Transcript HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE

1
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE
Avdelning 3
Rotel 34
DOM
2013-12-05
Malmö
Mål nr
B 1047-13
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Ystads tingsrätts dom den 14 mars 2013 i mål nr B 3153-12, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 1)
Klagande (Åklagare)
Chefsåklagare Mats Svensson
Åklagarmyndigheten
Södra Skånes åklagarkammare
Motpart (Tilltalad)
Per BJÖRN Sigvardson Ranelid, 490521-4310
Hornsgatan 36 A Lgh 1101
118 20 STOCKHOLM
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Björn Lindmar
Advokatfirman Björn Lindmar AB
Stortorget 10
371 34 Karlskrona
SAKEN
Vårdslöshet i trafik
_____________________________
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten dömer Björn Ranelid för
vårdslöshet i trafik enligt 1 § 1 st trafikbrottslagen (1951:649) och bestämmer
påföljden till dagsböter 40 å 1000 kr. I övrigt gäller tingsrättens domslut.
Björn Lindmar får för försvaret i hovrätten ersättning av allmänna medel med
15 838 kr, varav 6 090 kr avser arbete, 5 295 kr tidsspillan, 1 287 kr utlägg och
3 166 kr mervärdesskatt.
Björn Ranelid ska ersätta staten för kostnaderna för försvaret vid tingsrätten och i
hovrätten med 25 476 kr.
_____________________________
Dok.Id 215304
Postadress
Box 846
201 80 Malmö
Besöksadress
Hovrättstorget 1
Telefon
Telefax
040-35 57 00
040-783 11
E-post: [email protected]
www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
2
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE
Avdelning 3
B 1047-13
DOM
2013-12-05
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
Åklagaren har yrkat att hovrätten dömer Björn Ranelid för vårdslöshet i trafik.
Björn Ranelid har motsatt sig ändring
UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN
Hovrätten
har
tagit
del
av
samma
bevisning
som
tingsrätten.
Ljud-och
bildupptagningarna av förhören från tingsrätten har spelats upp.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Hovrätten instämmer inledningsvis i tingsrättens redogörelse för de omständigheter
kring olyckan som är ostridiga och klarlagda i målet. Den fråga som hovrätten har att
ta ställning till är om Björn Ranelid brustit i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet
som till förekommande av trafikolycka betingats av omständigheterna.
Som tingsrätten redovisat krävs enligt uttalanden i förarbetena till ändringen av 1 §
trafikbrottslagen (1951:649) i princip ett medvetet risktagande eller annan allvarlig
oaktsamhet för att ansvar för vårdslöshet i trafik ska komma i fråga (prop. 1994/95:23
s. 60-61). Från det straffbara området ska därför undantas rena manövreringsmisstag
och sådana förfaranden där trafikanten på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller
bristande förmåga gjort en felbedömning av trafiksituationen (prop. s. 122).
Hovrätten delar tingsrättens bedömning (s. 8 andra stycket i tingsrättens dom) att
utredningen visar att Björn Ranelids sätt att framföra sin bil på ledde till att han inte
förmådde att i tid stanna bakom de stillastående bilarna utan i stället kom att föra bilen
över heldragen linje ut i mötande körbana och därefter av vägen på vänster sida. Det
har enligt hovrättens bedömning därför inte varit fråga om en omkörning i egentlig
mening från Björn Ranelids sida utan, som tingsrätten konstaterat, snarare en
undanmanöver för att undvika att köra in i Ursula Joansson stillastående bil. Ingenting
i utredningen tyder följaktligen på att olyckan skulle ha orsakats av ett medvetet
risktagande från Björn Ranelids sida. Han ska alltså inte dömas för att uppsåtligen eller
av oaktsamhet fört sin personbil över heldragen linje och påbörjat en omkörning. Björn
3
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE
Avdelning 3
DOM
B 1047-13
2013-12-05
Ranelid har således inte gjort sig skyldig till vårslöshet i trafik såvitt avser denna
senare del av händelseförloppet. Nästa fråga blir därför om olyckan orsakats av annan
allvarlig oaktsamhet från hans sida som ska föranleda ansvar för vårdslöshet i trafik. I
denna del gör hovrätten följande bedömning.
Vid olyckstillfället rådde klart väder och vägbanorna var torra. Högsta tillåtna
hastighet på vägsträckan är 90 km/tim. Av utredningen framgår vidare att från det håll
Björn Ranelid färdades är vägen i det närmaste rak ungefär 600 meter före korsningen.
