Transcript Ladda ner och spara pdf - Business Region Göteborg

PÅ VÄG MED DAVID EKELUND
Icebug tävlar
med eliten
ARMBAND VISAR STRÅLNING
Smartsun
vill utbilda
VÅRDA DIN PERSONAL
Så motiverar du
medarbetarna
# 4.2013
FÖR GÖTEBORGSREGIONENS
NÄRINGSLIV
SOLENERGI
TEKNIK REDO
ATT VÄXA
BIOMETRI
FINGERPRINT
CARDS I GULDSITS
Optisort visar värdet i avfall
NY GIV FÖR
ÅTERVINNING
" FOKUS PÅ KVALITET " Utländska perspektiv på Göteborg
VÄSTRA HISINGEN SATSAR
EU-projekt lyfter företagare
ledare
Vad tycker du om Business? Vad gillar du, vad gillar du inte?
Har du tips på vad vi kan skriva om? Har du något att säga?
Mejla [email protected]
BUSINESS
# 4.2013
Vi är trygga med det vi gör. Vi har något
autentiskt att berätta och är det varumärke
som har etablerat nischen.
David Ekelund, vd på Icebug. Läs mer på sidan 8.
BRG medverkar
i bok om entreprenörskap
APM lyfter
med nya
kranar
Hallå där...
... Henrik Einarsson, processledare för
Förenkla – helt enkelt
Praktikplatsen.se
skapar möten
Anna-Lena Johansson, chef för
APM Terminals
Göteborgs Stad har
Möten mellan arbets-
Företagsutveckling på Business
Gothenburg befäster
ett förhållningssätt
liv och skola blir allt
Region Göteborg, har som enda
sin plats som Skandina-
som ska genomsyra
viktigare för att stärka
viens största container-
kontakterna med
företags och individers
konkurrenskraft. Båda
svensk medverkat i en
ny bok om entre-
terminal. Företaget
näringslivet: det ska
prenörskap uti-
investerar drygt 800
vara enkelt att driva
parter måste visa upp
från olika per-
miljoner kronor för att
företag i Göteborg. För
sig. För eleverna hand-
spektiv. Hennes
öka produktiviteten
att förbättra servicen
lar det om att se vad
och har bland annat köpt
deltog under hösten
arbetslivet förväntar
sig och kan erbjuda
kapitel handlar om
ytterligare två så kallade
ett stort antal chefer,
iellt lärande och förhållningssätt i
vikten av entreprenör-
Super Post Panamax-
tjänstemän och pol-
medan företag kan
skolan, från förskola till universitet.
kranar. Det handlar om
itiker i kompetens-
stärka varumärket och
Lerums kommun lyfts fram som en
45 meter höga kranar
utvecklingen Förenkla
får möjlighet att möta
förebild.
av den typ som behövs
– helt enkelt. Den har
framtida anställda.
– Ska vi kunna möta framtidens
för de allra största con-
tagits fram av SKL,
utmaningar behövs personer som
tainerfartygen. Investe-
Sveriges Kommuner
FOTO: BRG
Syftet med sajten
Praktikplatsen.se är att
tänker nytt och annorlunda, som
ringen gör att APM
och Landsting, och har
I oktober gjordes en två dagar lång
vågar och vill förverkliga sina idéer
Terminals Gothenburg
tidigare genomförts
fördjupning med 70 nyckelpersoner.
effektivt sätt få arbets-
och drömmar i handling. Det gäller
kommer att bli betydligt
i ett flertal kommuner.
Då utkristalliserades sex förbättrings-
liv och skolelever att
oavsett om man är anställd, startar
effektivare.
teman, som i sin tur ledde fram till en
mötas. Den startades
företag eller driver företag. I det
arbetet spelar skolan en väldigt
viktig roll.
Boken "The World Economic Forum
– För de större fartygen finns möjlighet att
öka produktiviteten vid
Hur gick det i Göte-
handlingsplan.
borg?
– Mycket bra. Utbild-
– De var väldigt nöjda. Över nittio
för tio år sedan av Göte-
– Vi ser gärna att
ningen är den största
guide to planet entrepreneur – busi-
upp till femtio procent,
som har hållits inom
ness success around the world"
säger vd:n Keld Peder-
ramen för Förenkla –
enkäten efter andra tillfället ansåg
platsen.se för att stärka
släpptes den 7 oktober. sen.
helt enkelt. I september
att de kommer att få nytta av de här
sitt varumärke och
kunskaperna i sitt dagliga arbete.
säkra sin kompetens-
APM Terminals har
arrangerades en heldag
i nuläget åtta container-
med 450 deltagare från
kranar. De två nya Super
åtta förvaltningar och
fler använder Praktik-
tillväxt, säger Karin
Vad ska handlingsplanen leda till?
– Den innehåller konkreta åtgär-
Ingelhag, chef för
Post Panamax-kranarna
Business Region Göte-
skeppas till Göteborg
borg. De fick inspiration
der och rutiner som ska leda till att
försöjning på Business
och byggs upp på plats
kring hur man kan jobba
Göteborg har bäst företagsklimat
Region Göteborg.
i oktober 2014.
med företagsklimat
och servicenivå av de svenska stor-
och så hölls en work-
städerna. De övergripande principerna
shop som ledde till 350
är att vi ska ha bra bemötande och
idéer om hur vår service
vara effektiva i våra företagskon-
kan förbättras.
takter.
Optisort startade med en idé om objektigenkänning och hur den kunde omsättas på
använda batterier. Nu tänker företaget stort och
vill öka medvetenheten om värden i hela avfallsbranschen.
8
För tretton år sedan lämnade David Ekelund
journalistiken för skobranschen. Nu tar Icebug
steget in på USA-marknaden – och globala jättar
sneglar på företagets koncept.
10
Biometri blir allt vanligare för identifiering.
Tekniken spås få ett genombrott under
2014 och göteborgsföretaget Fingerprint Cards
räknar med att växa kraftigt.
12
Chalmers har tilldelats nio miljoner kronor
för att utveckla mer effektiva solceller.
Business samlade företrädare för Chalmers, SP och
Skanska för att diskutera framtidens solenergi.
18
Företagsamma Västra Hisingen ska göra
stadsdelen mer entreprenöriell. Projektet
satsar till exempel på samarbete med skolorna och
hjälp till nyföretagare.
munalförbund.
av- och pålastning med
procent av dem som svarade på
4
på ett organiserat och
borgsregionens komHur var responsen från deltagarna?
Ur innehållet
Strategisk kompetens-
Läs mer på:
www.praktikplatsen.se
Tidningen Business ges ut av
Business Region Göteborg AB,
som arbetar för att stärka och
# 4.2013
utveckla näringslivet i GöteborgsSOLENERGI
TEKNIK REDO
ATT VÄXA
regionen. Vi är ett icke-vinst­
BIOMETRI
drivande bolag som representerar
FINGERPRINT
CARDS I GULDSITS
13 medlemskommuner. MålsättOptisort visar värdet i avfall
ningen är att bidra till hållbar
NY GIV FÖR
ÅTERVINNING
ekonomisk tillväxt, hög syssel" FOKUS PÅ KVALITET "
sättning samt ett diversi­fierat
VÄSTRA HISINGEN SATSAR
näringsliv i regionen.
Vill du prenumerera gratis på Business? Anmäl dig på
www.businessregion.se/business
PÅ VÄG MED DAVID EKELUND
Icebug tävlar
med eliten
ARMBAND VISAR STRÅLNING
Smartsun
vill utbilda
VÅRDA DIN PERSONAL
Så motiverar du
medarbetarna
Utländska perspektiv på Göteborg
EU-projekt lyfter företagare
341
769
Ansvarig utgivare Patrik Andersson,
031-367 61 20
[email protected]
Redaktörer Joakim Karlsson och
Maria Leffler
Produktion Rubrik AB, www.rubrik.se
Omslagsfoto Mikael Göthage
Tryck Sandstens Tryckeri
Citera oss gärna, men ange källan.
För insänt, ej beställt, material ansvaras ej.
BUSINESS REGION GÖTEBORG / WWW.BUSINESSREGION.SE
BUSINESS # 4 2013
I
det här numret av Business skriver vi om EU-projektet
The Scandinavian 8 Million City. Det handlar om att
skapa en modern järnväg på sträckan Oslo-GöteborgKöpenhamn/Malmö, så att restiden från Oslo till
Köpenhamn kortas från drygt åtta timmar till två och
en halv timme.
