Transcript SRAT-Info 1-2014

l l l Nr 1 – februari 2014
Snabba ryck när
politiken styr
Skyddsombudens
viktiga roll
Pressade tider
orsakar stress
1
INNEHÅLL
4-8
Snabba ryck när
politiken styr..........................................4-8
Intervjuer med medlemmar och
fackliga företrädare På Arbetsförmedlingen, inom Försvarsmakten, på AEA och inom UD.
Skyddsombudens
viktiga roll........................................... 10-12
I varje nummer:
Intervjuer med skyddsombud
inom tandvården, bland lotsar och
flygtekniker.
Aktuellt från föreningarna.............. 26
16
Faror och fördelar med
gränslöst arbete........................................13
Arbetsrätt.................................................. 22
Fråga & Svar............................................. 24
Gästkrönika................................................. 9
Korsord........................................................ 28
Så tacklar du härskarknepen............14
Ledare............................................................. 3
Pressade tider orsakar stress.............16
Ordförandeordet.................................. 19
14
Student....................................................... 21
Härskarknepen
– så här kan du
hantera dem
15
Skyddsombuden är
viktiga! Vad säger de
själva om sin roll?
SRATs kansli
Förbundsdirektör
Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65
[email protected]
Bitr. förbundsdirektör
Anders Berndt, 08-442 44 70
[email protected]
Kommunikatör/redaktör
Marie Norell, 08-442 44 77
[email protected]
2
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Redovisningsansvarig
Kajsa Korsgren, 08-442 44 62
[email protected]
Förbundsjurist
Sophie Silverryd, 08-442 44 74
[email protected]
Ombudsmän
Johan Angeldorff, 08-442 44 68
[email protected]
Martin Berndtsson, 08-442 44 67
[email protected]
Mats Eriksson, 08-442 44 81
[email protected]
Ann Garö, 08-442 44 79
[email protected]
Linda Lekander, föräldraledig
Maria Yngvesson, 08-442 44 61
[email protected]
Ledare
Det där med att tänka
efter före …
På SRATs kansli arbetar fjorton personer, experter
inom olika områden och med stor erfarenhet av
medlemmarnas arbetsområden. Under kontorstid finns
vi alltid på plats för att ni ska kunna nå oss och snabbt
få den hjälp ni behöver. Jag har sagt det förr, och jag vill
påminna om det igen – vi är ett telefonsamtal bort.
Utnyttja det! Ring hellre en gång för mycket än en gång
för lite!
Det händer tack och lov inte ofta, men det händer.
Och det är lika tråkigt varje gång. Någonting kan ha
inträffat på arbetsplatsen som har lett till en svårlöst
konflikt – och först nu inser medlemmen vad det
faktiskt står i det anställningsavtal som han eller hon
har skrivit på. Det gick kanske för fort då, när glädjen
över det nya jobbet tog överhanden och allt kändes så
enkelt ... Vill det sig illa kan det ställa till med rätt stora
bekymmer senare.
Vi hittar oftast bra lösningar på problem som
uppstår. Men det är så mycket lättare att förebygga
dem. Så var noga med vad ni skriver på, ni som är på
väg att börja en ny anställning. Och ring oss om ni känner er det minsta osäkra. Det är en billig, enkel och bra
försäkring!
På tal om försäkringar; sedan årsskiftet är det Folksam
som har tagit över SRATs medlemsförsäkringar. Det är
roligt att vi därmed kan erbjuda alla medlemmar ett
ännu bättre trygghetspaket än tidigare. Fortfarande
ingår vissa av försäkringarna i medlemsavgiften, andra
kan tecknas till förmånliga villkor. Jag vill särskilt
uppmärksamma de nya reglerna i barnförsäkringen, till
exempel att varje barn numera har sin egen försäkring.
Premien är lite högre än tidigare – men villkoren är
bättre. På hemsidan finns mer information. Läs den!
och behöver information om, det som händer inom
EU. På förbundskansliet ser vi också att det numera är
många yrkesgrupper som behöver bevakas ur ett
EU-perspektiv. Förhoppningsvis kan det också
underlätta för er som vill knyta kontakter inom Europa
att göra det den här vägen.
Att vi närmar oss det viktiga EU-valet gör
informationen förstås inte mindre angelägen. Så ta en
titt på europaportalen.se – det är intressant läsning. Vi
kommer också att ha en direktlänk dit från vår hemsida.
Från kommande årsskifte kan vi välkomna ytterligare
en yrkesgrupp, logopederna, till SRAT. Svenska
logopedförbundet, SLOF, kommer därmed att anslutas
till SRAT som en ny och självständig yrkesförening.
Förbundet som helhet får då ytterligare värdefull
kompetens inom vård- och omsorgsområdet.
Många glädjeämnen sedan sist, alltså. Men också en
del motstånd, förstås. Dit hör de segdragna förhandlingarna för statsanställda om nya omställnings- och
pensionsavtal, som jag har skrivit om tidigare. Nu
börjar det bli bråttom, eftersom ett avtal löper ut i juni.
Det här är viktiga frågor, både för att man ska känna sig
trygg i sin anställning och inför den väntande pensionen. Vi arbetar förstås vidare för att hitta bra lösningar
här också. n n n
En annan positiv nyhet är att SRAT nu är med i
Europaportalen. Det är en webbtidning om EU och
Europa, med daglig opartisk bevakning från egna
redaktioner i Stockholm och Bryssel. Europaportalen
ägs av en förening, vars medlemsorganisationer
representerar arbetsgivare och löntagare på den svenska
arbetsmarknaden. Nu tillhör också SRAT den gruppen.
Skälet är förstås att allt fler medlemmar påverkas av,
IT-samordnare/medlemsregister
Susanne Rönngren, 08-442 44 72
[email protected]
Assistent/medlemsregister/vaktmästeri
Marie Samuels, 08-442 44 71
[email protected]
Telefon
Vx 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post
[email protected]
Webbplats
www.srat.se
Post
Box 1419
111 84 Stockholm
SRATs kansli är
bara ett telefonsamtal bort...
Elisabeth Mohlkert
förbundsdirektör
Besök
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr
Öppettider
Sep–apr 8:00–16:30
Maj–aug 8:00–15:45
Lunch 11:30–12:30
Växeltider fredagar
Sep–apr 8:00–16:00
Maj–aug 8:00–15:30
SRAT-informationen
ges ut av SRAT som är
ett av 22 förbund inom
Sveriges akademikers
centralorganisation,
Saco. SRAT-informationen distribueras till alla
medlemmar i förbundet.
Ansvarig utgivare
Elisabeth Mohlkert
Redaktör
Marie Norell
Layout
Marie Norell
foto
Ledarbild
Torbjörn Zadig
Omslag
Björn Öberg
Tryckeri
Linderoths Tryckeri AB,
Nyköping
Upplaga
13.400 ex
Utgivning 2014
Nr 1
v.9
Nr 2
v.18
Nr 3
v.27
Nr 4
v.41
Nr 5
v.50
Annonsstopp fyra veckor
före utgivning.
