Transcript Kvalitetsredovisning för Norra Real 1

UTBILDNINGSNÄMNDEN
NORRA REAL 1
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (14)
2014-10-29
Handläggare: Fredrik Skog, Rektor
Telefon: 0761- 29 46 43
Kvalitetsredovisning
Inledning
Norra Real 1 har under läsåret 2013/14 varit organiserat i fyra programlag. Tre av
dessa är jämnstora inom naturvetenskapligt program med profilklasser, och ett
något mindre inom det sk. Flexibla lärandet (Flex). Varje programlag leds av en
utvecklingsledare (arbetslagsledare) vars främsta uppgift är att samordna och leda
pedagogisk utveckling inom programmet. Utvecklingsledarna är direkt
underställda rektor.
Under implementeringen av gymnasiereformen har vi haft ett fortsatt fokus på
ämnesutvecklingen och elevernas måluppfyllelse utifrån de nya krav som
läroplanen GY'11 ställer. Detta uppdrag kommer att utvecklas och permanentas
under kommande läsår. Målet är en effektiv matrisorganisation för utveckling både
på programnivå och ämnesnivå som svarar mot höga akademiska krav, delaktighet
samt en trygg och inspirerande arbetsmiljö för såväl elever som personal.
Skolans operativa ledningsgrupp består av skolans två rektorer, administrativ
gruppchef samt utvecklingsledarna för respektive programlag. Den operativa
ledningsgruppens främsta syfte är att samordna ledningen och administration av
skolan och utgöra en kompetensbas så att beredning av ärenden och beslut blir
bästa tänkbara.
Antalet elever på skolan har varit ca 1030 stycken i snitt under läsåret 2013/14. På
Naturvetenskapligt program har ca 570 av dessa studerat och inom det Flexibla
lärandet har 25 elever i snitt studerat på både Naturvetenskapligt och
Samhällsvetenskapligt program. Skolledning, elevhälsoteam, undervisande lärare
och mentorer har genomfört systematisk uppföljning av våra elevers studieresultat.
Insatser för elever i behov av stöd har i vissa ämnen såsom matematik och svenska
samordnats och dokumenterats. I andra ämnen har detta skett på ämneslärarnivå
eller mentorsnivå. Från februari 2014 är en specialpedagog anställd vid skolan,
som under våren 2014 kartlagt arbetet och uppföljningen för elever med behov av
särskilt stöd, hur rutiner och processer ser ut och inventerat kompetensutvecklingsbehov tillsammans med skolledning och elevhälsoteam. Goda
möjligheter till extra stöd i matematik har funnits under året via Mattecentrum
som bedriver stödverksamhet vid Norra Real ett flertal eftermiddagar i veckan. Vi
har även viss lärarresurs avsatt för specialpedagogisktstöd i matematik. Under
läsåret har även visst stöd i kemi i regi av Svenska Kemistsamfundet kunnat
erbjudas i form av öppna stugor ditt alla elever har varit välkomna. Alla elever i
åk1 har screenats för läs- och skrivproblematik och har erbjudits hjälp med stöd
och struktur både av specialpedagog och undervisande lärare. Information om
SID 2 (14)
pedagogiska behov och rätt till anpassningar ges till undervisande lärare skriftligt
och i möten. Detsamma gäller för elever i behov av särskilt stöd vars
underliggande svårigheter är av annan art.
Norra Real har ett skolbibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie. Skolan har en
egen idrottshall och ett gym som även är tillgängligt för elever och personal
utanför ordinarie undervisning. Vi har en vacker aula som använts flitigt för
pedagogisk verksamhet, högtidssammankomster och externa aktörer såsom körer,
föreningar och organisationer. I bottenplanet ligger skolans lunchrestaurang som
dagligen serverat skollunch till alla elever och personal. Skolrestaurangen och
städning sköts av upphandlad personal.
Klasserna innehåller normalt 32 elever och varje klass har normalt två mentorer
som ansvarar för 16 elever vardera. Elever i årskurs 3 har i normalfallet en mentor,
då relationerna är väl uppbyggda.
