Årsberättelse 2013.pdf

Download Report

Transcript Årsberättelse 2013.pdf

Vas
l
aE
a
Vas
b|
|O
y
AA
b
E
T
T
E
S
L
3
1
0
2
ris
ekt
A
ka
Ä
R
E
B
S
R
Å
E
lnä
b
tA
R
VE
RA
Innehållsförteckning
Verkställande direktörens översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Styrelsens verksamhetsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Samhällsansvar och personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Koncerntjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Elhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Utveckling av
koncernens
nyckeltal
Fjärrvärme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Vasa Elnät Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
160
Oy RAVERA Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Koncernen Vasa Elektriskas strategi i korthet . . . . . . . . . . . . 24
Bokslut för koncernen Vasa Elektriska och Vasa Elektriska Ab
120
Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
80
Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Noter till bokslutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
40
Miljööversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Särredovisade bokslut:
Elhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
0
Fjärrvärme. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Omsättning (milj. euro)
Dotterbolagens bokslut:
Vasa Elnät Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Oy RAVERA Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen . . . . . . . . . 48
Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Förvaltningsrådets utlåtande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
2
2009
2010
2011
2012
2013
25%
25
100%
90%
20%
20
80%
70%
15%
15
60%
50%
10%
10
40%
30%
5%
5
20%
10%
0%
2009
2010
2011
2012
2013
Rörelsevinst, %
0%
2009
2010
2011
2012
2013
Soliditet, %
20%
0
2009
2010
2011
2012
2013
Räkenskapsperiodens vinst
(milj. euro)
60
1,50
40
1,00
20
0,50
15%
10%
5%
0%
0
2009
2010
2011
2012
2013
Avkastning på investerat
kapital, %
2009
2010
2011
2012
2013
Investeringar (milj. euro)
0
2009
2010
2011
2012
2013
Likviditet (Quick Ratio)
VERKSAMHETSMÅL
 Vasa Elektriska är en effektiv, lönsam och prismässigt förmånlig
energikoncern.
 Vasa Elektriska erbjuder pålitliga energinätverk för näringslivet och
invånarna inom sitt område.
 Koncernen expanderar genom att utnyttja sina ökande resurser på
energimarknaden.
3
Verkställande direktörens översikt
Lågkonjunkturen har plågat Europa längre än andra
världsdelar och drabbat Finland hårdare än övriga
Europa. Allteftersom energimarknaden integreras
med Europa har de sunda marknadsmekanismerna
förlorat sin betydelse och ersatts av nationella
stödsystem. Konkurrensutsättningen av stödsystem
innebär att investeringarna i elproduktion med
tanke på helheten för närvarande är ineffektiva.
Den tillfälliga nedskärningen av utsläppsrätter
(backloading), vars avsikt är att återge utsläppshandeln dess betydelse, har tillsvidare inte återinfört
marknadsmekanismerna. Beteendet på elderivatmarknaden indikerar att marknaden fortfarande inte
har särskilt stort förtroende för utsläppshandeln.
I slutet av föregående år vaknade Europeiska
kommissionen upp och började på konkurrenskommissionär Almunias samt energikommissionär
Oettingers initiativ kritisera utsläppshandelns
förlamande nationella stödsystem. Iakttagelsen
var korrekt, men för eventuella avhjälpande åtgärder är det för sent. Konkurrenskraften inom den
europei­ska industrin har redan hunnit försvagas
kraftigt. Sam­tidigt har USA målmedvetet fortsatt
att öka ­användningen av skiffergas.
År 2013 utgjorde elförbrukningen i Finland 85
terawattimmar (TWh), men sex år tidigare dvs. år
2007 var förbrukningen 91 TWh. Förbrukningen
hade således sjunkit med en terawattimme per
år. Under samma tid sjönk elförbrukningen inom
indus­trin med hela 18 procent, medan den övriga elförbrukningen ökade med sex procent. Den
allmänna trenden har således varit att elförbrukningen har ökat, men den energiintensiva industrins
konkurrenskraft i Finland har försvagats och produktionen har minskat eller flyttat utomlands.
I slutet av år 2013 var vädret exceptionellt
varmt, vilket ledde till att i synnerhet mängden
energi som krävs för uppvärmning minskade. Också
värmeförbrukningen var låg på grund av det varma
vädret. Generellt var slutet av året gynnsamt för
förbrukarna, men vållade energibolagen huvudbry.
I ljuset av de krav marknaden och regleringen
ställer, ter sig energibolagens framtid ännu mer
utmanande än tidigare år. Toppresultatens tid för
företagen inom branschen lär vara förbi åtminstone
en tid framöver.
Ett år av investeringar
Verksamhetsåret 2013 präglades av stora investeringar. I början av juni fusionerades Hiirikosken
Energia till en del av Vasa Elektriskas olika affärsverksamhetsenheter. Även utbyggnaden av kraftverket i Hiirikoski slutfördes. Insatskapitalet i kärnkraftverket i Olkiluoto finansierades med medel som
erhölls vid försäljningen av bolagets ägarandelar
i Fingrid föregående år. Byggandet av Vasa Elektriskas kontorsfastighet påbörjades i juli omedelbart
efter det att parkeringshuset på kraftverksområdet
blev klart.
Den största enskilda investeringen var dock
köpet av andelar i sju vattenkraftverk vid Indalsälven i Sverige. Projektet kanaliserades via Voimapiha Oy som grundats för ändamålet. Målsättningen
med denna investering är att på lång sikt stärka
produktionsportföljen.
Resultatmässigt var 2013 bättre än föregående
år, trots att omsättningen var en aning sämre än
året innan. Det enda av koncernens bolag som
kunde notera en ökad omsättning var Vasa Elnät
Ab, vars nätområde expanderade i och med sammanslagningen med Lillkyro.
Elhandelns omsättning minskade en aning, men
trots det varma vädret och det låga marknadspriset
var resultatet något bättre än året innan. Elhandelns
4
4
andel av Vasa Elektriskas omsättning utgör närmare
60 procent.
Fjärrvärmeresultatet förbättrades avsevärt till
följd av omstruktureringen av värmeproduktionen.
Visserligen belastade de exceptionellt höga värmeproduktionskostnaderna jämförelseåret 2012.
Westenergys kraftverk fungerade klanderfritt
och de specifika utsläppen från fjärrvärmen samt
totalutsläppen från den egna produktionen sjönk
glädjande nog till en låg nivå.
Verksamhetsåret för entreprenadbolaget Oy
RAVERA Ab var utmanande på grund av att en
betydande kund förberedde sig på försäljning av
sin nätaffärsverksamhet genom att minska volymen
på byggandet av nätet. Trots detta var RAVERAs
resultat vinstgivande.
En av Finsk Energiindustri rf beställd branschgemensam kundbelåtenhetsenkät som genomfördes i
slutet av år 2013 visade att kundbelåtenheten inom
koncernen Vasa Elektriskas alla affärsverksamheter
är på en god eller utmärkt nivå. För denna framgång ska personalen, som skött sitt arbete väl, ha
ett stort tack.
Jag tackar personalen samt styrelsens och förvaltningsrådets medlemmar för ett väl fungerande
samarbete.
Hannu Linna
verkställande direktör
5
Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2013
verk vid Indalsälven. Inom elproduktionen gjordes
satsningar även på byggandet av vind- och kärnkraftverk. El- och fjärrvärmenätet förstärktes och utvidgades. På sommaren färdigställdes ett parkeringshus
på tomten där det nya kontorskomplexet uppförs och
byggandet av själva lokalerna påbörjades. Totalinvesteringarna uppgick till 56,6 miljoner euro.
Under det gångna året infördes ett nytt sätt
för basproduktion av fjärrvärme. Westenergy Ab:s
avfallsenergianläggning och Vaskiluodon Voima
Oy:s förgasningsanläggning fungerade tillförlitligt och totalekonomiskt fördelaktigt. De specifika
utsläppen minskade till 65 g/kWh (231 g/kWh år
2012), vilket är ett imponerande resultat för vilken
uppvärmningsform som helst. Förändringen av
produktionssättet för fjärrvärme har genomförts av
företagen gemensamt och år 2013 belönats med
Väsentliga händelser under
räkenskapsperioden
År 2013 var vädret exceptionellt varmt, vilket
innebar att energiförbrukningen hos Vasa Elektriskas kunder minskade. Priset på elenergi var i
genomsnitt en aning lägre än året innan. På grund
av den expanderande verksamheten hölls omsättningen dock på samma nivå som föregående år.
I början av räkenskapsperioden köpte Vasa Elektriska Ab Hiirikosken Energia Oy:s hela aktiestock
av Lillkyro kommun. Den 31 maj 2013 fusionerades
Hiirikosken Energia med moderbolaget Vasa Elektriska Ab och samtidigt överfördes nätverksamheten
som affärsverksamhetsöverföring till Vasa Elnät Ab.
Vad beträffar investeringar var år 2013 ett rekordår i Vasa Elektriskas historia. Vattenkraftproduktionen utökades via köp av andelar i sju vattenkraftMauri Holma
Markku Mäntymaa
Teija Laitinen
6
utmärkelsen Årets klimatgärning av forumet för
hållbar utveckling.
vinst var 13,2 (13,0) miljoner euro, fjärrvärmens
7,7 (3,9) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s 6,6 (7,4)
miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s rörelsevinst uppgick
till 0,4 (0,4) miljoner euro.
Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym 1 806 gigawattimmar (1 804 GWh),
elöverföringens 953 gigawattimmar (979 GWh)
och fjärrvärmeförsäljningens 633 gigawatttimmar (691 GWh). RAVERA Oy:s omsättning sjönk
på grund av att en betydande kund förberedde sig
på försäljning av sin nätaffärsverksamhet genom att
minska volymen på byggandet av nätet.
Under räkenskapsperioden uppgick koncernens
vinst till 24,5 (24,4) miljoner euro och moderbolagets
vinst till 14,2 (12,5) miljoner euro. Inom moderbolaget var elhandelsaffärsverksamhetens andel av
räkenskapsperiodens resultat 59,3 (67,6) procent.
Ekonomisk utveckling
År 2013 uppgick koncernens omsättning till 149,3
(149,8) miljoner euro. Omsättningen sjönk med
0,3 procent jämfört med året innan. Rörelsevinsten
steg med 18,0 procent och utgjorde 29,1 (24,6)
miljoner euro. Omsättningen för Vasa Elnät Ab:s del
ökade, medan Vasa Elektriska Ab:s och Oy RAVERA
Ab:s omsättning sjönk. Koncernens resultat i sin
helhet var måttligt.
Elhandelns omsättning var 85,9 (87,5) miljoner
euro. Fjärrvärmens omsättning uppgick till 30,8
(31,8) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s till 28,5
(27,5) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s omsättning
var 10,0 (12,2) miljoner euro. Elhandelns rörelse-
Kaj Skåtar
ordförande
Miapetra Kumpula-Natri
viceordförande
7
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning
Koncernen
Omsättning 1 000 €
Förändring av omsättning %
Rörelsevinst %
Avkastning på eget kapital % *)
Avkastning på investerat kapital % *)
Soliditet % *)
Likviditet (Quick Ratio)
Moderbolaget
Omsättning 1 000 €
Förändring av omsättning %
Rörelsevinst %
Avkastning på eget kapital % *)
Avkastning på investerat kapital % *)
Soliditet % *)
Likviditet (Quick Ratio)
2013
149 282
- 0,3 %
19,5 %
12,9 %
12,3 %
63,1 %
0,9
2012
149 757
6,8 %
16,4 %
14,0 %
14,9 %
67,0 %
0,9
2011
140 226
3,1 %
18,2 %
12,8 %
14,4 %
68,1 %
1,2
2010
135 967
15,5 %
22,6 %
16,2 %
18,9 %
70,5 %
0,9
2013
116 383
- 2,2 %
17,1 %
12,8 %
12,0 %
52,6 %
0,7
2012
118 972
4,5 %
13,5 %
12,1 %
12,6 %
59,9 %
0,8
2011
113 853
2,7 %
16,9 %
16,1 %
17,0 %
63,2 %
1,0
2010
110 845
15,0 %
22,2 %
21,6 %
23,4 %
67,8 %
0,8
*) I beräkningen har anslutningsavgiftsskulden beaktats som eget kapital.