I korsningen svänger vägen sedan svagt vänster. Björn Ranelid måste alltså enligt
hovrättens bedömning haft mycket god sikt framåt i färdriktningen och utmärkta
möjligheter att uppmärksamma de tre stillastående bilarna framför honom. Av Ursula
Joanssons uppgifter, som det saknas anledning att ifrågasätta, framgår att hon, även om
det har varit fråga om ett kortvarigt händelseförlopp, under en inte obetydlig tid
försökte uppmärksamma Björn Ranelid, som närmade sig bakifrån, på att hennes bil
stod stilla genom att upprepade gånger trycka på bromsen. Först när Björn Ranelids bil
befann sig alldeles bakom hennes förstod hon att han måste ha förstått att hennes bil
stod stilla eftersom hans bil då började svänga i sidled och sedan över på mötande
körbana. Ursula Joanssons iakttagelser stämmer väl överens med Björn Ranelids egna
uppgifter såtillvida att han upptäckte att hennes bil stod stilla först när han befann sig
30 meter bakom denna. Enligt Björn Ranelids egna uppgifter färdades han i en
hastighet av cirka 65 km/tim. Han har med hänsyn härtill och till de goda
siktförhållandena rimligen haft mycket goda möjligheter att upptäcka de stillastående
bilarna och hinna få stopp på sin egen bil. Trots detta har Björn Ranelid inte förrän det
var alldeles för sent upptäckt att trafiken stod stilla och insett han inte skulle kunna
stanna bakom bilarna.
Enligt hovrättens bedömning är det klarlagt att en starkt bidragande orsak till olyckan
är att Björn Ranelid inte har ägnat den framförvarande trafiken tillräcklig
uppmärksamhet. Med beaktande av den tid som Ursula Joansson iakttog Björn
Ranelids bil har det inte varit fråga om en tillfällig ouppmärksamhet från hans sida.
Med hänsyn till att olyckan inträffade på en riksväg där högsta tillåtna hastighet är så
pass hög som 90 km/tim och med korsande vägar måste, enligt hovrättens mening,
4
HOVRÄTTEN ÖVER
SKÅNE OCH BLEKINGE
Avdelning 3
DOM
B 1047-13
2013-12-05
ställas extra krav på uppmärksamhet framåt i färdriktningen. Den ouppmärksamhet
som Björn Ranelid gjort sig skyldig till, i förening med att han hållit en i förhållande
till trafiksituationen för hög hastighet, har därför inneburit en sådan allvarlig
oaktsamhet att han i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som han haft att
iaktta. Åtalet för vårslöshet i trafik ska därför bifallas.
Påföljden bör bestämmas till 40 dagsböter. Med hänsyn till Björn Ranelids
inkomstförhållanden ska varje bot bestämmas till 1 000 kr.
Björn Ranelids ekonomiska förhållanden är sådana att han ska förpliktas att betala
tillbaka hela försvararkostnaden, såväl vid tingsrätt som hovrätt.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast den 2 januari 2014.
_____________________________________________________________________
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Agneta Lindelöf och Per G. Hansson (referent)
samt adjungerade ledamoten Roland Jensen. Domarna är eniga.
Bilaga A
1
YSTADS TINGSRÄTT
Avdelning 1
DOM
2013-03-14
meddelad i
Ystad
Mål nr B 3153-12
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Chefsåklagare Mats Svensson
Åklagarmyndigheten
Södra Skånes åklagarkammare
Tilltalad
Per BJÖRN Sigvardson Ranelid, 490521-4310
Hornsgatan 36 A Lgh 1101
118 20 STOCKHOLM
Medborgare i Sverige
Offentlig försvarare:
Advokat Björn Lindmar
Advokatfirman Björn Lindmar AB
Stortorget 10
371 34 Karlskrona
DOMSLUT
Åtalet ogillas.
Ersättning
1. Björn Lindmar tillerkänns ersättning av allmänna medel med 9 638 kr. Av beloppet
avser 7 710 kr arbete och 1 928 kr mervärdesskatt.
2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
Postadress
Box 114
271 23 Ystad
Besöksadress
Bollhusgatan 16
Telefon
Telefax
0411-691 00
0411-55 55 27
[email protected]
E-post:
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
2
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
YRKANDEN M.M.
Åklagarens yrkande om ansvar samt bevisning, se bilaga 1.
