Transcript UPPSALA POLITIcESSTUdErANdE NUMMEr 3 år 2013

Polmagasinet
Uppsala Politicesstuderande nummer 3 år 2013
POLMAGASINET #3/2013
1
INNEHÅLL
Or df ör an den or e r a r
Redaktörerna raLJerar
I nneh å ll : Polmagasinet #3
I
21
6
H
ej på er kära recentiorer, som nu äntligen börjat stadga er i Uppsalalivet. Kul att
se er igen efter sommaren t3:or och t5:or!
Roligt att äntligen få träffas, alla t7:or
som varit på utbytesår eller tagit uppehåll,
och alla masterstudenter som även ni är nya i Uppsala.
Jag är er ganska nyvalda ordförande. Ett uppdrag som
hittills varit otroligt givande och varierande. Som
ordförande får man en bra överblick över föreningens
aktiviteter och det märks att det är mycket på gång nu.
Att engagemanget är så stort och brett gör det otroligt
roligt och lätt för oss i styrelsen att leda UPS. Vare sig
det handlar om att vara aktiv inom något utskott eller gå
på mitterminsfesten så bidrar ni till att göra UPS till den
aktiva och mångfacetterade förening som det är.Tack för det!
Något som gjort mig extra glad var att se hur väl
de internationella studenterna blev integrerade i insparken. Det är något vi alla kan vara riktigt stolta över.
Många av oss kommer att göra utbyten och kanske har
vi nu sått frön till ett lika bra välkomnande för vår del.
För mig har hösten i dess första skede handlat om att
stadga mig i rollen som ordförande. Därutöver har
det handlat mycket om planeringen inför ombyggnationen av lokalerna på G:a Torget samt bristen på
tillgång till de föreläsningslokaler som behövs för de
stora klasser vi har inom vårt program. Dessa frågor,
tillsammans med institutionens ekonomiska situation,
kommer att dominera min agenda under verksamhetsåret.
Njut nu av detta nummer av vår alldeles egna, prisbelönta tidning. Jag hoppas att vi ses på något av UPS:s
evenemang; eller varför inte på ett styrelsemöte? Du vet
väl att dessa är öppna för alla medlemmar och att du
där har yttranderätt. När och var hittar du i kalendern
på vår hemsida. Allra senast hörs vi i nästa nummer!
Er ordförande, Mikael Maerker
DESSUTOM MEDVERKAR
ANSVARIG UTGIVARE
Joakim Hessling
Therese Almbladh
Ellen Axenborg
Ordförande, REDAKTÖR
Louise Bergstrand
Joakim Hessling
Agnes Carlsson
Elin Dellås
REDAKTÖR
Kajsa Edholm
Jessica Johansson
Alexander Fredman
Linn Hollanti
LAYOUT
Julia Karlsson
Joakim Hessling
Jessica Johansson
Johan Larsson
Carl Lindberg
Omslag
Jesper Lindqvist
Foto: Andreas Sundell
2
POLMAGASINET #3/2013
S
kepp o’hoj! Äntligen har vi rott iland terminens första upplaga av Polmagasinet! Vi har, till vår stora glädje, haft en
enorm uppslutning på våra möten hittills. Vi har kunnat välkomna såväl taggade
reccar som gamla och nya t3:or till redaktionen. Du
som ännu inte hittat in i tidningsvärlden, men som
är sugen på att testa rollen som Jan Guillou eller Peter Wolodarski, är varmt välkommen till nästa möte.
I skrivande stund är båda redaktörerna mitt uppe i Fredsoch konfliktstudier och tidningen har varit ett välkommet
avbrott i tragglandet av teorier, begrepp och konfliktanalyser. Numret du håller i din hand innehåller som vanligt allt
mellan himmel och jord. Och vad har egentligen Platons
himmel och Aristoteles jord för koppling till att vara nykomling i Uppsala? Svaret finner ni i Agnes krönika på sidan sju.
I detta nummer rapporterar vi även från Västbanken där en av våra skribenter träffat den palestinske
jordbrukaren Abed. Läs om hur han hanterar konflikten och hur den påverkar hans liv på sidan tio.
Ett annat hett ämne vi tar itu med är jämställdhet, mer precist hur jämställdheten ser ut på nationerna. I huvudreportaget kan du ta reda på hur dessa
jobbar med jämställdhet och hur det kan komma
sig att relativt få kvinnor innehar en kuratorspost.
Det må vara länge sedan hon eldade upp pengar i Almedalen, men Gudrun Schyman är en
ständigt aktuell och ibland kontroversiell politiker som inte duckar för jämställdhetsfrågor.
På sidan 16 pratar hon om valet, jämställdhet och varför
feminister är arga.
I
denna
upplaga
finns
något
för
alla. Så sätt dig ner, ta en kopp varm
dryck och njut av Uppsalas bästa studenttidning!
Era redaktörer, Joakim Hessling och Jessica Johansson
Johanna Nuder
Josefin Pasanen
Ellen Röllgårdh
Isabelle Skareng
Andreas Sundell
Ida Vanhainen
Fredrica Werner
Kristin Åkerlund
TRYCKERI
Exakta Tryckeri, Malmö
UPPLAGA
250 ex
KOMMENTARER OCH IDÉER?
Mejla oss på [email protected]
Polmagasinet är en politiskt obunden tidning som publiceras av Uppsala Politicesstuderande. Den utkommer med fyra nummer per år.
Redaktionen förbehåller sig rätten
att redigera insänt material och tar
inget ansvar för ej beställt material.
4-5
ANSLAGSTAVLA: Hallå där...! Vad är polkand? Vykort från världen
20
10
6-7
POLKAND: Insparken i bilder och Recceundersökning
8-9
Polmagasinet testar: Uppsalas Klubbliv
10-11
12-15
INTERNATIONELLT:
En enkel man - på plats i Palestina
Huvudreportage: Hur ser jämställdheten ut på nationerna?
16-17
Polmagasinet möter: Gudrun Schyman
18-19
16
REPORTAGE: NSA ser dig
20
bildreportage: Välkommen till
vår betong
21
KULTUR: Google Trends
22
Vad händer sen? Josefin på London School of Economics
POLMAGASINET #3/2013
3
ANsLAGSTAVLAN
Foto: Julia Karlsson
Styrelsen HT13
Fr v bakre: Hugo Horstman (Spolen), Bijan Yousefi (Radio), Samuel Hedén Gynnå (Kassör), Mikael Maerker (Ordf.),
Emil Bengtsson (Kontaktutskottet), Joakim Hessling (Polmagasinet).
Fr v främre: Jessica Johansson (Polmagsinet), Sara Thompson (Utbildningsrådet), Sara Sjöberg (KoMa), Louise
Bergstrand (Sekreterare), Jasmina Adabaniyan (Vice ordf.), Agnes Fälldin (Interpol), Amanda Eriksson (Webb),
Eleonor Lefvert (Reccerepresentant).
Ej närvarande: Sarah Hillbert (Foken).
Hallå där! Vad är Polkand?
I en annan del av MUPS
(MediaUPS):
I vanlig ordning sänder
Sen lunch med PK
sina program varje
onsdag kl 18, FM 98,9
Studenradion. Finns även
på Instagram:
@senlunchmedpk
Du har väl inte glömt
bort att du som medlem
kan söka pengar ur UPS
projektpott? Kontakta
ordförande för mer
information!
ordforande@
uppsalapolitices.se
Vykort från
världen
Bonjour à tous!
Denna termin studerar jag på Institut d’Études Politiques de
Paris, även kallat Sciences Po. Genom att skolan så tursamt
ligger i det sjunde arrondissementet är den väl placerad i mitten
av den franska stadskärnan. Paris i sig är en mycket historisk
och politiskt laddad stad, hem för fler än sex (!) omvälvande
statsförändringar sedan år 1789, och med status som en central
aktör i den nutida världshistorien. Så att gå runt i Paris får en
verkligen att öppna ögonen och göra jämförelser med det svenska
sociopolitiska livet. Förutom detta bidrar Paris även till att du
fullkomligen exploderar av kulturella intryck och av saker att
göra. Det finns det många bra alternativ för oss studenter och de
många studentorganisationer som är verksamma på skolan bidrar
verkligen till att du har ett mycket omfattande schema under din
tid på Sciences Po.
