l l l

Nr 4 – oktober 2012

Facklig hjälp gav nystart

SRAT-medlemmen Jimmy arbetar med Sjömansservice

Ellinor satsade på sin hobby och startade eget

InnEHÅLL

Med förbundets hjälp blev uppsägningen en bra nystart ............4

4

Arbetsgivarverkets chef: Gott samarbete har tjänat Sverige väl ....................................................11

Ellinor vågade satsa! ..............................15

Sjömansservice gör sjömännens tid i land meningsfull............................16

Hundra är med skyddsombud “De är minst lika viktiga idag som då” ..........................................................20

Omstöpning av Försvarsmakten ...25

16 Jimmy an svarar för sjömans servicen 20

4

I vARJE nummER:

Ledare ............................................................ 3 Student ......................................................... 9 Arbetsrätt ................................................. 19 Krönika ....................................................... 23 Fråga & Svar ............................................ 25 Aktuellt från föreningarna ............. 26 Korsord ....................................................... 28

15 Hobbyn blev Ellinors jobb SRATs kansli

Förbundsdirektör

Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 [email protected]

Bitr. förbundsdirektör

Ingvar Eriksson, 08-442 44 64 [email protected]

Informatör/redaktör

Marie Norell, 08-442 44 77 [email protected] 2 SRAT-informationen nr 4 • 2012

Redovisningsansvarig

Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 [email protected]

Förbundsjurist

Sophie Silverryd, 08-442 44 74 [email protected]

Ombudsmän

Anders Berndt, 08-442 44 70 [email protected]

Martin Berndtsson, 08-442 44 67 [email protected] Mats Eriksson, 08-442 44 81 [email protected]

Ann Garö, 08-442 44 79 [email protected]

Linda Lekander, 08-442 44 78 [email protected]

Maria Yngvesson, 08-442 44 61 [email protected]

SRATs kansli

Ledare

vi är på rätt väg!

modiga, professionella och

tillsammans. De tre orden beskriver synen på arbete inom Saco-S. De lyfter fram medlemmarnas kompetens och bidrag till den statliga förvaltningen – de viktigaste argumenten för god löneutveckling och bra anställningsvillkor. Samma tre ord kan gälla inom alla sektorer.

Jag tycker att vi uppfyller den vision som de tre orden uttrycker väl. Vi är modiga för att vi vågar pröva de nya vägar som tillsvidareavtalet (med Arbetsgivarver ket) öppnar. Det har vi gjort inom flera avtalsområden. Modiga, men inte dumdristiga – och långt ifrån lama i förhållande till arbetsgivaren. Vi har valt den här modellen för att vi är övertygade att den ger bäst möjligheter till en god löneutveckling för våra medlemmar. Den stora fördelen med lönesättande samtal mellan chef och medarbetare är att varje medarbetares kompetens blir mer synlig, och därmed lättare att värdera. Men förhandlingar är inte alltid enkla, och det här arbetssättet kräver ett visst mått av mod också på arbetsplatserna – inte minst av cheferna. Nu måste de prioritera chefskapet också i den här delen, avsätta den tid som behövs, se till att ha de kunskaper som krävs – och verkligen möta sina medarbetare.

Det är också viktigt att cheferna får möjlighet att påverka de egna villkoren, både för medarbetarnas skull och för att de själva ska ha en rimlig arbetsbörda. Det är krav som vi från centralt fackligt håll ständigt återkommer till i våra kontakter med arbetsgivarna.

Innebörden av ordet professionell är självklar inom Sacoförbunden, eftersom det är våra professioner som är grunden för hela medlemskapet. Men i Saco-S-visio nen handlar det också om hur förhandlingarna sköts. Det är en trygghet, för medlemmar och förtroende valda, att vi kan erbjuda professionellt stöd. Tveka därför aldrig att höra av er till den fackliga företrädaren på arbetsplatsen eller till någon av oss på kansliet om ni har frågor eller bekymmer på arbetsplatsen – vare sig de rör lön eller andra frågor.

Tillsammans beskriver själva grundvalen för en facklig organisation. Det är tveklöst att vi, utifrån våra erfarenheter och med alla tankar och idéer, har större möjligheter att påverka när vi har gemensamma mål och en gemensam strategi för att uppnå dem. Och jag måste än en gång påpeka att ingen ska behöva bli lämnad ensam när det är dags för lönesamtalet – eller när det dyker upp olika frågor på jobbet. Det är en högt prioriterad uppgift för SRAT att se till att det finns goda förutsättningar för det lokala arbetet med löner och arbetsvillkor. Där har de lokala företrädarna fått en än viktigare roll – att stötta och coacha, ge goda råd och bidra med kunskap. Tag vara på det stödet! Kontakta de förtroen devalda på arbetsplatsen och resonera om vilken utveckling du vill se – vad gäller din karriärutveckling, hur du tycker att ditt bidrag bör värderas och hur din arbetssituation ser ut i stort.

Det här gäller inte minst alla er som blev klara med utbildningen i våras och som nu har börjat på ert första jobb. Jag vill be er ”gamlingar” som har fått nya arbetskamrater att prata med dem om vikten av att vara fackligt ansluten. Att beskriva hur viktigt det är att ha tillgång till stöd från de experter som finns inom SRAT, med förhandlingar, arbetsrättsliga frågor och annat som rör arbetsmarknaden! När jag skriver det här pågår de centrala förhand lingarna för statligt anställda som bäst. Som ledamot i Saco-S-styrelsen har jag varit väldigt involverad i de förhandlingarna, och det har varit extra spännande i år, när tillsvidareavtalet prövas för första gången. Vad gäller lönen har vi alltså ingen särskild tidpunkt då vi ska vara klara. Arbetet fortgår kontinuerligt, och utifrån förutsättningarna på varje arbetsplats och för varje medlem. Hittills ser det bra ut, och jag är säker på att vi är på rätt väg – tillsammans!

Ingen ska behöva bli lämnad ensam när det är dags för lönesamtalet

Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör

SRAT-informationen

ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informatio nen distribueras till alla medlemmar i förbun det.

AnSvARIg uTgIvARE

Elisabeth Mohlkert

REdAkTöR

Marie Norell

LAyOuT

Marie Norell

FOTO

Ledarbild Omslag

Torbjörn Zadig Gomer Swahn

TRyckERI

AWJ Tryck AB, Nyköping

uppLAgA

13.400 ex

uTgIvnIng 2012

Nr 1 v.10 Nr 2 v.19

Nr 3 v.28

Nr 4 v.41

Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning.

AnnOnSpRISER

Fyrfärg

Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr

AnnOnSBOknIng

[email protected]

Tidningen är momsbefriad.

IT-samordnare/medlemsregister

Susanne Rönngren, 08-442 44 72 [email protected]

Assistent/medlemsregister/vaktmästeri

Marie Samuels, 08-442 44 71 [email protected]

Telefon

Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80

E-post

[email protected]

Webbplats

www.srat.se

post

Box 1419 111 84 Stockholm

Besök

Malmskillnadsgatan 48, 5 tr

öppettider

Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30

växeltider fredagar

Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30 SRAT-informationen nr 4 • 2012 3

med förbundets hjälp blev upp- sägningen en bra nystart

4 SRAT-informationen nr 4 • 2012

» Ring facket! Det är mitt råd till andra som hamnar i samma situation som jag. »

Stigge Persson har coachsamtal med en arbetssökande.

En alldeles vanlig arbetsdag. Det var vad Stigge Persson förväntade sig av den senvinterdag 2010, då han utan minsta föraning blev uppsagd. Arbetsgivaren hade glömt bort att förhandla. Men så här i backspegeln är det en riktig solskenshistoria han berättar. Och vändpunkten var ett samtal till SRAT.

Text

: Birgitta Jakobsson

Foto

: Gomer Swahn

den här historien

utbildningen.

började för drygt två och ett halvt år sedan, då Stigge Persson arbetade som samordnare vid ett kommunalt utbild ningscentrum i Bergslagen. Jobbet handlade bland annat om mark nadsföring av och rekrytering till framför allt den eftergymnasiala – Det var förstås inte obekant för oss anställda att skolan hade dåligt med pengar, säger han. Men mer information än så hade vi inte fått när jag plötsligt stod där med uppsägningspappret i handen.

– Arbetsgivaren hade helt enkelt för dåliga kunskaper om hur det ska gå till, och glömde bort att förhandla. Men jag var sist anställd inom mitt arbetsområde, så jag fick gå.

Stigge Persson har arbetat både på Arbetsförmedlingen och i privata omställningsföretag tidigare, och han kände igen sina egna reaktioner från dem han mött när han hjälpt andra i olika omställ ningsprojekt.

– Jag blev både överraskad och lite chockad, förstås. Sedan blev jag orolig och arg, och kände mig orättvist behandlad.

Snabba kontakter

Nu hade Stigge Persson flera fördelar, jämfört med många i liknande situation. Han var väl insatt i arbetsmarknadsfrågor, han var helt på det klara med var han kunde få stöd och han visste hur viktigt det är att vara aktiv från början.

– Jag ringde direkt till SRATs ombudsman Mats Eriksson, som jag kände från min tid som arbetsförmedlare, berättar han. Sedan gick det fort. Mats var snabbt på plats för att förhandla med arbetsgivaren, och det betydde förstås mycket för Stigge Persson – både praktiskt och mentalt. Den uppgörelse som följde på förhandlingarna innebar att han fick ekonomisk kompensation – och därmed den trygghet som gjorde att han vågade sig på ett projekt, som då tedde sig lite osäkert. Bland annat på grund av sina egna erfarenheter från Arbetsförmed lingen reagerade han näst intill reflexmässigt med att snabbt ta olika kontakter för att hitta ett nytt jobb. Ett av de första samtalen gick till en bekant som tipsade om ett nystartat företag med inriktning på omställningsfrågor. Stigge Perssons erfarenheter från Arbetsförmed lingen och utbildningsområdet var den perfekta kombinationen – och han erbjöds anställning direkt. Han fick en ekonomisk ersättning, vilket var en viktig komponent för att han skulle våga satsa på ett företag som ännu inte var etablerat.

Ring facket!

Det visade sig vara en bra satsning. I dag har företaget 35 anställda och kontor på 18 platser runt om i landet. Och Stigge Persson, som började som coach och som tog chansen att vara med och bygga upp företaget från början, har numera en ledande befattning, som regionchef för norra Sverige.

När han beskriver SRAT är det med idel lovord: – Det stöd jag fick var professionellt och personligt i alla led. Det känns som om jag har fått valuta för medlemsavgiften flera gånger om.

Därmed är rådet till andra som hamnar i liknande situationer föga oväntat: Ring facket! n n n

SRATs allmänna sektion – SRAT-A

Ordförande

Camilla Robertsson 070-553 70 39 [email protected]

Ansvarig ombudsman SRAT

Mats Eriksson 08-442 44 81 [email protected]

www.srat.se

SRAT-informationen nr 4 • 2012 5

Audionom, optiker och tandhygienist

Lyhördhet, initiativ förmåga och vilja att vidareutbilda sig

Det är några av de råd som några nyexaminerade och pensionerade yrkesföreträdare ger till dem som utbildar sig idag.

Text:

Jane Bergstedt

Foto

: Adam Haglund, Jörgen Svendsen samt privata

6 SRAT-informationen nr 4 • 2012

Audionom

nyexad: Lucas Holm.

utbildning: magisterexamen, Lund.

Arbetar: Halvtid som amanu ens, Lunds universitet.

Håll ögonen öppna

Lucas Holm läste

och möjligheten att arbeta med människor. först fysik vid universitetet, men valde om till audionom, en yrkesutbild ning som verkade spännande. Ljud har alltid intresserat, inte minst musik. Anatomi lockade också

nu blir du kvar på universitetet?

Ja, halvtiden som amanuens dök upp och jag tycker det ska bli spännande att fördjupa mig inom området. Målet är att få en doktorandtjänst, men det kryllar inte av sådana. Uppsatsen och projektet jag och en kollega gjorde under magisteråret gav mersmak. Jag vill väldigt gärna ägna mig åt forskning.

vad gör du som amanuens?

Jag har en del föreläsningar och leder praktiska moment som labora tionsövningar och färdighetsträning.

var det inga andra jobb som lockade?