Tanken är att skapa en skandinavisk storregion, med hög
konkurrenskraft, där människor vill leva och jobba. Men det
handlar också om bättre godstransporter. Göteborg har ett
strategiskt läge som hela Nordens hamn och som ett nav
i mitten av korridoren som förbinder Oslo med Köpenhamn.
Effektiva och hållbara transporter är en viktig framtidsfråga,
såväl för näringslivet i Göteborgsregionen som för resten av
Sverige och stora delar av Norden. Flera internationella undersökningar visar att en väl utvecklad infrastruktur skapar
större arbetsmarknadsregioner. När det gäller 8 Million City
visar en undersökning från Köpenhamns universitet att
Göteborgsregionen skulle tjäna allra mest – räknat på hur
många fler arbetsplatser som skapas – om en modern järnväg
blir verklighet.
Detta ligger i linje med de politiska mål som slår fast att
Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion
i Europa och att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska
omfatta 1 750 000 invånare. I nuläget är vi cirka 990 000
invånare, så för att nå målet måste arbetsmarknadsregionen
bli större. Ska vi kunna förstora arbetsmarknadsregionen
spelar 8 Million City en viktig roll – och det Västsvenska
paketet är ett måste. Om det inte blir verklighet, så riskerar
Göteborgsregionen att tappa i konkurrenskraft i förhållande
till andra regioner och Europa – eller att i värsta fall bli avfolkningsbygd.
FÖR GÖTEBORGSREGIONENS
NÄRINGSLIV
FOTO: PETER BARTHOLDSSON
2
Bättre infrastruktur
skapar nya jobb
Det blir allt vanligare att pendla till jobbet. Vi har stor inpendling till Göteborg och det finns göteborgare som jobbar
i till exempel Halmstad. Det har blivit vanligare att pendla
även längre sträckor, som till Oslo, och vi måste bygga ut
infrastrukturen så att företagen får ett större utbud av arbetskraft. För att nå dit krävs att vi står oss väl i den internationella
konkurrensen genom
att vara en attraktiv och
växande region där det
finns förutsättningar
för näringslivet att
locka till sig nya företag
och därmed skapa fler
jobb. Ska detta lyckas är
Västsvenska paketet
avgörande. 
PATRIK ANDERSSON
VD BUSINESS REGION GÖTEBORG AB
BUSINESS # 4 2013
3
tillväxt optisort
TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO MIKAEL GÖTHAGE
Optisort gräver
guld i avfallet
Optisort har just lanserat en ny sorterare som ska revolutionera
återvinningen av batterier – men siktar högre än så.
Göteborgsföretaget vill ruska om hela branschen och bli "the
Google of waste".
I
ett hörn av en luftig industrilokal står
en märklig konstruktion. Det är i alla
fall inget man har sett tidigare – vilket
inte är så konstigt. Optisort Battery
Sorter 600 är den första i sitt slag och
när Business är på besök återstår bara finjusteringar.
– Här matar man in batterierna, säger Hans
Eric Melin och pekar på ett löpande band som
lutar uppåt.
– När de har nått toppen åker de på rad ner
i en ränna. Sedan passerar batterierna en IDenhet med kamera och sensorer. Tack vare att
vi har skapat en databas med olika bilder av
2 000 batterier kan systemet känna igen de
olika batterityperna. I slutet av det löpande
bandet skjuts batterierna ut till olika kärl
med hjälp av tryckluft.
I december fraktas sorteraren till Darleston, beläget några mil utanför Birmingham
mitt i det engelska industribältet. Där ligger
en återvinningsanläggning som ägs av G&P
Batteries, en av Europas största insamlare
och sorterare av avfallsbatterier. Genom att
använda Optisorts sorterare i stället för enbart mankraft sparar företaget mycket tid
och pengar. Förra sommaren köpte G&P
Batteries den första modell som Optisort tog
fram, och den uppgraderade versionen – som
Det kändes som att det
fanns ett tomrum på den
marknaden. Nu har vi ett
jättebra team, med både bredd och
spets, säger Hans Eric Melin
4
BUSINESS # 4 2013
kan sortera över 600 kilo batterier i timmen – bygger på
de erfarenheter som båda parter har dragit.
– Den nya sorteraren är mer driftsäker och har högre
kapacitet, säger Hans Eric Melin. Vi har lärt oss tillsammans
med G&P Batteries och är väldigt glada över att ha en
kund som är så kunnig och visionär. De trodde på oss redan innan vi hade någon produkt och det betydde mycket.
Optisort började som ett projekt på IT-universitetet
i Göteborg. När det lyftes in på inkubatorn Chalmers
Innovation rekryterades Hans Eric Melin som vd och han
har byggt upp företaget från grunden. Affärsidén grundar
sig på igenkänning av objekt och verksamheten nischades
tidigt mot återvinningsbranschen.
– Det kändes som att det fanns ett tomrum på marknaden.
Nu har vi ett jättebra team, med både bredd och spets,
som speglar den inriktningen.
Optisort består i dag av nio personer och här finns till
exempel mjukvaruutvecklare och experter på mekatronik,
automation, miljövetenskap och projektledning. I fjol
sålde företaget sina två första batterisorterare, en till G&P
Batteries och en till Renova (som var Optisorts första
kund och som betalade en inledande studie). Tack vare de
intäkterna har man kunnat satsa vidare.
– Under 2014 räknar vi med att sälja mellan fem och tio
exemplar av den nya sorteraren. Det finns stort intresse
från USA och Kanada och vi ligger långt framme i förhandlingar även i Frankrike och Tyskland. Men teknik
som effektiviserar batterisortering är inte den stora grejen. Vi vill ändra tänket på hela avfallsmarknaden och bli
”the Google of waste”.
Hans Eric Melins utgångspunkt är att avfallsbranschen
är ”sjuk”, att det inte finns någon logik i att det betalas
stora summor för att göra sig av med material som det
finns stora värden i.
– A lla i avfallskedjan får betalt av oss konsumenter, så
det finns inget incitament att ändra systemet. Vi tror att
BUSINESS # 4 2013
5
tillväxt optisort
Optisort har specialister på flera
teknikområden. Här kollar Hans Eric
Melin in den snart leveransklara batterisorteraren med Amir Sabbagh Pour,
som leder automationsutvecklingen.
9
30
gånger mer energieffektivt än flyg – så
mycket "snällare" är
höghastighetståg.
procent av godstransporterna på sträckor
över 300 kilometer ska
föras över från landsväg till järnväg (till år
2030) – både i EU och
Sverige.
The
Scandinavian
8 Million City
50
Utbyggnad av intercity- och höghastighetståg på sträckan Oslo–
Göteborg–Köpenhamn. Totalt
måste drygt 60 mil
dubbelspårig järnväg
byggas.
procent av
Skandinaviens industriella kapacitet
finns inom en radie
av 30 mil från
Göteborg.
REGIONEN
RUNT
HÄRRYDA
Härryda Smide levererar stålkonstruktioner till byggföretag som Peab
och Skanska. Detta innebär att man
har möjlighet att leverera till stora
projekt. Efter att ha anlitats till ut-
4,5
miljoner svenskar
flyger varje år från
Kastrup.
byggnationen av hotellet Gothia
Towers i Göteborg har familjeföretaget fått flera nya uppdrag.
– Framtiden ser ljus ut. Än så länge
har vi omsatt 40 miljoner kronor i år,
säger delägaren Andreas Carlsson.
LERUM
Business Region Göteborg har tagit
fram ett program som hjälper före-
Framtiden på spåren
OPTISORT
 Ort: Göteborg.
 Grundades: 2008.
 Antal anställda:
9 stycken.
 Riskkapital:
Nej.
 Omsättning 2012:
8,5 miljoner kronor.
6
BUSINESS # 4 2013
Dagen innan vi träffas kom Hans Eric Melin hem från
England, där han presenterat batterisorteraren för en
nordamerikansk delegation och även pratat elektronikavfall. Förhoppningen är att snart sy ihop en större affär.
Eftersom det lagts så mycket krut på produktutveckling
kommer Optisorts omsättning att backa lite i år, men
nästa år ska den ta fart igen.
– När vi räknar med att casha in?
Hans Eric Melin besvarar min fråga med ett milt leende.
– Nja, jag vet inte. Alla i bolaget har slitit väldigt hårt och
det har inte alltid varit självklart med normal arbetstid
eller lön i rätt tid. Jag tror att vi alla drivs av att vi faktiskt
tror att vi kan förändra världen. Då går man inte direkt
och funderar på att göra sig av med bolaget.
Han fortsätter:
– Hittills har vi kört helt självfinansierat och varit skeptiska till riskkapital. Vi har velat gå runt tack vare vår verksamhet, men nu ska vi ta in en delägare. Det får gärna
vara ett stort återvinningsföretag, någon med en annan
ingång men med samma vision.
