Transcript VT 11 SMART-föreläsning åhörarkopior.pptx

11‐03‐09
SMART
SMART
i
skolan
E;
projekt
för
a;
träna
exekuBva
funkBoner
för
elever
med
ADHD
som
går
på
gymnasiet
Gunilla
Carlsson
Kendall
och
David
Edfelt
leg
psykologer
www.provivus.se
Varför
leder
ADHD
Bll
skolsvårigheter
och
vad
hjälper?
•  E;
standardiserat
material
för
a;
träna
exekuBva
funkBoner
•  Projekt
i
samarbete
mellan
Provivus
och
HjälpmedelsinsBtutet.
•  SyNe:
a;
pröva
om
SMART
skulle
kunna
vara
e;
användbart
material,
som
man
lä;
och
kostnadseffekBvt
kan
införliva
i
skolans
vanliga
verksamhet
och
som
kan
underlä;a
för
elever
med
ADHD
och
liknande
svårigheter
a;
nå
målen.
Vi
är
alla
olika
–
en
självklarhet?
Syn och hörsel
Logiskt tänkande
Grov-och
finmotorik
Musikalitet
Impulsivitet
Impulsivitet
Arbetsminne
Social förmåga
Läs- och skrivförmåga
Tal och språk
Aktivitetsreglering
Aktivitetskontroll
Händighet
UppmärksamhetsUppmärksamhetsförmåga
förmåga
Organisationsförmåga
Symtom
Diagnos
Kognitiva
problemområden
Uppmärksamhet
Aktivitetsreglering
Impulsivitet
ADHD
Långsammare
utveckling än
jämnåriga
Utvecklingsstörning
Förståndshandikapp
Teoretiskt tänkande
Processhastighet
Svårt med socialt
samspel och
kommunikation
Autism
Asperger syndrom
Förstå andras
Tankar –
mentalisering
Förstå helhet
Exekutiva
funktioner
www.provivus.se
Exekutiva
funktioner,
hämma impulser
AD/HD
•  A;enBon
Deficit
HyperacBvity
Disorder
=
Uppmärksamhetsstörning
med
eller
utan
hyperakBvitet.
•  ProblemaBken
finns
globalt
•  Socialstyrelsens
rapport
2002:
–  3‐5%
–  1
av
3
är
flickor
1
11‐03‐09
Uppmärksamhet
–
en
portal
mellan
informaBonsfloden
och
hjärnan
•  Kontrollerad
–
som
vi
bestämmer
oss
för
a;
rikta
mot
något
•  SBmulusdriven‐
där
vi
uppmärksammar
sådant
som
händer
omkring
oss
Uppmärksamhet
•  Upprä;hålla
uppmärksamheten
•  Lä;störd
–  Svårt
hålla
fokus
på
det
som
är
väsentligt
–  Svårt
a;
sortera
bort
det
ovidkommande
•  SkiNa
fokus
och
fördela
uppmärksamheten
–  A;
snabbt
B;a
upp
och
återvända
Bll
det
man
gör
AkBvitetsnivå
•  Svårt
a;
reglera
akBvitetsnivån
–  ÖverakBv
•  Har
svårt
a;
si;a
sBlla,
är
fariga
och
praBga,
pillar
på
saker,
”klä;rar
på
väggarna”
•  ONa
svårare
a;
se
överakBviteten
hos
flickor:
rör
på
sig
men
si;er
kvar
på
stolen
–
mer
av
pillande,
skrivande,
tuggande.
Pratar
mycket.
Överreagerar
•  I
tonåren
blir
många
mer
rastlösa.
Impulsivitet
•  Gör
saker
eller
reagerar
på
andra
utan
a;
tänka
Bll
en
extra
gång.
•  Svårt
låta
bli
a;
reagera
omedelbart
på
sinnesintryck
eller
impulser.
•  Gör
det
svårt
a;
hinna
stanna
upp
och
tänka
Bll
‐
reflektera
–  UnderakBv
(mindre
vanligt)–
passiv,
har
svårt
a;
komma
igång,
frånvarande.
