Transcript Kemikalierna och folkhälsan - Astma

Kemikalierna och folkhälsan
En konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsan
Stockholm den 18 december 2013
Arrangörer: Astma- och Allergiförbundet och Naturskyddsföreningen
Moderator: Carolina Klüft
Skribenter: Catharina Bergsten, Lena Granström och Louise Cederlöf
Kemikalierna och folkhälsan
Kemikalierna och folkhälsan sid 3
Mikael Karlsson – Ordförande, Naturskyddsföreningen
Kemikalier och allergiska sjukdomar sid 4
Ulf Brändström – Kanslichef, Astma- och Allergiförbundet
Allmän översikt kring sambandet mellan kemikalieexponering och allergiska sjukdomar sid 5
Kai Håkon Carlsen – Professor i pediatrik, Oslo Universitet
Hormonstörande ämnen och barns utveckling sid 6
Olle Söder – Professor i pediatrik, Karolinska Institutet
Samhällskostnader av miljögifter sid 8
Jenny von Bahr – Utredare, Kemikalieinspektionen
En ny kemikaliepolitik sid 10
Lena Ek – Miljöminister
SEMINARIUM 1: INOMHUSMILJÖ
Moderator: Naturskyddsföreningen
Kemikalieinspektionen om sitt arbete med giftfri vardag och förskolor sid 11
Helén Andersson – Toxikolog, Kemikalieinspektionen
Operation giftfri förskola sid 13
Ylva Grudd – Naturskyddsföreningens kemikalienätverk
Sundbybergs kommuns arbete med giftfria förskolor sid 14
Jonas Nygren – Kommunstyrelseordförande, Sundbybergs kommun
SEMINARIUM 2: KEMIKALIER OCH ALLERGI
Moderator: Astma- och Allergiförbundet
Kemikalier som orsakar hudallergi sid 15
Carola Lidén – Professor i yrkes- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet
Förföriska dofter från naturliga försvarsmekanismer sid 17
Ann-Therese Karlberg – Professor i dermatokemi och hudallergi Göteborgs Universitet
Miljöhälsorapporten, luftvägsallergi och kemikalier sid 18
Greta Smedje – Enhetschef, Socialstyrelsen
SEMINARIUM 3: STÖRDA HORMONER OCH LÅGA HALTER
Moderator: Naturskyddsföreningen
Skyddas barnen tillräckligt genom Reach? sid 20
Linda Molander – Doktorand vid Institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet
Att bedöma hormonstörande ämnen baserat på experimentella data sid 22
Helen Håkansson – Professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet
En hälsobov i inomhusmiljö sid 24
Carl-Gustaf Bornehag – Professor i folkhälsovetenskap Karlstads universitet
2
Kemikalierna och folkhälsan
Kemikalierna och folkhälsan
En konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsan
Många av de produkter, material och varor som finns i vår vardag innehåller farliga
kemikalier. Dessa kemikalier kan spridas över tid från produkterna till miljön och till våra
kroppar. Det kan leda till hälsoproblem, särskilt om ett barn utsätts under ett känsligt
utvecklingsstadium. Forskare har pekat på effekter som astma och allergier, men även
förskjuten pubertet, fetma och cancer, kopplade till miljögifter i helt vanliga vardagsprodukter. Naturskyddsföreningen och Astma- och Allergiförbundet ville genom ett heldagsseminarium den 18 december 2013 visa på problem och identifiera åtgärder.
Arrangörer: Astma- och Allergiförbundet och Naturskyddsföreningen
Moderator: Carolina Klüft
Marita Sedvallsson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet samt Ulrika Dahl, chef för kemikaliefrågor på Naturskyddsföreningen, hälsade alla välkomna.
KEMIKALIERNA OCH FOLKHÄLSAN
Mikael Karlsson – œrdförande, Naturskyddsföreningen
Mikael Karlsson inledde konferensen med några funderingar och reflektioner om hur livet i dag ser ut
för många barn och unga. I den miljö där de vistas hela dagen, på förskolor, skolor och fritids, utsätts de
bland annat för ftalater, ämnen som i flera fall är reproduktionsstörande. Sedan kommer de hem och tvättas
med tvål med allergiframkallande ämnen… Bakom vissa ämnen finns gränsvärdesresonemang, men de
är osäkra och beaktar sällan den samlade exponeringen. Hälsofarliga och till och med en del förbjudna
ämnen finns ständigt runt oss.
Mikael Karlsson påminde om hur lång tid det tar innan forskningsrapporter om miljögifter får politiskt
genomslag i form av lagstiftning. Det tar ofta decennier innan orsakssamband kan bevisas och ännu längre
innan användningen begränsas. Även då vi har säkra bevis blir användningen ofta bara delvis begränsad,
ftalater är ett sådant exempel. I barnpyjamas får ämnena finnas, men inte i sovpåsar för barn. En fragmenterad lagstiftning får således konstiga konsekvenser i verkligheten. Det som behöver göras för att åtgärda
detta är att reformera kemikalielagstiftning i grunden på EU-nivå, men enskilda länder behöver samtidigt
gå före. Effekter på barn och kombinationseffekterna måste beaktas. Mikael Karlsson tog exemplet med
krut; tänk om man skulle bedöma krutets enskilda ämnen var för sig och inte den sammanlagda produkten.
Det finns ett stort intresse för kemikalier i dag och för att minska gifterna i vardagen. Och även om många
kemikaliefrågor behöver hanteras på nationell nivå och på EU-nivå, finns det en hel del att göra även på
kommunal nivå. Kommunerna har länge haft fokus på utomhusmiljöfrågorna, men nu är det dags att man
också granskar inomhusmiljön. Inomhus kan vi snabbare kontrollera och förbättra miljön än utomhus. Det
gör att det finns hopp om att kunna avgifta vardagen.
3
Kemikalierna och folkhälsan
KEMIKALIER OCH ALLERGISKA SJUKDOMAR
Ulf Brändström – Kanslichef, Astma- och Allergiförbundet
Ulf Brändström gav inledningsvis en fallbeskrivning som visade hur en medelålders man stegvis blivit svårt
sjuk av kemikalier i yrkeslivet, för att slutligen få så allvarliga problem att han blivit förtidspensionerad och
knappt klarar av sitt vardagliga liv. Men reaktioner på kemikalier är inte sällsynta, enskilda fall – det är ett
folkhälsoproblem. 15-20 procent av befolkningen har kontaktallergi mot något ämne.18 procent av de vuxna har besvär av inomhusmiljön i bostaden/skolan/arbetet. Drygt 10 procent av befolkningen uppger svåra
till mycket svåra besvär av dofter från t.ex. parfym, rengöringsmedel, trycksvärta (kvinnor 14 procent/ män
6,9 procent) och ca 7,5 procent uppger att de får besvär om de inte medicinerar.
Studier visar att alla allergiska sjukdomar ökar och astma ökar mest.
Men hur möter då samhället problemen? Enligt Kemikaliepropositionen 2013/14:39 ska kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas
som särskilt farliga i relation till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Men sådana kemikalier används fortfarande i stor omfattning. Förbud/begränsningar i dagens lagstiftning är relativt få.
Reachförordningen begränsar användningen av 60-tal ämnen, ett
fåtal är helt förbjudna.
Från början av 1990-talet fram till i dag har antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter som är klassificerade som hälsofarliga
varit relativt konstant. En viss ökning kan dock noteras under senare
år. Den kvantitativa ökningen medför att den samlade exponeringen
för farliga ämnen har ökat något. Samtidigt har andelen konsumenttillgängliga produkter som innehåller
allergiframkallande ämnen ökat. Utvecklingen går alltså åt fel håll.
Världsproduktionen av kemikalier ökade under 1900-talets andra hälft från ca 7 miljoner ton/år till ca 400
miljoner ton/år och ökningen fortsätter. Den globala kemikalieproduktionen förväntas växa med 85 procent
mellan 1995 och 2020. Detta medför att människor kommer i kontakt med allt fler, och allt större mängder,
farliga ämnen. Antalet kemiska ämnen som tillverkas, utvinns och används i samhället är mycket stort. Globalt uppskattas antalet ämnen på marknaden till åtminstone 100 000.
Enskilda medlemsstater i EU får i princip varken tillämpa strängare eller lindrigare krav.
Sverige är därför hänvisat till att verka inom EU för en skärpt kemikalielagstiftning. På lite längre sikt måste den existerande kemikalielagen, Reach, revideras. Men det finns utrymme för nationella regler. Astma
och Allergiförbundet har t.ex föreslagit att det utformas föreskrifter som reglerar kemikalier i byggprodukter som kan påverka inomhusmiljön. Förbundet gläder sig åt att Regeringen i Kemikaliepropositionen
signalerar att den stödjer detta förslag genom att föreslå att frågan utreds.