Norra Real har en stor och mycket aktiv elevkår som på ett berömvärt sätt
engagerat sig för skolan och våra elever. Elevkåren samordnar även den
omfattande föreningsverksamhet som bedrivs av våra elever. Under läsåret har ett
antal nya föreningar bildats i syfte att engagera och motivera fler av våra elever till
engagemang och trevlig inramning av sin skoltid vid Norra Real. Elevkåren har
stående representation i skolans rektorsråd, som är det officiella samarbets- och
samverkansorganet med skolans elever.
Skolan har en välfungerande och aktiv föräldraförening som arrangerat den
mycket uppskattade och trevliga studentlunchen vid studentavslutningen våren
2014. Likaså har föräldraföreningen utgjort referensgrupp i vårt arbete med
exempelvis likabehandlingsplanen och varit samtalspartner i dialogen kring
resursfördelning (arbete med lokal arbetsplan) etc. under året.
Skolans alumniförening, Norra Realarnas Förening, har genomfört ett antal möten
i skolan under läsåret. Det har handlat om årsmöten, styrelsemöten och särskilda
tillfällen då före detta studenter bjuds in till sin gamla skola. Vid ett antal av
mötena har skolans ledning varit inbjuden och representerad genom någon av
rektorerna.
Lärarna har under läsåret uppvisat stort engagemang och professionalitet under
den pågående implementeringen av gymnasiereformen GY'11. Viljan att
samarbeta, inte minst vad gäller betyg och bedömning, i syfte att stärka
rättssäkerheten och likvärdigheten har varit god och avser fortsätta och förstärkas
till kommande läsår, liksom samverkan mellan lärare på liknande skolor med
samma typ av elevunderlag. Samtliga lärare, är behöriga och/eller legitimerade.
SID 3 (14)
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Norra Real 1 är en skolenhet som i sin grund skall vara organiserad som en
matrisorganisation med ett nära, engagerat och för verksamheten effektivt
ledarskap. För att detta ska prägla hela organisationen läggs fokus på både
programlagsarbete, vars syfte främst är att arbeta mot examensmålen och ta ansvar
för hela elevens utbildning, och på ämneslagsarbete, vars främsta syfte är att
utgöra en akademisk grund för goda ämneskunskaper och förbereda eleven för
universitetens och högskolornas krav inom olika ämnesdiscipliner.
Norra Real skall som skola erbjuda förstklassig utbildning för våra elever, utgöra
en trygg och inspirerande arbetsplats för både elever och personal samt skapa
bästa tänkbara förutsättningar för att våra elever ska lyckas efter sina studier hos
oss. Vi avser därför
· Utveckla, tydliggöra och effektivisera verktyg för formativ bedömning och stöd
för elevernas lärande och utveckling mot kunskapsmålen
· Implementera stadens 1:1 satsning (en dator - en elev) under läsåret och ta fram
rutiner för att öka måluppfyllelsen i en digital lärmiljö
· Se över och uppdatera vår fysiska lärmiljö i framförallt klassrum och korridorer,
vad avser arbetsplatser, belysning och visuella intryck.
Vi avser också genom samverkan och dialog inom olika nivåer inom
organisationen
· Stärka samarbetet mellan olika lärare, både i ämneslag och programlag, i främsta
syfte att garantera likvärdighet i bedömning och betygssättning samt
undervisningens kvalitet. I detta sammanhang utnyttja förstelärare och lektorer för
att stärka det kollegiala lärandet och få en samlad bild över kompetensutvecklingsbehovet.
· Systematiskt och i dialog se över lärarnas arbetsbelastning och fokusera
läraruppdraget mot kärnverksamhet, dvs. undervisning och elevernas lärande.
· Se över informationsflödet inom organisationen och upprätta en
kommunikationsplan i syfte att minska stress hos både personal och elever
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Utvärdering av Likabehandlingsplanen genomfördes september 2014 med alla
elever på skolan inom ramen för PraLin-dag den 12 september. Under kommande
SID 4 (14)
rektorsråd kommer planen att uppdateras och en ny plan att börja gälla från
december 2014/januari 2015. Nuvarande plan bifogas som bilaga.
NÄMNDMÅL:
2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina
lektioner
64 %
85 %
Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig
trygg i skolan
97 %
100 % 2014
Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan
2%
2%
2014
2014
ÅTAGANDE:
Nolltolerans mot mobbing och annan kränkande behandling
Arbetssätt
Likabehandlingsplanen revideras årligen och i september månad genomförs en sk.