Annonspriser
Fyrfärg
Helsida (180x262)
16.500 kr
Halvsida (180x130)
8.500 kr
Kvartssida (87x130)
4.500 kr
Annonsbokning
[email protected]
PAPPER
Omslag: 130 g Multiart
Silk
LJÖMÄRKT
MI
Inlaga: 90 g
G-print
Tidningen är momsbefriad.
341 810
TRYCKSAK
SRAT-informationen nr 1 • 2014
3
Snabba ryck när
politiken styr
Ny organisation och nya besparingar inom Försvarsmakten – igen. Utökade arbetsuppgifter på Arbetsförmedlingen. Krav på snabb handläggning, med långa arbetsdagar som följd, vid utlandsmyndigheterna. Det är bara några
exempel på hur politiska beslut kan påverka arbetet på våra myndigheter, tvinga fram snabba kursändringar och
omprioriteringar. På vissa myndigheter klarar man av förändringarna smärtfritt, på andra bidrar de till ökad stress
och oro. Text: Birgitta Jakobsson Illustration: Björn Öberg
4
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Omorganisationer och neddragningar i staten:
Många och snabba förändringar
– hur påverkar de arbetsmiljön?
» Det finns ingen
riktig helhetssyn «
Det har varit många och stora förändringar på Försvarsmakten den
senaste tiden – och fler väntar. För tre och ett halvt år sedan avskaffades den allmänna värnplikten under fredstid. För drygt ett år sedan
infördes en helt ny försvarsorganisation. I januari i år omorganiserades
högkvarteret. Och nu pågår arbetet med att ta fram underlag för ännu
en organisationsförändring av hela myndigheten, utifrån regeringens
mål att minska lönekostnaderna med 500 miljoner kronor.
Camilla Robertsson har arbetat inom Försvarsmakten i drygt
tjugofem år, de senaste elva som facklig företrädare på heltid. I dag
företräder hon ungefär 700 Sacomedlemmar på Försvarsmaktens
högkvarter och hon är dessutom ledamot i SRATs styrelse och
ordförande i SRATs allmänna sektion, SRAT-A.
– Vi är vana vid ständiga förändringar inom Försvarsmakten, säger
hon. Men vi är många som önskar att vi hade fått arbeta lite mer
långsiktigt, att det nya hade fått tid att sätta sig. Ständiga förändringar
under lång tid skapar för mycket oro och stress.
Hon ser också hur tidigare neddragningar av personal gjort att
läget blivit allt mer ansträngt.
– Samtidigt får vi nya krav på oss. Det gör det extra viktigt att
chefer och fackliga företrädare på de olika enheterna arbetar tillsammans, både för att undvika att medlemmarna får orimliga arbetsbördor
och för att se till att det inte uppstår kompetensbrister.
– Men det är ett seriöst arbete som har gjorts utifrån de förutsättningar myndigheten har fått – och det har funnits en god vilja att lösa
problemen. Och samverkan med arbetsgivaren fungerar bra här på
högkvarteret. Men visst finns det en stor oro bland de anställda inför
framtiden, och frågor om hur ekvationen stora arbetsuppgifter och
minskade resurser ska lösas.
Till vilken nytta?
Toni Dufvenberg beskriver liknande oro från sin horisont. Han är
biträdande enhetschef vid Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i
Umeå – ett kunskapscentrum för skydd mot strålning, smitta och gift
med ungefär 120 anställda, både militärer och civilanställda. Han är
också facklig företrädare på myndighetsnivå, som ledamot i Saco-S
Försvarsmakten.
– Försvarsmakten är en ganska turbulent arbetsplats numera, säger
han. Det har den varit i tio år eller mer.
Toni Dufvenberg är skeptisk mot de täta omorganisationerna, och
befarar att det saknas ordentliga analyser, som visar att förändringarna
verkligen gagnar verksamheten.
– Det finns ingen riktig helhetssyn, säger han. Alla inblandade
hävdar den egna verksamheten – men få ser till vad som händer i andra
delar av organisationen. I många av Försvarsmaktens fikarum pratas
det mycket om hur just våra befattningar påverkas av det nya – och att
tankekraften istället skulle läggas på verksamheten.
– Det är kanske naturligt att alla värnar om sitt, när det blir
skakigt.
Han är också kritisk till att verksamheten är så detaljstyrd, och att
man inte alltid utgår från verksamhetens krav när man avsätter medel
för personal.
– Det är riskabelt, inte minst ställen som det här, där det krävs så
mycket specialistkunskaper, säger han. Risken är stor att vi tappar
kompetens.
Toni Dufvenberg talar också om andra problem i omorganisationernas och nedskärningarnas spår. Om rykten som uppstår och bidrar
till osäkerhet och om oro, men också om praktiska saker, som nya
komplicerade administrativa system som skapar frustration.
Däremot är han, i likhet med Camilla Robertsson på Högkvarte-
SRAT-informationen nr 1 • 2014
t
Det går snabbt i politiken, och tiden mellan beslut och
genomförande är ofta kort. Försvarsmakten och
Arbetsförmedlingen är två av de myndigheter som
utsatts för många och snabba förändringar. Det har
frestat på.
Ändå beskriver många medlemmar sina arbetsuppgifter som meningsfulla och lojaliteten är stor. Många
väljer också att stanna kvar i statens tjänst, trots att det
ofta är de enskilda medarbetarna som får ta smällarna
när medborgare är missnöjda med handläggning och
beslut, och fastän de upplever att den allmänna
debatten ibland är orättvis och alltför negativ.
5
en hårt målstyrd organisation. I vissa fall kan det leda till att man
tappar helhetsbilden och att arbetet känns mindre meningsfullt.
Anders Jansson berättar också om hur de administrativa pålagorna
blivit allt mer betungande. Aktivitetsrapporteringen, som började
införas i höstas och som utökas successivt är en orsak. Den innebär att
de arbetssökande måste beskriva vilka jobb de har sökt och vilka
kontakter de har tagit under månaden. Förmedlarna ska sedan ge
återkoppling på varje rapport.
– Det är bara ett exempel på hur detaljstyrt arbetet på kontoren
har blivit, säger Anders Jansson. Det har varit mycket mål och många
delmål, som hackat sönder planeringen och begränsat möjligheterna
till variation på de enskilda kontoren. Det gör att cheferna sitter fast i
alla instruktioner och har svårt att hinna med att vara stöd för
medarbetarna. Det har också utarmat arbetsförmedlaryrket, som har
blivit mer administrativt och kontrollerande. Och det är något som vi
pratar mycket om inom Saco-S – hur viktigt det är att man ser och
värderar den kunskap som finns.
ret, nöjd med hur den fackliga
samverkan med arbetsgivaren fungerar. Och precis som hon beskriver
han att lojaliteten är stor, mot arbetsgivaren och mot uppgifterna.
Men i den senaste medarbetarundersökningen, som ännu inte är
helt analyserad, finns en varningsflagg; i dag är det bara ungefär fyra av
tio anställda som skulle rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare till andra människor.
Hårt tryck ännu hårdare
Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som på senaste tiden
både har fått förändrade uppdrag och befunnit sig i blåsväder. I höstas
aviserade regeringen en ny översyn av myndigheten, men någon sådan
har ännu inte kommit igång.
