Hälsa och samhälle

SE VAD ÄLDREPEDAGOGIK KAN GÖRA FÖR DIG HUR TILLGODOSER ÄLDREPEDAGOGIKEN DE ÄLDRES BEHOV? EMMA HARTELIUS JOHANNA FAHLANDER FALLGREN

Examensarbete i Äldrepedagogik 15 p Äldrepedagogprogrammet Juni 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRFATTARNAS TACK INLEDNING METODVAL ÄLDREPEDAGOGIK Vad är äldrepedagogik? Historik, uppkomst och grundtanke Äldrepedagogik som utbildning Det salutogena perspektivet 11 DE ÄLDRES UTTRYCKTA BEHOV DE FORMELLA AKTÖRERNAS UTTRYCKTA BEHOV VAD GÖR ÄLDREPEDAGOGER IDAG? UTVECKLING OCH FRAMTID AV ÄLDREOMRÅDET VINSTERNA MED ÄLDREPEDAGOGIK SLUTORD REFERENSER 4 5 6 6 7 8 8 9 10 12 13 15 16 17

FÖRFATTARNAS TACK

Vi vill tacka informanterna som visat stort engagemang och välvilja och genom sitt deltagande möjliggjort prospektet. De äldre som vi intervjuat har visat intresse och stor nyfikenhet till prospektet och dess innehåll. Vi vill även tacka ordförande i PRO Samorganisationen Malmö Malte Lindborg, Maj-Britt Ramper ansvarig för Röda korsets besöksverksamhet och Susanne Petersson deltagare i Röda korsets besöksverksamhet. Frivilligcentrat Malmö och Carina Sild Lönroth, projektledare Näktergalen senior har bidragit med väsentlig information. Till äldrepedagogerna Helena Kristoffersson och Malin Johansson verksamma i Västerås kommun, Maja Lindberg verksam i Kävlinge kommun och Karin Fredriksson verksam i Hörby kommun riktas även stor tacksamhet. Till sist vill vi tacka AnnCatrin All på Attendo Care, för visat intresse för presentationen av prospektet och vår handledare Pelle Hallstedt för stort tålamod och intressanta kommentarer. Som tack för deltagandet kommer alla informanter att få ta del av prospektet. Emma Hartelius och Johanna Fahlander Fallgren Malmö Högskola 2010-05-26 4

INLEDNING

Gruppen äldre växer och växer, inte bara i Sverige utan även globalt. Inte nog med det de blir även äldre och äldre. Äldreomsorgen i Sverige står inför ett kommande generationsskifte, där många tror att andra krav kommer att ställas och ett annat innehåll efterfrågas gällande både omsorgen men även vad det innebär att vara äldre. Efter nästan två års studerande på Malmö högskola och äldrepedagogprogrammet har flertalet tankar om framtiden slagit oss och hur äldrepedagogik kan vara en del i detta kommande utvecklingsarbete. Äldrepedagogik som begreppet har funnits i över tio år i Danmark och uppfattningen är även att det är mer etablerat i Skåne regionen än i övriga Sverige. Vi vill vara med och sprida kunskap om äldrepedagogik och därför väljer vi att genom detta examensarbete arbeta för att etablera begreppet. Syftet med prospektet är att sprida äldrepedagogik som begrepp och göra personer över 65 år medvetna om vikten av deras delaktighet i äldrepedagogiken. Prospektet kan användas som redskap för att sprida äldrepedagogik till den äldre generationen, genom att förklara vad äldrepedagogik är och vilka fördelar ett äldrepedagogiskt inriktat arbete har och därigenom stärka bron mellan äldrepedagogik och äldres behov. Med prospektet är förhoppningen att kunskapen om äldrepedagogik bland de äldre ska öka och på sikt skapa en efterfrågan från de äldre. Innehållet i prospektet kommer även ge oss en klarare bild av vad som finns och inte finns och även var behoven ligger. Anledningen till varför vi intresserar oss för detta ämne är att vi upplever att etableringen av äldrepedagogik inte är stor nog. Vår uppfattning är att många är positivt inställda till äldrepedagogik och anser att det är en viktig del i äldreomsorgen. Vi anser att det kan ha blivit ett glapp mellan äldrepedagogikens utbud och de äldres behov, eftersom etableringen inte blivit större. Vi kommer att sprida prospektet till äldre personer på gatan, vår avnämare på Attendo Care, lägga ut prospektet på www.aldrepedagogerna.se

, för att vi och andra äldrepedagoger ska ha möjlighet att använda prospektet i informationssammanhang. Vår förhoppning är att prospektet kommer att ge svar på våra funderingar samt att det är en hjälp i spridningen av äldrepedagogbegreppet. Vi hoppas även att du som läsare finner läsningen intressant och givande. 5