Vi ses till våren! /Joel Viegård, T5
TEXT OCH FOTO: LINN HOLLANTI OCH KAJSA EDHOLM
Zenon Grajek, pensionär
- Pulka? Det är något
man drar.
Lisa Johansson, pensionär
- En högre lärarexamen
Linus
Rådman, arbetar
med säkerhetsfrågor inom
Försvarsmakten
- En grej till en pool.
Hola!
Det är sant som det
sägs att spanjorerna
gärna gör saker lite
senare. Äter, sover,
festar, börjar universitet.
Höstterminen i
Salamanca satte inte
igång förrän sista veckan i september, vilket
gav ett långt sommarlov men blir lite jobbigt
när sluttentorna infaller flera veckor efter att
vårterminen i Uppsala hunnit börja… Som tur
är går det med omtänksamma lärares hjälp att bli
klar i förväg och förhoppningsvis kan jag lyckas
ta mig hem till Uppsala åtminstone nästan i tid
till terminsstart.
4
POLMAGASINET #3/2013
Salamanca är en vacker liten studentstad med
ett av Europas äldsta universitet och (enligt egen
utsago) Spaniens vackraste Plaza Mayor. Det är
lätt att trivas när man fortfarande kan gå barbent
i oktober och varenda bar serverar tapas med
tillhörande dryck som är billigare än att värma en
matlåda på Carolina Rediviva…
Men för en inbiten Uppsalaälskare är det svårt
att inte känna en gnutta FOMO (se urban
dictionary om du inte är bekant med uttrycket)
vid tanken på allt fint som väntar på hemmaplan.
Vi ses i vår!
/ Maja Nihlmark, T5
POLMAGASINET #3/2013
5
Polkand
SVENSKA KLASSIKER I BILDER
FOTO: JULIA KARLSSON
RECCEUNDERSÖKNING
text och statistik: Ellen röllgårdh, johanna nuder,
isabelle skareng och johan larsson
När insparkslåten tystnat och VM-tröjan åkt längst in i garderoben, är det kanske dags att ta reda på vilka den nya generationens pol kandare är. Traditionsenligt bjuder därför Polmagasinet
på årets recceundersökning.
I
nsparksveckan och kursen politisk
teori är redan historia, verkligheten
har börjat. Rutinerna är här och
mellan PM-skrivande, sopplunch
på VG och pubrundor handlar
28 procent på ICA-väst. (För tre av våra
kursare var det dock viktigt att markera
att Coop är det enda som gäller, trots att
det inte var ett av svarsalternativen…)
Du recce! Där på föreläsningen, när du tittar dig omkring, vem sitter bredvid dig?
Din granne är troligtvis en 20,5 år gammal
tjej från Stockholm. Hon gick Samhällsinriktning på gymnasiet och under hennes
extraordinära sabbatsår har hon hunnit
med att backpacka i Asien, plugga franska
och se på tv. Hennes föräldrar är födda i
Sverige och är ”akademiker”. Många äger
dessutom ett eget (framgångsrikt) företag.
Din föreläsningsgranne lyssnar hellre på
Hermansson än på Tralau, med 58 procent
vann Herr Hermansson omröstningen om
favoritföreläsare under politisk teori.
va. Men politik får man förmoda vara intressant för årets reccar och de hade röstat
fram en allians bestående av Miljöpartiet,
Feministiskt Initiativ och Moderaterna
om det var val idag.
Om 20 år vill en tredjedel vara sakkunniga på UD. Det finns även en tydlig tendens att slå sig ner i Provence och starta
Bed and Breakfast efter en diplomatkarriär. Kreativitet och mer unika tankar
står också att finna. Formuleringar som
”trisslotter är underskattat”, ”skapa fred”
och ”skogsbruk” finns också med bland
framtidsplanerna.
Och så till sist. Årets nya polkandare är
ett gäng rejäla frukostätare – havregrynsgröt är helt klart mest poppis.
På fritiden gillar polkand-reccen att bygga muskler och gå på skogspromenader.
En tredjedel av reccarna föredrar att sitta
på café och filosofera framför att plugga.
Vilket kanske också kan tydas ur det faktum att endast 10 procent är politiskt akti-
Fotnot: 99 personer deltog i undersökningen.
AXPLOCK UR RECCEUNDERSÖKNINGAR - EN TILLBAKABLICK
- År 2012: Sju procent av reccarna väljer att kalla sig hen. Med hela 41 procent av rösterna
skulle man kunna tänka sig en miljöpartistisk minoritetsregering och under insparken spred
reccen endast platonsk kärlek.
- År 2011: En tydlig stereotyp utkristalliserar sig i form av en tjej i 20-årsåldern, som kommer
från Stockholm, röstar på miljöpartiet och drömmer om att åka på utbyte.
- År 2009: 14 procent kan tänka sig en karriär som forskare inom politisk teori - den så
kallade ”Tralau-effekten”. Och inte minst efterlysningen, ”här kommer en efterlysning från
en anonym kvinna som gav polarna en 5:a på snygghetsskalan ’speciellt den långa killen, med
mörkt lockigt hår (flirtsmiley)’ . Härmed uppmanar vi alla killar som känner sig träffade att
infinna sig vid Universitetshusets trappa kl 12.30 den 23 oktober”. Redaktörerna har hittat
konfidentiell information om vem denne Don Juan är, samt att han väntade på trappan - utan
att den hemliga beundraren/beundrarinnan dök upp.
6
POLMAGASINET #3/2013
Reccekrönika: Rasmus
och insparksbubblan
E
n varm augustidag var jag
förvandlad till Rasmus på
luffen. Rasmus hade precis
varit på Myrorna och köpt
en ny outfit tillsammans med
de nyfunna vännerna i Astrid Lindgrengruppen, och var nu redo för en dryg veckas
drillande i student- liv. Han var osäker, lite
rädd - och stressad. Han var en nybakad
gymnasiestudent, yngst i insparksgruppen.
Familj, vänner och marsvin förstod att
han skulle börja läsa något politiskt. Ett
program där man kan bli allt eller ingenting, Astrid Lindgren eller Paradis-Oskar, Kofi Annan eller Jultomten.
Ska man vara ärlig, (och det ska man ju det är trots allt polkand och inte juridik vi
läser) så var det även min första och andra
tanke när jag i antagningsprocessen bestämde mig för att ge mig ut på luffen och flytta till Uppsala. Jag ville rädda världen, bli
diplomat, kanske minister. Jag ville jobba
hårt för det. Komplettera min utbildning med ideella aktiviteter, jobb, språk och
extra högskolepoäng. Det som krävdes.
Rasmus ville ordna fint i sitt CV, men
den höga stressnivån var iögonfallande.
Under insparken varvades skogsrave och
flogstavrål med pubrunda och gasque. Framtida makthavare turades om att en efter en
springa uppför en såpaindränkt presenning
och fokus från framtiden flyttades till nuet.
Platons UPP blev Aristoteles NU, och inget
hade någonsin varit så fantastiskt. Insparkens slut blev dock början på en ångestladdad
period. Dagarna innan den första föreläsningen gjorde jag allt för att hålla mig kvar
i min insparksbubbla, där krav på flytande
franska och SIDA-kontakter inte existerade,
där personlighet kom före stil och bakgrund.
Men ska jag vara ärlig, (och det ska man ju
- det är trots allt
polkand och inte
juridik vi läser) så
har tentaångesten
och råd om nation- sengagemang, två
månader in på ter- minen, ännu inte
lyckats spräcka bubblan. Bubblan visade sig
inte vara en fiktiv
mur, utan en
omfamning
av nya otroliga
människor
som fått mig
att inse att
framtiden ska
ta viss plats,
men att nuets roll måste
vara
större.