Under verksamhetsåret uppgick koncernens brutto­
investeringar till 56,6 (24,8) miljoner euro, varav
EPV Energi Ab:s aktier utgjorde 12,7 (9,2) miljoner
euro, Hiirikosken Energia Oy:s övriga anläggnings-
tillgångar 7,1 miljoner euro, Voimapihas aktier 15,9
miljoner euro och investeringarna i det nya kontorshuset 7,8 miljoner euro.
Bruttoinvesteringar 1 000 €
Vasa Elektriska Ab – Elhandel
Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme
Vasa Elektriska Ab - Tjänster
Vasa Elnät Ab
Oy RAVERA Ab
VS Vindkraft Ab
Koncernelimineringar
Totalt
2013
34 798
1 798
15 159
12 809
163
- 8 143
56 584
Finansiering
Anslutningsavgifterna i koncernen ökade med 3,9
(1,5) miljoner euro, varav Hiirikosken Energia Oy:s
andel utgjorde 2,0. De räntebärande skulderna var
2012
10 455
5 300
1 026
8 683
37
5
- 664
24 843
2011
16 373
7 733
1 755
9 279
213
5
- 1 055
34 304
2010
11 745
5 170
823
10 020
208
- 1 507
26 459
64,0 (36,4) miljoner euro 31.12.2013. Likviditeten
var måttlig under året. Vid bokslutstillfället var de
likvida medlen 1,0 (1,7) miljoner euro.
8
Personal
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal
Koncernen
2013
Antal anställda i genomsnitt under räkenskaps­
187
perioden (deltidsanställda proportionerade)
Fastanställda 31.12.
171
Visstidsanställda 31.12.
12
Sammanlagt 31.12.
183
Löner och arvoden under räkenskapsperioden €
8 819 617
Moderbolaget
Antal anställda i genomsnitt under räkenskaps­
perioden (deltidsanställda proportionerade)
Fastanställda 31.12.
Visstidsanställda 31.12.
Sammanlagt 31.12.
Löner och arvoden under räkenskapsperioden €
Hiirikosken Energias sex arbetstagare övergick
1.6.2013 som gamla arbetstagare i koncernen
Vasa Elektriskas tjänst. En arbetstagare flyttade till
moderbolaget, två till Vasa Elnät och tre till RAVERA. I början av juni erbjöds ett frivilligt pensionsarrangemang som mottogs av 10 personer inom
Vasa Elektriska, 4 personer inom Vasa Elnät och 6
personer inom RAVERA.
2012
179
2011
177
2010
182
172
15
187
8 279 446
170
14
184
7 851 928
164
21
185
7 885 558
2013
90
2012
85
2011
85
2010
88
80
11
91
4 219 154
83
8
91
4 051 567
83
7
90
3 898 438
75
13
88
3 862 140
att de rent marknadsmässiga produktionsinvesteringarna i Europa har avstannat. Vasa Elektriska
kommer att sänka investeringstakten rejält då de
pågående investeringarna i utsläppsfri elproduktion
har genomförts.
Vasa Elektriskas proportionella konkurrensställning är stark, även om utsikterna på energimarknaden under de senaste tiderna försämrats. EU:s
energistrategi för år 2030 stöder de investeringar i
utsläppsfri elproduktion som Vasa Elektriska gör via
EPV Energi Ab.
Koncernstruktur
Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget
Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy
RAVERA Ab, VS Vindkraft Ab samt intressebolagen
EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab.
Från början av 2013 hör även dotterbolaget
Hiirikosken Energia Oy till koncernen. Bolaget
fusionerades med moderbolaget Vasa Elektriska Ab
31.5.2013.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet
Vasa Elektriska Ab:s egen affärsverksamhet grundar
sig på utnyttjande av befintlig teknologi. Bolaget
har såsom tidigare år via sina samarbetspartner
satsat på förnybar energi samt på utveckling av
energieffektivitet och energiteknologi.
Väsentliga händelser efter
räkenskapsperiodens utgång
Bedömning av de mest betydande riskerna
och osäkerhetsfaktorerna
Efter räkenskapsperiodens utgång beslöt EPV
Vindkraft Ab att bygga en vindkraftspark med 16
vindkraftverk i Lillkyro i Vasa. I december 2013 beslöt sig Vasa Elektriska för att delta i projektet med
en andel på närmare 50 procent.
Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och
inte enbart eliminering av risker. Moderbolag­ets
styrelse ansvarar för bolagets och koncernens
riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande
direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamhetsenheternas och koncernens stödfunktioner.
Bedömning av den kommande utvecklingen
De överlappande politiska styrmekanismerna på
energimarknaden har blivit en betydande affärsverksamhetsrisk för energibolagen. Subventionerad
elproduktion har sänkt marknadspriset så mycket,
9
Riskpolitik och skyddsprinciper inom
elhandeln
Ränterisk
För hanteringen av ränteriskerna har koncernens
låntagning spridits ut på olika instrument med fast
och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas
som hjälp för att hantera ränterisker. Målsättningen
är att skydda sig mot de negativa effekter som en
förändring i räntenivån innebär. Räntederivatavtal
ingås enbart med banker med god kreditvärdighet
verksamma inom Finland.
Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den
fysiska produktionen och försäljningen. För att
hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med
riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det
osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet
och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till
följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och
bränslen hanteras av produktionsbolagen.
Kreditrisk
Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kredit­
risken i anknytning till försäljningsfordringarna.
Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras även med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.
Olkiluoto 3
För bolagets del är det oroväckande att kärnkraftverket som är under byggnad är försenat, vilket
beror på kontroverser med leverantören av anläggningen.
Styrelsens förslag till disposition av
vinstmedlen
Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter
Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår
till 73,771 (70,610) miljoner euro, varav 14,167
(12,546) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.
Produktionsbolagen måste senast i slutet av april
till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd
utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott
köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden
varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom
handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med
separata direktiv.
Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:
• moderbolagets utdelningsbara vinstmedel 73 771 192,77 euro
• som dividend utdelas ett belopp
om 230,00 euro/aktie eller totalt
7 245 000,00 euro
• i det egna kapitalet kvarlämnas
66 526 192,77 euro
Försäkringspolitik
Som en del av riskhanteringen granskar koncernen
regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka
alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra
orsaker är ändamålsenligt att försäkra.
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets
ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens
slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt
styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet
inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Hantering av finansiella risker och
likviditetsrisker
Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik 7.1.2013. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och
dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen
med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk
en internbank som svarar för säkerställandet och
centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga
finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt
moder- och dotterbolagens verkställande direktörer
ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott.
Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisken
är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.
Bolagets aktier
Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.
Bolagets organisation, ledning och revisorer
Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd, valda av bolagsstämman i april 2013,
fungerade Juha Häkkinen (ordf.), Viveca Bäck (1:e
viceordf.), Jarmo Wahlström (2:e viceordf., avliden
19.11.2013), Laura Ala-Kokko (t.o.m. 29.5.2013),
Erik Cederholm, Niilo Hamari, Dick Jungerstam,
10
Förvaltningsrådet:
Bakre raden från vänster: Dick Jungerstam, Jarno Perälä, Åke Blundin, Mauri Ollila, Erik Cederholm,
Juha Häkkinen, Viveca Bäck
Främre raden från vänster: Peter Finne, Raija Koivisto, Marianne Munkki
Marjatta Kiviranta, Raija Koivisto, Marianne Munkki,
Ari Mäkelä, Mauri Ollila och Salla Rundgren samt
Ivanka Capova fr.o.m. 27.11.2013. I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens
representanter fyra förtroendepersoner.
Förvaltningsrådet valde Viveca Bäck, Niilo
Hamari, Jarmo Wahlström och Juha Häkkinen till
medlemmar i granskningsutskottet. Juha Häkkinen
fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är
att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa
Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande
verksamhet sköts. Därtill framlägger utskottet varje
år ett förslag till förvaltningsrådet om utnämning av
styrelse och fastställande av arvoden för styrelsens
medlemmar.
Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s
styrelse, valda av förvaltningsrådet 14.3.2013,
fungerade Kaj Skåtar (ordf.), Miapetra KumpulaNatri (viceordf.), Mauri Holma, Markku Mäntymaa
och Teija Laitinen. Styrelsen sammanträdde 17
gånger under räkenskapsåret.
Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordf.), Laura Ala-Kokko,
Heimo Hokkanen, Arja Rosing och Ossi Suortti.
Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna
(ordf.), Frans Liski och Kyösti Salo.
Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst
& Young Oy och som huvudansvarig revisor CGR
Kristian Berg.
11
Samhällsansvar och personal
ningen är att öka och bevara kundernas, personal­ens,
myndigheternas och ägarnas förtroende. Lönsamheten inom koncernen baserar sig på förmånlig
energi och på en operativt sett utmärkt verksamhet.
Samhällsansvar
Inom koncernen Vasa Elektriska betyder samhällsansvar att varje koncernbolag tar sitt ansvar gent­
emot intressegrupperna, både ekonomiskt och
socialt. De gemensamma värdena enligt koncernens
strategi, dvs. öppenhet, kunnande och förtroende,
styr samhällsansvarsarbetet. Till ansvaret hör att
ombesörja alla kunders energibehov genom att
satsa på leveranssäkerhet och ett förmånligt ener­
gipris samt genom att producera ett ekonomiskt
mervärde för ägarna och främja välmåendet inom
verksamhetsområdet.
Koncernen känner ansvar för miljön och utvecklar verksamheten i en ännu miljövänligare
riktning. Koncernen deltar i utvecklingen och framtagningen av miljömässigt hållbarare energiproduktionsalternativ.
Principen inom koncernen är att iaktta god bolagsstyrning och eftersträva en öppen växelverkan
och transparens i verksamheten. Huvudmålsätt-
Personal
Personalens arbetshälsa och motivation uppmärksammas och främjas. Koncernens personal har
förbundit sig att följa arbetarskyddslagstiftningen
och koncernen förutsätter detta även av sina underleverantörer.
Bolaget strävar efter att rationalisera och effektivisera arbetet samt att göra arbetet meningsfullare genom att erbjuda påverkningsmöjligheter,
flexibilitet och utbildning. Syftet är att utveckla en
balanserad arbetsgemenskap genom att låta personalen delta i beslutsfattandet och genom att ingå
lokala avtal.
I slutet av år 2013 utförde bolaget en enkät om
arbetsgemenskapen. Resultatet av undersökningen
12
analyseras i början av 2014 och därefter vidtas de
åtgärder som anses behövliga för att förbättra trivseln på arbetsplatsen.
I slutet av året var antalet anställda på koncernnivå 183, medan det genomsnittliga antalet var
187. Personalens medelålder sjönk med 14 månader
och var 43 år 7 månader (44 år 9 mån.) i slutet av
året.
Personal 31.12.2013
Personalen 2013 i genomsnitt
Medelålder
Utbildning i genomsnitt/person/år
Sjukdagar i genomsnitt/person/år
Övertid i genomsnitt/person/år
Vasa Elektriska Ab
91 (91)
90 (85)
43 år 11 mån.
1,9 dagar
5,7 dagar
15 h
13
Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab
Totalt
29 (31)
63 (65)
183 (187)
32 (29)
65 (66)
187 (179)
43 år 43 år 11mån. 43 år 7 mån.
1 dag
5 dagar
2,8 dagar
3,4 dagar
11,5 dagar
7,5 dagar
38 h
85 h
42 h
Koncerntjänster
Positiv feedback från kunderna
En av Finsk Energiindustri rf beställd branschgemensam kundbelåtenhetsenkät som genomfördes i
slutet av år 2013 visade att kundbelåtenheten inom
koncernen Vasa Elektriskas alla affärsverksamheter
är på en god eller utmärkt nivå. Vasa Elektriska
deltog i fyra av undersökningens klasser: elförsäljning, elöverföring, fjärrvärme och helhetsleverans.