PraLin-dag (Praktiskt Likabehandlingsarbete i Skolan) där alla elever och
mentorer arbetar igenom skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande
behandling. Dagen syftar också till att utgöra teambuilding för elever i årskurs 1
och möjliggöra fadderskap med och mellan högre årskurser. Skolans ordningsregler uppdateras i dialog med eleverna via rektorsråd. Detta sker även genom
dialog i mentorsgrupper, klassråd, elevkår och inom APT. Skolan skall vara en
jämställd arbetsplats. Varje elev skall accepteras och respekteras utifrån sina
förutsättningar och hinder för detta beroende på exempelvis kön eller ålder skall
minimeras och/eller undanröjas. Det åligger varje anställd vid skolan att alltid vara
uppmärksam på avvikelser från ovanstående och omedelbart rapportera till
skolledning och elevhälsoteam när misstanke om brott mot
likabehandlingsuppdraget eller diskrimineringslagarna finns.
Uppföljning
Uppföljning sker framförallt under arbetet med uppdatering av planerna, men även
vid kontinuerliga möten mellan elevombuden (Amigos), kurator och skolledning,
via utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet och via gymnasieundersökningen. Utvecklingsledare och skolledning fångar via klassråd,
programråd och rektorsråd upp och identifierar elevernas uppfattning om
exempelvis ojämlik behandling av pojkar och flickor i undervisningssituationer
eller examinationer. Utvärdering görs skriftligt via riktade frågor i
brukarundersökning för elever i årskurs 2.
SID 5 (14)
Resultat
Norra Real skall vara en trygg och säker arbetsplats för alla elever och all
personal. Som framgår i brukarundersökningen svarar nästan alla elever (97%) att
de känner sig trygga på Norra Real. Det är också en relativt hög andel elever som
kan rekommendera sin skola till andra elever, 70% av eleverna på
Naturvetenskapligt program svarar positivt på frågan "Jag kan rekommendera min
skola till andra elever".
Den främsta oro som kan identifieras hos eleverna vid skolan är rädsla/oro för att
hamna utanför grupper eller att uppfattas som ensam. Samtlig pedagogisk personal
har en stående uppgift att "placera, rotera och gruppera" elever
i undervisningssituationer. Detta i syfte att bryta utanförskap och grupperingar
som inte bryts upp eller ombildas av sig självt. Ett särskilt fokus har lagts - och
läggs -på att identifiera elever som uppfattas som ensamma eller utanför. I de fall
observationer görs rapporteras detta snarast till elevens mentor, elevhälsoteamet
eller skolledning. Skolan har en egen intern organisation för kamratstödjare,
kallade "Amigos", som leds och samordnas av kurator. Det ska finnas en amigosrepresentant i varje klass, framförallt i åk 1 och 2 och dessa väljs i samband med
läsårets start i september och träffas regelbundet för uppföljning, utbildningar och
evenemang i syfte att stärka gemenskap, samhörighet och trivsel för eleverna på
Norra Real. Under året har även en ny förening bildats, Norra Reals fadderförening, som redan har fått ett stort antal medlemmar. Syftet är att para ihop
elever i åk1 med elever i högre årskurser för att bryta gränser som annars lätt kan
uppstå mellan årskurserna.
ÅTAGANDE:
Öka andelen elever som upplever arbetsro på lektioner
Arbetssätt
Alla klasser har planeringsrum i Fronter där kalendarium för olika aktiviteter
finns. Skolledningen har beslutat om ett centralt examinationskalendarium som
återfinns i Fronter, i syfte att tydliggöra examinationsflödet och genom god
framförhållning och tydlig planering minska eventuell stress och oro i och inför
studierna.
Den fysiska lärmiljön i huset ses under läsåret över i syfte att tillskapa nya
studieplatser i anslutning till klassrum för att möjliggöra alternativa arbetssätt,
exempelvis i mindre grupper. Med digitala hjälpmedel, exempelvis en egen dator,
ökar möjligheterna till sökning av information och digitalt gensvarsarbete elever
emellan. Ett antal klassrum anpassas för elever och personal med hörselproblem, i
syfte att minska buller och störande ljud.