Jag hann inte söka några andra, det här var det jag ville ha. I Skåne finns många privata företag, endast ett fåtal hörselcentraler och få audionomer i vården. Men alla mina kursare har fått jobb. Det gäller att hålla ögonen öppna, prata och visa intresse.

pensionär: Birgitta Hjortsby.

Arbetar: Hörsel- och dövverk samheten, västra Frölunda.

viktigt med kompetensut veckling

Birgitta Hjortsby gick

i pension i maj 2011, men arbetar fortfarande på sin gamla arbetsplats då och då, för att täcka upp vid sjukdom och semester. Det är en idealisk situation, anser hon.

du fortsätter jobba?

Jag fortsätter gärna tills jag fyller 67, sedan är det upp till arbetsgivaren eftersom alla har avgångsskyldighet efter 67. Det är perfekt att jobba lite då och då på egna villkor och dessutom ger det lite extra pengar. Jag har trivts väldigt bra på min arbetsplats, började 1970 på öronkli niken Frölunda specialistsjukhus, numera Hörsel- och Dövverksamhe ten, HDV Frölunda. Det var mitt andra jobb fyra år efter examen. I 20 år var jag den enda audionomen, numera är det sex.

Har behoven ökat?

Ja, många söker tidigare nu, även för lättare hörselnedsättningar. Det krävs att man hör bra i många yrken och det finns många jobbiga ljudmiljöer. Och det är inte skämmigt längre att använda hörhjälpme del, när apparaterna har blivit mindre.

vad har varit det bästa med yrket?

Utvecklingen har varit fantastisk, i det här yrket lär man sig nytt hela tiden. Kompetensutveckling är viktig för att hänga med. Se till att få sådan, är mitt bästa råd. Det är berikande att arbeta med människor, man lär sig om sig själv, vilket leder till att man blir bättre på att bemöta andra människor.

Audionomerna – en del av SRAT

Ordförande

Ann-Marie Andela 031-343 21 03 ann-marie.andela@ vgregion.se

www.audionomerna.nu

Ansvarig ombudsman SRAT

Linda Lekander 08-442 44 78 [email protected]

www.srat.se

Optiker

nyexad: karin green Jonsson utbildning: Leg. optiker med magisterexamen i optometri, karolinska Institutet.

Arbetar: Södersjukhuset, ögon kliniken.

Ta egna initiativ

karin green Jonsson

tillhör den fjärde kullen av optiker med magisterexamen i optometri som gick ut i våras. Måndagen efter examen började hon sitt jobb som ”sjukhusoptiker” på ögonkliniken på Södersjukhuset. De är två optiker anställda på försök fram till årsskiftet, kliniken har inte anställt optiker tidigare.

Hur fick du jobbet?

– Jag gjorde en spontanansökan till klinikchefens mejladress och fick direkt kontakt. Jag skickade många sådana. Det gäller att vara lite framåt och tro på sig själv. Ta egna initiativ.

varför sjukvården?

– Jag har alltid velat jobba inom vården, jobba med patienter i stället för kunder, sjuka ögon i stället för friska, så att säga. Och det är stor skillnad att slippa den ekonomiska stressen med säljkrav. Konkurren sen är tuff i branschen med alla nya nätföretag.

Har du haft fler jobb?

– Ja, två somrar under utbildningen arbetade jag som optikerassistent och en sommar som leg. optiker på Synsam. SRAT-informationen nr 4 • 2012 7

pensionär: ulf Filipson Senaste arbete: LjungbyOpti kern, Ljungby

fem år fram till pensionen.

Häng med i det nya som händer

Ett sommarjobb i

Nässjö blev starten på över 40 år i yrket som optiker. 36 av dessa jobbade Ulf Filipson hos samma arbetsgivare Optiker Sjöberg i Ljungby. Men när de bytte ägare trivdes han inte längre utan valde att gå vidare till LjungbyOptikern där han jobbade i

Är du nöjd med ditt yrkesval?

Ja, att arbeta som optiker är både roligt och omväxlande. Utbildningen såg helt annorlunda ut när jag fick min legitimation efter en tentamen i Stockholm 1972-73. Det var en gesällutbildning på den tiden, mycket mer hantverk än i dag, lika mycket arbete i verkstaden med slipning som synundersökningar och kundkontakter. Utvecklingen i dag när man beställer glasen från internet, är en tråkig utveckling för yrket, tycker jag. Butiken blir mer av ett showroom.

Hur får man ett bra yrkesliv?

Genom att hänga med i det nya som händer hela tiden. Fortbilda sig, inte tro att man någonsin blir fullärd. Ta vara på yngre förmågor, de kommer med nya kunskaper och fräscha ögon. Vi äldre har erfarenhet och alltså kan vi ha stor nytta och glädje av varandra. Optikern kommer att arbeta mer i undersökningsrummet med en bredare kunskapsbas i framtiden. Ett annat råd jag vill ge är att vara med i facket. Man vet inte när man kan behöva råd och stöd.

Svensk Optikerförening – en del av SRAT

Ordförande

Carina Lönnqvist 070-393 07 39 [email protected]

www.srat.se/optiker

Ansvarig ombudsman SRAT

Anders Berndt 08-442 44 70 [email protected]

www.srat.se

Sedan pluggade du vidare?

Ja, jag fick min kandidatexamen i våras. Jag läste på distans och jobbade 85 procent. Vi hade veckoträffar i Umeå med jämna mellan rum. Det fungerade bra att göra så.

motsvarar jobbet dina förväntningar?

Ja absolut. Jag trivs jättebra, det här är en liten klinik och vi hjälps åt med det mesta. I dagsläget är det bara en tandläkare, två tandsköter skor och jag. Jag kan även tänka mig att jobba privat, men det här är en bra start för att bli lite varm i kläderna. Lönen är väl inte det bästa med det här jobbet, men man ska trivas med det man gör också.

pensionär: Allan Fletcher Senaste arbete: En privatpraktik i Helsingborg.

En liten arbets plats ger större inflytande

En engelsman kom

till Sverige på 70-talet för att han träffat en svensk flicka och han hade en tandhygie nistutbildning med sig i bagaget.

Och du fick jobb direkt?

Ja, jag arbetade i samma lilla privata klinik i Helsingborg i 31 år, innan jag gick i pension för två och ett halvt år sedan. Vi blev som en familj, vi var fem personer, två tandläkare och två tandsköterskor. Jag trivdes mycket bra och jag har tyckt om att göra något för andra människor.

Och lönen?

Jag hade en mycket speciell överenskommelse och jobbade hela tiden enbart mot provision. Det gav mig stora möjligheter att styra över min arbetstid. Jag jobbade längre dagar och mer på vintern och kunde vara ledig på somrarna när barnen var små. Det hade varit svårt om jag arbetat i den offentliga tandvården. En liten arbetsplats ger större inflytande.

men du var med i facket?

Ja, det har jag alltid varit.

Hur har du hängt med i utvecklingen?

Jag har gått en hel del kurser och vidareutbildningar. Det händer mycket hela tiden och man måste hänga med.

Tandhygienist

nyexad: Bernice Frisk.

utbildning: kandidatexamen, umeå.

Arbetar: Folktandvården väst manland, Skinnskatteberg

var ute i god tid

umeå var en

trevlig stad att plugga i, tycker Bernice Frisk, men sedan sökte hon sig söder ut igen för praktiken, som hon gjorde i Västerås, och jobb som hon fick hemma i Skinnskatteberg.

var det svårt att få jobb?

Nej, jag var ute i god tid ett halvår före min tandhygienistexamen. Jag gick ned till kliniken i Skinnskatteberg bara för att anmäla intresse och fråga vem jag skulle kontakta. Klinikchefen ringde mig direkt. Nästan alla mina klasskamrater har också fått jobb.

Sveriges Tandhygienistförening, STHF – en del av SRAT

Ordförande

Yvonne Nyblom 0733-666399 yvonne.nyblom@tandhygie nistforening.se

Ansvariga ombudsmän SRAT

Ann Garö 08-442 44 79 [email protected]

Kansli

Ingela Jägestrand 08-4424473 ingela.jagestrand@tandhygie nistforening.se

www.tandhygienistforening.se

Maria Yngvesson 08-4424461 [email protected]

Sophie Silverryd 08-442 44 74 [email protected]

www.srat.se

8 SRAT-informationen nr 4 • 2012

Regeringen satsar på elitforskning

Regeringen ska satsa

tre miljarder kronor på elitforskning under de kommande tio åren. Svensk forskning har god bredd men spetsen är för trubbig, skriver utbildningsminister Jan Björklund på DN debatt. De nya miljarderna ska främst gå till elitpro gram för de duktigaste yngre forskarna, rekrytering av internationella forskare och möjligheter för etablerade forskare att ägna sig åt högriskprojekt.

Källa: Högskoleverket

Hög kvalitet på utbild ningar inom audiologi och ortopedteknik

Högskoleverket har genomfört

en nationell kvalitetsutvärdering av audiologi och närliggande huvudområden samt audionomexamen. Även utbild ningar i ortopedteknik och ortopedingenjörsexamen har utvärderats.

Källa: Högskoleverket

Högskoleutbildade har lägre arbetslöshet i alla konjunkturer

Oberoende av konjunkturläge

är arbetslösheten högst för personer med grundskoleutbildning som högsta utbildning. Arbetslösheten är lägre bland dem med gymnasieutbildning och lägst för dem med högskoleutbildning som högsta utbildning.

Källa: Högskoleverket

Höstbudgeten:

Ett steg framåt för studielinjen

I många år

har Saco Studentråd arbetat för att studenterna ska inkluderas på ett bättre sätt i de sociala skyddsnäten. Att regeringen vill förbättra den sociala tryggheten för studenter med barn ser Saco Studentråd som en seger. Regeringen förbättrar nu de ekonomiska förutsätt ningarna för studenter med barn. Höstbudgeten innebär en satsning på 47 miljoner kronor för en höjning av tilläggsbidraget för barn med 10 procent. Detta gör det lite enklare för studerande med barn att få pengarna att räcka månaden ut.

– Vår kamp för att även studenter ska kunna ha barn har vunnit en delseger, säger Maria Ehlin Kolk, ordförande i Saco Studentråd.

CSN har nyligen utrett möjligheten att studenten ska kunna vara deltidssjukskriven, något som just nu inte är möjligt. Saco Studentråd har länge påtalat att detta behövs, senast i samband med CSN:s utredning. Regeringen skriver i höstbudgeten att denna utredning nu kommer lämnas över till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (PSFU) som har i uppdrag att föreslå regler för hur arbetsförmåga respektive studieförmåga ska kunna kombineras.

– Att stegvis kunna komma tillbaka till studierna gynnar alla. Både studenten och samhället. Det är nu viktigt att den parlamentariska socialförsäkringsutred ningen tar till sig CSN:s kloka förslag, säger Maria Ehlin Kolk, ordförande i Saco Studentråd.

Läs mer om studielinjen på Sacos webbplats: www.

saco.se/Saco-Studentrad/Vi-tycker/studielinjen/ På www.saco.se finns även vår senaste rapport om studenter och socialförsäkringar

Fortfarande Utbildning Straffbart

att läsa.

Källa: Saco Studentråd

CV-granskning ingår i SRATs karriärstöd.

Skicka ditt cv till karriärcoach Linda Lekander på e-post [email protected]

SRAT:s Gruppförsäkringar – Speciellt framtagna för dig som är student.

i samarbete med

kostnadsfri sjukförsäkring för SRATs studentmedlemmar

Du som blivit studentmedlem i SRAT under ditt första studieår får – utan kostnad –Sjukförsäkring Student under hela din studietid (max 48 månader). Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäk ringar på vår webbplats www.srat.se/formaner

Infördes 1 januari 2011

SRAT-informationen nr 4 • 2012 9

Edel Karlsson Håål, Saco-S-ordförande:

Lokal lönebildning gynnar akademikers löneutveckling

Det är i dialogen mellan chef och medarbetare som man har de bästa förutsättningarna för en lönesättning som sammankopplar arbetsresultat och lön. Det är grundtanken i tillsvidareavtalet om löner och anställ ningsvillkor för statligt anställda akademiker. Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S, konstaterar att det har gynnat löneutvecklingen.

det har gått

två år sedan Saco-S och Arbetsgivarverket träffade det första tillsvidareavtalet för statligt anställda akademiker. Löneprocessen ska nu vara ett kontinuerligt pågående arbete på de statliga arbetsplat serna, och det är där, och inte i centrala löneförhandlingar, som lönerna ska sättas. Medarbetar- och lönesamtal mellan chef och medarbetare är en nödvändig del i det arbetet. På den centrala nivån kan Saco-S och Arbetsgivarverket, inom ramen för tillsvidareavtalet, när som helst ta upp en fråga för förhandling eller komma överens om gemensamma aktiviteter. Under den förhandling som inleddes för statligt anställda under den tidiga hösten, och som rör 85 000 akademikerna inom Saco-S, förhandlar nu parterna om ett antal olika frågor.