Regeringen pekar ut möjligheten att använda ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet som ett instrument för att agera nationellt. Ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och avgifter riktade mot farliga
kemikaler måste också användas för att stärka principen om att förorenaren betalar. Företag bör åläggas
att redovisa data om sina produkters kemikalieinnehåll i en nationell databas, offentligt tillgänglig för alla
intresserade. Med stöd i denna information kan myndigheter och organisationer utveckla företagsoberoende
konsumentupplysning inom området.
Skribent: Catharina Bergsten
4
Kemikalierna och folkhälsan
ALLMÄN ÖVERSIKT KRING SAMBANDET MELLAN KEMIKALIEEXPONERING
OCH ALLERGISKA SJUKDOMAR
Kai Håkon Carlsen – Professor i pediatrik, Oslo Universitet
Kai Håkon Carlsen konstaterade att de sjukdomar och funktionsnedsättningar som uppstår tidigt, får människan ofta leva med länge. Studier visar till exempel att låg lungfunktion vid födseln följer individen
genom livet. Tidiga förebyggande åtgärder ger därför god avkastning.
Xenobiotics är kemiska substanser som är främmande för en organism eller ett biologiskt system. De kan
producera en uppsjö av biologiska effekter: farmakologiska reaktioner, giftighet, immunologiska reaktioner
och cancer. Nya xenobiotics introduceras som industriprodukter, exempelvis mjukgörande plaster (ftalater),
kemikalier i kosmetik (fenoler) och kemikalier i hygienprodukter (exempelvis triclosan i tandkräm).
Mjukgörande plastprodukter, ftalater, används i produktion av PVC och kan utgöra upp till 40 procent av
PVCn. Studier visar att PVC som används i hemmet kan bidra till bronkial obstruktion i tidig barndom.
Vissa ftalater i damm kan kopplas till rhinit och eksem, andra kan kopplas till astma.
Triclosan är ett syntetiskt antimikrobiellt ämne som används för att motverka bakterietillväxt på hud eller
andra ytor. Det används bland annat i tandkräm, munsköljmedel, deodoranter, tvål, leksaker och köksredskap. Studier visar att triclosankoncentrationer kan kopplas till allergisk sensibilisering.
Reaktioner mot läkemedel kan bland annat uppstå mot acetylslicylsyra, penicillin och andra antibiotika
samt paracetamol. Mot antibiotika kan reaktionerna exempelvis vara anafylaxi, urticaria, astma och rhinit.
Läkemedelsallergi kan dock bara fastställas hos cirka 10 procent av dem som misstänks ha detta. Många
forskare funderar på om paracetamol kan associeras till astma och/eller allergi vid tidig exponering. En
studie visar att flickor som fått paracetamol de första sex månader i livet hade en ökad risk för allergi och
astma senare i livet. Flera undersökningar om detta pågår nu.
En undersökning gällande inandning av klor visade att om idrottare simmade i två timmar, så kom de upp
i den övre tillåtna nivån för yrkesexponering av klor. Då ska man tänka på att tävlingssimmare simmar
mycket mer än två timmar om dagen… Även babysim innebär en ökad risk för astma och allergi hos barn.
Samtidigt innebär deltagande i simlektioner en 88-procentig minskning av risken att drunkna hos barn i
åldern 1-4 år. Så här måste riskerna vägas mot varandra!
En belgisk undersökning visar att antalet timmar i simhall under uppväxt relaterar till astma. Ju mer barnet
är i simhallen desto mer ökar risken för astma. Klor reagerar bland annat med svett. Simmare och skidåkare är de idrottare som använder mest astmamediciner. Men även skridskoåkare är utsatta. I det fallet spelar
partiklarna inne i ishallen stor betydelse för utvecklingen av astma. Ismaskinerna som gör isen slät och
blank skapar också ultrafina partiklar i luften som åkarna andas in.
Trafikföroreningar är en annan riskfaktor för astma. De som redan är sjuka blir sämre, andra kan utveckla
problem. Värst blir problemen på vintern när föroreningarna från dieselmotorer, vedeldning och alla andra
utsläpp lägger sig över städerna, eftersom partiklarna är tyngre än luft. Låga temperaturer och stiltje förvärrar besvären.
Rökning är en stark orsak till sjukdomar och död – också hos ofödda barn vars mammor röker under
graviditeten. Rökningen ökar risken för minskad födelsevikt, plötslig spädbarndöd, minskad lungfunktion,
allergi, astma, kroniska luftinfektioner, kroniska öroninfektioner med mera.
Skribent: Catharina Bergsten
5
Kemikalierna och folkhälsan
Kai Håkon Carlsen avslutade med att varna för de e-cigaretter som nu marknadsförs hårt i världen.
De utvecklades först i Kina och är än så länge förbjudna i EU, men det kan snart ändras eftersom
lobbyarbetet för cigaretterna är stort. I e-cigaretterna tillförs nikotin till kroppen på ett nytt sätt. En
e-cigarett består av flera olika produkter: en vätska, nikotin eller andra ämnen, som förångas och inhaleras som rök, en förångningsmekanism och ett batteri som driver mekanismen. Produkterna har
tillsammans designats för att likna en cigarett. Bolagen bakom cigaretterna påstår att e-cigaretterna
ger möjlighet till ”hälsosam rökning” och att det inte finns risk för passiv rökning. Men studier
visar att e-cigaretterna ger upphov till signifikant ökade nikotinnivåer i plasma och signifikant ökad
puls efter bara 10 puffar. Forskning på området behövs.
Skribent: Catharina Bergsten
HORMONSTÖRANDE ÄMNEN OCH BARNS UTVECKLING
Olle Söder – Professor i pediatrik, Karolinska Institutet
Det har länge funnits rapporter om störd fortplantning hos djur, förklarade Olle Söder. Många arter minskar
och djurarter utrotas. Vi kan till exempel se sjukliga förändringar hos fiskarter som lever i smutsigt vatten,
vilket är tecken för att hormoner i miljön kan ge skada. I ett fullskaleexperiment i en konstgjord sjö exponerades fiskbeståndet för en låg dos kvinnligt könshormon (östrogen). Exponeringen gav missbildade könsorgan och nära utrotning av fiskbeståndet.
Varför skulle människan vara ett undantag?
Mest hormonstörningar kan ses hos pojkar, till exempel försämrad spermakvalitet och missbildade yttre
könsorgan. Många sjukdomar beror till viss del på störningar av manligt könshormon. Testikelcancer ökar
hos unga vuxna män, vilket kan bero på en störning av stamceller i testiklarna hos manliga foster.
Pubertetsstarten sker nu tidigare. Ett tecken är snabbare bröstutveckling hos flickor. Man tror att den allt
tidigare pubertetsstarten i USA kan vara kopplad till ökad fetma. Men bröstutvecklingen är inte BMI-kopplad i Europa. Någon yttre faktor påverkar, men vi kan inte se vilken. Orsaker som föreslagits är genetiska
störningar, miljö- och livsstilsfaktorer (kemikalier), ökad uppmärksamhet eller dåliga data/feltolkningar.
Det finns inga säkra bevis, men en rimlig tolkning skulle kunna vara att utvecklingen skett för snabbt för att
det ska kunna vara genetiska förändringar och att det är sannolikt att miljöfaktorer/livsstil påverkar. En viss
ökad uppmärksamhet på vissa tillstånd kan vara en del av förklaringen, men dåliga data och feltolkningar
kan inte gälla alla rapporter.
Om det är miljöfaktorer/livsstil som bidrar så kan vi förebygga. Ett bevis är när bly försvann ur bensinen –
då försvann det också ur blodet hos barn. Det lönar sig alltså att förebygga!
Det finns mer än 100 000 tillverkade kemikalier rapporterade till EU. Årligen produceras 400 miljoner
ton. 85 procent saknar säkerhetsdata och det finns många icke-nedbrytningsbara organiska ämnen i miljön,
inklusive sedan länge förbjudna kemikalier. Tester visar 300 syntetiska kemikalier i blodprov hos vuxna och
i navelsträngsblod från 10 nyfödda barn hittades 287 industrikemikalier…
WWFs tregenerationsstudie visar kemikaliebördan hos mormödrar, mödrar och döttrar. Generationsmedlemmarna delar på en cocktail av kemikalier; 107 kemikalier analyserades, 73 detekterades; 63 hos mormödrar, 49 hos mödrar och 59 hos döttrar.