Omfördelning av lokaler planeras under läsåret i syfte att förändra elevströmmarna
och flödet i huset, så att en lugnare miljö, inte minst i korridorerna, på våning 1
(entreplanet) skapas.
SID 6 (14)
Uppföljning
Uppföljning sker kontinuerligt under året med undervisande lärare, i samband med
utvärdering av varje kurs samt i utvecklingssamtal med mentor. Inom skolans
programråd är uppföljning av elevernas upplevelse av studierna och studietakt,
examinationsflöde en stående punkt. Inom rektorsråd förs dialog mellan
skolledning och elever på organisations- och strukturell nivå. Statistisk mätning
genomförs i brukarundersökningen för elever i årskurs 2.
Resultat
Under läsåret 2013/14 har varje klass haft ett planeringsrum i lärplattformen
Fronter, där en särskild mapp innehållande klassens examinationskalendarium, är
placerad. Syftet har varit att stödja god planering, framförhållning och skapa en
transparens kring när examinationer ska äga rum. Utvärdering i rektorsråd visar att
eleverna är nöjda med denna typ av lösning och ett "låst" examinationskalendarium som efter fastställande en bit in på terminen enbart får ändras efter
beslut av rektor.
I brukarundersökningen anger 64 % av eleverna på naturvetenskapligt program att
de upplever studiero på lektionerna. Detta anser skolledningen är för låg siffra,
men kan förklaras av att lärarna i större utsträckning använder alternativa och fler
elevaktiva arbetssätt än traditionell katederundervisning. Detta medför självklart
högre ljudnivå, diskussioner och att arbetet förläggs till intilliggande utrymmen
(ofta korridorer) invid klassrummen. En utvecklad och modern pedagogik med
grupprelaterade uppgifter höjer ljudnivån i trånga klassrum och korridorer. En
annan förklaring är att våra elever är ytterst ambitiösa och har höga krav på sina
klasskamrater vad gäller uppmärksamhet, lyhördhet och studiemotivation. Ska
eleverna på ett mer aktivt sätt involveras kring arbetssätt, metoder och innehåll,
behöver skolans lokaler moderniseras och byggas ut för att skapa förutsättningar
för detta.
Bedömning och analys
Norra Real uppfattas av eleverna som en mycket trygg arbetsplats. 97% av
eleverna på Naturvetenskapligt program svarar i brukarundersökningen att de
upplever Norra Real som en trygg skola.
Skolan upplevs alltjämt som trång av elever och personal. Vi saknar grupprum för
alternativa arbetssätt till helklassundervisning. Kursgrupper och klasser är i
princip fyllda med 32 elever och gemensamma utrymmen, uppehållsrum och
matsal används på gränsen för sin övre kapacitet. Skolan är ursprungligen byggd
för betydligt färre antal elever och på sikt behövs en om- och tillbyggnad för att
säkerställa trygghet och studiero då så många elever och personal skall vistas och
samsas på den yta som ursprungligen inte var avsedd för dagens pedagogik och
undervisning. Under sommaren har skolans bibliotek byggts om och flyttats till
högre våningsplan och för ändamålet bättre lokaler i syfte att tillskapa tysta
SID 7 (14)
arbetsplatser som också har laddningsmöjlighet för elevernas datorer. Några
klassrum har byggts om och renoverats och i anslutning till dess har nya grupprum
tillskapats i syfte att möjliggöra varierande pedagogik och bredda undervisningsmetoder.
Stress och oro för sin studiesituation och prestationsnivå är fortfarande en källa till
oro hos våra elever. Stress ger koncentrationsproblem och påverkar elevernas
möjlighet till studiero och känsla av delaktighet i lektionsarbetet. Tydligheten och
framförhållningen vad gäller examinationer behöver vara god. Inom ramen för
rektorsråd kommer uppföljning av elevernas uppfattning om god planering,
framförhållning och transparens att ske. Syftet är att få fram fortsatt underlag i
syfte att skapa bästa tänkbara förutsättningar för elevernas lärande i en avstressad
och positiv miljö.