Agnes
Carlsson
POLMAGASINET #3/2013
7
TEST
Polmagasinet testar: Klubbliv
text: linn hollanti, elin dellås och kajsa edholm foto: norrlands nation och birger jarl
Snerikes
Kalmar
En tisdagskväll i Uppsala stavas S-N-E-R-I-K-E-S. I
det rosa slottet ryms tre dansgolv och lika många barer.
Musiken som spelas är en blandning av nutida hits och
låtar från gymnasietidens spellista. Du kommer garanterat
kunna texten vilket är tacksamt för oss som hellre skriker
med än försöker rullavåra stela akademikerhöfter.
En öl är något dyrare än övriga nationspubar på St. Lars
gatan. Men det handlar om kronor och den glada stämningen
väger helt klart upp för det förlorade småskramlet. Vad
gäller toabesök gäller det att ha framförhållning eftersom
som kön, särskilt till damernas, kan vara lång.
Om du letar efter någon att mysa till det med i höstmörkret
finns en hel del att hämta på Snerikes. Här möts ni inte
över djupa filosofiska samtal utan på dansgolvet. När du och
kvällens strul tröttnar på att försöka överrösta musiken kan
ni fuldansa till en sista Håkanlåt innan ni vinglar hem efter
en lyckad kväll på Snerikes.
”Den lilla nationen med det stora hjärtat”, som de själva
beskriver sig som. Efter att ha dansat sig svettig på ett fullt
dansgolv kan testpatrullen inte annat än att hålla med. Här
skymtades allt ifrån rutiga grungeskjortor och dr Martens
till glittriga paljettoppar och magtröjor. En natt fylld av
”sexig disco, klassisk pianohouse och dagsfärsk techno”
innebar dansmoves som hade fått Loreen grön av avund.
Kalmar är nationen som vågat nischa sig och som rör
om i den annars så kommersiella nationsklubbgrytan. På
gott och ont. Det härligt utstickande konceptet till trots
kan inte testpatrullen efter några timmar låta bli att bli
lite trött på de eviga trummaskinerna och oigenkännbara
melodislingorna. Dock ett stort plus för källardansgolvet
som bjöd på genuin undergroundkänsla!
Prisnivå: Storstark för 29 kronor.
Garderobsavgift: Ja.
Raggningspotential: Fest i ett rosa slott. Enough said!
Toalettstatus: Långa köer och dåligt med toapapper.
Toaletterna blir rätt snuskiga efter ett tag och drar ner det
allmänna intrycket.
Ibland kan tyngden från kurslitteraturen kännas överväldigande. När nu höstmörkret kryper allt närmare inpå, kan polkand-studenten behöva en liten time out och tänka på annat. Polmagasinet har
därför gett sig ut bland civila uppsalabor, rökmaskiner och Håkanlåtar för att ge dig en liten guide
till Uppsalas klubbliv.
Birger Jarl
Stockholms nation
Som student lever man i en liten bubbla av nationsliv och
billig öl men visst har vi alla tänkt tanken att vi kanske skulle
våga testa något annat, något från världen utanför. Då är det
ju härligt att BJ har gratis inträde för studenter på fredagar.
Det första man möts av efter den hyfsat smidiga garderoben är
första dansgolvet. Musiken är det vanliga urvalet av dansvänlig
festmusik. Tips från en van BJ-festare är att se upp med
höjdskillnaderna på dansgolvet, och tänk två gånger innan ni
börjar dansa i sofforna, även om det är lockande. Har ni som
jag kommit fram till att höga klackar och konstigt placerade
trappor inte är en vinnande kombination så finns hiphopgolvet
en bit längre in. Här är något större, något mindre trångt och
väldigt mycket mer ”grindande”. Utöver lite annan musik,
något glassigare lokaler och betydligt högre priser i baren
är den största skillnaden mot nationerna stämningen och
människorna. Här är uppklätt, lite yngre och möjligtvis lite
mer peppad stämning, men främst bara annorlunda. Överlag
en perfekt liten semester från nationerna. Kom ihåg att det är
en civilkrog, så ingen ide att va där vid 20:30.
Trots föreställningen att man helst sitter på Ghuben och
njuter av en engelsk kvalitetsöl med P3:s senaste lista i
högtalarna så kommer oundvikligen den torsdag då man beger
sig till Stocken. Ståendes i en kö som ringlar sig runt kvarteret,
bland ekonomer i klackar, jurister i märkeskavaj och en och
annan övertaggad biolog.Efter en ofta lång väntan kan man
i alla fall glädjas åt en av uppsalas smidigaste garderober. Till
barer och toaletter får man däremot räkna med längre väntan.
En trappa upp hittar man Stockens främsta styrka, det stora
dansgolvet. Musiken må vara förutsägbar men stämningen är
taggad och dansa gör man. När man fått träningsvärk i vevarmen rekomenderas en trip ner för trappan till det smått
impoviserade hiphopgolvet där lite andra kroppsdelar kommer
i rörelse. Det skall erkännas att Stocken inte är stället där man
hittar nya vänner. Tar någon kontakt med dig är det sannolikt
att det är med andra motiv än vänskap i tankarna. Positivt är
dock att är det ens mål med kvällen så är förutsättningarna
goda, även om man kan riskera att få en dryg fisk på kroken.
Sammanfattningsvis; Stocken har sina sidor men har sällan en
dålig kväll där.
Prisnivå: Inträde gratis för studenter på fredagar, annars
hög prisnivå.
Garderobsavgift: Överkomlig.
Raggningspotential: Sannolikheten är stor att du hittar någon.
Toalettstatus: Fräscha
8
POLMAGASINET #3/2013
” När man fått
träningsvärk
i vev-armen
rekomenderas
en trip ner för
trappan till det
smått impoviserade
hiphopgolvet...”
Pris: Storstark 28 kr. Shot 4 cl 47 kr.
Garderobsavgift: Nej. Alltid gratis.
Raggningspotential: Nja. Dansgolvet med sina inlevelsefulla
men stundtals också något introverta dansande var
motsatsen till köttmarknad.
Toaletter: Förvånansvärt korta köer det lilla antalet
toaletter till trots. Vid queerklubben ”Wilde” hålls
könsneutrala toaletter.
Norrlands
När testpatrullen sent en lördagsnatt begav sig till
Norrlands stod det gasque med 04-släpp på schemat. Kön
för att komma in vittnade om ett bra tryck och stämningen
var god. Till patrullens förtjusning var även den äldre delen
av nationen öppen, varpå inte allt klubbande centrerats
till de nyare mellanstadieliknande lokalerna. Tre dansgolv
fanns till förfogande, varav det på ett framfördes livemusik
av nationsorkestern. Uppklädda gasquebesökare blandades
med partydjur och de förenades till ljudet av kommersiell
klubbmusik. Testpatrullen hade gärna sett ett dansgolv som
erbjöd något annat än topplistan på Spotify men med tanke
på antalet händer i luften tycktes det ändå gå hem.
Prisnivå: Storstark 28 kr. Shot 4 cl 48 kr.
Garderobsavgift: Ja, tyvärr. Och tyvärr dubbelt upp då den
något fåniga summan 12 kr efterfrågades.
Raggningspotential: Bra. Framförallt om du är på jakt efter
en vargtassdrickande likasinnad. Baren i nationens äldre del
bör lyftas fram särskilt som raggningsställe.
Toalettstatus: Som vilken annan klubb som helst klockan
halv två på natten. Ganska sunkiga med andra ord.
Prisnivå: Överkommlig, även om 80 kr i inträde svider.
Garderobsavgift : Ja.
Raggnignspotential: Stor chans att du går därifrån med sällskap.
Toalettstatus: Nya fräscha toaletter.