Kunderna gav elförsäljningen och elöverföringen
det allmänna vitsordet utmärkt, fjärrvärmen fick
vitsordet synnerligen bra och i klassen helhetsleveranser gav kunderna vitsordet bra. Särskilt nöjda
var kunderna bl.a. med personalens servicevilja, hur
överenskomna ärenden sköts, den tillförlitliga informationen och bolagets image. Kunderna ansåg att
fjärrvärmeaffärsverksamheten, som nu deltog för
första gången, är betydligt bättre än genomsnittet
i branschen vad beträffar konkurrenskraftiga priser,
pris- kvalitetsförhållande samt flexibel profil. Enligt
kunderna är rapportering av energiförbrukning det
viktigaste utvecklingsprojektet.
Upphörandet av den nationella
direktdebiteringen ökar användandet av
elektroniska tjänster
Slopandet av den nationella direktdebiteringen
i januari 2014 innebar en extra brådskande höst
för faktureringen. Över 20 000 direktdebiteringar
måste ändras till direktbetalningar och e-fakturor.
Faktureringen måste även upphäva möjligheten för
företagskunder att använda direktdebitering som
betalningssätt. Efter omvandlingen får 10 procent
av koncernens personkunder sina fakturor som
direktbetalning och 24 procent som e-fakturor. Av
företagskunderna har 43 procent redan övergått till
att ta emot nätfakturor. Av koncernens inköpsfakturor mottas över 70 procent i elektroniskt format.
Kunddatasystemet anpassas till
fjärravläsningens krav
I augusti 2011 inleddes det omfattande arbetet
med byggandet av IT-system för framtida kundgränssnitt. I början av 2013 undertecknade bolaget
tillsammans med tre andra energibolag ett avtal om
uppdatering av kunddatasystemet med systemleverantören Empower Oy. År 2013 hade bolaget ett
tätt samarbete med de andra energibolagen och
projektet framskred enligt planerna. Vad gäller hanteringen av fakturering och fordringar har bolaget
som målsättning att under första delen av 2015 ta i
bruk nya uppdaterade system som är anpassade till
fjärravläsningens behov.
Avgiftsfri meddelandetjänst vid störningar
Vasa Elnät Ab erbjuder sina kunder en ny meddelandetjänst vid störningar. Kunden kan vid behov
beställa ett avgiftsfritt textmeddelande om elavbrott
till sin mobil. Tjänsten kan omfatta flere olika elförbrukningsplatser, såsom hemmet, sommarstugan
eller företaget. Ett meddelande om det planerade avbrottet sänds senast tre dagar på förhand. Vid oväntade avbrott sänds ett meddelande så fort avbrottet
har upptäckts och ett kvitteringsmeddelande när
felet har reparerats och elen återställts. Vid avbrott
natte­tid (kl. 23−07) sänds inga meddelanden, inte
heller vid avbrott som varar under fem minuter.
Hiirikosken Energia Oy fusionerades med
koncernen Vasa Elektriska
I början av 2013 övergick äganderätten av Hiiri­
kosken Energia Oy:s hela aktiestock till Vasa
­Elektriska Ab. Den 31 maj 2013 fusionerades Hiiri­
kosken Energia med moderbolaget Vasa Elektriska
Ab och samtidigt överfördes nätverksamheten som
affärsverksamhetsöverföring till dotterbolaget Vasa
Elnät Ab. Från och med 1.6 övergick Hiirikosken
Energias sex arbetstagare i koncernen Vasa Elektriskas tjänst som gamla arbetstagare. En arbets­
tagare flyttade till moderbolaget, två till Vasa Elnät
och tre till RAVERA.
Frivillig pensionslösning
I november 2012 beslöt koncernens styrelse att
erbjuda ett frivilligt pensionspaket åt 24 personer.
Tio personer inom moderbolaget Vasa Elektriska,
fyra personer inom Vasa Elnät och sex personer
inom RAVERA tog emot det frivilliga pensionsarrangemanget som trädde i kraft 1.6.2013.
Arja Rosing
ekonomidirektör
Elhandel
Under året utdelades fyra nummer av kundtidningen Nette till alla kunder. År 2013 påbörjades
arbetet med att förnya bolagets webbplats och grafiska profil. Ett leveransavtal ingicks med nuvarande
systemleverantör om att etappvis förnya kundbetjäningssystemet.
Elpriset på börsen steg måttligt jämfört med
året innan
År 2013 sjönk elförbrukningen i Finland med 1,5
procent. Elförbrukningen inom industrin ökade med
en procent, medan den övriga förbrukningen på
grund av det onormalt varma vädret minskade med
3,5 procent. Den låga prisnivån på utsläppsrätter
och den svaga efterfrågan på el till följd av den
ekonomiska situationen fick elpriset på börsen att
sjunka.
Elektricitetens medelpris på börsen inom Finlands prisområde steg med 12 procent från år 2012
och utgjorde 41,16 euro/megawattimme. Det
månatliga medelpriset på börselen inom Finlands
prisområde var som dyrast 47,76 €/MWh i september och som billigast 35,65 €/MWh i december.
På årsnivå var Finlands områdespris 3,06 €/MWh
dyrare än systempriset.
Ytterligare vattenkraft köptes från Sverige
År 2013 utgjorde elanskaffningen 1 806 gigawatttimmar. Mängden låg på samma nivå som föregående år, trots att produktionsandelarna ökade
märkbart under året.
Hiirikosken Energia fusionerades med Vasa
Elektriska i slutet av maj, varvid kunderna och pro-
Antalet kunder minskade till följd av det
hårda konkurrensläget
Vid årets slut såldes el till 105 181 elförbrukningsplatser. Den totala elförsäljningen var på samma
nivå som året innan. I december var vädret synnerligen varmt, vilket innebar att försäljningsvolymen
sjönk med 25 procent jämfört med i december
2012.
16
Centrala nyckeltal för affärsverksamheten
duktionsandelarna överfördes till Vasa Elektriska.
Även vattenkraftverket i Hiirikoski övergick till Vasa
Elektriska i samband med fusioneringen. Den utvidgade anläggningen körde igång i augusti, nu med
en fördubblad effekt på 800 kWh.
På sommaren deltog Vasa Elektriska via EPV
Energi i köpet av vattenkraft från Sverige. Kraftverken finns invid Indalsälven i mellersta Sverige.
Vasa Elektriskas effektandel är 21 MW och under
ett normalt vattenår erhåller bolaget på grund av
sitt delägarskap 114 GWh el från kraftverken.
Vasa Elektriskas och Westenergys gemensamma
avfallsförbränningsanläggning fungerade utmärkt
under sitt första verksamhetsår.
Installations- och automationsarbetena i Olkiluotos tredje enhet (OL3) fortsatte att framskrida
långsamt. Det finns inga exakta uppgifter om när
projektet färdigställs.
Omsättning 1000 €
Förändring av omsättning, %
Försäljningsvolym (GWh)
Rörelsevinst 1000 €
Antal anställda i genomsnitt
2013
2012
85 936 87 531
-2
3
1 806 1 804
13 172 13 042
16
11
Resultatet närapå detsamma som föregående
år, trots att omständigheterna var olika
År 2013 var elhandelns omsättning 85,9 milj. euro
och rörelsevinsten 13,2 milj. euro. Resultatet var
på samma nivå som året innan och överskred det
budgeterade resultatet.
Riskhanteringen baserar sig på en av styrelsen
godkänd riskpolitik och på en regelbunden rapportering till styrelsen.
Olli Arola
direktör för elhandelsenheten
Vasa Elektriska Ab:s
kraftverksandelar 31.12.2013
Vasa Elektriska Ab
Rajakiiri Oy
Tornion Voima Oy
60,2 %
100 %
42,6 %
EPV Energi Ab
58,5 %
100 %
Voimapiha Oy
EPV Regionalnät Ab
7,1 %
6,6 %
Industrins Kraft Abp
33,3 %
50 %
Rapid Power Oy
Pohjolan Voima Oy
50 %
PVO-Huippuvoima Oy
100 %
50 %
17
Vaskiluodon Voima Oy
Fjärrvärme
År 2013 var medelpriset på fjärrvärme
59,8 euro/megawattimme (inkl. moms) mot
56,5 €/MWh föregående år. I början av verksamhetsåret höjdes både fjärrvärmens grund- och
energiavgift en aning.
Centrala nyckeltal för affärsverksamheten
Omsättning 1000 €
Förändring av omsättning, %
Försäljningsvolym (GWh)
Rörelsevinst 1000 €
Antal anställda i genomsnitt
2013
2012
30 791 31 846
-3,3
10,2
633
691
7 738 3 903
35
35
Nästan hälften av årets
fjärrvärmeanskaffning utgjordes av
utsläppsfria (CO2-fria) bränslen
Försäljningen av fjärrvärme minskade till
följd av det varma vädret i slutet av året
År 2013 var vädret överlag ytterst varmt. I synnerhet det exceptionellt varma vädret i slutet av
året ledde till att försäljningen av fjärrvärme min­
skade med ungefär 6 procent jämfört med det
budgeterade och till och med 9 procent jämfört
med föregående år.
År 2013 uppgick den totala försäljningen till
633 gigawattimmar (GWh), varav 309 GWh såldes
till bostadshus, 300 GWh till industrin och offentliga byggnader samt 24 GWh till Smedsby Värmeservice Ab i Korsholm.
Under verksamhetsåret uppgick fjärrvärmeanskaffningen till totalt 694 GWh. Med samproduktion
producerades 406 GWh fjärrvärme med kol och
biobränslen i Vasklot 2 och vid Westenergys avfallsförbränningsanläggning 275 GWh med samhällsavfall som inte duger till återvinning. Samproduktionen motsvarade totalt över 98 procent av
den totala anskaffningen. Den egna reserv- och
topproduktionen (olja) var ytterst liten och utgjorde
sammanlagt cirka 12 GWh eller under 2 procent av
anskaffningen. Därtill erhölls omkring 1 GWh, dvs.
närapå 0,2 procent av fjärrvärmens årsanskaffning,
från förbränningen av deponigas. Totalmängden utsläppsfria bränslen (CO2-fria) utgjorde sammanlagt
47 procent av fjärrvärmeanskaffningen.
Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes på förmiddagen 17.1.2013, då den totala
effekten som matades i fjärrvärmenätet var 226
megawatt.
18
Under verksamhetsåret uppgick nätverks- och
mätningsförlusterna till 61,2 GWh, dvs. 8,8 procent
av den energi som matades i nätet.
Antalet kunder ökade till över tre tusen
Till fjärrvärmen anslöt sig under året 109 nya
kunder, varav 79 var egnahemshus. Antalet anslutningskunder fortsatte att öka jämfört med åren
innan. Det totala antalet fjärrvärmekunder var
3 050 vid årets slut.
Totalt utbyggdes nätet med 6 773 meter och
187 meter av det gamla nätet demonterades. Under
året förnyades även 89 meter skadade ledningar i
nätet och 8 lokala läckor reparerades. Fjärrvärme­
nätets totala längd var 228 kilometer vid årets slut.
Ossi Suortti
direktör för fjärrvärmeenheten
19
Vasa Elnät Ab
Centrala nyckeltal för affärsverksamheten
rades med bolaget i slutet av maj och samtidigt
överfördes nätaffärsverksamheten vidare till Vasa
Elnät Ab. Till följd av sammanslagningen ökade
antalet elöverföringskunder med 3 100 st., antalet
elanslutningar med 2 700 st., den överförda energimängden med 46 gigawattimmar (GWh) och nätets
längd med 530 kilometer. Hiirikosken Energias arbetstagare fortsätter som gamla arbetstagare inom
koncernen Vasa Elektriska.
Elförbrukningen sjönk på grund av det milda
vädret i slutet av året samt den avtagande förbrukningen inom industrin. Den totala elförbrukningen
inom bolagets verksamhetsområde utgjorde totalt 990 GWh (1 020 GWh), vilket är tre procent
mindre än året innan. På årsnivå utgör minskningen
fem procent, Lillkyro inte medräknat. Under året
byggdes 355 st. nya anslutningar till elnätet och
i slutet av året uppgick antalet kunder till totalt 67 851 st.