Inom varje programlag finns ett programråd som består av elever från alla
involverade klasser samt minst en mentorsrepresentant. Programråden genomlyser
löpande under läsåret elevernas situation vad gäller examinationsflöde,
kursupplägg och studieteknik i syfte att stärka elevinflytandet och delaktighet i
planering.
Skolledningen är av uppfattningen att arbetet med stresshantering och studieteknik
behöver fortsätta, och viss mån intensifieras, inte minst för elever i åk 1. Ett av de
naturvetenskapliga programlagen har utarbetat ett material för användning på
mentorstider, som handlar om studieteknik, och flera mentorer har använt sig av
detta under året. Elevhälsoteamet följer noga och regelbundet upplevelsen av
stress hos eleverna, inte minst genom de hälsosamtal som genomförs av
skolsköterskorna med samtliga elever i årskurs 1.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för
sin utbildning
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit
examensbevis (ej IM)
98 %
Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i
examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut
90 %
2014
90 %
2014
ÅTAGANDE:
Ökad andel elever med godkänt i alla kurser i sin gymnasieexamen
SID 8 (14)
Arbetssätt
Alla elever har en individuell studieplan tillgänglig i Fronter för eleven,
vårdnadshavare och mentor. Av studieplanen framgår avslutade och planerade
kurser, omdömen och betyg. Vi arbetar för att tidigt identifiera studieproblem i
dialog med mentor.
Stöd erbjuds i läs- och skriv, matematik samt av undervisande lärare. Inläsning
erbjuds via restgrupper och prövning. Vid behov upprättas åtgärdsprogram varvid
lämpliga anpassningar preciseras.
Elever ska via proaktiv studie- och yrkesvägledning och tydlig information om
exempelvis individuellt val ges förutsättningar att själva aktivt medverka i sin
egen studieplanering.
En digital lärmiljö underlättar och möjliggör i högre grad än idag
individualisering, exempelvis genom Flipped Classroom.
Uppföljning
Uppföljning sker vid utvecklingssamtal med mentor, via elevhälsoteamet i
kontinuerliga möten, av ansvarig rektor vid klasskonferenser och i
uppföljningsmöten med elev och föräldrar.
Resultat
Under året har fokus i de planerade och strukturerade samtalen mellan lärare-elev
(utvecklingssamtal) ändrat fokus till att vara mer inriktad på elevernas
måluppfyllelse och studieresultat än tidigare. Samtalen med fokus på elevernas
utveckling i olika ämnen - som de får betyg i - har för förtätats. En "nolltolerans"
mot F har införts och därtill en ny rutin för så kallade F-varningar, där fokus läggs
på elevens och lärarens ansvar för att eleven skyndsamt ska komma i fas med
kursen, snarare än att påtala brister. Andelen elever som har godkänt i alla kurser
har ökat med knappt 10 procentenheter under läsåret. 9 av 10 elever har godkänt
(E) i alla sina kurser.
Bedömning och analys
Ett fortsatt nära mentorskap, regelbundna klasskonferenser och snabbare
reaktioner från varje enskild ämneslärare då elever riskerar att inte nå
kunskapsmålen bedöms förbättra möjligheterna för ännu fler elever att uppnå
godkänt (lägst E) i samtliga gymnasiekurser. En tydligare och tätare uppföljningav
mentorer, elevhälsoteam och skolledning kring elevernas studieresultat bedöms
också underlätta för eleverna att tidigt kunna fokusera på förbättringsområden och
utvecklingsområden i sina studier. Skolledningen ser att ett ökat fokus bör ligga på
samtal mellan elev - ämneslärare, snarare än elev - mentor, då möjligheterna för en
mentor i det nya gymnasiet att ge en samlad bild av elevernas prestationer är
ytterst begränsad.
SID 9 (14)
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse
för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare
informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen
50 %
75 %
2014
Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under
kursens gång informerar om hur man ligger till
37 %
75 %
2014
75,8 %
75 %
2014
Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och
påverka hur vi arbetar under lektionerna
ÅTAGANDE:
Utveckla, tydliggöra och förstärka vår modell för elevinflytande vid
Norra Real
Förväntat resultat
Eleverna upplever att deras inflytande över utbildningen har ökat.