– Ja, vi står ofta i centrum för debatten, säger Anders Jansson,
ordförande i föreningen SRAT Arbetsmarknad och styrelseledamot i
förbundet. Det ska vi också göra. Men visst, långsiktigheten är som
bortblåst.
Samtidigt konstaterar han att ett redan hårt tryck på arbetsförmedlarna har ökat ytterligare.
Det står klart och tydligt i
regleringsbrevet från regeringen att
Arbetsförmedlingen ska prioritera dem
som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Här finns de som har gått
igenom de tre faserna i jobb- och
utvecklingsgarantin, de som är eller
riskerar att bli långtidsarbetslösa och
personer med funktionshinder som gör
det svårare att få ett jobb. Arbetsförmedlingen har också ett särskilt
ansvar för att nyanlända invandrare ska erbjudas insatser som främjar
en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden.
– Det är det arbetsförmedlarna kan och vill göra, säger Anders
Jansson. De allra flesta har akademisk utbildning och är inställda på att
arbetssökande ska hitta jobb som passar dem och att arbetsgivarna ska
få den arbetskraft de behöver.
– Men idag uppfattar många medlemmar att de är kontrollerade i
Engagemang och lojalitet
Sifo-mätningar visar att allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen är lågt.
– Utifrån satta mål och mätta resultat har vi
ändå anledning att vara nöjda och stolta, säger
Anders Jansson. Men den negativa bilden, både i
den allmänna debatten och i medierna, är inte
uppmuntrande. De flesta känner någon som har
haft kontakt med myndigheten, och negativa
erfarenheter har en tendens att sprida sig mer än de
goda. Kåren är på väg att bli stukad och jag vet att
det finns de som undviker att berätta om sitt yrke
när de är på fester.
– Men än har det inte tagit kål på medlemmarnas engagemang och lojalitet. Kårkänslan är fortfarande stark och
sammanhållningen växer när det är tufft.
Arbetslöshet gör människor ont, och många av dem som kommer
till Arbetsförmedlingen kan ha svårt att hantera oro och frustration.
Många arbetslösa befinner sig idag i en mycket utsatt situation, både
socialt och ekonomiskt. Det kan ta sig olika uttryck, allt från vredesutbrott till hot om att ta sina egna liv.
– Det har ökat under de senaste åren, säger Anders Jansson, och
det är förstås väldigt svårt att gardera sig när det händer, oavsett hur
mycket allvar som ligger bakom. Det blir som en smocka rakt i magen.
Men det här tar ledningen på stort allvar. Vi har avtal om stöd från
Företagshälsovården och Sankt Lucas och det finns handlingsplaner för
hur sådana här situationer ska hanteras.
Arbete som gör skillnad
Karin Råde är en av SRATs medlemmar på Arbetsförmedlingen. Hon
har arbetat här i snart trettio år, och har hunnit vänja sig vid förändringarna, säger hon.
– Det går med vindens hastighet
ibland. Så som det är i politiskt styrda
organisationer. Men jag har valt det här
jobbet, och det känns meningsfullt att
gå hit varje dag.
Innan hon kom till Arbetsförmedlingens kontor vid Järntorget i centrala
Göteborg, där hon arbetar idag, har
hon bland annat arbetat på Hisingen,
med personer som omfattades av åtgärder inom Fas 3.
– Många var uppgivna och utmattade. En del kände sig också
ifrågasatta av systemet.
I dag möter hon också utsatta människor, men i helt andra
omständigheter. Det är nyanlända som genomgår den etableringsprocess, som Arbetsförmedlingen ansvarar för, och som innebär att de ska
ägna fyrtio timmar i veckan åt att lära sig svenska, skaffa kunskaper om
det svenska samhället och söka jobb.
» Det går med vindens
hastighet i bland «
6
SRAT-informationen nr 1 • 2014
SRATs allmänna sektion - SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
070-553 70 39
[email protected]
Ansvarig ombudsman SRAT
Mats Eriksson
08-442 44 81
[email protected]
www.srat.se
Svenska representationen i Bryssel:
Hårt tryck men
inspirerande jobb
– Det här är en inspirerande miljö, där flesta är hängivna och engagerade. Samtidigt är trycket hårt och
arbetsdagarna kan bli långa.
Så beskriver Henric Råsbrant arbetsmiljön vid
Sveriges ständiga representation i Bryssel.
– Det gör det viktigt att sträva efter balans mellan
arbete och fritid. Våra chefer är uppmärksamma på det,
och påminner löpande om hur viktigt det är att prioritera och varva ner när det är möjligt.
Arbetssituationen vid våra utlandsmyndigheter ser självfallet oerhört
olika ut, beroende på var i världen man befinner sig. Men också för
dem som lever och arbetar i ett välordnat land i Europa kan pressen
vara tuff, med många och sena möten, krav hemifrån på snabba
rapporter och komplicerade frågor att hantera.
Sveriges ständiga representation i Bryssel, Sveriges största utlandsmyndighet, beskrivs ofta som ett regeringskansli i miniatyr. Här arbetar
ungefär 120 personer, som representerar i princip alla departement här
hemma.
Henric Råsbrant, ambassadråd och SRAT-medlem, har varit här
sedan i juli 2013. Hans arbetsområde omfattar alla länder i Afrika som
ligger söder om Sahara, nästan 50 stycken. Framför allt handlar det om
EUs relation till de här länderna.
– Det är många frågor att följa, konstaterar han.
Men det är inte bara han och hans kollegor i Bryssel som behöver
hantera frågorna. Det sker också på UD här hemma, där politiska
ställningstaganden ska göras och instruktioner ska beredas. En
utmaning är att det ofta är väldigt kort om tid för att reagera.
– Dokument och utkast kommer ofta sent, i pågående förhandlingar ofta dagen innan vi ska svara, eller till och med samma dag,
Ändå beskriver hon sitt jobb med värme och engagemang.
– Det är en ynnest att få arbeta här.
Visserligen har de nya instruktionerna inneburit nya arbetsuppgifter också inom hennes område. Som att det numera är kontorets
uppgift både att granska de arbetssökandes månadsrapporter och att
göra utbetalningarna av etableringsstödet.
Men det är de människor hon möter varje dag som betyder något
för henne. Och att kunna göra skillnad för dem.
– Jag gör det bästa utifrån de möjligheter och förutsättningar jag
har, säger hon. n n n
SRAT Arbetsmarknad
– en del av SRAT
Ordförande
Anders Jansson
010-247 08 53
anders.jansson
@arbetsformedlingen.se
Ansvarig ombudsman SRAT
Anders Berndt
08-442 44 70
[email protected]
www.srat.se
berättar Henric Råsbrant. Då ska vi ofta hinna skicka hem våra
kommentarer till UD för att de ska hinna reagera och ge oss instruktioner.
Just den här dagen kan tjäna som exempel. Han har fått ett utkast
om krisen i Sydsudan. Och dagen därpå ska alltså medlemsstaternas
kommentarer framföras i förhandlingar i Bryssel.
– Rapporter från möten ska levereras inom 24 timmar, det är
tumregeln. När det handlar om länder i kris kan det blir extra bråttom.