6
Kemikalierna och folkhälsan
Många kemikalier har strukturlikhet med hormoner, till exempel många insektsgifter och deras nedbrytningsprodukter, PCB,
dioxiner, ftalater och bisphenol A, svampgifter och flamskyddsmedel. Totalt handlar det om tusentals substanser.
Definitionen av hormonstörande kemikalier har ändrats:
WHO, 2002:
“en exogen substans eller blandning av substanser som kan
ändra funktionen av hormonsystemet och orsaka skadliga hälsoeffekter i en intakt organism, dess avkomma eller i vissa grupper
av individer”.
Endocrine Society, 2012:
“en exogen kemikalie eller blandning av kemikalier som kan ge påverkan på hormonsystemet”.
Hormonstörande kemikaliers hormonpåverkande effekter:
1. Östrogen, stimulering/hämning
2. Androgen (testosteron), stimulering/hämning
3. Sköldkörtelhormon, stimulering/hämning
4. Övriga:
• Programmering av hormonaxlar
• Energianvändning (fetma)
• Nervsystemets utveckling (ADHD)
Många studier visar effekter på manlig fortplantning, exempelvis störd spermie- och hormonproduktion
efter exponering för anti-androgener, östrogener /östrogenlika ämnen, ftalater och Bisphenol A. När det gäller kvinnlig fortplantning finns många rapporter om skadliga effekter, till exempel störning av äggbildning,
ägglossning, tid för menopaus, hormonproduktion, signalstyrning och epigenetisk styrning. Det finns också
”programmeringseffekter” av hormonstörande ämnen. Prenatal och tidig postnatal exponering kan ge effekter
långt senare i livet.
Situationen oroar forskare och barnhormonläkare, men forskningen om hormonstörande ämnen är komplicerad. Det finns oenighet bland forskare och många intressenter – bland annat kemikalieindustrin.
Några vetenskapliga problem:
• Kortvarig exponering under kritisk tidsperiod; substansen finns inte kvar vid födelsen när
skadan upptäcks.
• Lång latens för skadlig verkan av störd programmering, jämfört med direkt toxisk påverkan.
• Effekter i mycket låga doser.
• Exponering sker för blandningar, aldrig för enstaka ämnen.
• Testmetoder måste förbättras; forskare måste enas om vetenskapliga synsätt.
• Det är svårt att mäta kemikalier i patientprover.
Kunskapsutvecklingen för hormonstörande kemikalier har trots allt vuxit stort. Under 1990-talet visste
man att hormonstörande kemikalier har en negativ inverkan på manlig reproduktion. 2013 vet vi att effekterna
gäller både manlig och kvinnlig reproduktion (könsutveckling, pubertet, gonadfunktion, fertilitet, beteende,
hormonberoende cancer), andra hormonsystem (sköldkörteln, metabola syndrom, diabetes), det kardiovaskulära systemet, immunsystemet, inflammation och det centrala nervsystemet (neuropsykiatriska diagnoser
som ADHD).
Skribent: Catharina Bergsten
7
Kemikalierna och folkhälsan
SAMHÄLLSKOSTNADER AV MILJÖGIFTER
Jenny von Bahr – Utredare, Kemikalieinspektionen
Varför behövs samhällsekonomiska studier av effekterna av miljögifter? Det var den inledande frågan i
Jenny von Bahrs föreläsning. Svaren var att studierna behövs för att tydliggöra hur stora kostnader miljögifter leder till, för att kunna motivera politiska åtgärder. Studier behövs också för att kunna prioritera
åtgärder riktade mot de miljögifter som orsakar störst skada.
De typer av kostnader som ingår i en samhällsekonomisk studie av hälsoeffekter är sjukvårdens vårdkostnader, antal kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) samt ibland bortfall av arbetsinkomst eller kostnader
som uppstår när anhöriga vårdar den sjuke i hemmet.
Kvalitetsjusterade levnadsår, QALY, är ett mått på hälsa. En person med full hälsa i ett år motsvarar
1 QALY. Vid sänkt livskvalitet/hälsa sjunker QALY. En död person motsvarar 0 QALY.
En QALY värderas i Sverige till cirka 1 200 000 kronor per år.
Fyra studier presenterade under Jenny von Bahrs föreläsning:
• Kostnader för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten (Sverige).
• Miljögifters hälsoeffekter på barn (USA).
• Antal dödsfall och förlorade arbetsår pga. industri- och jordbrukskemikalier (globalt).
• Kostnader för fortsatta kvicksilverutsläpp (globalt).
8
Kemikalierna och folkhälsan
När det gäller kostnader för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten (Sverige), kan vi se att frakturer/benbrott bara är EN av hälsoeffekterna av kadmiumintag. Bland de övriga finns njurskador, cancer,
påverkan på fertilitet (misstänkt) och genetiska effekter (misstänkt).
Vi kan också se att det finns många faktorer bakom benskörhet, som ligger bakom många frakturer: hög
ålder, låg bentäthet, kön (kvinna), tobaksrökning, låg solexponering, lågt BMI och högt kadmiumintag via
föda. Kadmium är således bara en av flera riskfaktorer.
Vid beräkning av totala vårdkostander och QALY fann man att kostnaderna för EN typ av effekt
av ETT enda kemiskt ämne (kadmium) är 4 mdr/år i Sverige.
Den andra studien i Jenny von Bahrs presentation handlade om miljögifters hälsoeffekter på barn (USA).
Här hade man beräknat kostnaderna för antalet barn som drabbas av respektive sjukdom, kostnaden per
drabbat barn och andelen av respektive diagnos som härrör från miljögifter.
De diagnoser som ingick var blyförgiftning, fosters exponering för metylkvicksilver, cancer, astma, nedsatt intellektuell kapacitet, autism och ADHD. Kostnaden beräknades till 76,6 mdr USD/år.
(Transande and Liu, 2011). I dessa kostnader ingick:
• Vårdkostnader
• Förlorad skolgång och föräldrarnas förlorade arbetstid
• Specialundervisning
• Hem- och institutionsvård
• Kostnader för relaterade sjukdomar som vuxna
• Förlust av förlorade arbetsinkomster
• Kostnader för lidande och död.
Exempel 3 visade antal dödsfall och förlorade arbetsår pga. industri- och jordbrukskemikalier globalt.
(UNEP 2013). Studien bygger på 70 källor från 28 länder varav 57 behandlar hälsa. Informationen är långt
ifrån heltäckande och många olika metoder har använts. Resultaten innebär underskattningar.
Studien visade att industri- och jordbrukskemikalier globalt resulterar i 1,06 miljoner dödsfall och
14,5 miljoner förlorade år (pga. nedsatt arbetskapacitet).
Detta kan jämföras med:
• Diarré: 2,16 miljoner dödsfall
• HIV/AIDS: 2,04 miljoner dödsfall
• Vägtrafik: 1,27 miljoner dödsfall
• Malaria: 0,9 miljoner dödsfall
Kemikalierelaterade dödsfall uppmärksammas dock inte lika mycket som ovanstående dödsorsaker i medier och i den allmänna debatten.
Det sista exemplet rör samhällsekonomiska kostnader för fortsatta kvicksilverutsläpp globalt. Resonemanget bygger på att utsläpp av kvicksilver till luften ger förorenad fisk, vilket innebär att gravida kvinnor får i sig metylkvicksilver. Detta ger en försämrad utveckling av barnets hjärna vilket medför lägre
intelligens. Det ger i sin tur sämre möjligheter att tillgodogöra sig utbildning, vilket resulterar i lägre
livsinkomster. Studien visar att den årliga kostnaden globalt år 2020 jämfört med år 2005 givet att åtgärder
vidtas, blir 5-6 mdr USD/år (TemaNord 2008:580).
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att:
• Hälso- och miljökostnaderna för miljögifter är stora.
• Frakturer som orsakas av kadmium i mat har skattats till ca 4 Mdr kr per år i Sverige.
• Antalet dödsfall orsakade av kemikalieanvändning är i nivå med antalet döda i vägtrafik globalt.
• Kunskapen är fragmentarisk, fler studier behövs.
Skribent: Catharina Bergsten
9
Kemikalierna och folkhälsan
EN NY KEMIKALIEPOLITIK
Lena Ek – Miljöminister
Lena Ek påpekade att det behövs förenade krafter i arbetet med luftkvalitet, kemikalier och andra
miljöfrågor. Förstärkt regelverk, kunskap och opinionsbildning behövs om vi ska nå de åtta olika
etappmål och insatser som regeringen har satt upp och som krävs för en giftfri vardag.