Leveranssäkerheten i elnätet var tillfredsställande trots stormarna Eino och Seija i slutet av året.
Den energivägda genomsnittliga avbrottstiden
för kunderna uppgick till 65 minuter, medan det
fem års glidande medelvärdet är 52 minuter. De
2013 2012
Omsättning 1 000 €
28 507 27 494
Förändring av omsättning, %
3,7
11,2
Försäljningsvolym (GWh)
953
979
Rörelsevinst 1 000 €
6 554 7 433
Avkastning på investerat kapital, %
10
12
Antal anställda i genomsnitt
32
29
Vasa Elnät ansvarar för överföring och distribution
av elektricitet samt därtill hörande tjänster till invånare och företag i Vasa, Korsholm, Laihela, Malax,
Korsnäs, Vörå och norra delen av Närpes. Bolaget
ägs till hundra procent av Vasa Elektriska Ab och är
ett differentierat dotterbolag som bedriver elnäts­
affärsverksamhet.
Antalet kunder ökade och nätområdet växte
på grund av kommunsammanslagningen
Hiirikosken Energia Oy, som i början av verksamhetsåret övergick i Vasa Elektriskas ägo, fusione-
20
bakomliggande orsakerna till den höga leveranssäkerheten är beredskapen för reparationer av skador
förorsakade av stormar samt en i genomsnitt högre
kablingsgrad, i mellanspänningsnätet 24 procent
och i lågspänningsnätet 60 procent. Informationen
om störningar utvecklades bl.a. genom utskick av
störningsmeddelanden via SMS.
företagsvisa utvecklings- och beredskapsplaner
för nätet, gränsvärden för längden på avbrott, nya
bestämmelser gällande differentiering av nätaffärs­
verksamhet, tillvägagångssätt för definiering av
stamnätets omfattning samt ändringar i definieringen av elnätstillstånd.
Ansvar för utveckling av elnätet
Tack vare den goda kostnadsutvecklingen förblev
överföringspriserna oförändrade under verksamhetsåret. Året var det andra i den tredje övervakningsperioden (2012-2015) av övervakningen av en
skälig prissättning av elnätsverksamheten.
För att förbättra energieffektiviteten minskades
nätförlusterna med riktade nätinvesteringar och
genom kundrådgivning angående energieffektivitet.
Bolaget har anslutit sig till ett frivilligt Energieffektivitetsavtal inom branschen.
Elstationen i Petalax sanerades tidigare än planerat
eftersom inlösningstillståndet för kraftlinjen Gerby−
Alskat blev fördröjt. Den förnyade elstationen togs
i bruk i slutet av året. Tack vare saneringen förbättrades elstationens säkerhet och elöverföringens
tillförlitlighet i Petalax.
För andra saneringsinvesteringar i distributionsnätet utnyttjades uppgifter från konditionsgranskningar och avbrottsstatistik. Utvidgningsinvesteringarna i nätet omfattade i huvudsak byggandet av nya
kundanslutningar och nya planeområden. Totalt 8,9
(9,2) miljoner euro användes för nätinvesteringar.
Alla kunder har haft fjärravlästa elmätare i fyra
år. I fjol utvecklades timmätningsuppgifternas tillförlitlighet och kvalitet genom automatisering.
I början av september trädde en ny elmarknadslag i kraft. Den nya lagen medförde bl.a.
21
Kostnads- och energieffektivitet
Juha Rintamäki
verkställande direktör
Oy RAVERA Ab
Oy RAVERA Ab har specialiserat sig på byggnad och
underhåll av elnät samt på väg- och gatubelysning.
RAVERA är dotterbolag till Vasa Elektriska Ab.
År 2013 sjönk omsättningen till 10,0 (12,2) milj.
euro. Genom lyckade anpassningar av kostnaderna
kunde bolagets rörelsevinst hållas på samma nivå
som 2012 då den utgjorde 0,36 (0,36) milj. euro.
Omsättningen för koncernens interna nätbyggnad ökade en aning i och med att bolaget
lyckades vinna total- dvs. KVR-entreprenader
utanför sina avtalsområden. Omsättningen för koncernens externa nätbyggnad sjönk avsevärt till följd
av minskade beställningsvolymer inom två avtalsområden. RAVERA ingick sitt första betydande avtal
med Anvia gällande teleentreprenad för byggandet
av ett fibernät i Orrnäs.
Hiirikosken Energia fusionerades med koncernen
fr.o.m. den 31 maj. I samband med fusionen övergick fyra montörer som s.k. gamla arbetstagare i
RAVERAs tjänst. Bolaget övertog även utrustning i
anslutning till nätbyggnad. I anslutning till fusionen erbjöds ett pensionspaket till sex personer
som en del av koncernens pensionspaket.
RAVERAs styrelse valde vid sitt möte 29.4.2013
Aimo Latvala till ny verkställande direktör i stället
för Mika Kuusisto som gått vidare till nya utmaningar utanför bolaget. Aimo Latvala tillträdde
tjänsten 1.6.2013.
Verksamheten i anslutning till planeringen
av elnätet ökade betydligt i och med att allt fler
nätkunder övergick till KVR-byggande. I slutet
av året genomfördes en organisationsförändring
på kontoret i Vasa. Omorganiseringen innebär att
nuvarande tillvägagångssätt och kundbehov kan
tillgodoses på ett bättre sätt.
och bygga ut kabelnätet och därmed förbättra
tillförlitligheten i eldistributionen. På grund av den
stora mängden KVR-arbeten måste tidpunkten för
byggandet flyttas till hösten. Stormarna som belastade elnätet krävde insatser under flera veckor på
senhösten.
Belysningsverksamheten
Omsättningen och resultatet för belysningsverksamheten blev betydligt sämre än målsättningen
eftersom bolaget förlorade underhållsavtalet med
Vasa stad. I samband med omorganiseringen i slutet
av året sammanslogs belysningsverksamheten till en
del av organisationen för projekt och små arbeten.
Utveckling av verksamheten
Under året utvecklades underleverantörsnätet för
terrängplaneringen, som i sin tur förbättrar RAVERAs förmåga att genomföra KVR-entreprenader.
Utvecklingen av ett rapporteringssystem för arbetshandledning för att effektivisera projektuppföljningen och prognostiseringen av intäktsföringen av
projekt fortsatte.
Utnyttjandet av nya IT-baserade lösningar i projektledningen inom teleentreprenad resulterade i en
förbättrad projektledning och ökad kundbelåtenhet.
Utvecklingen av arbetarskyddet fortsatte.
Bolaget genomförde även kampanjer i anslutning
till arbetarskydd med betoning på användning av
personlig skyddsutrustning. Företagets interna
auditeringar av arbetsplatsen utfördes regelbundet.
Väsentliga händelser efter
räkenskapsperioden
Efter en offerttävling på hösten valdes Oy RAVERA
Ab i en offentlig upphandling gällande Vasa
Elnäts s.k. norra område (Korsholm och Vörå) till
entrepre­nör för de tre kommande åren (2014–2016).
Nätbyggnadsverksamheten
Nätbyggnadens totala omsättning sjönk med
13,5 procent jämfört med föregående år. Resultatnivån blev en aning lägre än väntat. Prioriteringarna
inom nätbyggnadsverksamheten var att planera
Aimo Latvala
verkställande direktör
22
Centrala nyckeltal för affärsverksamheten
Omsättning 1000 €
Förändring av omsättning, %
Rörelsevinst 1000 €
Avkastning på investerad kapital, %
Antal anställda i genomsnitt
23
2013
2012
9 967 12 181
-18,2
-2,5
362
362
22
23
64
65
SK
SK
A
STRATEGI
R
RE
TO
AK
SF
GI
PRISSÄ
TTNIN
G
DS
A
N
T
S
I
N
KO
K
T
Ö
PSSTR
TIVITE
UKTUR
EFFEK
R
I
S
KHAN
MHET
TERIN
G
LÖNSA
E
L
E
T
K
X
T
RONIS
TILLVÄ
KA TJÄ
NSTER
G
ÅN
ST
RA
TE
G
AM
FR
PR
IO
RI
TE
A
Förmånlig och
pålitlig energi för
150.000 kunder.
RI
NG
A
R
I TI
KR
FRAMTIDSVISION
Vasa Elektriska är en prismässigt förmånlig och pålitlig
energikoncern som skapar välfärd inom sitt område genom att
säkerställa energitillförseln och tillhandahålla ett fungerande
el- och fjärrvärmenät.
VÄRDEN
Transparens, yrkeskunnande och förtroende
Koncernen Vasa Elektriskas strategi i korthet
Koncernen Vasa Elektriskas strategi baserar sig på kostnadseffektivitet, lönsamhet och tillväxt inom
koncernens kärnverksamheter, dvs.
affärsverksamhet inom elhandel,
elöver föring och fjärrvärme. Kärnaffärsverksamheterna stöds av effektiva koncerntjänster och affärsverksamhet inom nätentreprenad.
Målsättningen för alla funktioner
är att skapa kundmervärde genom
operativ spetskompetens. Bakom
koncernens framgång ligger en
fungerande arbetsgemenskap, rätt
dimensionerade resurser, samarbete
med intressegrupperna samt ett begränsat urval tjänster och produkter
samt okomplicerade processer.
I enlighet med strategin sker elenergianskaffningen huvudsakligen
via EPV Energi Ab. Fjärrvärme produceras i form av samproduktion av el
och värme i Vaskiluodon Voima Oy:s
och Westenergy Ab:s produktionsanläggningar. Tyngdpunkterna i energianskaffningen är en tillförlitlig och
effektiv användning av nuvarande
produktionskapacitet och satsning
på samproduktion av el och värme
samt koldioxidfri produktion, såsom
vatten-, vind- och kärnkraft. Investeringar kan även göras i vatten- och
vindkraft i området som omfattas av
det nordiska stamnätet. I strategin
ingår också ägande i 110 kV:s regionnätet i Österbotten via ett intresseföretag.
Koncernen Vasa Elektriska har
som mål att upprätthålla och utveckla ett pålitligt och fungerande
24
el- och fjärrvärmenät för näringslivet och invånarna inom sitt verksamhetsområde. Målsättningen beträffande fjärrvärmen är att bevara
fjärrvärmens ställning som den mest
uppskattade uppvärmningsformen
i Vasa och uppnå en situation där
utsläppsfri fjärrvärmeproduktion är
större än i andra stora städer.