Den luftiga industrilokalen? Den ligger i den gamla rörverkstaden på Lindholmen och är Optisorts hem sedan
oktober, då man lämnade Ringön. ”Lindholmen har alltid
varit en dröm för mig”, säger Hans Eric Melin och konstaterar att flytten har spätt på den sköna känsla som infann sig när Optisort i våras tog plats på 33-listan, där Ny
Teknik och Affärsvärlden uppmärksammar unga innovationsbolag.
– Att vi fanns med där var en bekräftelse på att vi gör något bra. Det fanns bara tre bolag från Göteborg på listan.
Jo, det känns bra nu. 
Programmet kommer att erbjudas till
alla kommuner i Göteborgsregionen.
EU-projektet The Scandinavian 8 Million City vill knyta ihop
"korridoren" mellan Oslo och Köpenhamn med en modern
järnväg. Göteborgsregionen skulle vara en stor vinnare.
Projektet samlar fjorton offentliga aktörer
i Sverige, Norge och Danmark. Målet är en
storsatsning på järnvägen mellan Oslo och
Köpenhamn, så att restiden mellan städerna
kortas från drygt åtta timmar till två och en
halv timme. Tanken är att korridoren skulle
bilda en skandinavisk storregion med hög
konkurrenskraft och vara en region där man
kan bo på ett ställe och arbeta på ett annat.
En undersökning vid Köpenhamns universitet visar att Göteborgsregionen skulle tjäna
Först ut att prova är Lerums kommun, där flera företag redan är anmälda för att delta i programmet.
allra mest – räknat på hur många fler arbetsplatser som kan nås på en given tid – på införandet av höghastighetståg. I ett första skede
skulle satsningen dock handla om dubbelspår.
The Scandinavian 8 Million City har tagit
fram ett förslag på hur en modern järnväg
kan finansieras och byggas. I april presenteras
slutrapporten vid en konferens i Stockholm
och sedan återstår att få de tre ländernas
infrastrukturministrar att skriva under en avsiktsförklaring. 
FOTO: FLICKR
Optisort har med hjälp av göteborgsföretaget Elicit tagit fram ett webbaserat statistikverktyg, som förser aktörerna i batteribranschen med information från sorteringen. Nu
jobbar man med att översätta hela tänket till
den riktigt stora avfallsmarknaden: elektronikavfall. Trots att det innehåller bland annat
silver och guld återvinns bara 15 procent av
världens elektronikavfall.
– Marknaden växer jättesnabbt, men är ändå
undervärderad, säger Hans Eric Melin. Vi har
tagit fram en teknik och förhandlar med
potentiella kunder, både i Sverige och Europa.
Tekniken kommer att behöva förfinas under resans gång, men Optisort vill vara tidigt
ute. Just nu läggs mycket kraft på att skapa
graderingssystem för lampor och kretskort.
– Visste du att det finns fyra hekto guld i ett
ton mobiltelefoner? Vi analyserar kretskort
och lär vår teknik att känna igen olika komponenter. Våra kunder är sorterare, återvinnare
och insamlingsorganisationer och datan vi
tar fram ska hjälpa dem att göra bättre affärer.
Återvinningen kan bli mycket smartare. Det
skulle få ner utsläppen, minska behovet av nya råvaror
och spara pengar för konsumenterna.
är att förbättra deras förutsättningar
att nå ända fram till en diplomering.
TJÖRN
Vad skulle snabbare järnvägsförbindelser mellan Oslo
och Köpenhamn betyda för Göteborgsregionen?
"Det skulle innebära helt nya
möjligheter. Jag tänker framför
allt på pendlingsmöjligheterna,
att området man kan nå för att
jobba eller studera skulle bli
mycket större. Det gäller ju inte
bara de som bor i Oslo, Köpenhamn eller Göteborg utan alla som bor och arbetar
i Göteborgsregionen. Kortade restider skulle betyda
väldigt mycket och jag tror att 8 Million City skulle
bli en riktigt bra storstadsregion. Och det vore ju
utmärkt om möjligheterna till godstransporter på
järnväg ökade. Det skulle inte minst Göteborgs
Hamn tjäna på."
Anneli Hulthén (S), ordförande i Göteborgs
kommunstyrelse och Business Region Göteborg
"För att minska miljöpåverkan
måste mer gods föras över till
järnväg och sjötransporter, så
bättre järnväg är något vi har
längtat efter länge. I dag kommer hälften av containergodset
på järnväg och den andelen går
att öka ytterligare. I nuläget är sträckan till Oslo rätt
bedrövlig och det finns många företag i den regionen
som vill ha direktförbindelser till ett transoceaniskt
godsnav. Sedan skulle såklart hela Göteborgsregionens näringsliv tjäna på snabbare järnvägsförbindelser; både vad gäller godstransporter och
när det kommer till kompetensförsörjning."
Magnus Kårestedt,
vd Göteborgs Hamn AB
Tjörn har klättrat kraftigt i tidningen
Fokus årliga rankning Här är det bäst
att bo. Inom delområdet ”att arbeta”
har Tjörn klättrat från plats 142 till
34. Näringslivsstrategen Helene
Evensen tolkar detta som att kommunens satsningar har gett resultat.
– Vi jobbar hårt för att det ska vara
attraktivt att bo på Tjörn, säger hon.
FOTO: MAGNUS GOTANDER & GÖTEBORGS HAMN
lösningen ligger i bättre information. Med
vår batterisorterare får kunderna veta till exempel när batterierna kommer in på marknaden, hur långa livscyklerna är och vilken
marknadsandel batterierna har. Detta är information som är intressant för många aktörer. Just nu är efterfrågan störst från insamlingsorganisationer men även de största
producenterna visar intresse.
tag som vill miljödiplomera sig. Syftet
Förutom att satsa på nya bostäder
arbetar vi även för att ungdomar ska
trivas. Det är viktigt att de har inflytande och känner sig sedda. Vi har
även ett väldigt aktivt föreningsliv,
vilket svetsar samman invånarna.
BUSINESS # 4 2013
7
på väg david ekelund
dynamo framtid
TEXT SOFIA ERIKSSON FOTO MIKAEL GÖTHAGE
Kopplar greppet
Målet är att sälja en miljon par skor år 2020. Eller egentligen; att bidra till att fler människor motionerar och mår bättre – och att färre halkar och skadar sig. Göteborgsföretaget
Icebugs vd David Ekelund vill göra avtryck.
D
en lövhalkiga och blöta höstdag
då vi ses har en antydan till frost
som gör backen upp till Icebugs
kontor i Johanneberg lite förrädisk. Det är dock perfekt väder för Icebugs
produkter. Företagets högsäsong infaller
när alla möjliga människor – från löpare
i världselit till pensionärer med rullator –
behöver ett stadigt steg för att ta sig fram.
Icebug är världsledande och har skapat ett
helt nytt segment i skobranschen; löparskor
och kängor vars gummisulor och specialdesignade, dynamiska dubbar ger optimalt grepp.
– Vi får så mycket kärlek från kunderna. Våra produkter bidrar till att människors livskvalitet ökar genom att
de kan vara säkrare och mer aktiva.
Fler kommer ut i det vi kallar ”the
new outdoor”, som i princip börjar
så snart du kommer utanför dörren.
Det kan vara på gatan, i parken eller
hela vägen upp på en bergstopp, om
man så vill, säger David Ekelund.
Icebug föddes för snart 13 år sedan. David
Ekelund var journalist men sadlade om för att
på heltid och tillsammans med sin mamma
Eliza samt samarbetspartners i Kanada och
Taiwan skapa vinterskor som var såväl snygga
som funktionella, det vill säga lätta, varma
och säkra.
Utvecklingen har varit smått fantastisk.
Med en tillväxt på 30 procent varje år de senaste fyra åren har Icebug i dag 23 anställda
och säljer nästan 200 000 par skor om året,
främst i Sverige, Norge och Finland. Men tillväxten har också medfört små och stora utmaningar, allt från att hela tiden behöva bygga ut kontorslokalerna till att motivera och
leda medarbetarna så att alla behåller fokus.
Just att skapa förutsättningar för en företagskultur som får människor att mår bra, men
där det också ställs höga, begripliga krav,
är något som David Ekelund arbetar
mycket med, bland annat inom ramen för
Business Region Göteborgs nu avslutade
kompetensutvecklingsprojekt Avanto.
– Ska man vara liten men konkurrenskraftig måste alla ha en tydlig bild av målet
och kunna relatera till det i sin dagliga gärning. Nu har vi för första gången en tydlig
affärsplan och har diskuterat värderingar,
attityder och strategier ned på individnivå.
Alla tar steg åt rätt håll. Processen har varit
otroligt givande och gör det så mycket enklare
att jobba med företagsledning.
Om Icebug ska klara framtida tillväxtmål –
att dubbla storleken vart tredje år fram till
2020, då försäljningsmålet är en miljon sålda
par skor – krävs hårt arbete.
– Vi tävlar med eliten och då måste man svettas och ha fokus. Det kommer att krävas exceptionella prestationer av alla på Icebug, samtidigt som det är viktigt att ha kul på jobbet, må
bra och inte jobba mer än 40 timmar i veckan.
Men just nu är det är intensivt för alla. Nyligen öppnades den första egna webbshopen
och företaget lanseras i USA. En vågad satsning.
– Antingen blir det jättebra, vilket tecknen
tyder på just nu, eller så blir det som att gräva
en stor grop som man häller ned tid och pengar
i. Vi konkurrerar med de globala jättarna. De
har börjat kopiera vårt koncept och satsar hårdare på en större marknad. Men vi är trygga
med det vi gör. Vi har något autentiskt att
berätta och är det varumärke som har etablerat nischen.
Siktet är också inställt på att utöka sortimentet med skor för olika yrkesgrupper.
Redan nu använder brevbärare i Norge och
Kanada Icebug på sina rundor, något som har
lett till att antalet halkolyckor på is bland
brevbärarna i Québec nu är nere på noll.
– Våra skor passar också som skyddsskor för
yrkesgrupper som renhållningsarbetare,
snickare och bygg- och anläggningsarbetare.
Med spiktrampskydd och stålhätta blir de
helt enkelt säkra arbetsskor som kan förhindra olyckor. Vi siktar på att vara ute på marknaden nästa vinter.
Ska man
vara liten
men konkurrenskraftig
måste alla
ha en tydlig
bild av målet
och kunna
relatera till
det i sin dagliga gärning,
säger David
Ekelund
Dataspelskluster tar
form i Göteborg
Dataspelsbranschen växer i Göteborg och det arbetas för att skapa
ett kluster. Förhoppningen är att
ett dataspelens hus kan öppnas
2015.
Andra halvan av 2000-talet var mörk för dataspelsbranschen
i Göteborg. Electronic Arts-företaget Dice hade flyttat till Stockholm och finanskrisen gjorde att flera studior fick läggas ner.
Men nu pekar det uppåt. Dice har återvänt i form av studion
Ghost och det har etablerats ett flertal små bolag som hittat
nya nischer. Många av dem gör mobil- och reklamspel, vilket
kräver mindre investeringar men ger snabbare avkastning.
– Branschen är mogen och redo att ta nästa steg, säger
Andreas Göthberg, chef för kluster- och branschutveckling på
Business Region Göteborg.
För att ta reda på hur man skulle kunna stötta bjöd Business
Det var kanske inte riktigt det här han
Region Göteborg, Västsvenska Handelskammaren och Lindhol-
tänkte i början, David Ekelund. Då sade han
kaxigt att målet var att snabbt tjäna en miljon dollar och dra sig tillbaka och skriva
romaner, men nu är det annat som lockar.
Att göra avtryck.
– Det skapar väl inte världsfred precis, men
samhället vinner mycket på att människor
blir lite mer hälsosamma och att färre halkar
och gör sig illa. Det är rätt häftigt att vi kan
vara med och bidra. 
men Science Park tidigare i år in dataspelsföretagen till ett par
möten. Gensvaret var stort och det visade sig att företagen vill
bredda sina nätverk, sitta nära varandra och få bättre ingångar
till den internationella marknaden.
De tre stöttande aktörerna tittar nu närmare på dessa frågor
och undersöker bland annat förutsättningarna för ett dataspelens hus.
– Det skulle i första hand vara till för små spelföretag, säger
Andreas Göthberg. Det drivs redan flera olika samarbeten inom
området och de skulle kunna utvecklas ytterligare om företagen
satt nära varandra. Vi hoppas att ett klusterhus kan öppnas
2015.
Ge plats till en kreatör!
Tio företag som kan tänka sig att kostnadsfritt låna ut lediga rum eller lokaler till kreatörer. Det hoppas projektet Hundra
David Ekelund
Kontor ha "värvat" till årsskiftet. Projektet drivs av ADA på upp-
Vd på Icebug.
 Ålder: 42 år.
 Bor: I Johanneberg, runt hör-
net från Icebugs kontor.
 Familj: Sambo och tioårig
dotter.
 Läser helst: Mycket och olika
genrer samtidigt. Italo Calvino
är en favorit. Läser just nu
8
BUSINESS # 4 2013
drag av VG-regionen och syftet är att skapa win win-situationer.
"The black swan: The impact of
the highly improbable" av Nassim Nicholas Taleb.
 Lyssnar på: The Smiths.
 Gör när jag är ledig: Läser,
springer, yogar, rider och hänger med familj och vänner, gärna
på restaurang.
– Företag som lånar ut lokaler kan inspireras och ta del av nya
idéer, säger Christina Nilroth, projektledare på ADA.
– För kreatörernas del handlar det om att komma in i nya miljöer och få bra kontakter.
Vill ni ge plats till en kreatör?
Mejla till [email protected]
BUSINESS # 4 2013
9
framtid biometri
TEXTER SOFIA ERIKSSON FOTO ISTOCK PHOTO
Fingertoppskänsla
Med pekfingret som enda id-handling kan
du snart flytta pengar, låsa upp dörrar, handla
online och hantera företagshemligheter.
Biometri är på stark frammarsch och på
Fingerprint Cards i Göteborg utvecklar man inte
bara teknologin utan skapar också ekosystemet
för framtidens tjänster.
B
iometri är ballt – det tycker
Fingerprint Cards teknikchef
och vice vd Jörgen Lantto.
Och såklart gör han det,
eftersom det är hans företags
hela affärsidé. Men han är
inte ensam om att se biometri som en framtidsmarknad. När Apple lanserade sin senaste Iphonemodell var det fingeravtryckssensorn som alla – såväl fans och konsumenter
som teknik- och ekonomijournalister – pratade och skrev om. Nu väntar alla på mobiltelefonkonkurrenternas motdrag. Och här
lär Fingerprint Cards teknologi finnas med
på framskjutande plats.
Företaget har funnits sedan 1997 och är i
dag ett av de ledande, både vad gäller utveckling av teknologin och tillverkning av fingeravtryckssensorer.
– Vår huvudsakliga business har fram till alldeles nyligen varit den kinesiska banksektorn,
där anställda använder sensorn för att logga
in och göra bankärenden, säger Jörgen Lantto.
Fingerprint Cards fokus är sedan en tid tillbaka uttalat mobilt och inriktat på konsumentelektronik uppkopplad mot nätet. Först
och främst smartphones men också läsplattor,
bärbara datorer, kameror och spelkonsoler.
Marknaden är enorm.
– Biometri ersätter alla pinkoder, lösenord
och användarnamn som är svåra att hålla
reda på och är olika beroende på system.
I stället identifierar du dig med fingret.
Det är mycket säkrare och mer bekvämt.
Fingerprint Cards lösning finns redan i
dag, bland annat i en smartphone som bola-
10
BUSINESS # 4 2013
gets kund i Korea, Pantech, har släppt. Sensorn är liten
och går att integrera i designen. Jörgen Lantto demonstrerar hur en sensor på baksidan av telefonen snabbt läser av när man drar fingret över den. En bild av fingeravtrycket – i extremt hög 3D-kvalitet, till och med svettporer identifieras – läses av blixtsnabbt. Fel fingeravtryck?
Ingen åtkomst.
Säkerhet och integritet är två viktiga aspekter på biometrin som id-metod. Är tekniken till exempel säker när
det bara krävs ett fingeravtryck för att låsa upp konton
och företagsarkiv, utföra banktransaktioner eller beställa
vad som helst online – till och med låsa upp fysiska dörrar
till hus, kontor och bilar?
– Ja, men det är inte en teknikfråga utan en hanteringsfråga, säger Jörgen Lantto. Eftersom ett fingeravtryck är
så enkelt att använda och eftersom du alltid har med dig
din mobiltelefon, så slipper du skriva upp koder på lösa
papperslappar. Och ingen kan stjäla dina uppgifter genom att titta över din axel när du slår in siffror.
Integriteten är en icke-fråga, anser han.
– Fingeravtrycken sparas inte någonstans. Ett antal unika punkter, vågor och dalar blir en matematisk representation som ger tillgång till en tjänst. Det är till och med
mer integritetsskyddande än en pinkod, som stannar kvar
i systemet. Dessutom genereras fingeravtrycket i 3D så det
blir praktiskt omöjligt att kopiera från till exempel ett glas.
Fingerprint Cards arbetar inte bara med att ta fram
själva sensorn, utan har också ett finger med i utvecklingen av de ekosystem och de tjänster som man kan applicera
den på. Det handlar bland annat om medverkan i organisationen Fido Alliance (Fast Identity Online), som skapar
en internetstandard för säker verifiering som kan användas för vilken webbsida som helst. Paypal, Google och
Mastercard ligger i startgroparna, och i demotelefonen visar Jörgen Lantto hur han med ett enda fingersvep för
över 1 000 dollar till mitt konto. På låtsas.
5
framtida
användningsområden
för biometri
 MOBILA TJÄNSTER
Fingeravtrycket ersätter
pinkoder och lösenord
och blir nyckeln till alla
mobila tjänster. Med över
en miljard smartphoneanvändare i världen räknar tillverkarna av teknik
och infrastruktur med ett
totalt systemskifte de
närmaste åren för allt
från p-betalningar till
elektronikinköp.
 FOLKRÄKNING
I Indien genomförs folkräkningar var tionde år,
och 2011 inleddes världens troligen största folkräkningsprojekt där indier
över 15 år katalogiserades
i en biometrisk databas
med hjälp av fingeravtryck och iris-scanning.
Databasen är grund för
bland annat identifiering,
id-kort och ransoneringskort.
 ID-KONTROLL VID RESA
US-Visit är ett initiativ
som i svallvågorna efter
9/11 har som mål att
kartlägga 24 miljoner
utlänningar som reser in
i USA per år. Allt fler flygplatser använder biometriska kontroller av visum
och inresehandlingar. SAS
införde redan 2006, som
första flygbolag, biometriska kontroller (på
Luleås flygplats).
 UPPLÅSNING
Stationära fingeravtrycksläsare vid dörrar
har funnits länge. Nu
utvecklas tekniken att
identifiera sig i mobilen,
som gör att man elektroniskt kan öppna dörren
på huset, kontoret eller
bilen. Den här metoden
är billigare, säkrare och
mer flexibel och kan kombineras med till exempel
passerkort för ökad
säkerhet.
 SAMHÄLLSSEKRETESS
I kontakten med myndigheter, samhällsfunktioner och sjukvård blir
personnummer mindre
viktiga och biometrin tar
över. Patienter och medborgare identifierar sig
med till exempel fingeravtryck för att ta del av
skatteuppgifter och
patientjournaler, testresultat och personliga
registeruppgifter.
– Det gäller att det finns användningsområden när de
mobila enheterna väl når marknaden, säger han. Vår
framgång hänger förstås på hur vi står oss i den tekniska
konkurrensen, men jag vill inte sätta ribban där utan utöka antalet användningsområden. På samma sätt som
Ericsson och Nokia utvecklade mobiltelefonmarknaden
på nittiotalet är vi med och utvecklar möjligheterna med
biometri.
Framtiden då? Mycket god, enligt de flesta bedömare. Alla aktörer står beredda och 2014 spås bli
genombrottsåret, nu när vägen är plogad av Apple
och dess samarbetspartner Authentec. Vem kommer att samarbeta med vem? Vilka produkter kommer det att satsas på? Vilka möjligheter öppnar sig för
konsumenten? Alla de frågorna lär få svar nästa år.
Fingerprint Cards har prognosticerat en omsättning på
500 miljoner kronor och branschen räknar med att hundratals miljoner sensorer kommer att integreras. Under 2015
kommer det att handla om miljarder.
– Detta kommer att växa lavinartat och i praktiken är det
två aktörer som slåss om marknaden, säger Jörgen Lantto.
Hittills är det vi som ligger bäst till. 
Detta
kommer att
växa lavinartat och
i praktiken
är det två
aktörer som
slåss om
marknaden.
Hittills är
det vi som
ligger bäst
till, säger
Jörgen
Lantto
DETTA ÄR BIOMETRI
Biometritekniker är samlingsnamnet för en rad automatiserade
tekniker som identifierar personer
med hjälp av fysiologiska egenskaper eller beteendeegenskaper som
fingeravtryck, ansikte, regnbågshinna, näthinna, röst, hand, blodkärl, DNA, signatur, keystroke
dynamics och gång.
Vissa har varit i kommersiell
drift i många år medan andra är
under utveckling. Det finns även
lösningar, så kallade multibiometri,
som kombinerar två eller flera biometritekniker.
KÄLLA: WIKIPEDIA
BUSINESS # 4 2013
11
kompetens solenergi
TEXTER SOFIA ERIKSSON FOTO CHRISTIAN TARRAS ERICSSON & SHUTTERSTOCK
Peter Kovacs är
solenergiexpert vid
Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut,
SP, som verkar för
fler gränsöverskridande samarbeten.
Maria Abrahamsson
och hennes forskarkolleger på Chalmers forskar på hur
solens strålar kan
utnyttjas ännu
bättre för att alstra
solenergi.
Michael Gustafsson
är grön affärsutvecklare på Skanska och
har fokus på gröna
lösningar för såväl
Skanskas som kundernas fastigheter.
STRÅLANDE
FRAMTID
Sverige har inte samma förutsättningar som soldränkta Sydeuropa. Men det finns ändå stora möjligheter för solenergin
– inte minst i Västsverige. Det anser tre tunga namn med olika
ingångar till tekniken.
Business satte sig ner och samtalade med Chalmersforskaren
Maria Abrahamsson, Michael Gustafsson – grön affärsutvecklare
på Skanska – och solenergiexperten Peter Kovacs från SP, Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut.
12
BUSINESS # 4 2013
I
fjol installerades nästan dubbelt så
mycket solel som året innan i
Sverige, men i statistiken är energiproduktionen fortfarande nästan
försumbar. Sverige ligger långt efter till
exempel Tyskland och anledningarna är
många: övertro på storskaliga energilösningar, lagstiftning och skatteregler som
inte uppmuntrar ökad produktion samt
högre pris per producerad kilowattimme
solel.
Men mycket är på gång. Nyligen fick
det Chalmersprojekt där Maria
Abrahamsson deltar nio miljoner kronor
från Energimyndigheten för att utveckla
metoder som ökar solcellers effektivitet.
Peter Kovacs och SP satsar på att vara en
katalysator i samarbetet mellan samhälle, akademi och näringsliv. Och Michael
Gustafsson märker ökad efterfrågan på
solenergilösningar från miljö- och kostnadsmedvetna fastighetsägare.
Vilka solenergilösningar efterfrågas i byggbranschen, Michael?
michael: Vi ser en stadig ökning,
framför allt vad gäller elproduktion. Vi
gör en hel del redan i dag, och det som
ökar är byggnadsintegrerade solcellsytor
i fasader, på balkongutsidor eller i glaskupor på tak. Detta visar att man kan
skapa gröna fastigheter med bara marginellt högre byggkostnad. Många av våra
kunder har stora ambitioner och det
finns en nyfikenhet och en vilja att investera, framför allt i alternativa energilösningar. Flera kunder har ambitionen att
solceller ska täcka halva elbehovet i fastigheten. Dessutom accepterar man längre
avskrivningstider, för det gäller att både
hitta verkningsgrader och få ekonomi
i projekten.
Maria, där kommer ert forskningsprojekt
in i bilden. Berätta mer!
maria: Vi har fått pengar från
Energimyndigheten för att forska på hur
man bättre kan ta tillvara solens ljusspektrum. Vi tittar på möjligheterna att
splittra högenergifotoner och dessutom
slå ihop lågenergifotoner i solljuset, så
man kan få ut högre effekt. Dagens solceller har en teoretisk effektivitetsgräns
på ungefär 33 procent, men vårt mål är
att utnyttja upp till 60 procents av solens
strålning. Vi sysslar med grundforskning,
men tillåter man sig att vara visionär
kan detta i framtiden påverka markna-
den på många sätt. Teknologin skulle
kunna användas i genomskinlig färg,
som man till exempel kan måla på fönsterrutor och fasader så att de blir värmeoch elproducerande. Men vi är ju forskare, inte experter på att bygga hus, så det
vet nog ni två andra mer om.
peter: Jag tycker att man kan våga sig
på att vara ännu vidlyftigare i visionerna.
Jag tror att alla fasader och takmaterial
kan vara elgenererande inom en ganska
snar framtid, eftersom man kommer att
kunna applicera solceller i tunna skikt på
i princip vilket material som helst.
maria: Det är därför ett sådant här
samtal är så spännande. Vi lär oss mer om
varandras möjligheter och begränsningar.
Är det samarbete och samtal som krävs för
att föra utvecklingen framåt?
peter: Absolut. Vi på SP vill vara en
brygga mellan akademin och industrin
och vara ett drivhus för innovation. Vi är
övertygade om att sådana samarbeten
ger korsbefruktning och helhetsperspektiv, och det behövs för att föra utvecklingen framåt. Jag skulle säga att
Västsverige har många starka aktörer
och stor kunskap, som vi kan bygga vidare på.
maria: Ja, jag tror att vi alla måste utmana varandra för att tänka nytt. I dag
kan avstånden mellan oss och industrin
vara väldigt stora.
michael: I dag lever och verkar akademin, offentligheten och näringslivet ofta
i varsina stuprör. Smarta samarbeten leder till att alla inser att de har en del av
ansvaret och att man kan påverka väldigt
mycket, bara viljan finns.
Vad krävs för att industrin och näringslivet
ska våga satsa på nya lösningar?
michael: Volym. Staten är till exempel
en jättestor fastighetsägare och om man
beslutade att en viss del av elförsörjning-
en i beståndet skulle komma från solen,
så skulle det ge möjligheter för storskalig
forskning och tillverkning. Då skulle entreprenörer våga satsa mer långsiktigt.
peter: Vi gjorde en utredning för
Västra Götalandsregionen och politikerna har antagit en väldigt ambitiös energieffektivitetsplan för att mängden köpt
energi ska halveras till år 2030. Så det
finns uttalade målsättningar, bland annat för solenergi, och det kan leda till industriell utveckling. Sedan är det ju ingen hemlighet att svensk solcellsindustri
har det tufft i konkurrensen från Kina,
men jag tror att det finns en chans att
positionera sig med nya lösningar, till exempel inom byggnadsintegration.
maria: Jag upplever också att forskningsklimatet är gott och att politikernas vilja att satsa på ny forskning är stor.
Det känns väldigt positivt.
Hur kommer situationen för solenergin att
ha förändrats om låt oss säga tio år?
maria: Jag tror att om vi forskare lyckas fördubbla effektiviteten har vi gjort
ett bra jobb. Och jag hoppas att teknologin såväl kan vara integrerad i existerande solcellslösningar som ha lett till nya.
michael: Om tio år kommer de som
fattar politiska beslut att tänka helt annorlunda jämfört med dagens politiker.
Och förhoppningsvis är priserna lägre
och verkningsgraden högre, vilket kommer att få fler människor att välja solenergi.
peter: Det råder ingen tvekan om att
solenergi kommer starkt, men det behövs politiska initiativ för att skynda på
utvecklingen. Det handlar om ökad överföringskapacitet i elnäten i Europa och
minskade subventioner för traditionella
bränslen. Det kommer att gynna produktionen av solel. Dessutom kommer
ny forskning och samverkan att leda till
världsledande produkter. 
108 MILJONER TILL SPETSFORSKNING
I en av Energimyndighetens satsningar på el och
bränsle från solen är Chalmers med och delar på
totalt 108 miljoner kronor.
Projektet är ett av sex som fått pengar. Chalmers har tilldelats nio miljoner kronor under tre
år och forskningen ska leda till en ny teknik som
tar tillvara energin i en större del av solens ljusspektrum, vilket innebär upp till fördubblad
verkningsgrad. Energimyndigheten anser att
svensk forskning i stor utsträckning kan bidra
till omställningen till nya energislag, vilket i
nästa steg ska leda till nya arbetstillfällen.
BUSINESS # 4 2013
13
nytänkande smartsun
nytta med nöje
TEXT SISSEL HEDQVIST FOTO SMARTSUN
TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO SHUT TERSTOCK & FAIRLINK
Vi vill utbilda
människor
och minska
antalet brännskador och
hudcancerfall,
säger Claes
Lindahl
 LÅT PERSONALEN
BRINNA
 HA TYDLIGA
VÄRDERINGAR
 SÄTT
MÄNNISKAN FÖRST
 BYGG EN KOMMUNIKATIONSPLATTFORM
 HÅLL
KUNDFOKUS
För att alla medarbetare ska
Vi har en värderingsstyrd
Alla förtjänar att bli sedda
Eget ansvar ställer höga krav
Utan kundfokus – ingen
vilja "göra skillnad" krävs en
organisation där värderingar-
och vi tror att nyckelordet är
på alla medarbetare. Tillhanda-
na – som guidar oss i vardag-
framgång. Utan framgång –
förankrad affärsidé. Kasta
delaktighet. Det skapar
håll strukturella förutsätt-
inga motiverade medarbeta-
ut Jante, låt medarbetarna få
liga beslut – grundas på etik,
gemenskap, motivation och
ningar i form av rätt redskap,
re. Utan motiverade medar-
brinna för det de älskar, ge
moral och sunt förnuft ur ett
ömsesidig uppskattning.
fysiska såväl som digitala, för
betare – inga nöjda kunder.
stort eget ansvar, uppmärk-
affärsperspektiv. I stället för
Delar man med sig får man
att medarbetarna ska kunna
Kundfokus skapar den goda
samma goda prestationer –
att bygga luftslott och revir
andra att växa, samtidigt
uppnå bästa möjliga resultat.
cirkeln och är nyckeln, för
och tala om detta för alla i
bygger vi tillit och trygghet
som man själv blir bättre.
Det handlar om god tvåvägs-
när kunden är vinnare så blir
organisationen. Tillåt med-
genom långsiktigt tänk, ord-
Man måste tillåta misstag,
kommunikation, till exempel
vi vinnare. Hur får man nöj-
arbetarna att prestera och
ning och reda, samarbete och
det är så man lär sig. Det är
regelbundna gemensamma
da kunder? Jo, genom att ha
låt dem vara riktigt duktiga
öppenhet. Vi jobbar även
lite darwinism över detta;
möten, informella nätverk,
de bästa medarbetarna. Och
på det de kan i stället för att
med symboliskt ledarskap.
anpassningsbarhet är över-
konferenser och medarbetar-
hur attraherar man de bästa
sätta upp regler för vad man
Tycker du att återkoppling är
levnad. Kompetensutveckling
undersökningar – men även
medarbetarna? Jo, genom att
inte får göra. Detta förutsät-
viktig kan du inte själv vänta
är också en hygienfaktor.
god informationsspridning
vara den bästa arbetsplatsen.
ter god transparens och att
i en evighet innan du åter-
Alternativet blir annars per
som veckobrev eller ett bra
Det interna och det externa
det är högt i tak.
kopplar till någon annan.
automatik avveckling.
intranät. Kommunikation är
perspektivet är två sidor av
en central framgångsfaktor.
samma mynt.
Så behåller du din personal
SOL MED MÅTTA
Ett armband som visar hur mycket strålning bäraren har
utsatts för ska minska risken för brännskador. Göteborgsföretaget Intellego Technologies produkt Smartsun gör
det lätt att se när det är dags att använda solkräm eller
undvika solen helt.
C
laes Lindahl kläckte idén till
Smartsun efter att ha tröttnat på
att bränna sig i solen. Lösningen
blev ett armband som visar hur
mycket UVA- och UVB-strålning kroppen har
utsatts för under dagen. Armbandet ändrar
färg när det är dags för bäraren att smörja på
solkräm eller vara inomhus. Förhoppningen är
att produkten ska få människor att skydda sig
bättre mot solen.
– Vi vill utbilda människor och minska antalet
brännskador och hudcancerfall, säger Claes
Lindahl.
Smartsun är utvecklad för människor med
känslig eller mycket känslig hud och såväl produktion som säkerhetskontroller sker i Sverige.
Responsen på produkten har varit god.
14
BUSINESS # 4 2013
– Vi har fått ett väldigt bra gensvar. Eftersom
det handlar om en ny produkt har vissa varit
lite skeptiska i början, men så fort vi förklarar
vad Smartsun handlar om är de allra flesta
väldigt positiva. Armbanden ska finnas i
butik i mars.
Framtiden ser ljus ut för Intellego
Technologies, som har sina lokaler på
Medicinareberget. Just nu ligger fokus på
Sydamerika och Asien men under nästa år ska
företaget etablera sig på flera nya marknader.
Man håller även på att utveckla klistermärken
som, likt armbanden, ska indikera hur mycket
strålning bäraren exponeras för.
– De är till för dem som inte vill ha ett armband på sig. Märkena går att klistra fast var
som helst, på kläderna eller på en solstol, säger
Claes Lindahl. 
D
in personal är många
gånger din viktigaste
tillgång. Kan du behålla
drivna och kompetenta
medarbetare gynnas verksamheten –
och du minskar behovet av kostsamma rekryteringsprocesser.
I fjol kom IT-företaget Elicit från
Göteborg trea i tävlingen Sveriges
bästa arbetsplats i kategorin för organisationer upp till 50 medarbetare.
Vd:n Anna Storm delar med sig av
hur företaget lyckats skapa en av
Sveriges bästa arbetsplatser.
3
TIPS
FRÅN
CLAES
FÖR ATT NÅ
UT MED SIN
PRODUKT:
 Definiera
målgruppen och
fokusera på den.
Ingen produkt
tilltalar alla.
 Använd
pressreleaser och
nätverk för att
marknadsföra.
 Belöna tidiga
kunder och gör dem
till ambassadörer.
BUSINESS # 4 2013
15
gränslöst göteborg utifrån
TRE UTLÄNDSKA RÖSTER OM GÖTEBORG:
TEXTER SOFIA ERIKSSON ILLUSTRATION JOHANNA ASTRÉN
Fråga 1: Hur är det att arbeta och göra
affärer i Göteborgsregionen?
Fråga 2: Vad skulle kunna bli bättre?
SONYA YING SHEN, 34 ÅR,
FRÅN KINA. CHEF INVEST
SHANGHAI
VÅR STAD
I ANDRAS ÖGON
Här finns möjlighet för företag att växa, kvalitet och
service är i fokus och attityden är positiv. Men det kan
göras mer för att främja innovation och marknadsföra
regionen.
Det blev svaret när Business frågade tre personer
som flyttat hit för att göra affärer vad de tycker om
Göteborg med omnejd.
16
BUSINESS # 4 2013
Ökad tillgänglighet
– en förutsättning
Om Göteborg blir mer tillgängligt så förbättras handelsförbindelserna, möjligheterna att attrahera etableringar
och investeringar ökar, det blir större tillgång till arbetskraft och turismen ökar. Business Region Göteborg
deltar bland annat i projektet Access – tillsammans
med Göteborg & Co, Swedavia, Västsvenska Turistrådet
och Visit Sweden – för att Göteborg ska få fler direkta
internationella flyglinjer. I höst har man till exempel
träffat flera flygbolag på en speed dating-mässa för att
informera om möjligheterna i regionen.
JAMIE SMITH, 41 ÅR, FRÅN
ENGLAND. KOMMUNIKATIONSCHEF MÖLNLYCKE
HEALTH CARE
PIERRE HUMM, 59 ÅR, FRÅN
FRANKRIKE. VD RAJAPACK
Fråga 1: "Jag har bott i Göteborg se-
Fråga 1: "Jag kom till Göteborg för-
Fråga 1: "Jag kom till Sverige i mars
dan juni 2012 och arbetar med att
sta gången sommaren 1992 för att
2012 för att starta en ny filial för
Rajapack, som är störst på embal-
underlätta och möjliggöra handel
plugga svenska och då träffade jag
och investeringar i båda riktningar.
min blivande fru. Nu har jag bott här
lage i Europa. Vi säljer till exempel
Generellt är göteborgare välutbilda-
till och från sedan 1996. Mölnlycke
kartonger, postpaket och tejp,
de, trevliga och hjälpsamma och fö-
Health Care har nära samarbeten
sträckfilm till pallar och fyllnads-
retagen dynamiska. Det gäller till
med Chalmers, Sahlgrenska och GU,
material till paketering. Vi har redan
exempel huvudkontoren för multi-
vilket vi är väldigt stolta över. Till-
fler än trehundra kunder i Sverige
nationella företag som SKF och
sammans med Business Region
och i Göteborg handlar det om
Volvo och kluster av företag inom
Göteborg och andra life science-
bland andra Bulten, Chalmers, MA-
high-tech. I mitt arbete har jag också
företag i regionen vill vi hitta sätt att
Gruppen och Flyttdax. Mitt uppdrag
mycket kontakt med teknikparkerna
främja innovation inom life science-
är att bygga upp företaget, anställa
på Lindholmen och Sahlgrenska, med
sektorn i västra Sverige. I mitt jobb
nya medarbetare och utbilda dem
Business Region Göteborg och med
har jag daglig kontakt med kreativa
enligt våra metoder och vår affärs-
startup-företag som I-Tech, som
och högkvalitativa kommunikations-
modell. Vi valde Göteborg eftersom
alla ger god service och är intres-
byråer, designers och medie-
industrikopplingen är stark, för att
serade av nya områden. Tack vare
produktionsbolag. Jag uppskattar
staden ligger mittemellan våra fili-
detta är staden full av entreprenörs-
det starka fokus på kvalitet och inte-
aler i Köpenhamn och Oslo och
och innovationsanda.
gritet som är väldigt framträdande
för att kostnadsläget är lägre än
Dessutom är Göteborg väldigt
i Göteborg. Det gör att man snabbt
i Stockholm. Jag är här på är ett till-
charmigt, med skogar, sjöar, havet
kan bygga förtroende och långvari-
fälligt förordnande på upp till två år,
och shoppingcentrum på promenad-
ga relationer. Det låter kanske som
så min familj bor fortfarande kvar
eller spårvagnsavstånd. Staden
en klyscha, men för mig är Göteborg
i Frankrike. Den göteborgska atmo-
kombinerar ett lugn med välstånd
verkligen 'lilla London'. Städerna har
sfären är positiv och avslappnad,
och tillväxt. Jag tycker även att detta
’what you see is what you get’-atti-
så jobbet är lätt, men jag kan tycka
är ett paradis för barn. Det finns
tyden, den knäppa humorn och regn
att svenskar är lite svårare att
lekplatser överallt och den interna-
från sidan gemensamt, så jag kän-
övertyga än andra européer."
tionella skolan är bra. Jag känner
ner mig hemma."
Fråga 2: "Det är ont om moderna
mig trygg när min fyraåriga dotter
är i förskolan."
Fråga 2: "För att Göteborg ska tävla
kontorslokaler och bankerna borde
med större och mer kosmopolitiska
vara mer tillmötesgående. Det är
Fråga 2: "Göteborg kan synliggöras
städer om utländska investeringar
väldigt komplicerat att öppna ett
mer och bli mer välkänt genom att
och talanger måste akademi, närings-
konto, trots att man har ett inter-
man definierar stadens själ och kär-
liv och samhälle jobba ännu närmare
nationellt företag med en omsättning på 3,5 miljarder bakom sig.
na, profilerar sig och marknadsför
varandra. Det handlar om att skapa
sig med det. Ta Milano, till exempel.
stolthet över innovationer och pion-
Och så borde staden vara mer bil-
Det är en stad som människor lätt
järer, stimulera tvärindustriella sam-
vänlig. Parkeringsavgifterna är all-
tar till sig tack vare dess mode- och
arbeten och utveckla ett mer struk-
deles för höga, även på natten."
innovationsprofil."
turerat tillvägagångssätt för att ta
tillvara mångfald."
BUSINESS # 4 2013
17
utmaningen företagsamma västra hisingen
TEXT ULF ROOSVALD FOTO EMELIE ASPLUND
Kristina Hultsbo och Jessica Björnhage driver barnklädesaffären Huller om Buller vid Torslanda Torg. Kurserna vid
FVH ska ge dem möjligheter att utveckla verksamheten.
Ahmed Abdillahi är etableringslots och hjälper personer
in på arbetsmarknaden. Sedan en tid har han egen
firma där han säljer sina tjänster som konsult.
"Vi vill göra Västra Hisingen till en mer entreprenöriell stadsdel", säger Helene Jaktling, kommunikatör för Företagsamma Västra Hisingen.
Skrivbyrån Kamilia Kaye Copywriting drivs av Berit Nyborg.
Företagsamma Västra Hisingen
Företagsamma Västra Hisingen syftar till att ta tillvara potentialen
som finns på Västra Hisingen för att skapa en mer entreprenöriell
stadsdel, bland annat genom kostnadsfri rådgivning.
Fokusområdena är starta företag, driva företag och entreprenörskap i skolan. Projektet delfinansieras av Europeiska regionala
utvecklingsfonden, ägs av SDF Västra Hisingen, medfinansieras
av Bostads AB Poseidon och har Business Region Göteborg som
samverkanspartner. Pågår från januari 2012 till december 2014.