POLMAGASINET #3/2013
9
internationellt
En enkel man - vardagen i det palestinska
ockuperade området
TEXT och foto: ida vanhainen
Jag tänker att det är märkligt att en man
som Abed har suttit i fängelse för vad
som klassats som ”politisk aktivism” då
han inte verkar särskilt politisk intresserad, utan snarare en enkel jordbrukande
man med stor passion för sina grönsaker.
- När jag var en pojke så byggde jag och
min farfar ett soltak under mandelträdet
där borta. När ingen såg oss brukade vi
smita undan skördandet och gömma oss
undan solens hetta ett tag. Han berättade
fantastiska historier under de där dagarna.
Abed vandrar iväg i sina tankar och
tystnar med ett leende på läpparna.
- Jag är en fredsam man utan något agg
mot israelerna, vi är alla människor. Allt jag
vill är att odla mina fält.
Innan vi avslutar intervjun insisterar
Abed på att visa oss runt bland fälten.
Bland prunkande rankor och frukttyngda grenar lever han upp som en
yngling och alla problemen är som
bortblåsta. Abed ger oss en handfull av solvarma plommon och tillägger allvarsamt.
Uppdelningen av de palestinska ockuperade områdena
Israel-Palestina - en av vår tids mest långlivade konflikter. När man talar om situationen i regionen är
det ofta svårt att inte ta ställning. Men hur mycket vet vi i västvärlden egentligen om det vanliga livet
i det ockuperade palestinska området idag? Hur mycket präglas det av den politiska konflikten? Under min vistelse i landet intervjuade jag den palestinske jordbrukaren Abed Abed-Rabbeh för att öka
förståelsen för hur vardagen kan se ut i det ockuperade området.
N
är jag och min tolk anländer
står Abed vid vägkanten och
spanar oroligt mot två stora
bulldozers som bullrande gräver
sig fram genom naturen några
hundra meter bort. De gräver ett
avloppssystem mellan de två närliggande israeliska bosättningarna
Gilo och Har Gilo. De två bosättningarna
som
Abeds
mark
ligger mitt emellan. Om någon vecka
kommer de vara vid Abeds mark,
om han får stanna då återstår att se.
lummiga dalen omgiven av sötvattenkällor
uppkommer den perfekta kombinationen
mellan hetta och svalka. Trots detta syns
resten av Wallajahs 2000 invånare inte till.
Så fort Abed får syn på oss tar hans
gästvänlighet överhand över oron och han
bjuder leende in oss på en kopp sött, doftande örtte. Vi sätter oss i skuggan av vinrankorna och han börjar berätta sin historia.
Marken ingår i den palestinska byn Wallajah och den har tillhört Abeds släkt så
länge någon kan minnas. Abed växte upp
i en stor jordbrukarfamilj och fick tidigt
lära sig vikten av att ta hand om marken.
- Min farfar brukade säga mig att om du tar väl
hand om dina odlingar, så tar de väl hand om
dig. Och det var sant, på den tiden odlade vi
allt här, zucchinis, oliver, mandlar och tomater
långt större än de du hittar på marknaden idag.
År 1948 drogs den gröna linjen mellan
de Israeliska och de Palestinska territorierna och 70 procent av byn isolerades
på den andra sidan av linjen. Byns invånare, inklusive familjen Rabbeh tvingades flytta till närbelägna flyktingläger.
Familjen fortsatte dock att återvända till
fälten för att kultivera dem på dagtid.
- Det var tuffa tider det, farmor sprang runt
som en höna för att undvika att bli upptäckt
av soldaterna som patrullerade området, säger Abed roat och kluckar av skratt.
”Vi sätter oss i skuggan
av vinrankorna och
han börjar berätta sin
historia”
Det är enkelt att förstå varför marken är bördig, belägen mitt i den
10
POLMAGASINET #3/2013
enda i min familj som fortfarande åkte hit
om dagarna. Nu för tiden räcker pengarna
jag får när jag säljer grönsakerna knappt till
ett paket cigaretter. Trots det ångrar jag inte
beslutet att fortsätta i min släkts fotspår.
- Efter att mina föräldrar gått bort
tappade mina bröder så småningom
intresset för fälten, att odla tomater var
inte lika lönsamt som att skaffa jobb inne
i närbelägna Betlehem. Tillslut var jag den
Efter Oslo-förhandlingarna 1993
delades Palestinska Västbanken in i
områdena A, B och C, där A representerade full palestinsk kontroll, B
palestinsk civil säkerhetskontroll i samarbete med israelisk militär säkerhetskontroll, och C full israelisk kontroll. Abeds mark hamnade i C vilket
möjliggjorde stora förändringar beträffande
markägande. Byns samtliga sötvattenkällor drogs om till de israeliska bosättningarna för att användas som badplats. För
att bevattna sina fällt har Abed sedan dess
behövt köpa vatten av israeliska tankbilar
för nästan femhundra kronor i månaden.
Då arbetet på fälten blev allt svårare tog
Abed 1999 slutligen beslutet att permanent flytta till ägorna. Till en början
bodde han i en liten stuga, men sedan den en
natt under oklara omständigheter brann ned
så har han tvingats flyttat in i den grotta som
användes som vindskydd under skördesäsongen. En kall vinternatt satte Abed en dörr på
grottans ingång, för detta fick han spendera
en månad i fängelse då han saknade bygglov.
Bild 1: Karta över muren vid Betlehem området. Byn alWallajah markerat med rött. (Källa PASSIA, Palestinian
Academic Society for the Study of International Affairs.)
Bild 2: Karta över nuvarande administrativ
indelning av Västbanken. Abeds mark befinner
sig till väster om Betlehem område A. (Källa
PASSIA, Palestinian Academic Society for the
Study of International Affairs.)
POLMAGASINET #3/2013
11
huvudreportage
Krossade glastak på nationerna?
text: ellen axenborg, fredrica werner, kristin åkerlund och kajsa edholm foto: andreas sundell
Statistik: johan larsson och carl lindberg
U
ppsala universitet är Sveriges
äldsta universitet, grundat 1477
och har kommit att producera
en
rad
nobelpristagare,
statsministrar och medlemmar
av Svenska Akademien. På den tiden var det
bara män som fick utbilda sig, men nu, 536
år senare, skulle man vid första anblicken
kunna tro att det var bara kvinnor. Siffran
ligger på 70 procent kvinnor på universitet,
men statistiken reflekterar inte situationen
på våra nationer, som fortfarande
domineras av män. Polmagasinet har
tagit på sig den gedigna uppgiften att
gå till botten med frågan varför inte fler
kvinnor syns på de högsta posterna i
nationerna. Våra reportrar har varit på
alla nationer och pratat med kuratorer
och jämställdhetsombud för att söka svar.
Hittills har det i den politiska debatten talats förhållandevis lite om jämställdhet. Polmagasinet har, i
ett försök att bredda perspektiven, gett sig ut bland Uppsalas nationer för att ta reda på hur arbetet
med jämställdhet ser ut. Existerar glastaken även här, eller är de redan krossade?
12
POLMAGASINET #3/2013
Det finns inget krav på nationerna att ha en
jämställdhetsplan, men många nationer har
tagit fram sådana, och vissa har till och med
jämställdhetsombud. Smålands nation har
ett jämlikhetsombud som tar hand om alla
frågor rörande diskriminering, bland annat
diskriminering på grund av kön. Nationen
jobbar utefter en antidiskrimineringspolicy
i vilken det står att ”Smålands nation har
som mål att främja jämn könsfördelning
på nationen”. 1Q Viktoria Lindqvist säger
att jämställdhet är en stående punkt på
alla möten och en löpande diskussion med
ämbetsmännen, men tycker inte att nationen
har problem med könsdiskriminering. Hon
är en av tre kvinnliga kuratorer det här
läsåret, men påpekar att hon själv upplever
det som att de flesta nationer brukar
variera män och kvinnor på den högsta
posten. Restaurangchefen Johan bryter in
i diskussionen med en något mer kritisk
syn. Han berättar att man lite skämtsamt
brukar skoja om att det finns fler med hans
namn än kvinnor i nationens styrelse. Han
jämför nationen idag med för tre år sedan
när han själv var recentior och tycker att
mycket har förändrats. Då var det vanligt
med könsord och opassande skämt och
han beskriver det som en hårdare miljö
och en grov stämning. Detta är något han
tycker att nationen är på väg bort ifrån.