Det är också vanligt att rapporter ska skrivas samma dag efter ett
möte, som pågått under dagen och inte sällan ända fram till kvällen.
– Det blir långa dagar ibland, säger Henric Råsbrant. Men
samtidigt kan vi ofta jobba ganska flexibelt. Rapporter kan man ju
skriva hemifrån, till exempel. Dessutom är trycket inte lika stort hela
tiden, och vi uppmanas att utnyttja de lugnare perioderna för att varva
ner och vi påminns löpande om att koncentrera oss på de viktigaste
uppgifterna.
– Det här är en mycket inspirerande miljö och de flesta är både
hängivna och engagerade. Det finns ju mycket att göra och många
intressanta frågor att fördjupa sig i. Det gäller då att ständigt tänka på
att prioritera – och att säga till om det blir för mycket. – Det är givetvis
både arbetsgivarens och medarbetarnas ansvar att vara uppmärksam på
dessa frågor. En löpande dialog pågår också här på representationen
och med UD i Stockholm.
Än har de inte känt av förändringarna med anledning av valet till
EU-parlamentet i slutet av maj med efterföljande förändringar i
kommissionen och på de höga chefstjänsterna inom EU.
– Det återstår att se hur vi kommer att påverkas av de förändringarna. n n n
Utrikesförvaltningens Personalförening,
UPF – en del av SRAT
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
[email protected]
Ansvarig ombudsman SRAT
Mats Eriksson
08-442 44 81
[email protected]
www.srat.se
SRAT-informationen nr 1 • 2014
t
– Jag möter flyktingar som har kommit med livsfarliga båttransporter över Medelhavet, och som har riskerat sina liv för att undkomma
krig, berättar hon. Hit kommer människor som ännu inte har
någonstans att bo, utan bär med sig en väska med sina tillhörigheter.
Och andra, bland annat från Afrika, som ännu inte har fått chansen att
lära sig läsa och skriva – men som nu får två år på sig att etablera sig i
ett helt nytt och för dem så annorlunda samhälle.
– Många av dem klarar sig ändå imponerande bra, anpassar sig fort
och etablerar sig både i arbete och samhälle, berättar hon.
Hon möter också frustrerade, olyckliga människor, och hon vet
precis vad Anders Jansson talar om när han beskriver det som
desperationen kan föra med sig.
7
AEA klarade nya pålagorna bra
– Vi är rustade för
nya rutiner
Beslutet att alla arbetssökande ska skriva aktivitetsrapporter varje månad innebar att a-kassorna fick oväntat
hög arbetsbelastning. På Akademikernas a-kassa, AEA,
klarade man belastningen bättre än många andra. Och
nu har regeringen kommit med nya besked som
underlättar.
I höstas bestämde regeringen att alla arbetssökande måste skriva
aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen för att få rätt till ersättning
från sin a-kassa. Om rapporten inte har kommit in i tid eller om den
visar att man inte har varit tillräckligt aktiv i sitt jobbsökande går
ärendet vidare till a-kassan, som utreder ersättningsrätten. Den nya
rapportskyldigheten innebar en rejält ökad arbetsinsats från a-kassorna.
– Redan tidigare var det vår uppgift att utreda ersättningsrätten,
säger Fredrik Tiderman, chef för den enhet på Akademikernas a-kassa,
AEA, som har hand om meddelanden från Arbetsförmedlingen. Men
det var inte alls varit i den här omfattningen, och vanligtvis handlade
det om personer som hade misskött sin kontakt med Arbetsförmedlingen under lång tid och på flera sätt.
AEA är en medlemsorganisation, men uppdraget att betala ut
arbetslöshetsersättning räknas som myndighetsutövning. De hade
rustat sig väl på AEA för att klara den betydligt högre
arbetsbelastningen på ett rättssäkert sätt – men också för att medlemmarna skulle ha fortsatt hög service och för att de anställda inte skulle
duka under av för hög arbetsbelastning.
– Men våra prognoser stämde dåligt, säger Fredrik Tiderman. Vi
hade räknat med att få mellan 450 och 900 meddelanden från
Värva en kollega
Hjälp oss att växa
och bli ännu starkare!
Du kanske har en kollega som är
intresserad av att bli medlem i SRAT
men inte gjort slag i saken?
Som tack får du som värvat, ett
presentkort på 500 kronor/värvad
medlem att använda på Bokus.
Information om kampanjen finns på
www.srat.se/varva_kollega
8
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Arbetsförmedlingen. Vi planerade för 900 – men hittills det kommit i
snitt 3000 ärenden i månaden.
Den stora mängden meddelanden från Arbetsförmedlingen ställde
till med problem för många a-kassor. Den berodde delvis på att ungefär
hälften av dem rörde personer som endera inte var medlemmar i
a-kassan eller som hade varit arbetslösa så länge att de hade gjort slut på
sina ersättningsbara dagar. Dessutom blev det en del problem för de
arbetssökande, som var tvungna att göra sina rapporter via Arbetsförmedlingens hemsida. Systemet krånglade i början och de måste
dessutom ha e-legitimation.
Men till skillnad från många andra a-kassor löste det sig bra på
AEA.
– Vi har både utrymme och beredskap för att snabbt jobba fram
nya rutiner, säger Fredrik Tiderman. Nu bildade vi en helt ny enhet,
där tio anställda enbart arbetar med detta. Och det har fungerat bra.
– Det verkar som om också våra medlemmar är nöjda, säger han.
Klagomålen är få och vi har inte behövt lägga andra uppgifter på hög.
Nu har regeringen uppmärksammat de problem som det nya
systemet inneburit för många a-kassor. Tillsammans med Arbetslöshetskassornas samorganisation har man på Arbetsmarknadsdepartementet
tagit fram en ny teknisk lösning, som gör att a-kassorna bara behöver
hantera underrättelser från personer som får a-kassa. Från och med
mars månad räknar man med att antalet ärenden därmed kommer att
halveras. n n n
AEAs personalförening
– en del av SRAT
Ordförande
Helena Larsson
08-56644546
[email protected]
Ansvarig ombudsman SRAT
Sophie Silverryd
08-442 44 74
[email protected]
www.srat.se
Man brukar prata om genusglasögon. Jag undrar om
det finns arbetsmiljöglasögon? Glasögon som gör att
man ser nya saker eller kanske samma saker, fast ur
andra perspektiv. Jag tror i så fall att jag fick mina när
jag var skyddsombud och vi hade ny chef och omorganisation samtidigt. Men det finns nog många lättare sätt
att skaffa sig kunskap och hitta sina glasögon. Jag
arbetar sedan några år tillbaka med arbetsmiljöfrågor på
heltid och jag och mina motsvarigheter i andra
organisationer och företag brukar ibland referera till oss
själva som ”de redan frälsta”. De som är sålda på
arbetsmiljö och dess betydelse; som predikar att
arbetsmiljöarbetet ska ske förebyggande, systematiskt,
som en del av verksamheten och vara kontinuerligt
pågående.
Men visst är det väl ändå lite konstigt – att fast vi
redan vet så mycket om hur man ska göra, går det ändå
så långsamt att ta sig från kunskap till handling.
