Transcript SAMMANFATTNING - Mindhouse Park

SAMMANFATTNING
Mindfulnessveckan
2013
Av: Sanna Ryd, Holone/Missing Link Consultants AB
”Towards a Mindful Society”
Ola Schenström är läkare, författare och social entreprenör. Han
är utbildad mindfulnesslärare
vid Center for Mindfulness,
U-Mass, USA. Under åren
1981–1998 var han engagerad
i läkarorganisationen IPPNW
(International Physicians for
the Prevention of Nuclear War),
som fick Nobels fredspris 1985. Schenström var ordförande i IPPNW:s VU i fyra år.
”Towards a Mindful Society” är ett gemensamt initiativ
vi har tagit, trots våra mycket olika bakgrunder; Anders
som entreprenör och utvecklare av fastigheter och Ola som
samhällsengagerad läkare under många år. Men ett par
viktiga saker förenar oss. För det första har vi bägge mycket goda och livsförändrande erfarenheter av regelbunden
meditation. För det andra delar vi visionen om ett mer
hållbart samhälle – särskilt med tanke på framtiden för
våra barn, barnbarn och kommande generationer.
Med utgångspunkt i våra egna erfarenheter och i senare
års närmast explosionsartade forskning, inom inte minst
hjärnforskning, tror vi tiden är mogen för ett nytt initiativ
som vi kallat ”Towards a mindful society”. Vår intention
är att skapa förändring genom att lyfta fram goda exempel
i världen och i vårt eget land när det gäller mindfulness positiva effekter inom näringsliv, offentlig förvaltning, i ledarskap, på arbetsplatser, i skola och inte minst inom hälsooch sjukvården. Vi ser Mindfulnessveckan i Tällberg som
den årliga inspirations- och avstämningspunkten dit alla
intresserade är välkomna! Mindfulnessveckan är också en
mötesplats för internationella auktoriteter inom mindfulness. Vi har, i första hand, åtagit oss att arrangera Mindfulnessveckan varje år under de närmaste tio åren. Vi tror
på ett långsiktigt arbete. Förändring tar tid.
Tillsammans med sin fru Anna, fil.dr. och psykiatriker, startade han Mindfulnesscenter år 2007, med
syfte att göra mindfulness mer allmänt tillgänglig.
Företaget har idag utbildat omkring 500 mindfulness-instruktörer på grundläggande nivå. Med organisationen ”Breathworks” i Storbritannien har
Mindfulnesscenter skapat internetbaserade övningsprogram på svenska och engelska och CD-skivor för
barn. Ola är författare till den mycket uppskattade
boken ”Mindfulness i vardagen”.
Anders Lidén är musiker och entreprenör med lång erfarenhet
av fastighetsutveckling. Han
grundade bolaget Mindhouse AB 1997, med målsättning
att vara en attraktiv partner
för investerare och projektförmedlare. Tre år senare startade
Lidén Mindhouse Park i sin hemort Tällberg. Mindhouse Park är en plats där ”ideas
are born for the societies of tomorrow”. Visionen är
att sammanföra människor från olika kulturyttringar
från hela världen för att diskutera och experimentera
fram nya sätt att leva tillsammans. Utöver den årligen
återkommande Mindfulnessveckan arrangerar Mindhouse Park ”Mindhouse Park Renewable Energy”, en
stor konferens om förnyelsebar energi.
I den här sammanställningen av ”Mindfulnessweek
2013” får du en första inblick i vad vi avser med initiativet
”Towards a mindful society”. Det finns få platser i världen som lämpar sig bättre för en Mindfulnessvecka än byn
Tällberg, vid Siljan i Dalarna.
Boka redan nu in Mindfulnessveckan i Tällberg 23-29/6 2014! Varmt
Välkomna!
Ola Schenström och Anders Lidén
Arrangörer av Mindfulnessveckan 2013
2
Innehållsförteckning:
– Övergripande sammanfattning...............................................................................................................................................................................s. 4
– I arbetslivet............................................................................................................................................................................................................s. 6
–Mindfulness på Google – om att vara glad, frisk, resilient och produktiv............................................................................. s. 7
–Mindfulness, värderingar och global förändring............................................................................................................................s. 8
–Intern produktivitet och generativitet – vad är det?....................................................................................................................s. 10
–Mindfulness och konfliktlösning........................................................................................................................................................s. 11
– Barn, skola och utbildning......................................................................................................................................................................................s. 13
–Strengthening the brain.........................................................................................................................................................................s. 14
–Mindfulness i skolan – nu och i framtiden......................................................................................................................................s. 15
–Mindfulness och ADHD...................................................................................................................................................................... s. 17
–Mind & Life – en brygga mellan det vetenskapliga och det kontemplativa......................................................................... s. 18
– Hälsa och sjukvård...............................................................................................................................................................................................s. 20
–Global hälsa – en utmaning för livsstilen........................................................................................................................................ s. 21
–Mindfulness i äldrevården och ”ageism”..........................................................................................................................................s. 23
–Mindfulness och smärtepidemin.......................................................................................................................................................s. 25
–Workshops........................................................................................................................................................................................................... s. 26
–Mindfulness – praktik och vetenskap..............................................................................................................................................s. 27
–Mindfulness för föräldrar - Föräldraskap är ett gyllene tillfälle! ...........................................................................................s. 27
–Mindfulness i förskolan och skolan.................................................................................................................................................. s. 28
–Mindfulness och mental hälsa............................................................................................................................................................ s. 29
–Radikal Accepans - Smärtlindring genom acceptans och mindfulness.............................................................................. s. 30
–Är medkänsla en förmåga som kan tränas upp?............................................................................................................................ s. 31
–Mindfulness i svåra situationer........................................................................................................................................................... s. 31
–Mindfulness på arbetsplatsen..............................................................................................................................................................s. 32
–Mindfulness och sport...........................................................................................................................................................................s. 32
–Från erfarenhet till insikt – Hur en medveten vetenskap kräver subjektivitet.................................................................. s. 33
–Erfarenhet och neurovetenskap – en experimentell workshop...............................................................................................s. 34
–Mindful Leadership – Ett sätt att generera resultat inifrån och ut........................................................................................s. 34
–Mot ett mindfullt samhälle – en experimentell workshop för att skapa nya idéer
och initiativ genom kognitiv andningsmeditation........................................................................................................................ s. 35
–Mindfulness och medkännandets roll i det mänskliga medvetandets utveckling............................................................. s. 35
–Som att skriva i vatten: Att integrera mindfulness i en organisation.....................................................................................s. 36
–Mindfulness och ADHD – vad vet vi?............................................................................................................................................s. 37
–Mindfulness i skolor – nu och i framtiden......................................................................................................................................s. 37
–Mindfulness i äldrevården....................................................................................................................................................................s. 37
–Mindfulness enligt Breathworks: konsten att leva med smärta och kronisk sjukdom.....................................................s. 38
–Konferensberättelse..............................................................................................................................................................................................s. 39
–Ledarskapsutbildningar.........................................................................................................................................................................................s. 41
–Mindful leadership – retreat................................................................................................................................................................s. 41
–Nature Quest med Solo.........................................................................................................................................................................s. 45
–Nature Quest: Deltagarupplevelser.................................................................................................................................................. s. 46
3
Övergripande sammanfat tning
Från England kom Richard Barrett. Med ett förflutet inom
Världsbanken fokuserar han sedan över 15 år tillbaka helt
på värderingsstyrt ledarskap. Barrett har utvecklat verktyget Cultural Transformation Tools, CTT, med vilket man
kartlagt värderingarna i 60 länder, bla Sverige, och i över
3000 organisationer. Mindfulness är ett sätt att finna och
sedan leva sina värderingar, betonade Barrett.
Mindfulnessveckan på temat ”Towards a Mindful Society” hölls i Tällberg sista veckan i juni och blev startskottet för Sveriges och Europas första internationella, årligen
återkommande, mindfulness-konferens. Entusiasmen
hos de ca 150 delegaterna vittnade om att tiden var mogen för att samla de idag utspridda krafter som verkar för
ett mer ”mindfullt” och medvetet samhälle. Konferensen
gav möjligheter till erfarenhetsutbyte, samtidigt som internationella toppforskare och ledarskapsutbildare med
mindfulness i fokus kunde inspirera och uppdatera alla
med den senaste utvecklingen. Från USA kom bl.a. Rich
Fernandez, ledarskapsutbildare på Google, Merle Lefkoff,
fredsmäklare på regeringsnivå sedan 30 år, Jeremy Hunter, professor på Peter Drucker School of Management och
Arthur Zajonc, fd professor i kvantfysik, men sedan 1 år
tillbaka chef för ansedda Mind & Life Institute. Hjärnforskaren Amishi Jha från Miami berättade om sin senaste
forskning som visar att mindfulnessträning minskar tankeflykt från den uppgift man håller på med. Vi kan alltså
träna upp vår förmåga att bibehålla fokus. Lucia McBee,
socialarbetare med masterexamen i folkhälsa, tillika certifierad yogainstruktör i New York berättade om hur hon
med mindfulness-metoder minskar stressen och ökar välmåendet inom äldreomsorgen, såväl bland de äldre som
bland vårdpersonal.
Svenska Läkaresällskapets ordförande, professor Peter
Friberg från Göteborg, berättade om vilka utmaningar vi
alla står inför när det gäller global hälsa. Det handlar om
livsstilsrelaterade sjukdomar, förklarade han, och menade
att mindfulness kan vara ett av de kostnadseffektiva verktyg vi söker för att minska stressen och för att klara av att
förändra vårt vanemässiga beteende. Människor med olika
typer av smärtproblematik ökar i antal kunde Vidyamala
Burch från Nya Zeeland konstatera. Hon liknade det vid
en galopperande epidemi. Hennes arbete med organisationen ”Breathworks” visar att mindfulness kan lindra upplevelsen av smärta och ge människor ett nytt förhållningssätt
till sin situation.
Även barnens plats i samhället fanns representerad under
konferensen. Flera aktörer arbetar med mindfulness i skolan. I England har man kommit långt med hjälp av Kathe-
4
Två internationella ledarskapsutbildningar med mindfulness som främsta verktyg erbjöds efter de fyra dagarnas
konferens. ”Mindful Leadership” med Jeremy Hunter,
Igor Ardoris, den svenske TV-kändisen från Klass 9a
och grundare av Mindfulnessbaserad Mental Träning –
”Mental Martial Art”, samt Larry Ward, University of the
West i Kalifornien tillika ordförande för The Lotus Institute. Tillsammans ledde de en tre-dagars retreat på temat:
”kan du inte leda dig själv kan du inte leda andra”.
rine Weares forskning och arbete, något som Weare själv
var i Tällberg för att berätta om. Mindfulnesscenter, som
också är medarrangör av konferensen, presenterade flera projekt gjorda i svenska skolor. Mindfulnesscenter har
också tagit fram ett koncept som gör det enkelt för den enskilda pedagogen/rektorn att implementera mindfulness i
klassrummet. Flertalet studier visar på bland annat bättre
lärmiljö och framförallt förbättrade relationer i klassrummet. Den svenska ideella organisationen ”Drömmen om
det goda”, pionjärer på området, fanns där och berättade
om den forskning som gjorts på deras program. Den uppvisar goda resultat på såväl minskad sjukfrånvaro hos både
elever och lärare, som på förbättrad lärandemiljö och kamratskap. När det gäller barn med ADHD kunde holländska professorn Susan Bögels redovisa goda resultat med
mindfulness-träning. Hon betonade vikten av att även
föräldrarna tränar. Detta lyfte även Heidi Andersen fram
som är författare till boken ”Mindfulness för föräldrar”.
Konferensen avslutades med en gemensam dialog om hur
vi går vidare mot ett mer mindfullt samhälle och alla var
överens om värdet av sammankomster som denna.
Amerikanska John P Milton höll, tillsammans med Naturakademin, den andra ledarskapsutbildningen, en Nature Quest med solo, något många kända internationella
toppchefer och management-utvecklare genomgått. En
viktig del i utbildningen är att man tillbringar några dygn
ensam ute i den vilda naturen, bortom alla distraktioner.
Båda utbildningarna var mycket uppskattade av deltagarna.
Vi gratulerar och tackar arrangörerna Mindfulnesscenter och M­ indhouse
Park för ett mycket givande program och ser fram emot nästa års
­”Mindfulnessweek 2014” i Tällberg!
Marie Ryd
chefredaktör Holone
5
Mindfulness i arbetslivet
dom och introspektion. Genom att träna mindfulness kan
vi lättare få kontakt med våra värderingar och konfrontera
oss själva med huruvida vi verkligen lever dom.
Hur skapar vi goda förutsättningar för ett gott arbetsklimat
som resulterar i hög produktivitet, goda relationer och välmående på arbetsplatsen. Hur tar vi vara på och utvecklar
vår kognition och mentala kapacitet, kunskapsarbetarens
viktigaste verktyg? Går det att träna upp koncentrationsförmåga, arbetsminne, kreativitet, samarbetsförmåga, förändringsvillighet, stresstålighet och återhämtnings-förmåga, sk resiliens? Ja det gör det, visar resultaten från
modern neurovetenskaplig forskning på mindfulness! Under den första europeiska mindfulnesskonferensen i Tällberg fokuserade man på bland annat detta.
Från Peter Drucker School of Management, Los Angeles,
kom professor Jeremy Hunter. Han betonade vikten av att
vi i ordet produktivitet även inkluderar generativitet, dvs
det som handlar om att kunna skapa nya arbetsuppgifter,
urskillningsförmåga och att prioritera rätt. Generativitet
är ett uttryck för kunskapsarbetarens interna aspekt och
kan kultiveras med mindfulness-träning. Hunters mindfulnessbaserade managementprogram är mycket uppskattade av studenter såväl som av företagsledare världen över.
Stora internationella företag som Google, Facebook, Genentech, Twitter, eBay, Ford Motor Company, General
Mills m.fl. och även den amerikanska och kanadensiska
militären har insett potentialen i mindulness-träning. De
har därför lagt in den som en viktig del i sina utvecklingsprogram för ledare och medarbetare. Många arbetsplatser
har skapat speciella rum för meditation.
Om mindfulness i komplexa situationer talade Merle Lefkoff, fredsmäklare sedan 30 år tillbaka och aktiv inom bla
FN. En av de mest komplexa situationer som finns är soldater i en krigszon. Lefkoff har i uppdrag att träna dessa
soldater att tänka nytt – och då är det mindfulness det
handlar om, sa hon.
Mindfulnessveckan i Tällberg lockade celebert besök av
flera personer som arbetar med ledarskapsutveckling på
global nivå. Rich Fernandez, Senior People Development
Lead på amerikanska Google var en av dom. – Vi är noga
med att tala om mindfulness även på ingenjörers språk
för att kringgå fördomar och missförstånd. Uttryck som
”software engineering of the mind” och ”high resolution
awareness of emotional processes” fungerar bra, berättade
Fernandez.
Konferensens fokusområden för mindfulness i arbetslivet var:
–
–
–
–
–
–
Hur utvecklas vi både som människor och inom vårt ledarskap?
Hur kan vi lära oss möta osäkerhet och ständiga förändringar?
Hur utformas en mindfull organisation? Vilka effekter kan vi se?
Idag är hjärnan vår produktionsapparat! Hur utvecklar och skärper vi vårt sinne?
Hur kan vi bli mindre distraherade, mer fokuserade och mer produktiva?
Hur kan vi fylla på med energi och kraft för att hantera verksamhetens dagliga
frågor?
– Hur får jag tillgång till mina kreativa krafter så att jag skapar förnyelse i
­vardagen?
Richard Barret, internationellt erkänd pionjär inom värderingsstyrt ledarskap, menade att vi behöver ett nytt ledarskap, som utvecklas bland annat genom ökad självkänne-
6
Mindfulness på Google – om att vara glad, frisk, resilient och produktiv
Titel: ”Like writing on water: The science of design of mindfulness in organizational life”
Rich Fernandez
Rich Fernandez är Senior People
Development Lead på Google
och utvecklar innehåll och
verktyg för program som stödjer ledarutveckling, lärande
och välbefinnande hos Googles
medarbetare. Fernandez är
även strategisk rådgivare för
den årliga konferensen Wisdom 2.0 och sitter i den
rådgivande kommittén för mindful.org. Han har
tidigare arbetat på eBay, Bank of America och JP
Morgan Chase, samt varit adjungerad professor vid
Columbia University i New York, där han undervisade i organisationseffektivisering och karriärutveckling. Han har mediterat sedan han gick i college.
– Men vi har också insett att det mest grundläggande problemet med att föra in mindfulnessträningen i organisationen faktiskt är ett marknads-föringsproblem. De ingenjörer som inte vill praktisera mindfulness har stämplat det
som flummigt. Genom att ändra på hur vi pratar om mindfulness kan vi ändra personens förutfattade paradigm.
Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig?
– Det mest grundläggande inom mindfulness är för mig upplevelsen av att allt och
alla är sammanlänkade och beroende av varandra. Mindfulnessträningen förmår
oss att upptäcka den upplevelsen som egentligen redan finns där men som vi
ofta är omedvetna om. När jag tänker på ett mindfullt samhälle tänker jag på ett
samhälle som är strukturerat med den förståelsen i åtanke.
