vid Stocksjo tar man av och kor mot Norrmjole 22 km. De som kommer soderifran tar av vid Sormjole och kor mot Norrmjole 8 km. Sedan finns en skylt Bettnassand och Skogsglantan. Vill man foranmala sig kan man ringa tel. 090/ 12 80 05 eller 504 98. Skogsglantan har badplats 50 meter fran stugknuten. Det £inns 10 baddar. Logipris 8:- dygnet. Ingen SDR rabatt. Man far ha sjal vhushall. 3. Snippegluden Fran Umea till Snippegarden ar det 14 mil. Man aker fran Ornskoldsvik till Overhornas och sedan skall man ta vag nummer 335 till Garda!. I medlemsboken finns ingen vagbeskrivning om var stugan ligger. Skriv i forvag och £raga foreningen som ar Ornskoldsviks dovas forening. Gissjogardens sovstugor s. Varbacka Vi far nu kora 35 mil fo r att komma till Gavleforeningens sommarhem Varbacka. Fran Gavle tar vi vagen som gar till Nyvall och vi kommer da fram till Bonan. D et finns vagskyltar i Bonan som visar vagen till Varbacka. Aker man buss skall man stiga av vid hallplats nr 29. D et finns en vard pa Varbacka som under sommaren tar emot gaster mellan klockan 15.00 och 21.00, avcn lordag och sondag. Varbacka Snippegarden 4. Glssjogarden Efter besoket pa Snippegarden aker vi 82 km till Sodra Angermanlands dovas forenings fina semesteranlaggning och fritidsgard. Vi aker soderut efter E 4 tills vi kommer till Lunde, som ligger invid den beromda Sandobron. I Lunde tar vi vagen mot Kramfors och vi behover inte aka langt for att komma till avtagsvagen mot Gissjo. Man foljer en smal vag och en skylt anger nar man skall ta av for att komma till Gissjogarden som ligger vid stranden av en sjo. Genom medlemmarnas arbete och en duktig ledning har Gissjogarden vuxit ut och blivit stor. D et £inns nu u tover huvudbyggnaden aven smastugor for sjalvhushall. Taltplats finns ocksa och till badstranden ar det bara ett stenkast. 6. Carlborgsons gard Fran Gavle till Leksand ar det 16 mil. Carlborgsons gard kanner alia till sa det behovs ingen narmare beskrivning. Har skall dock sagas att det blir mycket svart att fa nattlogi melIan den 1 juli och 28 augusti darfor att garden da ar upptagen av kursverksamhet. 7. Granllden For att komma till Arvikaforeningens sommarhem far vi kora 36 mil. Fran L eksand via Borlange, Ludvika och Ljusnarsberg dar vi tar av till FiIipstad och Karlstad. Fran Karlstad aker man sedan direkt till Arvika varifran man kor till Viistra Sund som ligger pa en udde, som gar ut i Glafsfjorden. Det syns tydligt pa kartan. M en var semesterhemmet Jigger i Vastra Sund ar en annan £emma. Bast att £raga foreningen i forvag. SDR-Kontakt 9 11. Roxenstugan Fran Norrkoping kor vi 42 km till Linkoping och fran Linkoping aker vi vag 36 c :a 11 km till V reta Kloster dar vi tar vagen som gar mot Kungsbro och vidare till Stjarntorp och sedan ar det att leta sig fram till Roxenstugan som Jigger i Korsvik. Fran Roxenstugan kan du knalla femtio meter och fa ett dopp i sjon Roxen. vag 42 och far da kora 95 km. Det ar bast att skriva och fraga foreningen vart man skall kora for att komma till semesterhemmet. 17. Drammen Fran Trollhattan aker vi vag 44 c :a 3 mil till Uddevalla. Fran Uddevalla tar vi E 6 norru t och kor tills vi ser en vagskylt som visar avtagsvagen till Skredsvik. Val framme i Drammen som stugan heter far du lufsa 2 km for att tvatta av dig resdammet. 8. Solvik Fran Arvika kor vi sedan 20 mil for att komma till Orebroforeningens feriehem Solvik. Fran Orebro kor man vagen mot Lindesberg. Man kommer da att aka forbi Wessels stormarknad och strax bortom denna finns en avtagsvag till Karstao. Solvik Jigger vid en sjo med badstrand och ar en mycket trevlig plats. R oxenstugan 12. Skogshyddan 9. Solbacken Fran Orebro aker vi till rikets huvudstad och det blir 20 mil. Fran Stockholm tar vi vag nummer 74 till Gustafsberg och vi aker forbi samhallet tills vi kommer till en vagskylt vid Grisslinge havsbad "Mortnas 1 km". Vi viker av pa vagen till vanster och aker forbi konsumaffaren rakt fram och hamnar sa pa Solbacken. Pa Solbacken far man ha sjalvhusMll. En friliggande swimmingpool finns. Solbacken kommer att byggas ut till en storre kursgard och projektering for detta pagar. Fran Linkoping ar det sedan bara 32 km till Mjolby. Fran Mjolby skall man sedan ta vagen mot Skanninge (32). Skogshyddan ligger bara en bit friin Mjolby till vanster av vagen. D et ar inte svart att hitta men kor langsamt. 13. Rafsnas Var Nassjoforeningens stuga Jigger framgar inte av medlemsboken. Det star bara Rafsnas. Men fran Mjolby till Nassjo ar det 105 km. Den som vill besoka stugan maste begara vagbeskrivning fran foreningen. Drammen 18. Solhem Fran U ddevalla fortsatter vi 70 km till Goteborg efter E 6-an. Val i Goteborg skall du leta dig fram till Hisingsbron eller Alvbron och kor over forbi Torslanda flygplats till Iilla Varholmen, dar bilfarja for dig over till Bjorko. Pa Bjorko ar Solhem forsta huset till hoger efter c: a 2 km. 14. Vastersol Fran NassiO ar det bara 42 km till Jonkoping. Nar vi kommit till Jonkoping skall vi ta vag 4 7 som gar mot Mullsio dit det ar c: a 3 m il. Vastersol ar ~n fin anlaggning som ags av Jonkopings dovas fo rening. Solhem 15. Solglantan Solbacken 10. Solhojden Fran Stockholm kor vi 11 mil till Norrkoping och fdin Norrkoping foljer vi vag 32 tills vi kommer till Ringstad dar vi tar av till vanster och foljer en smal vag till Svartinge. V agen syns pa kartan (bilkartan) . Det blir c :a 15 km fdin Norrkoping. 10 SDR-Kontakt For att komma till Solglantan som Jigger i Boras aker vi tillbaka till J onkoping dar vi tar vag nummer 40 till Boras dar vi ar efter 118 km kerning. Solgliintan ligger vid Nya Zeelandsvagen och inom stadsgransen. 16. Edsvld Trollhattans dovas forening ager sommarhemmet som Jigger i Edsvid. For att komma dit fran Boras tar vi 19. Tallvik Fran Goteborg kor vi 15 mil till Halmstadsforeningens trevliga sommarhem Tallvik, som Jigger pa Bergtallsvagen 23. For dem som kommer med tag ar det bra att veta det gar en buss " Stenhuggeriet" fran Radioplan varje halvtimme. Tallvik Jigger 5-10 minuters vag fran hallplatsen. SDR-medlemmar far rabatt om medlemskort uppvisas. Avstand till bad 300 m. och det blir en stracka pa 46 km. -~ Man tar riksvag 15 fran Malmo. Man kor tills man kommer till en bensinstation "Esso" och efter bensinstationen finns en skylt "Hardeberga 6" och den vagen fi:iljer man. Lunden Jigger cirka 800 m fran vagskylten. Kommer man norrifran aker man ocksa riksvag 15 tills man kommer till ett vagkors med 0 Odarslov pa hi:igra sidan och "Hardeberga 6" pa vanstra. Se ovan. Sollyckan Tallvik 27. Carlstorp Fran Karlskrona tar vi vag 15 till Kalmar dar vi ar efter 10 mils korning. Fran Kalmar tar vi sedan farjan i:iver till Farjestaden. Carlstorp Jigger inte !!:'mgt fran farjstallet. Enligt medlemsboken ligger det vid Nybrovagen. 20. Traffpunkten Vi ki:ir fd'm Halmstad 54 km till Angelholm, men inte in i staden. Nar Du kommer tiH vagkorset som visar vagen till A.ngelholm och Munka-Ljungby sa skall Du folja vagen till Munka-Ljungby och darifran tar du Kollebergstorpsvagen. Traffpunkten ar ett vitt hus till hi:iger om viigen. Det ar inte svart att hitta. Vagkorset- Munka Ljungby 6 km. Lunden 23. Sandlyckan Fran 0 Odarslov fortsatter vi efter vag 15 till Kristianstad och darifran vag 118 till Ahus och vidare till 0. Tappet. Det blir c :a 85 km. Nu ar jag inte saker pa om det skall vara 0 Tappet eller 0 Tappet. I medlemsboken star det Tappet men pa bilkartan finns bara Tappet. Bast att hora sig for. 24. Snapphojden Triiffpunkten 21. Ljungheda Fran Munka-Ljungby kor vi 106 km si:iderut genom Malmo och fortsatter till v ellingen dar vi tar vag nummer 100 till Hi:illviksnas. De som inte vet var Ljungheda Jigger bor begara vagbeskrivning av foreningen. Nu far vi ki:ira 38 km tillbaka till Kristianstad for att komma till Hassleholm. D e som vill komma till Snapphojden skall i Hassleholm ta kontakt med fru Elsa Jarngren, Gethornskrocken 3 E, Hassleholm. Ron visar vagen till stugan. 25. Smedstorpet Smedstorpet ags av Di:ivas forening i Kronobergs Ian och fran Hassleholm till Vaxjo ar det 12 mil. Fran Vaxjo tar man Ji:inki:ipingsvagen och kor c :a 2 mil tills man kommer till Or. Sedan tar man av till hager vid Ors kyrka och aker mot Aby. Den vagen foljer man 4 km tills man ser en skylt Ormesberga och dar svanger man av. Smedstorpet ar andra huset fran vagskylten raknat. Huset ar ri:itt. 2.000 m till narmaste bad. 26. Sollyckan Ljungheda 22. Lunden Fran Ljungheda fortsatter vi till Lunds dovas forenings sommarhem Fran Vaxjo aker vi sedan vag 25 till Eriksmala och sedan vag 123 till Karlskrona varifran vi aker till Nattraby en stracka pa 13 mil. Sollyckan ligger vid Mji:iviksstrand. Har dock inte kunnat hitta Mji:iviksstrand pa kartan. Carlstorp Ja, detta blev en lang resa pa 338 m il och da ar inte hemresan inberaknad, men skaH man tillbaka till Lulea blir det ytterligare 136 mil och det betyder sammanlagt 474 mils semesterresa. Med vila och uppehall tar det sakert 4 veckor och alltsa en he! semester. Det finns 27 semesteranlaggningar och med en dag pa varje gar det at bara till den saken 27 dagar. Man har allfsa bara en dag pa sig att hinna hem till jobbet pa mandag. Under denna langa resa finns det massor att se efter vagen och det framgar aven av M :s vagvisare. Det kan fi:irutom att besi:ika semesterhem aven bli en omvaxlande kulturresa som alla i familjen har gladje av. Det svara problemet i detta sammanhang ar att hitta fram till d e olika semesterhemmen. Jag tror vi maste sanda ut en SDR-Kontaktreporter som gi:ir den har resan och samtidigt ordnar en ordentlig vagbeskrivning och en beskrivning av de olika anlaggningarna. Detta r eportage kan sedan gi:iras till en liten handbok for de ressugna. Lars SDR-Kontakt II Har dovskolorna skapande dramatik? Tyst teater-gruppen har a vslutat sin turne med information om hur man kan bilda studiecirklar i Tyst teeter runt omkring i hela Sverige. Det har betytt mycket for oss i gruppen ott 10 resa omkring med var t eeter. Vi troffade monniskor som vi kunde berotta for. Det v ar lororikt, och vi utvecklade oss sjolva. Vi har oven framfort teater for horande publi•k i bl a skolor. Vi spelade en dovpolitisk pjo s, kallad " Att v a ra dov i Sverige". Skapande dramatik f inns nu i grundskolans loroplan och har ocksa tagits upp i olika fritidsaktiviteter bland de horande. Undertecknad undrar om det kan finnas en moj lighet for alia dovskolor ott fa skapande dramatik pa schema!? Det kan troligen bli till stor nytta for dova barn och for personalen pa sko1lorna, om man leker sig loss Festivalveckan i Goteborg den 16-22 iuli ur sociala och psykolog iska homningar och glommer sig sj ol v i samspel med andre. Lot mig citera ur en larobok! Varfor dramatik?