- Studentlivet har alltid varit manligt,
säger Johan och tycker att det är på
tiden att jargongen förändras. Kanske
är det en utförlig policy och någon
form av jämställdhetsämbete som krävs
för nationslivet ska bli lika tillåtande
för kvinnor. Hos Snerikes får vi veta
att Kuratorskonventet går i sådana
tankar och att de med hjälp av Uppsalas
diskrimineringsombudsman planerar att
utbilda nationerna i jämlikhetsfrågor och även
erbjuda dem hjälp att ta fram egna policyer.
Uplands
nation
har
också
ett
jämställdhetsombud och sedan i våras
dessutom ett jämställdhetsutskott. Där ligger
fokus på att diskutera kring traditionerna, om
vad som är schysst att ha kvar och vad som
är förlegat ur ett jämställdhetsperspektiv.
Utskotten behandlar inte bara jämlikhet
mellan män och kvinnor, utan tar upp
alla
jämställdhetsfrågor.
Nationens
jämställdhetsombud
Lukas
Renklint
uppfattar
nationen
som
jämställd,
och menar på att dessa frågor får
ta mycket plats och diskuteras ofta.
På Kalmars nation har man löst det så
att 1Q är jämställdhetsombud. Mikael
Gustafsson, som sitter som 1Q, uppfattar
nationen som jämställd och faktum är att
Kalmars är en av få nationer där fler kvinnor
än män har varit kuratorer de senaste åren.
Det återspeglar rättvist kvinnornas rådande
majoritet på nationen. På Stocken är
statistiken något dystrare. I år är samtliga
tre kuratorer på Stockholms nation män
och bortsett från förra verksamhetsåret då
en kvinna var 1Q, var senaste året en kvinna
var förste kurator 2005. Förste kurator Hugo
Larsson beskriver nationsstrukturen som
en pyramid där vissa prestigefulla ämbeten
banar vägen till de högsta positionerna. Det
krävs ett flerårigt engagemang i nationen
- ofta som klubbverkare och spexansvarig.
Dock slutar givetvis inte alla som haft
en viktig position inom nationen slutar
inom kuratelet. En uttalad ambition att
bli kurator samt uppmuntran från äldre
medlemmar spelar också en stor roll.
På ämbetsmannanivå har kvinnorna en
majoritet, men varför inte fler kvinnor söker
sig längre kan Larsson inte svara på. Det
POLMAGASINET #3/2013
13
huvudreportage
Krönika:
Könsfördelning på de nuvarande kuratorsposterna
Det är något konstigt
U
nder det snart gångna året har debatten om sexistisk reklam tagit ny
fart. Kanske speciellt har American Apparels varumärke bespottats, men likaså många andra vars
kampanjbilder beskylls för att porträttera sexism. Så sent som i början av hösten publicerade
ägaren av en känd restaurang reklambilder av
grov sexistisk karaktär och hamnade snabbt
i ett inte allför smickrande rampljus. Kritiken
tillbakavisades snabbt med invändningen att de
var konst och att man var ledsen om de hade
stött någon. En TV-kock kommenterade även
debatten med ”(…) att visa bilder på halvnakna
kvinnor har gjorts i alla tider, det är inget konstigt med det!”.
Fotnot: Detta avser de tre kuratorsposterna höstterminen 2013. Nationerna Norrlands och Västmanland-Dalarna saknar posten 3Q.
här är ett återkommande tema på de flesta
nationer vi besöker, på mellannivå är det
hälften män och hälften kvinnor, men på
de högsta posterna har kvinnorna plötsligt
försvunnit. En ledtråd kan vara att vissa
specifika ämbeten är vanliga ingångsportar
till 1Q, och på de flesta nationer är dessa
poster också mansdominerade. Larsson
är ödmjuk och menar att han i dagsläget
inte kan säga att nationen är helt jämställd
pågrund av det mansdominerade kuratelet.
Han verkar påtagligt konfunderad över det
faktum att inte fler kvinnor söker till kuratelet.
På Östgöta nation ser vi liknande statistik.
Av nationens medlemmar är kvinnorna något
fler än männen. Utifrån dessa siffror skulle
man kunna tänka sig en jämn könsfördelning
inom kuratelet, men så är inte fallet och i
nuläget är endast fjärde kuratorn kvinna.
När Polmagasinet träffar Östgötas förste
kurator Daniel Hugestam för att försöka
utreda detta återkommande mönster bland
nationernas högst uppsatta, börjar vi med
att prata om hur de olika ämbetena tilldelas.
- Vem som helst kan söka till vad som helst.Sen
finns det ju självklart vissa krav för varje post.
Efter att nomineringsperioden är över,
plockar valnämnden ut de kandidater den
anser bäst lämpade för posten och därefter
röstar landskapet, det vill säga alla nationens
medlemmar. David berättar att Östgötas
nation inte har något jämställdhetsutskott
men att de aktivt jobbar med att motivera
tjejer att söka sig till de högre posterna.
- Vi jobbar inte med kvotering. Och
i och med att ämbetena delas ut
efter hur det röstas i valen så krävs
det att tjejer faktiskt söker posterna.
Det är något som nationen försöker
uppmuntra till och David själv hoppas på en
kvinnlig efterträdare till hans post som förste
kurator. Han menar att man, om man vill
undersöka nationens jämställdhet, får titta
på hela kuratelet och inte bara på 1Q postens
historia, då den kvinnliga närvaron är mycket
mer utbredd bland de lägre ämbetena.
Precis som i samtidens svenska näringsliv
tycks det finnas ett oförklarligt glastak
inmonterat i nationernas anrika takvalv. För
trots att det på ämbetsmannanivå oftast är
hälften kvinnor och hälften män så händer
något på vägen till kuratelet. Helt plötsligt
är många av kvinnorna borta, och trots
att vi kan konstatera att det inte beror på
något som nationerna aktivt gör, kan vi inte
desto mindre svara på varför detta fenomen
går igen på de flesta nationer. Idag är 42,4
procent av Sveriges chefer på lägre nivå
kvinnor, ett procenttal som sakta börjar
närma sig en jämnare fördelning. Dessvärre
mörknar det ju längre uppför karriärstegen
vi klättrar. Av den totala andelen VDposter och högre chefsämbeten i Sverige,
sitter kvinnor på ynka 12 procent. Enligt
en ny undersökning från fackförbundet
Ledarna, kommer det att ta 18 år innan
Sverige kan uppnå en jämn fördelning
mellan män och kvinnor bland dessa högre
chefsposter. Och mönstret går igen även på
Uppsalas nationer. Med tre förstekuratorer
av tretton, utgör kvinnorna bara en knapp
fjärdedel av nationernas högst uppsatta
ämbeten. Denna statistik reflekterar
knappast ett universitet vars studenter
utgörs av lite drygt 70 procent kvinnor.
själva, att det faktiskt krävs ett kontinuerligt
arbete och en konstant medvetenhet
för att ta oss an dessa strukturer. Inte
förrän vi gör det kommer saker och ting
förändras. Inte förrän vi gör det kommer
vi kunna dansa och skåla i splitter från ett
krossat glastak på våra älskade nationer.
För vi är, som sagt, faktiskt inte klara än.