–  En
del
växlar,
särskilt
tonåringar
Styr‐
och
reglersystemet
försvagat
Som
a;
köra
bil:
•  Styra
•  Gasa
•  Bromsa
•  Växla
•  Blinka
•  Planera
körningen
•  Anpassa
farten
www.provivus.se
Störst
problem
vid
AD/HD:
BROMSA
OCH
TÄNKA
EFTER
2
11‐03‐09
A;
minnas
vid
ADHD:
9
6
år
12
8
år
18
13
år
Skillnader
mellan
flickor
och
pojkar
•  Flickors
symtom
tolkas
oNare
som
familjerelaBonsproblem
än
pojkarnas
•  Flickor
är
oNare
äldre
när
det
kommer
Bll
utredning
•  I
skolan
märks
oNa
inte
svårigheterna
förrän
i
”högstadiet”
•  Färre
flickor
med
ADHD
diagnosBseras
och
får
stöd
och
behandling
När
det
gäller
konsten
a;
styra
sig
själv
ADD
•  ADD
är
inte
en
diagnosBsk
term
men
används
för
de
med
uppmärksamhetsproblemaBk
utan
hyperakBvitet
•  Låg
akBvitetsnivå,
passiva,
dagdrömmande,
svårt
komma
igång,
mer
lä;störda
•  ADD
‐
vanligare
bland
flickor
(30%)
än
bland
pojkar
(ca
15%)
•  Över
hälNen
kan
ha
läs‐
och
skrivsvårigheter
ADHD
i
övre
tonåren/vuxen
ålder
•  Delar
av
svårigheterna
är
kvar
•  ÖverakBviteten
och
impulsiviteten
avtar
oNa
•  Problem
med
koncentraBon
och
uppmärksamhet
finns
oNa
kvar
•  ONa
inre
rastlöshet
•  OrganisaBon
och
planering
mm
är
fornarande
oNa
svårt
(exekuBva
funkBoner)
www.provivus.se
Jämförelser
mellan
ADHD
och
ADD
ADHD
ADD
Kvarhållen uppmärksamhet
Fokuserad uppmärksamhet
Långsam
informationsbearbetning
Avbryter, pratar impulsivt
Lång svarslatens, tar tid
innan svaret kommer
Utagerande beteende:
impulsivitet, trots,
aggressivitet
Internaliserad problematik:
oro, ångest, depression,
slöhet, apati
Social tillbakadragenhet
Varför
utreda
och
ge
stöd
och
behandling?
Större
risk
för:
•  Avhopp
från
studier,
byte
av
jobb
•  Många
relaBoner,
bränner
relaBoner
•  Användning
av
nikoBn,
alkohol
och
narkoBka
•  Tidig
sexuell
debut
och
många
sexuella
kontakter
–
fler
tonårsgraviditeter
•  Psykisk
ohälsa
•  Trafikolyckor
•  Kriminalitet
3
11‐03‐09
ExekuBva
funkBoner
•  ”De
hjärnfunkBoner
som
organiserar
individens
handlande
över
Bd
för
a;
uppnå
e;
mål”
•  Som
”gör
det
möjligt
…
a;
hålla
fast
vid
målet
…
upprä;hålla
energi
…
för
a;
genomföra,
ta
hänsyn
Bll
regler
eller
begränsningar
…
hämma
lockelsen
a;
göra
sådant
som
inte
hör
Bll.”
Från:
Socialstyrelsens
kunskapsdokument
om
ADHD
Förmågan
a;
styra
sig
själv
Hur
får
vi
koll
på
vår
vardag?
ExekuBva
funkBoner
Tidsuppfa;ning
•  KÄNSLAN
för
Bd
•  Tiden
inte
så
vikBg
•  Anpassa
sin
Bd
Bll
andras
•  Svårt
a;
planera
själv
–
kräver
förmåga
a;
förhålla
sig
Bll
Bden
www.provivus.se
4
11‐03‐09
Kraven
på
arbetsminnet
ökar
•  InformaBonsflödet
har
ökat
–  Mail,
mobil,
sociala
forum,
bloggar,
gps
etc
•  Göra
flera
saker
samBdigt:
–  Köra
bil
och
prata
i
mobilen
–  Ti;a
på
nyheterna
och
läsa
textremsan
med
andra
nyheter
Problem
med
arbetsminnet
påverkar
Förmågan
a;
hålla
informaBon,
instrukBoner
kvar
i
huvudet:
–  ”Glömsk”:
tappar
bort
saker
–  Glömmer
a;
följa
instrukBoner.