- " Eieverna skall under hela skoltiden beredas sa mango tillfallen som mojligt o tt a ktivt medverka i for 01ldersstadi et lampliga former av drama ti sk ve rksamhet. Bade deras frio, huvudsakligen improviserade, dramatiska skapande och deras upplevelse av dramatisk litteratur och framstallningskonst or av betydelse for personlighetsutvecklingen." Nastan alia dovskolor har rytm och lek pa schema!, men varfor inte skapande dramatik, som passer bra for dova barn. Hoppes ott skolo verstyrelsen tar upp den frogan mycket snart ! V. L. Del skall vara dramatik under svensk-lektionerna svarar skoloverstyrelsen SDR-Kontakt bad skoloverstyrelsen kommentera insandaren om skapande dramatik i dovskolorna. Skolkonsulent Henry lundhall skriver sa har: 1969 ors laroplan for grundskolan (lgr 69) galler i ti llampliga delar ocksa for undervlsningen i speclalskolan. Dramatisk verksamhet ingor i amnet svenska och kan en>ligt laroplanens allmonna princlp integreras oven i andra amnen. Po sidon 132 i Lgr 69 star bl a fO.Ijande: " Eieverna skall under hela skoltiden beredas sa mango till fallen som mojligt ott aktiv t medverka i for aldersstadiet l)ampliga former av dramatisk verksamhet. Bade deres frio, huvudsakligen improviserode dramatiska skapande och de- 12 S D R -K ont ak t ras upplevelse av dramatisk litteratur och framstallningskonst or a v betydelse for personlighetsutvecklingen. For hammade elever och for dem som har svart ott uttrycka sig i ord kan del v erka frigorande ott till en borjan fa ge uttryck at ta nkar och stamningar i• farg, form och rorelse. De allra tlesta kan lara si g ott utnyttja personliga uttrycksmedel sasom tonfall, minspel och atborder. Att agera bor i skolan darfor vara en naturlig uttrycksform. Ett gemensamt v o lt lema kan uttryckas pa olika satt av skilda grupper och individer. Det or darfor lompligt ott drama tisering utfors i samverkan med andra uttrycksformer, sasom ton-, bild-, form- och rore~lsegestaltning . En Pa annan plats i denna tidning finner vi programmet for festivalveckan i Goteborg och som arrangeras av SDR for att fira forbundets 50ariga tillvaro. Det ar inte bara forbundets 50 ar vi skall fira utan aven de dovas foreningsverksamhet som nu ar over 100 ar gamma!. Om man betanker att den forsta organisationen for dova bildades 1868 och det ar 30 ar fore tillkomsten av ~landsorganisationen sa forstar man hur betydelsefull de dovas foreningsverksamhet varit. Dessa 100 ar har varit fyllda av kamp for en battre social och kulturell tillvaro. De har ocksa varit fyllda av den underbara kanslan av samhorighet vi dova har - en gruppgemenskap som saknar motstycke hos andra. Vara foreningar har varit och ar fortfarande vart basta skydd mot isolering i de horandes samfund trots att manga sa kallade expcrter pas tar m otsatsen. 1970-talet har betytt en mycket stor omsvangning till battre forstaelse for de dovas situation i samhallet. Vi har fatt tolkhjalp, fol khogskola m m som bevis pa den okade forstaelsen. Men an finns det mycket kvar att fi:irbattra innan vi kan saga att de dova ar dittvist behandlade skattebetalare. Lat oss alia sluta upp i Goteborg den 16-22 juli och visa omvarlden den starka sammanhallning vi har och var arliga vilja att genom samarbete pa alia plan forsoka skapa en sa ljus framtid for de dova som mojligt. Uit oss i tusenden stromma till Goteborg den 16 juli och deltaga i uppmarschen fran Gotaplatsen till Liseberg. Vik alia en vecka av semestern for detta stora ogonblick i vart forbunds 50-ariga tillvaro och de dovas mer an 100-ariga foreningsliv. L ars Krut'h. sedan samverkan ka n astadkommas pa a lia skolsta d i·er." SO har funnit denna skrivning helt tillomplig for specia lskolan och har darfor inte gett negra speciella anvisningar for dramatisk verksamhet i Joroplanssupplementet for specials ko~ an . ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •• • I•• • •• i• • :• •• ••e • : e e : e • : e •. • e • : e • : e • : e •. • • e • : e : e • : e e • : • •. : • : •. • •. e : • • : : • e FESTIVAL 72 PROGRAM vid SDR:s festivalvecka i Goteborg den 16-22 iuli 1972 Sondag den 16 Kl 10.00 Festivalbyran pa Folkets Hus oppnas. 16.30 Samling pa Gotaplatsen. Etter halsningstal av representant for Goteborgs kommunfullmaktige, Goteborgs doves forening och SDR staller vi upp i kolonner for festivaltag med av18.00 marsch till Liseberg. 18.30 Volkomstfest pa dansrestaurang " Rondo" med scenframtrodanden av dove fran hela Norden. "landgang" med the, ol eller lask samt kaffe med brod serveras. Dans till Rondos mustk ti II kl 01.00. Mandag den 17 Kl 09.00 Sveriges doves moto·rforbund anordnar bilrally "Silo med halsa". 10.00 Sveriges doves schackforbund anordnar schackturnering och Sveriges doves bridgeforbund anordnar brld· geturnering. Samtliga arrangemang or oppna for alia Nordens dove. 19.00 Kulturfestivalen inleds av Norge med seenframtradanden i Folkets Hus lokal "Vagen". Nordisk fototovlan med utstallning oppnas. Barservering samt dans till Olle 61tons orkester till kl 24.00. Goteborgs doves forening anordnar trivselaftnar i sino egna lokaler, nora Folkets Hus, med utstallning av hobbyarbeten m m. Tlsdag den 18 Kl 09.00 SDM anordnar manovertovling for dove fran hela Norden. 10.00 SDS : s schackturnering och SDB:s bridgeturnering fortsotter. 14.00 Nordisk ungdomskongress oppnas i' Folkets Hus A-sal. 19.00 Kulturfestivalen i Folkets Hus fortsatter med Danmarks afton. Barservering, dans och fotoutstallning. Onsdag den 19 K1_ 10 00 Sveriges Doves Riksforbunds arsstomma oppnos. Utdelning av fortjonsttecken. Arsmotesforhandlingar. Lokal Folkets Hus A-sal. 12.00 lunch serveras i Folkets Hus 8-sal. 19.00 Kulturfestivalen fortsatter med Finlands afton. Barservering, dans och fotoutstoJIIning. • : Anmalnlngar om deltagande och bestollning av biljetter Hll oli'ka arran9emang gores snarast till SDR, Box 140, 781 01 BORLl\NGE. : Barnpassnlng or planerad och ordnas i samarbete med Sveriges Dovtolkars Forening. e e Torsdag den 20 Kl 10.00 SDR:s arsstamma fortsatter 'i Folkets Hus Asal. 16.00 Fotbollsmatch a gamla Ullevi mellen damlag fran Ostergotland och gubblag ur SDR :s forbundsstyrelse. 19.00 Kulturfestivalen fortsotter med Sveriges afton. Prisutdelning for fototovlan. Barservering och dans till kl 24.00. Fredag den 21 Kl 11.00 SDR:s jubileumsdag inleds med mottagning for foranmalda uppvaktande i Borssalen vid Gustav Adolfs Torg. Yard or Goteborgs kommun. 14.00 Festmote i Konserthuset med tal, musik och kulturella inslag. Sorskilt program tryckes. Festlokalen oppen for alia. 1.300 platser. 19.00 Jubileumsbankett a Huvudrestaurangen, Liseberg. 280 gaster far plats. Vid sto rre ental anmalningar far de forst anmalda foretrade varefter eventuellt beslut om annorlunda arrangemang tages. Lordag den 22 Kl 10.00 Batutflykt till Marstrand:4'T!'ed besok a fostningen samt bad. Gemensam lunch ingar och serveras a StadshoteLiet resp. Hotell Hogvakten. Nordiska dovforbundens Samorganisation har mote. Logl med gruppforloggning i vandrarhem samt i skola or ordnat till lag kostnad for c : a 300 personer. I ovrigt finns det gott om rumsho·tell samt till· gang till valordnade taltplatser for dem som sa onskar. Goteborgs Dovas FCSrenlng anordnar trivselaftnar varje kvoll ·i sine foreningslokaler, Andre langgatan 11. Foreningen planerar ocksa studiebesok pa olika museer m fl p latser. Besok gores ocksa vid foreningens fritidsgard Solhem. Llsebergs NCSJespark star oppen saval dagar som kvollar och SDR : s spedella fest ivalmorke berottlgar till frl entre for festivoldeltagarna. Market finns ott kopa pa festivalbyran. Festlvalbyran pa Folkets Hus or oppen varje dog mellon kl10.00 och 13.00 samt ovrig tid pa Doves forenings lokaler, Andre langgatan 11 . Teckensprakskunniga tolkar hjalper festivaldeltagarna bestalla rum, anvisa toltplatser, grupplogi, lomnar ut kartor och guider samt saljer festiva1lmorken och ev. overblivna biljetter till oli ka arrangemang. Hor far deltoga rna rod och anvisningar sa langt tan'kas kan vid behov av tolkhjalp och telefonsamtal. •• • I•• ••• i• • :• •• •• e • : • e : • • : • : e • • : e • : e • : e : • e e : e e : e • : e • • : • •. e e • : : • •. e : • • : : • e • : e e : •• •• • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • SDR - Kontakt 13 Fritidshemmet "Ljungheda" 10 ar - Det var g!iidjens dag, da Foreningen "Svenske" kunde inviga sitt forsta Fritidshem "Lyckebo" i Skanor sommaren 1951. Detta fritidshem bestod av en bastant villa i tva vaningar, som med hansyn till foreningens storlek och medlemsantal, var mindre lampad som fritidshem. D et visade sig vid de tillfallen hogtidligheter agde rum. De manliga m edlemmarna hade sina sovkojer under takasen, dit man kom upp pa en stege som ledde upp genom en taklucka i andra vaningen. U r brandsakerhet var detta logeran de alldeles for riskfyllt, enar reservutgangen bestod av ett halvrunt fonster, som man i handelse av katastrof, med svarigheter kunde taga sig ut. Denna sovavdelning blev ocksa mycket riktigt underkand av brandforsakringen. Da det var en omojlighet att flytta merparten av sovplatserna till den redan overfyllda andra v~mingen , fick kommitten for Lyckebo stora problem att brottas med. D et diskuterades darfor mycket livligt vad som borde goras, varvid alia var eniga om att fastigheten maste avyttras. Davarande ordforanden, den energiska Folke Philip onskade att foreningen skulle kopa en tom t och pa denna tomt uppfora sovbaracker samt en storre for sammankomster med TV-rum, sallskapsrum m m. En spekulant dok upp, som onskade kopa villan for det pris som erbjods, men kunde som en del av likviden, erbjuda en tomt for 50.000 kr som- vid narmare besiktning inte ails motsvarade priset, dels fanns pa tomten inte nagon vaxtlighet i form av buskar eller trad, samtidigt som marken bestod av overvaxt havssand. Kopet installdes och bekymren hopade sig over kommitten. Mitt i elandet dok en dag kyrkoherde Areskog upp med en annons som han hittat i tidningen Arbetet, dar Svenska bekladnadsforbundet utannonserade sitt semesterhem till forsaljning, da heist till nagon ideell forening eller forbund. Fritidshemskomrnitten handlade raskt och inspekterade tomten, som de fann vara lamplig for en stor forening och tecknade pa staende fot kontrakt. 