Idag ser vi en början på ett bra arbete med
jämställdhet på många av våra nationer,
men frågan måste problematiseras och
tillåtas större plats om vi ska se mer jämt
fördelade kuratel. Detsamma gäller för
en mer jämställd arbetsmarknad. För att
motivera en fortsatt ansträngning behöver
vi en attityd som påminner oss om att vi
faktisk inte är klara än. Vi måste inse att det
inte räcker att förnöjt luta oss tillbaka och
lita på att våra, så småningom välutbildade,
högskolehuvuden löser saker och ting av sig
För den som vill veta mer om feminism:
Bloggar:
http://ladydahmer.se
http://schmenus.wordpress.com
http://www.arsinoe.se
http://nojesguiden.se/nannajohansson
http://hej.blekk.se
http://politism.se/genusfolket/
och många fler…..
Boktips:
Under det rosa täcket” av Nina Björk
”Rosa, den farliga färgen” av Fanny Ambjörnsson
”Det andra könet” av Simone de Bevaouir
14
POLMAGASINET #3/2013
Men jo, det är något konstigt med det. Det
är något skevt i ett samhälle där sexistisk reklam säljer. Där kvinnor exponeras på ett sätt
man aldrig skulle exponera män på. Där sexism kan avfärdas med en axelryckning. Det är
något konstigt med detta och det måste ske
en förändring.
Förändring kan ske på flera sätt. Till att börja
med så är det viktigt att markera mot de som
uttrycker sexistiska åsikter eller exempelvis
producerar sexistisk reklam. I dagens snabba
internetbaserade diskussioner så görs ofta detta,
vilket är bra och visar på engagemang. Det anförs ibland att det inte är reklammakarnas ansvar att avskaffa en sexistisk kultur, de tänker ju
bara på vad som säljer. Det är just där problemet
ligger. Genom att upprätthålla en sexistisk
marknadsföringstrend så upprätthålls också
bilden av att det är så samhället ser ut och att
det är OK. Varför skulle inte upphovsmännen
ha ett ansvar att dra sitt strå till stacken?
Lagstiftning är ett annat medel som då och
då kommer upp på agendan. Det är naturligtvis bra om samhället sätter ner foten, men
man ska komma ihåg att lagstiftning kan
vara ett trubbigt instrument och leda till knepiga tolkningsfrågor. Något som verkligen kan
göra skillnad är, som i så många andra frågor,
utbildning. Att arbeta med normkritiska perspektiv i flera ämnen är något som är vitalt för
att jobba med inställningen
till jämställdhet och sexism
hos framtida generationer.
Samhällskunskap, biologi
och estetisk verksamhet
är typiska sådana, där
skolplanerna kunde
utformas med mer
utrymme för undervisning i och diskussion kring dessa
frågor. För det är
något konstigt i vårt
samhälle. Och det
måste tas på allvar.
Carl Lindberg
POLMAGASINET #3/2013
15
porträtt
Polmagasinet möter:
Gudrun Schyman
text: Elin dellås och kristin åkerlund
Foto: julia karlsson
Efter hennes sista mening bröts den högtidliga, nästan heliga tystnaden av ett öronbedövande
dån från 145 par frenetiskt applåderande händer. Polmagasinet hade den otroliga turen att få
ett par minuter med en något stressad Gudrun Schyman i Norrlands stökiga kök.
E
fter förra omgången av
Feministiskt Initiativ och
Schymans avgång 2011 är det
dags igen. I april i år tillträdde
hon åter som talesperson partiet.
Innan de tidigare valen har det varit många
som sagt sig vara positiva till att se F! i
riksdagen. Men ändå har det inte blivit så.
Har
ni
någon
annorlunda
taktik
inför
det
här
valet?
- Vi kommer nog vara ganska uppfordrande
och säga: ni som tycker att vi ska ta plats i
riksdagen får faktiskt
ta och rösta på oss
den här gången.
Ni som tycker om
oss har röstat fel
två gånger i rad nu
kommer vi att säga.
Ni har istället röstat
på regeringsfrågan,
vilket
inte
har
resulterat i det ni
ville. Feminister sa
”Ja, ni är jättebra,
men nu gäller det
att förhindra en
borgerlig regering”
och trots detta blev
det en borgerlig regering. Nästa val sa
man ”Ja, ni är jättebra men nu gäller det
att få bort den borgerliga regeringen” och
den borgerliga regeringen sitter ändå kvar.
Man har gjort fel två gånger, nu får man
göra rätt. Framförallt är det att förminska
sig, tycker jag, att bara vara röstboskap
åt den ena eller andra kanten. Det är
att inte se kraften i demokratin och att
inte sätta förändring på dagordningen.
Skärpning nu, det är skarpt läge!
Hur ser du på meningsskiljaktigheter
feminister emellan och mellan de
olika partierna i den här frågan?
- De traditionella partierna har med
feminismenmen som ett tillägg. De har
POLMAGASINET #3/2013
politiskt. Genom att använda demokratin
som verktyg och uppmärksamma denna
fråga kan vi lämna stadiet av att bara vara
arga, där det bara klassas somlöst tyckande
-att behandla den här samhällskonflikten
med samma allvar som andra. Man skulle
aldrig säga till någon som är fackligt aktiv
att du kan inte hålla på och bara vara arg.
Det är ett uttryck för att man vill ändra på
någonting och det är likadant med det här.
Då ska vi använda de här demokratiska
verktygen, gå in på de arenorna, men
beskriva
verkligheten
utifrån
det
här
perspektivet.
” Man skulle aldrig
säga till någon som är
fackligt aktiv att du
kan inte hålla på och
bara vara arg”
Är det några frågor som inte varit lika
aktuella i de tidigare valrörelserna
som du ser som viktigare nu?
- Ja, jag tror att vi är fler som ser mer.
När det gäller rasismen, homofobin,
löneskillnaderna och kvinnohatet så
har allt blivit mycket tydligare. När vi
bildades var det en väldig provokation att
säga att vi inte lever i ett jämställt land
och att det fanns rasism och homofobi,
och även att uppmana människor att titta
på lönerna. Det avfärdades då, men nu
är kunskapen större. Delvis för att vi har
funnits under den här tiden, men det har
också blivit synligare i samhället. Ingen
idag skulle säga att vi inte har någon
strukturell rasism eller homofobi och att
det bara rör sig om enskilda individer.
Jag tror mycket på att denna ökade
medvetenhetkommer att visa sig i valet.
16
den inte som ideologisk utgångspunkt,
vilket skiljer Feministiskt Initiativ från
de övriga partierna. Det visar sig ju också
i att de har olika lösningar. Man kan
beskriva sakernas tillstånd på samma sätt
men partierna har helt olika lösningar.
Den borgerliga regeringens lösning på
lönefrågan är ju att kvinnor ska välja
andra jobb och det ändrar inte på något
i grunden. Vi föreslår individualiserad
föräldraförsäkring men det vågar inte de
andra, inte Socialdemokraterna heller.
Skillnaderna kommer mycket av att vi
har olika utgångspunkt. Har man den här
maktfrågan som utgångspunkt ser man
tydligare vad som behöver göras och då
blir det mer radikala förändringar. Men
sen får man ju samarbeta, det måste man
i ett parlament. Då kommer Feministiskt
Initiativ att samarbeta mer med de
partier som står till vänster eftersom de
har lättare att se strukturer. Har man
superindividualism på dagordningen så
blir det svårare, då har man svårare att
se kraften i de strukturella reformerna.
Som du säger så blir det en annorlunda
feministisk kamp på högersidan gentemot
vänstersidan, hur ser du på det och
möjligheterna att förenas under samma mål?
- Det bygger ju på en kunskap om att de
här makstrukturerna som har att göra med
kön även samverkar med klass. Majoriteten
av världens och Sveriges fattiga är kvinnor
så där finns onekligen en samverkan. Om
man tittar på Vänsterpartiet till exempel,
så vill inte de gå in med politiken och
ändra lönerna så som vi vill göra, så
det skiljer sig åt även där. Men i ett
parlament får man förhålla sig ganska
pragmatisk och samarbeta där det går att
samarbeta. Historiskt i riksdagen är det
ju Vänsterpartiet, Socialdemokraterna
och Folkpartiet som tidigare varit bärare
av förändringarna i HBTQ-politiken.