– Vårt lokala lönearbete rullar alltså på, medan övriga fackförbund inom staten har förhandlat om löner och anställningsvillkor på traditionellt sätt, säger Edel Karlsson Håål.

Det centrala tillsvidareavtalet syftar till att skapa goda förutsätt ningar för lokala avtal, och för att lönerevision ska ske årligen och utan förseningar. Grundtanken är att det är på arbetsplatsen som man har de bästa förutsättningarna för en lönesättning som utgår från den enskilda medlemmens arbetsresultat – och att det gagnar de enskilda. Från centralt håll följer man kontinuerligt det arbetet på de statliga arbetsplatserna – och Edel Karlsson Håål konstaterar att det nya arbetssättet har gynnat akademikernas löneutveckling.

– Det är naturligtvis glädjande att se att den lokala lönebildningen verkligen fungerar som det är tänkt, säger hon. Och där det inte fungerar behöver lokala parter stöd.

Särskilda yrkanden i höst

Saco-S var först ut bland de fackliga organisationerna på den statliga sidan med den här lönemodellen, som också är ett huvudspår på kommun- och landstingssidan.

– Vårt arbetssätt ger både de fackliga företrädarna och de lönesät tande cheferna ett stort ansvar för att det ska fungera, säger Edel Karlsson Håål. För de förtroendevalda innebär det dessutom att uppgiften att stödja och coacha medlemmarna har blivit tydligare. Det är naturligtvis viktigt, både att de får det stöd de behöver, och att vi utvärderar arbetet kontinuerligt.

Senare under hösten vill Saco-S ha en diskussion med Arbetsgivar verket om hur den lokala tillämpningen av löneavtalet kan utvecklas än mer. Då kommer man också att diskutera hur avtalets tillämpning kan förbättras ytterligare. Men först vill man invänta den lokala lönerevisionen, för att kunna ta tillvara också de erfarenheterna.

Att Saco-S inte har lagt några yrkanden om lön innebär inte att man har stått utanför höstens avtalsrörelse. Förhandlingarna har också rört många andra tunga avtal, som till exempel omställning, försäk ringar och allmänna villkor – och där har Saco-S lagt en rad yrkanden och förslag till Arbetsgivarverket.

chefs- och karriärfrågor

En av de frågor som Saco-S har initierat rör Trygghetsavtalet och möjligheten för enskilda medarbetare att få stöd för att komma vidare i karriären även om det inte finns risk för uppsägning på grund av arbetsbrist.

– Det kan vara ett sätt att komma till rätta med det som brukar kallas för ”inlåsningsproblematiken”, säger Edel Karlsson Håål. Att man får igång en positiv rörlighet, som kan leda till att fler får kraft att ta steget att lämna ett invant och tryggt jobb – för att gå vidare i karriären på en annan arbetsplats eller helt enkelt för att prova på något nytt.

Den möjligheten ska också ges till chefer och ledare. – Det finns ett fortsatt stort behov av stöd för utveckling av chefs- och ledarskapsfrågor, säger Edel Karlsson Håål. Det gäller också anställningsformer och utvecklingsarbete inom området chef- och ledarskap. För fem år sedan, 2007, träffades det första avtal om ”enskilda överenskommelser”, som gör det möjligt för statsanställda akademiker att göra individuella val mellan pensionsavsättningar, semesterdagar och löneökning. – Det gick lite trögt i början, men nu har det börjat röra på sig, säger Edel Karlsson Håål. Allt fler växlar mellan löneökning, ökad pensionsavsättning eller semesterdagar, utifrån sina egna personliga förutsättningar och önskemål.

Saco-S-uppfattningen är att det ändå krävs fler åtgärder för att alla medlemmar ska få möjlighet att diskutera enskilda överenskommelser med sina arbetsgivare. Förslaget är därför att parterna ska arbeta vidare med frågan. Saco-S vill också ha till stånd en partsgemensam utredning om så kallade bruttolöneavdrag, det vill säga möjligheten kunna välja andra förmåner i stället för löneökning.

När förhandlingarna inleddes var förhoppningen, både hos Saco-S och Arbetsgivarverket, att de skulle vara klara vid september månads utgång. Information om hur det har gått och om hur förhandlingsar betet fortgår finns på www.srat.se och www.saco-s.se. Och förstås, i nästa nummer av SRAT-Informationen.

Birgitta Jakobsson Foto: Elis Hoffman

10 SRAT-informationen nr 4 • 2012

Arbetsgivarverkets chef:

gott samarbete har tjänat Sverige väl

– Parternas goda samarbetsklimat har tjänat Sverige väl.

Det säger Ulf Bengtsson, som tillträdde tjänsten som generaldirektör på Arbetsgivarverket i våras – och som nästan omedelbart kastades in i årets avtalsrörelse på det statliga området.

– Det spelar ingen roll vilka olika uppfattningar vi har haft under förhandlingarna, säger han. När väl ett avtal är träffat måste alla inblandade respektera och vårda det.

En pappdocka iklädd

kavaj och skjorta och med Ulf Bengtssons ansiktsbild står lutad mot bokhyllan i arbetsrummet på Kungsgatan i Stockholm. Trycker man på en knapp på baksidan hörs ett tydligt ”nej”. Dockan är en present från tidigare medarbetare, när han var budgetchef på Finansdepartementet.

– De tyckte att jag kunde unna mig att vara ledig lite mer – och skämtade om att dockan ändå kunde ge samma svar som det de vanligtvis fick från mig.

– Men så är det inte nu, försäkrar han. I den här rollen är det min uppgift att bidra till lösningar som alla inblandade kan acceptera.

Ulf Bengtsson tillträdde tjänsten som generaldirektör i Arbetsgi varverket i mars. Han har lång erfarenhet både av statlig förvaltning och av ledarskap på högsta nivå – femton år i olika befattningar på Finansdepartementet, bland annat som budgetchef, och som generaldi rektör på Försvarsmakten sedan 2008.

– Det finns inte så många jobb där man får chansen att blicka över hela statsförvaltningen, säger han. Det var framför allt det, och möjligheten att få arbeta med en hel sektor på arbetsmarknaden, som lockade mig att tacka ja till det här uppdraget.

myndighet och medlemsorganisation

Arbetsgivarverket är en statlig myndighet, men också en arbetsgivaror ganisation som styrs av de 250 medlemmarna, främst våra myndighe ter och affärsverk. Ulf Bengtsson betonar rollen som medlemsorganisa tion, inte minst viktig i samverkan med övriga parter på arbetsmarknaden. Under det dryga halvår han har varit på plats på Arbetsgivarverket har han ägnat stor del av tiden åt att besöka myndigheterna och övriga organisationer på arbetsmarknaden. Det är en viktig förtroendefråga och därför en prioriterad uppgift att också högsta ledningen är ute i de olika organisationerna, säger han – för att lära känna och förstå arbetet där och för att snappa upp de idéer som finns.

goda relationer

Det är framför allt fem strategiska områden, som ligger till grund för Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen och som utgångspunkter för samverkan med medlemmarna: • • • en tydlig arbetsgivarpolitik – för att det leder till en effektiv verksamhet, kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov av utveckling, avtal som bidrar till en effektiv verksamhet, »

I den här rollen är det min uppgift att bidra till lösningar som alla inblandade kan acceptera.

« • • ledarskap och medarbetarskap, som i samspel utvecklar verksamheten, en god arbetsmiljö, som främjar verksamhetsutveckling.

Det är till synes inga kontroversiella punkter, sett ur Saco-S-perspektiv, utan snarare frågor som också finns på den fackliga agendan. Vari ligger då motsättningarna mellan parterna?

om. – Vi är nog eniga med de fackliga organisationerna om de övergripande målen, säger Ulf Bengtsson. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur man ska arbeta, till exempel för att skapa en effektiv verksamhet eller en bra arbetsmiljö.

– Vi har goda relationer med våra motparter, och från bägge sidor delar vi med oss av erfarenheter och kompetens. Det är en unik modell med gott samarbetsklimat, och det har tjänat Sverige väl.

– Parterna kan ha olika intressen, men hittills har man alltid kunnat komma överens. Och oavsett vilka konflikter som förevarit under vägen måste alla parter sedan vårda det avtal som de har enats

Lokala förhandlingar

Den här hösten är det första gången som tillsvidareavtalet mellan Saco-S och Arbetsgivarverket prövas, och i den här avtalsrörelsen har den statliga arbetsgivaren yrkat att tillsvidareavtalet ska gälla samtliga avtalsområden. Motiven är desamma som de som SRAT och andra förbund inom Saco-S anför – att överenskommelser om lön och andra anställningsvillkor ska vara en naturlig och kontinuerligt pågående del av verksamheten, och att den inte ska störas av särskilda avtalsrörelser. Tanken är att det är så man skapar de bästa förutsättningarna för att få till stånd en lönesättning som gynnar verksamheten nu och framöver.

Ulf Bengtsson är en stark förespråkare för lönesättande samtal, där chefen och den enskilda medarbetaren tillsammans kommer överens SRAT-informationen nr 4 • 2012 11

om hur hon eller han bidrar i dagsläget, hur uppgifterna kan se ut i framtiden, vilken form av kompetensutveckling som kan behövas – och därmed skapar en förståelse för, och samsyn på, löne- och verksamhetsutvecklingen. Han menar också att tillsvidareavtalet ger naturliga förutsättningar för att diskutera enskilda överenskommelser, som gällande avtal ger möjligheter till – till exempel att byta ut en löneökning mot mer semester eller ökad pensionsavsättning, eller vice versa. – Utmaningen är att få det centrala avtalet att nå hela vägen ut till de lönesättande cheferna, så att det verkligen fungerar som det är tänkt, säger han. De chefer som träffar avtal lokalt måste förstå vad uppgiften innebär. Det kräver både kunskap och förberedelsetid – och i det avseendet brister det på sina håll. Det här är ingen ny fråga. Chefsfrågan har varit uppe på förhand lingsbordet många gånger – också utifrån kravet att cheferna ska ha en rimlig arbetssituation och reella möjligheter att utöva sitt ledarskap.

– En av de saker som myndigheterna har åtagit sig handlar om chefernas möjlighet att verkligen vara chefer och ledare. Hur väl de lyckas beror på vad dagen innehåller i övrigt och vad som pressar på. Men det är en fråga som ska lösas på de olika myndigheterna. Arbetsgivarverket finns för att stötta om det uppstår frågor och problem som rör avtalen.

dina medlems förmåner

Som medlem i SRAT och dess medlemsföreningar har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Du läser mer om förmånerna på vår hemsida

srat.se/formaner

Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- och olycksfallsförsäkring –

ingår i tre månader

4 Loss of License –

för flygtekniker

4 Sjukförsäkring för studenter

– under studietiden

Attraktiv arbetsgivare

Under senare år har det funnits farhågor för att generationsväxlingen, med stora personalgrupper som går i pension, ska leda till att staten tappar kompetent personal. Ulf Bengtsson konstaterar att de inte har besannats.

– Statliga arbetsgivare har generellt sett inte svårt att rekrytera personal, säger han, och det gäller också akademiker. Men det finns två orosmoln i det avseendet – att det är svårt att rekrytera personal inom it-området och att många ungdomar idag inte har staten som sitt förstahandsval. Också det är en av Arbetsgivarverkets visioner – att man ska öka attraktionskraften hos staten som arbetsgivare. Frågan är om den avtalsrörelse som har pågått under den tidiga hösten (och som eventuellt är avslutad när denna tidning distribueras) kommer att bidra till det. I Ulf Bengtssons tankar om hur den goda arbetsplatsen är beskaffad ingår också att det ska vara roligt på jobbet.