DOMSKÄL
Skuldfrågan
Björn Ranelids inställning till åtalet
Björn Ranelid har vitsordat att han fört den i åtalet avsedda personbilen, men
bestritt att han brustit i omsorg eller varsamhet eller att han brustit i uppmärksamhet
framåt och underlåtit att anpassa hastigheten till vad trafiksäkerheten krävt. Han har
även bestritt att han uppsåtligen eller av oaktsamhet har fört sin bil över heldragen
linje eller påbörjat en omkörning av de tre stillastående bilarna. Han har vitsordat att
han kan ha vållat en olycka, men bestritt att hans förfarande ska bedömas som
vårdslöshet i trafik.
Utredningen
Åklagaren har förebringat den skriftliga bevisning, de fotografier och den
videoinspelning som anges i bilaga 1.
Björn Ranelid har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har Ahmed Halawa hörts
som målsägande och Ursula Joansson och Herbert Åfeldt hörts som vittnen.
I målet är inledningsvis följande omständigheter klarlagda och ostridiga: Den
händelse som avses med åtalet ägde rum strax före kl. 13.00 den 29 april 2012. Det
var uppehållsväder och siktförhållandena var bra. Högsta tillåtna hastighet på väg
19 är 90 km/h. Herbert Åfeldt, som körde en Volkswagen Golf och kom norrifrån,
3
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
hade stannat till på väg 19 för att svänga till vänster in på lv 1594. Bakom den bilen
hade även en svart Volvo V 50 stannat. I den bilen färdades bekanta till Herbert
Åfeldt som även de avsåg att svänga till vänster. Från motsatt håll på väg 19 kom en
Mazda som kördes av Ahmed Halawa. Från samma håll som de stillastående bilarna
kom även Ursula Joansson körande i en Volvo V 60 och stannade bakom den
stillastående Volvon. Hon hade inte för avsikt att svänga av från väg 19. Det fanns
ingen möjlighet att passera hennes bil på höger sida, bl.a därför att det fanns ett
staket längs höger vägkant. Björn Ranelid kom körande i en Jaguar på väg 19 i
samma riktning. Från det håll som han och de övriga bilarna kommit var det fri sikt
fram till korningen med lv 1594 från ett avstånd om drygt 600 meter, men på grund
av att vägen svänger till vänster kan man inte se vägavsnittet bortom lv 1594 förrän
man kommer fram till korsningen. På väg 19 finns således en heldragen mittlinje
anbringad från korsningen och några hundra meter i den riktning som Björn Ranelid
kom körande från. Ursula Joansson observerade i backspegeln att Jaguaren kom
körande bakifrån i samma riktning som hon kommit från och hon pumpade därför
med bromspedalen för att med bromsljusen uppmärksamma den bakomvarande
föraren på de stillastående bilarna. Jaguaren stannade emellertid inte bakom hennes
bil, utan fördes över i vänster körfält alldeles före den plats där hennes bil stod. Den
fortsatte sedan till vänster av från vägbanan så att den slutligen var placerad i stort i
vinkel mot väg 19, precis vid lv 1594. Ahmed Halawa observerade att Jaguaren
kom körande från motsatt håll i hans körfält och försökte undvika att kollidera med
denna genom att svänga till höger vid lv 1594. Jaguaren och Mazdan kolliderade
emellertid i höjd med de stillastående bilarna invid norra kanten av lv 1594 på det
sättet att Jaguarens högra framskärm stötte samman med Mazdans vänstra
framskärm. Båda bilarnas hastighet var, bedömd utifrån dokumentationen av
skadorna, relativt låg vid kollisionen.
De hörda har, utöver vad som redovisats ovan, uppgett i huvudsak följande.
4
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
Ahmed Halawa: Han körde cirka 80 km/h och observerade att tre bilar befann sig i
vänster körfält. De stod antingen stilla eller körde långsamt framåt i en rad. Han tror
att den andra bilen i ordningen blinkade med körriktningsvisarna som om han skulle
svänga till vänster, men däremot gjorde inte den första bilen det. Han kan ha sagt
till polisen i förhör att den andra bilen inte blinkade, men anser att han kan bedöma
detta bättre nu. Plötsligt såg han en mötande bil som körde på hans egen körbana.
Han svängde därför till höger i hopp om att undgå en kollision, men den andra bilen
svängde åt samma håll. Fordonen kolliderade därför. Han uppfattade att den andra
bilen kördes i normal hastighet och tror inte att föraren av denna hade för avsikt att
köra om de andra bilarna, utan att denne svängde ut utan att tänka sig för. Han såg
emellertid att körriktningsvisaren på den mötande bilen slogs på när den bilen var
rakt framför honom.