14 SDR - Kontakt "Lye kebo" hemmet. Skanor. Det fiirsta fritids- Tomtarealen var 9.650 kvm vilket ar 9 ganger mer an den i Skanor. Priset som begardes var sa lagt som 135.000 kr med tva storre hus, ett mindre och ett uthus, med inventarier och alit. Bekladnadsforbundet visade sig mycket alskvarda och gjorde alit for att underlatta kopet. H uvudforeningen "Svenske" ordnade snabbt ett Jan pa 50.000 kr som overlamnades till fritidshemskommitten samt en del smalan fran de mindre foreningarna, sa att en inteckning pa 70.000 kr kunde verkstallas. Resterande summa pa 15.000 kr ordnades upp genom ett amorteringslan pa 5 ar. Nar de nya agarna med Philip i spetsen, tog anlaggningen i besittning, var tomten i miserabelt skick, igenvuxen, sa den sag ut som en djungel. Pa grund av andra varldskriget hade militaren ockuperat naset, varfor tidigare agaren avstangdes fran utnyttjande av semesterhemmet. Fastigheterna hade ej vadrats pa aratal och en unken lukt slog emot vid forsta konfronteringen med dess interior. M edlemmama satte genast igimg med upprojning ute pa tomten, aUt losore flyttades ut och vadrades i flera veckor. Upprojningen av tomtens rika tradflora har pagatt arligen varvid sammanlagt over 250 trad fallts och stubbarna upptagits. Den 10 juni 1962 invigdes Fritidshemmet i narvaro av kommunalradet H arald Lindvall som representerade M almo stad, konsulent John Ek med fru, rektor Lundberg fran L>stervangskolan m fl. Under tio-arsperioden har mycket andrats och reparerats samt nya byggen tillkommit. D et gamla uthuset an sags vara sa obekvamt och halsovadligt att det revs. Pa samma tomt uppfordes en \ekonomibyggnad inneslutande bastu och duschrum, VC, tvattstuga, matforrad, och en reparationsverkstad. Tillsammans med inventariema gick det hela lost pa 45.000 kr. Byggnaden visade sig vara ett vardefullt tillskott. Nya problem dok dock upp. Den alltmer vaxande bamaskaran hade ingenstans att taga vagen vid otjanlig vaderlek och kunde ej fa rasa ut som de ville i byggnaderna. Da focides iden att forsoka ordna en lekpaviljong at barnen, som ocksa kunde utnyttjas till andra andamal. Projektet sattes igang och byggmiistare Jeppson fick uppdraget. Paviljongen inkoptes av Radda Barnen for ett sjalvkostnadspris av 35.000 kr. Initiativtagare till detta var fru Inez Ek, som vid sin avgang fick disponera en summa att overlamna till den ideella forening som lag benne narmast om hjartat. Sommaren 1969 kunde lekpaviljongen invigas av fru Ek, som fick aran klippa av det blagula bandet som sparrade ingangen. Narvarande vid invigningen var ocksa distriktsordf for R:adda Barnen fru Anna Andersson, sekr. fru Bjorling och fru Eva Munk af Rosenskiold, stadsfullmaktiges ordf. Oskar Stenberg, majblommekommittens ordf., konsulent John Ek, disponent Lundgren fran Wessels, Tempochefen Wiklund samt 200 gaster, varjamte Goteborgs dovas forening kom med 35 personer. Men det aterstod en he! del i reparationsvag, varfor det gula huset !angst bort, som tidigare haft en inneveranda, rivits och blivit solterrass. Pa grund av brandrisken har asbestplattor insatts i alia vaggar, sa att hela huset numera ar en enda stor sovplats med VC och tvattstall. Hu vudbyggnaden Hollviksnii.s. Just nu star "Ljungheda" fardigt for att friimst fran Malmometropolen mottaga sommarens gaster m ed stojande ungar som slitter pragel pa det dagliga livet. Styrelsen for fritidshemmet Ljungheda halsar alla dova viinner i Sverige hjartligt viilkomna till sommarparadiset. Samtidigt vill styrelsen meddela att familjer som iimnar besoka Malmo under varldsspelen och har sina barn med sig, har forhandsriitt till veckovistelse. B. F. -·- Fran invigningen av den nya lekpaviljongen. Ni:irmast Ri:idda barnens f ordf I nez Ek med distriktordf Anna Andersson. Ytterligare forbiittringar har gjorts under forra aret bl a har kontoret rivits och givit plats for storre utrymme i koket, som blivit forsett med 7 st kylskap och 3 elektriska spisar med utsugningsfliiktar. Den stora salen har yttcrligare utbyggts, sa att den nu motsvarar kravet for en modem matsal. Ytterligare forbiittringar pagar bl a med vatten och avlopp som kommer att dragas in under aret. Fritidshemmet "Ljungheda" har sammanlagt 65 biiddar. Giisterna fa1 sjiilva hushalla pa tider som de sjalva avgor. M anga utliindska turister har besokt hemmet och firat veckoHi.nga semestrar. De har fast sig vid det utmiirkta laget med barer och matstiillen bara nagra minuters vag fran hemmet sam t inkopsaffiirerna. Inte minst Kiimpingestrandens utmiirkta bad! age. Hollviksniis som forr var en liten idylliskt belagen semesterby, borjar alltmer utvidgas till en sovstad for Malmoborna. For narvarande £inns dar 3.000 sommarvillor och under sommartiden har samhallet 40.000 invanare. Bara 18 km fran Hollviksniis Jigger Trelleborg med sin farj etrafik till Sassnitz och Travemi.inde samt bilvag till Skanor och Falsterbo. Mannen bakom Ljunghedas karriar och som gjort det mesta for dess forbattringar ar H elge Andersson, K arl Gustav Johansson och Ebbe Lundqvist. For att gora ett sadant fritidshem till en trivsam rekreationsplats har det under tio-arsperioden kostat 462.885 kr och utgifterna 461.691 kr. Det senare tillkomna huset, som numera enbart har sovrum. DEKlARA TIONSFRAGOR ... Fortsi:ittn. fran sid 5 SDR: s informat ion ssekretera re Be at a l u n d s t r o m b lev interv'j uad i Svenska Dagbladet den 20 mars. Det var i samband med o tt representanter fo r folkrorelsesverige sku l le traffa statsminister Olof Palme p a Harpsun d. Sveriges dov es riksforbund kraver mer teckensprak pa alia stadier vid skolor for dov a, fram ~ oll hon. Dova barn bor redan i trearsaldern fa obligatori'sk forsko·leundervi sn ing i statJig regi. Och personalen pa sedona sko·lor bor g'i vetvis v ara teckensprakskunnig. Sveriges dove s riksforbund vi ii oven ha sprakH gt anpassade laromede l for dova i a lia sko lforme r. Det finns t ex idag ingen g rammatik p a nagon underV'isningsni'Va, som or ti llrattalagd fo r dova. Po onskelistan star oven e tt dagligt nyhetsprogram i TV- ti llratta lagt for dove. En sedan begaran or rimlig , om man tan ker pa ott rad io och TV tillsammans dagligen sander 39 nyhetsprogram. For narvarande far dova personer bora ett enda program i veeken, "Veckonytt". I ett fer-slag ti ll nytt handlingsprog ram i tol v punkter for SDR beto·nas ott personer som inte har anvandbara horselrester vi·ll ka llas "dova ", sade Beata Lundstrom. Det b li r ju lett sa ott manniskor far en felaktig uppfattning om problemen, om man kallar a lIa for " horselskadade". Astrid Stehager Bll VAN ... Under tioarsperioden har manga idrottsforeningar giistat fritidshemmet, da idrottsklubben Scania forlagt sina internationella fotbollsmatcher till Hollviksniis idrottsplats. Av dessa kan niimnas flera klubbar fran Tyskland, Danmark, Tjeckoslovakien och Belgien. Fortsiittning fran sid 26 Lekpaviljongen, som tillkommit genom hidrag fran Ri:idda barnen. nade ( tiinkte pa) att de iir monu~ ment fran svunna dagar (minnen fran gam Ia tider) i lika hog grad som vara byggnader och minnesmiirken. Ett gammalt trad som falls kan aldrig ersiittas! A rne Broman SDR -Kont ak t 15 DCVGUDSt:J~NST FOR FORSTA GANGEN I ODARSLOVS 1100·ARIGA KYRKA DOVAS FORENING I KRONO· BERGS L~N Dovas forening i Kronobergs Hin holllordagen den 23 april manadsmote i sin lokal. Till motet hade cirka 25 medlemmar infunnit sig. Efter att ordforanden halsat valkommen och forklarat motet oppnat valdes dagordforande och dagsekreterare. Som forsta punkt lastes revisionsberattielsen angaende sommarstugan upp. Man beslot att uppskjuta godkannandet av denna till nasta mote eftersom ett papper saknades. Tidpunkten for varfesten faststalldes till den 27 maj. Vidare beslots att oppna sommarstugan for sasongen den 27 maj i samband med gudstjanst i Or kyrka. Man beslot att bussutflykten skall aga rum den 19 augusti och som resmal enades man om Linkoping. Nils M ellstedt redogjorde for Riks HGK :s konferens i Stockholm och de dovas forbundsdagar i Leksand vid vilka han varit narvarande. Efter detta vidtog en livlig debatt angaende sommarstugans forsaljning. Eftersom man inte kunde enas, uppskots fragan till nasta mote. Motet avslutades med kaffe. NM trade, da det ar roligt med nya ansikten. Vid arsmotet blev det aterval over hela linjen. Styrelsen har fOljande sammansattning: Gunny Olsson, ord£0rande, Sonja Jonsson, vice ordforande, Majken Lindh, kassor, Birgitta Lunhart, sekreterare, Eira Andersson, ledamot, Siv Holmgren och Gudrun Duda, suppleanter. FINSPANG·FORENINGEN HAR FYLLT FEMTON AR Oscar Joelsson, Finspang, har skickat in ett urklipp fran Folkbladet Ostgoten. Dar berattas det om hur De dovas forening i Finspang firar sitt 15-arsjubileum. Det skedde pa Hotell de Geer den 25 mars. Styrelseordforanden Harry Fredriksson fran Sveriges dovas riksforbund var dar och hyllade 15-aringen. Han tolkades av Astrid Fredriksson. Tolken Ingvar Cardell talade ocksa. Ordforanden i Finspangs dovas forening, Per Joelsson, tackade for talen och laste upp telegram. Han overlamnade ocksa blommor till foreningens kassor Charles Johansson, som haft sitt uppdrag i 15 ar. RAPPORT FRAN MALMO ARSMOTE I MOTALA Modevlsnlng KvinnofOreningen i Malmo anordnade modevisning onsdagen den 16 februari, vilken samlade 40 kvinnor och ett par modiga man, som tydligen var intresserade av nutidens dammode. Vi vill tacka Betty Olmeklint for den fina tolkinsatsen i sammanhanget. Vi hoppas ocksa att tillstallningen motsvarade forvantningarna. Arsmiite Onsdagen den 23 februari hade ciamerna i Kvinnoforeningen sitt arsmote, som var talrikt besokt. Sekreterare Birgitta Lunhart rapporterar att Kvinnoforeningen har haft en bra sasong, bl a har damerna haft samkvam en gang i manaden. Kvinnoforeningen onskar att flera medlemmar soker in- 16 SDR-Kontakt Dovas forening PLATEN i Motala har haft sitt arsmote under ordforandeskap av Borje Edwall. Ars- och revisionsberattelsen godkandes. Till styrelse for 1972 valdes: Ordforande Lennart Nilsson (nyvald), vice ordforande Sylvia Wallin ( nyvald ), sekreterare Helge Grona, kassor Maud Nilsson ( nyvald ), ledamot Sonja Wiren samt suppleanter Hans Backman och Delmar Karlsson. Till revisorer valdes Borje Edwall och lnge