– Det ansvaret åligger alla, både chefer och anställda.

Själv har han kul, säger han. Och han konstaterar att den nya chefsrollen är helt annorlunda nu när han har 65 medarbetare, jämfört med de drygt 28 000 han basade över på Försvarsmakten. Nu har han möjlighet att lära känna var och en och kunna samtala med dem. Och han är både mån om och medveten om hur viktigt det är att han själv bidrar till god stämning.

När det har blivit för mycket någon dag och humöret är på väg att dala går han ut och går, långt. Och så kopplar han av med att läsa, mycket. Han bara måste läsa, säger han, annars fungerar han inte. Under avtalsrörelsen var det bland annat Leif GW Perssons ”Gustavs grabb” och Hannes Råstams ”Fallet Quick” som bidrog till avkopp lingen.

– Den senare är intressant också ur jobbsynpunkt, eftersom den handlar om medborgarnas förtroende för staten. För rasar det, då blir jag orolig.

12

Birgitta Jakobsson Foto: Catharina Biesèrt

!

SRAT-informationen nr 4 • 2012

Saknar vi din e-postadress? Missa inte viktig information från SRAT och din medlemsförening.

Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring –

för tandhygienister och kiropraktorer

4 Egendoms- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!

Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Bank och medlemslån 4 Förmånskonto 4 Medlemslån Övrigt 4 Saco EL 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line

På DIN SIDA på www.srat.se kan du själv göra dina ändringar!

Eller meddela oss: [email protected]

Tfn 08-442 44 60

Saco bildar Saco chefsråd

Saco chefsråd är ett fristående råd med chefer från olika branscher och med olika professioner. Rådet har bildats för att stärka kunskapen inom Sacofederationen om chefers arbetssituation, villkor och strategiska utma ningar. Det bidrar till att vi kan utveckla verksamheten för en stor och viktig medlemsgrupp. – Jag är mycket stolt och glad över att ha lyckats knyta så kompetenta och erfarna Sacoanslutna chefer till mitt nätverk. Deras engagemang är oerhört viktigt för att vi ska kunna ringa in chefers behov och utmaningar på kort och lång sikt. Det gäller själva uppdraget såväl som drivkrafterna för att bli chef. Det säger Göran Arrius om satsningen.

ledarskapsperspektiv.

om chefsrådet och vilka som ingår.

Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är den samlande organisationen för Sveriges akademiker. Vi är en partipolitiskt obunden facklig centralorganisation. Sacos 23 självständiga förbund företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden, Saco chefsråd leds av Göran Arrius och kommer att Sveriges akademiker är det självklart för oss att ständigt påverka träffas omkring fem gånger per år för att diskutera chefsfrågor ur ett fackligt och ur ett strategiskt På Sacos webbplats www.saco.se kan du läsa mer

Källa: Saco

Olika måttstockar för kvinnor och män

Kvinnor och män bedöms olika på arbetsmarknaden. Kvinnor måste först visa att de är duktiga för att avancera, män bedöms efter sin framtidspotential, sin förmåga att förvärva kunskap.

Det skriver Sacos utredare Charlotta Krafft i sin rapport

Olika måttstockar – Om jämställdhet, karriär och chefskap.

den.

Enligt rapporten kan inte och får inte kvinnliga akademiker göra karriär på samma villkor som manliga.

Grundfrågan är alltså hur kvinnor respektive män bedöms av sina chefer. Vad könet spelar för roll för utvecklings- och karriärmöjligheter på arbetsmarkna Rapporten kan laddas ner på www.saco.se.

Källa: Saco

Förslag om månads- uppgifter ett steg i rätt riktning

Äntligen! Det är bra att det kommer ett förslag för att få månadsuppgifter och en enklare hantering av inkomstunderlag. Men det är bekymmersamt att socialförsäkringsutredningen tycks ha kört fast med sitt huvuduppdrag.

Det säger Göran Arrius, ordförande i Saco och i Sveriges största a-kassa, Akademikernas (AEA) efter att socialförsäkringsutredningens delbetänkande om ”harmoniserat inkomstbegrepp” lagts fram.

– Jag tror att månadsuppgifter skulle kunna vara ett sätt att komma ifrån dagens omständliga hantering på försäkrings- och a-kassorna, säger Göran Arrius.

Saco inser att det finns många praktiska problem som måste lösas, men de bör inte vara olösliga bara politikerna kan enas.

– Jag har dock svårt att förstå varför komplette rande ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet inte ska ingå i inkomstunderlaget. Principen som

plock

Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring

at

Olik Om jäm 2012 ställ a må ttsto riär och chef ckar skap

Charlotta Krafft Rapporten ”Olika mått stockar...” kan beställas på www.saco.se

utredningen i övrigt utgår ifrån är ju att alla inkomster som ligger till grund för uttag av socialavgifter ska utgöra inkomstunderlaget, säger Göran Arrius.

De ersättningar som utgår vid sjukdom och föräldraledighet har tagits ur löneutrymmet. Arbets tagarna har alltså avstått lön, då vore det väldigt märkligt om inte ersättningar ska ingå i inkomstunder laget.

Mest allvarligt är dock signalerna om att socialför säkringsutredningen kört fast. Saco har länge drivit nödvändigheten av en översyn för att få ett socialförsäk ringssystem som inte äventyrar den offentliga ekono min när de som arbetar blir allt färre och de äldre blir allt fler.

– De sista procenten i socialförsäkringarna får inte äta upp utrymmet för bra utbildning och sjukvård, men i den ödesfrågan verkar det hända väldigt lite i utredningen, säger Göran Arrius.

Källa: Saco

Förslag på ändrade åtgärdsregler i arbetslös hetsförsäkringen

Regeringen kommer i en särproposition i samband med budgetpropositionen för 2013 att föreslå ändrade åtgärdsregler i arbetslöshetsförsäkringen.

Det övergripande syftet är att förtydliga regelverket så att det blir tydligare för den arbetssökanden vad som förväntas av honom eller henne för att ha rätt till ersättning. Vidare syftar förslaget till att införa mer proportionerliga åtgärdsregler. Det handlar bland annat om att tydliggöra att det är den enskilde som har ansvar för att visa sin aktivitet i arbetssökandet.

Förslaget innebär att uppföljningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen reformeras så att de blir fler men mildare.

Åtgärdsreglerna föreslås träda i kraft den 1 september 2013.

Källa: Regeringen

Succé för kassakollen

Försäkringskassans webbtjänst, Kassakollen har haft nära 400 000 besök sedan starten i juni 2012. Kassakollen beräknar preliminärt vad man kan få för ersättning om man blir sjuk, får barn eller om man kan få bostadsbidrag.

Källa: Försäkringskassan

Jonas malmberg ny ordförande i Arbetsdomstolen

Regeringen har utsett Jonas Malmberg till ny ordfö rande i Arbetsdomstolen. Jonas Malmberg är professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet. Han har en bakgrund som domare och som forskare vid Arbetslivsinstitutet. Förordnandet gäller från den 1 oktober 2012.

Källa: Regeringen

SRAT-informationen nr 4 • 2012 13

Ellinor vågade satsa!

14 SRAT-informationen nr 4 • 2012

Tjugofyra år på Posten gav SRAT-medlemmen Ellinor Åhs säljerfarenhet nog för att våga satsa.

– På dagarna sökte jag jobb, på kvällarna satt jag vid telefonen och sålde in artister.

Idag har hon sin idol som kund.

Text

: Carina Ahnstedt

Foto

: Anna Rehnberg

det är inte

bara ett, utan flera bananskal, som legat på rätt ställen. För visst har hon haft tur, men också haft mod att fånga tillfällena i flykten och vågat se möjligheter.

– Nu är det upp till bevis, säger Ellinor Åhs som från och med i höst satsar fullt ut på sitt företag Gyllene Promotion där hon sköter bokningar och PR för tretton svenska artister.

det började egentligen

tulltjänster.

redan 2006 när Posten gjorde en stor omorganisation. Ellinor Åhs hade jobbat i 24 år med att bland annat sälja transporter, men fick nu nya arbetsuppgifter som hon inte trivdes lika bra med. Därför bytte hon jobb och började istället som säljare av – Jag jobbade i 1,5 år, sedan kom finanskrisen och jag fick sluta, konstaterar Ellinor Åhs. 54 år gammal skrev hon in sig på arbetsför medlingen och började återigen söka jobb. För att pigga upp sig försökte hon också att ägna mer tid åt sitt fritidsintresse. – Musik har alltid varit ett stort intresse. Jag minns min första konsert den 2 december 1964. Jag fick följa med pappa till Konserthu set i Göteborg och lyssna på Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Ann-Louise Hansson. Jag var nio år och, åh, vad jag njöt!

under tiden på

Posten hade Ellinor Åhs varit ansvarig för kulturakti viteter och också hjälpt till med att hitta lämpliga lokaler för artister som ville besöka Göteborg. En av dem var hennes idol Göran Fristorp. Via en resa i musikens tecken knöt hon nya kontakter som ledde till att hon plötsligt fick en förfrågan om hon ville sköta hans presskontakter inför julkonserten 2009.

– Det här var ju en helt ny marknad för mig. Men i slutändan är det samma sak som ligger till grund för all försäljning: Stora öron och en liten mun. Jag satte ihop en pressrelease, ringde till en mängd olika tidningar för att höra vad journalisterna ville ha. Fyllde på med bilder, fixade recensionsplatser och bokade intervjuer.

Från början var

det helt och hållet en hobby och Ellinor Åhs fortsatte att söka jobb och fick också ännu ett transportsäljarjobb, men kände inte att hon kunde stå för produkten.

– Jag måste kunna vara rak i ryggen och tro på vad det är, antingen det är att sälja transporter eller att sälja in artister. Samma år gick jag på tre vänners begravningar – ingen av dem hade fyllt 58 år – då tänkte jag att nej, livet är för kort för att vantrivas så här.

Nervös ställde hon frågan om hon fick fortsätta att marknadsföra Göran Fristorp, och visst inte till sig av glädje när hon fick ett ja med eftertryck. Dessutom fick hon förtroendet att göra samma sak för Anna-Lotta Larsson. Nu sade Ellinor upp sig igen, den här gången utan någon som helst fallskärm. Hon har aldrig hört av sig till arbetsförmedlingen eller a-kassan igen. Istället tog hon jobb inom skolbespisningen på förmiddagen och jobbade med artisterna på eftermiddagen och kvällen.

Till julen väntar

dragkedja.

ännu ett nytt jobb, när hon ska organisera hela julturnén för Anna-Lotta Larsson. Just nu håller Ellinor Åhs som bäst på att planera rutten, från Boden till Halmstad, organisera och boka in. På plats kommer hon att göra allt från att köra bilen, till att sälja biljetter, sköta bokföringen och kanske dra upp en och annan – Det blir 26 konserter på 25 dagar, så det är ingen vila. Men för att kunna sälja bra vill jag ju vara ute och lära mig hur det går till, träffa konsertköpare, körer och publik. Det ska bli så roligt! » Tillfälligheter gjorde att Ellinor Åhs vågade satsa på sin hobby.

Det är tur att man har vänner och familj som kan säga till en att sätta stopp.

« Självklart finns det också baksidor med att starta eget i en tuff bransch. Lägre lön, ekonomisk osäkerhet, och ett jobb som aldrig blir färdigt. – Det är tur att man har vänner och familj som kan säga till en att sätta stopp. Annars skulle jag kunna jobba dygnet runt, säger Ellinor Åhs som har man och tre vuxna barn som stöttar henne full ut.

I dag sitter

hon i fina kontorslokaler, med utsikt över Åby-travbana som hon får låna i utbyte mot en påse kanelbullar då och då. En av hennes gamla kunder från Posten fungerar som gratis mentor tillsammans med hennes datorkunnige son, och hon har skapat ett stort nätverk bland konsertköpare från norr till söder.

vad hade hänt

om inte Posten hade omorganiserat?