Björn Ranelid: Han hade ingen brådska och körde lugnt i cirka 65 km/h. Framför
sig såg han en bil som bromsade in ett flertal gånger på ett sätt som han uppfattade
som ryckigt och märkligt. Enligt hans uppfattning rörde sig den andra bilen framåt
under det att den bromsade. Han kommenterade detta för sin hustru, som satt i
baksätet i bilen och bromsade i anledning av den framförvarande bilen sin egen bil
två gånger. Därefter gjorde han en kraftigare inbromsning. Han förstod att han
måste sakta in. När bromsljusen släcktes på Ursula Joanssons bil var han cirka 100
– 150 meter från denna. När han befann sig 30 meter från den andra bilen förstod
han att den stod still. De två bilarna som befann sig framför Ursula Joanssons bil
såg han inte, men han visste om att vägen svänger till vänster. Han hade ingen
avsikt att köra om någon bil och vet inte hur det kom sig att hans bil kom över i
mötande körfält. Han kan inte med bestämdhet säga att det är felaktigt att hans egen
bil började kränga fram och tillbaka i sidled. Det kan ha varit så att detta var
orsaken till att han inte fick stopp på sin egen bil i ett tidigare skede. Han blinkade
dock inte med vänster blinkers.
5
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
Ursula Joansson: Det var lugn trafik den aktuella dagen. Hon såg två bilar som hon
kört bakom tidigare under färden sakta in och stanna på väg 19, den närmast henne
med vänster blinkers påslagen. Hon saktade in och stannade sin bil bakom dem
något till höger i förhållande till hur de stod. Den främsta bilen stod så att hon inte
kunde se dess blinkers. Det var inte möjligt att köra förbi dem på höger sida och det
fanns en heldragen mittlinje på vägen. I backspegeln såg hon att en bil på långt håll,
”700-800 meter” kom körande på vägen och uppfattade att den höll en hög
hastighet, 100 eller 120 km/h. Uppgiften som hon lämnat till polisen under
förundersökningen att hon uppmärksammade den bakomvarande bilen när denna
var 200 meter bakom hennes bil är dock troligen ”det som gäller”. Hon baserar sin
uppskattning av hastigheten på att hon stod still och tyckte att den andra bilen ”kom
fort fram”, i 100 eller 110 km/h. Hon pumpade på bromsen för att varna föraren i
den andra bilen för att markera att hon stod still på vägen. Den andre föraren
verkade inte reagera på något sätt och hon fortsatte att pumpa på bromsen.
Samtidigt som hon tittade i backspegeln försökte hon observera de framförvarande
bilarna. Hon kände ett obehag och tänkte att den andra bilen skulle köra in i dem.
Den bakomvarande bilen började svänga från sida till sida när den var 20 till 50
meter bakom henne. Föraren av den andra bilen tappade kontrollen över denna och
bilen svängde ut mot vänster. Hon såg inte att den andra bilens blinkers blinkade.
Det blev sedan en kollision i höjd med hennes egen bil.
Herbert Åfeldt: Han kom körande på väg 19 och avsåg att svänga till vänster på lv
1594. Hans kollega körde i bilen bakom och Herbert Åfeldt blinkade med vänster
blinker för att denne skulle uppmärksamma att de skulle svänga till vänster. Han
uppmärksammade att det kom en mötande bil på väg 19 och fick därför lov att
stanna till och släppa förbi denna innan vänstersvängen kunde genomföras. Den
mötande bilen svängde hastigt till höger vid lv 1594 samtidigt som den passerade
Herbert Åfeldt, vilket Herbert Åfeldt reagerade över. Sedan hördes en kraftig smäll
som fick honom att reflektera över om det var hans kollega som krockat. När han
6
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
sedan blivit varse att det var en grön bil som krockat med den mötande bilen förstod
Herbert Åfeldt inte varifrån denna kommit. Han hade inte tidigare sett denna i
backspegeln och detta tyder på att den bilen ”kom fort”, kanske 90 eller 95 km/h. På
platsen kunde man se cirka 200 till 250 meter bakåt. Att han inte uppmärksammade
den andra bilen kan dock ha berott på att den svängt fram och tillbaka på vägen på
motsatt sätt i förhållande till hur Herbert Åfeldt växlade mellan att titta i vänster
respektive höger backspegel.