På Google väljer man numera sina ord och beskriver mindfulness som en evidensbaserad form av mental träning som
främjar lugn, klarhet, välmående, insikt, innovation och
kognitiv flexibilitet hos utövaren. Fernandez berättade hur
han med ingenjörernas eget språk beskriver mindfulness
som ett sätt att utveckla en ”högupplöst medvetenhet av
emotionella processer”.
Världen idag är oerhört komplex och snabbt föränderlig.
Google är ett företag som ligger i framkant av utvecklingen. De problem man står inför är därför inte alltid tydliga,
än mindre hur de ska lösas. Hur hanterar man denna osäkerhet?
I Googles personalutvecklingskurs ”Search Inside Yourself ” presenteras beståndsdelarna i mindfulness som tre
delar: Färdigheter + Vetenskap + Träning.
- Vi måste lära oss att navigera i komplexitet och att hitta
nya sätt att handskas med nya saker på. Det kräver förbättrat ”tänk”, inledde Rich Fernandez sitt föredrag. Eftersom
Google driver utveckling misslyckas man också ibland med
det man trodde var en bra idé. Då behövs också resiliens,
dvs att snabbt kunna återhämta sig från motgång, för att
kunna behålla positionen som världsledande. Det innebär
att människorna i organisationen måste vara resilienta.
Färdigheterna utgörs av ledarskap, emotionell intelligens
och medveten närvaro.
Vetenskap inom kontemplativ neurovetenskap och neuroplasticitet visar att Färdigheterna förbättras och utvecklas
med Träning.
Ett av Googles mål är att skapa den gladaste, friskaste och
mest produktiva arbetsplatsen i världen! Men är det verkligen arbetsgivarens ansvar att skapa glädje och hälsa hos
sina anställda? Javisst! Fernandez betonade att dessa faktorer är ju en förutsättning för produktivitet.
Mindfulness presenterad på det här sättet har gjort Googles kurser i personlig utveckling till den mest populära
kursen bland de vetenskapligt, analytiskt och empiriskt
drivna personer som utgör Googles anställda. Nu bildas
ett fristående bolag som enbart kommer att fokusera på
dessa av Google utvecklade ledarskapsprogram där Rich
Fernandez just blivit utsedd till VD.
Och mindfulness är ett av Googles viktigaste verktyg för
att uppnå resiliens, glädje, hälsa och produktivitet hos sina
anställda.
7
Mindfulness, värderingar och global förändring
Titel: ”Mindfulness, Values and Global Transformation”
Richard Barrett
strävan efter mänsklig lycka, sade Barrett. Det människor
värderar kan deras nation också tillfredsställa.
Richard Barrett är författare, föreläsare, adjungerad professor
vid Royal Roads University
och internationellt erkänd
frontfigur när det kommer till
värderingar i näringsliv och
samhälle. Han är grundare av
Barret Values Centre (BVC),
en organisation specialiserad
på att mäta företags- och organisationskultur. Barrett
har utvecklat verktyget Cultural Transformation
Tools, CTT, som idag kartlagt värderingar i 60 länder, bla Sverige, och över 3000 organisationer.
Världen står inför en ledarskapskris, menade Barrett. Kulturell entropi kan nämligen också återspegla hur mycket
kraft och uppmärksamhet en ledare lägger på att möta och
tillfredsställa behoven hos invånarna i ett land, kommun
eller en organisation. Det är bara Bhutan och Förenade
Arabemiraten som har en kulturell entropi under 20%.
Det är illa! För att komma ur denna kris behövs ett nytt
paradigm för ledarskap. Enligt Barrett bör detta paradigm
födas ur ett skifte av fokus från “jag” till “vi”, från “vad kan
jag tjäna på detta” till “vad är det allmänna bästa” och från
“att vara bäst i världen” till att “vara bäst för världen”.
Barrett har ett förflutet vid Världsbanken och är
bla Fellow of the World Business Academy och The
Royal Society for the Encouragement of Arts, Manufactures and Commerce i England.
I Sverige växer graden av kulturell entropi för varje år. År
2009 hade vi en kulturell entropi på 31%, år 2013 var siffran 47%. Ni svenskar håller alltså på att skapa och upprätthålla ett samhälle som ni inte värderar, utropade Barrett!
Varför och hur kan vi komma tillrätta med det?
Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig?
Med hjälp av mindfulness framträder ens värderingar tydligare och träningen stödjer psykologisk utveckling och det
han kallar för “personal mastery” eller närmast på svenska
personlig mognad. Den innebär att man tar kontroll över
sitt eget sinne och främjar medkänsla, compassion, om dig
själv och andra. Mindfulnessträning främjar också det han
kallar “soul activation”, som innebär att fullt ut bli den
man är, att uppträda med autenticitet och integritet och att
leva ett värdebaserat och meningsfullt liv.
– Ett mindfullt samhälle är ett medvetet samhälle. Ett samhälle där människor tänker igenom vad det är de vill ha och vad de värderar. Därefter åstadkommer man
det som krävs för att kunna få det så. Med andra ord handlar det om att stå upp för
och berätta vilka behov man har, snarare än att bara passivt följa det som ges.
Åsikter delar - värderingar förenar, konstaterade Richard
Barrett. Våra personliga värderingar kan, om vi lever dom,
bidra till att förändra världen. För detta är mindfulness ett
viktigt verktyg.
Richard Barrett betonade avslutningsvis att vi måste gå
från individualisering till självförverkligande. Först då kan
vi fungera tillsammans som en helhet där alla verkar för
det allmänna bästa. Mindfulness kan vara det verktyg som
tar oss dit.
Graden av sk “kulturell entropi” visar dysfunktionen i ett
samhälle eller i en organisation. Kulturell entropi mäter kort och gott den ångest, rädsla och frustration som
människor känner i samband med att inte få sina olika behov tillfredsställda. Richard Barrett beskrev hur graden
av kulturell entropi är en direkt avspegling av oenigheter,
disharmoni och känsla av utanförskap i ett samhälle eller
i en organisation. Hög grad av kulturell entropi har också
samband med minskat engagemant hos de anställda.
På frågan om hur ett mindfullt samhälle ser ut förslog Barrett landet Bhutan med en kulturell entropi på bara 4%. I
USA är motsvarande siffra 58%.
– Jag anser att graden av kulturell entropi i USA är ett
exempel på konsekvensen av att man bara eftersträvat ekonomisk tillväxt. I Bhutan har vi ett exempel på resultatet av
8
”Från individualisering till självförverkligande”
9
Intern produktivitet och generativitet – vad är det?
Titel: Mindfulness for managers
Jeremy Hunter
rande. Vi måste alltså även börja prata om den interna aspekten av produktivitet. Och det är just den som kultiveras
genom mindfulness, menade Hunter.
Jeremy Hunter är adjungerad professor vid Peter
F. Drucker School of
Management i LA,
USA. Hunter undervisar i Executive Management och leder flera
MBA program och blev
av studenterna framröstad som ”Årets Professor”. Han har utvecklat två
sjävutvecklingsprogram The Executive Mind och
The Practice of self-management, grundade i Peter
Druckers övertygelse: ”man kan inte leda andra innan
man kan leda sig själv”. Båda kurserna var bland de
första i världen som introducerade mindfulness inom
management.
Den interna aspekten av produktivitet handlar exempelvis
om att kunna skapa sina egna arbetsuppgifter och att kunna urskilja vad som är viktigast. Det handlar om att kunna
hålla kvar och styra sin uppmärksamhet mot det man behöver göra just nu. Ny forskning visar att ”multi-tasking”
sänker effektiviteten och därmed produktiviteten.
Hunter lyfte också fram en ny förmåga som i det moderna
samhället faktiskt blivit viktigare än produktivitet, det han
kallar ”generativitet”; förmågan att skapa nya valmöjligheter. Genom att kliva ur sitt gamla sätt att göra saker på kan
man lära sig att se nya alternativ och lösningar man inte
trodde var möjliga.
Jeremy Hunter beskriver hur både intern produktivitet
och generativitet kan övas upp och kultiveras genom mindfulnessträning. På sin kurs The Executive Mind på Peter
Drucker School lär Hunter ut just detta. Han använder sig
av fyra grundläggande kategorier för uppmärksamhetsutveckling som alla kan tränas:
I över 17 år har Hunter levt med en livshotande sjukdom. I ett försök att besegra den började han praktisera mindfulness.
Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig?
– Ett mindfullt samhälle är ingen utopi. Människor är inte perfekta, därför kan
vi inte heller skapa ett perfekt samhälle. Det vi kan sträva efter är att skapa ett
samhälle som fungerar. Jag tror att ett mindfullt samhälle är ett samhälle som
fungerar lite bättre än det vi lever i idag.
– fokuserad uppmärksamhet,
– nollställd uppmärksamhet,
– riktad uppmärksamhet och
När det kommer till ökad produktivitet fokuserar vi idag
primärt på att optimera externa och teknologiska faktorer.
Men vad är produktivitet egentligen? Under industrialiseringen när ”löpande-band”-principen infördes, innebar
produktivitet att man producerade ett maximalt antal produkter med minsta möjliga resurser. Idag har samhället
utvecklats från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Men, den gamla uppfattningen om produktivitet lever kvar, poängterade Hunter.
– transformerande uppmärksamhet.
Människor fastnar ofta i invanda sätt att vara och göra saker på, det som kallas ”autopilot”. Hunter menar att man
genom att utveckla sin uppmärksamhet kan ta sig ur det
mönstret. Denna uppfattning delar han med Peter Drucker, grundaren till Peter Drucker School of Management:
Kunskapsarbetare utför det mesta arbetet med sina kognitiva funktioner. Istället för att stå en och en vid ett löpande
band, består arbetet av komplexa relationer och interaktioner med andra människor.
”Trained perception and disciplined emotion are as pertinent to
the ability to earn a livelihood as they are to a mature human
personality.” –
– För att du som kunskapsarbetare ska kunna vara produktiv på jobbet idag är kvaliteten på ditt eget sinne avgö-
Peter Drucker, 1983.
10
Mindfulness och konfliktlösning
Titel: Gross National Happiness Through Mindfulness Practice
Merle Lefkoff
Idag tillämpar hon sina samlade erfarenheter och forskningsresultat om komplexitet som konsult och genom
Center for Emergent Diplomacy. Centret adresserar dysfunktionella globala paradigm och utbildar och bygger ett
nätverk av förändringsagenter runtom i världen. Merle
Lefkoffs favoritcitat kommer från Einstein: ”We cannot
solve our problems with the same thinking we used when
we created them”. Mindfulness-träningen är därför ett
viktigt inslag. Hon berättade om ett av uppdragen de har,
att arbeta med fredsförebyggande styrkor i Israel.
Merle Lefkoff, Ph.D Political
Sciences, VD för konsultföretaget Lefkoff & Associates
och grundare av Center for
Emergent Diplomacy, har
som internationell medlare
spenderat decennier i konfliktdrabbade regioner som
bl a Mellanöstern, Nordirland, Bosnien och Östeuropa.
Lefkoff har intresserat sig för hur sk Komplexa Adaptiva System kan tillämpas på globala fredsskapande
processer. Som gästforskare vid Center for Non-Linear Studies i Los Alamos National Laboratory, arbetade hon med it-forskare, fysiker och matematiker för
att med datasimulering försöka utforska de naturlagar
som styr kollektivt mänskligt beteende.
– Vi försökte lista ut hur soldaterna själva kunde verka för
samexistens i området. Vad skulle krävas av en soldat för
att, i full krigsmundering, tränad för krig, gå in i en krigszon och förespråka fred med fienden. Detta är ett mycket
svårt dilemma för militären och ett exempel på en komplex situation med en dynamik som är allt annat än linjär.
Det går inte att förutsäga någonting! Det går än mindre att
kontrollera sådana situationer.
Idag arbetar hon som fredsmäklare, ledarskapsutbildare och tränar speciellt kvinnor och aktivister i att
använda komplext tänkande och mindfulness för att
skapa ett utrymme för icke-våld, medkänsla, rättvisa
och jämställdhet.
Lefkoff driver också frågor om hållbar utveckling på regeringsnivå och inom FN. Kungadömet Bhutan anlitade
henne för att hjälpa dem med att säkerställa att det nya
”lyckoindexet” GNH (se ruta) fanns med på FN:s agenda
när man diskuterade utvecklingsmålen.
Lefkoff driver också frågan om att komplettera BNP
med ett nationellt index som mäter välmående och
lycka i landet, det sk GNH.
– Att mäta utveckling i GNH är viktigare än BNP, bruttonationalprodukt, och har initierats av kungen av Bhutan.
Den av bhutaneserna utmanade marknadsekonomin har
idag gett upphov till en världsomspännande social massrörelse, som drivs i FN.
http://www.emergentdiplomacy.org/
För att kunna omvandla vårt nuvarande globala ekonomiska paradigm och rädda oss själva från en sannolik klimatkatastrof måste vi hitta nya vägar till förnöjsamhet och
lycka, sa Lefkoff, där mindfulness är ett av verktygen. Vi
behöver ett nytt närvarande ledarskap inte bara inom militären och på regeringsnivå utan även inom den privata
sektorn, då kanske vi kan uppnå det mindfulla samhälle
vi här hoppas på.
Merle Lefkoff tränar soldater i krigszoner i mindfulness!
Efter att ha arbetat som medlare under decennier i olika
krigszoner, insåg Merle Lefkoff att den gamla modellen
för fred och konfliktlösning inte fungerade i det nya milleniets oerhört mycket mer komplexa samhälle. Hon började
intressera sig för mindfulness när hon fick ett forskningsanslag för att studera vetenskapen om komplexa system.
– Jag valde att studera hos Centret för icke-linjära studier.
Kunde möjligen matematiker och fysiker lära mig något
om dynamiken i mänskliga möten och relationer i termer
av samexistens?
11
Gross National Happiness - GNH
I april 2012 hölls första FN-konferensen: “Happiness and Well-being: Defining a New
Economic Paradigm”. Initiativet kommer från det lilla kungadömet Bhutan. Här har man
sedan 1972 avvisat tanken på att enbart sträva efter att öka BNP, bruttonationalprodukten. Bhutan vill istället maximera folkets lycka, som de mäter i GNH, Gross National
Happiness.
GNH inbegriper idén att hållbarhet och utveckling även utgår från nio domäner: psykologiskt välbefinnande, hälsa, tidsutnyttjande, utbildning, kulturell mångfald, gott styre,
samhällelig vitalitet, ekologisk mångfald och levnadsstandard.
www.grossnationalhappiness.com
12
Barn, skola och utbildning
pionjärerna inom mindfulness i skolan med idag 17
års erfarenhet. Deras fyra
enkla mindfulnessbaserade
metoder för lugn och arbetsro i klassrummet är idag väl
beforskade och har visat sig
även minska sjukfrånvaron
hos både lärare och elever.
Men barn har föräldrar. Om
ADHD-barnens mindfulnessträning ska få ett genomgripande resultat är det
viktigt att föräldrarna också
tränar, betonade Susan Bögels. Heidi Andersen, författare till boken ”Mindfulness för föräldrar”, betonade
under konferensen vikten av
mindfulla föräldrar. Arthur
Zajonc från Mind & Life
Institutet, fd professor inom kvantfysik, har utvecklat program för kontemplation och meditation på universitetsnivå. Zajonc har startat ett idag omfattande amerikanskt
nätverk för detta, som även spridit sig till Sverige där det
drivs av bla forskaren Walter Osika från Karolinska Institutet.
Stress är inte längre ett vuxenproblem utan kryper allt
längre ner i åldrarna. Såväl studenter som barn i skola och
förskola upplever ökad press från nya krav och ständiga
förändringar. Stress påverkar hjärnans kognition negativt
och hotar inlärningsförmågan. Samtidigt som det ställs
krav på ökad kvalitet i undervisningen ökar antalet elever
som behöver extra stöd för att uppnå godkända betyg. Skolan och dess personal står därför inför stora utmaningar.
Det behövs nya grepp! Mindfulness i olika lärandemiljöer har visat sig bidra till ökad förmåga hos både lärare och
elever att hantera stress, minska sjukfrånvaron och stärka
kamratskapen.
Under den första europeiska mindfulnessveckan i Tällberg stod det klart att länder som USA och England ligger
en bra bit före Sverige när det kommer till att implementera mindfulness som ett verktyg inom skol- och utbildningsväsendet.
Mindfulnessveckan i Tällberg adresserade dessa frågor
och hade bjudit in professor emerita Katherine Weare, en
av pionjärerna inom mindfulness för skolan. Hon har tagit
fram ett program anpassat för brittiska skolan, som nu är
vetenskapligt utvärderat på 520 barn och visat sig minska
stressen och ge ett ökat välmående bland barnen. Hjärnforskaren Amishi Jha, från University of Miami, berättade att stress är kopplat till tankeflykt och dagdrömmeri.
Ju mer stressade vi är ju svårare har vi att bibehålla uppmärksamheten på en uppgift. Hennes forskning visar att
mindfulnessträning bidrar till mindre tankeflykt. Professor Susan Bögels från universitetet i Amsterdam delade
sina hoppfulla nyheter om hur mindfulnessträning kan
hjälpa barn med ADHD att stanna i sin uppgift. Den
ideella organisationen ”Drömmen om det Goda” tillhör
Konferensens fokusområden för barn, skola och utbildning var:
–
–
–
–
–
–
Minska stress och förbättra förmågan att fokusera
Lärmiljön, hur påverkas den av mindfulness-träning
Relationer i skolan, mobbning
Hur kan jag fylla på min energi och kraft för att hantera alla dagens utmaningar
Hur får jag tillgång till mina kreativa krafter så att jag skapar förnyelse i vardagen
Konkurrensen om elever och medarbetare hårdnar. Samtidigt är både lärare och
elever splittrade vilket leder till minskad produktivitet och kvalitet. Hur minskar vi
splittring och ökar förmågan att fokusera?