Malmen. Till studieledare valdes Helge Grona. Foreningen har flyttat in i nya lokaler pa Storgatan 24 A. Foreningens adress: Box 304, 591 03 Motala. Helge Grona Annandag pask agde dovgudstjanst for forsta gangen rum i Odarslov kyrka. K yrkoherde Kallkvist predikade och konsulent Gustav Johansson tolkade. Herrskapet Bror Arrhagen tecknade harmoniskt psalm 306, om det kristna livet, om trons gladje och fortrostan, psalm 24, om Guds majestat och harlighet, och psalm 472, om tidens skiften. Herr Lei£ Sandberg medverkade ocksa. Kollekten, 142 kronor, gick till de dovas Afrika-mission. Efterat drack vi kyrkkaffe i Ige!Osa forsamlingshem och komminister Paul Steimer valkomsttalade. Kyrkoherde Kallkvist holl ett intressant foredrag och konsulent Gustav Johansson tolkade. Darefter bilade vi till de dovas fritidsgard "Lunden" i Ostra Odarslov och kvallen avslutades med samkvam. K yrkoherde Kallkvist underholl oss med manga tankvarda ord. DEn TYST TEATER I SUNDSVALL En mandag tog tio dova boende i Hudiksvall och daromkring en nojestripp till Sundsvall for att titta pa tyst teater i Folkets Hus. Dar hade cirka 60 personer samlats, bland dem manga horande. Gruppteatern kan utan ord skapa fin kontakt mellan horande och icke horande manniskor. Arrangor av den riksomfattande turnen ar ABF i samarbete med SDR och Horselframjandets Riksforbund. Ensemblen vill att dovforeningar och horselfriimjandets foreningar skall hilda teatercirklar i tyst teater. En metod som heter skapande dramatik anvandes och man utgar da fran sig sjalv och sin omgivning m ed samarbetsovningar och kontaktovningar, trygghetsovningar och fantasiovningar. Sedan foljer sma situationer och handelser. T ex ett tandlakarbesok. Da gor hela gruppen en liten seen av besoket och diskuterar och kritiserar varandra. Efter presentationen av inneborden av tyst teater spelades ett sadant litet spel, som hette "Drakresan" . En fantasiresa med en drake som kommer till olika lander. Draken besoker kontaktlandet och tandvarkslandet, musiklandet och miljoforstoringslandet. ABF-gruppens medlemmar heter Familjerally paskhelgen. Nasta programinslag var fragesport, som besod av 25 svara fragor. Tio kaffepaket utlottades och senare serverades korv med brod. Kirre STOCKHOLM$ ARSMOU Fran vi.inster I nger Johansson, Birger Johansson, Edmund Lundgren, Astrid Andersson, Rolf Englund, Odal Lindgren, Yvonne Lindgren, Birger Lindh, Ann-Britt Lindh och Susanne Lindh. DOVAS FAMIUERALLY ARSMOTE I SODERMANLAND Vasterbottens dovas motorklubb "Renen" anordnade pa lordagen ett familjerally for snoskotrar. I tavlingen ingick fragesport och lekar. Ett 15-tal dova deltog. R esultat: 1) Edmund Lundgren, 2) Birger Lindh, 3) Birgit Carlsson, 4 ) L age Burman, 5 ) Inger Johansson, 6) Astrid Andersson, 7) Einar Ackerdahl, 8 ) Yvonne Lindgren, 9) Birger Johansson, 10) Rolf Englund, 11 ) Odal Lindgren. De dovas lansforbund i Sodermanland har haft arsmote i F len. Forbundet ar nyhildat och det har var det forsta arsmotet. Forbundet har 67 medlemmar men i Sodermanland £inns det over 100 dova som man skall forsoka fa med i forbundet. Vidare beslutade man arbeta for okad kulturell verksamhet bland de dova samt att forsoka £a en socialkonsulent som skall arbeta i Janet. Forbundet fick vid arsmotet motta 300 kr i startbidrag fran Sveriges dovas riksforbund. Den forsta styrelsen har foljande sammansattning : Sven Sandstrom, Sparreholm, ordforande pa ett ar samt ovriga i styrelsen Olof Flatholm, E skilstuna, Solveig W ennerberg, Nykoping, Berti! Noren, Nykoping, och Bernt Radahl, Eskilstuna. V}[STMANLANDS DOVAS L}[NS· FORBUND - ARSST}[MMA Vastmanlands Dovas Lansforbund holl sin arsstamma den 18 mars a Blasbogarden i Vasteras. Omvalda till styrelsen blev Ingem ar H ed ( ordf.) och Elmer Norrback ( kassor), bada fran Vasteras. Ann-M arie Snow, H allstahammar, och Carl-Axel P arlsjo, Arboga, kvarstar ett ar som sekreterare resp. ledamot. Nyvalda blev K jell Lundkvist, Vasteras ( ledamot), Sten-Ingvar Nilsson, Vas teras, ( adj u'ngerande ledamot), Ingegerd Andersson, Arboga, och Gustav J ohansson, Arboga, (suppleanter). Stcn-Ingvar Nilsson, som ar horande, ar chef for ABF :s lokalavdelning i Vasteras. Sefan Ridell, Vineta Lyxell, Nicke Adolfsson, Tage Karlsson, Ing-Britt Adolfsson och Gunilla Vagstrom. En deltagare VARFEST I SODERHAMN Varterminens sammankomster for H alsinglands dovas forening lider mot sitt slut. Vi har samlats ett par ganger i Soderhamn och en gang i Hudiksvall. Varfesten agde r um den 8 april i R ustkarnmaren i Soderhamn. Ordforanden, Filip Marklund, halsade de 25 medlemmarna valkomna och ett kort mote holls. Ordforanden, som var ombud vid forbundsdagarna i Leksand den 10- 12 mars, lamnade en kort redogorelse over dessa dagar. Vidare fick vi hora om studieresan till Kolmarden utanfor Norrkoping, vilken anordnats av Gavle dovas lansforbund under Stockholms dovas forening hade lordagen den 11 mars arsmote a Sirius fritidscenter, Vastmannagatan 44 A. Narvarande var over 95 personer. Ur foreningens arsberattelse kan namnas att foreningen vid arets slut hade 480 medlemmar, darav 195 dova kvinnor och 222 dova man samt 63 horande personer. Sammanlagt 5.649 besok har under aret avlagts i foreningens Iokaler. Under aret har foreningens studieverksamhet okat kraftigt, vilket vittnar om m edlemmarnas stora intresse och kunskapstorst. Stockholms dova forenings sektion "J arfalla" har vid arets slut 75 medlemmar varav 40 ar bosatta i J arfalla. Foreningen har ett semesterhem, "Solbacken", i Gustavsbergs kommun. Det gastades i somras bland annat av 28 utlanningar, namligen 12 fransman, 2 iraner, 3 tyskar, 3 polacker och 8 norrman. Styrelsens och revisorernas berattelser godkandes och lades till handlingarna. Dagens ordforande var Osvald Dahlgren med I var Borrfors som sekreterare for dagen. Styrelseval forrattades, och sedan styrelsen konstituerat sig, fick den £61jande utseende: ordforande H arry D ahlgren, sekreterare Borje Edwall, kassor och vice ordforande Rune Pernow, vice sekreterare Inga Westerlund, vice kassor Sune Eriksson, ledam oter Christer L eljevahl och Erik Lindqvist samt suppleanter Elly Persson och Gustav K arlsson. T ill revisor valdes auktoriserade revisorn O la Clemendtson och Percy Andersson m ed auktoriserade revisorn Sten Berglund och R obert L>hman som suppleanter. T ill foreningens fritidsledare utsags Borje Edwall. Till forestandare for Solbacken valdes Christer Leljevahl. T ill forelasningsforestandare valdes I var Borrfors. Till studieorganisatorer valdes Borje Edwall och Inga Westerlund. Till referent till SDR -Kontakt valdes Inga Westerlund. Bore APA INTE EFTE:RI Ni som borjat kalla er " Fru Ruth", var vanlig ta en annan signatur ! Fru Marta SDR-Kontakt 17 Ft:fREL~SNING OM POSTEN HOS DOYA I NORRKt:fPING Norrkopings dovas forening har haft besok av en av Sveriges atta sparbankskonsulenter. Det var konsulent Henry Svensson fr1l.n Norrkoping som hall en forelasning om de olika sparbanksbocker som posten har, samt om postgirot. Konsulent Svensson informerade om postbankbockerna och de olika rantesatserna, varav den gra har den lagsta rlintan nu 4,25 procent, den " lilla bla" som man far taga ut upp till 6.000 kronor varje havlar pa - med 4,75 procent, den grona boken med 6 manaders skriftlig uppsagning och 5,25 procents ranta, samt slutligen den bruna med 12 manaders uppsagning och 5,5 procent i ranta. Det var manga fragor som stalldes har av undrande ahorare och besvarades av konsulenten samt tolken Bir git Jacobsson, som ocksa ar postanstalld. En film visades om hur ett frimarke kommer till: "Drottningholmsfrimarket''. Det var mtmga filatelister ( frimarkssamlare) bland de dova, som var verkligt intresserade. Postgirot och dess fordelar, och vikten av att fylla i blanketterna ratt och riktigt poangterades. Numera £inns det en blank del nederst pa inbetalningskorten. Detar viktigt att inte skriva nagot nederst pa dessa, da blir det fel i datasystemet. Det ar ocksa viktigt att ratt skriva dit den sista siffran som star pa rakningen pa postgirotalongen, ex 1027-7. En vacker film fran Norrland fick vara avslutning pa den givande kvallen den handlade om postdiligensens vag mellan Umea och Mo i Rana i Norge. "Bla vagen", kallas den. 50.000 turister aker varje ar den strackan som ar ungefar 50 mil. Bj INTRESSANT Ft:fREDRAG OM JAPAN I N~SSJt:f Varfor just om Japan? Man kan undra om Nassjoortens dova funderar pa en turistresa till Japan, eftersom resor dit tycks vara mycket populara just nu, men saar det tyvarr inte. Torsten Carlsson har en slakting, Mary Axelsson, som ar missionar i Japan och som infor sin forestaende aterresa till Japan varit i Nassjo och hallit ett foredrag om sina upplevelser och intryck fran detta avlagsna land. Missionar Mary Axelsson var vacker och natt i sin typiskt japanska drakt. 18 S DR- K on t a k t Fru Sonja Wahlin tolkade hela foredraget, vilket avslutades med kaffe och vafflor och alia tyckte att foredraget var mycket intressant. E. A . TRAFF CSTERGt:fTLANDS L~NSFt:fRBUNDS ARSMOTE bstergotlands Dovas Lansforbund har haft arsmote under ordforandeskap av Helge Grona. Ars- och revisionsberattelsen godkandes. Till styrelse for 1972 valdes : Ordforande Helge Grona, Motala (nyvald ), vice ordforande Gosta Svedjeby, Linkoping ( nyvald), sekreterare Charles Johansson, Norrkoping (nyvald), kassor Rune Haglund, Norrkoping (nyvald), och ledamot Wally Lindberg. Suppleanter Nils-Gunnar Adolfsson, Tranas, och Ruth Johansson, Linkoping (nyvald ). Adjungerad ledamot blev Ingvar Gardell, L inkoping, och adjungerad sekreterare Gerda Lundholm, Motala. Till revisorer valdes Borje Edwall och Ingvar Gardell med Lennart Nilsson, Motala, som suppleant. Till arbetsledare och redogorare valdes Helge Grona som aven ar ombud for ABF :s b stgotadistrikt. Till handikapporganisationernas centralkommitte i Ostergotland valdes Rune Haglund och Helge Grona. I LHR ar Rune Haglund suppleant. Till Jansarbetsnamndens arbetsvardsdelegation valdes Rune Haglund. Till lansforbundet ar foljande foreningar anslutna: Dovas forening i Norrkoping m o, Linkopings Dovas forening, Mjolby Dovas forening, Dovas fOrening PLATEN, Motala och Finspangs Dovas forening samt specialforeningarna Ostergyllens Dovas Motorforening, ungdomsforeningen BLAKLINTEN och sportklubben ELANCIA. Lansforbundets kansli har flyttat till Storgatan 24 A, Motala. Adressen ar: Box 346, 591 03 