METODVAL

Vi har valt intervjuer och frågeformulär som metod för prospektet. Intervjuer är ett informationsinsamlande redskap, som Denscombe (2000) menar kan användas som ett komplement till frågeformulär för att resultera i en mer detaljrik information. Vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, metoden ger utrymme för informanten att utveckla sina tankar (Denscombe, 2000). Informanterna är 13 äldre personer som vi kommit i kontakt med på en mötesplats i Malmö, personer vi spontant frågat ute på gatan och personer vi är bekanta med som vi har intervjuat via telefon. Vi har fått svar av fyra äldrepedagoger, som svarat på ett utskickat frågeformulär via e-post. Vi har genomfört personliga intervjuer med Maj-Britt Remper ansvarig för Röda Korsets besöksverksamhet samt med Malte Lindborg ordförande för PRO Samorganisationen Malmö. Projektledaren för Näktergalen Senior Carina Sild Lönroth har svarat genom e-post och från Frivilligcentrat Malmö har vi mottagit information via e-post. Anledning till att vi valt att vända oss till olika aktörer är för att ha en bredare grund att utgå från, då syftet med prospektet är att undersöka samspelet mellan praktiserad äldrepedagogik utifrån de äldre och de formella aktörernas åsikter. Utifrån svaren har vi arbetat för att undersöka hur behoven ser ut och hur behoven kan tänkas bli tillgodosedda.

DE ÄLDRES UTTRYCKTA BEHOV

Intervjuerna vi har gjort med de äldre har gett intressanta synpunkter, det fanns olika önskningar och behov som uttrycktes. Genom att göra en sammanställning tydliggörs vad de tillfrågade anser och vilka förändringar de önskar. Utifrån sammanställningen kommer vi att presentera våra idéer och tankar på hur dessa behov kan tillgodoses för ett utvecklingsarbete i arbetet med äldre, vilket presenteras i avsnittet Utveckling och framtid av äldreområdet. De äldre utrycker en önskan om en annorlunda äldreomsorg. Exempelvis där större utrymme ges till individuell anpassning och där det finns plats för mer än medicinska behov. ”Jag tycker det är bra med ett tillägg till den medicinska vården, som exempelvis sjukgymnastik och att olika rehabiliteringsformer kan användas” – Gösta, 85. De tillfrågade äldre kände ett missnöje med hur boendesituationen för äldre ser ut, både i form av antalet platser på äldreboenden och i form av erbjudandet av olika boendealternativ. Vi träffade en man som var motståndare till att bo kvar hemma och ansåg det ”skandalöst att splittra äkta par, vid exempelvis flytt till särskilt boende” – man, Gustav Adolfs Torg.

6

Ett stort antal av de äldre talade om en avsaknad av social samvaro. De uttryckte det på olika sätt, en kvinna ansåg att hemtjänsten inte hade tid till att umgås och samtala. En annan kvinna kände sig osedd i sin roll som anhörigvårdare och att hon inte hade någon som frågade och brydde sig om henne, hon saknade anhörigstöd. En efterfrågan var att inkludera social samvaro i hemtjänsten, då den upplevdes som opersonlig och stressig.”Tjejerna är gulliga men har ingen tid” – kvinna, Södra Förstadsgatan. Det fanns önskemål om samtal i grupp och enskilt, ”gärna med en fika till” – Conny, 74. Ett större utbud av aktiviteter, både fysiska och sociala. ”Jag skulle vilja gå på gym, men det är så dyrt” – kvinna, mötesplats Parkmöllan. ”Förr hade vi ett rikare liv, både innehållsmässigt och ekonomiskt. Vi önskar mer damer i tillvaron” – två män, Gustav Adolfs Torg. En återkommande tanke som uttrycktes är uppfattningen om äldre från andra generationer. ”Den yngre generationen behöver kunskap om hur det var att leva förr, för att kunna förstå äldre och dess livslopp i större utsträckning”. Det fanns även en önskan från de äldre att få en större insyn i yngre generationers levnadsvanor. Övriga uttryckta behov var en man som ansåg att det var problematiskt för honom i olika ärenden vart han skulle vända sig, ”många har knappval och det kan vara svårt att hänga med”- Conny, 74. Han önskade någon form av kontaktperson som kunde svara på frågor och vägleda i vardagen. En utökad kunskap i användandet av teknik, exempelvis fanns en önskan om att veta hur en DVD används. Att sammanställa de äldres framförda behov och önskemål ger äldreomsorgen möjlighet att ta hänsyn till och arbete för en mer individuellt anpassad äldreomsorg. Det kan påverka äldreomsorgen att i större utsträckning betona ett humanistiskt perspektiv, där det medicinska perspektivet är viktigt men inte det enda som är relevant för de äldres välmående.

DE FORMELLA AKTÖRERNAS UTTRYCKTA BEHOV

Genom att vända sig till formella aktörer som inte har någon direkt anknytning till äldreomsorgen, men har ett samarbete med äldre och möter deras behov, ger det prospektet ett bredare underlag. Arbetet som utförs i äldreomsorgen är på många sätt bra, men genom att få utomstående och äldres synpunkter kan förändringar ske som gynnar både de äldre individuellt men även äldreomsorgen som organisation. På ett övergripande plan uttryckte de formella aktörerna att det finns ett behov av att i större utsträckning arbeta utifrån ett salutogent perspektiv i vård och omsorg. Det finns en önskan att komma bort från en uppgiftsorienterad äldreomsorg och istället se till hela individen. En äldrepedagog uttrycker ”att det inte ses mer till hela individen utan att det är pengar som styr, varpå sjukdom och sjukvård alltid prioriteras”. Även en förbättrad kvalitet på maten är en fråga som kommer upp och hur den kommer levererad hem till personer. ”Det behövs här en 7