– På många skolor ökar de stressrelaterade sjukskrivningarna och i medarbetarenkäter är området stress markerat med RÖD varningslampa! Hur hittar vi lösningar
på det?
13
Stärkt uppmärksamhet
Titel: Strengthening the Brain
Amishi Jha
inte nutidsrelaterat utan finns beskrivet många hundra år
tillbaka i tiden. Stress är en viktig anledning till att vi får
svårare att behålla uppmärksamheten. Idag utforskas en
mängd olika vägar för uppmärksamhetsträning, bla dataspel, Amishi Jha har valt att studera om mindfulness kan
ha en positiv påverkan.
Amishi Jha, docent och
neurolog vid University of Miami, tillika
chef över Mindfulness
Research and Practice
Initiative vid University of Miami. Hon är
expert på ämnen som
rör koncentration och
uppmärksamhet och hur vi kan skapa ett mer närvarande, mindfullt beteende. I sin forskning ställer Jha
tre huvudfrågor: 1. Hur fungerar koncentration och
uppmärksamhet? 2. Varför inverkar stress, sjukdom
och åldrande negativt på vår förmåga till uppmärksamhet? 3. Vad kan vi göra för att optimera och stärka
vårt uppmärksamhetssystem?
Tänk dig att din uppmärksamhet är som en musikspelare,
förklarade hon, det finns tre knappar; Fast forward – Play
– Rewind. För det mesta ligger din uppmärksamhet i
Fast forward eller Rewind, mera sällan i Play. Intentionen med mindfulnessträningen är att hålla Play-knappen
nedtryckt och för det måste man bli mer medveten om var
uppmärksamheten är just nu.
Två specifika forskningsfrågor intresserar Amishi Jha; dels
varför vi tappar i uppmärksamhet trots att vi inte vill, dels
vad vi kan göra åt det? Hennes forskning visar att tankeflykt är en grundläggande aktivitet hos hjärnan. Hon jämför den med en slags grundinställning vars syfte är att vara
självrefererande – vi tänker på oss själva helt enkelt och
vårt förhållande till omgivningen. Amishi Jha har visat att
en serie regioner i hjärnan, sk nätverk, aktiveras vid dagdrömmeri och att det är precis samma områden som aktiveras när man ber en person att tänka på sig själv. Det är
viktigt för oss att ha koll på oss själva, så viktigt att det är
den aktivitet som pågår när vi är i det vi kallar vila, förklarade hon. De nätverk som är aktiva kallas Default Mode
Network, DMN. Hon har också visat att de som tränat
mindfulness under en längre period har mindre aktivitet i
DMN när de utför en uttråkande uppgift, som att följa när
siffror dyker upp på en skärm. Ju mer mindfulness försökspersonerna tränat ju längre kunde de behålla uppmärksamheten i uppgiften.
Amishi Jha utforskar möjliga fördelar med billiga,
okomplicerade och lättillgängliga mentala träningsmetoder, som kan hjälpa människor att stärka hjärnfunktionen och samtidigt öka sitt välbefinnande.
Vem av oss har inte suttit och arbetat med en uppgift bara
för att med jämna mellanrum hitta sig själv i tankar om
kvällens middag, i gårdagens bekymmer eller i en längtan
ut. Dagdrömmeri, tankeflykt, vandrande tankar, det som
på engelska kallas ”mindwandering” är för närvarande fokus för hjärnforskaren Amishi Jhas intresse, dvs hon studerar uppmärksamhet och hur vi kan stärka förmågan att
bibehålla vårt fokus där vi vill ha den.
När hon ställde frågan om hur många som var nöjda med
sin förmåga att hålla fokus och inte distraheras av ovidkommande tankar, hördes ett uppgivet skratt bland konferensdeltagarna.
Amishi Jha menar att stress och tankeflykt är starkt kopplade till varandra och faktiskt kan vara synonyma tillstånd.
Känslor av stress vilar ju på det innehåll som de vandrande
tankarna producerar. Hennes slutsats är därför att det är
hälsobringande att träna sin förmåga till uppmärksamhet.
Vandrande tankar är; ”tankar som inte rör den uppgift du
har för handen”, förklarade hon. Och problemet är faktiskt
14
Mindfulness i skolan – nu och i framtiden
Titel: Mindfulness in Schools – now and looking into the future
Katherine Weare
– Ett annat ord jag använder när jag pratar om mindfulness i skolan är ”klimat” eller ”ethos”, sade Katherine Weare. För det är faktiskt klimatet på skolan och livsuppfattningen hos eleverna och personalen som organisationen
The Mindfulness in Schools Project (MiSP) arbetar med.
Organisationens målsättning är att mindfulness i skolan
ska vara ett förhållningssätt som genomsyrar allt och inte
stanna vid ”den där konstiga lektionen” eller en kort introduktion. Mindfulness ska vara en central del i ledarskapet,
i läroplanen, inom idrotten etc.
Katherine Weare är professor
emerita vid Southampton and
Exeter Universities, och tidigare grundskollärare. Hon har
arbetat vid flera olika universitet. Hennes forskningsområden är barns mentala hälsa och
välbefinnande, samt socialt och
emotionellt lärande. Idag är
hon även utbildad inom mindfulness. Hennes fokus
är att utveckla kontemplativa arbetssätt för skolan.
Weare är rådgivande till The Mindfulness in Schools
Project (MiSP) och har varit med att utveckla deras
”.b curriculum”, det mindfulness-program som används i brittiska skolor. Hon samarbetar med Thich
Nhat Hanhs zenbuddhistiska klosterorden, och
hjälper dem med att utveckla verktyg till skolor över
hela världen. Dessutom undervisar hon lärare i dessa
metoder.
Vidare framhöll Weare att det på många skolor redan
finns ett gott arbete med ”mjukare” områden, som exempelvis socialt och emotionellt lärande. Men mindfulness
kan vara den saknade pusselbit som omsätter detta, fortfarande ganska intellektuella arbetet, i praktiken.
Tillämpning av mindfulness i skolan är för närvarande
mest utbrett i USA, men det förekommer också på många
håll i Europa och i österländska länder, sa hon.
Effekterna av mindfulness i skolan är ett ganska nytt forskningsfält. Än så länge råder ingen riktig konsensus kring
vare sig terminologi, metodik eller exakt vad det är som
gör att det fungerar. Forskning på effekterna av mindfulnessträning på unga personer uppgår för närvarande till
24 studier och fem forskningsöversikter. Tyvärr är flera
metodologiskt svaga, men resultaten ligger i linje med de
som framkommit i forskning på mindfulness och vuxna
där man använt självskattningsskalor som mått. Det finns
ännu inga hjärnavbildningsstudier på mindfulness och
barn.
Katherine Weare har tre adopterade barn som har
lärt henne vikten av att uppskatta det som finns i
stället för det som ”borde finnas”.
Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig?
- För mig är ett mindfullt samhälle drivet av etiska värderingar som jämlikhet och
medkänsla snarare än ekonomisk tillväxt. Vi tar ansvar för oss själva och andra
såväl som för hela vår planet. Vi fokuserar på att uppleva och njuta av alla de
fantastiska saker vi redan har snarare än att hela tiden jaga efter nytt, större och
bättre för att bli lyckliga.
MiSP har tagit fram ett utbildningsprogram för skolor
som kallas för ”.b” (dot-be) vilket står för ”stop-breathebe”. Kursen ges över åtta veckor. Weare beskrev hur kursen
utvecklades genom att använda kärnan i redan existerande
MBSR- och MBCT-program som sedan anpassades till
något för unga lite roligare och mer spännande. Med hjälp
av hundvalpar, choklad, elektriska chockbollar och sms har
MiSP försökt göra .b lite mer ”edgy”. Ursprungligen utformades programmet som en grundläggande introduktionskurs för ungdomar. Därefter har det utvecklats versioner
för vuxna, yngre barn och barn med särskilda behov.
Katherine Weare gav en inspirerande översikt över mindfulness för barn och ungdomar och redogjorde för de olika
sätt träningen skiljer sig från vuxnas. Hon presenterade
evidens, pågående forskning samt några nyckelområden
för framtida utveckling.
Weare nämnde en rad exempel på hur träning i medveten
närvaro fungerar väl i skolor med olika inriktningar. Det
används i skolor som är intresserade av mental hälsa och
välmående hos barn och personal. Mindfulness är ett fantastiskt verktyg för skolor som är inriktade mot barn med
särskilda behov som ADHD, ilska och ångest. Vissa skolor använder det som en förberedelse inför examensprov.
Skolor som har ett uttalat kognitivt perspektiv använder
mindfulness som ett sätt att utveckla tankeförmåga och
hjärnbaserat lärande.
Weare och medarbetare genomförde nyligen en studie på
520 barn där man testade effektiviteten av Mindfulness in
Schools-programmet1. Resultaten visade att programmet
accepterades av barnen i hög grad och att programmet gav
15
upphov till lägre nivåer av stress samt större välmående.
Graden av välmående visade sig vara kopplat till hur mycket egen träning man utfört hemma.
Övning
Var är din uppmärksamhet?
1Effectiveness of the Mindfulness in Schools Programme:
non-randomised controlled feasibility study.
– Stå still och peka på var i kroppen din uppmärksamhet är.
– Klappa händerna ett par gånger och håll sedan ut händerna som om du höll i
en fotboll.
– Vila uppmärksamheten i händerna och känn om du upplever några sinnesförnimmelser i händerna.
– Var är uppmärksamheten nu?
Published online ahead of print June 20, 2013, doi:10.1192/
bjp.bp.113.12664
Katherine Weare, (2013) ”Developing mindfulness with
children and young people: a review of the evidence and
policy context”, Journal of Children’s Services, Vol. 8 Iss:
2, pp.141 - 153
Exempel på övning från ”.b”-curriculum.
www.mindfulnessinschools.org
16
Mindfulness och ADHD
Titel: Mindfulness for children and youth with ADHD- what do we know?
Susan Bögels
– Detta verkar vara en god träning och hjälper de med
ADHD, sa Bögels.
Susan Bögels är professor i
utvecklingspsykopatologi vid
Amsterdams universitet och
chef för den behandlingsklinik för föräldrar och barn
som universitetet driver. Hon
är klinisk psykolog och psykoterapeut som specialiserat
sig på kognitiv beteendeterapi och mindfulness för barn och deras familjer. Hennes huvudsakliga forskningsområde är överföring
av ångestsyndrom mellan generationer, och framför
allt pappans roll. Hon ägnar sig även åt forskning om
mindfulness för föräldrar och barn.
Mindfulness utvecklades ursprungligen för neurotiska
personer med mycket ångest. Dessa personer har en tendens till ältande och till att tänka för mycket. Individer
med ADHD har å andra sidan en tendens åt att tänka
för lite i vissa situationer, förklarade Bögels. Personer med
ADHD är ju ofta väldigt mycket i nuet, vilket är just det
man vill öva sig i när man utövar mindfulness. Fungerar
mindfulness ändå? Mindfulness är en bred metod som påverkar många olika aspekter. Vidare beskrev Bögels ytterligare en anledning till att mindfulness fungerar som en
god hjälp för individer med ADHD. Träning i medveten
närvaro sänker stress-nivåerna. Under stress blir symptomen av ADHD mycket värre. Att lära sig stanna upp och
ta ett andetag under stress kan därför hjälpa till att reglera
uppmärksamhet, emotioner och beteende hos barn såväl
som hos deras föräldrar.
Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig?
– I ett mindfullt samhälle hanterar vi våra problem bättre. Både personliga problem och större som exempelvis miljöförstöring och krig. I ett mindfullt samhälle
tar alla ansvar för sina handlingar. För att vi ska kunna förändra samhället mot
detta måste vi börja med att förändra oss själva.
Bögels har varit med och tagit fram ett mindfulnessbaserat behandlingsprogram anpassat för barn med ADHD
som hon kallar för My Minds. Programmet är fokuserat
på uppmärksamhetsövningar och övningar för att lära
sig hantera hyperaktivitet och reaktivitet. Parallellt måste
även föräldrarna utbildas i Mindful Parenting. Detta är
ett krav. De får lära sig att själva guida sina barn i meditationer. ADHD är till viss del genetiskt betingat, vilket
betyder att även många föräldrar till barn som har ADHD
själva har diagnosen eller uppmärksamhetsbesvär av olika slag. Under kursen får man hjälp att hantera dessa. Att
uppfostra ett barn med ADHD kan vara en stor utmaning.
För förälderns egen del kan det vara skönt att kunna vara
lugn och öka sitt inre fokus.
Barn med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity
Disorder) möter ofta stora svårigheter både hemma och
i skolan. Dessa svårigheter grundas bl.a. i att de har problem med att bibehålla sin uppmärksamhet under längre
perioder, med att komma ihåg planer och målsättningar
samt av alla de problem som uppkommer av att inte kunna stoppa plötsliga impulser. Enligt Socialstyrelsen har ca
3-5% av barn i skolåldern diagnosen och antalet ökar. Medicinering av ADHD sker också i allt större utsträckning.
Under 2010 ordinerades 52 000 personer i Sverige ADHD-medicin, vilket är en fördubbling jämfört med fem år
tidigare.
Susan Bögels förklarade att man kan behandla ADHD
med andra metoder än medicinering. ADHD har, som
namnet antyder, att göra med uppmärksamhetssvårigheter. Den formella träningen inom mindfulness är att rikta
uppmärksamheten mot ett specifikt uppmärksamhetsankare som t.ex. den egna andningen, något man äter eller
ens rörelser.
17
Mind & Life – en brygga mellan det vetenskapliga och det kontemplativa
Titel: Bridging the Scientific and the Contemplative: 25 years of Mind and Life
Arthur Zajonc
Mind & Life ligger positionerat mitt emellan två poler, den
kontemplativa, spirituella världen och den vetenskapliga,
med strävan att förena och skapa ett samtal dem emellan. Var för sig har dessa två poler en enorm påverkan på
mänskligheten, de utgör varsin stark aktiv kraft som tillsammans driver världens olika kulturer. Zajonc tror att
varje människa har en längtan efter att leva ett helt och
odelat liv. Ett liv där arbetet i den yttre världen kan integreras med vår inre värld på ett ärligt och fruktsamt sätt.
Arthur Zajonc är nybliven
president för ansedda Mind
& Life Institute, Hadley,
Massachusetts, och tidigare
professor i fysik vid Amherst
College, USA. Zajoncs forskningsintresse spänner över
atomfysik och kvantoptik till
antroposofiska initiativ och
omfattande samarbete med Dalai Lama när det gäller
kontemplativ neurovetenskap. Zajonc startade 2008
”The Association for Contemplative Mind in higher
education”, ett idag stort multidisciplinärt nätverk
som uppmuntrar bruket av kontemplativa metoder
inom utbildning och forskning. Han är författare till
ett flertal böcker. För närvarande är Zajonc engagerad i Mind and Life:s nya initiativ för medkänsla,
Compassion Initiative, där man strävar efter att hitta
metoder för att utveckla medkänslan som källa för ett
blomstrande mänskligt etiskt förhållningssätt såväl
globalt som i alla delar av den enskilda individens liv.
Mind & Life har även arbetat med att ta fram en ny s.k.
integrativ vetenskap; det handlar om att lyfta in och värdesätta den subjektiva upplevelsen. Traditionell forskning
använder sig av ett tredjepersonsperspektiv där man med
hjälp av olika metoder undersöker och analyserar ett fenomen. På detta sätt har man med hjälp av fMRI, EEG och
andra metoder undersökt objektivt vad som händer i kroppen när man utövar t.ex. meditation, kontemplation och
mindfulness. Men kontemplativa tekniker kan i sig själva
bli en kompletterande metod för vetenskaplig utvärdering.
– Vi kan göra upptäckter om vår egen mänskliga natur
som endast blir tillgängliga när vi genom kontemplation
vänder vår uppmärksamhet inåt, förklarade Zajonc. Vi
kan undersöka vår uppmärksamhet, våra emotioner och
alla aspekter av vårt eget sinne från ett förstapersonsperspektiv. Vi låter det egna sinnet undersöka sig självt! Med
denna integrerade forskningsmetodologi kan vi nå en större kunskap om och få en djupare förståelse för ett fenomen
som helhet. Zajonc poängterade att detta inte kräver någon särskild ideologisk eller spirituell förpliktelse.
Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig?
– Mindfulness för mig är att ta in en kvalitet av vakenhet och medvetenhet i allt
man gör. Oavsett vilket yrke eller ansvar man har, om det är barnuppfostran eller
vetenskapligt arbete, så för man in denna kvalitet. Ett mindfullt samhälle innebär
då att dess invånare inte bara accepterar de givna mönstren och processerna i livet
utan även noga granskar dem och frågar sig själv om de verkligen gör nytta för en
själv såväl som för samhället i stort.
Behovet av etisk och moralisk utbildning är stort, det Dalai Lama kallar ”sekulär etik”. Mind & Life vill främja en i
samhället implementerad systematisk odling av medkänsla
som basen för ett mer humant samhälle.