– Ja, du, jag hade väl gjort något annat. Men då hade jag missat allt det här roliga. Kan jag, så vill jag gärna inspirera någon annan att våga satsa på det de brinner för. n n n SRAT-informationen nr 4 • 2012 15

Sjömansservice gör sjömännens tid i land meningsfull

Dagarna till havs är långa och liggtiderna i hamn allt kortare. SRAT-medlemmen Jimmy Eriksson ser till att sjömännen kan se på film och ta del av nyheter om bord – och göra något meningsfullt i land när båten lossar eller lastar.

Text

: Torbjön Tenfält

Foto

: Fredrik Schlyter

16 SRAT-informationen nr 4 • 2012

Mike Josefsson (t.v.) informerar maskinbe fälet Andrej Valov om vilka fritids- och kul turaktiviteter besätt ningen på lastfartyget Fri Brevik kan ta del av under sin vistelse i Norrköping. Datorerna hör till de mest uppskattade inslagen på Johannis borg Seamen’s Club i Norrköping.

Sjömansservice förgyller besättningarnas vardag, både till havs och i ham narna. Jimmy Eriksson (stora bilden) samordnar verksamheten.

Lyftkranar och lastfartyg

Mike Josefsson.

kantar kajerna i Norrköping. Jimmy Eriksson har lämnat sitt arbetsrum på Sjöfartsverket – den röda tegelbyggnaden på Östra Promenaden mitt i stan – och åkt ner till Johannisborg Seamen’s Club. Höstens första oväder bidrar till att inga sjömän är på plats, men Jimmy får tillfälle att prata med föreståndaren – Två killar var här tidigare i dag och spelade pingis, men de var tvungna att gå ombord igen, säger Mike.

Klubben har öppet nästan varje dag, men det är sällan sjömännen hinner stanna särskilt länge. De flesta arbetar på utländska båtar och har ett pressat schema.

– Tiderna i hamn minskar för att frakterna ska bli så effektiva som möjligt. I dag är det ovanligt att en tankbåt ligger vid kaj mer än ett dygn, förklarar Jimmy Eriksson. Containerfartygen, som är de vanligaste lastbåtarna i Norrköping, behöver fyra-åtta timmar för att lossa och lasta. Sedan drar de iväg igen för att inte förlora någon tid. Sjömansklubben delar lokaler med sjömanskyrkan och har gott om utrymmen för både aktiviteter och samtal. På en vägg i stora rummet hänger en världskarta och bredvid den en karta över Europa. De är fyllda med nålar som visar varifrån de sjömän som besöker klubben kommer. Överlägset flest nålar trängs i Filippinerna – världens största sjöfararnation. Indonesien är en annan exotisk hemadress och två av de sjömän som hittat till Johannisborg har placerat nålar i Burma.

Kartorna öppnar för samtal och blir ett sätt att skapa kontakter. De filippiniska sjömännen är bekymrade över att inte längre få plats med sina nålar och Sjöfartsverket har därför lovat att skaffa fram en tredje karta, med enbart Filippinerna som motiv. – Vi märker att många känner sig stolta över att få lämna avtryck, även om det bara är i form av en nål, säger Jimmy Eriksson. Han är nybliven operativ samordnare för Sjömansservice och har sin arbetsplats på Sjöfartsverkets samhällsavdelning. Han sitter också i Saco-S-föreningens styrelse som representant för SRAT. I arbetsuppgifterna ingår främst att hålla kontakt med de olika sjömansklubbarna, ansvara för mediefrågor och marknadsföra verksamheten. – Jag har aldrig själv jobbat på sjön, men skulle inte ha något emot att åka med ut någon gång och se verksamheten från sjömännens horisont, säger Jimmy Eriksson.

Sjömansservice finns i

Göteborg, Malmö, Norrköping och Stockholm, men också i de två europeiska jättehamnarna Rotterdam och Antwerpen, som många svenska sjömän regelbundet kommer till. Antalet sjömän som besöker klubbarna varierar en hel del. Förra året räknade Johannisborg till cirka 2500 gäster (varav ett 40-tal kvinnor). Ytterligare cirka 1000 personer utnyttjade anläggningen (hemmava rande sjömän och övriga besökare).

När en båt lägger till i hamnen gör Sjömansservice alltid ett besök för att informera om sina tjänster och möjligheten att motionera, umgås eller följa med på en utflykt. Många sjömän uppskattar också tillgången till datorer, på havet är möjligheten att hålla kontakt med familjen via skype och mejl ganska nyckfull. Mike Josefsson har ständig koll på vilka fartyg som anlöper Norrköpings hamn och nu är Gibraltarflaggade Fri Brevik på plats för att lasta pellets. Han hoppar in i bilen, kör över Motala ström och en bit österut längs Sjötullsgatan. Landgången är brant och slipprig efter SRAT-informationen nr 4 • 2012 17

Sjömansservice förgyller besättningarnas vardag, både till havs och i hamnarna. Jimmy Eriksson samordnar verksamheten. flera timmars regn, men för Mike är fartygsbesök och marina balansakter en rutinsak. Maskinchefen Andrej Valov tar emot på däck och lyssnar på informationen. Har han lust att titta in till sjömansklubben med sitt manskap?

– Jag skulle gärna komma, men tyvärr, det finns inte tid, svarar han.

Mike Josefsson överlämnar broschyrer om Norrköping. Andrej Valov berättar att besättningen består av sex personer och att nästa hamn på rutten är Vasa i Finland. Han har varit i Norrköping en gång tidigare, men det var för många år sedan. Tyvärr hann han inte se så mycket av staden då heller.

Maskinchefen tycker ändå att det är bra att Sjömansservice finns, bland annat då det kan uppstå tillfällen när besättningen behöver hjälp av någon med goda kunskaper om hamnen och landet man befinner sig i. Som befäl har han svårt att lämna fartyget, för att inte tala om kaptenen som har det yttersta ansvaret och nästan aldrig går i land.

– Visst hade det suttit bra med ett bastubad, säger Andrej Valov och fortsätter med sitt underhållsarbete.

Förr var klubbarna

viktigare för de hemmavarande sjömännen. Då var svenska sjömän ute på havet en mycket längre del av året och hade inte så många sociala kontakter när de var hemma. De umgicks istället med varandra och sjömansklubbarna blev deras trygghet. Nu är arbetstiden reglerad för svenska besättningar, som efter en arbetsperiod på 4-6 veckor är hemma och lediga lika länge. Svenska sjömän är också en krympande krets. Den svenska handelsflottan har mer än halverats på bara några år, från drygt 250 till cirka 100 fartyg, samtidigt som rederierna hittar billigare manskap i länder som Filippinerna och Indonesien. Men svenska sjöbefäl är fortfarande eftertraktade och många ungdomar söker sig till befälsutbildningarna. Trafiken på svenska hamnar är också fortsatt stor och både Jimmy Eriksson och Mike Josefsson är övertygade om att Sjömansservice kommer att spela en viktig roll även i framtiden. – Vi erbjuder en fristad för sjömännen och ett tillfälle att komma bort från deras kombinerade arbetsplats och bostad, säger Jimmy Eriksson. n n n 18 SRAT-informationen nr 4 • 2012

Fakta

Sjömansservice erbjuder svenska och utländska sjömän fritids- och kulturaktiviteter. Arbetet inleds ofta med ett besök ombord på de fartyg som anlöper hamnen. Sjömännen kan få hjälp med transporter, de erbjuds motion och andra verksamheter på sjömansklubben och får möjlighet att delta i utflykter.

Ute på havet kan alla svenskflaggade fartyg och svenskar ombord på utländska fartyg ta del av Sjömansservice tjänster. De har också tillgång till sjömansbiblioteket, som distribuerar böcker, ljudböcker och e-böcker.

I medietjänsterna ingår bland annat en e-postdistribuerad nyhetsbulletin från TT och en hyrfilmstjänst där ett antal filmer varje månad sänds ut till de cirka 110 fartyg som abonnerar på tjänsten. Det finns ett liknande upplägg med teveprogram, som bandas och skickas till fartygen via en extern distributör. Sjömans service har även en webb- och facebooksida och deltar aktivt på till exempel arbetsmarknadsdagar, som anordnas av Chalmers och Kalmar Sjöbefälsskola. Sjömansservice finns i Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm, Rotterdam och Antwerpen. Sjömansklubben i Göteborg är troligen en av de större i Europa och utsågs 2010 till den bästa i världen, av sjömännen själva.

Sjömansservice är sedan 2007 en del av Sjöfartverkets samhälls avdelning. Tidigare löd den under den nu nedlagda myndigheten Handelsflottans kultur- och fritidsråd.

SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket

Ordförande

Hans Fotmeijer 0734-32 10 83 [email protected]

Ansvarig ombudsman SRAT

Sophie Silverryd 08-442 44 74 [email protected]

www.srat.se

Aktuella Ad-domar

Avsked på grund av illojalitet

Ad 40/2012.

En anställd i en ideell förening initierade, startade och drev, för föreningen, en modellagentur för personer med funk tionshinder. Den anställda sa upp sig själv för att bedriva likadan verksamhet hos en annan arbetsgivare. Samma dag som hon sa upp sig mailade hon till föreningens alla modeller och erbjöd dem att komma med till hennes nya arbetsgivare. På grund av det avskedades hon av föreningen på grund av illojalitet den följande dagen. Tvisten gällde om avskedan det var giltigt eller inte. Arbetsdomstolen ansåg att det var illojalt att under pågående anställning uppmana modellerna att istället bli modeller i en konkurrerande verksamhet. Avskedet var därför lagligt.

Högre syssel- sättningsgrad

Ad 41/2012.

I en av Kicks butiker i Gävle arbetade två säljare 75 procent vardera. De hade båda anmält till arbetsgivaren att de önskade gå upp i tid enligt 25 a § Lagen om anställningsskydd. När en kollega som också arbetade 75 procent sade upp sig själv föreslog de två säljarna att de skulle få en del av kollegans timmar. Kicks valde att istället nyanställa en person på 75 procent. Säljarnas fackförbund ansåg att det var i strid med lagen om anställningsskydd. Kicks framförde att de hade varit tvungen att ändra i sin befintliga organisation och schemaläggning om de skulle tillmötesgå säljarnas krav. Arbetsdomstolen ansåg att Kicks inte var tvungen att göra det utan att de hade rätt att nyanställa i enlighet med organisationens krav.

uppsägning

Ad 47/2012.

I Polarn O. Pyrets butik i Halmstad arbetade tre personer; Chefen på heltid och två säljare på 35 timmar respektive 7,17 timmar per vecka. Efter en omorganisa tion beslutade butiken att det framöver skulle finnas två säljare som arbetade 25 respektive 15 timmar per vecka. Säljaren som arbetade 35 timmar hade längst anställningstid och blev erbjuden en omplacering till den nya tjänsten på 25 timmar i veckan men tackade nej och blev därför uppsagd. Den andra säljaren tackade ja till omplacering från 7,17 till 15 timmar. Fackförbundet menade att uppsägningen var felaktig, att det inte fanns någon egentlig arbetsbrist och att det dess utom var den sist anställda säljaren med 7,17 timmar som skulle ha fått minskad arbetstid. Arbetsdomstolen uttalade att arbetsgivaren har rätt att göra en omorganisation och att detta kan leda till arbetsbrist. Slutligen kom Arbetsdomstolen fram till att arbetsgivaren hade agerat korrekt och avslog fackförbun dets talan.

Avsked och indraget flygcertifikat

Ad 49/2012.

ning. En pilot på TUIfly blev avskedad efter att under ett uppehåll i Thailand via en balkong tagit sig in i en flygvärdinnas rum och lagt sig naken i hennes säng. Arbetsdomstolen ansåg att det var skäl nog för avskedande. Innan avskedandet gick igenom fick piloten sitt certifikat indraget av medicinska skäl. TUIfly ville inte betala den löpande trygghetsersättningen som piloter som blir av med certifikat har rätt till enligt kollektivavtalet. Arbetsdomstolen gjorde en tolkning av kollektivavtalet till Pilotförening ens fördel så piloten fick sin trygghetsersätt-

uppsägning

Ad 51/2012.