Operativ spetskompetens är den
strategiska princip som styr verksamheten. Med detta avses rätlinjiga, effektiva verksamhetsprocesser som
för kunderna innebär smidiga kontakter och förmånlig energi.
ut
l
s
k
Bo
25
Bokslut
Koncernen Vasa Elektriska
1.1- 31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
RESULTATRÄKNING
OMSÄTTNING
"Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
Övriga rörelseintäkter
Andel av intressebolagens resultat
Material och tjänster
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
RÖRELSEVINST
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
1.1- 31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
149 282
-133
743
2 535
149 757
-619
650
892
116 383
118 972
2 527
2 281
-97 883
-8 892
-9 983
-6 600
29 069
-103 599
-8 222
-8 368
-5 862
24 628
-86 438
-5 112
-2 681
-4 822
19 857
-94 114
-4 738
-1 727
-4 578
16 095
-816
-621
1 513
19 236
17 608
Finansiella intäkter och kostnader
Andel av intressebolagens resultat
VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
28 254
-790
6 237
30 075
Extraordinära poster
VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
28 254
30 075
2 500
21 736
2 490
20 098
Bokslutsdispositioner
Inkomstskatt
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
-3 802
24 452
-5 709
24 366
-3 128
-4 441
14 167
-4 198
-3 354
12 546
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
26
Bokslut
Koncernen Vasa Elektriska
BALANSRÄKNING
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Koncerngoodwill
Materiella tillgångar
Placeringar
BESTÅENDE AKTIVA
726
1 441
122 398
153 825
278 389
558
737
107 397
120 572
229 263
1 337
214
52 153
142 968
196 458
41 362
110 997
152 573
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Långfristiga fordringar
Latenta skattefordringar
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
RÖRLIGA AKTIVA
AKTIVA
3 836
527
1 008
29 846
960
36 178
314 567
4 546
54
1 101
33 924
1 694
41 319
270 582
3 403
487
4 231
1
23 710
957
28 557
225 015
27 766
1 682
33 679
186 252
1 589
119 996
24 452
146 037
1 589
106 635
24 366
132 591
1 589
59 604
14 167
75 361
1 589
58 064
12 546
72 199
15 620
12 451
52 529
45 367
19 254
16 884
134 034
225 015
27 677
38 789
12 865
22 271
101 602
186 252
AKTIVA
PASSIVA
EGET KAPITAL
Aktiekapital
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens vinst
EGET KAPITAL
Ackumulerade bokslutsdispositioner
FRÄMMANDE KAPITAL
Latenta skatteskulder
Långfristigt räntebelagt främmande kapital
Långfristigt räntefritt främmande kapital
Kortfristigt räntebelagt främmande kapital
Kortfristigt räntefritt främmande kapital
FRÄMMANDE KAPITAL
PASSIVA
12 383
52 529
67 328
11 445
24 845
168 530
314 567
27
13 515
27 677
57 495
8 679
30 624
137 991
270 582
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Bokslut
Koncernen Vasa Elektriska
FINANSIERINGSANALYS
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
24 452
24 366
14 167
12 546
2 681
1 727
-1 513
3 354
1 708
17 822
Affärsverksamhetens kassaflöde
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
Korrektivposter:
Avskrivningar och nedskrivningar
Försäljningsvinster (-) och -förluster (+) från bestående aktiva
Andel av intressebolagens resultat
Finansiella intäkter och kostnader
Inkomstskatt
Övriga korrigeringar
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital
9 983
-38
-2 535
816
3 802
8 368
-68
-7 128
790
5 709
36 479
32 036
621
4 441
628
22 537
Förändring av rörelsekapital:
Omsättningstillgångar, ökning (-) eller minskning (+)
Kortfristiga räntefria affärsfordringar, ökning (-) eller minskning (+)
Kortfristiga räntefria skulder, ökning (+) eller minskning (-)
Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter
776
4 774
-7 172
34 858
-20
-5 605
7 708
34 119
828
5 015
-6 401
21 979
-650
-4 568
7 327
19 932
Betalda räntor från rörelseverksamheten
Erhållna dividender från affärsverksamheten
Erhållna ränteintäkter från affärsverksamheten
Övriga finansieringsrater från affärsverksamheten
Betalda direkta skatter
Kassaflöde före extraordinära poster
Affärsverksamhetens kassaflöde
-1 349
446
121
-91
-4 694
29 291
29 291
-905
20
98
-1 350
645
110
-91
-4 114
17 179
17 179
-927
2 220
220
-4 858
28 474
28 474
-3 736
17 708
17 708
Investeringarnas kassaflöde
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar
Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar
Köpta aktier i dotterbolag
Köpta aktier i ägarintresseföretag
Investeringar i andra placeringar
Beviljade lån
Återbetalning av lånefordringar
Investeringarnas kassaflöde
-18 535
39
-4 462
-5 690
-17 518
-15 792
111
-46 166
-26 812
12 445
-9 966
8 679
-6 058
1 929
34 312
-11 572
-11 006
1 505
21 500
-19 797
-11 669
16 141
-10 702
-429
-10 161
1
-5 182
-5 690
-17 477
-67
67
-38 508
-7 147
-10 702
-429
5 462
-12 816
Finansieringens kassaflöde
Upptagna kortfristiga lån
Amortering av kortfristiga lån
Förändring av koncernkontofordringar /-skulder
Anslutningsavgifter, ökning
Upptagna långfristiga lån
Amortering av långfristiga lån
Betalda dividender
Erhållna och betalda koncernbidrag
Finansieringens kassaflöde
12 679
-12 218
4 185
342
21 500
-19 797
-11 669
-5 839
12 445
-9 930
3 624
626
33 612
-11 572
-11 006
2 490
20 288
-734
-4 177
-1 041
-85
Likvida medel i början av räkenskapsperioden
Likvida medel som erhållits via fusion
1 694
5 871
1 682
315
1 767
Likvida medel i slutet av räkenskapsperioden
960
1 694
957
1 682
Förändring av likvida medel
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
28
-4 976
Noter till bokslutet
Koncernen Vasa Elektriska hör till koncernen Vasa stad.
Avskrifter av Vasa stads koncernbokslut fås från Vasa stad, Vasaesplanaden 10, 65100 VASA.
Koncernbokslutets omfattning och
beräkningsprinciper
I koncernbokslutet har som dotterbolag upptagits alla de bolag, vari moderbolaget direkt eller
indirekt äger mer än 50 % av det röstetal som
aktierna berättigar till.
Det interna aktieinnehavet har eliminerats i
enlighet med förvärvsmetoden.
Elimineringen av koncernens eget kapital har
genomförts i den uppifrån nedåtgående ordning
som balansschemat förutsätter.
Ägarintresseföretagen EPV Energi Ab och
Smedsby Värmeservice Ab har tagits med i
koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden.
Vid fastställandet av avskrivningstiden för
koncerngoodwill har den långvariga karaktären
hos investeringarna i energiproduktions- och
överföringsverksamhet beaktats.
Koncerninterna affärstransaktioner, vinstutdelning samt interna fordringar och skulder har
eliminerats.
Den latenta skatteskulden för de tillfälliga
skillnaderna mellan beskattning och bokslut har
beräknats genom att tillämpa den skattesats som
vid bokslutet fastställts för de följande åren.
HIIRIKOSKEN ENERGIA OY
I början av året blev Hiirikosken Energia en del
av koncernen Vasa Elektriska i och med att Vasa
Elektriska Ab köpte Hiirikosken Energias hela
aktiestock. Dotterbolaget fusionerades med
moderbolaget 31.5.2013 och samtidigt överfördes nätaffärsverksamheten som affärsverksamhetsöverföring till Vasa Elnät Ab. Fusionsförlusten om 2,2 M€ fördelades mellan kraftverket och distributionsnätet i förhållande till
bokföringsvärdena, varvid hälften av förlusten
togs upp i moderbolagets redovisning och
hälften överfördes till Vasa Elnät Ab. Fusionsförlusten avskrivs inom 4 år och 7 månader, dvs.
under samma tid som koncernaffärsvärdet om
1,3 M€ som uppstod vid köpet av Hiiri­kosken
Energias aktier.
Transaktioner med närstående parter
I sin normala affärsverksamhet tillsammans med
närstående parter agerar Vasa Elektriska Ab på
kommersiella grunder, vilka motsvarar de villkor
som iakttas vid verksamhet med tredje parter.
Ett undantag är intressebolaget EPV Energi Ab,
som behandlas nedan i denna not.
VASA STAD OCH
KONCERNEN VASA STADS BOLAG
Alla affärstransaktioner mellan Vasa Elektriska Ab
och Vasa stad samt bolag som hör till koncernen
Vasa stad sker på marknadsmässiga villkor.
INTRESSEFÖRETAG
Vasa Elektriska Ab äger andelar i EPV Energi
Ab, som i sin tur äger produktionsandelar i olika
produktionsbolag.
Enligt aktieägaravtalen har varje ägare rätt
till el i proportion till sitt aktieägarskap eller på
basis av andra avtal. Varje ägare svarar för en
kostnadsandel som motsvarar dess ägarandel,
oberoende av produktionsmängd. EPV Energi
Ab är inte ett vinstdrivande företag, eftersom
EPV Energi Ab köper el till ett produktionskostnadsbaserat pris som innehåller även räntekostnader och punktskatter. Priset är i allmänhet
lägre än marknadspriset.
Värdering av omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna upptas enligt fifoprincipen baserad på anskaffningsutgiften eller
ett återanskaffningspris som är lägre än detta.
Pensionsansvar
Koncernens pensionsansvar har försäkrats i utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsavgifterna och utgifterna under bokföringsperioden baseras på beräkningar som gjorts inom
pensionsförsäkringsbolagen. Pensionsavgifterna
registreras som en utgift under det år de uppstår.
Derivatavtal
Målet för Vasa Elektriskas riskhantering är att
skydda sig mot de effekter på kassaflödet och
täckningsbidraget som föranleds av osäkerheten
i marknadspriset på el.
Portföljförvaltningen sköts i enlighet med
den riskpolitik som bolagets styrelse godkänt.
Riskpolitiken förverkligas enligt principen för
portföljförvaltning. Försäljningsverksamheten
och produktionsverksamheten har egna portföljer och situationen och riskerna för vardera
portföljen analyseras och rapporteras regelbundet.
Exponeringen för marknadsprisrisker mäts,
begränsas genom skyddsaffärer och rapporteras
systematiskt i enlighet med de principer som
anges i riskhandboken. I portföljförvaltningen
iakttas alltid de riskgränser som styrelsen godkänt.
Medlet för riskhanteringen består huvudsakligen av att minimera riskerna.
På derivatavtal tillämpas huvudsakligen
säkringskalkylering. Vid tillämpningen av säkringskalkylering bokförs derivatinstrumentens
resultatpåverkan på samma gång som det skyddade objektet och det orealiserade resultatet
av posterna som är föremål för säkringskalkyleringen anges i bokslutets noter. Tradingportföljens orealiserade förluster bokförs som en
resultatpåverkande post.
Finansieringstillgångar
Moderbolagets likvida medel på koncernkonton
innehåller dotterbolagens tillgångar. Bolaget har
motsvarande skulder till eller fordringar mot
dotterbolagen.
Övriga ansvar
Behandlingsavgifterna för de CCA-impregnerade stolpar som tas ur bruk kostnadsförs i den
takt som de realiseras.
Särredovisat bokslut för
elaffärsverksamheter
Förutom elhandelns affärsverksamhet omfattar
bolagets bokslut även fjärrvärmeaffärsverksamheten. Elöverföringsverksamheten bolagiserades 1.1.2006.
Fördelningsgrunderna för de
gemensamma utgifterna och
balansposterna
De utgifter och intäkter som hör till en viss
affärsverksamhet är bokförda direkt på ifrågavarande verksamhet. Gemensamma utgifter är
delade på affärsverksamheterna med hjälp av
den interna redovisningen.
Fjärrvärmen har fakturerat elhandelsaffärsverksamheten internt för avskrivningarna för
VL2 således, att 14 % av nettoavskrivningarna
har tillförts fjärrvärmen och 86 % elanskaffningen. Fördelningen har gjorts enligt Elektrowatt-Ekonos beräkning.
Värdering av anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften minskad
med avskrivningar enligt plan.
Avskrivningar enligt plan har beräknats lineärt i enlighet med föremålens ekonomiska
användningstid.