Mind & Life Institutet har funnits i 25 år med det uttalade
syftet: ”att bygga en vetenskaplig förståelse av människans mind för att minska lidande och främja välmående”.
Tillsammans med Dalai Lama har institutet sammanfört
framstående hjärnforskare med lärare inom olika kontemplativa traditioner. Genom sina intima dialoger, stora
konferenser och priser till unga forskare har Mind & Life
blivit en ledande kraft för en integrerad förståelse av den
mänskliga naturen.
– Ett nytt mindfullt samhälle är mer medvetet. Medvetenheten består i att varje individ tar ansvar för sina egna
upplevelser och behov, såväl som för andras upplevelser och
behov, menade Zajonc.
18
”There´s arguably no more important and
pressing topic than the relation of science
and religion in the modern world.”
– Ken Wilber
19
Hälsa och sjukvård
heten, slipper vi de stressgenererande tankarna och kan
lättare bibehålla det hälsobringande lugnet.
Människor med olika typer av smärtproblematik ökar
i antal enligt Vidyamala Burch från Nya Zeeland. Hon
liknade det vid en galopperande epidemi. Hennes arbete
med organisationen ”Breathworks” visar att mindfulness
kan lindra upplevelsen av smärta och ge människor ett nytt
förhållningssätt till sin situation.
Lucia McBee från New York arbetar inom äldreomsorgen och ser hur utvecklingen går mot att anhöriga får ta
ett allt större ansvar. Det är psykiskt påfrestande att ta
hand om en sjuk familjemedlem, särskilt när det handlar
om demens och andra kognitiva nedsättningar som påverkar personligheten hos den drabbade personen, sa hon. Ny
forskning visar att mindfulnessbaserade program minskar
stress och depression samt förbättrar den mentala hälsan
hos såväl familjemedlemmar som vårdgivare.
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Vi
lever längre och fler söker behandling för gamla och nya
sjukdomstillstånd. Den moderna livsstilen med stressrelaterade tillstånd påverkar vår hälsa negativt i allt större omfattning! Utvecklingsländerna kommer efter i snabb takt.
Färre skall försörja fler! Och mindre resurser skall räcka
till mer! Det behövs helt enkelt nya grepp och idéer. Under
den första europeiska mindfulnesskonferensen som hölls
i Tällberg adresserades denna problematik med föredrag,
work-shops och dialog.
Det finns inte så mycket forskning på mindfulness och
äldre, men de studier som finns visar goda resultat. Hos
kognitivt friska personer över 60 år har MBSR- (Mindfulness-Based Stress Reduction) och MBCT- (Mindfulness-Based Cognitive Therapy) programmen visat sig vara
hjälpsamma mot bl.a. depression, smärta i nedre ryggen,
psykisk ohälsa och mot högt blodtryck. Hos äldre med mildare former av kognitiv nedsättning har MBSR visats öka
livskvalitet och välmående.
En ansats som tillämpas alltmer i rehabiliteringsmodeller
kallas för ”empowerment”, den handlar om att i högre grad
involvera patienten. Bristande kommunikation kring det
som berör patientens egentliga behov kan leda till nya återbesök och dyrare vård. Patientutbildning och egenvårdsprogram blir alltså centrala och helt nödvändiga element
i framtidens sjukvård. Till detta hör att en majoritet av
de stora folkhälsosjukdomarna kan förebyggas genom att
människor förändrar sina levnadsvanor. Hälsofrämjande
insatser torde både minska lidande och spara stora pengar.
Konferensen vittande om att mindfulness definitivt har
hittat en plats inom såväl friskvården som sjukvården. Och
det handlar just om ”empowerment”; att stärka individen
både fysiskt, genom minskad stress, och mentalt genom ett
förändrat förhållningssätt.
Svenska Läkaresällskapets ordförande, professor Peter Friberg från Göteborg, fanns på plats och berättade om vilka
utmaningar vi alla står inför när det gäller global hälsa.
Han bekräftade att det till stor del handlar om livsstilsrelaterade sjukdomar. Mindfulness kan därför vara ett av de
kostnadseffektiva verktyg vi söker för att minska stressen
och för att klara av att förändra vårt vanemässiga beteende.
Konferensens fokusområden för mindfulness inom hälso- och
sjukvården:
– Hur kan vi ta vara på var och ens medfödda resurser och hur kan vi ta vara på
anhörigas resurser?
– Hur kan vi minska oro och få en förbättrad sömn.
– Hur kan vi minska medicinering och dess biverkningar som fallolyckor, sedering
dagtid m.m
– Hur kan vi tillvarata personalens kompetens och utveckla den
– Hur kan vi uppnå trygghet och balans för våra äldre och för personalen i
omsorgsarbetet.
Hjärnforskaren Amishi Jha kunde koppla stress till bristande koncentration och tankeflykt, på engelska ”mindwandering”. Om vi tränar oss på att behålla uppmärksam-
20
Global hälsa – utmaning för livsstilen
Titel: Global Health Challenges-now and in the future
Peter Friberg
I länderna söder om Sahara är de största hälsoproblemen
fortfarande relaterade till sjukdomar som HIV/aids, malaria och tuberkulos, men förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och andra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar. Vi är
väl medvetna om denna utveckling, men vad gör vi åt det,
undrade Friberg? Utvecklingsländerna står alltså inför en
dubbel problematik när det kommer till hälsa. De måste
dels handskas med sina traditionella folkhälsoproblem,
samtidigt som de måste förhindra utvecklingen av de sjukdomar som uppstår av en modern men ohållbar livsstil.
Peter Friberg är professor och klinisk specialist i kardio-vaskulär medicin vid Göteborgs
Universitet, tillika ordförande
i Svenska Läkaresällskapet.
Fribergs fokus är folkhälsa,
tidiga riskmarkörer, samt sociala och psykologiska faktorer
för uppkomsten av hjärt- och
kärlsjukdomar. Han arbetar också med sambandet
mellan fysisk och psykisk hälsa hos unga.
Svenska Läkaresällskapet har nyligen lyft frågan om
människans hälsovillkor och hur den kan förbättras på
global nivå. I samarbete med den vetenskapliga tidskriften, The Lancet, arrangerade man en internationell tvärvetenskaplig konferens i Stockholm i april. Politiker, experter, läkare, forskare och näringsliv möttes för att ta fram
en handlingsplan. Konferensen resulterade i ”Stockholm
Declaration of Global Health”. På svenska läkaresällskapets hemsida beskrivs deklarationen som en uppmaning
till beslutsfattare, lärosäten, näringsliv och civilsamhälle
att ta de globala hälsofrågorna på allvar. Vikten av att föra
in folkhälsan som en viktig del i all hållbar utveckling blir
snart aktuell när milleniemålen ska revideras 2015.
Hur ser ett mindfullt samhälle ut för dig?
– För mig är det helt enkelt att man reflekterar och tänker efter, vad är det som
är väsentligt för mig och för andra? Hur kan jag med hjälp av egen reflektion få ut
budskap till samhället.
Livslängden ökar, men inte blir vi friskare! Med stöd av
data och överskådlig, pedagogisk mjukvara från Health
Metrics Institute (se länk) sammanfattade Peter Friberg
det globala hälsoläget och adresserade utmanande frågor:
Vilken sorts värld vill vi leva i? Hur ser vår framtid ut om vi
fortsätter att leva som vi gör idag? Vilka olika utmaningar
står olika delar av världen inför och hur kan vi hjälpas åt
för att lösa dem?
– En holistisk syn på en människas hälsa och välmående
är viktigt och måste finnas med i ramverket för de hållbara
utvecklingsmålen, menade Friberg.
Hjärt- kärlsjukdom är dagens största globala folkhälsoproblem. I västra Europa och Nordamerika följs det av diagnoser som smärta i nedre ryggen, samt psykologiska och
depressiva problem. Friberg menade att det till stor del
handlar om s.k. ”livsstilssjukdomar”, dvs. vars uppkomst
och förlopp har samband med livsstil och stress.
Särskild uppmärksamhet bör även riktas mot den åldrande
befolkningen. Många individer i kommande generationer
kommer att bli över hundra år gamla. Vi behöver upprätthålla en god hälsa i våra allt längre liv. För att kunna göra
detta måste vi börja från början och ta större hänsyn till de
yngre generationerna.
– Vill vi komma tillrätta med dessa sjukdomar behöver vi
fokusera på folkhälsa, poängterade Peter Friberg. Mindfulness skulle kunna bli ett av de kostnadseffektiva verktygen för detta.
– Vi måste fortsätta bekämpa den ojämlikhet i hälsofrågor som råder i världen. Global hälsa är något som påverkar
oss alla!
www.healthmetricsandevaluation.org/tools/data-visualizations
www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/06/
Stockholmsdeklaration-for-global-halsa/
21
”Global hälsa är något som påverkar oss alla”
22
Mindfulness i äldrevården och ”ageism”
Titel: Mindfulness in Elder Care
Lucia McBee
– Mindfulness bidrar till detta på ett mycket effektivt sätt.
Dessutom kan mindfulness också hjälpa vårdnadsgivare i
behov av stöd och hjälp, något som de inte får mycket av
idag, sade McBee.
Lucia McBee är är socialarbetare
med masterexamen i folkhälsa,
tillika certifierad yogainstruktör. McBee är medlem av den
adjungerade fakulteten vid
både Columbia University och
Fordham University Schools of
Social Work. Hon har arbetat
med äldre människor och deras
vårdgivare i över 30 år och utvecklat en metod som
förbättrar livskvalitén för dessa individer som innefattar mindfulness och alternativmedicin. Metoden
har hon beskrivit i boken ”Mindfulness-Based Elder
Care” som publicerades 2008.
Det finns inte så mycket forskning på mindfulness och
äldre, men de studier som finns visar goda resultat. Hos
kognitivt friska personer över 60 år har MBSR- (Mindfulness-Based Stress Reduction) och MBCT- (Mindfulness-Based Cognitive Therapy) programmen visat sig vara
hjälpsamma mot bl.a. depression 2 , smärta i nedre ryggen3 ,
psykisk ohälsa 4 och mot högt blodtryck5 . Hos äldre med
mildare former av kognitiv nedsättning har MBSR visats
öka livskvalitet och välmående6,7. Även institutionaliserade individer med svåra kognitiva nedsättningar uppvisade
en förbättring i bl.a. humör och hälsorelaterad livskvalitet
efter att ha deltagit i mindfulnessbaserade behandlingsprogram8,9.
Idag lever vi längre, men lever vi bättre? Den åldrande befolkning ökar relativt sett och många lever med kroniska
fysiska och kognitiva problem och smärta, något som även
gäller deras vårdnadsgivare. Meditation, yoga och mindfulness kan, om än i anpassade former, erbjuda både äldre
och deras vårdnadsgivare en bättre livskvalitet.
McBee satte fingret på något mycket viktigt. Personalen
inom äldrevården är för det mesta underskattade, underbetalda och överarbetade. Detta resulterar i mycket hög
stressnivå bland vårdgivare. Vårdtagare och vårdgivare
inom äldreomsorgen spenderar mycket tid tillsammans,
eftersom patienterna ofta är i ett mycket stort behov av stöd
och uppmärksamhet. Även den mest förvirrade individen
känner av en stressad vårdgivare. Mindfulness kan göra
nytta även i dessa interaktioner. Den äldre befolkningen
ökar och antalet vårdgivare minskar. Som det ser ut idag
kommer därför mycket av äldrevården att behöva utföras
av anhöriga eller vänner. Det är psykiskt påfrestande att ta
hand om en sjuk familjemedlem, särskilt när det handlar
om demens och andra kognitiva nedsättningar som påverkar personligheten hos den drabbade personen. Forskning
visar att mindfulnessbaserade program minskar stress och
depression samt förbättrar den mentala hälsan hos familjemedlemmar som vårdgivare10,11,12 .
Lucia McBee talade om ett samhällsklimat där åldrandet
blivit något fult, som vi hela tiden försöker undkomma, genom plastikkirurgi, skönhetsprodukter, retuschering etc.
Hon kallar denna åldersfixering för ”ageism” och menar
att detta är en av de få ”–ismer” som fortfarande är okej i
samhället, trots att konsekvensen är att det leder till att vi
ofta tänker på äldre på ett nedvärderande sätt. Som med
alla ”–ismer” så internaliseras de och gör åldrandet till en
än mer smärtsamt process än nödvändigt. Det finns forskning som visar att personer som presenteras för positiva åldersstereotyper snabbare återhämtar sig från handikapp1.
– Om vi kan komma bort från ”ageismen” i samhället
kommer vi alla att må betydligt bättre i vårt åldrande, konstaterade McBee.
Levy, B. R., Slade, M. D.; Murphy, T. E. & Gill, T. M. Association Between Positive Age Stereotypes and Recovery From Disability in Older Persons. JAMA. 2012;308(19):1972-1973.
1
Den åldrande befolkningen i världen ökar. Av detta följer att förekomsten av kroniska sjukdomar, smärta och
Alzheimers sjukdom kommer att öka och med det ökar
behovet av vårdnadsgivare. En effektiv akutsjukvård gör
också att fler människor överlever, men vad händer sedan?
Idag har behandlingen av kroniska tillstånd stannat vid att
hantera symptomen snarare än att försöka bota. Komplexa
hälsotillstånd som äldre ofta drabbas av kräver ett holistiskt och mångfacetterat angreppssätt.
23
2
MBCT helpful for adults 65+ with depression
– Smith, Graham & Senthinathan, 2007
3
MBSR found to reduce lower back pain and improve quality of life in >65 adults
– Morone, Greco & Weiner, 2008
4
MBSR for >60 adults decreases psychological distress
– Young & Baime, 2010
5
MBI decreases blood pressure in older African American adults
– Palta et al., 2012
Participants in adapted MBI group for institutionalized elders show improved quality of
life and trends towards improved pain
– McBee et al, 2003
9
MBSR for elders in assisted living showed significant improvements in mindfulness,
acceptance and health-related quality of life
6
Adapted MBCT for caregivers of family member with dementia shows significant
improvement in caregiver distress compared to respite only control
– Oken et al, 2010
10
Small study found elders with Mild Cognitive Loss who participating in MBSR group
trended towards improvements in measures of cognition and wellbeing
– Wells, Kerr, Wolkin, Dossett, Wall, Walsh, Kong, Kaptchuk, Phillips & Yeh. (2013).
Meditation for Adults with Mild Cognitive Impairment: A Pilot Randomized Trial.
Journal of the American Geriatric Society. April 2013. 61: 4. 642-45.
7
MBSR more effective improving mental health, reducing stress and decreasing
depression in caregivers
– Whitebird et al, 2012
11
Institutionalized elders who completed MBSR showed improvements in mood and
health related quality of life (60% drop out, homework not feasible)
– Ernst et al, 2008
8
12
24
MBSR slight decreases in caregiver burden, depression and caregiver self assessment
– Epstein-Lubow et al, 2009
Mindfulness och smärtepidemin
Titel: Mindfulness for Health
Vidyamala Burch
att styra över sitt eget liv. Self-management kräver därför
ett skifte i individens ”mindset”. Detta skifte medför en
känsla av att man kan kontrollera sitt eget välmående. Naturligtvis är det så att man fortfarande kommer att känna
smärta och behöva läkare, men känslan av kontroll gör det
möjligt att sitta hos läkaren och känna att man faktiskt sitter i förarsätet i sitt eget liv.
Vidyamala Burch är grundare av
organisationen Breathworks,
författare och föreläsare.
Som tonåring opererades
Vidyamala Burch för en ryggskada som kraftigt begränsade
hennes rörelsefrihet. Vid 25
års ålder började hon meditera
i ett försök att övervinna den efterföljande smärtan
och depressionen. Under de senaste decennierna har
hon förfinat sina meditationskunskaper och lärt sig
att leva med sin smärta och sitt handikapp. Vidyamala Burch håller regelbundet utbildningar inom
Breathworks i Storbritannien, Tyskland, Sverige,
Australien och Nya Zeeland.
Breathworks hjälper människor att hjälpa sig själva. Man
jobbar inifrån och ut. Med mindfulnessbaserade tekniker lär smärtpatienten sig att vara varsam, kärleksfull och
medkännande med den egna kroppen. En fras man ofta
använder sig av i organisationen är ”take a break before you
need it”.
I grupperna pratar de bl.a. mycket om primärt och sekundärt lidande. Primärt lidande består i de smärtsamma
sensationer man upplever i sin kropp. Dessa kan man inte
välja bort. Sekundärt lidande utgörs av mentala emotioner
och psykologiska reaktioner som t.ex. katastroftänkande,
rädsla, depression och ångest. Sekundärt lidande kan också
bestå i att man spänner sig fysiskt för att undkomma smärtan och att det ger upphov till ännu mer smärta. Genom
olika mindfulnessbaserade övningar får deltagarna hjälp
med att kunna acceptera sitt primära lidande samt hantera
och kanske helt slippa sitt sekundära lidande.
Hur ser ditt drömsamhälle ut?
– Mitt drömsamhälle utgörs av människor i relativt små nätverk som arbetar
tillsammans. Dessa nätverk interagerar med andra nätverk och är präglat av
samhörighet och delaktighet. På det här sättet tror jag man kan få bort känslan av
att människor känner sig som offer. Alla är egentligen ledare.
Under denna föreläsning berättade Vidyamala Burch gripande om hur mindfulness kan förändra ens relation till
smärta och kronisk sjukdom på djupet. Hon förklarade hur
mindfulness förändrar vården genom att ge lidande individer en känsla av kontroll, initiativ och mentalt välmående.