–  Svårt
a;
memorera
fakta,
stavning,
datum
etc
–  Svårt
a;
göra
beräkningar
i
huvudet
–  Glömmer
en
del
av
e;
problem
medan
man
arbetar
med
e;
annat
–  Svårt
a;
sammanfa;a
–  Kan
ha
svårt
a;
plocka
fram
minnen,
har
därför
svårt
a;
lära
sig
av
misstag
En
”flaskhals”
i
informaBonsbearbetningen
Svårigheter
med
exekuBva
funkBoner
kan
se
ut
så
här:
•  Svårt
a;
hindra
impulser
och
a;
styra
och
kontrollera
sin
egen
akBvitet:
–  Reagerar
för
kraNigt
och
impulsivt
–  Hinner
inte
slunöra
–  Väljer
kortsikBga
belöningar
istället
för
långsikBga
–  Kontrollerar
inte
a;
varje
steg
genomförts,
”slarvfel”
Eller
så
här:
•  Svårigheter
a;
skiNa
fokus
och
slunöra
–  Svårt
för
övergångar
–  Svårt
a;
tåla
förändringar
–  Kan
börja
men
inte
slunöra
www.provivus.se
Och
så
här:
•  Svårigheter
a;
iniBera,
prioritera,
organisera:
–  Svårt
a;
komma
igång,
svårt
a;
avsluta
–  Svårt
a;
idenBfiera
det
som
är
vikBgt,
fastnar
i
detaljer
–  OrealisBska
planer
–  Tappar
bort
vikBga
saker,
lyckas
inte
lämna
in
färdigt
arbete
När
behövs
det
exekuBva
systemet?
Nya
situaBoner
där
svaren
inte
är
väl
inlärda
eller
som
innehåller
nya
handlingsmönster
5
11‐03‐09
Vad
kräver
”eget
arbete”?
FunkBonshinder
Krav i miljön
Funktionshinder
•  Förmåga
a;
överblicka,
planera
och
på
e;
självgående
sä;
genomföra
uppgiNer
•  A;
ha
en
inifrån
kommande
moBvaBon
•  Förmåga
a;
arbeta
självständigt
och
koncentrerat
Personens funktionsnivå
Grupparbete
–
vad
kräver
det?
•  Förmåga
a;
bromsa
och
vara
uppmärksam
på
andra
•  Föreställa
sig
saker
i
huvudet
(om
jag...
så
du...)
•  Komma
överens,
planera
Bllsammans
•  Hantera
mycket
informaBon
samBdigt
•  Ändra
sig
smidigt
•  Anpassa
sin
egen
idé
Bll
andras
VikBga
funkBoner
för
lärande
Minne
TeoreBsk
tänkande
Intelligens
Begåvning
Arbetsminne
Skolans
krav
‐
elevernas
förutsä;ningar?
•  Målstyrning
–
i
skolan
och
i
arbetslivet
•  Alla
skall
nå
målen
•  Problembaserad
inlärning
•  Planera
själv
–
eget
arbete
KoncentraBon
ExekuBva funkBoner
www.provivus.se
6
11‐03‐09
Vad
är
det
allra
vikBgaste?
”du
kan
bara
du
vill!”
RelaBonen
Jag vill
bara jag
kan…
Insatser
på
flera
nivåer
Utveckla
elevens
förmågan
a;
styra
sig
själv
•  Till
föräldrar
–  Hjälp
a;
hi;a
strategier
–
föräldrautbildning
•  I
skolan
–  Anpassa
kraven,
träna
färdigheter
och
strategier,
hjälp
a;
”hålla
sig
på
spåret”,
coacha
•  Till
eleven
–  Hjälp
a;
förstå
sig
själv,
a;
”kämpa
på”
och
inte
ge
upp
–  Träna
grundläggande
svårigheter
–
t
ex
arbetsminne
–  Medicinering
Medvetenhet
om
de
egna
svårigheterna
och
styrkorna
•  Vilka
situaBoner
kan
jag
behöva
hjälp
i?
•  Varför
behöver
just
jag
hjälp?
•  Vad
kan
jag
göra
för
a;
hjälpa
mig
själv?
•  Kunskap
om
grunden
Bll
svårigheterna:
”det
är
inte
mi;
fel,
men
jag
måste
spela
så
bra
jag
kan
med
mina
kort”
•  Det
blir
lä;are
a;
ta
emot
hjälp
om
jag
är
medveten
om
varför
www.provivus.se
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Planera
i
förväg
–
steget
före
Förbered,
förvarna
och
påminn
Uppmuntra
och
förstärk
posiBvt
beteende
Ignorera
i
vissa
fall
negaBvt
beteende
Först
‐
sedan
Hjälp
eleven
med
planering
av
både
fria
och
fasta
akBviteter
(a;
leka
med
andra
ställer
också
krav
på
planeringsförmåga)
•  Till
barn
och
ungdomar
i
skolåldern
•  Hjälp
a;
förstå
sig
själv
•  Tips
och
tricks
–
pröva
Bllsammans
med
lärare
eller
föräldrar!