Arbetssätt
Vi arbetar med en modell som bygger på tre nivåer – klassråd, programråd och
rektorsråd. Klassråden kommunicerar direkt med ansvarig rektor via protokoll.
Inom programråden diskuteras för respektive program specifika frågor såsom
examinationsflöde, poängplaner etc. Vid rektorsråd bestående av ett fåtal
elevrepresentanter och rektorer förs dialog om skolövergripande frågor såsom
ordningsregler, planer och policys, etc.
Uppföljning
Utvärdering vid slutet av vårterminen varje år tillsammans med rektorsrådet,
skolans utvecklingsledare och genom övriga utvärderingar.
Resultat
Den modell som skolan har valt har nu etablerats och tagit form. Bedömningen är
att reellt inflytande nu finns på alla nivåer i skolan. Andelen elever som i
brukarundersökningen svarar att de är nöjda med hur de får vara med och påverka
hur vi arbetar under lektionerna har höjts med ca 25 procentenheter mot
föregående år. Andelen elever som upplever att deras lärare informerar om vad
som krävs för att uppnå de olika betygen och att deras lärare fortlöpande under
kursens gång informerar om hur de ligger till är i stort sett oförändrat mot
föregående år.
SID 10 (14)
Rektorsrådet har träffats ett antal gånger och dessutom haft en heldag för
strategiskt arbete i februari 2014, där bland annat arbete med ordningsregler och
skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sågs över.
Programråd har tagit form och genomförts med mycket god uppslutning från
eleverna under året. I snitt har cirka tre möten genomförts bland de olika
programlagen/arbetslagen.
ÅTAGANDE:
Öka elevernas kunskap om sin egen studiesituation och förmåga till
självbedömning
Förväntat resultat
Eleverna upplever att de fått ett större ansvar för att förstå vilka krav utbildningen
ställer och grunderna för bedömning och betyg. Eleverna får adekvat stöd i att
utveckla sådan förståelse. Förväntansglappet mellan upplevd egen prestation och
det faktiska betyget minskar.
Arbetssätt
I varje kurs informerar undervisande lärare om målen för kursen samt hur
bedömningen görs. Under läsåret skall varje elev ha tillgång till och kännedom om
den kursmatris för bedömning som används. Undervisande lärare synliggör
formativt arbetssätt såsom stöd i kunskapsutvecklingen genom exempelvis
kamratbedömning, gensvarsgrupper etc.
Undervisande lärare har ansvar för att synliggöra varje elevs kunskapsutveckling
och ge eleven handledning i att själv bedöma sina kunskaper.
Vi använder individuella studieplaner, utvecklingssamtal och studielägessamtal
vid information om kunskapsutvecklingen
Uppföljning
Uppföljning i gymnasieundersökningen, i systematiska utvärderingar i mitten av
varje enskild kurs samt via medarbetarsamtal.
Resultat
Många lärare har utvecklat sitt arbetssätt i syfte att stärka elevernas möjlighet till
självbedömning och självskattning av uppfyllda kunskapsmål och betygskriterier.
Detta arbete har under året främst kommit till uttryck i samarbeten kring betyg och
bedömning, arbete med betygsmatriser och gemensamma examinationer och
därtill hörande rättning och bedömning. I ämnen med nationella prov har
resultaten följts upp vid ämneskonferenser har möjligheter att använda
nomenklatur och bedömningsgrunder för dessa, även i vår löpande egna
verksamhet, diskuterats.
SID 11 (14)
Programlagen har samlats kring progression för eleverna och försökt identifiera
gemensamma faktorer som ska skapa igenkänning över ämnen och ge eleverna
möjlighet att möta en likvärdig bedömningsstruktur i de kurser som de läser
parallellt.
Bedömning och analys
I brukarundersökningen svarar endast 37% av eleverna vid Naturvetenskapligt
program positivt på frågan om de är nöjda med hur deras lärare under kursens
gång informerar dem om hur man ligger till. En anledning till den låga siffran kan
vara att frågan - utifrån tanken att feedback till eleverna under pågående läsår ska
vara formativ och inte summativ - är felställd. "Ligger till" signalerar just ett
"läge" på en betygsskala, och i ett formativt feedbacksystem ska
bokstavsomdömen och feedback syftande till att klargöra utvecklingsområden inte
blandas.