Motala. Helge Grona ESKILSTUNA Motorklubben Smeden anordnar SM-rally lordagen den 17 juni 1972 i Eskilstuna. Vi kommer att £a hjalp av MHF har i Eskilstuna att anordna tavlingen som vi hoppas skall bli bra. M har tyvarr sagt ifran sig, de vill inte ataga sig arrangemanget. Sedan har vi bokat hotell Smeden for kvallens supe och prisutdelning. Dessutom blir det kongress dagen efter, och den ager ocksa rum pa hotell Smeden. Vi har hort oss for med kallarmastaren, och han har lovat oss ett bra pris for er som skall overnatta pa hotellet. Vi har fatt specialpris: enkelrum 35 :- , dubbelrum 56:- och trebaddsrum 84:-. Men eftersom alia arrangemang annu ej ar spikade, aterkommer vi i nasta nummer med ytterligare information och upplysningar. E. B. HALLA! YARFEST I KARLSKOGA Dovas forening anordnar den 3 juni kl 12.00- 16.00 varfest och fotbollsmatcher, bade darner och herrar, melIan Varmlandslaget, IF N ercia och SK Elancia pa Nobel-Stadion vid Filipstadsvagen, samt tipspromenad fran Nobel-Stadion till Breda Blick. Varfesten borjar kl 18.00 pa Breda Blick. Servering: smorgasar, ol, kaffe med dopp. Program : lekar och dans till grammofon, lotteri m m. Hjartligt valkomna till Kanon-staden. Styrelsen. SYENSKES EXPEDITION V~STANYIKS FOLKHt:fGSKOLA Ansokan till lasaret 1972/73 skall vara skolan tillhanda senast den 1 juni. Adressen ar: Box 132, 793 00 Leksand. Svenskes expedition i Malmo halles oppen varje onsdag kl 18.00-20.00. ••••••••••••••••••••••••• GYNNA YARA ANNONSt:fRER ••••••••••••••••••••••••• SVENSKES PENSION)(RER ANORDNAR BUSSUTFL YKT Svenskes dova pensionarer anordnar en bussutflykt till Vaxjo den 27-28 maj. Vi far traffa dova vanner i Hovmanstorp och Jonstorp. Avresan sker fran Dovas forening Svenskes hus klockan 09.00 pa formiddagen den 27 maj. Svenskes dova pensionarer hade <irsmote med kaffesamkvam i Dovas forening Svenskes lilla lokal den 16 april. Styrelsen bestar nu av ordforanden Edvard Levau, sekreteraren Hans Nissen, kassoren Erland Nilsson samt ledamoterna Hulda Malmgren och Betty 01meklint. Vet du att "Svenskes dova pensionarer" ar en sammanslutning som funnits sedan den 24 juni 1966, da den bildades i H ollviksnas? E. L. Ht:SLL VIKSN)(S Fritidshemmet Ljungheda oppnades for sommarsasongen den 15 maj och hailer oppet till den 15 september 1972. Ni som onskar besoka Nordens riviera- Skanor- Falsterbo - Hollviksnas - skriv till Fritidshemmet "Ljungheda", Gamlevagen 30, 230 12 Hollviksnas, och bestalllogi. Sjalvhushall. Alia fran norr till soder ar valkomna! Ft:SRENINGSTR)(ffAR De dovas forening Svenskes foreningstraffar ager sedan den 15 april rum pa Almbacksgatan 4 varje torsdag mellan kl 18.00 och 22.00. Denna adress och tid galler till den 15 september 1972. Pa forsok kommer fritidstraffar att ordnas under ovannamnda tid varje fredag, lordag och sondag pa "Ljungheda" i Hollviksnas. "Svenske" TIPSPROMENAD VID t:SRESJt:S Trollhattans Dovas U ngdomssektion kommer att anordna en tipspromenad med en barnvagnsvanlig stig sondagen den 28 maj vid Oresjo. Starten sker vid foreningens fastighet i Oresjo med borjan klockan 11.00. M en om det blir mycket regn den 28 maj, sa blir promenaden framflyttad till den 4 juni. Efter promenaden blir det kaffeservering, forfriskning och luftgevarstavling for vuxna samt pilkastningstavling for barn. Priser kommer att utdelas vid dessa tavlingar. V.ALKOMMEN OCR TA EN NYPA FRISK LUFT!!! Styrelsen METT)(VUNG OP 10-ARSJUBILEUM I Ht:SLLVIKSN)(S De dovas forening Svenskes fritidshem "Ljungheda" i Hollviksnas firar 10-arsjubileum lordagen den 10 juni 1972. Kl 14.00 J ubileumstal Kl 15.00- 16.00 K affeservering Kl 19.00 Jubileumsfest D e som onskar narvara och h a en trevlig och kul helkvall kan antingen anmala sig till Ljunghedas styrelse pa De dovas forening Svenskes foreningstraffar varje torsdag eller skriva en anmalan till Fritidshemmet " Ljungheda", Gamlevagen 30, 230 12 H ol'lviksnas. Anmalan ar bindande och sista anmalningsdag ar torsdagen den 1 juni. Logi ordnas i samband med anmalningen. Priset till jubileumsfesten blir Iagt. Alia halsas hjartligt valkomna till Hollviksnas. Ljunghedr;zs styrelse OP E-V-A :s dovas fiskeklubb (f d Hjalmarens dovas sportfiskeklubb ) anordnar en stor mettavling for alia dova ute vid Kungsudden i Kungsor. (Vagen mot Koping, skylten "Kungsuddens servering" vid Borgviks H otel!.) Lordagen den 3 juli, kl10.00- 13.00. Samling kl 9.00. Tavlingen galler saval herrklass som damklass, samt juniorklass. Medtag metspo och levande bete (mask). Fangsten galler endast abborre. Jattefina priser. Efter tavlingen kaffe pa samma plats. Hjartligt valkomna till Kungsor! FAMILJE nytt Ft:SDDA Var son Mart in fodd den 7 februari 1972 Torsten och Ingrid Hallgren, fodd Liljeteg. VIGDA Ingvar J ohn Henry Nilsson, Ballingslov, Hassleholm, och Inger Linnea Persson, Klippan, vigdes den 5 februari i S : t Petri kyrka, Klippan. Sven Arne Johansson och Gunnel Marianne Karlsson, Halmstad, vigdes den 4 mars i S : t Nikolai kyrka, Halmstad. Ft:SDELSEDAGAR 50 AR fyller den 9 juli metallarbetare Berti! Hedge, Kabelgatan 14, Goteborg. Han ar fodd i Goteborg ar 1922, genomgick Vanerskolan i Vanersborg ar 1931-38 och fortsatte sedan pa yrkesskolan 193841. Fick anstallning pa F9 (K ungliga Gota Flygflottilj) 1942-46, overflyttad till A2 (Kungliga Gota Arlt:illerirege.mente) 1946- 62. Pa grund av omorganisationen var han anstalld vid S K F (Svenska Kullagerfabriken ) . Han har haft flera idrottsliga uppdrag, varit kassor, sekreterare och ordforande i idrottsklubben Surd, ledamot i Dovas forening, v ordf i motorforeningen Gota och suppl i Sveriges Dovas Idrottsforbund. H an deltog med Svenska fotbollslaget i olympiaderna i Kopenhamn ar 1949 och i Br.yssel 1953. Pa hogtidsdagen vistas han pa annan ort. RALLY·FEST I UPPSALA MK Upplandia, Uppsala, anordnar en triangel-rally-fest lordagen den 27 maj 1972 i Uppsala lans dovas foreningslokal, Timmermansgatan 1, kl 19.00. Kaffe, ol, smorgasar m m serveras. Dans. V.ALKOMNA! Styrelsen BREVV)(NNER J ag ar en dov fru med tre barn som onskar brevvaxla med hemmafruar i aldern 25-30 k Intressen: familjen, kurser, dans m m. Svar till : "Jamtlandska", SDR-Kontakt, Box 140, 781 01 BorHinge. SDR-Kontakt 19 80 AR fyller den 23 j uli Helena Signe Okvist, Umea. 60 AR fyller den 1 juli Jenny -; Lizby, Goteborg. 65 AR fyller den 2 juli John Nilsson, Umea. 65 AR fyller den 21 juli Sven A. Lindelof, Solna. 80 AR fyller den 18 juli Fridolf Gelin, Hallabrottet. (Hunden King ar med pa fotot) . DCDSFALL 70 AR fyller den 21 juli Anna Svensson, Arvika. 70 AR fyller den 31 juli Gustav Brannstri:im, Skelleftea. 75 AR fyller den 17 juli J enny Nasstri:im, Helsirigborg. 20 SDR-Kontakt Fru Gerda Ski:ild, fi:idd Kronstrand, Nassji:i, har avlidit. Ron var fi:idd i Hallaryds fi:irsamling i Kronobergs Ian 1896. Efter avslutad skolgang i Vaxji:i dovskola fick hon plats som "fruns hjalp" hos dovpastor Maimer i 7 ar. Emellertid sadlade hon om och eftersom hon var skicklig i att sy fick hon anstallning hos Lennarstams skradderi i Nassjo. Ron gifte sig m ed kommunalarbetare Oscar Ski:ild, Nassjo, vilken avled ar 1969. I Nassjoortens di:ivas forening var den bortgangna en hangiven medlem i mimga ar. Som narmast sorjande star dottem Ulla-Britt med familj i Boras. Jordfastningen agde rum i gravkapellet, Anneforskyrkogarden, Nassjo, och fi:irrattades av forsamlingens prast, pastor H evenius, varvid manga di:iva slutit upp. Den inleddes med solosang av fru I ris Stegmark. Ron sjong Fardemannens psalm. For Nassjoortens di:ivas forening talade Torsten Carlsson. Fi:irutom en mangfald blommor hedrades Gerda Ski:ilds minne aven med pengar till Di:ivas Afrika-mission. Efterat fi:iljde en minnestund pa Engstroms pensionat. Fru Sonja Wahlin medverkade hela tiden som tolk. E. A. Snickare Lars Carlsson, Uppsala, avled den 29 mars, 80 ar gamma!. Begravning agde rum i stillhet den 7 april. Lars Carlsson var fodd i Bolinas och kom till Uppsala aret 1915 da han fick anstallning pa en snickerifabrik och ingick samma ar som medlem i Uppsala di:ivas forening. I fi:ireningen var han v ordfi:irande aren 1925- 26 och kassor aren 192936 och aterkom senare till samma uppdrag aret 1953. Nar fi:ireningens fastighet vid Timmermansgatan 1 tillkom aret 1929 blev han och hans hustru Sara foreningens forsta vaktmastarpar och denna tjanst innehade han aren 1930-37. Senare var han ocksa revisor for. byggnadsforeningen under aren 1950 - 55. Lars Carl~son var en gladlynt och en av fi:ireningens ovriga m edlemmar omtyckt manniska. Vi beklagar hans bortgang. Narmast sorjande ar hustrun Sara och dottern M ary m ed bambarn. 0. A. Sigrid Elisabet Karlsson, Birgittas sjukhus, Vadstena, avled den 2 januari, 76 ar gamma!. Hulda Johansson, Hok, Ji:inki:ipings Hin, avled den 6 januari, 95 ar gam· mal. Arvid Persson, Skiildervikshemmet, Jonstorp, avled den 22 januari, 68 ar gam mal. Ida Viktoria Bogren, fodd Sund, Falkoping, avled den 19 februari, 80 ar g<;~mmal. Altea Doris Nyberg, Angelholm, avled den 28 februari, 92 ar gamma!. Einar Ansgarius Olofsson, Malmberget, avled den 3 mars, 71 ar gammal. Olga Lovisa P ettersson, fodd Blomqvist, Stockholm, avled den 18 mars, 81 ar gamma!. BEKANTSKAP Finns det en di:iv eller horselskadad man, som onskar bekantskap med likasinnad kvinna i 55-60 arsaldem? Svar till : "Lika barn, leka bast"', SDR-Kontakt, Box 140, 781 01 BorHinge. ............................................................................ :: ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: ::::: BETALD ANNONSPLATS ........................................................................... ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: :::: :: ::: ::::::::::::::::::::::: SPEGELN Skolmasterskap pa skidor for dova holls i Leksand Den 18 mars Cigde sko·lmCisterskapen for dova rum pa Carlborgsons gard i Leksand. Sammanlagt startade 56 elever fran atta klasser. De tCivlande var i aldrarna 11-18 ar. Banan hade lagts av skolans vaktmCistare Tore Appelgren. SDI :s konsulent, Arne Larsson, har skankt ett statligt vandringspris som nu Kristina-skolan fran Harnosand fick forsta inteckningen i. For att fa behalla vandringspriset for alltid behovs sex inteckningar. Prisutdelningen holls i samband med lunchen och forrattades av konsulent Lars Kmth som ocksa statt for an:angemangen omkring tavlingen. Resultat: Klass A pojkar 10 km: 1) Roland Stromsten, Birgittaskolan 37 .55. Klass A flick or 5 km: 1) Yvonne Jaskari, Manillaskolan 32.08, 2) Lena Matsson, Manillaskolan 38.09, 3) Barbro Adeby, Manillaskolan 38.21. Klass B flickor 2,5 km: 1) Solveig SKIDT'IiVLING I H~RNOSAND Den 15 mars agde skolmasterskapstavling pa skidor rum vid Kristinaskolan i Harnosand. R esultatet blev: KLASS 1 1. Jonny B 2.55, 2. Kalle S 3.17, 3. Desiree 3.20, 4. L ena L 3.40, 5. Anders 4.20, 6. CarinaE 4.59, 7. Britt H 5.28, 8. Susanne 7.44, 9. Joakim 13.10. F6DDA 57/58/59 Flick or 1.