En kvinna hade jobbat i en Coop-butik sedan 1985. Från 1999 hade hon halv sjukersättning på grund av en förslit ningsskada i höger arm. När det konstatera des att det fanns för mycket personal i butiken så blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist trots att hon hade längst anställ ningstid. Hennes fackförbund ansåg att det var turordningsbrott och diskriminering på grund av funktionshinder. Coop ansåg att hon inte hade tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna i butiken. Med det menade Coop att hon på grund av sin förslitnings skada inte kunde utföra arbetsuppgifterna. Arbetsdomstolen uttalade att kvinnan var missgynnad genom uppsägningen men att hon inte ens med hjälpmedel kunnat hamna i jämförbar situation som någon utan funktionshinder. Därför förelåg ingen diskriminering enligt lag. När det gällde turordningen så hade hon inte tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete i butiken. Arbetsdomstolen konstaterade också att Coop fullföljt sina skyldigheter gällande rehabilitering och stöd- och anpassningsåt gärder. Fackförbundets talan avslogs helt.

Sophie Silverryd, förbundsjurist [email protected]

Arbets

Postadress

Box 3536 103 69 Stockholm

Telefon

08-412 33 00 tfn tid mån-tor 9 – 16, fre 13-16

Fax

08-24 78 79

E-post medlemsfrågor

Medlemsfrågor: [email protected]

Försäkringsfrågor: [email protected]

Hemsida

www.aea.se

§

chefen friad när sjuksköterska fick TBc på jobbet

Hovrätten över Skåne

och Blekinge har friat verksamhetschefen som var åtalad för arbetsmiljöbrott efter att en sjuksköterska på en infektionsklinik fått tuberkolos av en patient. Både hovrätten och tingsrätten ansåg det vara bevisat att sjuksköterskan blev smittad under patientarbete. Men såväl tingsrätten som hovrätten friar verksamhetschefen från det arbetsmiljö mässiga ansvaret. De anser inte att åklagaren har bevisat att smittan berodde på att andningsskydd avsedda för engångsbruk återanvänts. Att återanvända ett andningsskydd kan vara en orsak till smitta, men även smitta i luftslussen mellan korridoren och sjukrummet kan ha varit en orsak. Tyvärr medförde detta att hovrätten undvek att gå in och diskutera verksamhetschefens skyldigheter och ansvar enligt arbetsmiljölagen, vilket hade varit klargörande för andra fall.

Sophie Silverryd, förbundsjurist [email protected]

SRAT-informationen nr 4 • 2012 19

Hundra år med skyddsombud

”de är minst lika viktiga i dag som då”

– Skyddsombuden är minst lika viktiga i dag som 1912 när den nya lagen om arbetarskydd kom och gav arbetstagarna rätt att utse ombud för att minska olycksfallen på arbetsplatserna. Det anser Karin Fri stedt, arbetsmiljöansvarig på Saco.

– Då var det den fysiska arbetsmiljön som stod i fokus, nu är det alltmer psykosociala faktorer som leder till ohälsa, i synnerhet för Sacogrupperna.

Skyddsombudens uppgift är att uppmärksamma arbetsgivaren på brister i arbetsmiljön, men det är arbetsgivarens, och chefernas, ansvar att se till att bristerna åtgärdas. Många av Sacoförbundens medlemmar kommer någon gång under sitt arbetsliv att fungera som chef och därför satsar Saco ännu mer på ledarskapsfrågor och har tillsatt en särskild utredartjänst.

– Cheferna måste också ha en fungerande arbetsmiljö med rimliga villkor och ett hanterbart antal medarbetare. Det är givetvis viktigt för cheferna, men inte bara för dem, ledarskapet påverkar hur väldigt många andra har det på jobbet.

Hundraårsjubileet, med Skyddsombudens

dag, är ett osökt tillfälle att manifestera skyddsombudens roll och stora betydelse. – Vi vill lyfta fram att det är en viktig grupp, säger Karin Fristedt. De flesta verksamheter och medarbetare lever under stor tidspress i dag och vi vet att det kan vara svårt, både för skyddsombud och andra fackliga företrädare, att få tid och pengar till arbetsmiljöarbete.

Hur man ser på arbetsmiljöarbete, om det är en del av verksamhe ten eller betraktas som ett sidospår, varierar från arbetsplats till arbetsplats. Men ska arbetsmiljöarbetet fungera måste det sippra ner genom hela organisationen och vara ett löpande, systematiskt arbete, inte bara poppa upp i form av årliga skyddsronder, menar Karin Fristedt. Det är mycket tal om ett hållbart arbetsliv i dag, att fler ska arbeta längre, och då blir de här frågorna än viktigare.

Arbetsgivarens ansvar

Saco håller just nu på att kartlägga skyddsombudens arbete. Man vill veta hur de ser på sitt uppdrag och hur de tycker att arbetsmiljöarbetet fungerar. Syftet med undersökningen är i förlängningen att förbättra arbetsmiljöarbetet. – Svaren har just kommit in så vi vet ännu inte hur situationen ser ut. Steg ett är att skaffa sig mer kunskap, säger Karin Fristedt.

Regionala skyddsombud

Trots de etthundra åren av lagstiftning och reformer inom arbetsmiljö området finns inte skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som de också kallas, på alla arbetsplatser. Och med dagens trend mot allt fler mindre företag, även inom den offentliga sektorn, kommer det problemet troligtvis att öka, befarar Karin Fristedt.

– Det är nya verksamheter, med andra driftsformer, där det inte finns någon färdig struktur eller tradition att foga in arbetsmiljöarbetet i. Men varje arbetsplats med minst fem anställda har rätt att utse skyddsombud. På dessa arbetsplatser spelar även de regionala skyddsombuden en viktig roll.

– De ska verka mot arbetsplatser med minde än 50 anställda och vara ett stöd för skyddsombuden, eller hålla koll på arbetsmiljön där skyddsombud saknas. De kan både jobba uppsökande och kallas in akut, och inte minst ska de motivera arbetsplatserna till att starta eget arbetsmiljöarbete, poängterar Karin Fristedt. Med rätt kunskap hos arbetsgivaren och en god samverkan behöver det inte vara så svårt att bedriva ett löpande arbetsmiljöarbete på en mindre arbetsplats,. Man behöver inte ta till de stora skyddsron derna utan kan lösa problem vartefter i samverkan med arbetsgivaren.

20 SRAT-informationen nr 4 • 2012

– Skyddsombudens uppgift är att uppmärksamma arbetsgi varen på brister i arbetsmiljön, men det är arbetsgivarens ansvar att åtgärda dem, säger Karin Fristedt, arbetsmiljö ansvarig på Saco.

– Samverkan som metod är nyckeln till ett bra arbetsmil jöarbete, anser Mats Eriksson, ombudsman på SRAT och en av dem som håller i Saco-S kursen

Det gränslösa arbetet

.

det gränslösa arbetet

De tre centralorganisationerna, LO, TCO och Saco, har påtalat för regeringen att det behövs mer pengar till regionala skyddsombudsverksamheten och skyddsombudens utbild ning.

– Tidigare hade Saco centralt utbildning för skyddsombud, men den lades ner när de statliga bidragen till funktionsutbildning försvann. Och det har varit svårt för förbunden att fylla det utbildningsbehovet, säger Karin Fristedt. Dock har Saco-S en särskild utbildningssatsning

Det gränslösa arbetet

som vänder sig till fackliga företrädare och skyddsombud som är statligt anställda. Två kurstillfällen är inplanerade: 3-4 december 2012 och 7-8 februari 2013 (information och anmälan på www.saco-s.se).

Arbetsmiljöverket har gjort en undersökning bland högre tjänstemän som visar att de är nöjda vad gäller innehållet i arbetet, med utbildning och utmaningar, men har svårt med gränssättningen. – Våra medlemmar arbetar på ett helt annat sätt än tidigare, friare, men flexibelt, i storrum i stället för i egna rum, med flytande arbetstider, ökad tillgänglighet och teknisk utveckling. Arbetsmiljöarbetet kan då inte bara handla om den fysiska arbetsmiljön utan om hela arbetssituationen, säger Mats Eriksson, ombudsman på SRAT och en av dem som håller i kursen ”Det gränslösa arbetet”.

vikten av bra dialog

Utbildningen har sin utgångspunkt i Saco-S politik samt i det statliga avtalet arbete.

Samverkan för utveckling

som slöts mellan Arbetsgivarverket och Saco-S 1997, där fokus bland annat ligger på systematiskt arbetsmiljö – Den klargör hur vi ser på arbetsmiljön i förhållande till verksamheten och med förhållningssättet samverkan som modell. För det är just samverkan som är den röda tråden i allt arbetsmiljöarbete, understryker Mats Eriksson. – Vi betonar vikten av en bra dialog mellan medarbetare, fackliga företrädare och arbetsgivare, att man kommer in tidigt i olika frågor och på alla nivåer. Skyddsombuden behöver därutöver mer grundläg gande utbildning om lagstiftning och föreskrifter.

Det är en poäng att utbildningen vänder sig till både skyddsom bud och andra fackliga företrädare och att deltagarna kommer från olika statliga myndigheter och olika förbund, menar Mats Eriksson.

Samverkan nyckeln

På frågan om man kan vara trovärdig om man är både facklig företrädare och skyddsombud ”man sitter ju på två stolar ” svarar Mats Eriksson att det tvärtom är en stor fördel: Det bästa är att det fackliga arbetet och skyddsombudens arbete integreras; det ska gå hand i hand.

En fördel i sammanhanget är att Saco-S är en ren förhandlingsor ganisation som tecknar avtal med Arbetsgivarverket och på myndighe terna, menar Mats Eriksson. Det gör att utbildningarna och arbetsmil jöarbetet är väl förankrat.

– ”Det gränslösa arbetet”-satsningen rör enbart SRATs och de andra Sacoförbundens statliga medlemmar, men arbetsmiljöutbild ningar finns även inom andra sektorer och avtalsområden, och budskapet är över hela linjen detsamma: Börja arbeta tidigt, bli en naturlig del i utvecklingen av verksamheten! uppmanar Mats Eriksson och fortsätter: – Samverkan som metod anser vi vara nyckeln till all bra verksam het.

Britta Moberger Foto: Colourbox, Kalle Assbring, Denny Lorentzen

• •

Saco-S utbildning ”det gränslösa arbetet”

För fackliga företrädare och skyddsombud inom staten, Djurönäsets kursgård, Värmdö 3-4 december 2012 7-8 februari 2013 Mer information och anmälan på www.saco-s.se

I Saco-skriften

Vara skyddsombud

läsa mer om skyddsombudens roll och uppgift och den lagstiftning som arbets miljöarbetet bygger på. Skriften kan laddas ner som pdf från www.saco.se/ Fackligt_arbete/Lokalt_fackligt_arbete/ Skyddsombud

Skyddsombuden firas med egen dag

kan du

Skyddsombudens dag

arrangeras i år för första gången för att fira att det är 100 år sedan skyddsombuden ”föddes”, men är tänkt att bli en årligt återkommande dag, onsdagen i vecka 43, Europeiska arbetsmiljöveckan. I år firas Skyddsombudens dag genom en halvdag i anslutning till

Det gränslösa arbetet Gilla Jobbet

på Stockholmsmässan, som även den arrangeras för första gången.

– ”Gilla jobbet” är en mötesplats för alla som är intresserade av arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor, som arbetsgivare, skyddsombud, arbetsmiljöombud och andra fackliga företrädare. Det är inte en traditionell mässa utan ett forum för diskussioner och kunskapsin hämtning – från ett 70-tal seminarier och från andra deltagare, säger Karin Fristedt, arbetsmiljöansvarig på Saco. Hon hoppas att arbetsgivarna inser värdet av denna kompe tensutveckling och ser till att skyddsombuden får möjlighet att gå. (Och kanske besöker de ”Gilla jobbet” själva). De fackliga företrädarna får rabatt så entréavgiften för en dag är 500 kronor.

Skyddsombudens dag arrangeras av de tre centralorganisatio nerna, LO, TCO och Saco. Programmet innehåller bland annat som arbetslivs- och stressforskaren Christin Mellner forskar kring, Henric Ask berättar om

Skyddsombudens rättigheter i det nya arbetslivet

samt avslutningsvis en paneldiskus sion med temat

Hur ser rollen som framtidens skyddsombud ut och vilka utmaningar står vi inför?

under arbetsmiljöveckan är Mer uppgifter om ”Gilla jobbet” och skyddsombudens dag hittar du på www.gillajobbet.se. Temat för de europeiska kampanjerna som uppmärksammas

Ledarskap och samverkan

respektive

Psykosociala arbetsmiljörisker

där Sverige har ansvaret. Resultatet av de landsomfattande svenska inspektionerna redovisas den 26 oktober på Arbetsmiljöriksdagen, som avslutar Arbetsmiljöveckan.