förbättring, då det inte är aptitligt att äta ur en plastlåda” – Malte Lindborg, PRO Samorganisation Malmö. Boendesituationen för äldre diskuteras, främst att äldre ska ha möjlighet att bo livet ut tillsammans. Det finns även en önskan om fler boendealternativ för att ge utrymme till att individuella behov kan tillgodoses. En av äldrepedagogerna uttryckte att det finns ett behov av kunskap och handledning bland omsorgspersonal gällande det äldrepedagogiska synsättet och ett tydligare ledarskap. Det krävs en vilja för utökad kunskap även hos äldrepedagoger, för att kontinuerligt vara med i utvecklingen samt vara trygg i beskrivningen av äldrepedagogik. Ett stort problem menar även de formella aktörerna är den isolering och ensamhet som finns bland äldre och hur den ska brytas och minskas. Maj-Britt Remper från Röda Korset samt Carina Sild Lönroth från Näktergalen Senior beklagar dock att de äldre som de kommer i kontakt med tyvärr antagligen inte är den mest isolerade gruppen. Det finns en förhoppning om att överbrygga generationsklyftor. Då det hela tiden sker förändringar gällande normer och värderingar, är det relevant för olika åldersgrupper att ha kunskap om andras levnadsvanor, uttrycker Malte Lindborg PRO Samorganisation Malmö. En annan tillfrågad är inne på ett liknande spår, att förbättra personalens kunskap för att möta människor från skilda generationer än de själva, främst inom äldreomsorgen. Det finns även en uppfattning om att det finns för lite umgänge och utbyte över generationsgränserna. Därför bör det ske en förändring gällande negativa attityder riktade mot äldre som uttrycks i olika sammanhang. Övriga synpunkter är, för att äldre ska känna sig bekväma i och med dagens moderniserade samhälle önskas det att tekniken äldreanpassas samt att äldre känner ett behov av ökad kunskap exempelvis gällande telefon, mobil och internet. Information och kunskap om ifyllandet av blanketter till myndigheter. Ett ökat stöd till änkor/änklingar gällande praktiska göromål. En anpassning bör göras för att göra äldre mindre ekonomiskt beroende. Samt att skapa en tryggare stadsmiljö för de äldre (Malmö).

ÄLDREPEDAGOGIK

8

Hur kan då dessa behov tillgodoses? Ovanstående uttryckta behov sammanfaller till viss del med varandra och en del av behoven går att tillgodose med relativt enkla medel. Samtidigt finns det bland flera av de tillfrågade en förhoppning om en utveckling inom äldreområdet som riktar sig till individuella behov och där fokuseringen går bortom grundläggande behov. Nedan kommer en beskrivning om vad äldrepedagogik är och hur detta nya synsätt kan tänkas vara en resurs i arbetet för att tillgodose de äldres och de formella aktörernas uttryckta behov, i arbetet för en utveckling.

Vad är äldrepedagogik?

I äldrepedagogik har hela livsloppet en stor betydelse, med fokus på den senare halvan av vuxenlivet. Vidare är det viktigt att se äldrepedagogik som ett livslångt lärande och en ständig utveckling hos både äldre och yrkesverksamma. Ett äldrepedagogiskt arbete ska utgå från enskilda individers behov och önskningar. Individen ska alltid ha möjlighet att påverka den egna situationen, oavsett var i livet hon befinner sig. För ett gynnsamt resultat i arbetet med äldre är det vidare viktigt att lära känna den äldre och dennes intressen och resurser. I Livet er et kunstværk– om ældrepædagogisk teori og praksis skriver Krogh Hansen (2002) om det ökade antalet äldre i samhället och hur pigga de är men att samhället ändå utesluter dem och stigmatiserar dem för att de är äldre. Äldrepedagogik syftar till att försöka påverka samhället i en riktning där det är viktigt att äldre ska få vara en del av samhället hela livet. De äldre är värdefulla resurser och är fulla av kunskap. Att människor i samhället inte respekterar de äldre menar Krogh Hansen (2002) är negativt, då hon undrar hur dessa individer ska kunna respektera sig själva när ålderdomen närmar sig. Därför är ovanstående grundsyn och inställning i äldrepedagogiken viktig. Äldrepedagogik beskrivs av Krogh Hansen (2002) utifrån olika perspektiv som utgör en kunskapsbas som de professionella bör ha som bakgrund för att kunna tillämpa äldrepedagogik produktivt. Detta möjliggörs genom att vara ansvarstagade, ha förnuftiga värderingar och genom kunskap utveckla människor till att aktivt och demokratiskt delta i samhällslivet. Det är viktigt med en teoretisk kunskap som grund i arbetet, samtidigt som det är viktigt med generella kunskaper om vad som påverkar äldres vardagsliv, för att kunna arbeta från ett äldrepedagogiskt synsätt.