· Anna-Karin A 12.29, 2. Marita P 14.14, 3. Lena N 15.07, 4. Monica M 15.45, 5. Anette G 16.44. Pojkar 1. Thomas I 12.22, 2. Ulf L 12.26, 3. Tony L 13.10, 4. Henrik 14.20, 5. Aiad H 17.24. . Sveriges do vas skolmiisterskap pa skidor kordes pa Carlborgsons gard i Leksand lordagen den 18 mars. Pa denna bild ses de olika klassegrarna, som fran viinster iir M arita Sundell, Orebro, Roland Stromsten, Orebro, Jan Vesterberg, Orebro, A nna-Karin Astrom, Stockholm, Lilly Karlsson, Stockholm, och Lennart J oelsson, Orebro. ( Foto: Hedens, Insj on ) Moberg, Manillaskolan 18.15, 2) Eva Jakobsson, Manillaskolan 20.11, 3) Anette Artursson, Manillaskolan 23.39. Klass B pojkar 5 km: 1) Lennart Joelsson, Birgittaskolan 18.38, 2) Ake Nordlund, Birgittaskolan 21.16, 3) Bo Karlsson, Birgittaskolan 22.43. Klass C flickor 2,5 km: 1) AnnaKari Astrom, Kristinaskolan 12.35, 2) Barbro Juhlin, Manillaskolan 12.58, 3) Marita Pihlgren, Kristinaskolan 15.13 Klass C pojkar 2,5 km: 1) Ulf Larss-on, Kristinaskolan 12.32, 2) Bjorn Treffenberg, Birgittaskolan 13.38, 3) R onny Fagerlund, Manillaskolan 13.52. Klass D flickor 2,5 km: 1) Marita Sundell, Birgittaskolan 13.13, 2) Anna Holmer, Birgittaskolan 13.25, 3) T uija Rinta-Aho, M anilhskolan 18. 18. Klass D pojkar 2,5 km : 1) Jan Westerberg, Birgittaskolan 11.56, 2) Hans Sjoberg, K ristinaskolan 12,50, 3) Kjell Jonsson, Kristimiskolan 13.20. Poangstallningen: 1) K·ristinaskolan, Harnosand 35 poang, 2) Birgittaskolan, 6rebro 28, 3) Manillaskoran, Stockholm 23, 4 ) Hallsboskolan, Sigtuna 2. FODDA 60/61 2,5 KM Flickor . 1. Susanna N 17.05, 2. Gunilla W 20.13, 3. Marie H 23.23, 4. Sussanne s 24.55. Pojkar 1. Hans S 13.09, 2. BoD 13.12, 3. Kjell J 13.20, 4. Mikael P 26.00, 5. Lars S 27.35 FODDA 62/63 Flick or 1. Lena L 8.47, 2. Majvor W 11.33, 3. MonicaL 13.30. Pojkar 1. Ake 0 8.22, 2. Urban M 9.08, 3. Sverker L 9.18, 4. Stefan S 9.25, 5. Andre M 9.53, 6. Anders B 10.21, 7. MikaelA 10.58, 8. Roland S 12.18. ISHOCKEY·MATCH MELLAN DtsVSKOLOR I mars mottes tva dovskolor i en rolig ishockeykamp i Mora ishall. Det var Manilla och Kristinaskolan. I Dala-Demokraten stod det den 21 mars sa har: Matchens effe ktiva speltid var 2x15 minuter och gick enligt samma regler som ovrig hockey med undantag av begrepp som "offside~' etc. Vissa svarigheter fanns namligen for domarna att snabbt gora sig forstadda och doma for sadant. Men det mesta klarades linda mycket smidigt med hjalp av teckenspriiket, dar armar och hander kom till flitig anvandning. ~ SDB-Kontakt 21 DIF Rasks 25-arsjubileum .............................................................................. .......................................................................... ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: .l' t: : : :~:~:!~:~ ;.~ : : : :rl '[ ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: HEMSKA FILMER OM FRAMTIDEN Ordforanden i Skelleftea dovas forening, Birger Lindh, t v, overliimnar blommor till ordforanden i DIF Rask, Allan Marklund . Fritz Olofsson, Lycksele, har redan mottagit diplom, blommor och triibestick. Skelleftea dovas IF Rask firade den 1 april 25-arsjubileum med supe pa Sunnana skola. J ubileet inleddes med att vardfolket Birger och Ann-Britt Lindh halsade gasterna valkomna och beklagade att fritidsnamndens ordforande inte kunde komma. Efter supen overlamnade paskkaringar blommor och presenter till herr och fru Branstrom och ordforanden Allan Marklund och visade sedan vad idrottsforeningen gjort under de 25 aren i fotboll, skidor, terranglopning, bordtennis, badminton och bowling. Allan Marklund beriittade om hur DIF Rask bildades. Till en borjan var Hur matchen gick. Jo, Manilla-skolan, som lag under i matchens inledande skede, kom starkt igen och fick till sin fordel skriva slutsiffrorna 11-2. Da hade matchens baste, Ebbe Ohlsson, ensam svarat for 10 av malen vilket sager en del om matchen. M en vilken geist och sammanhallning de bada lagen presterade. Sallan har en pa sitt satt intressantare match spelats i Morahallen dar dock storheter som Brynas m fl tidvis gor ett gastspel. · 22 SD R - K on t ak t dovforeningen och idrottsforeningen sammanslagna, men efter lang overlaggning beslutades hilda en ny idrottsforening, kallad Norrlands Dovas Idrottsforening. Det var 1947. Aret efter fick idrottsforeningen sitt namn andrat till Dovas IF Rask. Flera tal, blommor, telegram, presenter och diplomutdelning forekom. Allan Marklund tackade vardfolket Lindh for ett trevligt program. Unge Roland Lundstroms trolleriprogram uppskattades och till slut blev det lekar och dans. Den 13 maj arrangerade DIF Rask SM i terrang for dova. Allan Marklund ORIENTERING I UPPSALA IK Adils anordnar en orienteringsfest lordagen den 3 juni 1972 i Uppsala lans dovas foreningslokal, Tirnmermansgatan 1, kl 19.00 med gastande finska orienterare som skall tavla under lordagens klubbmatch. Kaffe, ol, smorgasar m m serveras. Dans. VA.LKOMNA! Styrelsen I borjan av juni kan du se en film i TV 2, som heter "Skriicken i svarta lagunen". Den handlar om en vetenskapsman som hittar nagot konstigt i en grund sjo (lagun ) i Latinamerika. Han hittar nagonting levande som inte ar ett djur och inte en miinniska. Det ar mittemellan. Som du vet, brukar det sagas att manniskan kommer fran djuren, att vara forfader for lange, lange, lange sen kanske var apor. Men forskarna vet inte riktigt, nar en apa ( eller nagot annat djur) borjade bli manniska. De tycker att det skulle vara bra att hitta ett skelett eller nagot annat som visade ett djur som var niistan manniska. For det skulle bevisa att det de tror ar sant. Det brukar sagas att vetenskapsman letar efter "den felande lanken", alltsa den del av utvecklingskedjan som saknas. De letar efter ett mellan-ting mellan ett djur och en manniska. Det som filmen handlar om ar inte sant. Det ar bara en film som verkar ( forefaller) vetenskaplig. Science-flctton-fllmer Du har kanske redan sett nagra andra filmer i TV, som ocksa verkar vetenskapliga. Science-fiction kallas de, och de handlar om framtiden och framtidens teknik. Manga manniskor skriver bocker och gor filmer, som handlar om framtiden. De manniskorna talar om hur de tror att det skall bli om hundra eller tusen ar. Och de gor det ofta fOr att varna och saga att vi maste kontrollera vad vetenskapsman och tekniker hittar pa. I TV 2 har det varit en sciencefictionfilm som hette "Metro polis". Dar fick manniskorna arbeta som slavar i underjordiska fabriker. Och filmen "Det fantastiska aventyret" handlade om ett spriingiimne, som skulle kunna spranga hela jorden i bitar. En annan film hette "Pa stranden", och den handlade om hur det kommer att vara i varlden efter ett atomkrig. "Viirldsrymden anfaller" har du kanske ocksa sett. F ran andra planeter kom ett slags gift, som gjorde att folk Ser Du pa TV-serien Coronation street? Del her redan gall negra avsnitt a v den engelska serien "Coronation Street". Sverige her kopt 26 avsnitt av den och skall visa tva eliler Ire varje vecka i TV 1. Coronati'on Street betyder "Kroningsgatan". Det later fint, men det or en hell vanHg och gro liten engelsk gate med tvavaningshus och pub och affor. Den finns inte i verkligheten, utan or uppbyggd for TV. Men gator i Manchester i norra England ser ut ungefor sa. TV-serien Coronation Street handler om vanliga saker: om ott ha ont om pengar, om ott vera sjuk, om ott grola med familjen och skvallra om andre monniskor. Har kan du Hisa om alla som bor pa Coronation Street. Annie Walker ager puben (baren) och bor i samma hus. Hon ar anka och har tva barn. Sonen Billy arbetar i London. Dottern Joan bor i Derby. Annie har tva inneboende, namligen Emily N uget och Lucille H ewitt. Lucille ar dansos. I huset nummer 1 bor ingen. Forut bodde Albert Tatlock dar. Han ar en aldre man med mustasch och han samlar mynt. Han bor i forort nu och ar chef for ett krigsmuseum. Men han dyker da och da upp pa gatan. I nummer 3 bor det nygifta paret Audrey och Dickie Fleming. Dickie praktiserar pa en ingenjorsfirma. Audrey arbetar hos Len Fairclough, som bor i nummer 9 och har verkstad nagra kvarter bort. Inneboende (hyresgast) hos Flemings ar Ray Langton, gatans Don Juan (kvinnotjusare, frun timmerskarl ). Han tycker bast om gifta kvinnor, sags det. Ocksa Ray arbetar hos Fairclough. I huset nummer 5 bor Minnie Caldwell. Hon ar en ganska vardags-gra gamma! dam, som alia tycker om. Hon alskar djur av alia slag. Pa tom ten nummer 7 finns inget hus langre. I stallet star dar en liten bank for alskande par. Tidigare bodde bussinspektoren H arry H ewitt och hans inte langre brydde sig om nagot. De var inte langre intresserade av sadant som de tyckte om forut. Alit var likgiltigt for dem. Och "Forbjuden viirld" handlade om ett rymdskepp som landade pa en planet, dar det fanns ett monster. Om du tanker dig att en manniska blev sa elak, som alit det onda hon tiinkt nagon enda gang, da blev hon precis som det monstret. Bom hustru Concepta dar, men de flyttade diirifran och till Irland. Och sedan revs huset. I nr 9 bor den handige ( praktiske) L en Fairclough, som har verkstad. N ummer 11 tillhor ( iiger) Elsie Tanner, en vacker iinka med tva aktenskap bakom sig. Hon har all tid karleksbekymmer. I sitt forsta aktenskap har hon barnen Linda och Dennis. De har nu flyttat hemiMm. Elsie gifte om sig mcd amerikanen Steve Tanner, som omkom (dog) i en olycka. Hela gatan bekymrar sig for Elsie, pratar om vad hon gor. Huset nummer 13 bebos av Hilda och Stan Ogden. Stan putsar fonster, och Hilda stadar pa Rovers Return (sa heter puben pa gatan ). Hon har gjort sig kand for att alltid ga omkring med huvudet fullt av papiljotter. Afniren ags av L eslie och Maggie Clegg. Maggie skoter den ensam, for Leslie har lamnat henne. Huset har ju tva vaningar, och ovanfor affaren bor Maggie och dar bor ocksa Maggies syster Betty och hennes man Cyril T urpin. Hon ar bar-bitriide pa Rovers Return (puben). Han ar polis-beHi.l. Pa