Tingsrättens bedömning
Ansvar för vårdslöshet i trafik förutsätter i förevarande fall att det klarlagts att Björn
Ranelid i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande
av trafikolycka betingas av omständigheterna.
I förarbetena till den nu gällande lydelsen av 1 § trafikbrottslagen (prop. 1994/95:23
s. 122) anges att från det straffbara området för vårdslöshet i trafik bör i regel
undantas sådana förfaranden där trafikanten, på grund av tillfällig ouppmärksamhet
eller bristande förmåga, gjort en felbedömning av trafiksituationen. Likaså bör rena
manövreringsmisstag normalt inte leda till ansvar enligt aktuell bestämmelse.
Avsikten är att ansvar för vårdslöshet i trafik ska förbehållas sådana beteenden i
trafiken som är att beteckna som vårdslösa i egentlig mening. Det ska härvidlag
vara utan betydelse om en trafikolycka inträffat eller ej. Detta innebär ett kraftigare
understrykande av att det trafikfarliga beteendet verkligen ska vara täckt i subjektivt
hänseende. Under trafikbrottslagens tillämpningsområde ska sålunda främst
hänföras sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till medvetet risktagande. Om
inte något medvetet risktagande kan konstateras, krävs i princip för ansvar att andra
omständigheter föranleder att gärningen bör bedömas som i motsvarande mån
allvarlig när det gäller den aktuella vårdslösheten. I sammanhanget förtjänar att
nämnas att i praxis (se NJA 1996 s. 590) har slagits fast att en trafikant kan
frikännas från ansvar för vårdslöshet i trafik, men dömas till ansvar enligt 3 kap. 8 §
7
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
brottsbalken för vållande till kroppsskada. Det oaktsamhetskrav som uppställs i 1 §
trafikbrottslagen är således strängare än motsvarande krav i bestämmelsen om
vållande till kroppsskada, där det för ansvar endast krävs att vederbörande av
oaktsamhet orsakar annan person kroppsskada som inte är ringa (se även Svea
HovR mål nr B 4152-03, dom 2003-12-01).
Åklagaren har i gärningsbeskrivningen till en början lagt Björn Ranelid till last att
denne, när han närmat sig korsningen med lv 1594, brustit i uppmärksamhet framåt
samt med hänsyn härtill och till rådande väg- och siktförhållande underlåtit att
anpassa sin hastighet till vad trafiksäkerheten krävt.
Björn Ranelid har uppgett att han färdades i en hastighet om cirka 65 km/h, medan
Ahmed Halawa uppgett att han uppskattade hastigheten till 80 km/h och Ursula
Joansson uppgett cirka 100 – 110 km/h. De två sistnämnda personernas
uppskattningar framstår emellertid som relativt osäkra och, särskilt vad gäller
Ursula Joanssons uppskattning, det framstår inte som helt klart vilket skede av
Björn Ranelids körning som deras uppgifter faktiskt avser. Det kan med hänsyn
härtill inte sägas att det klarlagts att han hållit någon i sig efter omständigheterna
anmärkningsvärt hög hastighet under färden fram till den punkt, vid vilken han vid
en normal hastighet och under normala förhållanden hade kunnat bromsa in
fordonet så att det utan problem stannade bakom Ursula Joanssons bil.
I sammanhanget är det även av viss betydelse vilket avstånd som förelegat mellan
de tre stillastående bilarna och Björn Ranelids bil när de förstnämnda stannade in i
anledning av den planerade vänstersvängen. Ursula Joansson har lämnat helt
motstridiga uppgifter rörande vilket avstånd som förelåg mellan hennes egen bil och
Björn Ranelids bil när hon uppmärksammade densamma, men slutligen uppgett att
avståndsuppgiften som hon lämnat under förundersökningen, 200 meter, är den
riktiga. Av allt att döma har hon gjort denna observation i sin egen backspegel mer
eller mindre omgående efter det att hon stannat in. Hon har dessutom uppgett att
8
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
hon under sin körning fram till stoppunkten själv följde de framförvarande bilarna
med ögonkontakt och såg dem stanna in varpå hon själv stannade bakom dem,
vilket rimligtvis innebär att hon stannade in sin bil relativt snabbt efter det att de
framförvarande bilarna gjorde detta. Slutligen förtjänar att framhållas att Herbert
Åfeldt uppenbarligen stannade sin bil på väg 19 med anledning av att han
observerat att Ahmed Halawas bil närmade sig från motsatt håll. Avståndet mellan
dessa bilar vid detta moment har inte närmare klarlagts, men det torde kunna
förutsättas att det inte varit särskilt långt. Inget i utredningen talar för att Ahmed
Halawa höll någon särskilt hög hastighet och han har själv uppgett sin hastighet till
80 km/h. Hans bil kolliderade sedan med Björn Ranelids bil vid en punkt i höjd med
Herbert Åfeldts bil, dvs. när han färdats endast en relativt kort sträcka efter det att
Herbert Åfeldt stannat in. Detta är omständigheter som enligt tingsrätten
tillsammans talar med viss styrka för att Björn Ranelids bil inte befann sig i början
av den relativt långa sträckan med fri sikt när de tre framförvarande bilarna
stannade in, utan betydligt längre fram.