Både Vänsterpartiet och Folkpartiet har
varit mer radikala än Socialdemokraterna.
Hur kan man bemöta kritiken som
hävdar att feminister bara är arga?
- Att göra något konstruktivt är att jobba
Feminister kan ju
ses som en grupp
med ganska dåligt
rykte. Tycker du att
man från feministers
perspektiv ska jobba
på att förändra detta
rykte? Behöver man
det? Kan man det?
- Jag tror att man får
se det där för vad det
är. Det är människor
som
inte
vill
argumentera,som
bygger
upp
fiendebilder och så är det ju alltid när
människor ställer sig i försvarsposition.
Jag ser det mer som att om vi feminister
jobbar på och argumenterar sakligt så
kommer det med tiden att ändra sig. Blir
vi dessutom en maktfaktor att räkna med
så kommer många plötsligt säga att det
där med feminism, det har vi haft länge på
dagordningen och det är verkligen viktigt.
Att få spendera en kväll bland engagerade
människor som brinner för samma frågor
som en själv är en härlig upplevelse. Att få
göra det i sällskap av en eldsjäl som Gudrun
Schyman väcker mycket tankar, frågor och
funderingar. I den begynnande valrörelsens
debatter har jämställdhetsdiskussionen
inte tagit upp någon större plats, trots att
en övervägande del av riksdagspartierna ser
den rådande situationen som ett problem.
Sittandes i ett rum bland 144 engagerade
feminister undrar man varför, och i samtal
och föreläsningar med Gudrun Schyman
blir det tydligt att jämställdhetsfrågan
innehåller många ämnen för diskussion
och debatt. Det är ett tag kvar innan
valkampanjerna startar på riktigt och det ska
bli spännande att se om Gudrun får rätt i sin
gissning att feminism och ifall Feministisk
Initiativ får mer plats i debatten.
Gudrun tipsar:
Det lilla jämställdhetshäftet från Statistika
Centralbyrån.
POLMAGASINET #3/2013
17
reportage
NSA - kanske bara en lillebror
TEXT: JESPER LINDQVIST Foto: LOUISE BERGSTRAND illustration: alexander fredman
Tidigare i år avslöjade Edward
Snowden hur amerikanska
myndigheter övervakar amerikanska och andra länders medborgare. Polmagasinet reder ut
NSA:s roll för att bringa klarhet.
E
Men insamlingen av amerikaners telefonuppgifter uppdagades egentligen redan 2006
av USA Today – en upptäckt
de fick Pulitzerpriset för.
Problemet då var att de inte hade dokument att styrka uppgifterna utan bara en
anonym källa. I och med Snowdens läckor
av hemliga dokument har en rättsprocess
kunnat sättas igång av ACLU (American Civil Liberties Union) för att se om
övervakningen strider mot konstitutionen.
Övervakningen hade alltså fortsatt från
2006, och i större skala. Men innan den
I början av juni läckte Edward Snowden
hemlighetsstämplad
information
om
hur den amerikanska staten spionerar
på amerikaner och omvärlden. Han blev
direkt världens mest jagade man. Som
taget ur en film flydde han först till Hong
Kong och sedan till Moskva där han fick
asyl. I USA är han åtalad för spioneri.
Och det är vad skandalen främst har handlat om – metadata och vad man kan göra
med den. Metadata är egentligen data om
data och det är detta NSA främst har tittat på. För till exempel ett telefonsamtal
kan metadata vara ungefär allt förutom
själva innehållet i samtalet. Dessa data kan
alltså till exempel vara samtalets längd, var
18
POLMAGASINET #3/2013
elfte september 2001 gick utvecklingen åt andra hållet, enligt Klamberg. Det
fanns en opinion i slutet av 90-talet som
ville begränsa NSA:s befogenheter och
tanken då var att FBI skulle ”titta inåt
och NSA utåt”. Men det var innan 2001.
– Efter elfte september blev inställningen att
”vi får aldrig låta det här upprepas”. Så då rev
man ner flera av de tidigare begränsningarna
och gav i princip NSA fria tyglar när det gällde övervakning för att bekämpa terrorism.
Angående just övervakningen anser Klamberg ändå att NSA inte missbrukar sin makt.
– Man kan hitta exempel där det har
gått fel men jag ser inga spår av att det
är en totalitär stat man bygger upp.
Klamberg målar helt enkelt inte upp en
dystopisk bild av framtiden, men han ser en
utveckling som han jämför med Benthams
Panoptikon – en fängelsekonstruktion där
fångarna alltid riskerar att bli sedda och
därför sköter sig. Eftersom staten inte tittar närmare på alla medborgare börjar kanske en del att
välja bort avvikande beteenden
för att inte ”hamna på radarn”.
– Det största problemet som jag
ser det är att det blir någon form
av självcensur, att man begränsar vem man har kontakt med,
avslutar han.
största problemet
ӊrDet
att det blir någon form
dward Snowdens avslöjanden
om massövervakning av den
amerikanska
myndigheten
National Security Agency
(NSA) väckte stor uppmärksamhet i somras. Medan Snowden jagades
i öst gick debatten het i väst. Men på
grund av hemlighetsmakeri, ett dussin program med lika många bokstavskombinationer, och ny teknik är många fortfarande
förvirrade över hur övervakningen faktiskt har gått till. Folkrättsexperten Mark
Klamberg hjälper till att reda ut skandalen och förstå varför detta sker just nu.
NSA-skandalen har målats upp som en övervakningsskandal. Kanske har detta förvirrat
en del eftersom det främst har handlat om insamling av metadata. Det har inte varit övervakning i klassisk mening menar Mark Klamberg, som jag möter för en intervju i Blåsenhus.
– När människor tänker på övervakning så
tänker de på att man har en kamera som
man spelar in med eller att man läser deras
meddelanden eller att man avlyssnar dem,
medan den moderna övervakningen tar reda
på i vilket sammanhang en viss person är,
vilken grupp, nätverk och så kartlägger man.
Det uppmärksammade fallet från i somras
där NSA visade sig ha samlat in metadata
från telefonjätten Verizons miljoner kunder
var ett av de första avslöjandena. Detta
blev speciellt uppmärksammat eftersom
NSA samlat in information om miljontals amerikanska medborgare. Den tolfte
mars i år hölls en officiell utfrågning av
USA:s nationelle underrättelsechef James
Clapper. Den Demokratiske senatorn Ron
Wyden frågade om NSA samlar in någon
typ av data överhuvudtaget, om miljoner eller hundratals miljoner amerikaner. Svaret han fick var
”nej… inte avsiktligt”. Detta
visade sig alltså vara falskt.
samtalets parter befinner sig och så vidare. NSA använder sig av flera program
för att samla in olika typer av information, vilket har komplicerat skandalen.
Ett av programmen, PRISM, samlar in
metadata från de stora internetjättarna,
till exempel Facebook, Google och Yahoo.
Socialt liv och intressen blir därför enkelt
att kartlägga. X-Keyscore, ett annat pro-
gram, gör det ännu enklare att kartlägga
individers liv. Genom detta dataprogram kan
NSA beställa in information om vad du gör
på internet från olika sorters källor; information från Facebook, e-mail, surfhistorik med
mera enligt The Guardian. Detta är främst
till för att kartlägga utländska medborgare utanför USA. För just denna grupp är
restriktionerna färre för att titta igenom mer
privat information som mailkonversationer.
av självcensur”
På bred front prioriterade därefter
USA och NSA säkerhet. Misstänkta
terrorister sitter nu i fångläger på
Guantánamobasen, dödas av drönare i
Mellanöstern och kan enligt National
Defense Authorization Act frihetsberövas
på obestämd tid(gäller även amerikaner
från 2012) - allt utan rätt till rättegång.
De senaste avslöjandena om övervakning överraskade kanske därför inte många.