andra sidan gatan- dar de jamna numren finns- dar fanns det forut en missionslokal och en regnrocksfabrik. Nu finns det nybyggda hyreshus dar. Och dar bor Ena Sharples, en gamma! bitsk (ilsken ) gumma som alltid har harnat pa haret. T idigare var hon forestandare for m issionslokalen. Nu bor hon som hushallerska hos fotografen Ernest (Ernie) Bishop. Paden sidan av gatan bor ocksa Ken och V alerie Barlow. Bom TARZAN I TV Manga lordagar framat far du se "Tarzan" i TV 1. H an lever i djungeln och kallas "Apornas son". Han suingar sig i lianer ( repliknande kliitteruiixter) och iir starkare iin lejon, krokodiler och skurkar. R on Ely heter skadespelaren som spelar Tarzan. H an iir niistan tva meter tang och mycket muskulos ( har mycket muskier). VAD KOMMER I TV? Hilda Ogden iir stiiderska i TV-serien "Coronation Street". Hon gar alltid omkring med papiljotter i haret. I sommar kommer det en serie ( rad ) program om en ung nybyggarfamilj i vilda viistern, "The Monroes" heter den. Och i host kommer TV-program som bygger pa Sir Walter Scotts roman "Quentin Durvard". Och det kommer ocksa program som handlar om "Ann pa Gronkulla" - en bok som niistan alla flicker har last. SDR -K on t a k t 23 Fran postfilm i Stockholm kan man lana film gratis! Posten Umar ut filmer gratis. Det finns en svensk stillfilm som handler om Postverket forr och nu. Det finns gam la sv enska stumfilmer. Och det finns utli:indska filmer med svensk text. Posten har gjort en stillfilm som heter "Posten i samhiillet". Den handJar om hur Post- Ny ordforande i ungdomsforbundet Sveriges dovas ungdomsforbunds arsmote hO!ls den 25- 26 mars i Norrkoping. Ungdomsforbundet fick ett fint mottagande av ingen mindre iin forre borgmiistaren Lutteman med fru samt kommunstyrelsens andre vice ordforande Fredman med fru vid den lunch som Norrkoping bjod pii. Omkring 30 unga representanter fran hela Sverige hade infunnit sig. verket arbetade farr och arbetar nu. Till stillfilmen £inns text pa liitt svenska. Texten har bearbetats av studierektor Asa H ammar pa Manillaskolan. Dovforeningarna kan H~ma " Posten i samhiillet" g ratis. Det kostar inte ens porto. Utlandska fllmer Posten har ocksa andra filmer, som Janas ut gratis. "Den galliska tuppen" visar hur ett franskt frimarke gars. Filmen tar 13 minuter. Det iir en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. " Holliindska miniatyrer" iir en film som liir ut en massa geografi om H olland med hjiilp av frimiirksbilder. Filmen tar 20 minuter. Detar en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. "Fredens budbarare" visar med hjalp av frimarken hur FN arb etar runt om i varlden. Filmen tar 25 minuter. Det iir en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. "F rimarket" visar hur ett danskt frimii.rke gars ( det ar ungeHir pa samrna satt som man gor svenska frirnarken). Filmen tar 15 minuter. Detar en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. " Manfrimarket" visar hur man framstii.llde ( gjorde) manfrimii.rket, och hur man gar andra amerikanska frimii.rke n. Filmen tar 18 minuter. Det ar en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. "Svunna dagar" bcrattar om Nya Zeelands historia med hjalp av bl a frimarksbilder. Filmcn tar 17 m inu- Anders Sundstrom ny ordforande Anders Sundstrom valdes till ny ordforande. H an var en gang med och stiftade SDU. Nya i styrelsen blev ocksa Thyra Lindstrom och Goran J ohansson. Lei£ Sandberg och Borje Bergstrom har ett ar kvar. Tage " Pennan" Karlsson har passerat trettioarsgriinsen och fick alltsa in te vara m ed i styrelsen liingre. Bland motionerna som behandlades var en om att "skapande dramatik" skall finnas i dovskolornas undervisning. H orande barn har musik och sang och da tycker man att dova i nagon man skall kompenseras genom att de skall fa spela teater, mima eller spela pantomim. Kundnummertavlor pa alia sjukhus vill man ocksa ha. En resa till I sland ville Goteborgarna att SDU skall arrangera. M an beslutade att ungdomsklubben i Goteborg skall sta som arrangor. E tt sammantriiffande med de dova pa I sland ingar i planerna. Arets riksungdomstriiff har instiillts. Men n asta ar skall den bli av. Tage Karlsson fick i uppdrag att undersoka liimpliga platser i mellansverige. K-E.H. 24 SDR-Kontakt Fran ungdomsjorbundets arsmote ser du hiir - fran viinster - Vine ta L yxell, Trollhiittan, Britt-Marie Nilsson och Leif H ellore, Stockholm. ( Foto: Stig Lovborg) . •:•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••e•••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •• v aI kom men Vid Dovas Dog och Norrlandskonferensen pa Vemdalsskalets Hogfji::illshotell den : e 4-5 september 1971 utsags en kommitte pa 5 personer. Kommitten fick namnet Norr- e :. : Jandskommi,tten for dova. Den fick i uppdrag ott b l a besti::imma plats och tid for ni::ista Doves Dags-firande och Norrlandskonferens. Kommitten hade sammantri::ide i Umea den 12 februari 1972. Da beslots ott Doves Dags-firandet och Norrlandskonferens skall haHas i Lulea den 23-24 september 1972. Foljande prelimini::ira program faststalldes: Lordagen den 23 september Klockan 11.00 A n k omst oc h.m k vartering 12.00 Lunch pu ... Sto d shotellet : • •• :. t•lll : Dovas Dag • •: OCh • ••e N Orr Iand 5.., • e : : • : : konferensen • • e • : e : • : • : e : : e : ••e • : : • 13.00 15.00 15.45 17.00 18.30 19.30 : : • • e Foreli::isning med diskussion Kaffe Fortsi::ittning pa diskussionen Borjar Norrlandskonferensen Konferensen avslutas for ott fortsi::itta ni::ista dog Middag och firande av· Sodra Norrbottens doves forenings 30-arsjubileum .• e : • : : • • Sondagen den 24 september Klockan 09.00 Frukost pa Stadshotellet 10.00 Norrlandskonferensen fortsi::itter 12.30 Nornlandskonferensen avslutas. 13.00 Lunch (eventuellt bjuder Lulea kommun pa den) 15.00 Avslutas Doves Dog och hemresorna kan paborjas. • • : e : • : • Vilken foreli::isning det blir i::ir i::innu ej klart. Det i::ir inte heller klart vilka fragor Norrlandskonferensen skall diskutera. Det beror pa om SD'R viii hi::inskjuta frogor hit. Lokalforeningarna har ocksa ri::itt ott skicka in forS>Iag pa diskussionsfragor. Definitivt program och pri'ser m m kommer ott meddelas genom arrangor-foreningen. Forslag pa diskussionsfragor kan si::indas till Frans Husberg, ;t\ngsvi::igen 3, 871 00 Hi::irnosand. Alit ovrigt hi::invisas till Goren Nilsson, Malmuddsvi::igen 6, 951 02 Lulea. : e : : • : •• • Med hi::ilsningar • Norrlandskommitten for dova. : : e Arrangor: Sodra Norrbottens dovas forenlng •• • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ter. Det ar en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. "En av dem ar jag", sa heter en rolig tysk film som berattar om en brevbiirare i Hamburg. Filmen tar 14 minuter. Det ar en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. "Efter pilen - Storbritannien genom nio sekel" berattar Englands historia med hjalp av frimarken och citat ( exempel) ur engelska bocker. Filmen tar 21 minuter. Det ar en 16 millimeters ljudfilm, och den har svensk text. Det ar en vacker film, men det ar svart sprak i den. Stumfllmer "Sven Klingas levnadsode" handlar om en fattig pojke pa 1890-talet. Det ar en 16 millimeters stumfilm, som ar inspelad 1926. Den tar 60 minuter. "Trollbruden" ar en film fran det vackra Jamtland, och den handlar om en pojke som drommer att han strider (slass) med troll. Det ar en 16 milli- meters stumfilm, som ar inspelad 1930. Den tar 69 minuter att visa. BesUill I god tid! Dovforeningarna kan fa lana de har filmerna gratis. Men det ar manga andra foreningar oc hskolor som Janar dem, sa skriv eller ring lang tid i forvag till Postfilm, 105 05 Stockholm, tel 08/781 32 95. TANK PA ATT LJUDFILMER KAN INTE KORAS I STUMFILMSPROJEKTORER, DA BLIR DE FORSTORDA. Ljudfilms-projektorer for 16 millimeters filmer har manga skolor, foreningar och klubbar, sa det ar latt att fa tag i. En ljudfilmsprojektor kan ocksa Janas fran Postbanken, Drottninggatan 89, 105 05 Stockholm, tel 08/23 65 00 - men da vill nagon person fran Postbanken gama komma till foreningen pa samma gang och prata litet om Postbanken. Skriv sa har Sa har kan man skriva, nar man bestaller en film : Till Postfilm, 105 05 Stockholm Harmed bestalles en 16 mm ljudfilm med text. Filmen heter .......................... . en stillfilm med text. Filmen heter .. en 16 mm stumfilm, som heter ..... . Filmen/filmerna skall visas den ..... . ! .............................. . Om filmen/filmerna ar utlanade da (den dagen)' var god sand den/dem senare, sa snart som mojligt. Foljande veckodagar passar oss bast ......... . Filmen/filmerna skall sandas till foljande adress .... .. ...... ........ . Med vanlig halsning Dovforeningen i ................ . Bam SD R-Kontak t 25 Bli van med traden! Nu blommar haggen och snart blommar syrenen. Da ar det sa fint ute, att jag skulle vilja gora som skomakaren i en berattelse av forfattaren Dan Andersson. Skomakaren stangde sin butik och satte en lapp pa dorren : "Stangt mellan hagg och syren". Haggen utanfor min stuga star som en vit driva av blom. Det doftar nastan berusande fran den valdiga kronan, en lite tung, sotaktig doft. Jag ar glad, att jag har det tradet pa min tomt. Och jag ar glad att tradgarden utat akrarna avgransas av en liten tradrad med nagra bjorkar, en bok som haller pa att vaxa upp, en vildapel ( ett vilt appeltrad) och nagra as par. Nu skall vagen breddas, och vagbyggarna vill hugga ner mina trad. J ag vill inte det. Jag tycker att vi i dessa tider satter yxan i alldeles for manga trad. I Stockholm tankte dom hugga ned manghundraariga almar for att bereda plats at parkeringshus och tunnelbanor. De gamla fina alleerna ute pa landet, ofta med lindar, almar och andra adla lovtrad, offras for att bilisterna inte skall behova minska farten nagra fa sekunder eller minuter. I Skane offrar vi (avstar vi fran) den ljusa bokskogen for den morka och dystra, men ekonomiskt mer lonsamma granen. J ag tror att vi ar pa fel vag. For nagra veckor sedan strovade jag i Sormlandska hagmarker. De gamla arevordiga ekarna borjade £a skir-gront (tunt latt gront) liv i de valdiga kronorna. Ronnen skulle snart ga i blom. Ute i hagmarkerna stod enarna lite allvarsamt morka i forsommargronskan, men utan den kompakta granskogens dysterhet. rar i dessa ljuva forsommardagar. Om hostarna lyser den rod av bar och da soker sig sidensvans och trast dit pa