Lena Ek hävdade att regeringen lägger särskilt vikt vid risker för barn, eftersom de exponeras mer.
Eftersom kemikalieregleringen är harmoniserad inom EU är det viktigt att påverka på EU-nivå,
men Sverige ska kunna gå före i vissa fall. Sverige ska föreslå fler ämnen till kandidatlistan
Reach, föröka få in allergiframkallande ämnen och hormonstörande ämnen i ”farliga gruppen”
och verka för harmonisering inom CLT.
Att ersätta farliga ämnen med mindre farliga ämnen, grön kemi, är något Lena Ek vill verka för.
På EU-nivå måste substitutionsprincipen få starkare lagstiftning än den har i dag. Lena Ek sade
att EU-kommissionen gärna vill hejda länder som vill gå före, som Sverige och Danmark. Här
måste ideella organisationer vara alerta och utöva påtryckningar.
Kemikalieinspektionen ska ta fram en gemensam nordisk rapport om socioekonomiska konsekvenser av att INTE reglera hormonstörande ämnen. Det finns fortfarande stor kunskapsbrist på
vissa områden, särskilt gällande barns hälsa, nanomaterial, hormonstörande ämnen, cocktaileffekter, bedömningskriterier, testmetoder som tar hänsyn till barns metabolism med mera.
Ekonomiska styrmedel, kemikalieskatt på farliga ämnen, är en väg att gå. Frivillig utfasning för
branschen är en annan. Nya miljökrav ska vara klara 2014. Mer information finns i Kemikaliepropositionen 2013/14:39.
Skribent: Catharina Bergsten
10
Kemikalierna och folkhälsan
Eftermiddagens pass med tre parallella block
SEMINARIUM 1: INOMHUSMILJÖ
Moderator: Naturskyddsföreningen
Skribent: Lena Granström
Barn påverkas mer än vuxna av skadliga kemiska ämnen och därför är det särskilt viktigt att
deras miljö är så fri från dem som möjligt. Detta seminarium handlade om tre olika satsningar på giftfria förskolor.
KEMIKALIEINSPEKTIONEN OM SITT ARBETE MED GIFTFRI VARDAG OCH FÖRSKOLOR
Helén Andersson – Toxikolog, Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen har i dagarna presenterat rapporten ”Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan”.
Den redogör för en studie som bestått av två delar, dels en litteraturstudie, dels undersökningar i inomhusmiljön i tre förskolor. Syftet med studien var att kartlägga och öka kunskapen om kemiska ämnen i förskolemiljö,
samt att identifiera områden som bör prioriteras i arbetet mot en giftfri vardag.
Bakgrund
Varför är barn särskilt såbara för skadliga kemiska ämnen? Det beror dels på barns beteende, dels på att de
inte är färdigutvecklade. Barn kryper bland dammet på golvet, de stoppar saker i munnen. Barns metabolism
av främmande ämnen kan skilja sig från vuxnas och varken deras hormonsystem eller immunsystem är fullt
utvecklade. Barn under ett år är särskilt känsliga, men det finns också teorier om att puberteten är en känslig
period ur detta hänseende, men det är ännu ett outforskat område.
Förskolan är en viktig del i barns vardagliga miljöer, de flesta barn går där och tillbringar många timmar där.
Barnen väljer inte sin egen miljö och inte heller föräldrarna har så stor möjlighet att påverka miljön. Ofta finns
det mycket material av olika slag på en liten yta.
Litteraturöversikt
Litteraturgenomgången gav 202 träffar. Eftersom litteraturen om barns exponering för kemikalier i förskolan
är mycket begränsad utvidgades kriterierna till att även inkludera barns exponering för kemikalier i svenska
hem och i skolan samt studier av barns exponering för kemikalier i förskolemiljö som genomförts i länder vars
kemikalielagstiftning, klimat, livsstil och barnomsorg liknar Sveriges. Bland annat hittades en svensk studie av
10 förskolor i Stockholm 2006-2007 som påvisade fynd av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och perfluorerande ämnen i damm och luft. Inom EU ser det ganska lika ut, med undantag av Storbritannien
där flamskyddsmedel förekommer mer på grund av en hård brandskyddslagstiftning. I USA förekommer högre
halter flamskydd och bly. Flera studier fanns om ftalater i hemmiljö, där pvc-golv ses som en trolig källa. Ett
samband med ökad risk för astma och allergi har setts, men mer forskning behövs. I rapporten konstateras att
vi behöver veta mer om förekomsten av kemiska ämnen i barns miljö, exponeringskällor och kemikaliers effekt
på barns hälsa..
Undersökning av miljön i tre förskolor
Med utgångspunkt från kunskapsbehoven som identifierades i litteraturstudien gjordes undersökningar av
inomhusmiljön i tre förskolor. De utgör en mindre studie som ska kunna användas som pilotstudie för kommande, större undersökningar. Tre förskolor i Stockholm ingick, en nybyggd (2012), en äldre (1985) och en
lägenhetsförskola (ej byggd som förskola, från 80-talet). Vid varje besök deltog två personer från Kemikalieinspektionen som skötte provtagning och utförde XRF-analyser samt två miljö- och hälsoskyddsinspektörer som
inspekterade inomhusmiljö efter en särskild checklista. XRF-instrument mäter koncentrationen av grundämnen
i fasta material som metaller och hårdplast med hjälp av röntgenfluorescens. Man samlade även damm från
golv och hyllor och tog avtorkningsprov från barnens händer.
11
Kemikalierna och folkhälsan
De tre förskolorna var i stort sett likvärdiga vad gäller städrutiner, inredning och materialval. Den nya
förskolan skilde ut sig genom att ha mindre saker och mer öppna ytor. Den äldre förskolan och lägenhetsförskolan hade PVC-golv medan den nya hade linoleumgolv.
De ämnen som analyserades var bromerade flamskyddsmedel, nya flamskyddsmedel, ftalater, perfluorerande ämnen, organofosfater, bly och kadmium. Gamla flamskyddsmedel förekom i samma halter som
i tidigare studier, dessutom hittade man nya. Madrasserna innehöll inga flamskyddsmedel. Ftalater förekom i högre halter i de två äldre förskolorna, framför allt i madrassöverdragen. Organofosfaterna TCEP
och TBEP fanns i dammproverna, mer i de äldre förskolorna. Bly och kadmium förekom i mycket låga
halter. I ett madrassöverdrag fanns halter av bly som var högre än Kemikalieinspektionens förslag till
gränsvärde. Blyförekomsten hänger ihop med vilken färg materialet har, äldre madrasser kan vara en
exponeringskälla.
Riskbedömning
En riskbedömning av varje enskilt ämne tyder på att exponering inte innebär en risk för barns hälsa. En
sammanlagd bedömning av ftalater visar på en liten risk för de minsta barnen, vilket innebär att ftalater
bör prioriteras i det fortsatta arbetet.
Slutsatser
Mer undersökningar behövs och ftalater bör prioriteras. Undersökningsmetoderna fungerade bra, men
vid en större studie bör protokollet minska i omfattning, provtagningen begränsas till damm från öppna
ytor och inspektionsformuläret skalas ned.
Rapporten Barns exponering
för kemiska ämnen i förskolan
finns att ladda ner på Kemikalieinspektionens webbsida,
www.kemi.se.
12
Kemikalierna och folkhälsan
OPERATION GIFTFRI FÖRSKOLA
Ylva Grudd – Naturskyddsföreningens kemikalienätverk
Naturskyddsföreningen har kartlagt potentiellt farliga varor och kemikalier i förskolemiljön i projektet Operation giftfri förskola. Till det har man tagit hjälp av medlemmar i Kemikalienätverket inom
föreningen.
Bakgrund
Många forskare anser att kemikaliehotet är lika stort som, eller större än, klimathotet. Det är bara lite
svårare att kommunicera. Varför har Naturskyddsföreningen valt att genomföra Operation giftfri förskola? Barnen är mest utsatta för farliga kemikalier. Det är problematiskt med gränsvärden, de är satta
på ett ämne i taget medan vi i verkligheten blir utsatta för en blandning av ämnen, och de grundar sig
till viss del på föråldrad kunskap. Miljögifter har visat sig ha effekt på många olika sjukdomar och det
finns ovanligt mycket miljögifter på våra förskolor.
Syfte
Syfte med projektet är att få en så giftfri miljö som möjligt.