Avskrivningstider enligt plan är:
Immateriella rättigheter och goodwill
Koncerngoodwill
Övriga utgifter med lång verkningstid
Byggnader och konstruktioner
Energiproduktionsanläggningar
Eldistributionsnät
Fjärrvärmenät
Maskiner och inventarier
Övriga materiella förnödenheter
29
5–10
5–20
5
4–35
25
10–20
10 –25
5–20
5–40
år
år
år
år
år
år
år
år
år
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till resultaträkningen
Koncernen Vasa Elektriska
1.1-31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
Not
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
1.1-31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
FÖRDELNING AV OMSÄTTNING
1
OMSÄTTNING ENLIGT SEGMENT
Vasa Elektriska Ab - elhandel
Vasa Elektriska Ab - fjärrvärme
Vasa Elnät Ab
Oy RAVERA Ab
VS Vindkraft Ab
Hiirikosken Energia Oy
Omsättning mellan segmenten
Totalt
85 936
30 791
28 507
9 967
28
2 769
-8 715
149 282
87 531
31 846
27 494
12 181
18
85 936
30 791
87 531
31 846
-9 313
149 757
-344
116 383
-405
118 972
-133
-619
148
39
556
743
152
68
430
650
307
1
2 219
2 527
293
1 988
2 281
-94 654
-643
-95 297
-2 586
-97 883
-101 857
639
-101 218
-2 381
-103 599
-85 100
-828
-85 929
-510
-86 438
-94 441
650
-93 791
-323
-94 114
112
75
187
105
74
179
70
20
90
66
19
85
Personalkostnader
Löner och arvoden
Erhållna ersättningar för löner
Aktiverade löner
Löner och arvoden
-8 767
84
1 106
-7 576
-8 254
44
1 326
-6 884
-4 186
40
65
-4 081
-3 997
20
61
-3 916
Pensionskostnader
-1 698
-1 911
-875
-672
-372
-53
808
382
-332
-63
968
573
-171
-32
48
-156
-164
-30
44
-150
-8 892
-8 222
-5 112
-4 738
-456
-81
-391
-86
-10
-547
-9
-486
-246
-10
-256
-251
-9
-260
2
FÖRÄNDRING AV LAGER AV FÄRDIGA VAROR OCH VAROR
UNDER TILLVERKNING
3
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Hyresintäkter
Försäljningsvinster från anläggningstillgångar, materiella tillgångar
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter
4
5
MATERIAL OCH TJÄNSTER
Inköp under räkenskapsperioden
Ökning eller minskning av lager
Material, förnödenheter och varor
Köpta tjänster
Material och tjänster
ANTAL ANSTÄLLDA I GENOMSNITT UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN
(deltidsanställda proportionerade)
Tjänstemän
Arbetare
Totalt
Övriga fasta lönebikostnader
Personalens övriga frivilliga personförsäkringsavgifter
Aktiverade lönebikostnader
Övriga lönebikostnader
Personalkostnader
Ledningens löner, arvoden och naturaförmånder
Verkställande direktörer
Styrelsernas medlemmar
Styrelsernas medlemmar och verkställande direktör
Förvaltningsrådetets medlemmar
Totalt
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
30
Noter till resultaträkningen
Koncernen Vasa Elektriska
1.1-31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
Not
6
AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR
Immateriella tillgångar
Avskrivning av immateriella rättigheter
Avskrivning av goodwill
Avskrivning av övriga utgifter med lång verkningstid
Totalt
-212
-3
-51
-266
-210
-3
-76
-289
-96
-138
-2
-235
-68
Materiella tillgångar
Avskrivning av byggnader och konstruktioner
Avskrivning av energiproduktionsanläggningar
Avskrivning av eldistributionsnät
Avskrivning av fjärrvärmenät
Avskrivning av övriga materiella tillgångar
Totalt
-302
-1 005
-6 353
-1 046
-362
-9 067
-256
-411
-5 829
-905
-310
-7 711
-243
-1 000
-189
-403
-1 051
-151
-2 445
-910
-128
-1 630
Avskrivningar enligt plan
-9 333
-8 000
-2 681
-1 727
-636
-368
Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar
Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar
Avskrivningar och nedskrivningar
-14
-9 983
-8 368
-2 681
-1 727
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
Frivilliga lönebikostnader
Hyror
Kostnader för verksamhetsutrymmen
Kostnader för fordon
Kostnader för adb-anläggningar och program
Kostnader för övriga maskiner och inventarier
Resekostnader
Representationskostnader
Försäljnings- och marknadsföringskostnader
Kostnader för forskning och utveckling
-482
-918
-409
-502
-1 638
-126
-279
-12
-407
-55
-456
-906
-397
-515
-1 343
-144
-288
-10
-462
-46
-223
-786
-429
-88
-1 142
-41
-100
-11
-388
-47
-221
-770
-427
-106
-931
-51
-103
-9
-442
-25
-55
-21
-1
-76
-51
-14
-8
-73
-33
-14
-37
-8
-8
-54
-1 695
-1
-6 600
-1 221
-1 518
-1
-4 822
Avskrivning på koncerngoodwill och
minskning av koncernreserven
7
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
1.1-31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
Revisionsarvoden, egentlig revision
Revisionsarvoden, övriga sakkunnigtjänster
Revisionsarvoden, skatterådgivning
Revisionsarvoden
Övriga administrativa och affärskostnader
Överlåtelseförlust av anläggningstillgångar, materiella tillgångar
Övriga rörelsekostnader
31
-5 862
-48
-29
-97
-1 440
-4 578
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till resultaträkningen
Koncernen Vasa Elektriska
1.1-31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
Not
8
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Finansiella intäkter
Intäkter från andelar i företag inom samma koncern
2 200
446
20
445
20
Övriga ränte- och finansiella intäkter
Från företag inom samma koncern
Från övriga
Övriga ränte- och finansiella intäkter
121
121
96
96
1
109
110
125
94
219
Finansiella intäkter
567
116
754
2 439
-7
Till företag inom samma koncern
Till övriga
Finansiella kostnader
Finansiella intäkter och kostnader
-5
-1 375
-1 382
-906
-906
-20
-1 350
-1 375
-25
-901
-926
-816
-790
-621
1 513
2 500
2 500
2 500
-10
2 490
-4 440
-3 354
-4 441
-3 354
EXTRAORDINÄRA POSTER
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Extraordinära poster
10
200
Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva
Från övriga
Finansiella kostnader
Nedskrivning bland rörliga aktiva finansiella papper
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
9
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
1.1-31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
DIREKTA SKATTER
Inkomstskatt från den egentliga verksamheten
Skatter från tidigare räkenskapsperioder
Förändring av latenta skatteskulder och fordringar
Inkomstskatt från den egentliga verksamheten
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
-5 169
1 368
-3 802
32
-4 133
-1
-1 575
-5 709
(1000 €)
Noter till balansräkningen: KONCERNEN VASA ELEKTRISKA
Not
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella
tillgångar
3 658
385
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013
Anskaffningsutgift 1.1
Ökningar
Minskningar
Anskaffningsutgift 31.12
Totalt
5 146
429
-449
5 126
-458
449
-3
-909
3
-51
-11
-957
-4 589
469
-266
-14
-4 400
Bokföringsvärde 31.12.2013
612
4
111
726
Bokföringsvärde 31.12.2012
436
7
115
558
Koncerngoodwill
6 267
1 341
7 607
Totalt
6 267
1 341
7 607
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
Avskrivningar under räkenskapsperioden
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-5 530
-636
-6 167
-5 530
-636
-6 167
Bokföringsvärde 31.12.2013
1 441
1 441
Bokföringsvärde 31.12.2012
737
737
3 423
16 005
-11 101
8 328
183 273
35 002
-11 246
207 029
97 546
10 778
35 724
2 578
8 854
30 262
768
-97
30 932
108 324
38 302
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar
Avskrivningar under räkenskapsperioden
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-3 277
6
-302
-3 573
-10 298
102
-1 005
-11 201
-34 138
138
-6 353
-40 353
-21 242
-1 046
-22 288
-6 921
66
-362
-7 216
Bokföringsvärde 31.12.2013
1 951
5 280
19 732
67 971
16 014
3 122
8 328
122 398
Bokföringsvärde 31.12.2012
1 838
3 068
19 964
63 407
14 482
1 214
3 423
107 397
MATERIELLA TILLGÅNGAR 2013
Anskaffningsutgift 1.1
Ökningar
Minskningar
Anskaffningsutgift 31.12
Uppskrivningar som ingår
i anskaffningsutgiften
Uppskrivningar 1.1
Uppskrivningar 31.12
Byggnader och
konstruktioner
Fjärrvärmenät
8 135
2 249
-46
10 338
Eldistributionsnät
Energiproduktions­
anläggningar
KONCERNGOODWILL 2013
Anskaffningsutgift 1.1
Ökningar
Anskaffningsutgift 31.12
Totalt
-3 222
16
-212
-14
-3 431
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
1 068
Mark- och
vattenområden
13.
Övriga utgifter med
lång verkningstid
1 024
44
-449
15
4 043
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar
Avskrivningar under räkenskapsperioden
Nedskrivningar
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
12.
Goodwill
464
Övriga materiella
tillgångar
11.
1 838
115
-2
1 951
6 346
2 508
420
420
33
-75 877
312
-9 067
-84 632
420
420
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
(1000 €)
Noter till balansräkningen: KONCERNEN VASA ELEKTRISKA
Not
14.
Andelar i
intresse­
företag
Övriga
aktier och
andelar
Anskaffningsutgift 1.1 *)
Ökningar
Andel i intresseföretagens resultat
Minskningar
Nedskrivningar
Anskaffningsutgift 31.12
93 325
12 748
2 535
-5
-3
108 601
27 247
17 977
45 224
120 572
30 725
2 535
-5
-3
153 825
Bokföringsvärde 31.12.2013
108 601
45 224
153 825
Bokföringsvärde 31.12.2012
93 325
27 247
120 572
2013
100,00 %
100,00 %
100,00 %
2012
100,00 %
100,00 %
100,00 %
2013
42,56 %
0%
20,00 %
2012
40,60 %
34,62 %
20,00 %
PLACERINGAR 2013
*) innehåller kapitalandelar i intresseföretagen
KONCERNFÖRETAG
ägarandel %
Vasa Elnät Ab
Oy RAVERA Ab
VS Vindkraft Ab
INTRESSEFÖRETAG
ägarandel %
EPV Energi Ab
Oy Enerit Ab
Smedsby Värmeservice Ab
Vasa Elektriska Ab är Mankala-ansvarig i proportion till sin ägarandel i EPV Energi Ab.
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
34
Totalt
(1000 €)
Noter till balansräkningen: VASA ELEKTRISKA AB
Not
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella
tillgångar
2 539
275
1
-2 327
-96
-2 423
-449
449
-138
-138
Bokföringsvärde 31.12.2013
392
945
Bokföringsvärde 31.12.2012
212
Totalt
3 146
1 358
1
-449
4 056
158
-156
-2 933
449
-235
-2 719
-2
-158
1 337
2 173
9 380
1 901
-6 027
7 426
80 295
15 916
3 349
-6 072
93 488
Energiproduktions­
anläggningar
5 635
1 073
1 013
-43
7 678
Byggnader och
konstruktioner
Totalt
214
Förskottsbetalningar och pågående
nyanläggningar
2
Mark- och
vattenområden
13.
-449
1 083
2 815
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar
Avskrivningar under räkenskapsperioden
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
Övriga utgifter med
lång verkningstid
158
Goodwill
449
1 083
Övriga materiella
tillgångar
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013
Anskaffningsutgift 1.1
Ökningar
Ökningar via anskaffning av dotterbolag
Minskningar
Anskaffningsutgift 31.12
1 655
28
36
-2
1 717
4 896
2 172
313
30 165
682
86
35 772
2 581
7 381
30 932
38 353
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1
Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar
Avskrivningar under räkenskapsperioden
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-2 633
-10 201
-21 250
-243
-2 876
-1 000
-11 201
-1 051
-22 301
-4 849
43
-151
-4 957
Bokföringsvärde 31.12.2013
1 717
4 505
19 732
16 052
2 721
7 426
52 153
Bokföringsvärde 31.12.2012
1 655
2 263
19 964
14 522
786
2 173
41 362
MATERIELLA TILLGÅNGAR 2013
Anskaffningsutgift 1.1
Ökningar
Ökningar via anskaffning av dotterbolag
Minskningar
Anskaffningsutgift 31.12
Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften
Uppskrivningar 1.1
Uppskrivningar 31.12
420
420
35
Fjärrvärmenät
11.
-38 933
43
-2 445
-41 335
420
420
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
(1000 €)
Noter till balansräkningen: VASA ELEKTRISKA AB
Not
14.