Utredningen visar emellertid att Björn Ranelids sätt att framföra sin bil ledde till att
han inte förmådde att i tid stanna sin bil bakom de stillastående bilarna, utan att den
i stället kom att föras över en heldragen linje ut i och över mötande körbana och
därefter av vägen på vänster sida. Björn Ranelid har inte kunna lämna någon
förklaring till detta och hans förfarande måste vid sådant förhållande därför
bedömas utifrån övrig utredning. Den närmast till hands liggande förklaringen till
hur händelseförloppet utspelade sig är enligt tingsrättens mening att han brustit i
uppmärksamhet framåt, så till vida att han inte i tid uppmärksammat de stillastående
bilarna vid lv 1594 och därvid hållit en sådan hastighet att han, när han väl upptäckt
de stillastående andra bilarna, inte kunnat stanna bakom dem på ett trafiksäkert sätt.
En ytterligare faktor som kan ha inverkat är att Björn Ranelid missbedömt
situationen när det gällde Ursula Joanssons bil och, eventuellt på grund av de
blinkande bromsljusen på denna, inledningsvis uppfattat det som om denna alltjämt
var i rörelse, medan den i själva verket stod still.
9
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
Ett sådant förfaringssätt innebär naturligtvis att man som förare gjort sig skyldig till
ett visst mått av oaktsamhet, som inte är ringa. Med utgångspunkt i kravet på att
man ska ha väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till
förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna och de ovan
redovisade uttalandena i förarbetena i förening med vad som framkommit rörande
omständigheterna vid det aktuella tillfället bedömer dock tingsrätten att det inte
klarlagts att oaktsamheten, som inte kan sägas ha inneburit ett medvetet
risktagande, sammantaget motsvarar vad som krävs för ansvar för vårdslöshet i
trafik.
I gärningsbeskrivningen har emellertid åklagaren även lagt Björn Ranelid till last att
han, när han närmat sig de stillastående bilarna, uppsåtligen eller av oaktsamhet fört
sin personbil över en heldragen linje in på körfält för mötande trafik och påbörjat en
omkörning till vänster om de tre stillastående personbilarna trots att sådan
omkörning inte kunnat ske utan fara och trots att framförvarande fordon gett tecken
som visat att föraren haft för avsikt att svänga till vänster.
Vid huvudförhandlingen har åklagaren till stöd för påståendet om uppsåtlig
omkörning framhållit att Ahmed Halawa vid huvudförhandlingen uppgett att han
sett att Björn Ranelid blinkat med vänster körriktningsvisare i samband med att
dennes fordon förts ut i mötande körfält, vilket dock bestrids av Björn Ranelid.
Enligt tingsrättens mening utgör emellertid inte en sådan omständighet i
förevarande fall tillräcklig grund för att fastslå att Björn Ranelid uppsåtligen skulle
ha påbörjat en omkörning av de stillastående bilarna. Flera omständigheter talar
närmast direkt emot att så var fallet. Till en början kan framhållas det enkla faktum
att det även för Björn Ranelid måste ha framstått som en synnerligen farlig manöver
att i den aktuella situationen påbörja en omkörning av aktuellt slag. Detta har även
framhållits av Ahmed Halawa som skäl varför denne inte uppfattat att det var fråga
om en uppsåtlig omkörning. Därtill kommer även att Ursula Joansson uppfattat det
10
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
som om Björn Ranelid, sedan dennes bil börjat svänga fram och tillbaka över
vägbanan, tappat kontrollen över bilen, med följd att den fördes över i vänster
körbana och vidare av från vägen på vänster sida. I sammanhanget förtjänar även att
nämnas att utifrån den förebringade utredningen, så framstår det som att kollisionen
mellan Björn Ranelids bil och den bil som fördes av Ahmed Halawa inträffade när
båda bilarna helt och hållet befann sig vid sidan av vägbanan i höjd med fronten på
den mellersta stillastående bilen, dvs. en mycket kort sträcka från den bakre delen
av Ursula Joanssons bil, och dessutom i mer eller mindre rät vinkel mot väg 19.