Marks Klamberg, Folkrättsexpert
POLMAGASINET #3/2013
19
Kultur
Välkommen till vår betong
TEXT OCH FOTO: Fredrica werner och ida vanhainen
Kultur
Trender i världens informationsmecka
TEXT: carl lindberg grafik: google
G
För att vara landets fjärde största stad är
streetartscenen i Uppsala anmärkningsvärt
liten. Under 90-talet blommade konstformen upp i staden med artistnamn som
Dekis, Sagan och Ruskig, kända svenska
målare som tog sina första stapplande steg
på Uppsalascenen. Idag genomgår dock
konstformen i Uppsala en regression till
följd av kommunens restriktiva policy och
det mesta tvättas bort. Konstverken på
bilderna hittade vi under Fyrisåns broar
och ut mot Stabby. För att idag få en glimt
av fornstora dagar så bör man söka sig
bortom statskärnan och ut i förorterna, där
kreativiteten ännu flödar, närd av betong.
oogle. För de flesta är det
en
online-baserad
sökmotor, varken mer eller
mindre. Ett smidigt sätt att
kamma det massiva informationsflöde som internet har utvecklats
till. Varje dag ställs över en miljard frågor
på 146 språk till Fru Google, som gör
sitt bästa för att söka av nätet efter svar.
Men Google är också ett multinationellt
företag som på senare år kommit att
utveckla IT-tjänster i rasande fart. De
sitter på det ledande operativsystemet
för smarta telefoner, internets mecka för
videomaterial samt en rad andra innovationer. Det som gör Google speciellt är att
deras verksamhet i mångt och mycket kretsar kring hantering av information. Många
har också ställt sig frågan vad Google gör
eller har möjlighet att göra med all den
information som de besitter. Vetskapen om vad folk runtom i världen just nu
undrar över kan användas till mycket.
Att googla på sjukdomssymptom kan
kartlägga epidemier, många sökningar på en
viss produkt kan läsa av marknadstrender i
rasande fart, och listan därtill kan göras lång.
En av Googles mer intressanta tjänster är
Google Trends, som lanserades för cirka
ett år sedan. Det är en tjänst som möjliggör något som tidigare inte varit möjligt,
att ta del av delar av Googles sökstatistik.
För det är precis det man kan göra. I antingen listform eller en stilrent utformad
grafisk version kan du snabbt se vad som är
de just nu populäraste sökningarna i såväl
USA som Indien. Just Indiens relation med
Google utgör ett intressant studieobjekt
för den med intresse för samhällsvetenskap. Utveckling för med sig både kunskap
och teknologi, och som mätsticka för utveckling i dagens samhällen så anges ofta
exempelvis tillgång till internetupp
koppling. Endast tio procent av
Indiens hushåll har permanent tillgång
till internet, men statistiken förtäljer
inte hur folks internetvanor ser ut.
Internetcaféer och arbetsplatser kan
vara nog så goda platser att surfa på.
Det intressanta är just att titta på vad
folk i exempelvis Indien googlar på. Det
är precis som här hemma i stor utsträckning väder, vind och kändisar. Men det
är också den senaste säsongen av den
populära TV-serien Breaking Bad, mobiler
från Blackberry, politikern Rahul Gandhi
och inte minst cricket. Frågan är om inte
Google potentiellt har fått ett till stycke
information att lägga till sin digra bank:
en slags komplimenterande mätsticka för
utveckling. För det är en sak att ha en
mobiltelefon och en helt annan att ha tid
för de senaste amerikanska TV-serierna.
Indien är som bekant ett land med stora
klyftor mellan rika och fattiga. Därför är
det oklart vad information om Google-sökningar kan ge oss, om vi inte vet
vem det är som sitter framför skärmen.
Faktum kvarstår dock att information om
folks internetvanor i framtiden kan vara en
potentiell parameter att titta på i utvecklingssammanhang, och då är Google en
internet-jätte att räkna med. Än så länge
finns Google Trends för länder som USA,
Tyskland och Israel. Men också för Ryssland, Taiwan och som bekant Indien. Vi
väntar med spänning på Google Trends
Zambia eller Mexiko.
Att bo hos Studentstaden
AV ALEXANDER FREDMAN
20
POLMAGASINET #3/2013
POLMAGASINET #3/2013
21
Vad händer sen?
TEXT: Therese almbladh
Foto: josefin pasanen
I tre veckor har Josefin Pasanen levt sin dröm; att få bo i London. Idag studerar hon på London
School of Economics. Polmagasinet har talat med Josefin om polkand, Uppsala och
vägen till London.
H
östen 2009 blir Josefin
Pasanen universitetsstudent.
Det är då hon beträdder våra
kullerstensbetäckta
gator
för att börja ett nytt spännande kapitel i livet, i Uppsala och på polkand. Josefin, som är född 1987, kommer
från Upplands-Bro utanför Stockholm
men hennes familj är ursprungligen
från Finland.
Att välja den ekonomiska vägen var ingen
självklarhet för Josefin när hon först kom
till Uppsala. Då var siktet inställt på att
studera vidare inom statsvetenskap eller
freds – och konfliktstudier. Under programmets andra termin fastande hon dock
för nationalekonomin och valde således
att fortsätta med ekonomin när det var
dags att välja inriktningen för termin fyra.
Josefin läser idag en master i ’lokal ekonomisk utveckling’ på London School
of Economics (LSE). Valet att studera
på LSE grundade sig i önskan att bo i
London, masterutbildningen kändes som
bra väg dit. Innan hon kom till London
gjorde Josefin en MFS - studie i Chile
till sin C- uppsats inom nationalekonomi.
Studien var inriktad mot utvecklingsfrågor och Josefin studerade arbetsvillkor
och socioekonomiska förhållanden bland
säsongsarbetare inom Fairtrade. Hon
praktiserade även på Utrikesdepartementet samt arbetade som forskningsassistent under en kortare tid. Josefin var
också engagerad i S - student föreningen
Laboremus vid sidan om studierna vid
Uppsala universitet. London School of
Economics är en väl ansedd och prestigefull skola. Josefin tror att det var hennes
samlade erfarenheter som bidrog till att
hon kom in på LSE.
Blickandes i backspegel minns Josefin
Uppsala som en härlig tid fylld
I framtiden vill Josefin gärna arbeta internationellt med jämställdhets – och
På frågan om varför hon valde
Uppsala och polkand svarar Josefin.
- Jag ville läsa ett samhällsvetenskapligt program och tyckte från programbeskrivningen att polkand lät spännande.
Jag hade egentligen inte så stor koll på
programmet innan jag startade men var
sugen på Uppsala och studentlivet.
22
POLMAGASINET #3/2013
med fantastiska vänner och lärdom.
- Jag lärde mig väldigt mycket, inte
nödvändigtvis på alla kurser dock men
absolut genom de olika organisationer jag
engagerade mig i och själva omgivningen
i Uppsala!
jämlikhetsfrågor. I vilket forum det ska
ske vet hon inte än, men är övertygad att
masterutbildningen är ett bra steg på
vägen. Att Josefin valde att söka masterprogrammet berodde framförallt på att
utbildningen tar upp många av de frågor
som hon finner intressanta och som utgör en grund för det hon skulle vilja arbeta med i framtiden. Då det bara gått tre
veckor in på första terminen är det svårt
att göra en ordentlig jämförelse mellan
studierna i Uppsala och i London. Än
så länge är allt fortfarande väldigt nytt,
men Josefin menar att hon hittills har
fått ett mycket positivt intryck av skolan.
Hon tillstår att även om upplägget för
studierna är olikt det i Uppsala så förefaller allt att fungera väl och är glad över
att det synnerligen finns mycket stöd och
hjälp för studenterna att tillgå.
Avslutningsvis
vill
Josefin
råda
oss
nuvarande
polkandare
att:
- Njuta av tiden i Uppsala, ha kul och
stressa inte för mycket över studierna,
se till att ger er tid att upptäcka allt
runtomkring. Studentlivet är mer än bara
biblioteket på Ekonomikum!
POLMAGASINET #3/2013
23
24
POLMAGASINET #3/2013