PLACERINGAR 2013
Andelar i
koncernbolag
Andelar i
intresse­
företag
Övriga
aktier och
andelar
2 668
6 432
27 248
17 477
500
45 225
110 997
35 105
2 052
-5 186
142 968
Totalt
Anskaffningsutgift 1.1
Ökningar
Ökningar via anskaffning av dotterbolag
Minskningar
Anskaffningsutgift 31.12
-5 182
3 919
81 081
11 196
1 552
-5
93 824
Bokföringsvärde 31.12.2013
3 919
93 824
45 225
142 968
Bokföringsvärde 31.12.2012
2 668
81 081
27 248
110 997
2013 100,00 %
100,00 %
100,00 %
2012 100,00 %
100,00 %
100,00 %
2013 42,56 %
0%
20,00 %
2012 40,60 %
34,62 %
20,00 %
KONCERNFÖRETAG
ägarandel %
Vasa Elnät Ab
Oy RAVERA Ab
VS Vindkraft Ab
INTRESSEFÖRETAG
ägarandel %
EPV Energi Ab
Oy Enerit Ab
Smedsby Värmeservice Ab
Vasa Elektriska Ab är Mankala-ansvarig i proportion till sin ägarandel i EPV Energi Ab.
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
36
Noter till balansräkningen
Koncernen Vasa Elektriska
Not
15.
16.
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
Material och förnödenheter
Varor under tillverkning
Bränslelager
Omsättningstillgångar
376
58
3 403
3 836
124
191
4 231
4 546
3 403
3 403
4 231
4 231
Bränsle
Återanskaffningspris
Bokföringsvärde
Differens
3 403
3 403
4 231
4 231
3 403
3 403
4 231
4 231
Fordringar hos övriga
Långfristiga lånefordringar
Övriga fordringar
Fordringar hos övriga
526
527
1
53
54
487
487
1
Långfristiga fordringar
527
54
487
1
1 008
1 101
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
Latenta skattefordringar
37
1
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till balansräkningen
Koncernen Vasa Elektriska
Not
17.
31.12.2013
31.12.2012
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
271
2 500
2 771
298
2 500
2 798
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Fordringar hos koncernbolag
Kundfordringar
Övriga fordringar
Fordringar hos koncernbolag
Fordringar hos ägarintresseföretag
Kundfordringar från ägarintresseföretag
Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag
Kortfristiga fordringar från ägarintresseföretag
Fordringar hos övriga
Kundfordringar
Övriga fordringar
Kortfristiga resultatregleringsfordringar (från övriga)
Fordringar hos koncernbolag
Kortfristiga fordringar
Specifikation över resultatregleringarna
Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag
Periodiserade skatter
Periodiserade personalkostnader
Elderivat
Övriga resultatreglerade fordringar gällande försäljning (från övriga)
Övriga resultatreglerade fordringar gällande utgifter (från övriga)
Totalt
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
38
170
1 551
1 721
216
1 537
1 753
167
1 551
1 718
212
1 537
1 749
24 833
91
3 201
28 125
27 994
20 598
4 177
32 171
17 318
91
1 812
19 221
29 846
33 924
23 710
27 766
1 551
247
2
107
2 626
219
4 752
1 537
409
308
138
3 117
204
5 713
1 551
1 537
74
308
138
1 900
201
4 158
1
107
1 485
219
3 363
2 621
23 219
(1000 €)
Noter till balansräkningen
Not
18.
EGET KAPITAL
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL, KONCERNEN
Förändring av eget kapital 2012
Eget kapital 1.1.2012
Dividendutdelning
Räkenskapsperiodens vinst
Eget kapital totalt 31.12.2012
Förändring av eget kapital 2013
Eget kapital 1.1.2013
Dividendutdelning
Räkenskapsperiodens vinst
Eget kapital totalt 31.12.2013
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL, VASA ELEKTRISKA AB
Förändring av eget kapital 2012
Eget kapital 1.1.2012
Dividendutdelning
Räkenskapsperiodens vinst
Eget kapital totalt 31.12.2012
Förändring av eget kapital 2013
Eget kapital 1.1.2013
Dividendutdelning
Räkenskapsperiodens vinst
Eget kapital totalt 31.12.2013
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
118 304
-11 669
24 366
131 002
119 893
-11 669
24 366
132 591
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
131 002
-11 006
24 452
144 448
132 591
-11 006
24 452
146 037
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
69 732
-11 669
12 546
70 610
71 322
-11 669
12 546
72 199
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
70 610
-11 006
14 167
73 771
72 199
-11 006
14 167
75 361
31.12.2013
59 604
14 167
73 771
31.12.2012
58 064
12 546
70 610
1 589
Utdelningsbart fritt eget kapital
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens vinst
Utdelningsbart fritt eget kapital
Koncernen Vasa Elektriska
31.12.2013
31.12.2012
19.
LATENTA SKATTESKULDER OCH -FORDRINGAR
Från bokslutsdispositioner
Från sammanställningsåtgärder
Latenta skatteskulder och -fordringar
-12 383
1 008
-11 375
-13 515
1 101
-12 413
FRÄMMANDE KAPITAL
LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
Skulder till koncernbolag
Skulder till koncernbolag, anslutningsavgifter
Skulder till koncernbolag
Skulder till ägarintresseföretag
Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintresseföretag, räntefritt
Skulder till ägarintresseföretag
Skulder till övriga
Skulder till kreditinstitut
Anslutningsavgifter
Skulder till övriga
39
Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
5
5
5
5
14 864
14 864
8 913
8 913
14 864
14 864
8 913
8 913
52 529
52 464
104 993
27 677
48 582
76 259
52 529
30 497
83 027
27 677
29 871
57 548
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till balansräkningen
Koncernen Vasa Elektriska
Not
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
119 857
85 172
97 896
66 466
Räntebelagt:
Skulder till övriga
Räntebelagt totalt
52 529
52 529
27 677
27 677
52 529
52 529
27 677
27 677
Räntefritt:
Skulder till koncernbolag
Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt
Skulder till övriga
Räntefritt totalt
14 864
52 464
67 328
8 913
48 582
57 495
5
14 864
30 497
45 367
5
8 913
29 871
38 789
119 857
85 172
97 896
66 466
7 810
21
265
8 095
4 185
103
10
258
4 557
LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt)
20.
21.
Långfristigt främmande kapital
KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
Skulder till koncernbolag
Koncernkontoskuld till koncernbolag
Skulder till leverantörer
Övriga skulder
Resultatregleringsskulder
Skulder till koncernbolag
Skulder till ägarintresseföretag
Kortfristiga leverantörsskulder till intressebolag
Kortfristiga övriga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt
Skulder till ägarintresseföretag
5 432
109
5 541
10 432
371
10 804
5 431
109
5 540
10 432
371
10 803
11 445
78
6 204
10 125
2 896
30 749
8 679
125
7 845
9 411
2 440
28 500
11 445
46
4 491
4 666
1 854
22 502
8 679
34
6 039
3 727
1 296
19 776
36 290
39 304
36 138
35 136
Räntebelagt:
Skulder till koncernbolag
Skulder till övriga
Räntebelagt totalt
11 445
11 445
8 679
8 679
7 810
11 445
19 254
4 185
8 679
12 865
Räntefritt:
Skulder till koncernbolag
Skulder till intressebolag
Skulder till övriga
Räntefritt totalt
5 541
19 304
24 845
10 804
19 821
30 624
286
5 540
11 058
16 884
371
10 803
11 097
22 271
36 290
39 304
36 138
35 136
Skulder till övriga
Kortfristiga lån från kreditinstitut
Erhållna förskott
Skulder till leverantörer
Övriga skulder
Resultatregleringsskulder
Skulder till övriga
Kortfristigt främmande kapital
Kortfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt)
22.
23.
Kortfristigt främmande kapital
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
40
Noter till balansräkningen
Koncernen Vasa Elektriska
Not
Specifikation av resultatregleringarna (lång- och
kortfristiga)
Kortfristiga resultatregleringsskulder till koncernbolag, räntefritt
Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt
Kortfristiga övriga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt
Periodiserade personalkostnader, räntefritt
Kortfristiga resultatregleringsskulder gällande investeringar, räntefritt
Kortfristiga ränteskulder, räntefritt
Kortfristiga skatteskulder, inkomstskatt, räntefritt
Elderivat
Övriga resultatregleringsskulder gällande utgifter, räntefritt
Totalt
24.
31.12.2012
14 864
109
1 721
67
63
314
8 913
371
2 043
32
31.12.2013
31.12.2012
265
14 864
109
843
3
60
313
258
8 913
371
926
29
731
17 870
5
358
11 725
634
17 093
5
336
10 839
17 579
52 464
70 043
1 346
48 582
49 928
17 579
30 502
48 082
1 346
29 876
31 222
Skulder för vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet
Skulder till kreditinstitut
Totalt
46 278
46 278
30 356
30 356
46 278
46 278
30 356
30 356
Ställda fastighetsinteckningar
Ställda företagsinteckningar
Totalt
7 000
47 177
54 177
7 000
31 177
38 177
7 000
47 177
54 177
7 000
31 177
38 177
För egen räkning ställda säkerheter
Depositioner
Garantier
Totalt
934
28 000
28 934
321
25 000
25 321
894
28 000
28 894
268
25 000
25 268
SKULDER SOM FÖRFALLER SENARE ÄN OM FEM ÅR
Lån från kreditinstitut
Anslutningsavgifter och övriga skulder
Skulder som förfaller senare än om 5 år
25.
31.12.2013
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
För dotter- och andra koncernbolag ställda säkerheter
Garantier
Totalt
850
850
För andras räkning ställda säkerheter
Garantier
Totalt
8 160
8 160
8 194
8 194
8 160
8 160
8 194
8 194
55
66
122
27
47
75
55
66
122
27
47
75
28
28
57
19
19
38
ÖVRIGA ANSVAR
Övriga ansvar som förfaller till betalning inom ett år
Övriga ansvar som förfaller till betalning senare
Övriga ansvar
Totalt
13
24 000
1 077
25 090
5
14 000
1 347
15 352
13
24 000
1 077
25 090
5
14 000
1 347
15 352
Övriga egna ansvar totalt
25 268
15 464
25 212
15 426
Övriga för egen säkerhet ställda säkerheter
LEASINGAVTAL
Leasingavtal som förfaller till betalning inom ett år
Leasingavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år
Totalt
ÖVRIGA HYRESAVTAL
Hyresavtal som förfaller till betalning inom ett år
Hyresavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år
Totalt
41
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till balansräkningen
Koncernen Vasa Elektriska
Not
26.
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
Det nominella värdet på ikraftvarande derivatavtal
Räntederivat
Ränteswapavtal
Räntederivat totalt
15 900
15 900
9 471
9 471
15 900
15 900
9 471
9 471
Ränte- och valutaderivat
Ränte- och valutaswapavtal
Ränte- och valutaderivat totalt
21 777
21 777
26 885
26 885
21 777
21 777
26 885
26 885
Derivatavtalens bokföringsvärde totalt
37 677
36 356
37 677
36 356
-224
-224
-206
-206
-224
-224
-206
-206
-23
-23
365
365
-23
-23
365
365
-247
159
-247
159
DERIVATAVTAL
Marknadsvärdet på ikraftvarande derivatavtal
Räntederivat
Ränteswapavtal
Räntederivat totalt
Ränte- och valutaderivat
Ränte- och valutaderivat
Ränte- och valutaderivat totalt
Derivatavtalens marknadsvärde totalt
Elderivat
31.12.2013
(GWh)
(1000 €)
Mängd
Gängse värde
Forward
Köpavtal
Orealiserade vinster
Orealiserde förluster
Köpavtal
Säljavtal
Orealiserade vinster
Orealiserde förluster
Säljavtal
Elderivat sammanlagt
27.
(1000 €)
Vasa Elektriska Ab
UTSLÄPPSRÄTTER
Utsläppshandelsperiod 2013–2020
Beviljade kostnadsfria utsläppsrätter
Allokerade på årsnivå
Användning av utsläppsrätter
Utsläppsmängd
Överskott 1.1
Utan vederlag beviljade utsläppsrätter
Utsläppsmängd
Överskott 31.12
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
42
31.12.2012
(GWh)
(1000 €)
Mängd
Gängse värde
3 082
3 082
-18 864
-18 864
2 811
2 811
-12 264
-12 264
1 072
7 213
1 067
2 170
1 072
7 213
1 067
2 170
4 154
-11 651
3 878
-10 094
31.12.2013
tn CO2
31.12.2012
tn CO2
31.12.2013
tn CO2
31.12.2012
tn CO2
67 973
13 484
16 582
16 582
67 973
13 484
16 582
16 582
31.12.2013
tn CO2
31.12.2012
tn CO2
31.12.2013
tn CO2
31.12.2012
tn CO2
3 723
13 484
-4 090
13 117
2 169
16 582
-15 028
3 723
3 723
13 484
-4 090
13 117
2 169
16 582
-15 028
3 723
Noter till balansräkningen
Not
MILJÖÖVERSIKT
Vasa Elektriska Ab:s utgångspunkt i miljöhänseende är att känna
till de miljöeffekter verksamheten medför samt att vidta åtgärder
som proportionellt kan minska dessa effekter. Vasa Elektriska Ab:s
energiproduktion är den verksamhet som har största miljöpåverkan.