Under läsåret genomfördes vid Norra Real ett nytt sätt att kommunicera omdömen
genom att varje elev fick en ifylld kursmatris, baserat på Skolverkets mall. Då
Skolverket i sina Allmäna råd för bedömning och betygssättning ställer betydligt
högre krav än tidigare på att omdömen skall vara överlämningsbara och
tolkningsbara för andra lärare, samt att omdömet dessutom skall vara offentlig
handling vid överlämnandet, har skolledningen beslutat att omdömet skall ges i
form av en (kunskaps)matris. Nya, för eleverna abstrakta, begrepp har
introducerats i enlighet med Skolverkets nomenklatur och varje undervisande
lärare har haft uppdrag att återkommande diskutera mål och måluppfyllelse samt
betygskriterier med eleverna. Skolledningen kan konstatera att det i denna fråga
fortfarande finns ett förväntansglapp, inte minst hos våra högpresterande elever,
där elevernas efterfrågan på ett "bokstavsbetyg" tidigt under kursen i syfte att
tydliggöra och "garantera" ett högt slutbetyg, inte nödvändigtvis rimmar med
Skolverkets och våra egna intentioner att ge en formativ feedback, som ska stötta
livslångt lärande och över tid hållbar kunskap.
Övrig uppföljning
Flexibelt lärande
Vid Norra Real bedrivs också undervisning för ett mindre antal elever inom ramen
för Flexibelt lärande, Flex. Antalet Flexmentorer (med minst 50% av sin tjänst på
skolan vid Flex) har detta året varit fem. Arton lärare, utöver Flexmentorerna, har
haft Flexundervisning eller Flexelev i sin kursgrupp. Tjugosex elever har varit
inskrivna under hösten och tjugofem elever under våren. I snitt har cirka tio elever
per dag varit delaktiga i verksamheten vilket är en svag försämring mot året innan
då det var tio till elva elever inne per dag. Procentuellt sett hade vi en närvaro på
39% i snitt (förra läsåret 42%). Under året har vi skrivit in sex elever och skrivit ut
fem elever varav två elever med slutbetyg.
Under läsåret (11 februari) anordnades en pedagogisk konferens och
fortbildningseftermiddag för våra Flexlärare. Fortbildningseftermiddagen bestod
SID 12 (14)
av en föreläsning av Peter Fagerlund via UR (Bedömning av elever med
funktionsnedsättning) med efterföljande diskussion kring hur vi arbetar med
bedömning i den elevgrupp vi möter på Flex. Flexmentorerna var själva på
fortbildning under en dag (24 april) med temat problematisk frånvaro,
”Hemmasittare”. Detta var lyckat inte minst i och med att vi gjorde något
tillsammans som grupp.
I enlighet med den lokala arbetsplanen har vi under läsåret arbetat med att ta fram
rutiner för åtgärdsprogram, i och med ovan nämnda uppföljningssamtal,
tillsammans med specialpedagog och skolsköterska. Vi har också jobbat med den
närvaroproblematik som finns på Flex. De pedagogiska diskussioner vi har haft
tillsammans med våra Flexlärare har varit fokuserade på hur vi ska få våra elever
att klara kurserna inte minst med tanke på de nya hårdare kraven som kom med
Gy11.
1:1
Samtliga elever vid skolan har nu tilldelats en "egen" dator.
Förstelärargruppen/lektorsgruppen har fokus på kompetensutveckling och
kollegialt lärande och studiedagar kommande läsår kommer att ha fokus på
digitala lärresurser och digitalt lärande. Fokus på den pedagogiska- och
didaktiska- verksamheten kommer att vara möjligheter till digitala examinationer,
främst med hjälp av DigiExam, men även intensifiering av utvärderingar digitalt
via verktyget UTV5, i syfte att stärka det systematiska kvalitetsarbetet,
medinflytande och feedback från eleverna.
Sammanfattande analys
Andelen elever som upplever Norra Real som en trygg skola och arbetsplats är
påfallande hög och söktrycket har ökat från tidigare år och bedöms öka ytterligare,
inte minst till det naturvetenskapliga programmet. Vår ambition är att alla våra
elever skall lyckas med sina studier och nå de mål som de själva sätter upp för sin
skolgång vid Norra Real.