Gränslöst arbete, Livspussel, Stress, Balans i livet,
Arbetsbelastning och Återhämtning – begrepp vi
diskuterar och vars innehåll är viktiga för vår vardag och
vårt arbetsliv.
När man läser Arbetsmiljöverkets undersökningar
av arbetsmiljön är det lätt att tycka att högre tjänstemän, de har det nog rätt bra. Och det har vi ju på
många sätt. De flesta av oss tycker att vårt jobb är roligt,
stimulerande och att vi har möjlighet att utvecklas i vårt
arbete. Vi har hög grad av självständighet och inflytande
över hur vi lägger upp vårt jobb.
Fast allt är ju inte en solskenshistoria. Många
akademiker upplever att man inte kan bestämma
arbetstakten, att man har alldeles för mycket att göra.
Man uppger att man är tvungen att dra in på luncher,
arbeta över eller ta med jobb hem varje vecka.
Försäkringskassan släppte en intressant rapport
innan jul, Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Den visar att
risken att påbörja sjukfall med psykisk diagnos är högre
för kvinnor än för män och högst i åldern 30-39 år för
båda könen. Risken är högre i tjänstemannayrken och
så kallade kontaktyrken. De yrken som har högst risk är
speciallärare, präster, psykologer, socialsekreterare,
Krönika
Det gäller bara att
komma över tröskeln….
behandlingsassistenter och så vidare. Studien visar också
att det finns en tydlig samvariation mellan upplevda
brister i psykosocial arbetsmiljö och risk att påbörja
sjukfall med psykiska diagnoser. En tänkvärd rapport
för alla och särskilt oss akademiker!
Ibland när jag funderar över arbetsmiljön, över att
det är så viktigt men ibland så svårt att satsa på det
förebyggande, brukar jag likna det vid träning. Hur
många gånger har man inte tänkt, att nu ska jag
äntligen komma igång med min träning igen? Jag vet att
jag mår bra av det, det förebygger problem och
egentligen tar det inte så mycket tid. Det är bara en
fråga om prioritering. Och ändå väntar jag ofta till
något har hänt – ont i nacken eller stel i axlarna. Och
då måste jag ju lägga mer tid och kraft på att åtgärda
skadan.
Arbetsmiljö handlar om samma sak, att arbeta
systematiskt och förebyggande. Att ta sig tid att tänka
efter innan, att bedöma och åtgärda de risker som finns.
Sacos egen skyddsombudsundersökning visar att bristen
på tid är ett stort problem när det gäller att få arbetsmiljöarbetet att fungera ute på arbetsplatserna. Brist på tid
hos alla – chefer, skyddsombud och medarbetare.
För att bryta denna onda cirkel av stress och
tidsbrist måste arbetsmiljön prioriteras och det kräver
insikter och engagemang från högsta ledningen i företag
och organisationer. Vi behöver en förändrad syn på tid
och resurser för arbetsmiljöarbetet. Det är inte bara en
kostnad, utan en bra investering i personalen och
verksamheten.
Jag var just inne på Arbetsmiljöverkets och
Försäkringskassans nya kampanjsida, www.foretagshalsokollen.se. I ett av filmklippen där, utryckte en
arbetsgivare att det inte är så svårt om man bara
kommer igång. ”Det gäller bara att komma över
tröskeln.” Jag hoppas verkligen att det är fler som tar sig
tid och kommer över tröskeln 2014. Att fler hittar sina
arbetsmiljöglasögon. n n n
GÄST
Karin Fristedt
Utredare,
Arbetsmiljö Saco
karin.fristedt@
saco.se
Foton: Colourbox och
Kalle Assbring
SRAT-informationen nr 1 • 2014
9
Skyddsombudens
viktiga roll
Olika branscher har olika utmaningar, men i många är arbetstider och skiftscheman
en källa till diskussioner. Den fysiska miljön håller de flesta arbetsgivare koll på, lagar
och regler är tydliga. Där har alla ett ansvar att använda den skyddsutrustning som
finns. Den psykosociala hälsan är svårare att hantera.
SRAT-informationen har intervjuat tre av SRATs medlemmar som är skyddsombud.
Text: Jane Bergstedt
Foto: Privat
SAM-enkäten
viktigaste verktyget
Den årliga arbetsmiljöenkäten är en bra grund för handlingsplaner
och åtgärder inom Folktandvården Norrbotten.
Folktandvården i Arvidsjaur med cirka 7000 invånare är tandhygienisten Marlene Grimms arbetsplats med 16 anställda.
För sju år sedan blev hon skyddsombud och för fyra år sedan axlade
hon ansvaret som huvudskyddsombud för tandhygienisterna i hela
Folktandvården Norrbotten.
– Det är ett klart större ansvar inte minst som det inte finns
skyddsombud på alla arbetsplatser. Någon ska ta på sig uppdraget. Ett
skyddsombud på plats kan lyssna i korridoren och ta tag i frågorna
direkt. Det är alltid det bästa, att stämma i bäcken. Det blir förstås
svårare där jag inte känner folk och förhållanden.
När det gäller den fysiska arbetsmiljön och rutiner fungerar arbetet
bra. Det finns checklistor som alla nyanställda får del av och då och då
tas de upp på arbetsplatsmöten.
– Stickskador är nog den största olycksfallsrisken i vårt jobb och
sådana inträffar. Men vi har rutiner för vad vi ska göra när olyckan är
framme och rapporterar in händelsen, för att motverka att det händer
igen. Rygg- och nackproblem förekommer också.
– Vårt viktigaste verktyg i arbetsmiljöarbetet är den så kallade
SAM-enkäten (systematiskt arbetsmiljöarbete), som görs en gång om
året. Den ger underlag till vilka frågor vi ska fokusera på det kommande året och vi tar fram handlingsplaner i samarbete med arbetsgivaren, säger Marlene.
Den stora utmaningen är att hantera problem som har med den
10
SRAT-informationen nr 1 • 2014
psykosociala miljön att göra, som stress och mobbning, och då tar man
hjälp av Företagshälsovården. Att gå in och lösa konflikter på en
arbetsplats är en grannlaga uppgift.
– Jag har stort stöd från ordföranden för Norrbottens tandhygienistförening som jag bollar olika frågor med. Det är alltid bra att vara
två som tittar på ett problem.
SRAT har samverkansavtal med Landstinget Norrbotten, så inom
folktandvårdens alla verksamhetsområden finns samverkansgrupper. På
kliniknivå kallas det VUS (Utveckling och samverkan på verksamhetsnivå), där det sitter en representant från varje fackförbund.
– Här tar vi upp allt från personalfrågor till ombyggnationer och
jag kan ta upp sådant som mina medlemmar vill få framfört. n n n
Foto: Torbjörn Kristansen
Lotsarnas
arbetsmiljö
ställer krav på bra
säkerhetsutrustning
Att klättra uppför en lejdare längs ett krängande båtskrov när det
blåser som värst är tufft. Max nio meter högt får det vara. Men de
största fartygen, oljetanker och containerfartyg, är högre än så, 12–14
meter och då måste lejdaren kompletteras med en sänkt landgång.