Vidare presenterade Burch hur hennes organisation Breathworks startade och vilka metoder man arbetar med.
Man kan ha smärta men en fantastisk livskvalitet. Men den
kvaliten handlar inte bara om träning i self-awareness. Alla
tränas också i att expandera medvetenheten så att den också inkluderar andra personer och världen omkring. Detta
ger upphov till en förståelse för hur lika alla människor är
varandra. Det större perspektivet får smärtpatienterna att
skifta från att vara helt självupptagna till att förstå att man
inte är ensam i världen om att ha det svårt och jobbigt. Breathworks metoder har en dokumenterad positiv effekt på
smärtkontroll (ökar) och känsla av hjälplöshet (minskar)1.
– Jag upptäckte något som lindrade min smärta och jag
ville kommunicera det till andra människor, sade Burch.
Ungefär 1,5 miljarder människor i världen lider av kronisk
smärta. Det definieras vanligen som ”smärta i minst tre
månader”. Denna smärta kostar samhället enorma summor pengar varje år, både i direkta sjukhuskostnader och i
indirekta kostnader för förlorad produktivitet. Hur går vi då vidare? Jag funderar mycket på hur vi ska gå
tillväga för att sprida mindfulness till dem som är svåra att
nå, sade Burch. Det finns mycket bevis för att dålig hälsa
är mer utbrett i områden med låg socioekonomisk status.
Mindfulness och Breathworks arbete är inte bara till för
medelklassen. Jag vill försöka sprida mindfulness på andra
sätt och via andra forum. Kanske kan mindfulness i framtiden kopplas till teknologi, t.ex. datorspel, som gör det
enklare, roligare och mer spännande att tillgodogöra sig?
– Om vi inkluderar alla tillstånd av kronisk smärta kan
man likna det vid en epidemi. Det håller på att bli ett av
samhällets största problem, konstaterade hon.
Många smärtpatienter fastnar i uppfattningen om att
endast läkare kan få dem att må bättre. Men idag vet vi
att olika s.k. self-managementtekniker kan vara utmärkta komplement till behandling. De handlar om att lära
sig förmågan att kunna ta ansvar för sin egen hälsa och
Brown, C. A. (2013). Psychobiological correlates of improved mental health in patients
with musculoskeletal pain after a mindfulness-based pain management program. The
Clinical Journal of Pain (3):233-44. doi: 10.1097/AJP.0b013e31824c5d9f.
1
25
Workshops
Utöver intressanta föreläsningar innehöll konferensen även mer praktiska och
interaktiva workshops som spände över en rad olika ämnen. Under tre ­timmar
varvades teori med praktik och dialog för att nå en djupare förståelse och
­utveckling inom det specifika ämnet.
26
Mindfulness – praktik och vetenskap
– Ola Schenström, Walter Osika
till mindfulness och dess metodik. Forskningsområdet
har utvecklats i mycket snabb takt det senaste decenniet,
mycket tack vare ny hjärnavbildningsteknik, men mer
kunskap behövs. Nypublicerad forskning samlas löpande i
ett amerikanskt månatligt nyhetsbrev på siten www.mindfulexperience.org/. Tillsammans med deltagarna fördes en
dialog om den roll vår uppmärksamhet, våra attityder och
vår intention har i mindfulnessträningen. För- och nackdelar med att blir mer mindful ventilerades också och interaktionen mellan alla närvarande var fruktbar och uppskattades mycket.
Ola Schenström och Walter Osika varvade i sin workshop
praktiska mindfulnessövningar med forskningsinformation om verkningsmekanismer och effekter. Ola beskrev
hur mindfulness är ett verktyg som kan användas för att
hantera sitt eget liv. Eftersom mindfulness är en metod
som bygger på erfarenheter är det svårt att förklara exakt
vad det är, för någon som aldrig provat. Deltagarna guidades därför in i flera olika mindfulnessövningar och Ola
beskrev syftet att träna upp den självreflekterande förmågan; det handlar om att lära sig se mentala tillstånd och
känslomässiga processer så som de är och förhålla sig till
dem, snarare än till hur man vill att det ska vara.
”Vi satt väldigt länge i övningarna på
workshopen, och det var skönt! Jag förstod
verkligen hur lång tid det kan ta för sinnet att
stillas. Jag behöver mer meditation i vardagen.”
Deltagarreflektion
Ola Schenström, konferensens arrangör, för presentation se förord s. 4.
Walter Osika, läkare med tre specialiteter, fil.dr. och forskare. Osika är knuten till
både Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet i Stockholm och en av
initiativtagarna till SACER, Swedish Association for Contemplation in Education and
Research, samt CSS, Center for Social Sustainability. Osika arbetar också med flera
forskningsstudier om mindfulness och medkänsla.
Walter Osika
presenterade en
mosaik av aktuell forskning och
berättade också
om bakgrunden
Mindfulness för föräldrar – ett gyllene tillfälle!
- Heidi Andersen
om ville jag få mer kunskap om hur jag kan vara en bra
mamma åt mina nu vuxna barn och ge dem stöd och tips
när dem själva blir föräldrar, sade deltagaren Katarina
Schiebe.
Såväl i arbete som på fritiden styrs våra tankar och reaktioner av föreställningar om hur saker och ting ska vara. Icke
minst föräldrar upplever att det finns starka föreställningar och laddade ideal som man borde uppnå och eftersträva.
När verkligheten inte överensstämmer med dessa föreställningar kan det leda till frustration, stress och andra
upprörda känslor som hindrar oss från att få ut den mesta
glädjen av livet och våra barn. Mindfulness är ett verktyg
som kan hjälpa föräldrar att handskas bättre med svårigheter och njuta mer av allt det goda som är en självklar del
av att få barn.
Under workshopen talades mycket om respekt och frihet.
Det är en balansgång mellan att låta barnet vara herre över
sitt eget liv och att samtidigt finnas där som stöd. Heidi
Andersen talade om vikten av att visa barnet/tonåringen
respekt och att inte gå in och styra för mycket. Vidare fick
deltagarna diskutera skillnaden mellan empati och sympati. Som förälder känner man otroligt mycket med sitt barn,
men det är viktigt att inte gå in för starkt och ta över i barnets liv. Man måste komma ihåg att var och en bär sitt eget
öde, även som barn och ungdom.
– Jag valde att gå på denna workshop av både personliga
och professionella skäl. Jag arbetar med utmattade kvinnor. En del av deras utmattning handlar om att hela tiden
finnas till hands för andra. Jag ville få mer redskap för att
kunna handleda dessa kvinnor i sitt föräldraskap. Dessut-
”Vi pratade om hur viktigt det är att vara autentisk och
sann mot sig själv i sitt föräldraskap. Det är lätt att bara
ta på sig föräldrarocken och agera efter sina föreställningar om hur en förälder ”borde” vara. Jag föll i den fällan när jag själv precis blivit förälder. Om jag hade fått
höra denna föreläsning då hade det blivit lättare för mig”
Heidi Andersen har många års erfarenhet av att lära ut mindfulness-baserad
stressreduktion (MBSR) till föräldrar, företag, kommuner och myndigheter. Hon
arbetar även som konstterapeut och coach och har skrivit boken ”Mindfulness
för föräldrar” som nu finns på fem språk. Heidi är stolt mamma till tre fantastiska
flickor.
Deltagarreflektion, Katarina Schiebe
27
Mindfulness i förskolan och skolan
– Maritha Nordström, Ulla-Karin Lundgren Öhman, Anna Bornstein och Ann-Kristin Källström-Sundgren
Workshopen fortsatte med Anna Bornstein, initiativ-tagare och grundare av den ideella organisationen Drömmen om det Goda, ett pionjärprojekt inom skolan. Anna
gjorde en inledande stillhetsövning kallad ”Solen i hjärtat”
som de använder ute i skolor. Därefter gav hon en närmare presentation av bakgrunden till organisationen. Vidare
presenterades och diskuterades resultaten från flera svenska projekt med mindfulness-träning som de genomfört i
förskolor och skolor.
Mindfulness-baserade metoder i skolor och förskolor hjälper barn på många sätt. Träningen bidrar bland annat till
att öka barnens förmåga att hantera stress och förändringar. Den hjälper också till att stärka både självkänsla och
vänskapsband, samtidigt som uppmärksamhet och inlärningsförmågan förbättras.
Denna workshop inleddes av Maritha Nordström, skolansvarig på Mindfulnesscenter (MFC), med att hon
ställde frågan – Vilka utmaningar finns i dagens skola,
för personal och elever? Deltagarna fick sedan ta del av
det koncept som Mindfulnesscenter tagit fram för att göra
implementering av mindfulness i skolan enkel och hållbar.
Konceptet bygger på två delar. I första steget går personalen en internetbaserad grundkurs i mindfulness. Detta
sker under en termin. Nästa termin utbildas de i manualer
som gör det enkelt för dem att arbeta med enkla övningar
i klassrummet. Övningarna i de olika manualerna är anpassade för respektive åldersgrupp. Maritha visade sedan
resultat från MFC´s pilotprojekt som hon genomfört på
F-9 skolan Fria Emilia i Boden. Fria Emilias rektor, Sara
Bruun, som tyvärr inte kunde delta, hade skickat med sina
tankar kring vad hon hade för förväntningar inför insatsen
och vad den har gett, hittills:
Ann-Kristin Källström-Sundgren är förskolechef för
Armbandet och Kättsätters förskolor i Norrköping och introducerade där Drömmen om det goda-metodiken redan
1996. På workshopen berättade hon om de fina resultat
som metodiken gett upphov till. Barnen bemöter varandra
med värme, engagemang och respekt. De lyssnar på varandra och bryr sig om varandra. Källström-Sundgren beskrev
hur även personalen mår bättre och uppvisar ett bättre hälsoindex som en följd av metodiken.
Ulla-Karin Lundgren Öhman demonstrerade sedan ett
antal övningar anpassade för elever i olika åldrar. Allt från
hur mindfulness introduceras för eleverna till praktiska
”mindfulla uppdrag” som med enkelhet integreras i den
dagliga verksamheten på en skola. Hon presenterade delar ur Svenska läroplanen för förskola och skola och visade
tydliga kopplingar till mindfulness. Hon delade även med
sig av erfarenheter från de skolor i Piteå som hon arbetat
med. Exempelvis ökad kamratskap, vänligare språk samt
ökad förmåga att kunna koncentera sig.
”Syftet med vår satsning tillsammans med Mfc är att mindfulness ska
bli ett naturligt förhållningssätt på skolan och att träningen integreras
i vardagen.
Syftet är även att stärka skolans hälsoprofil. För vår skola har satsningen
varit både en väl investerad friskvårdssatsning och en väg till ytterligare
verktyg för lärande.”
Maritha Nordström, mindfulnessinstruktör och skolansvarig på Mindfulnesscenter.
Gått utbildningar i USA och England för att arbeta med skolfrågor.
Ulla-Karin Lundgren Öhman, förskollärare & mediepedagogog i för- och
grundskolan. Mindfulnessinstruktör och har deltagit i utbildning på Mindful Schools
i Holland, förskollärare och mediapedagog.
Anna Bornstein, författare och journalist samt initiativtagare till Drömmen om det
goda-metodiken.
Ann-Kristin Källström-Sundgren, förskolechef i Norrköpings kommun och en
pionjär inom Drömmen om det goda.
”Jag kände inte till hur man jobbar med mindfulness i skolan och tyckte
att denna workshop verkade spännande. Jag tycker det är viktigt att
tidigt i livet ge barn ett förhållningssätt att hantera svåra situationer på
och att också få in mer livskunskap i skolan. Jag tror mindfulness är ett
bra sätt att göra båda sakerna på”
Deltagarreflektion, Helena Sjölund
28
Mindfulness och mental hälsa
– Katarina Laundy Friesenstam, Nils Joneborg
att mindfulnessträning faktiskt är relevant inom alla discipliner inom sjukvården. Den andra delen handlade om att
se vilka utmaningar sjukvårdssystemet står inför idag. På
80-talet togs new public management-tänket in i sjukvården och skiftade fokus från mjuka värden till pengar och
effektivitet. Detta har fått konsekvenser både för patienter
och för de anställda. Workshopens tredje del handlade om
hur vi behöver tänka utanför boxen för att komma tillrätta med de här sakerna. Här fungerar mindfulness som ett
extremt viktigt verktyg.
Människan har en fantastisk förmåga att återhämta sig
från motgångar. Ibland kan vi till och med dra lärdomar av
dessa och växa som människor, då har vi lyckats vända motgångarna till framgångar. Vilka kvaliteter och processer är
det inom oss som ger oss denna förmåga? Forskning på s.k.
resiliens ger oss inblick i olika sätt att förstå vad vi behöver för att kunna hantera livets motgångar. Under denna
workshop
gav
Katarina
Laun”Nils Joneborg tog upp en intressant sak. Redan
dy-Friesenstam
när läkare och sjuksköterskor börjar sina stuen överblick över
dier går de in med intentionen att de vill hjälpa
forskning som
andra. När de sen kommer ut i arbetslivet möts
gjorts på resiliens
de av en organisation som stryper de möjligheunder olika periterna. Det måste ändras!”
oder i livet. Hon
Deltagarreflektion beskrev även att
de dokumenterade friskhetsfaktorer som finns faktiskt kan förbättras
genom mindfulnessträning. Nils Joneborg pratade om behovet av ett mer uppmärksamt, mindfullt, sätt att hantera
sjukvården på olika systemiska nivåer. Ett särskilt fokus
hölls på vikten av mental hälsa för byggandet av mer resilienta organisationer.
– Jag jobbar inom skolan och behöver handfasta argument
för att kunna sälja in mindfulness där. Tack vare alla biologiska effekter som togs upp har jag mycket mer kött på
benen nu, kommenterade en deltagare.
Katarina Laundy Frisenstam, Psykolog och mindfulness-lärare. Frisenstam har
tidigare arbetat inom primärvården med mindfulness-baserade metoder för
patienter med mentala åkommor. För tillfället arbetar hon i primärvården med att
utveckla metoder för att främja resiliens hos utsatta barn och unga i Göteborgs
förorter.
Nils Joneborg är läkare, psykiater, mindfulness-lärare och systemtänkare. Han är
specialiserad inom integrativ medicin och stressmedicin och är en av grundarna till
Conscire AB - mindfulness-baserad vård. Tidigare har Nils varit ordförande för Sjukhusläkarföreningen Stockholm och arbetat med både patienter och organisationer
ur ett holistiskt perspektiv.
Workshopen bestod av tre delar. Den första handlade om
att från ett biologiskt perspektiv förklara vilka effekter man
ser i kroppen av mindfulnessträning. Dessa effekter visar
29
Radikal Acceptans - smärtlindring genom acceptans och mindfulness
– Eve Bengta Lorenzen, Robert J. Jorgensen
levelsen av smärtan. Acceptans i den här bemärkelsen är
ingenting man kan uppnå genom att konceptuellt intala sig
att ”jag accepterar min smärta”. Det handlar istället om att
verkligen i kroppen känna acceptans, det är någonting som
bara kan upplevas.
I vårt moderna samhälle behandlas fysiska sjukdomar och
smärta ofta på ett sätt som förstärker stress och personligt
lidande. Under denna workshop delade Eve Bengta Lorenzen och Robert Jorgensen med sig av sina resultat och
erfarenheter av att arbeta med MBSR och svåra somatiska
sjukdomar som cancer och kronisk smärta på Rigshospitalet i Danmark.
Under workshopen tilläts deltagarna att själva testa några
av de övningar som Lorenzen och Jorgensen använder sig
av för att förmå individer att möta sin egen kropp på ett
sätt som främjar smärtreglering och lindring.
Lorenzen och Jorgensen beskrev hur man kan bemöta sin
smärta på två sätt. Antingen med motstånd eller med acceptans. Om man försöker hantera smärtan med motstånd
leder det till spänningar i kroppen vilket i sin tur leder till
mer smärta. Om man istället försöker acceptera smärtan
och lägga uppmärksamheten i sin egen kropp kan man
komma i kontakt med krop” Dom jobbade väldigt noga med acceptansbepen precis så som
greppet, säger en deltagare. Det var någonting
den är, utan att
som skulle kännas och upplevas snarare än
försöka förändra
något som kunde tänkas och som man kunde
vare sig den elbestämma sig för. Det går inte att acceptera
ler smärtan man
något om man inte gör det.”
känner. Detta
Deltagarreflektion
kan minska upp-
Eve Bengta Lorenzen är utbildad och mycket erfaren som MBSR-instruktör med
en stark meditativ bakgrund. Under flera år har hon varit involverad i träning och
utveckling av mindfulness vid University of Copenhagen och vid The Multidisciplinary Pain Center, Rigshospitalet. Hon är författare till flera böcker och cd-skivor om
hur man arbetar med mindfulness.
Robert J. Jorgensen är psykolog och licensierad MBSR-instruktör samt yogalärare.
Han har även en bakgrund som ingenjör med inriktning på systemutveckling och
projektledning.
Lorenzen och Jorgensen arbetar tillsammans med organisationen Mindfullife inom
vilken de utbildar, tränar och handleder mindfulnessinstruktörer i Danmark och
internationellt.
30
Är medkänsla en förmåga som kan tränas upp?
– Christina Andersson, Sofia Viotti
pa den andre till välmående. Det saknas också en relevant
benämning för forskningsområdet compassion, något att
arbeta vidare med.