•  Läs
också:
A;
se
möjligheter
i
svårigheterna:
Bri;
Inger
och
Kurt
Olsson,
Studentli;eratur
2007
7
11‐03‐09
Äldre
barn/tonåringar
•  Behov
av
en
coach
eller
chefssekreterare
•  Arbeta
med
a;
hantera
Bden,
organisera
och
öka
självmedvetandet
•  Fokusera
på
individens
exekuBva
förmågor
och
svårigheter
•  Skapa
struktur,
stöd,
utveckla
förmågor
och
strategier
för
a;
komma
framåt
mot
målen
•  Hjälp
a;
ta
makt
över
den
egna
situaBonen
Vad
har
hjärnan
med
lärande
a;
göra?
Vad
ställer
skolan
för
krav
på
exekuBva
funkBoner
hos
eleverna?
Bakomliggande
idé
Kan
elever
med
ADHD
tränas
kogniBvt
för
a;
fungera
bä;re
i
skolan
Intensiteten
är
vikBg!
Övergripande
syNe
med
SMART:
Träning
och
ökad
medvetenhet
Eleven
tränar
på
a;
stegvis
organisera
och
strukturera
inlärningen
www.provivus.se
•  Som
a;
träna
upp
muskler
–
det
krävs
många
repeBBoner
•  Och
det
är
tråkigt…
8
11‐03‐09
Li;eratur
‐
blandat
•  Colin
Cooper:
Intelligens
och
andra
förmågor
•  Elkhonon
Goldberg:
Den
civiliserade
hjärnan.
Frontalloberna
och
människans
exekuBva
funkBoner
•  Lars
H
Gustafsson:
Elevhälsa
börjar
i
klassrummet
•  Ross
Green:
Explosiva
barn,
Vilse
i
skolan
•  Peter
Gärdenfors:
Lusten
a;
förstå
•  James
R
Flynn:
What
is
intelligence
•  Torkel
Klingberg:
Den
översvämmade
hjärnan
•  KersBn
Måhlberg
&
Maud
Sjöblom:
Lösningsinriktad
pedagogik
–
för
en
roligare
skola
•  Margareta
Normell:
Från
lydnad
Bll
ansvar
•  Steven
Pinker:
E;
oskrivet
blad
och
andra
myter
om
människans
natur
Li;eratur
om
auBsm
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Vanna
Beckman
mfl:
Gång
på
gång
–
pedagogik
vid
auBsm
Simon
B
Cohen:
Fokus
på
auBsm
Uta
Frith:
AuBsm
och
Aspergers
syndrom
Gunilla
Gerland:
En
rikBg
människa,
Arbeta
med
Aspergers
syndrom
–
hantverket
och
den
professionella
rollen
Gunilla
Gerland
&
Ulrika
Aspeflo:
Barn
som
väcker
funderingar
–
se,
förstå
och
hjälpa
förskolebarn
men
en
annorlunda
utveckling
Theo
Peeters:
AuBsm
Susanne
Schäfer:
Stjärnor,
linser
och
äpplen
Socialstyrelsen,
Barn
som
tänker
annorlunda
–
barn
med
auBsm,
Aspergers
syndrom
och
andra
auBsmspektrumBllstånd
Ma;
Winter:
Aspergers
syndrom
–
vad
lärare
behöver
veta
www.provivus.se
Li;eratur
om
ADHD
•  Vanna
Beckman:
ADHD/DAMP
–
en
uppdatering,
Vuxna
med
ADHD
•  Gunilla
Carlsson
Kendall
och
Bri;‐Inger
Olsson:
A;
lyckas
‐
trots
koncentraBonssvårigheter
•  Björn
Kadesjö:
Barn
med
koncentraBonssvårigheter
•  Kathleen
Nadeau:
Flickor
med
ADHD
•  Bri;‐Inger
Olsson
och
Kurt
Olsson:
A;
se
möjligheterna
i
svårigheterna
•  Socialstyrelsen:
ADHD
hos
barn
och
vuxna
•  Socialstyrelsen:
Barn
som
utmanar.
Barn
med
ADHD
och
andra
problem,
häNe
57
s
•  P
A
Teeter:
Behandling
av
ADHD
Li;eratur,
skriNer
SkriNer
som
beskriver
funkBonella
svårigheter:
BarnNU‐teamet:
Idébanken
–
idéer
för
a;
underlä;a
förståelse
och
bemötande
Ingrid
Adolfsson
och
Elisabeth
Fernell:
Utvecklingsstörning
hos
förskolebarn
Adolfsson/Fernell:
AuBsm
och
utvecklingsstörning
hos
förskolebarn
Beställs
från:
Karolinska
Universitetssjukhuset
Huddinge,
B
68,
141
86
Stockholm.
Tel:
08‐58566408
9