– Vissa båtar har lotsport, men det kan också vara knepigt i hög
sjö, berättar lotsen och skyddsombudet Dan-Anders Olsson, 49 år, på
Göteborgs lotsstation, som stormtrivs (!) med sitt jobb, få lotsar slutar.
Bordningen utgör ett riskmoment, så mycket krut läggs på bra
bordningsriggar och flytvästar. Flytvästar är en het fråga just nu, en ny
statlig upphandling är på gång. Det kan också vara halt på kajerna när
lotsbåten hämtar.
När det gäller lotsbåtens utrustning samarbetar de med Seko dit
båtsmännen hör. Ibland är de två lotsar men i regel är jobbet ett ensamarbete.
– Jag ska snabbt komma till tals med besättningen på bryggan,
sjöfartsspråket är engelska, nationaliteterna varierar. Oftast ger jag
anvisningar och råd om kurs och fart, men ibland måste jag gå in
handgripligt och styra. Besättningarna har allt sämre utbildning och till
och med språket kan bli ett problem.
– Det är en tråkig utveckling och ett resultat av en utbredd
utflaggning. Men på många båtar fungerar det bra.
Regelverket som styr de drygt 200 lotsarnas arbete i Sverige är bra
liksom samverkan med arbetsgivaren. Han blev skyddsombud direkt
när han började för 15 år sedan utan att riktigt veta vad det innebar.
Intresset för uppdraget som arbetsmiljöombud bland lotsar var inte så
stort. Nu är han tillbaka igen sedan sju år och sitter med i styrelsen.
Arbetstidens förläggning är en källa till diskussion. De 24 lotsarna i
Göteborg har så kallad dispositionstid i perioder om fem dygns arbete
följt av fem dygns vila och ska göra 182 dispositionsdygn per år.
Tidigare var starttiden för en period 03.00, vilket Dan-Anders Olsson
tyckte var idealiskt.
– Men med knapp majoritet beslutade vi att prova starttid 12.00
under det här året och fick okej på det. Hur man upplever starttiden är
nog individuellt beroende på fas i livet med barn som ska lämnas och
hämtas. Under arbetsdygnen arbetar vi efter en turordningslista.
Oregelbundna nattpass med ibland kort varsel är det som de flesta
tycker är problematiskt. Men trafiken är oregelbunden, många båtar
kan komma samtidigt.
Fast arbetstid är ett mycket mer resurskrävande alternativ och resan
dit anser Dan-Anders Olsson vara lång. n n n
Foto: Daniel Månsson
Tidspress
och trånga utrymmen
Skiftscheman är ett hett ämne bland flygteknikerna på Arlanda, där
Lennart Stenros är skyddsombud sen fyra år.
– Ja, det är ständiga schemaförändringar och nu senast utökades
veckoarbetstiden för nattskiftet. Vi har några som alltid jobbar natt
eftersom vissa uppgifter bara kan utföras då.
De cirka 200 flygteknikerna är anställda av SAS och arbetar bland
annat i hangarerna på Arlanda, vilka ägs av Swedavia och förvaltas av
Coor. SAS hyr lokalerna, så när det gäller fasta installationer som
värme, belysning och omklädningsrum får de prata med Coor.
– Vi gör två stora skyddsronder om året och en nattetid. Sen har vi
fyra skyddsgruppsmöten med arbetsgivaren där vi tar upp synpunkter
från medlemmarna och tar fram åtgärdslistor, säger Lennart Stenros, 58
år, som arbetat ute på Arlanda sen 1986 och varit fackligt aktiv länge.
Flygteknikerna arbetar antingen inom Base, som Lennart, med
beställda reparationer och service, eller Line, som ser till att plan i trafik
hålls flygvärdiga. Där är avgångstiderna viktiga och det kan sätta press
när viktiga beslut ska fattas om den tekniska statusen på ett flygplan.
Det handlar både om reguljär trafik, charter och fraktflyg, men
gemensamt är kampen mot klockan.
– Vi har tack och lov inte haft några allvarliga arbetsolyckor, ett
knä vreds ur led i ett trångt utrymme, sådana är det många i planen,
och ett fall från en stege, där flygteknikern som trillade föll åt rätt håll,
så att säga. Kunde ha blivit allvarligt. Vi står mycket på stegar i arbetet
med planen.
Lösningsmedel, damm och avgaser är problemområden på en
flygplats och i hangarerna. Det gäller att använda de skydd som finns.
– Det kan hända att det slarvas, att någon tar en genväg. Att få alla,
inte minst de yngre, att förstå hur viktigt det är att följa reglementet
och använda de skydd som finns är en grannlaga uppgift både för mig
och för arbetsledarna. De bör ta upp frågan på sina arbetsplatsmöten,
inte minst som de är arbetsmiljöansvariga och kan straffas om något
händer. n n n
SRAT-informationen nr 1 • 2014
11
Arbetsmiljölagen:
Skyddsombudets
övergripande uppgifter
Företräda arbetstagarna i
arbetsmiljöfrågor
Skyddsombudet är arbetstagarnas representant när det gäller arbetsmiljön i förhållande
till och i samverkan med arbetsledarna/
cheferna, personalfunktionen, skyddskommittén, företagshälsovården och Arbetsmiljöverket.
Verka för en tillfredsställande arbetsmiljö
Skyddsombudets viktigaste uppgift är att
verka för en tillfredsställande arbetsmiljö.
Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall, och över att arbetsgivaren uppfyller
kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt har en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
”Vaka över” innebär att skyddsombudet ska
bevaka och vid behov uppmärksamma
arbetsgivaren på att åtgärder behöver vidtas.
Det bör dock förtydligas att skyddsombudet
inte har något juridiskt ansvar för om det
finns brister i arbetsmiljön eller om någon
skulle skadas.
Arbetsgivaren har alltid det yttersta juridiska
ansvaret för verksamhetens arbetsmiljö!
tiska arbetet. Det framgår tydligt av arbetsmiljölagstiftningen. För att kunna vara med
och påverka arbetsmiljön på arbetsplatsen är
det viktigt att skyddsombuden har detta
förhållningssätt i sitt arbete. Förväntningarna
på vad som konkret ingår i ett skyddsombuds
uppgifter på en arbetsplats skiljer sig mellan
olika verksamheter. För att det ska kännas
rimligt att ta på sig uppdraget är det viktigt
att fundera och gärna diskutera med dem som
utser skyddsombudet. Vad är rimligt att
skyddsombudet gör – och inte gör?
Vissa arbetsmiljöfrågor är ganska
okomplicerade att ta sig an, andra frågor som
rör till exempel personliga relationer, alkohol
och dylikt kan vara betydligt mer känsliga.
Olika skyddsombud har olika erfarenheter
och kunskaper vilket kommer att påverka
förhållningssättet och agerandet. Skyddsombud bör dock undvika att ikläda sig en
”behandlarroll”.
Oavsett vilka insatser och vilka kontakter
skyddsombudet bedömer vara lämpliga, är det
viktigt att föra en dialog med den/dem
problemen rör. Det kanske mest konstruktiva
skyddsombudet kan göra när problemen
redan är ett faktum, är att förmedla information om eventuell företagshälsovård som
arbetsgivaren har avtal med.