Genomförande
Hittills har 129 slutrapporterade inventeringar gjorts, i 41 kommuner. Medlemmar i Kemikalienätverket har hjälpt till och förskolorna har fått svara på cirka 150 frågor inom områdena: Byggnad, Äta,
Hygien, Städ och rengöring, Möbler och inredning, Leksaker samt Ute. Några exempel på frågor:
Finns det flest leksaker av trä, plast eller metall? Förekommer det leksaker som ej är tillverkade som
leksaker? Får barnen mat ur metallkonserver? Används plasttallrikar och plastglas/muggar? Finns det
sovmadrasser med plastöverdrag? När sker städningen?
Inventeringen visade flera problemområden såsom plast kring mat och dryck och som material i leksaker, bristfälliga städrutiner, leksaker som inte är menade som leksaker används, till exempel gamla
kasserade elektronikprylar.
Slutsatser
Samtliga kommuner bör anta handlingsprogram för en giftfri vardag där kartläggning och avgiftning
av förskolor ges högsta prioritet. Upphandling till förskolor och utbildning av personalen bör skärpas.
Rapporten ”Giftfria barn leka bäst” och tretton tips om vad man kan göra finns att ladda ner
på Naturskyddsföreningens webbsida, www.naturskyddsforeningen.se.
13
Kemikalierna och folkhälsan
SUNDBYBERGS KOMMUNS ARBETE MED GIFTFRIA FÖRSKOLOR
Jonas Nygren – Kommunstyrelseordförande i Sundbybergs kommun
Sverige är antagligen ett av de mest decentraliserade länderna i världen, många beslut fattas ute i
kommunerna. Med så många frågor för kommunerna att hantera är risken att kemikaliefrågorna
kommer i skymundan.
I Sundbybergs kommun föds många nya barn, därför har man valt att göra en stor satsning på giftfria
förskolor. Byggnaderna är viktiga, men de är bara
början, sedan ska de fyllas med innehåll. I Sundbyberg har man prioriterat frågan och därför ligger
den direkt under kommunstyrelsens ansvar.
Man har valt att samarbeta med Kemikalieinspektionen, som dessutom har sitt säte i kommunen,
men även med Naturskyddsföreningen, som med
sitt stora antal medlemmar representerar många
människor.
I kommunen kommer antalet förskolor att fördubblas under en tio-årsperiod, samtidigt som många gamla
förskolor fasas ut. Det är därför ett bra tillfälle att satsa nu. Man rekryterar mycket ny personal och satsar på
utbildning och ökad medvetenhet.
Den offentliga sektorn upphandlar för mellan 800-900 miljarder kronor/år, och har därför mycket stor möjlighet att påverka med sina val. Det är också viktigt att samarbeta med statliga myndigheter och att få upp
frågan på kommunernas agenda, eftersom den som sagt konkurrerar med många andra frågor.
Varför har just Sundbybergs kommun valt att satsa på detta?
Eftersom så mycket barn föds i kommunen och den har en stark kultur av att prova nytt. Nästa etapp blir
grundskolan. Det hela började faktiskt med en fråga om frisörutbildningen på gymnasiet.
Satsningen gäller de kommunala förskolorna, inte de privata, men kommunens tillsynsansvar omfattar alla
förskolor.
Tips: Upphandlingskriterier hittar man på Miljöstyrningsrådets webbsida www.msr.sr.
14
Kemikalierna och folkhälsan
SEMINARIUM 2: KEMIKALIER OCH ALLERGI
Moderator: Astma- och Allergiförbundet
Skribent: Catharina Bergsten
Många kemikalier ger upphov till allergi och astma. Men hur ska man veta var kemikalierna
finns? Och är det bättre med naturliga ingredienser i exempelvis hudvårdsprodukter,
jämfört med syntetiska substanser? Det var ett par av frågeställningarna i passet om
kemikalier och allergi.
KEMIKALIER SOM ORSAKAR HUDALLERGI
Carola Lidén – Professor i yrkes- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin
vid Karolinska Institutet
Carola Lidén berättade inledningsvis att allergiframkallande ämnen i produkter är en av de viktigaste orsakerna till eksem. Andra är ärftlig allergibenägenhet (atopi) och hudirriterande faktorer.
Kemikalier som orsakar allergi och eksem finns i många produkter, bland annat:
• Kosmetika (inkl. tvål, schampo mm)
• Kemiska produkter
• Metallföremål
• Handskar, stövlar och skor
• Tvätt- och rengöringsmedel
• Bekämpningsmedel
• Leksaker
• Textilier
Ämnen som ofta orsakar hudallergi är nickel (smycken, mynt, nycklar, handtag, verktyg), krom och kobolt
(läder, cement, hårdmetall), parfymämnen (kosmetika), konserveringsmedel (kosmetika, målarfärg), plast- och
gummikemikalier (lim, lack, handskar, stövlar, skor) och hårfärgämnen (hårfärgprodukter). Det finns cirka
4000 ämnen som orsakar hudallergi.
Nickel är den vanligaste orsaken till hudallergi. Tidigare var nickelallergi främst en manlig yrkessjukdom,
men i dag har kvinnor oftare nickelallergi än män. Nickelallergi har börjat minska på grund av begränsningen
av nickel i Reach (tidigare nickeldirektivet), men fortsatta åtgärder för att minska nickelallergi behövs.
När det gäller allergi mot hårfärgämnen så har detta ökat i takt med att det blir allt vanligare att färga håret.
I dag har 27 procent av alla tolvåriga flickor färgat håret visar Miljöhälsorapport 2013. Hudläkare testar bara
ett enda hårfärgämne, p-phenylenediamine, men det finns 114 stycken. Av dessa är 50 procent allergiframkallande vid hudkontakt och 31 procent starkt eller extremt allergiframkallande.
Vissa konserveringsmedel har begränsats i kosmetika pga. att de är starkt allergiframkallande, men halten är
inte begränsad i andra produkter. Formaldehydavgivare, methyldibromo glutaronitrile (MDBGN), benzisothiazolinone (BIT), methylchloroisothiazolinone/methylisothiazolinone (MCI/MI, Kathon CG®) och methylisothiazolinone (MI) är konserveringsmedlen som ofta orsakar hudallergi och eksem. Parabener orsakar sällan
hudallergi.
I Storbritannien och på Irland har man kunnat se en brant ökning av MI-allergi. MI används i kemiska produkter sedan början av 2000-talet och i kosmetika sedan 2005. Allergiökningen mot MI förknippas med kosmetika och målarfärg. MI är inte ännu klassificerat som allergiframkallande enligt CLP, vilket innebär att kemiska
produkter inte har någon varningsmärkning eller haltbegränsning och exponeringen är okontrollerad. Man kan
till och med få eksem av luftburen exponering.
15
Kemikalierna och folkhälsan
Hur kan man då minska hudallergi av kemikalier?
Carola Lidén nämnde några möjliga vägar:
• Minimera skadlig hudexponering.
• Främja säkra produkter och säker arbetsmiljö:
- Tillverkare och leverantörer: ansvar för produkterna
- Arbetsgivare: ansvar för arbetsmiljöåtgärder
- Myndigheter: ansvar för tillsyn, uppföljning, ändrad lagstiftning
- Jobba med politiska mål som Giftfri miljö, Giftfri vardag och Kemikaliepropositionen
• Öka informationen om innehåll i produkter
- Konsumenter, arbetare och patienter: bör få möjlighet att göra informerade val.
Carola Lidén avslutade genom att ge exempel på faktorer som bidrar till den så kallade cocktaileffekten
– kemiska ämnen ackumuleras på huden genom att ett allergen finns i olika produkter och flera allergen
finns i en produkt, nya allergen bildas, kemiskt närbesläktade ämnen orsakar korsreaktivitet, och genom
att ämnen i produkter irriterar eller ökar penetration av allergiframkallande ämnen.
16
Kemikalierna och folkhälsan
FÖRFÖRISKA DOFTER FRÅN NATURLIGA FÖRSVARSMEKANISMER
Ann-Therese Karlberg – Professor i dermatokemi och hudallergi, Göteborgs Universitet
Ann-Therese Karlberg påtalade att det länge funnits en svart-vit syn på kemiska ämnen kontra naturliga
produkter. Huvudbudskapen har varit att ”Allt från naturen är ofarligt” kontra ”Kemikalier är farliga”.
Å ena sidan en blomstande äng med läkande örter, å andra sidan en ondsint vetenskapsman som blandar
livsfarliga gifter i en källare…
Men allt från naturen är inte ofarligt. Giftmurgrönan är ett exempel på en mycket allergiframkallande växt.
Och alla syntetiskt framtagna kemiska produkter är förstås inte skadliga för människan.