Sofia Viotti och Kristina Andersson ville med sin
workshop beskriva vad ”compassion” är, hur man kan träna sig i det och vad forskningen visar. Forskningsområdet
har vuxit snabbt de senaste åren. Anledningen till detta
är att vi idag vet att även vår hjärna faktiskt kan tränas till
att uppnå hälsa och välmående. Viotti och Andersson tog
också upp hur compassion skiljer sig från mindfulness.
Den vanligaste översättningen av ”compassion” är medkänsla, men huruvida detta är tillfyllest diskuteras av initierade. Viotti och Andersson berättade att motivation
är en viktig komponent i engelskans ”compassion”, vilket
saknas i svenskan ”medkänsla”. Definitionen på ”compassion” är att man först ”tar in” och upplever någons lidande,
därefter uppstår motivation och vilja att lindra och hjäl-
Mental träning som resulterar i ökad compassion är helt
enkelt en ny träningsgren. Människor har olika beteendesystem inpräntade i hjärnan. Ett av dem är stress-systemet
som aktiveras automatiskt. Med ”Compassion Mind Training” kan vi bli medvetna om när stressystemet är påslaget
och då lära oss att istället aktivera ett s.k. trygghetssystem
som får oss lugna och tillfreds. Neurovetenskaplig forskning har visat att compassion är en ”nyckelförmåga” när det
kommer till att kunna hantera stressande situationer på ett
bra sätt.
Compassion
Christina Andersson & Sofia Viotti är båda psykologer och genomförde den
första svenska studien om Compassion Mind Training, träning av medkänslan, vid
Karolinska institutet under 2012. De har också skrivit den första boken på svenska
om s.k. compassion-fokuserad terapi, CFT.
Mindfulness i svåra situationer – att behålla balansen
– Igor Ardoris
behålla fokus även när vi möter svårigheter. När vi känner
oss pressade i en situation spänns kroppen automatiskt.
Då förlorar musklerna sin effektivitet och vi blir mindre
uthålliga. Spänningskontroll handlar om att lära sig vara
avslappnad i kroppen på ett fokuserat sätt.
Mindfulness i svåra situationer (MSS) kan beskrivas med
den enkla frasen ”jag känner det jag känner, men jag väljer
hur jag agerar”. Under workshopen presenterade Igor, på
ett ytterst pedagogiskt sätt, de principer som förmår oss att
behålla lugnet och vara effektiva i svåra situationer. Principerna utgår från uppfattningen att sinne och kropp är
två delar av samma sak. En människa kan beskrivas som
ett träd, där stammen och kronan symboliserar kroppen
och rotsystemet utgör sinnet. Dessa två till synes olika och
separata delar utgör tillsammans en helhet och är därför
helt beroende av varandra. MSS står på tre pelare; andningskontroll, uppmärksamhetskontroll och spänningskontroll. Genom andningen kan vi förena kropp och sinne.
Genom att lära oss kontrollera uppmärksamheten kan vi
Vad som uppfattas som en svår situation beror på varje
individs förutsättningar och förhållningssätt. Att kunna
behålla koncentrationen när man möter något jobbigt är
helt avgörande. Mindfulnessträning är träning i att behålla koncentrationen. Mindfulness handlar inte om att inte
känna rädsla, stress etc. Det gör alla! Det handlar istället
om att inte fastna i rädslan eller stressen, eller att låta den
ta kontroll över ens handlingar, förklarade Igor.
Igor Ardoris är utbildare, talare och författare i Mindfulness Based Mental
Training. De huvudområden han verkar inom spänner över näringsliv, skolor och
idrottsvärlden. Han har också arbetat med utbildning av poliskåren, brandkåren
och ambulanssjukvårdare i att behålla kylan i stressande situationer. Ardoris blev
känd för svenska folket när han medverkade som en av superpedagogerna i
tv-programmet ”Klass 9A”.
”Jag tyckte Igor Ardoris föreläsning var väldigt intressant eftersom jag
ska starta ett konsultföretag för verksamhetsutveckling som jobbar med
arbetsgrupper. Jag kommer att ha nytta av allt som togs upp under
workshopen, särskilt det om att inte fastna i sina egna rädslor.”
Deltagarreflektion, Lena Öberg.
31
Mindfulness på arbetsplatsen
– Martin Ström, Susanne Sahlén Nyberg, Gunnar Michanek
ellt framtaget för näringslivet. Michanek delade med sig
av Mindfulnessgruppens arbete på bl.a. SEB, Riksdagen,
Price Waterhouse Coopers och Ekobrottsmyndigheten.
Deltagarna fick tips för hur de kan hantera utmaningarna
med att införa mindfulness-träning på organisationsnivå
samt själva prova på praktiska övningar.
Martin Ström, Susanne Sahlén Nyberg och Gunnar Michanek berättade utifrån egna erfarenheter om hur arbetsplatser kan använda sig av mindfulness och vilka effekter
det kan få. De presenterade även ny forskning på hur mindfulness kan användas för att stärka fokus och närvaro, produktivitet, mental balans och klarhet och samtidigt minska stress och förbättra relationerna mellan arbetskamrater.
Sahlén Nyberg berättade om ett pilotprojekt där ett mindfulnessbaserat program införts på Trafikverket. Ström berättade om sitt arbete med The Potential Project och hur
företaget utvecklat CBMT, Corporate-Based Mindfulness
Training, ett mindfulnessbaserat träningsprogram speci-
Martin Ström är i grunden utbildad civilingenjör men arbetar idag som psykolog
och social entreprenör. Han har mer än tio års erfarenhet av arbete med mindfulness och mindfulnessträning för ledare och företag. Han är grundare till Potential
Project Sweden AB.
Susanne Sahlén Nyberg arbetar som organisationskonsult med ledarskapsutveckling och som mindfulnessinstruktör. Susanne har byggt och utvecklat företag
och har jobbat som ledare på både strategisk och operationell nivå. Susanne är
utbildad i mindfulness av Ola Schenström och Jon Kabat-Zinn. Hon arbetar idag
heltid på Mindfulnesscenter där hon utvecklar träningsmodeller för Mindfulness i
ledarskap och mindfulness på arbetsplatsen.
Gunnar Michanek är grundare till Mindfulnessgruppen i Stockholm. Han är från
början civilekonom och har även arbetat som regissör och filmproducent. Han är
utbildad i MBSR av Dr. Jon Kabat-Zinn och Dr. Saki Santorelli. Gunnar har över 30 års
erfarenhet av personlig utveckling, meditation och mindfulness.
”Jag tror mycket på ”mindful leadership”. Om man som ledare lyckas
skapa en struktur på arbetsplatsen med klara och tydliga mål och system och på samma gång kan använda mindfulness för att uppnå respekt
och förståelse för varandra tror jag man kan skapa en arbetsmiljö som
både främjar effektivt arbete och där medarbetarna mår bra! Det var
roligt att få veta att det finns människor som jobbar med detta i Sverige
redan, det var en glädje och en inspiration!”
Deltagarreflektion, Johanna Berg
Mindfulness och sport
”För mig blev det otroligt tydligt att kropp
och sinne verkligen är ett. Detta kommer
jag absolut ta med mig till mitt arbete med
mental träning inom idrotten.”
– Igor Ardoris
Under denna workshop ville Igor Ardoris framför allt visa
kopplingen mellan det fysiska och mentala. När vi lyckas förena kropp och sinne kan vi utnyttja vår fulla styrka
samtidigt som vi är fullt fokuserade. Detta är en oumbärlig förmåga inom idrotten. Fysiska övningar, exempel och
diskussioner användes under workshopen för att visa vad
idrottare har att vinna på att vara mentalt närvarande,
både i träning och i tävlingssammanhang samt hur man
kan utveckla denna förmåga.
Ardoris talade om
hur perception, reDeltagarreflektion
spons och resultat
utgör grunden för all mänsklig handling. Resultatet beror
på vilken respons man ger uttryck för i en given situation.
Detta i sin tur beror på hur man uppfattar situationen, det
som kallas perception eller varseblivning. Traditionella metoder för coachning inom sport fokuserar endast på
beteendet - idrottarens respons – utan att ta hänsyn till
idrottarens perception. Ofta är det detta som utgör hindret när man har svårigheter att uppnå ett visst mål.
När sinnet blir distraherat, t.ex. under press på en tävling,
kan idrottaren få tunnelseende, vilket begränsar det vi
uppfattar. Detta begränsar i sin tur responsen och resultatet påverkas därmed negativt. Att träna sinnet är därför
minst lika viktigt för en idrottare som att träna kroppen.
Igor Ardoris, för presentation se s. 31.
32
Från erfarenhet till insikt – hur en medveten vetenskap kräver subjektivitet
– Arthur Zajonc
jektivt objektiv måste man lära känna och förstå sig själv.
Det subjektiva måste tränas! Detta sker genom mindfulnessträning och kontemplativa övningar.
Vetenskapen har traditionellt sett strävat efter att vara
så objektiv som möjligt. Arthur Zajonc förklarade under
sin workshop hur den objektiva vetenskapen bara är en
illusion. Perception är alltid kontextuell. När man ändrar
kontexten av en situation, ändras även dess innehåll. Man
uppfattar hur saker och ting är i förhållande till bakgrunden. Eftersom alla har olika bakgrund och referensramar
uppfattar alla saker på olika sätt. – Det är här man måste
minnas Einsteins uttalande om att ingen ståndpunkt kan
prioriteras över någon annan, underströk Zajonc. Detta
ligger till grund för vad som kan kallas för en subjektiv objektivitet. Den handlar om att vara medveten om att ens
egna upplevelser och relationer utgör den struktur som den
egna verkligheten byggs upp på. För att kunna vara sub-
Subjektiv objektivitet utgör grunden för en medveten vetenskap. Genom subjektiva upplevelser och kontemplativa
undersökningar kan vi nå djupare insikter om oss själva
och vår värld.
Under workshopen fick deltagarna prova en kontemplativ
övning för att nå djupare insikt om ett problem. Under
meditation fick man först fokusera på ett personligt problem en stund för att därefter släppa alla tankar och gå in
i en öppen medvetenhet. Detta innebär att man utan att
fokusera tanken bara sitter och låter det som dyker upp i
sinnet dyka upp. När man sedan återigen börjar fokusera
på problemet har man skapat nya möjligheter för att kunna
komma till nya insikter.
”Det jag tar med mig från denna workshop är en övning där vi först
fokuserade på någonting, för att sedan låta det vara en stund, och
därefter komma tillbaka och fokusera på det igen. Jag upplevde det som
ett mycket effektivt sätt att finna lösningar på.”
Arthur Zajonc, för presentation se s. 18.
Deltagarreflektion, Albin Hagberg Medin
33
Erfarenhet och neurovetenskap – en experimentell workshop
– Amishi Jha, Tussi Kluge
– Det var mycket avdramatiserat. En person som tyckte att
en övning gick för fort fram blev tillfrågad om hon själv
ville leda övningen i sin egen takt. Till sist gick hon med på
det och gjorde det med bravur. Det hela blev väldigt lyckat,
säger en deltagare. Workshopen avslutades med en samhörighetsövning.
I denna mycket praktiska workshop erbjöds deltagarna
möjligheten att uppleva kraften bakom mindfulness. Flera
övningar från Jon Kabat-Zinns program ”Mindfulness for
Beginners” gjordes, såväl som några övningar för att träna compassion och medkänsla. På detta sätt kan man ”bli
vän” med alla ens upplevelser, bra som dåliga, förklarade
Amishi Jha. Hon inledde med att berätta om olika teorier,
bl.a. om de olika uppmärksamhetssystem vi har i hjärnan.
Jhas medhjälpare Tussi Kluge anknöt sedan dessa teorier
till övningar på ett mycket lekfullt och roligt sätt.
”Mixen mellan forskning och lekfullhet tar jag med mig från den här
workshopen. Det är absolut något jag kommer att använda i mitt
arbete som psykolog. När det blev så avdramatiserat blev innehållet
lättare att ta till sig.”
Amishi P. Jha, för presentation se s. 14.
Tussi Kluge är MBSR-instruktör med över 30 års erfarenhet av att leda grupper i
MBSR och andra metoder för medvetandeutveckling.
Deltagarreflektion, Loa Ottosson
Mindful Leadership – ett sätt att generera resultat inifrån och ut
– Jeremy Hunter
Den nu avlidna managementgurun Peter Drucker hävdade på sin tid att ledare bedöms efter de resultat de uppnår.
Men hur uppnår man resultat? Kan mindfulness generera
bättre resultat? Under workshopen presenterade Jeremy
Hunter en systematisk metod för hur man använder mindfulness för att förstå och förändra ens resultat.
Modellen börjar med intentionen. Det är din intention
som styr din uppmärksamhet. Uppmärksamheten styr i
sin tur över det du blir medveten om. Vad du är medveten
om utgör grunden för dina valmöjligheter, vilket i sin tur
bestämmer vilken handling du till sist utför. Olika handlingar får olika resultat! Det är lätt att veta vilka resultat
man vill uppnå. Men i varje steg på vägen kan det uppkomma distraktioner som gör att man tappar fokus och går åt
fel håll. Genom att hela tiden gå tillbaka till intentionen
kan man hålla rätt kurs mot sitt mål. Träning i mindfulness underlättar för att hålla en rak kurs - utan att förlora
sig i distraktioner.
”Jag kom härifrån med verktyg till mig själv, hur jag kan bli en
mindfull ledare. Ramverket för hur man uppnår resultat tyckte jag var
väldigt användbart. Med hjälp av det kan jag alltid gå tillbaka till vad
som är mitt fokus och vara lösningsorienterad.”
Jeremy Hunter, för presentation se s. 10.
Deltagarreflektion, Johanna Modigh
34
Mot ett mindfullt samhälle – en experimentell workshop för att skapa nya idéer och initiativ
genom kognitiv andningsmeditation
– Katarina Laundy Friesenstam, Ola Schenström
På workshopen användes meditation, övningar och dialog för att komma fram till nya idéer och initiativ för hur
mindfulness-träning kan bidra till samhällsutvecklingen
och integreras som en naturlig del i utbildningssystemet,
på arbetsplatser, inom ledarutbildningar, vården, idrott
och på andra platser.
Workshopen inleddes med en timme lång kognitiv andningsmeditation där deltagarna fick hitta någonting, en
tanke, bild, situation eller något annat, som de upplevde
som ett störningsmoment. Tanken var att först starkt fokusera på det man valt, för att därefter helt släppa taget
om det och växla till en helt öppen medvetenhet. Därefter
fick man omfokusera för att sedan på nytt släppa taget och
observera vad som då dök upp i ens medvetande. Denna
mer styrda meditation kan användas som en metod för att
få kontakt med mer djupt liggande, intuitiva insikter och
deras betydelse.
”Jag tyckte den här tekniken var mycket intressant och spännande för
att nå djupare in i mig själv. Meditationen var väldigt lång men samtidigt mycket strukturerad. Jag kände att det hände massor i mig under
den här tiden. Jag tar med mig det här redskapet hem.”
Katarina Laundy Frisenstam, för presentation se s. 29.
Ola Schenström, konferensens arrangör, se förord s. 2.
Deltagarreflektion
Mindfulness och medkännandets roll i det mänskliga medvetandets utveckling
– Richard Barrett, Christa Schreiber
gång. Men vi verkar ha glidit ifrån det så som samhället ser
ut idag. Jag är läkarstudent och härifrån tar jag med mig
att jag aldrig får glömma att det är en människa jag har
framför mig, inte bara en patient.
Vi har nått en punkt i vår kollektiva mänskliga historia där vi kan medvetandegöra utvecklingen av vårt eget
medvetande. Under workshopen diskuterades de sju stegen för personlig, organisatorisk och nationell utveckling
som visar hur mindfulness kan underlätta en omvandling
och utveckling av medvetandet. För att kunna utveckla ett
samhälle som är medmänskligt och medkännande måste
man börja med sig själv. Christa Schreiber ledde mindfulness-övningar på compassion och kärleksfull vänlighet
som en inledning på hur man kan gå tillväga.
Compassion
– Denna workshop var helt fantastisk, verkligen magisk,
säger Loa Ottosson. Människan är en social art och medkänsla, compassion, har varit en stor del i vår arts fram“Det var en mycket avslappnad och personlig workshop med det samstämda paret Richard och Christa. Deras perspektiv och erfarenheter
kompletterade varandra bra under workshopen där vi med olika övningar belyste både samhällsaspekten och de mer personliga aspekterna
av våra medvetna och undermedvetna värderingar.”
Richard Barrett, för presentation se s. 8.
Christa Schreiber är konsult och klinisk psykolog. Hon är specialiserad på utövandet av compassionfokuserad terapi.
Deltagarreflektion, Tomas Björkman
35
Som att skriva i vatten: om att integrera mindfulness i en organisation
– Rich Fernandez
Under denna interaktiva workshop undersöktes på djupet
hur mindfulness kan bidra till ett effektivare ledarskap.