Utifrån dessa omständigheter anser tingsrätten att det måste bedömas som i princip
uteslutet att det varit fråga om en uppsåtlig omkörning.
Det återstår således att pröva huruvida Björn Ranelid av en sådan oaktsamhet som
är straffbar enligt trafikbrottslagen fört sin bil över en heldragen linje in på mötande
trafiks körfält och i den meningen påbörjat en omkörning till vänster om de
stillastående bilarna. I denna del anser tingsrätten, mot bakgrund av Ursula
Joanssons uppgifter, att övervägande skäl talar för bedömningen att det förhållandet
att Björn Ranelids bil förts ut till vänster om de stillastående bilarna och vidare över
mötande vägbana till andra sidan vägen, var ett resultat av att denne, till följd av
den ovan konstaterade oaktsamheten och eventuellt en bristande förmåga att hantera
fordonet, helt enkelt tappat kontrollen över bilen och i ett mycket snabbt skede,
eventuellt mer eller mindre reflexmässigt, styrt över bilen till vänster med
förhoppningen att därigenom undvika en kollision med Ursula Joanssons bil, utan
att i och för sig beakta risken för kollision med mötande trafik. Mot bakgrund härav
anser tingsrätten att det inte i detta avseende klarlagts att Björn Ranelid gjort sig
skyldig till någon sådan oaktsamhet som förutsätts för ansvar för vårdslöshet i
trafik. Detta gäller även vid en samlad bedömning av vad som framkommit rörande
Björn Ranelids förfarande under hela det händelseförlopp som omfattas av
gärningsbeskrivningen.
11
YSTADS TINGSRÄTT
DOM
2013-03-14
B 3153-12
Avdelning 1
Åtalet bör sammanfattningsvis utifrån ovan redovisade bedömningar ogillas i dess
helhet.
Övrigt
Björn Lindmar har begärt ersättning för arbete med 37 260 kr, avseende 24 timmars
arbete. Av ingiven kostnadsräkning framgår emellertid att 13,25 timmars arbete av
nämnda 24 har nedlagt under tiden innan Björn Lindmar förordnades som offentlig
försvarare. Några omständigheter som skulle kunna föranleda att detta arbete ska
ersättas av allmänna medel har inte framkommit. Huvudförhandlingen i målet har
pågått tre timmar och 40 timmar och brottmålstaxan är således tillämplig i fråga om
ersättningen. Med hänsyn härtill och med beaktande av målets karaktär och
omfattning bör ersättningen för arbete bestämmas till normalbeloppet enligt taxan.
Till följd av utgången i målet bör kostnaden för försvaret stanna på staten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 400)
Överklagande senast den 4 april 2013 ställs till Hovrätten över Skåne och Blekinge,
men ges in till tingsrätten.
På tingsrättens vägnar
Tomas Forenius
Bilaga 1
Södra Skånes åklagarkammare
Chefsåklagare Mats Svensson
1(3)
8
AM-139712-12
302-1
Sida
Handling
Ärende
Handläggare
Ansökan om stämning
2012-11-02
Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten
YSTADS TINGSRÄTT
Avdelning 1
Ystads tingsrätt
Box 114
271 23 YSTAD
INKOM: 2012-11-02
MÅLNR: B 3153-12
AKTBIL: 1
TR mål:
Handl.:
Tilltalad: efternamn och alla förnamn
Tilltalsnamn
Yrke/titel
Björn
1 Ranelid, Per Björn Sigvardson
Personnr
Medborgare i
Telefon
Tolkbehov
19490521-4310
Sverige
08-6947614
Adress
Hornsgatan 36 A Lgh 1101 118 20 STOCKHOLM
Offentlig försvarare/ombud
Advokat Björn Lindmar; önskas
Frihetsberövande m.m.
Delgivningsuppgifter
Ansvarsyrkanden m.m.