Britta Moberger

SRAT-informationen nr 4 • 2012 21

Aktiviteter för chefer

Saco, tillsammans med SRAT och andra Sacoförbund, bjuder in till aktiviteter för dig som är chef eller funderar på att bli. Aktiviteterna är kostnadsfria. Du får själv stå för resor och eventuell förlorad arbetsförtjänst.

• 15 november, Stockholm Sacos chefsdag • 28 november, Luleå, lunchseminarium Ny som chef Mer information och anmälan på www.saco.se

Inspirations- dagar om företagande

Saco, tillsammans med SRAT och andra Sacoförbund, bjuder in till inspirationsda gar för dig som är egen företagare eller funderar på att bli. Seminarierna är kostnadsfria. Du får själv stå för resor och eventuell förlorad arbetsförtjänst.

• 13 november 2012, Stockholm • 14 november 2012, Sundsvall Mer information och anmälan på www.saco.se

gRATTIS korsordslösare!

Till er fem vinnare som har chans till ännu större vinster. ni har vunnit varsin penninglott!

Björn Fahlén, Halmstad Karl-Evert Lingman, Uppsala Anna Mila, Kungsbacka Oskar Sykiäinen, Mölnlycke Karl-Göran Ögren, Skelleftehamn Lösningen finns på SRATs webbplats: www.srat.se/sratinformationen

22 SRAT-informationen nr 4 • 2012 !

Dags för löneenkät 2012

du bidrar till den viktiga lönestatistiken

under oktober skickar

lön.

SRAT ut e-post till flertalet medlemmar med en länk till löneenkäten där de får svara på frågor om exempelvis befattning, tjänstgöringsgrad och – Vi vill ha uppgift om lönen i september 2012, och för de allra flesta innebär det årets lön. Enkäten innehåller också några allmänna frågor beroende på vilken yrkesgrupp du tillhör, säger Susanne Rönngren, IT-ansvarig på SRATs kansli.

– För att både den enskilde medlemmen och vi som förbund ska få störst nytta av statistiken är det viktigt att alla tar sig de 7-8 minuter det tar att besvara enkäten, understryker Susanne Rönngren.

Uppgifterna från SRATs löneenkät matas in i Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik – som innehåller uppgifter från över 300.000 akademiker. – Där kan medlemmar och förtroende valda hämta uppgifter inför lönesamtal, när de söker jobb och vid karriärplanering, säger Susanne Rönngren.

Saco LöneSök finns på SRATs webbplats srat.se och kräver att du loggar in. Om det är • • • • • • • första gången du loggar in gäller ditt medlemsnummer (se baksidan av tidningen) och de fyra sista siffrorna i ditt personnum mer.

Om du har frågor om löneenkäten kontaktar du Susanne Rönngren, på e-post [email protected] eller telefon 08-442 44 72.

Marie Norell, Informatör

VEM SKA SVARA?

Samtliga medlemmar i nedanstående föreningar omfattas av enkäten, oavsett om man arbetar privat (dock ej egenföretagare), statligt eller kommunalt. Audionomerna HälsoAkademikerna Saco-förbundens personalförening , SFP SRATs allmänna avdelning, SRAT-A Svensk Flygteknikerförening , SFF Svensk Optikerförening Sveriges Tandhygienistförening, STHF

Lönestatistik i din telefon

Läs mer på www.srat.se/akademikerlon eller www.facebook.com/akademikerlon

Bytt jobb? Blivit arbetslös?

Börjat studera? Börjat arbeta? Flyttat?

På DIN SIDA på www.

srat.se kan du själv göra dina ändringar!

Eller meddela oss: [email protected]

Fax 08-442 44 80 Tfn 08-442 44 60

För några år sedan fnös en fransk minister åt sin euroskeptiske brittiske kollega: – Europa måste vara något mer än ett frihandelsområde!

Samma sturska syn ger euro optimisterna uttryck för.

– EU har alltid utvecklats genom sina kriser!

men den här

gången är fler betänksamma. Euroregeringarna har svårt att komma överens om åtgärder, men både nord och syd drar åt samma federalistiska håll. Tyskland, Holland och Finland ställer hårda krav som villkor för stödinsatserna; Frankrike, Italien och Spanien vurmar för euroobligationerna. Båda lösningarna är lika farliga. På sikt går de ihop: med starka krav från Bryssel minskar motståndet mot överföringar mellan länderna, med euroobligatio ner kommer alla garanter att blanda sig i varandras finanspolitiska äventyrligheter.

På papperet var det vad många sade redan efter Maastricht. En gemensam valuta förutsätter en gemensam finanspolitik. En del av oss trodde då att no bail-out kunde vara en utväg. Om marknaden straffade den som slarvade skulle alla tvingas hålla sig i skinnet. Men när Tyskland och Frankrike körde över sin egen stabilitetspakt redan efter några år kvaddade de marknadsdisciplinens väg. Därför är det nu mer och mer federalistiska lösningar som gäller.

Problemet är bara: hur ska man komma från papperet till verkligheten? Folkliga protester mot Bryssel/Berlin kommer att bli legio. Nationella myndighe ter mörkar sina problem mot de gemensamma kontrollorganen. Irländska bolagsskatter och grekiska pensioner retar gallfeber på finska och tyska skattebetalare. Det finns helt enkelt inte den gränsöverskridande tillit som en gemensam finanspolitik måste bygga på. Euron sätter hela EU på spel.

Därför måste Sverige och andra länder förbereda ett alternativ. Det finns två stora europeiska projekt. Det ena är euron – men det andra är den inre marknaden, långt mer framgångsrik i sin blandning av gemensamma lösningar och nationellt självbe stämmande.

Det senaste årets lösningar har gång på gång handlat om att anpassa hela EU:s regelverk efter eurokrisens krav. Gång på gång stöter det emot viktiga nationella institutioner. För svensk del har facken och regeringen fått sätta till alla klutar för att värna lönebildningen. Lösningen kanske måste bli att tydligt skilja EU och eurosamarbetet åt. Låt eurosamarbetet få tydliga egna institutioner och regelverk, men lämna de grundläg gande EU-överenskommelserna i fred! De länder som vill kan föra Maastricht vidare mot en politisk union, medan den vidare EU-kretsen gör den inre marknaden till gemenskapens huvudsak.

Med en sådan lösning skulle den inre marknadens institutioner kunna förändras. Om ett vidare EU avsvär sig den politiska unionens ambitioner borde Norge, Island och Schweiz kunna delta fullt ut i besluten om den inre marknaden. EU skulle bli ett samarbetsprojekt mellan euro- och EES-länderna. Den inre marknaden skulle få en mer demokratisk ordning än idag, när Norge och Island inte kan påverka de beslut som berör dem. Inom en sådan ram skulle för övrigt ett nordiskt valutasamarbete ha betydligt bättre förutsättningar än euron. n n n

gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco

SRAT-informationen nr 4 • 2012 23

utlands- stationerad av staten

Arbetstagare som är

anställda på svenska myndigheter och utlandsstationeras omfattas av ett särskilt kollektivavtal. Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställ ningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA) är ett avtal som reglerar anställnings villkoren under tiden som utlandsstatione ringen pågår. Det är arbetsgivaren som beslutar om uppdraget ska anses vara en utlandsstationering eller vilket är det vanligaste en utlandstjänsteresa. Arbetsgiva rens bedömning bottnar i uppdragets karaktär, vem som är uppdragsgivare och hur länge uppdraget ska pågå. tet.

URA som centralt avtal ger riktlinjer och råd kring vad ett kontrakt (URA-kontrakt) mellan arbetsgivaren och den utsände kan innehålla. Det innebär att inför varje utlandsstationering ska ett individuellt kontrakt upprättas mellan arbetsgivaren och den utsände där alla villkor som ska ingå definieras. Exempel på uppgifter som ska finnas med i kontraktet är vilka arbetsuppgif ter som ska utföras, stationeringsort, tjänstgöringsperiodens längd, löneförmåner och andra anställningsvillkor. Löne- och anställningsvillkoren kan dessutom delas in i tre olika kategorer: villkor som ska regleras i detalj (exempelvis försäkringar och pensio ner), villkor som ska regleras men kan variera i nivå (exempelvis lön) och villkor som kan regleras (exempelvis ersättning för kostnader som bostad, flytt och semesterhemresor). Avtalet kan också utöver de personliga villkoren också reglera vissa merkostnader som den utsände har för sin familj då den följer med till stationeringsorten. Barnom sorg- och skolkostnader är ofta dyra utomlands men genom URA-kontraktet kan de ersättas genom att de skrivs in i kontrak URA är ett komplicerat avtal. Det är inte helt lätt att bedöma vad som behöver finnas och omhändertas i kontraktet. Förbundets rekommendation är därför att inför varje utlandsstationering läsa igenom det centrala kollektivavtalet, bedöm de egna behoven, kontakta den lokala Saco-S föreningen och vända sig till förbundet för rådgivning.

Arbetstagare inom Regeringskansliet och Sida kan också omfattas av URA, men då utlandsstationeringen är på en svensk utlandsmyndighet alternativt vid en svensk representation ska de gå på Avtal om utlandstjänstgöring (UVA).

Mats Eriksson, ombudsman [email protected]

24 SRAT-informationen nr 4 • 2012

nya avtal

Flygtekniker

Svensk Flygteknikerförening under tecknade

den 3 september 2012 ett nytt kollektivavtal med Svenska Flygbranschen inom Svenskt Näringsliv. Avtalet innebär en höjning av utgående lön (grundlöner och tillägg) med 3 procent gällande från den 1 september. Avtalsperioden är 14 månader (1 september 2012 till 31 oktober 2013). Därmed motsvarar avtalet det så kallade märket på 2,6 procent på årsbasis. Avtalet finns på www.flygtekniker.se och www.srat.se.

Ola Blomqvist, ombudsman [email protected]

posten, Bring och Swedavia

den 11 september

2012 tecknades kollektivavtal med Almega gällande bransch Kommunikation. Inom bransch området finns företag inom huvudsakligen post- och flygplatsnära verksamheter. SRAT har flest medlemmar inom Postenkoncernen men även inom Swedavia och Bring. Avtalet har samförhandlats med övriga förbund inom Saco i branschen, vilka är Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna. När nu branschavtalet är klart återstår för de lokala parterna att förhandla företagsanpassade villkor och tillämpningar inom respektive företag.

Avtalsperioden är 1 juni 2012 – 31 maj 2013 med en lönerevisionstidpunkt som är 1 juni.

Konstruktionen för löneförhandlingar är likt det föregående avtalet ett processav tal utan angivet löneutrymme. Utgångs punkten är ett lönesättande samtal där individens kompetens och prestation i relation till uppsatta mål ska vara grund för lönesättningen. Akademikerföreningen har möjlighet att förhandla innan löneökning arna fastställs.

Avtalet finns på www.srat.se

Anders Berndt, ombudsman [email protected]

personal i gym och friskvårdsföretag

Förhandlingarna mellan SRAT

framåt. där ersättningen ökar.

och Almega om nytt kollektivavtal är klara. Det gäller från den 1 september 2012 och ett år Det är några förändringar i avtaltexten, bland annat när det gäller övertiden samt ersättning för mertid och arbete på natten I löneavtalet står det att lönervision ska vara från den 1 september och skriftligt besked om ny lön ska lämnas senast den 16 november. Löneavtalet beskriver lönepro cessen med lönesamtal. Lönen ska även fortsättningsvis vara individuell och differentierad samt ska bestämmas med hänsyn till verksamhetens krav, arbetsupp gifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet, uppnådda resultat i relation till satta mål samt till marknads krafterna. Om inget annat överenskommes lokalt ska det totala utrymmet för individuella lönehöjningar beräknas till 2,6 procent av summan av företagets fasta kontanta löner för tjänstemän den 31 augusti 2012.