Norra Real är ett gymnasium som vill ligga i framkant vad gäller lärares
ämneskunskaper, engagerande och elevaktiv pedagogik, tekniska hjälpmedel,
trygghet och trivsel. Alla lärare som är verksamma vid Norra Real är behöriga
och/eller legitimerade. Varje ung människas potential skall tas tillvara genom
lyhördhet, ständig dialog och vår vilja att utveckla verksamheten. Vår ambition är
att eventuellt glapp mellan elevers förväntan på sina studier och sin tid vid Norra
Real, och den verklighet som möter eleven, skall minimeras.
Genom fortsatta och välutvecklade kontakter med universitet och högskolor samt
näringsliv utvecklar vi ständigt vår verksamhet för att erbjuda en solid,
vetenskapligt förankrad och framåtsyftande utbildning. Lärarnas samarbete skall
ökas och utvecklas, internt och externt, för att utveckla undervisningen utifrån
didaktisk och pedagogisk forskning, beprövad erfarenhet samt systematiska
utvärderingar.
SID 13 (14)
För att utveckla verksamheten i de avseenden vi inte till fullo lever upp till
förväntningarna som finns, behöver ett fortsatt ökat internt samarbete äga rum,
dialoger på olika nivåer inom vår organisation planeras och följas upp samt tätare
och närmare samtal med våra elever planeras.
Arbetet med att implementera och stabilisera det nya gymnasiet GY'11 kommer att
fortsätta med oförminskad kraft. Basen för en god utbildning för våra elever är att
våra lärare känner trygghet i och engagemang för sin undervisning och praktik.
Goda rutiner, kollegialt samarbete och lärande samt en god organisation är
förutsättningar - och krav - för den verksamhet vi bedriver och framgent vill
bedriva.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Norra Real 1 är en skolenhet som i sin grund skall vara organiserad som en
matrisorganisation med ett nära, engagerat och för verksamheten effektivt
ledarskap. För att detta ska prägla hela organisationen läggs fokus på både
programlagsarbete, vars syfte främst är att arbeta mot examensmålen och ta ansvar
för hela elevens utbildning, och på ämneslagsarbete, vars främsta syfte är
att utgöra en akademisk grund för goda ämneskunskaper och förbereda eleven för
universitetens och högskolornas krav inom olika ämnesdiscipliner.
Norra Real skall som skola erbjuda förstklassig utbildning för våra elever, utgöra
en trygg och inspirerande arbetsplats för både elever och personal samt skapa
bästa tänkbara förutsättningar för att våra elever ska lyckas efter sina studier hos
oss. Vi avser därför;
· Fortsätta implementering av 1:1 vad avser utveckling av undervisning och
användande av digitala hjälpmedel i syfte att stärka elevernas lärande och pröva
nya eller fler metoder i vår vardagliga undervisning
· Med handledning av skolans specialpedagog förstärka arbetet med inkludering i
syfte att skapa undervisningssituationer som möter alla elevers behov inom ramen
för ordinarie undervisning, och minimera utanförskap och exkuldering
· Utveckla system och rutiner för ett vardagligt kollegialt lärande
Vi avser också genom samverkan och dialog inom olika nivåer i organisationen
· Stärka samarbetet mellan olika lärare, både i ämneslag och programlag, i främsta
syfte att garantera likvärdighet i bedömning och betygssättning samt
undervisningens kvalitet. I detta sammanhang utnyttja förstelärare och lektorer för
kvalificerad analys av resultat och därmed lämpliga satsningar på
kompetensutveckling.
· Systematiskt och i dialog se över lärarnas arbetsbelastning och fokusera
läraruppdraget mot kärnverksamhet, dvs. undervisning och elevernas lärande.
· Aktivt medverka i planering och förberedelser för en om- och tillbyggnad av
skolan i syfte att stärka skolans varumärke, framtida konkurrenskraft och
SID 14 (14)
attraktivitet samt parallellt med detta fortsätta uppgradering av vår fysiska
lärmiljö.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Fredrik Skog, Rektor
Bilagor
•
Likabehandlingsplan Norra Real 2013 version 130402