Transcript här.
”Att läsa mellan raderna” Tänk till och använd texten, dina förkunskaper och erfarenheter... Kalle och jag brukar leka. Vi klättrar i träd eller leker med våra bilar. Kalle är min allra bästa kompis. 1.Vem är ”jag”? Hur vet du det. 2. Hur gamla är Kalle och jag? Hur vet du det Akta dig för bilarna! Sa mamma. Och glöm inte hjälmen! - Jag kan det här nu. Jag är stor nu, svarade jag. - Så åker du raka vägen hem med mjölken efteråt. - Jadå! Skrek jag när jag smällde igen dörren 1.Vem är ”jag”? Hur gammal är ”jag”? Hur vet du det? 2.Vad ska ”jag” göra? Hur vet du det? 3.Hur ska ”jag” åka? Hur vet du det? -Ta det lugnt. Vi är snart framme. Mamma pratar med Nilla medan hon svänger vänster. Hon vet att Nilla är ivrig att komma fram. När motorn stannar kliver Nilla ur och springer direkt till höet i ladan. Hon hör hur det piper. Ola frågar vilken Nilla vill ha. 1. Vad är det Nilla ska få? Hur vet du det. 2. Vart ska de? Hur vet du det? 3. Hur kommer Nilla och mamma dit? Hur vet du det? 4. Vem är Ola? Hur vet du det? Månen lyste över marken. Den var alldeles vit. På himlen kunde man se tusentals stjärnor. Hero frös om sin nos och han saknade sin flock. Han ylade högt. 1. Vilken årstid är det? Hur vet du det? 2. Vilken tid på dygnet är det? Hur vet du det? 3. Vem är Hero? Hur vet du det? -Hjälp! Jag kan inte simma! Nils och Vera hann inte ens ta på skorna. De vassa stenarna gjorde ont under Nils fötter. Vera visste att det var bråttom. Hon sprang så fort hon kunde med sina gamla ben. 1. Varför var det så bråttom? Vad var det som hade hänt? 2. Vem är Nils och Vera? Hur vet du det? 3. Vem är det som ropar? Hur vet du det? Det mullrar ute. På långt avstånd kan man se hur himlen lyses upp. - Skynda er att dra ur alla kontakter till TV:n och telefonerna. - nu får vi kanske tända stearinljus igen. säger pappa, Vad är det som händer? Hur vet du det? Varför ska de kanske tända stearinljus? -Tjoho! Hej vad det gick! Tänk att de har väntat hela sommaren och hösten men nu gick det äntligen att åka. Sara rattade och svängde. -Se upp i backen. Lite längre ner gick Anton. Han pratade med en kompis. -Aj! Förlåt, gick det bra. 1. Vilken årstid är det? Hur vet du det? 2. Vad gör de? Hur vet du det? 3. Vad händer? Hur vet du det? 4. Hur gamla är Sara och Anton? Hur vet du det? Karmen låtsades som om ingenting hänt när storebror kom in. -Vad gör du i mitt rum? Frågade Kalle. Karmen sopade nervöst med foten mot sängen. Kalle tittade mot fönstret och sedan på Karmen. -Var har du gjort av min lampa? frågade han ilsket 1.Vad hade hänt? Hur vet du det? 2.Vad var det Karmen sopade mot sängen? Karin ringer på Bellas dörrklocka. Det dröjer en stund. Så kan man höra steg innanför dörren. Karin hör också andra ljud eka nerifrån. Det låter som om någon försöker få upp en barnvagn i trappan. Karin böjer sig fram för att se lite bättre. Just då öppnar Bella dörren. Det dröjer någon sekund innan Bella förstår vad som hänt men sedan ropar hon in till mamma: -Ring efter en ambulans! 1. I vilken sorts hus tror du Bella bor? Hur kan du veta det? 2. Hur tror du att det kan låta när någon försöker få upp en barnvagn i en trappa. 