Avtalet finns på www.srat.se

Martin Berndtsson, ombudsman [email protected]

Sacos medlemsantal fortsätter att öka

Trenden står sig. Sacoförbunden fortsätter att dra till sig nya medlemmar och öka sitt medlemsantal. Totalt har Saco ökat medlemsantalet med 1,6 procent sedan halvårsskiftet förra året. Den totala medlemssiffran låg en bit över 625 000 vid halvårsskiftet.

–Utvecklingen visar att strategin att stötta medlemmarna individuellt är framgångsrik. Att Saco och förbunden uppfattas som professionella och partipolitiskt obundna spelar säkert också en stor roll, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

– Kombinationen av yrkes- och fackförbund är attraktiv. Engagemanget för att öka medlemmarnas trygghet via inkomstförsäkringar uppskattas också, säger Göran Arrius.

SRAT ökade under samma period med 1,3 procent.

FM Org 13

Omstöpning av Försvarsmakten

Försvarsmakten har nu inlett bemanningen av FM Org 13, som träder i kraft vid årsskiftet. Om ett par veckor står det klart hur många av Saco-Försvars medlemmar som tvingas gå.

Camilla Robertsson

Omstöpningen av Försvarsmakten

är inne i ett avgörande skede. Militär- och civilanställdas kompetenser prövas mot varandra och försvarsmaktsledningen räknar med att det totala antalet anställda idag är drygt 200 fler än som behövs efter den 1 januari 2013.

inte.

– Mitt fokus har hela tiden varit att medlemmarna ska kunna använda sin kompetens i den nya organisationen och att så många som möjligt ska få erbjudande om en ny befattning på den ort där de bor, säger Camilla Robertsson, ordförande i Saco-För svar och SRATs allmänna sektion. Hon sitter också i SRATs förbundsstyrelse.

Den 6 september kom beskeden från förbandscheferna om tillsvidareplaceringar i FM Org 13. Totalt handlar det om cir ka15000 placeringsbeslut. Efter det följde två veckor där de anställda som fått en placering på annan plats än hemorten, fick ta med sig familjen och titta på den nya arbetsplatsen. En del har tackat ja till erbjudandet, andra – Bor du i Lund och har fått din nya placering i Örebro går det inte att pendla, konstaterar Camilla Robertsson.

Den 31 oktober 2012 lämnas besked om uppsägning. Hur många civilanställda som drabbas var vid SRAT-Informationens pressläggning omöjligt att säga. Klart är ändå att om inte 370 officerare slutat i förtid, sedan de beviljats pensionsersättning, hade det blivit betydligt fler.

– Jag tycker överlag att processen har fungerat bra, Försvarsmak ten har följt direktiven. Det är viktigt att komma ihåg att den nya organisationen är en politisk beställning från regering och riksdag.

Nu blir Försvarsmakten en bas- och insatsorganisa tion som redan från början ska vara bemannad och beredd att till exempel tjänstgöra i internationella insatser. Med det nya Försvarsmakten. synsättet följer andra krav på befattningarna och på de anställdas kompetens.

– Det kommer att ta längre tid än fram till årsskiftet innan den nya organisationen helt och hållet är på plats, säger Camilla Robertsson.

De som valt att inte acceptera förbands chefens erbjudande sägs upp på grund av arbetsbrist. I de fall det handlat om erbjudan den då avståndet från hemorten är för långt för att kunna pendla, träder trygghetsavtalet in. Med Trygghetsstiftelsens hjälp får den uppsagde då hjälp att komma vidare i arbetslivet. För att få kunna ta del av trygghetsavtalet går det däremot inte att tacka nej till erbjudanden när den nya tjänsteplaceringen ligger inom rimligt pendlingsavstånd.

– Vad som är rimligt pendlingsavstånd ett är en fråga som Trygghetsstiftelsen avgör, inte vi, säger Camilla Robertsson.

Torbjörn Tenfält Foto: Denny Lorentzen

SRATs allmänna sektion - SRAT-A

Ordförande

Camilla Robertsson 070-553 70 39 [email protected]

Ansvarig ombudsman SRAT

Mats Eriksson 08-442 44 81 [email protected]

www.srat.se

Camilla är även ordförande i Saco Försvar, organisation för alla Sacoförbundsmedlemmar (ej Officersförbundet) inom SRAT 08-442 44 60 [email protected] www.srat.se

FRÅgA: Jag har planerat att gå ner i arbetstid ef tersom jag har barn som jag måste hämta på förskolan och därför inte vill jobba på kvällar. vad

Fråga

har jag och min arbetsgivare för rät tigheter och skyldigheter?

&

SVAR: Detta är en vanlig fråga och oftast är det inga problem. Enligt 7 § Föräldraledighetslagen har föräldrar rätt att gå ner en fjärdedel av sin normala arbetstid tills dess att barnet fyller åtta år eller går ut första klass. När det gäller själva förläggningen av arbetstiden finns det inga generella rättigheter, se det istället som en möjlighet. För även om du har rätt till själva ledigheten har arbetsgivaren inga skyldigheter att ge dig ledighet som leder till ”påtaglig störning” av arbetet. Det gäller därför att du och din arbetsgivare kan komma överens om när du kan vara ledig.

Problem kan uppstå för de som arbetar då förskolor normalt är stängda. Få förskolor har öppet kvällar även om många arbetar då. Vissa arbetsgivare har störst behov av full bemanning just på kvällar.

Kan du och din arbetsgivare inte komma överens om din ledighet är det arbetsgivaren som beslutar när du kan vara ledig. Är ni inte överens måste ledigheten enligt Föräldraledighetslagen spridas under arbetsveckans samtliga dagar, och läggas i samband med att arbetet börjar eller slutar. Detta kan i praktiken innebära att det kan vara svårt att bara vara ledig på kvällar om det är som mest arbete då. Så länge din arbetsgivare följer lagen är det svår att driva frågan vidare.

Förbered dig inför diskussionen med din arbetsgivare, tala exempelvis med dina kollegor, kom med bra lösningar, möt din arbetsgivare halvvägs. Huvudsa ken är att ni kommer överens om något som passar båda.

Martin Berndtsson [email protected]

SRAT-informationen nr 4 • 2012 25

Föreningarna

SRAT Arbetsmarknad kallar till årsmöte

Hur ser vi på morgondagens arbetsförmedling?

Efter årsmötet diskuterar vi på temat för kvällen och bjuder på lättare förtäring.

Tid

Onsdagen den 21 november 2012, kl. 18:00

Plats

SRATs kansli, Malmskillnadsgatan 48, 5 tr, Stockholm

Dagordning

– Mötets öppnande – Val av ordförande för mötet – Val av sekreterare för mötet – Val av justeringsperson för mötet – Frågan om mötet är behörigen utlyst – Årsberättelse – Val av föreningsordförande för ett år – Val av ledamöter på två år – Övriga val. Ny valberedning – Inkomna motioner – Övriga frågor – Mötets avslutande

Resor

Reseersättning utgår för billigaste färdsätt, det vill säga allmänna kommunikationer, alternativt ersättning (18,50 kr/mil) för resa med egen bil. Reseersättning betalas ut med max 350 kronor. Ingen ersättning utgår för medlemmar bosatta inom normalt pendlingsavstånd från Stockholm.

Förslag på kandidater till styrelsen

Valberedningen vill ha förslag på kandidater till styrelsen. Kon takta Anders Åkerström via e-post anders.akerstrom@arbetsfor medlingen.se

Motioner

Ska vara styrelsen tillhanda senast den 6 november 2012. Skicka till [email protected]

Anmälan

Senast den 13 november 2012 till Anders Jansson, på e-post [email protected]

välkommen!

26 SRAT-informationen nr 4 • 2012 Kallelse

Årsmöte upF

Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF håller årsmöte torsdagen den 25 oktober 2012 kl. 17:00 i Hörsalen, Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2. Efter mötet bjuder UPF på en lättare förtäring i Medelhavsmuseets restaurang Bagdad Café. Alla medlemmar hälsas välkomna! Kallelse skickas till alla medlemmar per e-post.

Anna Areschoug

nya på upFs kansli

Sedan i slutet av augusti finns Magnus Nordström och Anna Areschoug som heltidsfackliga företrädare på Utrikesförvaltningens Personalförening, UPFs kansli. Magnus är dessutom ordförande i UPF.

Marie Norell, informatör

nominera till Audionom priset 2013

Medlemmar kan nominera kandidater. Priset på 5.000 kronor delas ut till den person, grupp eller organisation som under verksamhetsåret arbetat för att främja audionomernas intressen och att det arbetet lett till framgång för hela audionomgruppen eller på en enskild arbetsplats. Skicka en anmälan med namn på den man vill föreslå, motivering och eget namn och kontaktuppgifter.

Nominering senast den 15 februari 2013 till: [email protected] eller SRAT/ Audionomerna, Box 1419, 111 84 Stockholm

Föreningarna

kontakter

AEAs personalförening

Ordförande

Lisbeth Lindberg Tfn arb 08-412 33 36 [email protected]

Audionomerna

www.audionomerna.nu

Ordförande

Ann-Marie Andela Tfn arb 031-343 21 03 [email protected]

Föreningen FRA-tjänstemän

Ordförande

Kenneth Wase Tfn 084714600 [email protected]

Föreningen Statens Justerare av mått och vikt

Ordförande

Christer Persson Tfn arb 08-10 94 70 [email protected]

Medlemsregister

Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 [email protected]

HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

www.halsoakademikerna.se

Ordförande

Andreas Lövdahl Mobil 0704-38 51 63 [email protected]

Legitimerade kiropraktorers Riksorganisation, LkR

www.kiropraktik.se

Ordförande

Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 [email protected]

Kansli

Ellinore Andersson Tfn 0171-311 85 Mobil 070-6891179 Fax 0171-375 20 [email protected]

Lotsförbundet

www.lotsforbundet.se

Ordförande

Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 [email protected]

Medlemsregister/kassör

Malin Örnberg Mobil 0708-63 12 58 [email protected]

Riksförbundet för podiatrisk medicin

www.podiatri.eu

Ordförande

Ulf Sundberg [email protected]

Sacoförbundens personalförening, SFp

Ordförande

Anne-Marie Johansson [email protected]

Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR

Ordförande

Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 [email protected]

SRATs allmänna sektion, SRAT-A

Ordförande

Camilla Robertsson 070-5537039 [email protected]

SRAT Arbetsmarknad

Ordförande

Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 [email protected]

SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket

Ordförande

Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 [email protected]

SRAT-föreningen vid kustbevakningen

Ordförande

Jan Olsson [email protected]

SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SvSR

Ordförande

Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 [email protected]

Medlemsregister

Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 [email protected]

SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TuLL

Ordförande

Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 [email protected]

SRAT-posten

Ordförande

Roger Larsson Tfn arb 010-4364063 [email protected]

Statens kriminaltekniska lab. SRAT-förening, SkL-SR

Ordförande

Helene Andersson Tfn arb 013-24 17 09 [email protected]

Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller tfn 08-442 44 60.

Svensk Flygpersonalförening, SFpF

Ordförande

Lisbeth Nilsson Tfn bost 08-651 13 71

Svensk Flygteknikerförening, SFF

www.flygtekniker.se

Ordförande

Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 [email protected]

Medlemsregister

Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 [email protected]

Svensk Optikerförening

Ordförande

Carina Lönnqvist Mobil 070-3930739 E-post [email protected]

Svensk perfusionistförening

Ordförande

Kerstin Björk Tfn arb 031-342 77 31 Mobil 070-633 60 96 [email protected]

Sveriges Tandhygienistförening, STHF

www.tandhygienistforening.se [email protected]

Ordförande

Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 [email protected]

Kontaktperson

Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) [email protected]

Trafikflygarhögskolans SRAT-förening

Ordförande

Christoffer Lantz Tfn arb 0435-445468 [email protected]

utrikesförvaltningens personalförening, upF

Ordförande

Magnus Nordström 08-405 52 40 [email protected]

Kansli

Anna Areschoug Tfn arb 08-405 51 40 [email protected] Magnus Nordström, se ovan.

Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar

På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerför ening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomed lemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna

. SRAT-informationen nr 4 • 2012 27

Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm POSTTIDNING B

Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 29 oktober 2012.

Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOckHOLm