alled “allvar” när någon mår psykiskt dåligt

Download Report

Transcript alled “allvar” när någon mår psykiskt dåligt

Suicidriskbedömning  -­‐  

all3d  “allvar”  när  någon     mår  psykiskt  dåligt

 

Johan  Reutfors   Överläkare,  Psykiatri  Nordväst   Med  dr,  Karolinska  Institutet   [email protected]  

Disposi3on  

         Bakgrundsfakta  om  suicid   Suicidrisk  vid  psykisk  sjukdom   Suicidriskbedömning         Riskfaktorer   Varningstecken      Suicidstegen         Skyddande  faktorer   Hur  man  kan  fråga         Gradering  av  suicidrisk  -­‐  dokumentation   Åtgärder  

Suicid,  suicidförsök  och  suicidtankar   i  Sverige      Suicid  /  100  000  invånare  (2011):      19  för  män  och  7  för  kvinnor      1  500  personer  tar  sitt  liv/år      15  000  suicidförsök/år        150  000  har  suicidtankar/år        800  000  berörda  /år    

Minskning  av  suicid  i  Sverige  

(NASP)

Suicidtal  i  Europa

 

Suicidtal per 100,000 invånare år 2010. Källa Eurostat, EU

Betydelse  av  psykisk  sjukdom  

   Mer  än  90%  beräknas  ha  en  psykisk  störning  vid  tiden  för   suicid      Andel  som  vårdats  inneliggande  för  psykiatrisk  diagnos   året  före  suicid:  23  %  av  män  och  31  %  av  kvinnor      Dominerande  diagnoser  är        Depression  (50-­‐90%)            Missbruk/beroende  (25-­‐50%),     Personlighetsstörning   Schizofreni/psykos    

Suicidrisk  vid  psykisk  sjukdom  (män)   (Reutfors et al. 2010)

Suicidrisk  vid  psykisk  sjukdom  (kvinnor)   (Reutfors et al. 2010)

Ålderns  betydelse  

Suicid  i  Sverige  (2008)  

Ålder  (år)  

15-­‐24   25-­‐44   45-­‐64   65+  

Antal  

171   402   548   346  

Antal  per  100  000  invånare  

14,0   16,4   22,9   21,0   (NASP)

Suicidrisk  eKer  psykiatrisk  vård  i   olika  åldersgrupper   180   160   140   120   100   80   60   40   20   0   18-­‐34  years   35-­‐49  years   50-­‐64  years   65+  years   Inpa3ent   1-­‐7  days   8-­‐28  days  

Time  from  discharge  

29-­‐365  days   (Reutfors et al. Abstract EPA, Wien 2011)

Suicid  och  års3d  hos  män    

(Reutfors et al. 2010)

Suicid  och  års3d  hos  kvinnor

    (Reutfors et al. 2010)

Suicidförsök  

            Vanlig  orsak  till  kontakt  med  vården   Vård  för  ”Avsiktligt  självdestruktiv  handling”  år  2005:      4041  (65%)  kvinnor        2163  (35%)  män   Vanligast  förgiftningar  och  skärskador   Män  väljer  mer  våldsamma  metoder         Efter  akut  omhändertagande  (t  ex  suturering,   intensivvård)  ska  patienten  bedömas  av  psykiater   Utfärdande  av  vårdintyg  kan  bli  aktuellt  (LPT)  –  ofta   överföring  till  psykiatrisk  avdelning  

Suicidförsök  forts.    

   Kan  bli  konstruktiv  situation  =>  få  hjälp      Signalera  allvarlig  psykisk  sjukdom  =>  behandling      Äldre  patienter  och  män  har  högre  suicidrisk  efter   självmordsförsök  än  yngre  patienter  och  kvinnor  

Suicidrisk  eKer  suicidförsök   relaterad  3ll  psykiatrisk  diagnos  

Män 100% 90% Ingen diagnos Alkoholmissbruk/beroende Övrig depression Personlighetsstörning 80% 70% 60% 0 5 10 15 Antal år sedan utskrivning 20 Unipolär depression / Bipolär sjukdom Schizofreni 25

(Tidemalm et al. 2008)

När  ska  suicidriskbedömning  göras?  

 

   Alltid  vid  depressionssymptom      Risken  bör  även  beaktas  vid           Misstanke  om  psykisk  sjukdom   Beroende-­‐problematik           Svåra  personliga  problem   Akuta  livshändelser      Vid  hög  eller  svårbedömd  suicidrisk  bör  psykiatrin  kontaktas  för   samråd  och  remiss  för  akut  bedömning     (Vårdprogram Suicidnära patienter, SLL, 2010. www.vardsamordning.se)

Generella  riskfaktorer  för  suicid   (oKa  sta3ska)      Psykiatrisk  diagnos      Manligt  kön      Tidigare  självmordsförsök      Ärftlighet  för  suicid      Vissa  somatiska  sjukdomar      Tillgång  till  suicidmetoder      Högre  ålder  

Varningstecken  (oKa  övergående)      Planering  för  suicid      Hopplöshet      Ilska      Impulsivitet,  utagerande  beteende      Ökad  alkoholkonsumtion      Drar  sig  tillbaka      Ångest  /  agitation      Ökad  eller  minskad  sömn      Dramatiska  ändringar      Söker  information  om  suicid  på  internet  

Skyddande  faktorer  

   Religiös  anknytning      Hänsyn  till  anhöriga  /  andra      Tro  att  positiv  förändring  är  möjlig      Hjälpsökande      Socialt  nätverk  

Suicidanamnes  /  ”suicidstegen”  

   Nedstämdhet/hopplöshet      Dödstankar      Dödsönskan      Självmordstankar      Självmordsönskan      Självmordsförsök      Självmordsplaner      Självmordsförberedelser      Självmordsavsikt   Suicidavsikt   Suicidplaner   Suicidtankar   Dödstankar  

”Suicidstegen”  –  frågor  a\  ställa

                                      Är  du  nedstämd?  Känns  det  hopplöst?   Känns  livet  meningslöst?   Har  du  tänkt  att  det  vore  skönt  att  slippa  leva?   Har  du  önskat  att  du  vore  död?   Har  du  tänkt  på  att  göra  dig  själv  något,  att  ta  livet  av  dig?   Har  du  velat  eller  känt  dig  nära  att  begå  självmord?   Har  du  tidigare  gjort  något  självmordsförsök?  (Hur,  när,  var  och   varför?)   Har  du  planerat  hur  du  skulle  göra  för  att  ta  ditt  liv?   Har  du  gjort  några  förberedelser?  Vilka?   Har  du  (samlat)  tabletter,  vapen?   Har  du  skrivit  avskedsbrev?   Har  du  bestämt  dig  för  att  ta  livet  av  dig  (var,  när)?  

Klassificering  av  självmordsrisk  

   Hög      Intermediär  eller  svårbedömd      Låg      Övervakningsnivå  relaterad  till  bedömd  risk,  från   normal  tillsyn  –  extra  tillsyn  –  extravak  

Åtgärder  /  kontakter  

   Försök  notera  om  en  person  ter  sig  deprimerad  eller   upplever  hopplöshet      Var  inte  rädd  att  fråga  någon  om  självmordstankar      Be  personen  söka  hjälp  eller  be  att  få  kontakta  hjälp   till  personen  –  sjukvården,  läkarbedömning      Nationella  hjälplinjen  020-­‐22  00  60  (Kl.  13-­‐22  alla   dagar)      www.1177.se

 ;   https://sjalvmordsupplysningen.se/      Riksförbundet  för  suicidprevention  och  efterlevandes   stöd  (SPES),   www.spes.se

     

Sammanfa\ning  

   Försök  notera  om  en  person  ter  sig  deprimerad  eller   upplever  hopplöshet      Var  uppmärksam  på  övriga  riskfaktorer      Var  inte  rädd  att  fråga  någon  om  självmordstankar  

Tack!   Länk till min avhandling om suicid vid psykisk sjukdom: http://hdl.handle.net/ 10616/40248