Att tänka på som skyddsombud
Fokus för allt arbetsmiljöarbete måste i första
hand ligga på det förebyggande och systema-
Källa: Sacos broschyr
”Vara skyddsombud”
Vara skyddsombud
Saco har tagit fram en skrift som ger en
övergripande beskrivning av arbetsmiljölagstiftningen med fokus på det systematiska
arbetsmiljöarbetet och riktar sig till nuvarande och framtida skyddsombud.
Du läser mer och beställer den på
www.srat.se under rubriken ”För dig
som är förtroendevald”.
Saco-S-kurs
Det gränslösa arbetet
Saco-S arrangerar en kurs för arbetsplatsombud, arbetsmiljö-/skyddsombud
inom staten. Kursen behandlar akademikers arbetssituation där bland annat
tillgängligheten diskuteras i olika sammanhang.
Nästa kurstillfälle är den 8-9 april 2014 och kursen hålls på Djurönäset
på Värmdö (Stockholm).
Läs mer på www.saco-s.se
12
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Alltför många
arbetsgivare
prioriterar inte
arbetsmiljöarbetet
Större arbetsgivare har goda rutiner för
det förebyggande arbetsmiljöarbetet på
pappret. Men bristerna uppkommer i den
praktiska tillämpningen. Arbetsgivare ger
inte chefer möjligheter att styra verksamheten mot säkrare arbetsplatser.
Detta framgår av en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket har
beställt om det förebyggande arbetsmiljöarbetet som krävs för att anställda inte
utsätts för risker i arbetet. Sammanställningen är gjord av forskare vid Luleå
tekniska universitet och Mälardalens
högskola.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet
(SAM) ansvarar alla Sveriges 350 000
arbetsgivare för. Det går ut på att
kartlägga och bedöma riskerna på arbetet,
planera för och åtgärda arbetet med att
minimera riskerna samt följa upp och
förbättra resultaten.
Forskningsrapportens fokus är
möjligheter och hinder för att styra det
förebyggande arbetet med sikte på resultat
– minskad ohälsa och färre olyckor.
– En av slutsatserna är att det idag
finns dokumenterade rutiner för
arbetsmiljöarbetet på många arbetsplatser.
Men ledningen delegerar ned arbetet och
ger inte sina chefer pengar, befogenhet
och kunnande för att åtgärda och följa
upp risker, säger Kaj Frick, en av
forskarna bakom kunskapssammanställningen.
– Detta sker för att ledningarna
saknar mål för och uppföljning av
arbetsmiljöarbetet.
Företagsledningar styrs av effektivitet,
menar forskarna. Arbetsmiljöarbetet
uppfattas allt för ofta stå i konflikt med
lönsamhet och effektivitet. En lösning är
att tydligt visa i resultaträkningen vad det
förebyggande arbetet kan betyda för ett
företag.
– Ett första steg är att kostnader för
sjukfrånvaro och personalomsättning blir
synliga för ledningen. Då borde incitamentet för åtgärder bli uppenbart, säger
Ulf Johansson, den andra av forskarna.
Rapporterna Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och
möjligheter samt Hur SAM genomförs i
branscherna finns att ladda ner på
Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se
Källa: Arbetsmiljöverket
Ständigt uppkopplad och tillgänglig?
Faror och fördelar
med gränslöst arbete
Svara på några mejl när det är reklampaus på tv, skriva
rapporter när barnen har somnat och ringa några
samtal på väg till träningen. För många innebär det en
frihetskänsla och är ett bra sätt att få vardagen att
fungera. För andra är det störande intrång i privatlivet.
– Det gäller att sätta sina egna gränser för hur man
vill integrera eller separera arbets- och privatlivet, säger
Christine Mellner. Men frågan bör också lyftas från
individnivå och diskuteras på arbetsplatsen.
Formerna för arbete har luckrats upp under de senaste decennierna,
och utrymmet för individuella lösningar har ökat – med flextider,
distansarbete och nya anställningsformer. Och med teknikens hjälp har
många av oss blivit än mindre bundna både av tid och rum. Samtidigt
ställer det större krav på den enskilda individen – att strukturera,
prioritera och ha strategier för att hantera hög arbetsbelastning.
Men är det alltid så enkelt att själv sätta gränser mellan arbete och
privatliv? Och hur påverkas vi av att ständigt vara uppkopplade och
tillgängliga, att hela tiden påminnas om och ha svårt att släppa
tankarna på jobbet? Christin Mellner är doktor i psykologi och
forskare inom arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms
universitet. Hon har studerat effekterna av det gränslösa arbetslivet i
mer än tio år. Nu närmar hon sig slutet av ett projekt som går under
namnet ”Balansakt”. I det har hon undersökt hur 3800 personer i
kunskapsintensiva yrken klarar av att hitta balans mellan arbetsliv och
privatliv.
De allra flesta av deltagarna, drygt 80 procent, vill separera arbete
och fritid, medan en knapp femtedel föredrar mer flytande gränser. I
bägge grupperna finns de som klarar av ambitionen att sätta gränser
och de som inte gör det. Någon tydlig skillnad mellan män och
kvinnor har inte framkommit. Inte heller mellan dem som har familj
och dem som inte har det.
– Vi människor är olika, också när det gäller att klara av den här
gränssättningen, konstaterar Christin Mellner.
Men hon konstaterar också att det, oavsett vilken grupp man
tillhör, är viktigt att vara medveten om och ha praktisk möjlighet att
sätta sina egna gränser, att kunna arbeta självständigt och organisera
arbetet effektivt. Att bestämma sig för om det är ok att ta det här
samtalet, svara på det här mejlet eller göra klart det här jobbet just nu
– eller om det är ett intrång i privatlivet? Utan den kontrollen blir det
mycket svårare att separera arbete och fritid – och det gäller både dem
som tydligt vill separera arbete och fritid och dem som föredrar ett mer
integrerat förhållningssätt.
Planering och återhämtning
En tydlig skillnad mellan de två grupperna är att de som väljer
integrera arbete och fritid jobbar fler timmar än de som föredrar en
striktare uppdelning av tiden.
– Det gäller att se upp där, säger Christin Mellner. Vi vet ju att
konstant hög arbetsbelastning med för många arbetade timmar och
sena kvällar vid datorn påverkar sömn, hälsa och familjeliv.
– Det är ett bra tips att planera sin arbetstid, säger hon. Att boka
in möten med sig själv, till exempel, för att kunna jobba ostört, och att
sätta tidsgränser för hur länge man ska arbeta.
Hennes intervjuer med par visar att det också är ett bra sätt för att
undvika gnissel i familjen – att i förväg tala om när man behöver
arbeta några timmar hemifrån.
– Se också till att ha några arbetsfria timmar på kvällen. Jobbar
man för sent kan det vara svårt att koppla av och få tillräckligt med
sömn – och det kan i sin tur vara en tydlig inkörsport till ohälsa.
– Sedan är det förstås viktigt att hjärnan inte ständigt är upptagen
av jobb. Annan forskning visar hur viktigt det är att man har tid för
återhämtning. Om det är i form av fysisk träning, idéellt arbete eller
naturupplevelser spelar ingen roll, så länge det engagerar och upptar
oss och får oss att glömma jobbet.