VÅRDSLÖSHET I TRAFIK (1200-TM-7696/12)
Målsäganden
Ahmed Halawa, underrättad (1)
Gärning
Björn Ranelid har den 29 april 2012 vid färd med personbil i sydvästlig
riktning på riksväg 19 inom Tomelilla kommun i väsentlig mån brustit i den
omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingats av
omständigheterna.
Han har sålunda, när han närmat sig korningen med länsväg 1594, brustit i
uppmärksamhet framåt samt med hänsyn härtill och till rådande väg- och
siktförhållande underlåtit att anpassa sin hastighet till vad trafiksäkerheten
krävt.
I korsningen med länsväg 1594 har vid tillfället förare av personbil som
framförts i samma färdriktning som Ranelids och som avsett att svänga till
vänster in på länsväg 1594 stannat för att lämna företräde för mötande trafik.
Bakom denna personbil har ytterligare två personbilar stannats.
När Ranelid närmat sig de tre stillastående fordonen har han uppsåtligen eller
av oaktsamhet fört sin personbil över en heldragen linje in på körfält för
mötande trafik och påbörjat en omkörning till vänster om de tre stillastående
personbilarna trots att sådan omkörning inte kunna ske utan fara och trots att
Postadress
Gatuadress
Telefon
E-post
Box 6202
20011 MALMÖ
Östra Promenaden 7 A
040-66 46 8 00
[email protected]
Telefax
040 - 66 46 730
Ansökan om stämning
Södra Skånes åklagarkammare
Chefsåklagare Mats Svensson
2012-11-02
Sida
Handling
Ärende
Handläggare
2(3)
8
AM-139712-12
302-1
förare av framförvarande fordon gett tecken som visat att föraren haft för avsikt
att svänga till vänster.
Ranelid har vid tillfället orsakat en trafikolycka genom att under pågående
omkörning kolliderara med en mötande personbil.
Lagrum
1 § 1 st trafikbrottslagen (1951:649)
Bevisning
Muntlig bevisning
Förhör med tilltalade Björn Ranelid, som bestrider ansvar
Förhör med målsäganden Ahmed Halawa,
TOLKBEHOV: ARABISKA
som fört personbil i nordostlig riktning på riksväg 19 och kolliderat med
Ranelid. Ahmed Halawa ska höras angående sina iakttagelser och bedömningar
av hur Ranelid och övriga berörda förare framfört sina fordon. Med förhöret
ska styrkas att Ranelid i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som
till förekommande av trafikolycka betingats av omständigheterna.
Vittnesförhör med Ursula Joansson som fört personbil på riksväg 19 närmast
före Ranelid. Ursula Joansson ska höras angående sina iakttagelser och
bedömningar av hur Ranelid och övriga berörda förare framfört sina fordon.
Med förhöret ska styrkas att Ranelid i väsentlig mån brustit i den omsorg och
varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingats av
omständigheterna.
Vittnesförhör med Herbert Åfeldt som fört personbil i samma färdriktning som
Ranelid på riksväg 19 och som stannat för att lämna företräde för Ahmed
Halawa för att sedan svänga till vänster in på länsväg 1594. Herbert Åfeldt ska
höras angående sina iakttagelser och bedömningar av hur Ranelid och övriga
berörda förare framfört sina fordon. Med förhöret ska styrkas att Ranelid i
väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av
trafikolycka betingats av omständigheterna.
Skriftlig bevisning
Informationsunderlag (förundersökningsprotokoll sidan 6) angående rådande
väg- och väderförhållanden
Kartor (förundersökningsprotokoll sidorna 11-13)
Skiss över olycksplatsen (förundersökningsprotokoll sidan 14)
Ansökan om stämning
Södra Skånes åklagarkammare
Chefsåklagare Mats Svensson
2012-11-02
Sida
Handling
Ärende
Handläggare
3(3)
8
AM-139712-12
302-1
Fotografier (förundersökningsprotokoll sidorna 15-36 samt tilläggsprotokoll
sidorna 7-19)
Syn
Videoinspelning gjord av polisen den 19 september 2012 från kupén i en
personbil som färdats i samma färdriktning som Ranelid på riksväg 19 från en
plats 600 meter nordost om korningen med länsväg 1594 fram till korsningen.
Videoinspelningen åberopas för utvisande av de väg- och siktförhållanden som
rått för Ranelid. Videoinspelningen medtages av åklagaren till
huvudförhandlingen.
Mats Svensson
Bilaga 2
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill
överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också
komma att användas med er i högre instanser om
någon överklagar avgörandet dit.
www.domstol.se
Bilaga B