Läs mer på: www.foretagsammavastrahisingen.se
Västra Hisingen
krattar för företag
I markplanet till ett av höghusen vid Friskväderstorget sitter nybakade egenföretagare
och knådar affärsplaner, budgetar och kundrelationer.
Målet är fler nystartade företag och fler arbetstillfällen – och i förlängningen att
Västra Hisingen ska bli en bättre stadsdel.
P
Rikard Eriksson driver Energismartare Hus och hyr sedan en tid
kontorsplats på Business Center.
Här tillsammans med Dejan
Djurkovski, som ansvarar för
delmomentet Driva företag.
å vita tavlan i kurssalen visas juristen
Karolina Pavlovics tänkta företagsbudget för 2014. Inför kursdeltagarnas granskande ögon går hon
igenom sina timtaxor, inköp, intäkter och utgifter. På ytan har hon, med en juristbyrå som
inriktar sig på att hjälpa småföretagare, inte
särskilt mycket gemensamt med Rikard
Erikssons energispartjänster till villaägare,
Jessica Björnhages och Kristina Hultsbos
barnklädesaffär eller Berit Nyborgs skrivbyrå. Men det som förenar är att alla driver
nystartade företag som hör hemma på västra
Hisingen – och det är mer än nog för att de
ska ha nytta av varandra.
I början av året slog Business Region Göteborg upp dörrarna till en lokal på Friskväders-
18
BUSINESS # 4 2013
torget för att ta emot människor som just startat eget eller
funderar på att göra det.
Under namnet Företagsamma Västra Hisingen
erbjuds vägledning, kurser, seminarier och workshops
som ska sporra personer med bra idéer att våga starta
firma eller få redan startade företag att överleva och
utvecklas.
Kursen som äger rum när Business hälsar på är en av
flera aktiviteter som Karolina Pavlovic medverkat i.
– Ibland behöver man stanna upp och titta på sin verksamhet och fundera på i vilken riktning man vill gå vidare,
säger hon. Jag får jättemycket stöttning av nätverket och
kan lära mig mycket av att prata med andra som nyss startat firma. Tack vare nätverket kan jag få både referenser
och nya kunder.
Hon fortsätter:
– Jag är uppvuxen på Hisingen och bor vid Vågmästareplatsen. Den lokala förankringen är viktig för mig.
Lokal förankring är viktig också för aktörerna bakom satsningen. Företagsamma
Västra Hisingen handlar om att ta tillvara
människors potential och skaparkraft, men
också om att knyta samman två stadsdelar
med olika karaktär; Torslanda med gott om
högutbildade höginkomsttagare med svensk
bakgrund, Biskopsgården där utbildningsgraden är lägre och andelen utlandsfödda högre.
– Vårt arbete syftar till att stärka stadsdelen
och människorna som bor här, och genomsyras av ambitionen att skapa enda stadsdel,
säger Eva-Maria Nilsson, ekonom och tillförordnad projektledare.
Man har fått använda lite annorlunda
kanaler och nätverk att nå företagare i
Biskopsgården jämfört med Torslanda, där
det till exempel finns en etablerad företagarförening.
Dejan Djurkovski, projektledare för Driva
företag, säger:
– Vi har jobbat hårt med att etablera mötesplatsen BRG Business Center här på torget.
Det ska vara en låg tröskel för att komma in
och prata med oss.
Nu, efter ett och ett halvt år, känns det som
om verksamheten fungerar. Det innebär att
workshops och kurser rullar på, att samarbeten med stadsdelens skolor börjar sätta sig
och att de kontorsplatser som erbjuds är eftertraktade.
Rikard Eriksson sitter vid ett av skrivborden.
Han är väg- och vatteningenjör som ville vidare
efter att ha arbetat som VVS-konsult för en
stor firma. Han pluggade byggnadsvård och
startade för två år sedan Energismartare Hus,
där han hjälper boende i gamla hus och villor
att få ner energikostnaderna.
– Jag gillar småskaligheten i att driva eget.
Dejan ringde mig precis när jag hade startat
och jag nappade på att gå utvecklingsprogrammet för företag och sedan på att ha min
kontorsplats här. Jag bor i Björlanda, tar mig
hit snabbt och kan få hjälp både av mina nya
kolleger och av Dejan och de andra. För mig
är det perfekt just nu. 
Vårt arbete syftar
till att stärka stadsdelen och människorna som bor här,
och genomsyras av
ambitionen att
skapa enda stadsdel,
säger Eva-Maria
Nilsson
Så ska företagandet stärkas
 UTMANING 1: Att etablera
Företagsamma Västra Hisingen
och BRG Business Center som en
mötesplats.
 LÖSNING: Att mötesplatsen,
kontorshotellet och tjänsterna
som erbjuds är så attraktiva att
företagare söker sig dit.
 UTMANING 2: Att öka överlevnadsgraden hos företagen i Västra Hisingen.
 LÖSNING: Att erbjuda tjänster
väl förankrade i företagarnas
verkliga behov. Att grundligt förbereda för företagande och vägleda bland de tjänster som både
Företagsamma Västra Hisingen
och andra aktörer har att erbjuda.
Vara vaksam på de fall där det
egna företaget startas som en
sista väg till inkomst.
 UTMANING 3: Att få människor
på hela Västra Hisingen att mötas.
 LÖSNING: Tätt samarbete med
skolorna, till exempel med bokmässan Ung Berättare Västra
Hisingen (som hölls våren 2013
och där barn från hela stadsdelen
möttes som författare) eller Sommarlovsentreprenörerna, där
ungdomar från hela stadsdelen
startar eget företag under sommarlovet.
Fortsatt satsning på kontorshotellet BRG Business Center.
BUSINESS # 4 2013
19
Avsändare:
Business Region Göteborg AB
Box 111 19
404 23 Göteborg
AKTIV.
DECEMBER
24
Business Region Göteborg medverkar i många evenemang och föreläsningar. Här är ett urval. För en
komplett lista besök www.businessregion.se
God jul och
gott nytt år
önskar
Business
Region
Göteborg
3 DECEMBER
3 DECEMBER
5 DECEMBER
3 FEBRUARI
5 MARS
Finansfrukost
Ta steget ut på
nya marknader
Exportmarknadsföring
Connect
to capital
Intresserad
av Ecobuild?
DECEMBER
För nionde året
i följd arrangerar
Finanskompetenscentrum en så kallad
Finansfrukost på Handelshögskolan. Frukosten
kommer bland annat att
bjuda på ekonomisk utblick, föredrag och prisutdelning.
3
www.businessregion.se
DECEMBER
Driver du ett
miljöteknikföretag
och är intresserad
av att etablera dig i något
eller några av Bric -länderna?
Då ska du anmäla dig till
andra omgången av affärsutvecklingsprogrammet
Bric (även 14 januari, 4 februari och 24 mars). Programmet är riktat mot fyra
av världens snabbaste
växande marknader: Brasilien, Ryssland, Indien och
Kina.
Business Region Göteborg är projektledare för
programmet.
3
www.businessregion.se
DECEMBER
5
Vår hemmamarknad är be-
gränsad och för
många svenska företag är
det ett måste att sälja på
export. Även små och stora
nya företag behöver ofta
bli globala för att kunna
växa och utvecklas.
På seminariet kommer
talare från Enterprise
Europe Network, Business
Sweden och Chalmers
Industriteknik ge tips om
säljmetoder och visa på
möjligheterna för mindre
företag att komma ut på
nya marknader.
Seminariet hålls på
Johanneberg Science Park
(Sven Hultins gata 9C).
www.businessregion.se
FEBRUARI
Nordic Venture
Capital Forum –
Connect 2 Capital
är en ny mötesplats där
tillväxtföretag från Västsverige, Norge och Danmark
får möjlighet att presentera
sina verksamheter och
attrahera nationella och
internationella investerare.
Till forumet kommer finansbranschens olika aktörer
att bjudas in för att ta del
av intressanta investeringsmöjligheter, knyta kontakter och lyssna till aktuella
talare.
Arrangörerna bakom
forumet är Business Region
Göteborg, Almi Företagspartner, Connect Väst och
Västra Götalandsregionen.
3
www.connect2capital.org
MARS
Söker du nya
samarbetspartners
för hållbart byggande och konstruktion
inom byggsektorn? Ecobuild är världens största
mässa för hållbar design
och konstruktion inom
byggsektorn.
På mässan hålls en
matchmaking, arrangerad
av Enterprise Europe Network, där syftet är att alla
medverkande på ett effektivt sätt ska kunna hitta
nya affärspartners och
partners inom de sektorer
som är representerade på
Ecobuild.
5
www.ecobuild.co.uk