3. Varför skulle Bellas mamma ringa efter ambulans? Berätta vad du tror hände. Joni sitter under trädet och vilar sig. Han är trött efter dagens äventyr. Tungan hänger långt utanför munnen och han andas häftigt. Fåren smet under staketet idag. 1. Vem är Joni? Hur kan du veta det? 2. Vad har Joni arbetat med idag? Titta! säger Minna. Den där stora fågeln tänker dyka. - Jaa, har du sett! svarar pappa. - Vad kul det är att vara med dig en hel dag pappa. - Det tycker jag också. Vi borde göra det här lite oftare. Pappa hinner knappt prata färdigt. - Nu rycker det i min lina! skriker han. En stund senare sitter de nöjda och tittar ut över horisonten. - Vad fint det är när himlen är så där röd,säger Minna och lutar sig mot pappa. 1.Var är Minna och hennes pappa? Hur kan du veta det? 2.Hur mycket tror du klockan är? Hur kan du veta det? 3. Vad hände när det ryckte i pappas lina? Hur kan du veta det? Ursäkta! Hur mycket är klockan? - Hon är snart halv åtta. - Oj då är det bäst att jag springer annars kommer jag för sent. - Se upp för bilarna bara! 1.Hur gammal tror du att personen som frågade om tiden är? Hur vet du det? 2.Hur gammal tror du att personen som fick frågan är? Hur vet du det? 3.Vad var den första personen sen till? Hur vet du det? 3.Hur skulle hon ta sig platsen? Hur vet du det? När hon öppnade dörren slog hettan mot henne. Tuva fick panik. Ändå var hon tvungen att gå in genom dörren, gå fram till bänken och sätta sig. -Kolla, Tuva har ingen handduk! Rosas röst ekade i huvudet på Tuva. -Titta nu då! Nu är hon alldeles röd i fejset. Lina var tydligen också tvungen att säga något. 1.Var är Tuva någonstans? Hur kan du veta det? 2.Hur gamla är personerna Hur kan du veta det? 3.Hur känner sig Tuva? Varför tror du det? Roland var på väg hem från kontoret då han kände en märklig lukt. Han kunde inte se något konstigt men lukten påminde honom om påskelden de tittat på för någon vecka sedan. Svagt kunde han nu höra ljudet från en siren som närmade sig. Roland fick en obehagskänsla i magen och började springa upp för gatan. I huvudet snurrade tanken på om det kunde vara hans. 1.Vad var det som luktade? Hur kan du veta det? 2.Vad var det som kunde vara Rolands? Hur vet du det? 3.Hur gammal är Roland? Hur kan du veta det? 4.Vilken årstid är det? Hur kan du veta det? Josefin fäste ett hårspänne till i håret. Håret var fortfarande fuktigt och hon kammade sig med långa tag. Mamma hade lagt fram den vita klänningen med blå prickar på. Det var hennes favorit. Mamma hade sagt att hon inte fick söla ner sig och Josefin hade lovat att hålla sig ren. Mamma undrade hur man kunde hålla sig ren om man ska äta tårta och leka lekar. Men Josefin hade ändå lovat att vara rädd om sin klänning bara hon fick ha den just idag. 1.Vad skulle Josefin göra? Hur vet du det? 2.Varför var Josefin fuktig i håret? Viggo är brun och vit. Han är ganska ovanlig. Det finns inte många med hans färger. Han är alltid så snäll och tycker om att man pratar med honom. Särskilt bra tycker han att det är att bli borstad. Då somnar han nästan. Konstigt att någon som är så stor och tung som Viggo kan stå och sova. Pappa tycker det är konstigt att jag ville ha Viggo istället för en moped som mina kompisar. Men mamma tycker det är bra att jag går min egen väg. Viggo hör alltid när jag ropar på honom. Då ser jag hur hans öron pekar rakt åt mitt håll. Men han fortsätter alltid att äta. Tänk att gräs kan vara så gott. 1.Vem är Viggo? Hur du veta det? 2.Vem är ”jag” (berättaren)? Hur vet du det? Referenser • Denna övning är en omarbetad version av Maria Karlssons läsövning som är publicerad på ”Lektion.se”