Fernandez presenterade forskning på hur mindfulness kan
stärka viktiga ledarskapsfaktorer som personlig karaktär,
värden och visioner, och kvaliteter som insikt och innovativ
förmåga. Han berättade att det är detta som utgör grunden
för hur mindfulness-träning går till på Google. Företaget
använder ett mycket analytiskt och evidensbaserat sätt att
presentera konceptet på. Googles mindfulness-baserade
program Search Inside Yourself har ett avskalat språk för
att undvika förutfattade meningar. Under introduktionen
av programmet besvaras frågorna vad det är, varför man
ska göra det, hur det fungerar samt att det är något som
kontinuerligt måste tränas. Ordet mindfulness nämns inte
alls, istället kallas det på ingenjörsspråk, att utveckla en
”högupplöst medvetenhet av emotionella processer”.
“Jag har jobbat med investment banking i sex år och har precis fått ett
godkännande av min arbetsgivare att starta upp ett mindfulness-baserat program för medarbetarna. Från den här workshopen har jag fått
med mig massvis av inspiration.”
Rich Fernandez, för presentation se s. 7.
Deltagarreflektion
36
Mindfulness och ADHD – vad vet vi?
– Susan Bögels
ADHD inom psykvården, samt en parallell grupp-utbildning i mindfulness för barnens föräldrar.
Barn med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har problem med att upprätthålla koncentrationen
under längre tidsperioder, har svårt att hålla fokus på mål
och planer och har svårt att kontrollera impulser. Detta
var en mycket upplevelsebaserad workshop där Susan Bögels gick igenom programmet MYmind: en grupputbildning i mindfulness om 8 sessioner för barn och unga med
Genom olika meditationstekniker, där deltagarna fick sätta sig in i rollen som antingen barn eller förälder, demonstrerades de viktigaste metoderna som har bevisats vara
användbara för att lära ut mindfulness till barn och unga
med ADHD och till deras föräldrar.
“Vi fick konkreta tips och råd, vi var nog lyriska allihopa! Jag har själv
en son med ADHD, så jag vet vad det innebär, och jag fick verkligen
med mig något därifrån. Även i skolan där jag arbetar kommer jag att
kunna arbeta med mycket utav det hon förmedlade. Förenklade saker,
inget konstigt, alla kan köpa det här. Tummen upp!”
Deltagarna fick även se härliga videoinspelningar av
gruppövningar för att ge en djupare inblick i hur MYminds metoder fungerar.
Susan Bögels, för presentation se s. 17.
Deltagarreflektion
Mindfulness i skolor – nu och i framtiden
– Katherine Weare
Weare delade med sig av lämpliga principer, metoder och
material för att träna mindfulness med unga människor.
Dessutom diskuterades hur det krävs annorlunda metoder
och attityder än när man tränar mindfulness med vuxna.
Vidare presenterades evidens, aktuell forskning och andra
framtagna mindfulnessprogram för skolmiljö. Deltagarna
fick mycket tid för djupgående diskussioner om de metoder
som finns och om den framtida utvecklingen och implementeringen av mindfulness i skolan.
I denna workshop diskuterades varför mindfulness kan
vara särskilt användbart för unga människor. I dagens
samhälle finns det enorma krav och distraktioner och användningen av mindfulness i skolan kan hjälpa både elever
och personal att hantera dessa på ett bra sätt. Katherine
”Utbildningsprogrammet ”.b” var verkligen kreativt och
roligt utformat, på ett sätt som intresserar barn. Jag
tyckte det var bra att så mycket evidens presenterades,
det ger mig mer kött på benen”
Katherine Weare, för presentation se s. 15.
Deltagarreflektion
Mindfulness i äldrevården
– Lucia McBee
problem uppstår när möjligheten till kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare begränsas, t.ex. vid demens.
McBee underströk vikten av att vara närvarande, det finns
andra sätt att kommunicera och vårda på än enbart genom
talet.
Sjukliga äldre människor och deras vårdnadsgivare ställs
oftare än andra inför kroniska sjukdomar, smärta och förluster av nära och kära. I McBees mindfulness-baserad
äldrevård integreras beprövade metoder från äldrevården
med mindfulness- och yogaövningar. I workshopen utforskades hur integriteten i mindfulness- och yogaövningar kan bevaras samtidigt som de anpassas för människor
med fysiska och kognitiva funktionshinder som antingen
vårdas på äldreboenden och liknande institutioner eller
av professionella vårdare eller familjemedlemmar. Många
Lucia McBee, för presentation se s. 23.
37
Mindfulness enligt Breathworks – konsten att leva med smärta och kronisk sjukdom
– Vidyamala Burch, Sona Fricker
Denna workshop var mycket praktisk men knöt an till
Burchs tidigare föreläsning. Vidyamala Burch och Sona
Fricker erbjöd nu deltagarna att själva pröva de praktiska
metoder som används av deras organisation Breathworks
för individer med kronisk smärta. I övningarna står andningen i fokus för medvetenhets- och vänlighetsträning.
Detta är särskilt användbart för individer som lever med
smärta och sjukdomar eftersom dessa tillstånd ofta hämmar andningen på något sätt. Under workshopen gjordes
flera meditationer med fokus på andningen och den fysiska kroppen samt övningar för att öka compassion. Dessutom introducerade Vidyamala Burch och Sona Fricker
Breathworks modell för mindfulnessträning och hur den
används inom hälsovården.
Vidyamala Burch, för presentation se s. 25.
Sona Fricker, började meditera i London 1972 och trädde in i buddhistorden Triratna 1974. Fricker undervisade i meditation och buddhism i Stockholm under åtta
år, varefter han flyttade till Storbritannien där han blev ledare för ett buddhistiskt
retreat-center i Norfolk. Han arbetar sedan flera år med att hjälpa människor som
lider av smärta och sjukdom. När Sona träffade Vidyamala inspirerades han av
hennes arbete och blev så småningom utbildare hos Breathworks. Nu arbetar
han med Breathworks-teamet för att utöka deras arbete med mindfulness och
vänlighet till nya områden. Bland annat utvecklar de Internetbaserade kurser för
människor som inte kan lämna hemmet eller som av andra anledningar inte kan
få tillgång till de traditionella teknikerna. Sona reser nu över hela världen med
Vidyamala för att hålla kurser och retreats för att möta den ökande efterfrågan på
Breathworks sätt att arbeta med smärta och mindfulness.
38
Konferensdagbok
Dag 1 Måndag 24/6 - Mindfulness i praktiken
flöt på olika håll med intressanta presentationer, övningar
och diskussioner – givetvis varvat med kaffe och kaka. En
härlig atmosfär började sprida sig.
Solen sken på måndagsmorgonen efter midsommarhelgen
då konferensen ”Mindfulnessveckan 2013” inleddes. Jag
befann mig på Hotell Klockargården i vackra Tällberg,
Dalarna. Med mig hade många förväntansfulla deltagare
samlats för registrering. Kl. 9.30 började första delen av
dagens ambitiösa program med tre workshops, ”Mindfulness – i praktik och teori”, ”Mindfulness för föräldrar
– ett gyllene tillfälle!” och ”Mindfulness i förskolan och
skolan”. Jag tror att fler än jag hade svårt att välja vilken
av dessa ”karameller” man skulle välja. Workshoparna var
utspridda mellan olika salar på Klockargården, Tällbergsgården, och Gyllene Hornet, tre vackra rustika hotell, alla
med utsikt över den blänkande Siljan. Förmiddagen för-
Vid halv ett serverades en delikat lunchbuffé som av de
flesta avnjöts ute i det fina vädret på Klockargårdens terrass. Under lunchen kunde man ta tillfället i akt att utbyta
erfarenheter med de som varit på andra workshops.
Klockan två samlades alla deltagarna och de två arrangörerna Anders Lidén, Mindhouse Park och Ola Schenström, Mindfulnesscenter, hälsade oss välkomna. Tillsammans med Marie Ryd presenterades bakgrunden till
konferensen, samt dess målsättning: ”Mot ett mindfullt
samhälle”
39
Under resterande delen av eftermiddagen kunde man välja mellan följande workshopar: ”Mindfulness och mental
hälsa: att dra nytta av motgångar för att bli starkare”, ”Radikal acceptans - viktiga mindfulness-lärdomar från arbete med patienter med allvarlig somatisk sjukdom”, ”Går
det att träna upp sin medkänsla?” och ”Mindfulness i svåra
situationer – att hålla balansen och bevara sin visdom”. Ett
svårt val återigen, jag ville ju vara med på allt!
De flesta workshops hölls en andra gång, men nu på engelska för de internationella deltagarna. Jag upplevde det som
en perfekt möjlighet att kunna ta igen något intressant
man missat.
I ett avslutande gemensamt kvällsseminarium summerades och avslutades konferensens två första dagar på temat
– ”Mindfulness i praktiken”. Såväl föredragshållare som
deltagare fick ge feed-back till arrangörerna, samt diskutera de idéer och frågor som uppkommit under dessa två
dagar. Har det verkligen bara gått två dagar, tänkte jag?!
Ett fullmatat program och så många nya intressanta möten
gjorde att tiden jag varit här kändes så mycket längre.
Dagen avslutades med ett så kallat Insight Lab hållet av
den karismatiske amerikanen, professor Jeremy Hunter.
Här erbjöds en praktisk möjlighet för deltagarna att med
hjälp av en guidad mindfulnessövning få hjälp med att lösa
något personligt problem i sitt liv. Denna kraftfulla övning
utgjorde en fin avslutning på första dagen av Mindfulnessveckan 2013; en lång dag full av intryck och nya spännande
möten. Jag var nog inte ensam om att stupa i säng efter den
goda middagen.
Före kvällens middag höll Jeremy Hunter ännu ett Insight
Lab. Några deltagare reste hem, samtidigt som nya anlände. Själv stupade jag i säng.
Dag 3 Onsdag 26/6 – Mot ett mindfullt samhälle
Dag 2 Tisdag 25/6 - Mindfulness i praktiken
Mindfulnessveckans tredje dag blev inledningen på konferensens andra tema: ”Mot ett mindfullt samhälle”. Dagen
inleddes med en frivillig tidig morgonmeditation ledd av
Diego Hangartner, ordförande för Mind & Life Institutets
nystartade europeiska filial i Berlin, samt Katarina Laundy
Friesenstam. Rummet fylldes till bredden av deltagare.
Andra dagen på konferensen började tidigt. Redan 07.30
var det dags för en frivillig morgonmeditation. Solen strålade redan högt på himlen så alla gick ut. Ola Schenström
lärde oss gående meditation. Så otroligt skönt det var att
känna det daggvåta gräset mellan tårna, samtidigt som
solen värmde mina axlar! Därefter ledde Igor Ardoris ett
par fascinerande kroppsövningar som demonstrerade hur
kroppen får både ökad styrka och balans när man fäster sin
uppmärksamhet i den.
Förmiddagens övergripande tema var ”Från global till personlig hälsa”. Peter Friberg, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, inledde med ett mycket intressant föredrag om
de globala hälsoutmaningar vi står inför. Arthur Zajonc,
ordförande för Mind & Life Institute i USA berättade om
hur organisationen, i samarbete med Dalai Lama, under
25 år arbetat med att hitta den neurovetenskapliga basen
för kontemplation och därmed kunnat överbrygga de två
”världarna”. Amishi Jha, en amerikansk neurolog talade
om hur hjärnans uppmärksamhetssystem kan stärkas med
hjälp av träning i mindfulness. Vidyamala Burch avslutade
Efter en välbehövd frukost inleddes dagens workshops
med följande teman:
–
–
–
–
”mindfulness på arbetsplatsen”
”mindfulness inom idrotten”
”mindfulness inom förskolan och skolan”
”mindfulness för föräldrar – ett gyllene tillfälle!”
40
själv bli mer vaken och närvarande. I ledda smågrupper
gick vi ut till olika områden i Tällberg för att sedan var och
en hitta vår egen plats. Något som slog mig var att det är
otroligt vad man hör när man verkligen lyssnar.
förmiddagens program med ett mycket gripande föredrag
om hennes egen resa och hur hennes erfarenheter av kronisk smärta efter en ryggskada i en bilolycka, lett henne
fram till att starta organisationen Breathworks. Organisationen erbjuder mindfulnessträning till människor med
smärta, stress och sjukdomar. Förmiddagens föreläsningar
gav mycket fakta, tankar och inspiration. Det var skönt att
sätta sig på terrassen för att avnjuta en härlig sommarbuffé
och diskutera med de andra deltagarna vad vi hade hört.
Efter lunch var det dags för nya workshops. Man kunde
välja mellan ”Från erfarenhet till insikt: vikten av subjektivitet vid utformningen av en mindfull vetenskap”, ”Erfarenhet och neurovetenskap – en experimentell workshop”,
”Ledarskap med mindfulness – Att åstadkomma resultat
inifrån” samt ”Towards a mindful society/Ett mindfullt
samhälle – en experimentell workshop för att skapa nya
idéer och initiativ genom kognitiv andningsmeditation”.
Under samtliga workshops blandades praktik och teori för
att fördjupa deltagarnas förståelse och skapa en miljö för
diskussioner.
Efter tre timmars härlig energiboost utomhus satt jag med
spetsade öron i Kultursalongen för ett nytt seminarietillfälle på temat ”från vagga till grav”. Jeremy Hunter pratade
om modern produktivitet och hur den idag kanske snarare
kan ses som vad han kallar ”generativitet”, dvs förmågan
att skapa nya valmöjligheter. Rich Fernandez från Google
höll därefter en underhållande presentation om hur man
implementerar mindfulnessträning bland ingenjörerna på
detta spjutspetsföretag. Holländska Susan Bögels kunde
visa att mindfulness är ett mycket användbart verktyg för
barn och unga med ADHD. Lucia McBee från New York
avslutade förmiddagen med sin föreläsning om mindfulness inom äldrevården. Hennes erfarenhet är att mindfulness är ett fantastiskt komplement till konventionella
behandlingar för att öka livskvaliteten hos både våra äldre
och deras vårdnadsgivare!
Vid halv sex började dagens sista seminariepass: ”Mot ett
mindfullt samhälle”. Katherine Weare från England berättade om värdet av mindfulness i skolan. Richard Barrett föreläste om hur värderingar och mindfulness är just
de verktyg vi behöver för att kunna förändra vårt globala samhälle. Merle Lefkoff, en amerikansk diplomat och
fredsmäklare, en senior kvinna med ovanligt mycket krut
i, förklarade hur man mäter ”bruttonationallycka” (GNH)
i Bhutan. Ett index bra mycket mer hälsosamt och humant
än den konventionella bruttonationalprodukten (BNP),
menade hon.
Under eftermiddagen hade föredragshållarna workshop.
Hela sex stycken fanns att välja bland; ”Betydelsen av
mindfulness och medkänsla för utvecklingen av människans medvetande”, ”Som att skriva i vatten: Att integrera
mindfulness i en organisation”, ”Mindfulness och ADHD
– vad vet vi?”, ”Mindfulness i skolor – nu och i framtiden”, ”Mindfulness i äldrevården” och ”Mindfulness enligt Breathworks: konsten att leva med smärta och kronisk
sjukdom”. Som vanligt var dessa workshoppar fantastiska
tillfällen att fråga frågor och fördjupa sin förståelse för det
som föredragshållarna talat om under sina presentationer.
Jeremy Hunter höll återigen ett Insight Lab innan det var
dags för en välbehövd middag.
Vid sex-tiden på kvällen avslutades konferensen med att
samtliga deltagare och föreläsare fick summera, diskutera
och presentera vad som egentligen hänt under dessa dagar.
Vad tar vi med oss härifrån? Vilka nya idéer finns till nästa
år?
Dag 4 OnTorsdag 27/6 – Mot ett mindfullt samhälle
Tänk att det bara gått fyra dagar! Det har varit intensivt
och matnyttigt. Nya idéer har väckts, gamla har vaknat till
liv och många nya värdefulla kontakter har knutits. Spännande människor har utbytt erfarenheter – både i och utanför seminarierummen. Det blir skönt med några stilla
sommardagar för att verkligen smälta allt jag varit med om.
Redan halv sju samlades vi i den disiga, lite kyliga morgonen för att delta i en tre timmar lång övning i ”Sensing”;
mindfulness i naturen. Övningen leddes av amerikanen
och legenden John P. Milton och vår svenske Göran Gennvi. Sensing innebär att man hittar en egen plats i naturen
och sedan försöker uppleva den genom sina fem sinnen
med full uppmärksamhet. Med hjälp av enkla Qigong-övningar kan man också ta hjälp av naturens energi för att
41
Sanna Ryd
Ledarskapsutbildningar
Mindful Leadership – att bringa närvaro och visdom till handling
Kan en ledares förmåga att fokusera påverka ett företags
resultat? Blir man som ledare mer effektiv genom att förena intention, uppmärksamhet och handling? Detta var
frågor som togs upp under ledarskapsretreaten Mindfullt
ledarskap: att bringa närvaro och visdom till handling.
Retreaten ägde rum i Tällberg under tre dagar i juni med
anknytning till Mindfulnessveckan 2013.
är praktiserande buddist och en av Thich Nhat Hanhs
lärjungar. Han har även jobbat som konsult med organisations- och ledarskapsutveckling på stora och mellanstora
företag. Och! Han är nära vän till Nelson Mandela! Igor
Ardoris är grundare av Mindfulnessbaserad Mental Träning – ”Mental Martial Art”. Han är pedagog, mental
tränare, mindfulnessinstruktör, föreläsare och författare.
Igor utbildar bland annat elitidrottare, lärare, polis, ambulanssjukvårdare och företagsledare i att agera utifrån lugn
och balans i pressade situationer. Tillsammans höll dessa
tre karismatiska och kunniga personer en ledarskapsutbildning där närvaron stod i fokus. Genom formell meditation, kroppscentrerande övningar samt föreläsningar
och dialoger syftade dessa tre dagar till att kultivera den
egna närvaron och förmågan att kunna kanalisera den i
genomtänkta handlingar.