Ann-Therese Karlbergs föreläsning hade fokus på eksem från luftburna doftämnen – inte doftöverkänslighet och luftvägsallergi.
Allergiskt kontakteksem orsakas av små kemiska ämnen i kontakt med huden. Det är en cellmedierad fördröjd immunreaktion med 48 timmar mellan exponering och reaktion. Eksemet är lokaliserat till kontaktplatsen och det finns ingen tydlig ärftlighet.
Ca 1-2 procent av befolkningen i Europa är allergiska mot doftämnen.16 procent av eksempatienterna i
Europa är allergiska mot doftämnen. Massörer, frisörer och andra som yrkesarbetar med doftande produkter får ofta allergi som leder till eksem och arbetsbyte. Det finns ingen bot utan problemen blir livslånga,
men utan exponering uppkommer ingen allergi. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förhindra
exponering för allergiframkallande ämnen.
Människor har alltid velat ha goda dofter på och runt sig. Det gällde för tusentals år sedan och det gäller
fortfarande i dag. Doftämnen finns i kosmetika och hudprodukter, hushållsprodukter och industriprodukter.
Men de finns också i naturprodukter, massageoljor, växtbaserad kosmetika – och i leksaker.
Så kallade ”krigförande aktiva ämnen” ska skydda växten mot mikrober (svampar och bakterier) som
exempelvis kan ge svampangrepp eller från att bli uppäten. Apelsinskalsolja består av d-limonen som är ett
sådant ämne från naturen med antimikrobiell effekt. Vi använder det i olika produkter, främst för väldoften
men också för den antimikrobiella effekten. d-Limonen har låg allergen aktivitet innan det utsätts för luft,
men allergena föreningar bildas genom luftoxidation. Ur växtens synpunkt är det rationellt. Men för människan är det inte så bra.
Man kan jämföra de naturliga doftämnena med vanliga konserveringsmedel som tillsätts alla produkter
som innehåller vatten, för att förhindra växt av svampar och bakterier. Alla konserveringsmedel ger hudallergi och ju mer effektivt det är, desto mer allergiframkallande är det.
Allergi mot de aktiverade doftämnena är vanlig enligt internationella kliniska studier, men ytterligare studier behövs för att klarlägga exponeringen samt hur och var aktiveringen av doftämnena sker.
Man kan inte generellt säga att det är bättre med naturliga dofter än syntetiskt framtagna. Vi får samma typ
av aktivering av ämnena när de kommer kontakt med luft. Ann-Therese Karlbergs slutsatser var därför:
• Att doftämnen är en del av vårt samhälle sedan urminnes tid.
• De kan vara naturliga eller syntetiskt framställda, men är ofta allergiframkallande och ger eksem.
• Vi bör därför förhindra aktivering som leder till ökad allergiframkallande förmåga och helst
använda parfymfria alternativ. Doftämnenas användning bör begränsas.
17
Kemikalierna och folkhälsan
MILJÖHÄLSORAPPORTEN, LUFTVÄGSALLERGI OCH KEMIKALIER
Greta Smedje – Enhetschef, Socialstyrelsen
Greta Smedje inledde med en presentation av Miljöhälsorapporten som ges ut vart fjärde år sedan
2001, den senaste 2013 hade fokus på barn. Miljöhälsorapporten är en uppföljning och beskrivning
av den miljörelaterade ohälsan i Sverige och den utgör underlag för prioriteringar och beslut inom
miljö- och folkhälsoområdet, inkl. tillsyn. Den är en del av uppföljning, utvärdering och revidering
av de nationella miljömålen genom att den bidrar med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer. Miljöhälsorapporten möjliggör för regioner att följa upp läget i regionen och att jämföra med nationen
i övrigt. Underlagen för rapporten är miljöhälsoenkäten och litteraturgenomgångar.
Miljöhälsorapporten 2013 visar att astma och allergisk snuva fortsätter att öka bland barn mellan
4 och 12 år. Det gäller både flickor och pojkar.
Andelen självrapporterad astma bland vuxna har sjunkit marginellt bland både kvinnor och män
om man jämför 2007 med 1999, undantaget högutbildade män där vi kan se en liten ökning.
När det gäller astmabesvär hos vuxna kopplat till miljö, ser det ut så här:
Så här ser statistiken
ut när det gäller andelen
barn (4, 12 år) som upplever obehag vid exponering för olika ämnen.
<
18
Kemikalierna och folkhälsan
Kemiska ämnen inomhus är exempelvis VVOC, VOC, SVOC (som ofta är partikelburna), TVOC
och NO2. Detta är flyktiga organiska ämnen. Källorna till dessa ämnen är bland annat utomhusluft,
byggnadsmaterial, inredning, hushållsprodukter, kemisk nedbrytning av material p.g.a. fukt, mänskliga aktiviteter (exempelvis hur vi städar, renoverar m.m.), utandningsluft och svett.
Effekter av kemikalier inomhus är bland annat lukt, upplevelse av dålig luft, sensorisk irritation
(slemhinneirritation) i ögon, näsa, hals, allmänbesvär (framförallt huvudvärk, trötthet), astmabesvär.
Kemikalier kan förstärka redan befintliga astmabesvär (adjuvans). Vissa misstänks vara hormonstörande.
Vanliga problemområden/källor till besvär är:
• Mjukgörare i PVC och annan plast.
• Barrträ och träbehandlingsprodukter, terpener, div. oljor.
• Vattenbaserade lackfärger (formaldehyd, glykoletrar).
• Lågprisimport med bristfällig kontroll av emissioner.
• Mjölande, luktande linoleummattor.
• Gasspis
• Starka rengöringsmedel (speciellt sprayer).
• Kemiska reaktioner, framför allt ozon + terpener
• Aldehyder, ultrafina partiklar
Propylenglykol och glykoleterar är lösningsmedel i bl.a. färger, polish, lack, lim, rengöringsmedel.
Halten i inomhusluften ökar med våttorkning av golv, ommålning, ökad rumstemperatur. Dessa
ämnen kan bland annat ge astma. En annan grupp kemikalier som kan ställa till problem är ftalater.
De finns bland annat som mjukgörare i plast och misstänks påverka genom att vara hormonstörande,
orsaka reproduktionsstörningar, astma m.m. Ftalater finns i PVC-plast (30 procent av en ny plastmatta består av ftalater). Det är ej kemiskt bundet, utan läcker ut materialets hela livslängd. Ftalater finns
i golvmattor och vinyltapeter. Ju fler ytor (golv – väggar) med plastmaterial, ju högre halt DEHP (en
typ av ftalat) i damm.
När det gäller reglering och bedömningsgrunder så finns inga riktlinjer i Sverige, undantaget emission av formaldehyd från träbaserade skivor. WHO har tagit fram WHO Indoor Air Quality Guidelines
2010 - Selected Pollutants (bl.a. bensen, CO, formaldehyd, NO2, PAH). Inom EU pågår standardisering för emissionstestning. Och så finns det frivillig testning och märkning, till exempel Astma- och
Allergiförbundets Svalanmärkning.
Skribent: Catharina Bergsten
19
Kemikalierna och folkhälsan
SEMINARIUM 3: STÖRDA HORMONER OCH LÅGA HALTER
Moderator: Naturskyddsföreningen
Skribent: Louise Cederlöf
Vid sidan av reproduktionsstörningar har forskningen på senare tid sett ett allt tydligare
samband mellan hormonstörande ämnen och folksjukdomar som fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa typer av cancer.
SKYDDAS BARNEN TILLRÄCKLIGT GENOM REACH?
Linda Molander – Doktorand vid Institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet
Barn är generellt mer känsliga och ibland också mer utsatta för kemikalier än vuxna. En orsak till det är att
barns beteende skiljer sig från vuxnas: de spenderar mer tid inomhus, kryper längs golv där det finns damm
(som samlar upp kemikalier) och stoppar saker i munnen. En annan orsak till barns ofta högre känslighet
för kemikalier är att det sker en utveckling av komplexa organsystem och funktioner under fosterstadiet
och i tidigt skede av livet.
Det finns kritiska fönster under utvecklingen där vi är särskilt känsliga för störningar i form av exponering
av just hormonstörande ämnen. Det är tidpunkter när olika organ och organsystem utvecklas (i de flesta
fall utvecklas dessa redan innan vi har fötts).