Historik, uppkomst och grundtanke

Äldrepedagogik har sin bakgrund i Danmark och har där etablerats under 90-talet. En framstående person inom denna pedagogiska riktning är som ovan nämnts Helle Krogh Hansen, som leder Centre for Ældrepædagogik i Århus. Äldrepedagogik har en större bredd än vuxenpedagogik, exempelvis den undervisning som finns vid Komvux och bör ses som en ny gren, med en pedagogik som uppmuntrar ett mer fritt och rörligt kunskapsfält (PM- Pigga pensionärer - Nytänkande inom äldrepolitiken, 2007). 9

Det nytänkande med äldrepedagogik är att påpeka att det finns en annan sida av myntet gällande åldrandet, genom att hävda att livet bjuder på ett livslångt lärande, där även äldre ges den möjligheten och där vård och omsorg inte bör antas som det mest centrala gällande ålderdomen. Nilsson (2006) skriver i Äldrepedagogik – socialt arbete med äldre i nytt perspektiv att äldrepedagogik ännu inte etablerats i Sverige men i linje med Krogh Hansens tankar finns en tanke om att sprida äldrepedagogik även i Sverige, bland annat genom den utbildning som Malmö Högskola sedan 2003 erbjuder. Även i Norge finns det en debatt om äldrepedagogik. Sedan 1999 finns där Prosjekt Elderpedagogikk (PEP), som anordnar kreativa skriv- och berättarkurser för äldre. Detta är ett led i att skapa en teoretisk/akademisk och praktisk grund för äldre. Oddgeir Synnes (2002) menar att beroende av att äldrepedagogikbegreppet är så pass nytt och outforskat finns det ännu inte en entydig bild av vad äldrepedagogik är i Skandinavien. Synnes hänvisar till att äldrepedagogikbegreppet uppkom genom danskorna Bonde Nilsen och Rabøl Hansen genom Institut for Ældrepædagogik i Köpenhamn. Det finns delade uppfattningar om vad begreppet äldrepedagogik bör innehålla men det finns även skiljaktigheter gällande äldrepedagogikens tilltänkta målgrupp och dess existens. Torbjörn Svensson, docent vid Gerontologisk centrum i Lund menar att äldrepedagogik inte allmänt bör riktas mot gruppen äldre, utan att hänsyn bör tas till kohorta grupper, eftersom det finns skillnader dessa grupper emellan. Svensson exemplifierar detta med att dagens 60-åringar inte nödvändigtvis har samma viljor och behov som dagens 80-åringar (a.a). Synnes (2002) sammanfattar varför äldrepedagogik bör etableras och utvecklas med att, för det första är det en pedagogisk strömning som främjar äldres talang och möjlighet. För det andra bör äldrepedagogik innehålla en pedagogik som anpassas till samhället och till yngre generationer, där utrymme ges till att prioritera och framhäva äldres möjligheter och där pedagogiken ska syfta till att visa vad samhället förlorar om de bortser från detta. Vidare hänvisar Synnes (2002) till Kurt Wissendorf Møller som menar att det i framtiden kommer krävas ett annat förhållningssätt i arbetet med äldre människor. Det räcker inte med kunskap enbart gällande fysiska behov, utan det behövs fokusering och kunskap om det sociala innehållet och de olika efterfrågningar som kommer att komma. Även högre utbildning krävs. Møller efterfrågar ett mer humanistiskt perspektiv inom arbetet med äldre istället för att som idag präglas av ett medicinskt synsätt. Med mer humanistiska infallsvinklar menar Møller att arbetet med äldre får en större bredd och kan hjälpa personal att se det individuella i arbetet med äldre. Ett humanistiskt perspektiv tar mer hänsyn till människans livslopp och ger möjligheter till att se människan i ett helhetsperspektiv (a.a), vilket till stor del sammanfattar grunden till vad äldrepedagogik står för.

Det driver även äldreomsorgen till en omprioritering där det medicinska perspektivet utmanas av andra perspektiv som fokuserar på individen och dess behov och intressen.

Äldrepedagogik som utbildning

10

2003 grundades Äldrepedagogprogrammet (två år) på Malmö högskola. Genom socialpedagogiska och pedagogiska interventioner syftar utbildningen till ge studenten kunskaper för att i arbetet som professionella verka för att gynna den friska delen i ålderdomen, höja äldres livskvalité och arbeta för att uppskjuta förtidigt insjuknande. Helle Krogh Hansen har även varit en inspirationskälla till grunden av utbildningen (Nilsson, 2006). Utbildningen grundar sig i socialt arbete och kombinerar samhällsvetenskaplig, humanistisk och medicinsk kunskap om äldre. Utbildningen grundar sig i Kari Wærness teori om omsorgsrationalitet, Gunborg Blomdahl Frejs social-humanistiska relationsteori och Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande. Teorierna är även en del av grunden för utbildningens vårdfilosofi och dess syn på mötet mellan äldrepedagoger och de äldre (Nilsson, 2006). 2008 utvecklades utbildningen genom ett valbart påbyggnadsår, som startade efter att rapporten Äldrepedagogik i utveckling (Hallstedt, m.fl.,2006) fick ett positivt bemötande på Malmö högskola. Studenten får ökad kunskap i bland annat projektledning, kommunikation, samtalsmetodik och handledning och leder till en kandidatexamen i socialt arbete ( www.mah.se

, 2010). Närmaste liknande utbildning vi vet om är utbildningen till äldrepedagog på KompetensUtvecklingsInstitutet. Utbildningen ges under 53 veckor på distans, och riktar sig enbart till utbildade undersköterskor med minst två års yrkeserfarenhet på deltid. När utbildningen startades framgår inte ( www.kui.se

, 2010).