kalas. Ronnen ger liv at gra novemberdagar: "Med ens kom vi fram till en ronn, som lyste rod langa vagar. I varenda grenspets brann en barklase : en svarm av mesar och finkar studsade som mjuka fjaderbollar mellan kvistarna och deras klara glitter foil som regn av solglimtar genom gravadret". Sa skriver Nils Selander och sa kan ett trad !iva upp en gra hostdag. Nagot att tanka pa i dessa dagar da naturen ar ett enda mjukt leende runt omkring oss. Man har kallat enen for "den svenska cypressen". Nastan alla enar i den sormlandska hagen var statliga pelarenar, och man anade hur en tradalskande smabrukare omt vardat dem och hur kreaturens mular hallit undan graset kring dem. Tyvarr falls pa sina hall enar i stor skala for att tjana som staket vid sommarstugor eller som snomarken om vintrarna. Efter en pastotning fran Svenska Naturskyddsforeningen for en del ar sedan gick dock vagforvaltningarna in for att istallet anvanda stolpar av barkad gran som vagmarkeringar vintertid. Det lonar sig ibland att protestera i naturvardsfragor! Om eken skulle man kunna skriva stora avhandlingar - och det har ocksa gjorts. For alia ar eken en sinnebild for alder och styrka. Man tvistar (gralar) ibland om hur gamma! en ek kan bli. I en liten utmarkt bok for tradvanner, "Skogens triid och buskar i farg" av Tor Nitzelius och Helge Wedel, star det: "Ofta hor man talas om tusenariga ekar. Dessa existerar emellertid knappast i vart land". Den storsta eken i Sverige ar den s k Kvilleken i Rumskulla socken i Smaland. Dess aldrar uppskattas till omkring 900 ar" Kanske skulle man vara en smula mer forsiktig att satta yxan i vara gamla statliga trad om man besin0 Fortsiittning a sid I 5 ' l ' Tre trad Eken, ronnen och enen - tre trad att varda. Tre trad som star i intim samklang med gamma! svensk odling, med lovangar och hagmarker dar forfaderna i arhundraden sparade dem bade for skonhetens och den praktiska nyttans skull. Den gamla eken gav skugga at kreaturen under solstekta sommardagar men ocksa regnskydd nar sa behovdes. Ronnen skankte inte bara brunns-letaren en klyka nar han sokte med slagruta efter kalladern utan ocksa roda bar till gladje bade for manniskor och faglar. Det star en ronn en bit fran min stuga. K ronan ar en sky av vita blommor kring vilka biri och humlor sur- 26 S DR- K on t a k t liven som dod har den gamla eken vid stranden sin striinga skonhet. Foto: Ake Lindau, Naturfotograferna. OSKARSHAMNS KOMMUN ST5DER SVERIGES D5V AS RIKSF5RBUND MED DENNA ANNONS GLASINSA.TTNING RING 102 77-Verkm.173 47 f 1 Gustafssons Livs U gglevagen 1 Omsorgsfullt, snabbt. ViHsorterat glaslager Oskarshamn Sven Gustafsson -*- Storgatan 4- Oskarshamn Rekommenderas c r NAR DET GALLER TRANSPORTER l AB ERIK NORENS AKERI f b , - Tel. 0491/114 40 - " ~L. BETALD ANNONSPLATS OSKARSHAMN - --· ------- ... Verkstad 103 41 Hellqvis.... t---~ PannersindustriAB "ont". Titta i teckenordboken skall du fa se! u Vem ar Emil? Svara ord och uttryck Manga tyckte att uttrycket "Han sprang sin kos" var svart. N ana Fischer fran Malmo berattar att hon tycker att uttrycket "Han sprang sin vag" ( som betyder samma sak) ar Iattare, men hon fick hjalp av sin son, som visste att man ocksa kan "springa sin kos". - Det ar bra med svara ord som ger traning, sa att vi far battre ordforriid, skriver Nana. Ebba Sohlin i Bjasta hade aldrig hort uttrycket "han sprang sin kos", men hon hade fyllt i ordet "kvarn" i den vagdita raden, sa hon visste att forsta bokstaven skulle vara "k". Da tar illa om varandra eller gor va~an dra ont, sa behover vi inte gora det. Fram for sadana man och kvinnor som inte gor som sa manga andra. For det andra: det ar ett klart brott mot Guds sjatte bud att leva sa. Li::isa eller mer eller mindre fasta forbindelser ar emot Jesu lara. Tank ocksa pa barnen som fods under sadana forhallanden. For det tredje viii jag bara erinra om att det gamla romerska riket gick under just darfor att man hade en sa slapp moral. Jag vadjar till er unga pojkar och flickor, till alia medelalders att inte ta efter vad de manga andra gor. Vill du vara rakryggad, forstandig och en sann kristen sa sag: Det gar inte an." Emils lilla syster, vad hette hon? Ja, det ar svart att veta, om du inte vet vern Emil ar. Emil levde for lange sedan i Smaland, och han ar huvudpersonen i en bok, som forfattarinnan Astrid Lindgren har skrivit. Just nu gar det en film som heter "Emil i Lonneberga" och som ar gjord efter den boken. Emil hittade pa alit mojligt. En gang hissade han upp sin lillasyster Ida i flaggstangen, sa att hon hangde daruppe som en flagga. Ron tyckte att det var valdigt roligt, for hon hade bra utsikt dar. Men de vuxna som fick se henne blev valdigt skramda, och de blev mycket arga pa Emil som hade hissat upp henne. Bam SD R -K on ta k t 27 Bli van med traden! N u blommar haggen och snart blommar syrenen. Da ar det sa fint ute, att jag skulle vilja gora som skomakaren i en berattelse av forfattaren Dan Andersson. Skomakaren stangde sin butik och satte en lapp pa dorren: "Stangt mellan hagg och syren". Haggen utanfor min stuga star som en vit driva av blom. Det doftar nastan berusande fran den valdiga kronan, en lite tung, sotaktig doft. Jag ar glad, att jag har det tradet pa min tomt. Och jag ar glad att tradgarden utat akrarna avgransas av en liten tradrad med nagra bjorkar, en bok som haller pa att vaxa upp, en vildapel ( ett vilt appeltrad ) och nagra aspar. Nu skall vagen breddas, och vagbyggarna vill hugga ner mina trad. Jag vill inte det. Jag tycker att vi i dessa tider satter yxan i alldeles for manga trad. I Stockholm tankte dom hugga ned manghundraluiga almar for att bereda plats at parkeringshus och tunnelbanor. De gamla £ina alleerna ute pa landet, ofta med lindar, almar och andra adla lovtrad, offras for att bilisterna inte skall behi:iva minska farten nagra £a sekunder eller minuter. I SHne offrar vi (avstar vi fran) den ljusa bokskogen for den morka och dystra, men ekonomiskt mer lonsamma granen. Jag tror att vi ar pa fel vag. For nagra veckor sedan strovade jag i Sormlandska hagmarker. De gamla arevordiga ekarna borjade fa skir-gront ( tunt latt gront) liv i de valdiga kronorna. Ronnen skulle snart ga i blom. Ute i hagmarkerna stod enarna lite allvarsamt morka i forsommargronskan, men utan den kom- rar i dessa ljuva forsommardagar. Om hostarna lyser den rod av bar och da soker sig sidensvans och trast dit pa kalas. Ronnen ger liv at gra novemberdagar: "Med ens kom vi fram till en ronn, som lyste rod langa vagar. I varenda grenspets brann en barklase : en svarm av mesar och finkar studsade som mjuka fjaderboliar mellan kvistarna och deras klara glitter foll som regn av solglimtar genom gravadret". Sa skriver Nils Selander och sa kan ett trad !iva upp en gra hostdag. Nagot att tanka pa i dessa dagar da naturen ar ett enda mjukt leende runt omkring oss. Man har kallat enen for "den svenska cypressen". Nastan alia enar i den sormli:indska hagen var statliga pelarenar, och man anade hur en tradalskande smabrukare omt vardat dem och hur kreaturens mular hallit undan graset kring dem. Tyvarr falls pa sina hall enar i stor skala for att tjana som staket vid sommarstugor eller som snomarken lcontokt a-.......Ia. SDR OfliCIELLT OKGAN PO& Jova OCH gravf "t.,.' ' Nr 7 1972 hom/JkaJam Argang 82 SVERIGES ~ RIKSfOOBUND Sueriges Douas Riksforbunds beskyddare: H .K.H. Prins Berti!, Hertigen av Halland Huuudredaktion och expedition: Postadress: Box 140, Vasagatan 23, 781 01 Borliinge Tel. 0243/260 65 Postgiro 95 00 24 Forbundsordforande: Sven Mellqvist, Steffens vag 2, 791 00 Falun Styrelseordforande: Harry Fredriksson, Box 140, 781 01 Borliinge 28 S DR -K on t a k t om vintrarna. E fter en pastotnine; fran Svenska Naturskyddsforeningen for en del ar sedan gick dock vagforvaltningarna in fOr att isUillet anvanda stolpar av barkad gran som vagmarkeringar vintertid. Det lonar sig ibland att protestera i naturvardsfragor ! Om eken skulle man kunna skriv;:; stora avhandlingar - och det hal ocksa gjorts. For alia ar eken en sin nebild for alder och styrka. Man tvis tar (gralar) ibland om hur gamma en ek kan bli. I en liten utmarkt bol for tradvanner, "Skogens trad ocl buskar i farg" av Tor Nitzelius ocl H elge Wedel, star det: "Ofta ho man talas om tusenariga ekar. Dess; existerar emellertid knappast j vart land". Den stOrsta eken i Sverige ar den s k Kvilleken i Rumskulla socken i Smaland. Dess aldrar uppskattas till omkring 900 ar". Kanske skulle man vara en smula mer forsiktig att Satta yxan i van gamla statliga trad om man besin· F ortsiittning asid 15 Studiekonsulent: Lars Kruth, Box 132, 793 00 Leksand I nformationssekreterare : Beata Lundstrom, Sveriges Dovas Riksforbund, Gotgatan 40 I, 116 21 Stockholm Tel. 08/44 17 26 Kassor: Ruth Rosander, Box 140, 781 01 Borlange Konsulenter: Borje Edwall och Karl-Erik Husberg, Sveriges Dovas RiksfOrbund, GOtgatan 40 I, 116 21 Stockholm. Tel. 08/40 28 96 Ansuarig utgiuare: Lars Kruth Redaktor: Beata Lundstrom . --------------------------------- Nummer 8, 1972, utkornmer ornkring 15 juni Nurnrner 9, 1972, utkomrner omkring 10 juli Manus skall vara insanda senast 31 maj Redaktionen ager ratt koncentrera innehallet pa insiinda bidrag Tryckt pa Dalarnes Tidnings- och Boktryckeri-AB Borliinge 1972 OSKARSHAMNS KOMMUN ST<:>DER SVERIGES D<:>VAS RIKSF<:>RBUND MED DENNA ANNONS GLASINS.ATTNING RING 102 77-Verkm.173 47 Gustafssons Livs U gglevagen 1 Omsorgsfullt, snabbt. Valsorterat glaslager Oskarshamn Sven Gustafsson -*- Storgatan 4- Oskarshamn Rekommenderas NAR DET GALLER TRANSPORTER AB ERIK NORE.NS AKERI - BETALD ANNONSPLATS OSKARSHAMN - Tel. 0491/114 40 - Verkstad 103 41 :H:ellqvis+-t---~ Pappersindustri AB Tfn 0491/104 74 - 10154 572 00 Oskarshamn ALLA SLAGS KUVERT = For studieoch kultur- ABF Arbetarnas Bildningsforound, Sverige.~ stOrsta studieforbund anordnar arligen i samarbete med medlemsorganisationerna - daribland Sveriges Dovas Riksforbund - en omfattande studie - och kursve-rksamhet inom olika amnesomraden. I alia fragor som ror studier, kurser, konferenser, foreliisningar eller andra kulturaktiviteter, kontakta ABF Vastervik FOLKETS HUS - 2 trp. VASTERVIK- Tel. 0490/144 42-170 80 aktiviteter ABF Hultsfred FOLKETS HUS HULTSFRED - Tel. 0495/125 60 Fru Benita lfeciberg - 10 VITI H'UDDI:JGE Jt!dsv§.g~n 141 48 . ' .. ; ,- \. ' ' ·..: ~. ' oc U t g iva r k or s band ' fdrfint gigthir ---- --- rotein --