Effekter som är relevanta att utreda när man ska bedöma riskerna avseende barns hälsa är sjukdomar och
störningar som är vanligt förekommande hos barn, som man ser ökar hos barn och sådana som kan initieras
under kritiska perioder av utvecklingen och där man har sett att kemikalier utgör riskfaktorer:
• Reproduktiva störningar (t ex infertilitet)
• Hormonrelaterad cancer (t ex bröst- och prostatacancer)
• Metabola störningar (t ex fetma, diabetes)
• Utvecklingsneurotoxiska effekter (t ex ADHD)
• Astma och allergier
Exempel 1: Vetenskapliga studier visar att exponering för bromerande flamskyddsmedel och ftalater via
modersmjölk ger en högre risk för att nyfödda pojkars testiklar inte vandrat ner i pungen som de ska vid
födseln.
Exempel 2: Det finns en mängd studier idag bara för Bisfenol A där man ser effekter redan vid låga doser,
som till exempel försämrad inlärning och olika beteendestörningar, efter att man har exponerat djur under
framför allt fosterstadiet.
Lagstiftning
Det finns en rad olika lagstiftningar i EU som mer eller mindre tar hänsyn till barns känslighet för kemikalier. Leksaksdirektivet är tydligt riktat och syftar till att skydda barn. Men barn exponeras inte bara genom
leksaker eller produkter som är avsedda för barn, utan även via textilier, elektronik, olika plaster, lacker,
färger som idag främst regleras av Reach. Det är därför viktigt att Reach utgör ett bra skydd för barns
hälsa.
Farobedömning
För att bedöma ett ämnes toxicitet, faran hos ett ämne, så kräver Reach att tillverkare och importörer ska
lämna viss information om ämnet i registreringsprocessen. Informationskravet gäller för ämnen som importeras eller produceras i över ett ton per år.
20
Kemikalierna och folkhälsan
Obs 1: Det är först när man kommer upp i volymer över 100 ton per år som informationskraven om
reproduktionstoxicitet kan triggas.
Obs 2: Inga tester för att specifikt identifiera hormonstörande ämnen finns med bland informationskraven.
Omfattar informationskraven känsliga livsstadier/kritiska utvecklingsperioder? Av fem standardiserade tester som rekommenderas i Reach för att ta fram den subkroniska och kroniska informationen
som krävs, är det bara i två generationstest för reproduktionstoxicitet man kan fånga effekter som
uppkommer av exponering under fosterstadiet och som visar sig senare i livet.
Exponeringsbedömning
En nyckelprocess i Reach är att ta fram exponeringsscenarier, dvs. en beskrivning av ett ämnes
tillverkning och alla användningar under hela dess livscykel, inklusive avfallsfasen. Exponeringsbedömningen gäller för ämnen som klassificerats som farliga och som producerats i över tio ton per år.
Exponeringsscenarier
Exponeringsscenarier under Reach tar inte hänsyn till alla relevanta användningar av ett ämne. Tillverkare och importörer behöver bara ta hänsyn till de användningar som de identifierar inom sitt eget
leverantörsled. Risk för att man underskattar risken.
Exempel: Bisfenol A används i bland annat leksaker, tandfyllnadsmaterial, konservburkar, kvitton.
Det finns en mängd olika riskbedömningar där man tittat på Bisfenol A för olika produktgrupper. I de
flesta fall har man kommit fram till att Bisfenol A inte utgör en uppenbar risk, att exponeringen för
de enskilda produktgrupperna ligger under de tolerabla dagliga intaget. Men vad skulle utfallet bli
om man gjorde en sammanlagd bedömning av alla relevanta exponeringskällor? Önskvärt att man tar
hänsyn till den sammanlagda exponeringen!
Hur kan Reach stärkas för att skydda barns hälsa?
Behov finns att informationskraven och de tester som rekommenderas för att ta fram informationen
i större utsträckning anpassas för barn. Ett sätt skulle kunna vara att implementera de riktlinjer som
OECD har tagit fram för att testa hormonstörande ämnen. Det finns validerade tester idag men som
inte är implementerade i Reach.
Viktigt också att man underlättar för användningen av s k icke standardiserade studier i riskbedömningen. De anses många gånger mer relevanta och känsliga för att identifiera och bedöma effekter av
hormonstörande ämnen.
Exempel
I en stor del av de vetenskapligt publicerade studier som undersöker utvecklingsneurotoxiska effekter för Bisfenol A ser man effekter som ångestrelaterade effekter och förändrat sexueltt och socialt
beteende – effekter som inte ingår i det standardiserade testet för utvecklingstoxicitet. Denna typ av
effekter rapporteras oftare och generellt vid lägre doser jämfört med de effekter som krävs av standardtestet. Exemplet indikerar att icke-standardiserade studier kan bidra med viktigt information för
riskbedömning av hormonstörande ämnen.
Tips: Web-appen Vara utan fara som finns på www.varautanfara.se
21
Kemikalierna och folkhälsan
ATT BEDÖMA HORMONSTÖRANDE ÄMNEN BASERAT PÅ EXPERIMENTELLA DATA
Helen Håkansson – Professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet
Området är komplext och behöver tacklas från flera olika håll, beroende på perspektiv: konsument, tillverkare, politiker eller forskare. Frågan om kriterier för hormonstörande ämnens bedömning kan få långtgående konsekvenser.
1. Hormonsystem och hormonstörare – vad är det?
Hormonstörare (WHO): främmande ämnen eller en blandning som förändrar systemets funktion och därmed orsakar hälsoproblem. Ska ske i en levande organism, eller i en population.
Hormonsystemet: viktigt för vår överlevnad och vår hälsa. Såväl under fosterutvecklingen som under resten av våra liv.
2. Vad är problemet?
Problematiskt att vi inte vet tillräckligt mycket om de här ämnenas egenskaper. Medvetenheten om problemområdet har dock ökat de senaste tio åren. Samtliga känner till detta, och samtliga är bekymrade.
Mycket expansivt forskningsområde, ny kunskap kommer dagligen. Men fortfarande saknas pusselbitar.
Exempel 1: Boken Our stolen future, från 1996. Väckarklocka för många. Första populärvetenskapliga boken som presenterade tesen att kemiska ämnen kunde störa cellregleringen tidigt i livet och därmed bidra
till sjukdomsutveckling senare.
Exempel 2: Filmen Underkastelsen, från 2010. Ytterligare väckarklocka för många. Fokuserar på att barn
är särskilt känsliga och att de exponeras för en blandning av många enskilda kemiska ämnen redan från
befruktningsögonblicket.
Problematiskt både vetenskapligt och politiskt sett att det går långsamt; ämnena har diskuterats sedan
90-talet. EU har haft flera stora forskningsbudgetar (FP4, FP5, FP6) inom området, men under det sista
forskningsprogrammet (FP7) har budgeten varit mycket begränsad. Istället har man valt att utvärdera vilken kunskap som kommit fram hittills. 2010 kom så den så kallade State-of-the-art-rapporten.
• Parallellt har WHO arbetat med frågan: en rapport 2002 pekade på risk för negativa effekter på miljö
och människor. Baserades huvudsakligen på experimentell data och data från vilda djur.
• Ny rapport från WHO 2013 bekräftade de farhågor om hälsopåverkan som beskrevs år 2002. Den nya
rapporten baserades i högre grad på data från humana populationsstudier och visade även på samband
mellan exponering för kemiska ämnen och många av våra vanliga folksjukdomar.
20 års forskning har vidgat synen på begreppet hormonstörande: från fokus på könshormoner till ett mer
generellt betraktelsesätt. Man har också kommit att ta allt mer hänsyn till de samspel som finns mellan
det hormonella systemet, nervsystemet och immunsystemet. Det är framförallt insikten om problemställningens komplexitet som har medfört att man misslyckats med att nå målet om att 2013 komma fram till
en harmoniserad precisering av begreppet ”hormonstörande”, som även kan användas för regulatoriska
ändamål. Detta innebär ytterligare fördröjning, kanske ett eller två år framåt i tiden.
22
Kemikalierna och folkhälsan
3. Hur testar man?
OECD etablerade 1996 en särskild aktivitet för testning och bedömning av hormonstörande ämnen.
Mål: samla information, samordna aktiviteter inom området på internationell nivå för att utveckla nya
anvisningar samt revidera befintliga tester och guidelines.
Sedan 2012 finns ny strategi från OECD för arbetet om hormonstörande ämnen. Man vill gå vidare från
att använda ett begränsat antal in vivo-tester riktade mot steroidhormoner till att även använda ett mer
brett screening-liknande angreppssätt. Nyckeln ligger i att klarlägga verkningsmekanismer, att etablera
kunskap s k mode of action (MOA) och adverse outcome pathways (AOP).