Det salutogena perspektivet

Syftet med att vi valt att beskriva och koppla ett salutogent perspektiv till äldrepedagogik är att det finns flertalet likheter, och att det salutogena perspektivet är välkänt i arbetet med människor. Då äldrepedagogik utgår från det friska hos människan, anser vi att kopplingar kan göras till det salutogena perspektivet. Dock kan det salutogena perspektivet uppfattats mer inriktat till individen som patient, till skillnad från äldrepedagogik där individen ses oavsett vardagssituation. Maare Tamm (2002) förklarar att det salutogena perspektivet syftar till att komma bort från ett patologiskt förhållningssätt. Istället för att inrikta sig på sjukdomen, läggs fokus på vilka resurser som finns att tillgå för att kunna tillfriskna, vinsten blir att istället ha ett synsätt som fokuserar på ett hälsofrämjande. Aaron Antonovsky som myntat synsättet utgår från ”hur bevara hälsan” istället för att konkret besvara frågan. Det nya som Antonovsky kom med var att lära ut ett synsätt som riktar sig till den psykologiska bakgrunden som varje individ bär med sig. Det salutogena perspektivet möjliggör för individen att bli sedd i sin helhet, där olika faktorer tillsammans samverkar i frågan om hur människan löser sina livsproblem (Tamm, 2002). Även här ses likheter med äldrepedagogik som förespråkar ett livsloppsperspektiv och tillvaratar äldres resurser för att gynna ett gott åldrande. 11

Fördelen med det salutogena synsättet är att resurser och möjligheter lyfts fram, där fokuseringen riktas till det positiva istället för att fokusera på sjukdom och problem. Individen stärks även av att förstå sin situation, stimuleras i tron att lösningar finns i olika sammanhang samt att få känslan av att det är meningsfullt att finna dessa lösningar (Tamm, 2002). Äldrepedagogik syftar till att ta tillvara de resurser och kunskaper som äldre har, samtidigt som delaktigheten hos de äldre är en viktig del och motiverar till att påverkar den egna situationen. Både den salutogena modellen och ett äldrepedagogiskt arbete är sammankopplat med systemteori (Tamm, 2002, Gjems, 2008, Berg & de Jong, 2003), där individen påverkas av sin omgivning och där obalans skapas om jämvikt inte finns. Utöver det ses det utifrån ett äldrepedagogiskt synsätt även till den äldres omgivning och förstår hur den kan påverka individen ur ett helhetsperspektiv. I relation till de behov människan har, kan ett salutogent perspektiv diskuteras. Till skillnad från exempelvis Maslows behovstrappa som riktar sig till de mest grundläggande behoven, sjukvård, mat och tak över huvudet, utgår ett salutogent perspektiv från att människan behöver samhörighet och uppskattning (Larsson & Thorslund, 2006). Uppfattningen vi fått av de tillfrågade är på samma linje, livet behöver ett större innehåll än bara grundläggande behov, de vill även ha social samvaro och meningsfullt innehåll. Det visar att både det salutogena perspektivet och äldrepedagogik är relevant för en positiv utveckling i äldreomsorgen.

VAD GÖR ÄLDREPEDAGOGER IDAG?

Eftersom det inte finns någon utstakad yrkestillhörighet för äldrepedagoger, finner vi dem i olika sammanhang, till viss del beroende av bakgrund och tidigare erfarenheter. Vad äldrepedagoger kan göra inom ramen för äldreomsorgen och i arbetet med äldre sätts gränserna enbart av dem själva, den äldrepedagogiska yrkesrollen kan anpassas till den organisation som det är tänkt att arbeta i, samt hur tjänsten är utformad och vad den förväntas innehålla.

Nedan kommer smakprov på vad äldrepedagoger arbetar med idag samt en kort beskrivning av vad arbetet kan innebära och innehålla. I dagens läge finner vi många av de verksamma i Skåneregionen med närområde, längst norr ut är två äldrepedagoger verksamma i Västerås, utifrån vad vi känner till. Ett äldrepedagogiskt arbete kan gå ut på att främja äldres hälsa och vardagsliv, som kan göras genom att arbeta med att utveckla det sociala innehållet i äldreomsorgen. Arbetet kan ske genom att utveckla mötesplatser, träffpunkter eller andra aktiviteter. Liknande arbetsuppgift har en äldrepedagog som arbetar som aktivitetssamordnare, som går ut på att genom en mötesplats samordna aktivteter, både stora och små, till vardags och i festligare sammanhang. 12