Retreaten hölls av Jeremy Hunter, Larry Ward och Igor
Ardoris. Jeremy Hunter arbetar på Peter Drucker School
for Management i Kalifornien där han undervisar i The
Executive Mind, kurser i mindfulnessträning som han varit med och grundat efter Peter Druckers övertygelse ”man
kan inte leda andra innan man kan leda sig själv”. Dessutom jobbar han som coach för företagsledare världen över.
Larry Ward är ordförande för The Lotus Instititute samt
undervisar vid University of the West i Kalifornien. Han
42
Sanna Ryds personliga dagbok från utbildningen:
Fredag 28/6
Lördag 29/6
Retreaten började klockan åtta på fredagmorgonen på
Klockargården. Jag måste erkänna att jag var något mör
efter veckans intensiva konferensdagar, men inte desto
mindre förväntansfull. Jag möttes av 13 andra deltagare
som alla var ivriga att hälsa på varandra. Temat för denna
första dag var ”Cultivating Presence”, att kultivera närvaron. Förmiddagen var ägnad åt att diskutera vad närvaro
egentligen är. Efter en introduktion när både deltagare och
ledare presentade sig själva och varför man var där berättade Jeremy om retreatens bakgrund och intention. Därefter höll Igor i ett antal fysiska övningar på temat ”Are
you Upset or Downset?” där man verkligen fick känna
hur kroppen reagerar när sinnet är fokuserat på den. Aldrig hade jag kunnat tro att min kropp bokstavligen skulle
bli starkare och mer balanserad om jag lyckades lägga min
fulla uppmärksamhet i den. Otroligt fascinerande! Efter
en kaffepaus höll Jeremy i en lång formell meditation och
Larry avslutade förmiddagen med en fantastisk föreläsning
med utgångspunkt i buddistisk filosofi om ”the presence
and power of leadership”.
Om fredagens aktiviteter syftade till att besvara hur man
leder sig själv, kretsade lördagens aktiviteter kring frågan
hur man leder andra. Det övergripande temat var ”bringing wisdom to action”, hur man handlar utifrån sin egen
visdom. Förmiddagen ägnades åt vad handling egentligen
är. Igor inledde med enkla fysiska övningar med utgångspunkt i ”Extending Intention”. I alla Igors övningar märkte jag otroligt tydligt hur kropp och sinne verkligen är två
delar av en och samma enhet. När dessa är förenade kunde
jag uppbåda otrolig styrka och självförtroende. Därefter
pratade Larry om ”What is mindful action?”, både i sig
självt och i en organisationskontext. Han menade att kontentan av detta ligger i hur man kan njuta av ett liv som är
meningsfullt och altruistiskt. Innan lunchen höll Jeremy
en fenkel meditation på mindfulness i kroppen.
Eftermiddagens program syftade till en förståelse för hur
man kan förena närvaro och handling. Vi lämnade Klockargården för att spendera den resterande dagen i Mindhouse Park en bit upp på berget. Ute på gräsmattan höll
Igor i nya kroppsövningar där vi fick träna på att i oss själva
förena närvaro och handling. Vi fick öva på total perception, att uppfatta precis allt som pågår inuti kroppen, själva
kroppen och det som pågår utanför kroppen.
En utsökt tvårätters lunch serverades i matsalen. Eftermiddagens aktiviteter började inte förrän vid tretiden så
det fanns gott om tid att prata med de andra deltagarna
och smälta det vi varit med om under förmiddagen. Det
rådde en härligt familjär stämning i gruppen. Min trötthet
från veckan var som bortblåst, jag kände mig bara väldigt
avslappnad och tillfreds. Dessutom kände jag mig mer och
mer förväntansfull över att få uppleva vad den här retreaten mer hade att erbjuda.
Efter lite te och bullar samlades vi
inomhus i det mysiga vardagsrummet med öppen spis för att lyssna
till Jeremys föreläsning ”aligning
intention and result”, om hur man
genom sin intention kan uppnå
önskat resultat. Intentionen styr
ens uppmärksamhet. Vad vi blir
uppmärksamma på styr vad vi är
medvetna om. Det är bara det vi är
medvetna om som skapar våra valmöjligheter som i sin tur ger upp-
Eftermiddagens tema var Cultivating Presence. Aktiviteterna varvades med formella meditationer ledda av Jeremy
och kroppsövningar med Igor på ledmotivet ”Centering
in your experience”. Dagen avslutades med en lång meditation i solskenet på gräsmattan utomhus och därefter en
härlig middag vid långbord.
43
vad det får för konsekvenser i ens liv. Ger vi näring åt det
negativa kommer det att växa, ger vi näring åt det positiva
kommer det att växa. Det som inte får näring kommer att
försvinna.
hov till de handlingar som är möjliga. Olika handlingar ger
olika resultat. Varför gör jag det här? Vad vill jag uppnå?
Att hålla dessa frågor i färskt minne kan verka som en ledstjärna mot de resultat man eftersträvar. En längre formell
meditation på vad man upplevde i sin kropp avslutade dagens program. I samlad tropp gick deltagare och ledare, nu
en samling goda vänner, ner till Klockargården igen för en
god middag. En visit i hotellets spa-avdelning som involverade en kall öl i bastun var grädden på moset denna otroligt intressanta och givande dag.
Därefter höll Jeremy i en sista meditation där man skulle
framkalla en mental bild av någon som ger en energi, det
kunde vara en partner, vän eller ett husdjur. Under meditationen skulle vi fokusera på den här bilden med så mycket detaljer som möjligt. Detta är ett sätt att ladda sig själv
med positiv energi som man sedan kan föra vidare i sitt liv
och arbete.
Söndag 30/6
För sista gången gick vi sedan ner till Klockargårdens matsal för att äta deras goda lunch. En sista kopp kaffe avnjöts i solskenet men smaken påverkades allt av alla avsked.
Det kändes en aning vemodigt trots att vi bara spenderat
knappt tre dagar tillsammans. Gemenskap är någonting
oberoende av tid. Det var dags att lämna Tällberg efter
en spännande vecka som fött många tankar och idéer. Jag
kommer tillbaka nästa år. Jag satte mig i bilen och körde
iväg med känslan av att ha varit med om någonting stort.
Temat för denna sista dag på ledarskapsretreaten var
”Bringing it Together”, att knyta ihop säcken. Dagen inleddes med en gående meditation från Klockargården upp
till Mindhouse Park. Där tog Larry vid och pratade med
oss om vikten att som ledare vara medveten om vad det är
vi ”när” oss själva och andra med. Han pratade här om näring i mycket vid bemärkelse. Tankar, beteenden och önskningar kan likväl som mat vara nyttiga eller onyttiga. Vi
när oss genom sinnesintryck när vi lyssnar på musik eller
omger oss av vackra saker. En vacker omgivning ger upphov till en annan känsla än en ful omgivning. Därför är det
viktigt att bli medveten om vad man när sig själv med och
Sanna Ryd, deltagare
44
Nature Quest
Nipfjället
– 3 dagars solo
Under 50 års tid har John P Miltons okonventionella ledarskapsprogram tagit människor ut i den vilda naturen.
Där släpps dom ensamma med solen, natthimlen, ett tält,
möjligen en liten matsäck och varma kläder. Utan telefon
och kontakt med civilisationen. Längden varierar. Årets
svenska Nature Quest hölls som vanligt i samarbete med
Naturakademin Learning Lab:s VD Göran Gennvi och
Anneli Örtkvist, som med varm och omsorgsfull hand tog
hand om alla deltagarna. Programmet innehöll 2 förberedande dagar i ett härligt tält utanför Mindhouse Guesthouse i Tällberg, därefter 3 dygns solo på Nidfjället vid
norska gränsen och avslutades med ett dygns återanpassning tillbaka i Tällberg.
ligen inte är så lätt som det låter. Men när du ger dig tid
att ensam sitta på en klippa under himlavalvet eller vila i
lingonriset i total närvaro, då löses ”boxen” bokstavligt talat upp. En enastående öppenhet, inre känsla av rymd och
frihet infinner sig, det som är källan till kreativitet.
Men syftet med denna udda ledarskapsträning är inte bara
att deltagarna ska minska stressen, öka kreativiteten och
finna sin inre plats och mening. Det handlar lika mycket
om att erbjudas möjligheten att gå bortanför den ”antropocentriska världsbilden”, som kortfattat innebär att naturen står i människans tjänst. – Denna syn hindrar oss
från en mer allomfattande enhetsupplevelse med Moder
Jord och är dessutom roten till den klimatkris vi står inför,
förklarade Milton.
När Milton arbetar med företag skräddarsys verktygsväskan, men sinnesförnimmelserna och medveten närvaro,
mindfulness, är alltid i fokus. Deltagarna upplever en intensiv och fördjupad kontakt med naturen - och så småningom även med sig själv. När den inre och yttre naturen
förenas i stillhet öppnas dörrar, förklarade Milton. Många
pratar idag om att ”tänka utanför boxen”, något som verk-
Vi var alla spända av förväntan när bilen långsamt rullade upp på Nidfjället och åskan dånade över Norge. ”Make
boredom your habit”, var det sista John P Milton sa till oss
innan alla skildes åt och vi klev ut på Nipfjället alldeles
solo. Nedan följer några deltagares upplevelser.
45
Göran Gennvi är grundare och
VD för Naturakademin
Learning Lab. Gennvi är
rådgivare i utvecklings- och
förändringsfrågor
sedan
många år. Han arbetar med
att bistå beslutsfattare och
chefer med att ta hållbara
beslut till fördel för kommande generationer. Genom Naturakademin ordnar
han möten mellan människor och natur, ett av hans
viktigaste verktyg och som han arbetat med sedan 17
års ålder. Redan då tog han, som skidguide, ut chefer
på fjället och kunde konstatera vad gott det gjorde deras kropp och själ, vilket resulterade i bättre beslut.
John P Milton, en levande legend.
Som professor i Environmental
Studies vid University of Illinois,
blev han en av världens första
miljöaktivister, tidigare anställd
på Vita Huset som rådgivare till
presidenten. Han har undervisat
på ansedda universitet som bl a
Harvard, MIT och Princeton.
Intresset och omsorgen om allt liv väcktes i honom redan i mitten på 1940-talet, då han som 7-åring begav
sig ut i det vilda för att uppleva sin första Nature Quest.
Milton var faktiskt den person som myntade uttrycket
”environmentalism”; på svenska ”miljöaktivism”, och
en av de första med att alarmera om att människans
”fotavtryck” börjar bli för stort. När FN:s första internationella miljökonferens hölls 1972 i Stockholm var
John P Milton föredragshållare och sammanfattade
konferensen i den 1000-sidor långa rapporten: The
Careless Technology: Ecology and International Development. Boken blev grundbulten för den internationella miljörörelsen.
I Sverige företräds John P Milton sedan 2005 av
Naturakademin Learning Lab AB. Sedan 2006 har
Tällberg Forum, ett internationellt möte som samlar
beslutfattare från hela världen, låtit samtliga deltagare
uppleva ”Sensing - Mindfulness i Naturen”, en metod
utvecklad av John P Milton och Göran Gennvi.
Men hans viktigaste bidrag är trots allt i sin roll som
kraftfull ”grå eminens” bakom politiker, management
”gurus”, ledningsgrupper och beslutsfattare med internationellt inflytande. Ledarskapsutbildningarna
förlagda i naturen har räckvidd över hela världen!
Deltagarupplevelser från Nature Quest:
Tällberg-Nipfjället 27/6-3/7 2013
”De tre dagarnas solo var en av de mest kraftfulla verktygen för personlig
utveckling jag kommit i kontakt med. När vi lämnar våra liv och distraktionerna
bakom oss och ensamma ger oss ut i det vilda för att möta det som ligger
framför oss händer något. Vi börjar se oss själva och de tankar och mönster
som sällan kommer till ytan. De insikter som kommer under en solo är inte
kognitiva, de är känslomässiga och därför mycket mer kraftfulla när det kommer till beteendeförändring.
Upplevelsen är svår att sätta ord på, den måste delas och kännas, men jag
lovar dig; den var av ett livsavgörande slag.”
Erik Fernholm
”Jag deltog i Nature Quest både av personliga och av professionella skäl. Efter
att ha deltagit i en kortare Quest tillsammans med John P Milton och Göran
Gennvi för flera år sedan har jag hela tiden vetat att jag vill göra det igen. Att
få möjligheten att skapa sin egen Quest, med bästa möjliga guidning men utan
att behöva ta till sig ett färdigt koncept, är en unik möjlighet. För mig handlar
det om att bättre förstå hur man genom närvaro och avslappning kommer
närmare sig själv och omgivningen, och hur tankar och beslut kan bli klarare.
Den nära kontakten med naturen är avgörande för att detta ska ske.
Jag tycker Nature Quest har gett nya perspektiv på såväl små som stora
saker. Jag märkte av en ökad uppmärksamhet när jag kom tillbaka till vardagen. I mitt arbete med ledare i näringslivet kommer jag att ha stor glädje
av nya tankar. Jag kommer också föreslå ett par av dem att själva delta i en
kommande Nature Quest eller motsvarande.”
Martin Lindström
46
”Varför göra en Nature Quest i organiserad form i Mindhouse Park och Naturakademins regi, när jag är van att ensamcampa i naturen med egen planering,
för utrustning, vägval, förflyttning, strapatser, matlagning och hitta nya och
lämpliga tältplatser? Katarina, min sambo hade redan bestämt sig, vilket var
det som gjorde att jag över huvud taget övervägde att delta.
Vad är det för skillnad att göra en Nature Quest mot att campa själv som
jag hade gjort så många gånger? Att tänka ut svaret av vad en ny upplevelse
skulle innebära, det är att ha övertro på vad tankar och tänkande kan åstadkomma, det visste jag av erfarenhet av vad vandringar och paddlingar skapat
hos mig. Kunde en ”Nature Quest and Wild Experience” skapa nya erfarenheter
med insikter och sinnestillstånd som jag hittills inte haft, det var denna möjlighet som blev min nyfikenhet och drivkraft för att göra en anmälan.
Vi gjorde den åtta timmar långa resan till Tällberg tillsammans med stegrad förväntan ju närmare vi kom. Vilka var dom andra som anmält sej och
vad skulle förberedelserna innebära. Redan samma kväll träffades vi och förberedelserna påbörjades i kursledningens regi i en vacker och välkomnande
miljö. Förberedelserna hade en avgörande inverkan på hur min tid och upplevelse blev.
Efter ytterligare en dag med John P:s lugna och gedigna guidningar och
berättelser var det dags att åka till Nipfjället med Göran bakom ratten.
Tre dygn senare skulle vi vara tillbaka på parkeringsplatsen där vi blev
avsläppta.
Det var en märklig upplevelse att återse mina tidigare nästan okända Solokamrater, det var som om vi kommit varandra nära, vi hade ju inte setts på
tre dygn, då vi alla haft våra högst personliga upplevelser utan någon kontakt.
De efterföljande en och halv dagarna med umgänge och delande av erfarenheter var en viktig fördjupande del av hela upplevelsen, men också en mjuk
återgång till vardagligt liv. Tack och lov tog hemresan åtta timmar, det var svårt
att återgå till vardagen. Det hade hänt något som inte var lätt att sätt ord på,
vi var i ett annorlunda tillstånd av både lugn och upprymdhet. Vi bestämde
oss för att så långt som möjligt bevara och ankra in tillståndet vi var i, för att
lätt kunna komma tillbaka dit när vardagen trängde sig på. Nu en dryg månad
senare kan vi konstatera att vi har fått permanenta förändringar i beteende
och värderingar. Vi planerar redan nu att snart göra nya Solos.
”Jag har under flera år haft en inre längtan att få delta i en solo guidad av John
P Milton och ytterligare få fördjupa min relation med naturen. Min intention
och önskan var att utvecklas som människa och få insikter, erfarenheter och
kunskaper att använda även i min yrkesroll!
Nature Quest veckan med solon blev för mig vad jag kallar en cellförändrande upplevelse. Jag och Klas, min sambo, som också deltog är inte desamma
som reste till Tällberg som kom tillbaka hem!
Dygnen närvarande i den yttre naturen, på fjället där jag vilade i mig själv
är ”oberättbara”.
Så här en tid efter, upplever jag att mina värderingar förändrades på djupet.
Jag upptäcker efter hand hur mina nya värderingar avspeglas i mina beslut
om hur jag vill leva resten av mitt liv! Det samma säger Klas! Det påverkar
vad vi äter, vad vi klär oss i, närvaron i vår relation, hur vi tillbringar vår tid
och vad vi lämnar för avtryck på jorden. Vi lever allt mer enkelt och nära! Jag
är tacksam över livet och förundras över naturens magi och hur den kommer
mig till mötes och upplever min inre natur allt mer vara i samklang med den
yttre. Jag är kärleksfull och mer sann och närvarande i mina möten med mina
medmänniskor och ödmjukt kraftfull i min yrkesroll! Fler solon väntar!
Tacksamhet och Kärlek till en erfaren, inkännande, härlig och professionell
kursledning!”
Katarina Modig
Ett stort tack till Göran, Annelie och John P!”
Klas Erle
Skribent: Sanna Ryd
47