4. Hur bedömer vi?
Varför har detta kommit upp på agendan nu? Placentan har tidigare ansetts vara ett fullgott skydd för fostret. Man har känt till att exempelvis alkohol kan föras över, men inte att kemiska ämnen som läkemedel
och miljöföroreningar av olika slag lätt kan passera över. Och särskilt inte att vardagskemikalierna, som
finns i vår omgivning i låga halter och som vi utsätts för hela tiden, ska kunna föras över till fostermiljön.
Hur kommer det sig att vi fått upp ögonen för att detta kan hända?
Två läkmedelskatastrofer, Neurosedyn och Dietylstilbestrol, har gett oss ny kunskap som i sin tur har
inneburit att det har ställts krav på reproduktionstestning av kemiska ämnen. Vi ställer också idag krav på
utökad testning och undersökning av kemiska ämnens hormonstörande egenskaper.
Den stora frågan vi brottas med nu gäller den så kallade ”Coctail-effekten”. Hur ska vi hantera det faktum
att vi kontinuerligt exponeras för en blandning av många olika kemiska ämnen via olika exponeringsvägar och vid låga doser? Detta är en mycket svårstuderad frågeställning och ett område som är i stort
behov av kunskapsutbyggnad. Det är en fråga som i hög grad vilar på samhällets ansvar i och med att det
inte finns en tydlig och definierad producent att gå till och ställa frågor om ”blandningens” eventuella
hälsorisker.
5. Fortsatta utmaningar?
• Att regulatoriska kriterier för hormonstörande ämnen inom EU kommer på plats.
• Blandningsexponering, coctaileffekten. Viktigt att forskning kommer igång på detta komplexa proble
område. Man måste räkna med decennier av fokuserat och samordnat arbete.
• Klarlägga verkningsmekanismer som OECD arbetar med. Integrera data från storskalig endpoint
analys. Utveckla markörer så att man kan titta på populationen bättre, både human population och
vilda djur.
• Utveckla enkla modeller för att studera toxikologin under utvecklingen. Det betyder att nya end-points
markörer valideras och introduceras i befintliga test-guidelines (Reduce, Refine) samt att cellbaserade
modeller med funktionella read-outs utvecklas, valideras och introduceras (Replace)
• Att utbilda en ny generation toxikologer som är vana att arbeta såväl basalt som tvärvetenskapligt,
och som därmed kan hantera och bedöma olika typer av data både i vetenskapliga och regulatoriska
sammanhang.
23
Kemikalierna och folkhälsan
EN HÄLSOBOV I INOMHUSMILJÖ
Carl-Gustaf Bornehag – Professor i folkhälsovetenskap, Karlstads universitet
Vi omger oss av en lång rad kemikalier, gjorda av människan, som i olika avseenden påminner om våra
egna hormon. Bekymmersamt är att de kan interagera med våra kroppsegna system som styrs av hormoner.
Hormonsystemet är kanske det viktigaste systemet vi bär på då det involverar alla processer från konceptionsögonblicket, till dess att vi dör. Kemikalier av den här typen kan lura systemet och starta till exempel
puberteten för tidigt.
Vi behöver nya metoder
Endokrinologi är inte ett nytt område, mycket kunskap finns om hormonsystemet och hur det fungerar, men
det används inte. Toxikologer har tidvis inte varit intresserade av det, utan använder en annan paradigm
vilket är ett av problemen.
Det här är inte klassisk toxikologi. Det handlar om låga doser, fördröjda effekter, följderna ser helt annorlunda ut än de gjorde för gifterna i jordbruket eller i industriella processer.
Det finns kunskap att hantera, men vi måste börja tänka nytt
En låsning inom toxikologin förhindrar att man kommer vidare, nämligen adverse health effect, som betyder en väldefinierad, allvarlig sjukdom. Men vi hanterar hälsoeffekter idag som har en helt annan karaktär.
Varför är vi bekymrade?
Det handlar om de låga doserna, om effekter som kommer först senare, om programmering, om att vi är exponerade överallt 24 timmar om dygnet. Vi har flyttat exponeringen från miljöer där folk egentligen aldrig
befinner sig, till miljöer där vi är hela tiden.
Bisfenol A
En av världens vanligaste kemikalier som vi vet ganska mycket om. Vad är då lågdosproblematiken? Om
vi tittar på koncentrationerna där vi får en effekt, så är de extremt låga. Men den paradigm som finns inom
toxikologin sedan hundra år och som har varit oerhört framgångsrik när det gäller att ta bort mycket av de
klassiska föroreningar vi har omgett oss av, lyder: ju mer jag exponerar, desto högre blir effekten.
Det är möjligt att vi ser två olika fenomen, ett endokrinologiskt och ett mer klassiskt toxikologiskt fenomen.
Vi måste titta mer på lågdosexponering
De riskbedömningsrapporter som finns på t ex DiNP, har mycket liten fokus på epidemiologiska studier.
Det finns stora brister i att gå ut och mäta i befolkningen och försöka koppla det till ohälsa, men samtidigt
är epidemiologiska studier kanske de enda studierna som faktiskt undersöker lågdosexponering.
Det tidiga livet och de fördröjda effekterna
Vi börjar nu förstå att placenta inte skyddar. Alla säger att vi ska skydda barnet. Men då måste vi definiera
vad vi menar med barn. Från konception till tidigt spädbarnsliv, i så fall. Men de ftalater vi har förbjudit
har vi förbjudit för barn. Kanske ännu viktigare att skydda en gravid kvinna då det finns fönster i den tidiga
utvecklingsfasen som leder till effekter senare.
Exempel
Att ge östrogen till en kvinna i fertil ålder förhindrar ägglossning och graviditet. När hon slutar med
p-piller återgår hon till att kunna bli gravid. Samma östrogenexponering i ett kritiskt fönster för ett foster
kan orsaka en permanent programmeringsförändring i barnets utveckling av hjärnan.
24
Kemikalierna och folkhälsan
Ftalater, plaster, pvc
Vad vi vet vi om källorna? Vi tror att de läcker till omgivningen och kan vi hitta dem i damm, luft och
föda och om de finns i damm, luft och föda kanske vi kan få dem i oss, och på oss. De tas upp av våra
kroppar och därför troligt att de hänger ihop med olika typer av hälsoeffekter. Vi följer dem från start till
mål, från källa till hälsoeffekt.
Flera av ftalaterna vi använder har antiandrogena effekter, de förändrar balansen östrogen/testosteron.
DEHP är den mest kända. Vi vet en hel del om dem. Vi vet källorna ganska väl, men vi vet inte hur de
kommer till oss. Sanningen att allt kommer genom födan är inte sann.
Ny data från Selmastudien som bedrivs i Värmland:
Vi har mätt kemikalier i blod och urin på 2400 gravida kvinnor i vecka tio när de skrivits in i mödravården. Alla har alla ämnen i sina kroppar. Hur ska vi undersöka det här? Epidemiologin och även toxikologin, går ju ut på att jämföra de exponerade med de oexponerade och se om det är någon skillnad i
sjukdom, men hur gör vi det när alla är exponerade?
Hälsoeffekter
Vi misstänker en rad olika hälsoeffekter, vilket är rimligt eftersom de styrs av olika hormonsystem. En
annan aspekt är samsjuklighet. Inom neurospåret – autism, adhd, beteendeförändringar – finns en stark
korrelation till immunologiska effekter. I den gruppen rapporterar man också mer astma och allergi. Idag
finns ett tjugotal studier som visar att exponering för ftalater tidigt i livet hänger samman med olika typer
av neuroutvecklingsaspekter hos barnen senare.
Exempel
Bly i bensin har en välkänd neuroeffekt , även vid låga halter. När man använde bly i bensin i USA sjönk
IQ med två till tre steg. Spelar det någon roll? För de flesta av oss, inte alls. Men om vi lägger in en
gräns för funktionsnedsättning, så får det här resonemanget en helt annan innebörd, antalet nya fall kommer att tredubblas.
Industrin agerar i bakgrunden, mot forskningen. DEHP tas bort i Europa och Nordamerika men ökar
totalt i världen, då mycket av produktionen sker i Kina. DEHP är ersatt med DiNP som inte alls är den
säkra kemikalie vi har trott. Vi ser en dramatisk ökning av DiNP-exponering över hela världen. Industrin
pratar också om Dinch, som sägs vara ftalatfritt, men det är en sanning med modifikation.
Om inte försiktighetsprincipen kan tillämpas på det här, är det svårt att se var den kan det!
25
LAYOUT JOLLYMEDIA.SE • BILDER COLOURBOX