Många äldrepedagoger arbetar med anhörigfrågor i olika konstellationer. Titeln på detta varierar. En uppgift är att stödja anhörigvårdare i deras roll och vardag, finnas till för frågor, ordna föreläsningar och samtalsgrupper. Uppsökande verksamhet är även ett område som äldrepedagoger arbetar med. Ett exempel är en kommun som har genomfört detta genom att erbjuda 80-åringar hembesök av en sjuksköterska för att få samtala och uttrycka behov, samt att få information om risker i hemmet och annan praktisk information. En annan uppgift som äldrepedagoger arbetar med är förebyggande hembesök med inriktning på säkerhet- och trygghetsförebyggande, syftet är att minska riskerna i hemmiljön och öka tryggheten i både hemmet och för individen. När det gäller innehållet i äldres vardag arbetas det med att pröva nya arbetssätt och metoder inom särskilt boende för att inspirera de äldre till att aktivera sig, få högre livskvalitet och därigenom utveckla och stärka vården och omsorgen för de mest sjuka. Verksamhetsutveckling sker i form av handledning för personal, både gällande kunskapsspridning om förhållningssätt/synsätt för en utveckling av äldreomsorgen samt handledning i det dagliga arbetet till omvårdnadspersonalen, exempelvis på särskilt boende. Arbetet som dagens äldrepedagoger utför är ovärderligt. Men bra kan alltid bli bättre och få en större bredd. Nedan kommer det en tänkbar utveckling av hur ett äldrepedagogiskt arbete kan utföras, både för att tillgodose äldres individuella behov och för att försöka få äldrepedagogik som en självklar del i allt arbete som riktar sig till äldre.

UTVECKLING OCH FRAMTID AV ÄLDREOMRÅDET

Som tidigare nämnt blir gruppen äldre större och större och lever längre, kraven på äldreomsorgen förväntas bli högre. Kraven har även framkommit av informanterna i prospektet, då det finns behov som ännu inte är tillgodosedda. I och med de förväntningar som kommer, ligger ett äldrepedagogiskt synsätt rätt i tiden, då de fokuserar på innehållet i varje individs vardag. Vi kommer nedan presentera våra tankar och förslag på hur det äldrepedagogiska synsättet kan användas för att vara med och utveckla äldreomsorgen och det arbetet som där utförs. Äldre efterfrågade behov som till viss del redan är befintliga, därför finns det funderingar om informationen når ut till den tilltänkta målgruppen? Förklaringar kan vara att äldre inte känner till vad som finns riktat till dem och att det kan finnas praktiska hinder, som var informationen finns tillgänglig. Ett äldrepedagogiskt arbete bjuder in den äldre till att fortsätta vara en delaktig medborgare i samhällslivet, hänsyn tas till resurserna och utgår från ett helhetstänkande. Utifrån de aktiviteter som riktar sig till äldre bör det sammanställas ett samarbetsblad som ger äldre möjlighet att se vilket utbud som finns i kommunen och 13

därigenom se om deras individuella behov kan tillgodoses. Samarbetsbladet bör även innehålla kontaktuppgifter som underlättar för äldre i dess vardagsliv. En viktig fråga för främst de äldre var innehållet i vardagslivet, som de uttryckte att var för litet, både i form av umgänge och aktiviteter. Det sociala innehåll som idag finns riktat till äldre blir allt bredare, fler mötesplatser och träffpunkter startas upp, innehållet där utvecklas till att vara mer än bingo och bridge. Dock tillgodoses inte varje individuellt fall samt att stor del av de äldre inte konkret kan beskriva vad det sociala innehållet de saknar ska innehålla. Det kan även diskuteras vad som innefattas i ett socialt innehåll och på vilka sätt det kan tillgodoses. I och med samhälliga förändringar kommer sättet att umgås förändras till att ske i större utsträckning med teknikens hjälp.

Ett umgänge över generationsgränserna samt att vi delger varandra kunskap kan gynna dagens äldre att ta del av kommunikationsmöjligheterna.

Ett äldrepedagogiskt synsätt är psykologiskt sätt stärkande för individen, då det möjliggör fortsatt delaktighet och ger en känsla av att någon tror på en. Som förslag för att öka delaktigheten bland äldre föreslås ett äldreråd, där ett demokratiskt deltagande skapar en större möjlighet att föra fram önskemål och åsikter och kan föreslås på äldreboenden, mötesplatser och i föreningslivet. Förslagsvis ska det finnas fasta deltagare för att få kontinuitet. Idéer och tankar samlas in från övriga äldre på boenden och mötesplatser, idéerna förs vidare till personal och som tillsammans med de äldre arbetar för ett positivt resultat för att därigenom öka de äldres inflytande och delaktighet. Organisationen vinner på att ha nöjda och delaktiga äldre vilket ökar kvaliteten på verksamheten men även kvaliteten i de äldres liv. Det är svårt att hitta den mest utsatta och isolerade gruppen av äldre, som till stor del kan vara ofrivillig. Larsson och Rundgren (2003) menar att förlust av närstående, ensamboende, isolering och negativa attityder från omgivning kan öka risken för depression. De menar vidare att det viktigt att poängtera vinsterna med en mänsklig kontakt (a.a). Ett ökat samarbete mellan olika organisationer önskas för att hitta de mest utsatta människorna och på så sätt arbeta för att minska den ofrivilliga ensamheten. Röda korsets besöksverksamhet och uppsökande verksamhet är föredömliga exempel på det författarna understryker. Att bli äldre innebär många förändringar och leder till att vi som människor ställs inför nya och främmande situationer. En sådan situation kan vara i mötet med äldreomsorgen, exempelvis förändringar som sker i och med att inte klara sin livsföring helt på egen hand längre. I dessa situationer kan det finnas fördelar med att ha stöd och samarbete med yrkesverksamma som finns till hands i alla lägen under processen men även efteråt. Fördelen med att äldrepedagoger ger detta stöd är att de har kunskaper om äldreomsorgen men inte har en aktiv roll i vården. Två äldrepedagogstudenter har genom sitt examensarbete En äldrepedagog i ett vårdplaneringsteam föreslagit ett pedagogiskt äldrestöd som förklaras som 14