I februari 2013 kontrollerades koldioxidutsläppen för Vasa
Elektriska Ab:s produktionsanläggningar under år 2012. I mars
2013 sände bolaget till Energimarknadsverket en utredning över
utsläppen samt kontrollörens utlåtande, och i april returnerade bolaget till utsläppshandelsregistret utsläppsrätterna som motsvarar
utsläppen för år 2012.
Energianskaffning
Största delen av den el och fjärrvärme som Vasa Elektriska Ab anskaffar härstammar från energiproducenter som bolaget är delägare
i. Miljöpåverkan av Vasa Elektriska Ab:s kraftandelar har beskrivits
i Industrins Kraft Abp:s och Etelä-Pohjanmaan Voima Oy:s egna
miljö- och samhällsansvarsrapporter.
Elanskaffning
Under verksamhetsåret uppgick den totala elanskaffningen
till 1 806,3 GWh, varav 80,1 % anskaffades via kraftandelar i EPV
Energi Ab. Den egna elproduktionen utgjorde 1,5 GWh. Den återstående delen av elanskaffningen bestod av vindkraftsproduktion
i Korsnäs vindkraftspark och inköp på elbörsen samt av inköp från
idustrin och småproducenter inom området.
Samproduktion med stenkol och
biobränsle
Samproduktion med olja
Inköp %
Samproduktion med avfall
Samproduktion med gas från
avstjälpningsplats
Egen produktion % Särproduktion med olja
58,4
0,00
39,6
0,2
1,8
Fjärrvärmeanskaffning enligt produktionsform
sammanlagt 694 GWh år 2013
Vattenförbrukningen i de egna anläggningarnas
energiproduktion och i fjärrvärmedistributionen
Den vattenmängd som behövs i energiproduktionen och fjärrvärmedistributionen fås från Vasa stads vattenledningsnät och renas
för produktionsprocessen. Totalt förbrukades 402 m³ renat vatten
i energiproduktionen och 15 476 m³ i fjärrvärmenätet.
År
2009
2010
2011
2012
2013
Produktion
435
1 436
882
894
402
Nätet
10 500
13 201
19 155
20 052
15 476
Vattenförbrukningen i energiproduktionen och
fjärrvärmedistributionen (m3)
Kärn 29,8%
Den egna energiproduktionens utsläpp
Stenkol 26,8%
Jämfört med året innan sjönk den egna energiproduktionens
utsläpp år 2013 på grund av att den egna energiproduktionen
minskade. Fjärrvärmeproduktionen i de egna anläggningarna var
74,2 % mindre än föregående år.
År 2013 utgjorde Vasa Elektriska Ab:s koldioxidutsläpp totalt
4 090 ton. Svaveldioxidutsläppen utgjorde 23,6 ton, kvävedioxidutsläppen 11,5 ton beräknat i kväveoxid och partikelutsläppen
0,7 ton.
Vatten 14,0%
Torv 10,5%
På marknaden 12,2%
Vind 1,6%
Samhällsavfall 5,1%
Elanskaffning enligt produktionsform
sammanlagt 1 806 GWh år 2013
Fjärrvärmeanskaffning
Den totala fjärrvärmeanskaffningen uppgick till 694,1 GWh, varav
98,1 % producerades genom samproduktion med el och värme.
Totalt 405,5 GWh av fjärrvärmen producerades med biobränsle och
kol i Vaskiluodon Voima Oy:s kraftverk. Fjärrvärmeproduktionen i
Westenergy Ab:s nya avfallsförbränningsanläggning uppgick till
275,1 GWh. Totalt 1,2 GWh fjärrvärme producerades med spillvärme från avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Den egna oljebaserade fjärrvärmeproduktionen utgjorde 12,3 GWh.
43
År
2009
2010
2011
2012
2013
CO2 (1000t)
13,49
18,25
18,10
15,03
4,09
NOX (t)
35,70
47,00
47,38
39,85
11,50
SO2 (t)
77,44
104,63
105,70
87,39
23,61
Partiklar (t)
2,73
3,30
3,64
3,17
0,72
Den egna energiproduktionens utsläpp
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
1.1-31.12.
2013
Elhandel
1.1-31.12.
2012
1.1-31.12.
2013
(1000 €)
Fjärrvärme
1.1-31.12.
2012
85 936
87 531
30 791
31 846
202
0
169
172
Material och tjänster
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
RÖRELSEVINST
-69 264
-790
-564
-2 347
13 172
-71 513
-667
-67
-2 241
13 042
-17 402
-1 839
-1 932
-2 050
7 738
-22 898
-1 779
-1 509
-1 929
3 903
Finansiella intäkter och kostnader
VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
-704
12 468
-296
12 746
-187
7 551
-222
3 681
Extraordinära poster
VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
0
12 468
0
12 746
0
7 551
0
3 681
-1 432
-2 634
8 403
-1 997
-2 267
8 481
-1 564
-1 429
4 559
-2 230
-306
1 145
Särredovisade bokslut
RESULTATRÄKNING
OMSÄTTNING
Övriga rörelseintäkter
Bokslutsdispositioner
Inkomstskatt
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
44
(1000 €)
Fjärrvärme
Särredovisade bokslut
Elhandel
BALANSRÄKNING
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Placeringar
BESTÅENDE AKTIVA
1 045
11 212
111 651
123 908
68
8 113
81 493
89 675
61
30 314
59
30 433
18
30 492
59
30 568
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Långfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
RÖRLIGA AKTIVA
AKTIVA
487
16 310
408
17 204
141 113
0
18 819
269
19 089
108 764
3 403
18 081
4 778
531
26 792
57 225
4 231
12 382
6 181
1 393
24 187
54 755
238
39 638
8 403
48 278
238
38 597
8 481
47 316
477
13 662
4 559
18 698
477
13 522
1 145
15 144
3 471
1 999
11 952
10 388
32 974
36 039
10 407
9 943
89 363
141 113
14 388
24 682
5 765
14 614
59 449
108 764
4 135
17 211
1 154
4 076
26 576
57 225
5 288
16 484
1 154
6 296
29 223
54 755
AKTIVA
PASSIVA
EGET KAPITAL
Aktiekapital
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens vinst
EGET KAPITAL
Ackumulerade bokslutsdispositioner
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt räntebelagt främmande kapital
Långfristigt räntefritt främmande kapital
Kortfristigt räntebelagt främmande kapital
Kortfristigt räntefritt främmande kapital
FRÄMMANDE KAPITAL
PASSIVA
45
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Dotterbolagens bokslut
1.1-31.12.
2013
Vasa Elnät Ab
1.1-31.12.
2012
OMSÄTTNING
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning
Övriga rörelseintäkter
28 507
27 494
227
Material och tjänster
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Övriga rörelsekostnader
RÖRELSEVINST
RESULTATRÄKNING
(1000 €)
Oy RAVERA Ab
1.1-31.12.
1.1-31.12.
2013
2012
232
9 967
932
130
12 181
-973
8
-10 571
-1 464
-7 279
-2 866
6 554
-9 808
-1 351
-6 764
-2 370
7 433
-5 846
-3 408
-189
-1 224
362
-5 743
-3 689
-178
-1 244
362
Finansiella intäkter och kostnader
VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
19
6 574
-99
7 334
1
363
-6
355
Extraordinära poster
VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
-2 500
4 074
-2 500
4 834
363
355
Bokslutsdispositioner
Inkomstskatt
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
-2 277
-567
1 230
-2 408
-685
1 742
-3
-100
260
-94
261
Utdrag ur dotterbolagens reviderade bokslut.
46
(1000 €)
Oy RAVERA Ab
Dotterbolagens bokslut
Vasa Elnät Ab
BALANSRÄKNING
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
1 641
75 388
77 028
1 070
70 429
71 499
6
316
322
11
337
347
15 308
3
15 311
92 340
11 637
8
11 645
83 143
1 753
40
3 047
1
4 840
5 162
568
53
2 619
4
3 245
3 592
800
1 468
1 251
8 470
1 230
13 219
800
1 468
100
100
6 729
1 742
10 738
1 337
260
1 697
1 276
261
1 637
46 292
42 711
3
22 045
10 783
32 828
92 340
18 787
10 906
29 694
83 143
3 462
3 462
5 162
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
BESTÅENDE AKTIVA
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Långfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
RÖRLIGA AKTIVA
AKTIVA
PASSIVA
EGET KAPITAL
Aktiekapital
Överkursfond
Övriga fonder
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens vinst
EGET KAPITAL
Ackumulerade bokslutsdispositioner
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt räntefritt främmande kapital
Kortfristigt räntefritt främmande kapital
FRÄMMANDE KAPITAL
PASSIVA
47
1 956
1 956
3 592
Utdrag ur dotterbolagens reviderade bokslut.
Styrelsens förslag
till disposition av vinstmedlen
Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 73,771 (70,610) miljoner euro, varav 14,167 (12,546)
miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.
Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:
– moderbolagets utdelningsbara vinstmedel
– som dividend utdelas ett belopp om 230,00 euro/aktie eller totalt
– i det egna kapitalet kvarlämnas
73 771 192,77 €
7 245 000,00 €
66 526 192,77 €
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut.
Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den
föreslagna vinstutdelningen.
Vasa den 18 februari 2014
Kaj Skåtar
Miapetra Kumpula-Natri
Mauri Holma
Teija Laitinen
Hannu Linna
verkställande direktör
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Markku Mäntymaa
48
Revisionsberättelse
Till Vasa Elektriska Ab:s bolagsstämma
Vi har reviderat Vasa Elektriska Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden
1.1 - 31.12.2013. Bokslutet omfattar koncernens samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys
och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för
att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande
av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är
ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad
på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av
vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god
revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet
om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i
moderbolagets förvaltningsråd och styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i
bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en
bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse
som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta
granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision
innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten
i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av
bokslutet och verksamhetsberättelsen. Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis
som grund för vårt utlåtande.
Utlåtande
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden
gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är
konfliktfria.
Övriga utlåtanden
Vi har tagit del av de i noterna för särredovisade verksamheter avgivna resultat- och balansräkningarna samt til�läggsuppgifterna till dem. Enligt vår mening är dessa uppgjorda enligt elmarknadslagen och i enlighet med däri givna
stadganden och bestämmelser.
Vi förordar fastställandet av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av den vinst som balansräkningen utvisar
beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i förvaltningsrådet,
styrelsen samt verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.
Vasa den 3 mars 2014
Ernst & Young Oy
CGR-samfund
Kristian Berg, CGR
49
Förvaltningsrådets utlåtande
Förvaltningsrådet har vid sitt sammanträde idag bekantat sig med Vasa Elektriska Ab:s bokslut, koncernbokslut och revisionsberättelse för år 2013. Förvaltningsrådet antecknar revisionsberättelsen till kännedom
och konstaterar att bokslutet inte föranleder anmärkningar. Förvaltningsrådet föreslår att bokslutet inklusive
koncernbokslutet fastställs och förenar sig med styrelsens förslag om disposition av vinstmedlen.
Vasa den 13 mars 2014
För förvaltningsrådet
Juha Häkkinen
Viveca Bäck
50
4.2014/Bock’s Office
VASA ELEKTRISKA AB ADRESS
HEMORT
TELEFON
FAX
FO-NUMMER
www.vaasansahko.fi
Vasa, Kyrkoesplanaden 4
06 324 5111
06 324 5350
0209628-8
PB 26, 65101 VASA