ett samarbete mellan äldre och en äldrepedagog, som exempelvis kan ske i samband med vårdplanering. Där äldrepedagogens roll är att visa vilka möjlighet som finns samt att vägleda den äldre i processen och ser individen i ett helhetsperspektiv. Den äldre och dennes omgivning ges genom äldrepedagogen möjlighet till ett fortsatt stöd i vardagen, då kontinuerlig uppföljning görs (Mårtensson & Mårtensson, 2010). Äldreomsorgen sitter i viss mån fast i gamla hjulspår och är för uppgiftsorienterad. Den är för ekonomiskt beroende och bör bli mer kostnadseffektiv. Det kan i längden öka kvaliteten och leda till att fler är nöjda med utbudet. Äldreomsorgen måste även utvecklas i riktning mot att se individen och dess behov fullt ut. Då majoriteten av de äldre efterfrågade att bli sedda för den individ de är och i den vardagssituation de befinner sig i. Ett äldrepedagogiskt synsätt möjliggör ur ett helhetsperspektiv att i alla lägen bli sedd individuellt, där hänsyn tas till hela livsloppet och där utrymme ges till individuella behov. Självklart önskas även att äldre får en så pass god pension att de känner sig fria till att ha råd med det innehåll i livet som de önskar, exempelvis kvinnan som ville gå på gym men inte hade råd. Genom att anställa äldrepedagoger ett steg högre upp i organisationer kan deras kompetens användas på flera plan och på så sätt öka samarbetet i organisationen. Tanken är att de skulle kunna ta tillvara på exempelvis personalens, sjuksköterskors och arbetsterapeuters kunskap och använda till de individuella behov som finns på exempelvis särskilt boende. De ska sedan vara med att driva dem till verklighet och därigenom vara med och skapa den individuellt anpassade äldreomsorg som efterfrågas. Socialstyrelsen (2010) skriver att enhetschefer har en positiv inställning till det sociala innehållet i de äldres vardag. Därför anser vi det gynnsamt med äldrepedagogiskt kompetens på chefsnivå för att utveckla denna positiva syn till verklighet. En utökning av kunskap och utbildningsmöjligheter i ett äldrepedagogiskt synsätt bör även ske bland personal i arbetet med äldre. Förhoppningen är att utvecklingen sker i positiv riktning som leder till att det äldrepedagogiska synsättet genomsyrar allt arbete med äldre. Kännedomen om äldrepedagogik är relativt lokal och stannar mestadels i Skåneregionen. Det är viktigt att verksamma äldrepedagoger och studenter tillsammans arbetar för att i olika sammanhang sprida begreppet och marknadsföra sig själva och varför det äldrepedagogiska är viktigt i arbetet med äldre. Ensam är vi inte alltid starkast, äldrepedagoger bör samarbeta i större utsträckning, exempelvis genom de dörrar som kan öppnas i och med Äldrepedagogföreningen eller andra nätverk som gynnar samarbete. En äldrepedagog gav som förslag att starta Äldrepedagogprogrammet på distans, vilket kunde vara ett led i att öka den geografiska spridningen. Äldrepedagogik är ett nytt verktyg som en del i utvecklingen av innehållet inom äldreområdet. Vi har en förhoppning om att det äldrepedagogiska synsättet kommer att gynna arbetet och föra det fram i en positiv och utvecklande inriktning, där andra fokuseringar möjliggör att bli sedd individuellt och utrymme ges till mer än det medicinska. 15

VINSTERNA MED ÄLDREPEDAGOGIK

Vad vinner då äldreomsorgen och annat arbete riktat till äldre med att arbeta äldrepedagogiskt eller genom att ha äldrepedagogisk kompetens i sin verksamhet? Socialstyrelsen (2010) uppmanar till förändring och föreslår att genom ett samarbete med äldrepedagoger ges äldre en större möjlighet till att ”vara sig själva”, vilket förbättrar äldres förutsättningar. Många av de tillfrågade äldre är både frustrerade och oroliga över hur deras framtid kommer att se ut med anledning av den befintliga äldreomsorgen. De finns en förhoppning om att ett äldrepedagogiskt synsätt kan vara med och utveckla äldreomsorgen som organisation i en mer positiv och individuell riktning. Det unika med äldrepedagogik är att hänsyn tas till hela livsloppet samtidigt som individen synliggörs i ett helhetsperspektiv. Äldrepedagogik ser lärande och ständig utveckling hos både äldre och yrkesverksamma aktörer. Yrkesverksamma har hela tiden individen i fokus och reflektera över relationen, allt arbete ska ske tillsammans, då delaktighet minimerar risken för att den äldre blir betraktat som ett objekt och minimerar risken att den äldre passiviseras och hamnar i en beroendeställning. En annan vinst är att äldres resurser och kunskaper tillvaratas, det stärker både individen och samhället då äldres erfarenheter inte går förlorade. Äldrepedagogik är ett nytt synsätt som inte har en klar definition eller yrkesområde. De ger oss som tillämpar det stora möjligheter att vara med i utvecklingen och gränserna sätt inte av någon annan än oss själva. Det är viktigt att se äldrepedagogik som en utökning av kompetens och utveckla ett samarbete med andra yrkeskategorier i äldreomsorgen, snarare än en konkurrens till det befintliga arbete som redan finns. Vi menar att de ekonomiska vinningarna med äldrepedagogik är att ökade sociala aktiviteter leder till att människor till stor del mår bättre psykiskt och fysiskt, och kan på sikt minska medicin- och vårdkostnaderna. Att de äldre mår bra gynnar hela organisationen, då det blir ett behagligare arbetsklimat och det höjer mentaliteten hos personalen. Mer fysiskt och psykiskt välmående äldre kan minska arbetsbelastningen för personalen och mer tid kan läggas på samvaro och aktiviteter, fokus kommer tillbaka till omsorgen om varje individ. Kostnaderna för att anställa en äldrepedagog kan motiveras med den breda kompetens som äldrepedagoger har. De har kunskaper som kan riktas till fler olika nivåer i en organisation. Då yrkesrollen inte är fast, finns det stora möjligheter till en flexibilitet att använda kompetensen där den anses mest behövd. Äldrepedagoger besitter kunskaper som exempelvis 16

direkt arbete med äldre, handledning av personal, pedagogiska metoder som kan öka delaktigheten i organisationen, samtalsmetodik, hälsofrämjande arbete och god inblick i andra typer av organisationer som kan vara gynnsamma för ett samarbete över gränserna. Äldrepedagoger har genom sin breda kompetens resurser att arbeta på individ-, grupp- och samhällsnivå. Vinsterna med detta är att det möjliggör för det äldrepedagogiska synsättet att prägla hela organisationen.

SLUTORD

Avslutningsvis vill vi säga att det varit ett intressant och lärorikt arbete. Vi ser fram emot att ge oss ut och vara med i det kommande förändringsarbetet mot en mer individuell äldreomsorg. Vi hoppas att prospektet kommer uppmärksamma äldre på att det finns ett unikt synsätt som ritkar sig direkt till dem och som vill vara med och stärka äldres situation. Genom prospektet Se vad äldrepedagogik kan göra för dig hoppas vi att äldre och formella aktörer får idéer och hopp om att vara med i utvecklingen. Var med och slå ett slag för din ålderdom. 17

REFERENSER

Berg, Insoo K & de Jong, P (2003) Att bygga lösningar. En lösningsfokuserad samtalsmodell. Smedjebacken: Mareld. Denscombe, M (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Gjems, L (2008) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Hallstedt, P-A, Högström, M, Nilsson, R (2006). Äldrepedagogik i utveckling ( www.aldrepedagogerna.se/images/stories/aldrepedagogik_i_utveckling.pdf

) (2010-04-14). Jönson, H (2001). Det moderna åldrandet - pensionärsorganisationernas bilder av äldre 1941-1995. Lund: Socialhögskolan Lunds Universitet. Krogh Hansen, H (2002). Livet er et kunstværk - om ældrepædagogisk teori og praksis. København: Ældreforum. ( http://www.ældreforum.dk/publikationer/livet_er_et_kunstverk ) (2010-01-18). Larsson, K & Thorslund, M (2006). Äldres behov. I: Thorslund, S & Wånell, S-E (Red) Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur. Larsson, M & Rundgren, Å (2003). Geriatriska sjukdomar. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Mårtensson, C & Mårtensson, F (2010) En äldrepedagog i ett vårdplaneringsteam. Examensarbete Äldrepedagogprogrammet, Malmö högskola. (För kontakt e-posta Camilla Mårtensson, [email protected]

eller Frida Mårtensson, [email protected].) Nilsson, R (2006). Äldrepedagogik – socialt arbete med äldre i nytt perspektiv. Nordisk

sosialt arbeid, 2006:4:26, 341-351.

PM- Pigga pensionärer - Nytänkande inom äldrepolitiken. Exemplet Danmark. (2007) www.fritidsvetarna.com

(2010-05-03). Socialstyrelsen (2010) (www.socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/socialtinnehall)(2010 04-16). Synnes, O (2002). Kva er eldrepedagogikk, og kvifor treng vi det? Norsk Pedagogisk

Tidsskrift, 2002:1, 55-65.

Tamm, M (2002). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur. www.kui.se

(2010) (www.kui.se/yrkeshogskola/aldrepedagog) (2010-04-20). 18

www.mah.se

(2010) (www.edu.mah.se/HS154A) (2010-05-05). 19