Inte bara en individfråga
Det gränslösa arbetet har lett till att det är den enskilda individen som
i allt högre utsträckning får ta ansvar för gränssättningen. Christin
Mellner menar att frågor om arbetsbelastning, arbetstider, ambitionsnivå och tillgänglighet på fritiden också måste sättas in i sitt sammanhang och lösas i samråd på arbetsplatsen. Och här har cheferna en
viktig uppgift.
– Chefen/arbetsgivaren bör ha en gränssättande funktion och
hjälpa till att strukturera arbetet. För att kunna prioritera och hantera
arbetstoppar måste medarbetaren veta vad som förväntas. Och det är
än viktigare för dem som också fortsätter att jobba när de har lämnat
arbetsplatsen.
– Det är sådant man kan upp i medarbetarsamtalen. Ytterst
handlar det ju om att man är överens om rimliga och tydliga mål.
Tillgänglighet utanför kontorstid är också ofta en fråga om vilken
kultur som råder på arbetsplatsen och därför något som man också bör
prata med sina arbetskamrater om.
– Tag upp frågan på arbetsplatsträffar, och gå igenom hur ni ska
förhålla er, råder Christin Mellner.
Det handlar om hänsyn, påpekar hon. Det kanske inte är så lyckat
att skickat iväg ett jobbmejl en söndagskväll. Känner man att man
måste avsluta arbetet innan man stänger av datorn kan man ju göra
som en av de kvinnor hon intervjuade.
– Hon kunde inte koppla av innan hon hade gjort det hon skulle,
men hon ville inte heller stressa upp sina kollegor. Därför skrev hon
sina mejl när det passade henne, men la dem i utkorgen och väntade
med att skicka iväg dem till morgonen därpå. Sådana enkla små knep
kan göra skillnad. n n n
Birgitta Jakobsson
SRAT-informationen nr 1 • 2014
13
Känner du dig förminskad, förlöjligad eller orättvist behandlad?
Fulmetoderna i arbetslivet är många. Beväpna dig.
Text: Margaretha Eld Illustration Björn Öberg
Så tacklar du härskarknepen
Subtila kränkningar som får dig att känna
olust och förvirring. Sätten att härska är
många och de kan vara förödande för
självkänslan. Därför är det bra att ha koll på
några av de vanliga härskarteknikerna. De
kan användas av alla, anställda mot chefen
och vice versa, även om de flesta faktiskt är
omedvetna om vad de håller på med.
Det menar retorikexperten Elaine
Eksvärd vars bok Härskarteknikerna – den
fula vägen till makten nyligen kom i
uppdaterad upplaga.
Det kan vara bra att lära sig se hur
härskartekniker fungerar och vilka uttryck de
kan ta sig. Att gäspningar och undvikande i
själva verket är fulmetoder, och inget du
inbillar dig.
Ta det inte personligt, utan förstå att det
handlar om makt, är Elaine Eksvärds råd.
Varken attack eller försvar är bra sätt att
bemöta en person som använder sig av
härskarteknik. Det gäller att inte låta sig
provoceras och fråga istället lugnt vad
personen menar.
Beteendet blir då uppenbart pinsamt och
personen får svårt att fortsätta härska, säger
Elaine Eksvärd.
Har man bara koll på teknikerna är de
lätta att genomskåda.
nnn
Artikeln har även varit publicerad i Jusektidningen.
1
1. Utesluten och osynliggjord
Exempel: Du blir ignorerad på mötet genom att
man gäspar, pillar med mobilen och undviker
ögonkontakt när du föreslår något. En stund senare säger en kollega samma sak och då lyssnar
alla och tycker det är en bra idé. Andra metoder
kan vara att ingen hälsar eller att du glöms bort
i massmejlet och på after work.
Så synar du: Det kan var svårt att agera själv.
Det krävs att kollegor hjälper dig in i gemenskapen. Tänk på ditt kroppsspråk, försök nicka,
le, ställ frågor och visa intresse när andra talar.
Pågår det en längre tid, påpeka lugnt problemet, säg: ” När jag pratar tittar du i din mobil”.
Då får de svårt att fortsätta.
2
2. Du får inte del av
viktig information
Exempel: Viktiga beslut fattas i informella möten där du inte får vara med och
som du vid det formella mötet inte kan
påverka.
Så synar du: Ifrågasätt att beslut tas utan
att alla är informerade.
14
SRAT-informationen nr 1 • 2014
3
4
3. Du förlöjligas
Exempel: Man skrattar eller fäller lustiga kommentarer åt ditt förslag eller åsikt, eller får det
att verka dumt.
Så synar du: Låt inte skämten passera utan
kommentar. Skratta inte med av rädsla för att
verka känslig eller humorbefriad. Fråga vad som
är så roligt. Säg: ”Nu skrattar ni bort något jag
tycker är viktigt.”
4. Smicker och komplimanger
Exempel: Leende och med en klapp på axeln ger chefen eller kollegan dig en förtäckt
order: ”Ingen kan det här lika bra som du”
och helt plötsligt har du gått med på att
göra ett jobb gratis på semestern. Chefen
ber en kvinnlig kollega föra protokoll vid ett
möte med komplimangen: ”Du skriver ju så
bra”. (Kan bollas tillbaka med orden: ”Men då
tycker jag det är dags att du tränar”).
Så synar du: Var artig och tacka för komplimangen. Men den kostar inte mer än ett
tack. Ta sedan ett resonemang om arbetsuppgiften.
6
5
5. Hierarkimetoden – över-, mellan- eller underläge
Exempel: Du har tagit ett initiativ på jobbet
som inte uppskattas av chefen, som blir arg
och höjer rösten och säger: ”Nu gör vi som
jag har bestämt och inte som du vill”. Lika
ofta används underläge: ”Så säger du bara
för att jag är kvinna”. Två kollegor använder
mellanläge genom att skapa allianser och
dra in andra på arbetsplatsen i en tvist, istället för att lösa den själva.
Så synar du: Svara att du försöker göra ett
bra jobb. Förklara sedan lugnt varför du vill
göra på ditt sätt och att ni kan diskutera det.
Undvik att dras in i tvister och konflikter.
Säg: ”Ta den här diskussionen med Lennart.
Han kommer säkert att förstå dig.”
6. Tidsmetoden
Exempel: En äldre kollega tystar ner dig:
”Jag har varit här längre ” eller ”Du är för
ung”.
Så synar du: Svara att ålder är inte relevant.
Dina kunskaper är lika värdefulla.
SRAT-informationen nr 1 • 2014
15
Pressade tider
orsakar stress
Synundersökningen fick bara ta tjugo minuter. Efter två
års stress sa optikern Håkan Teneberg upp sig.
– Tidspressen blev för stor. Får man inte ägna
kunder och patienter den tid de behöver urholkar man
yrkets status, säger han.
Text: Torbjörn Tenfält
Foto: Colourbox , Sara Winsnes, Karl Ask och privata
Idag arbetar Håkan Teneberg på en fristående optikerfirma i
Västervik och kan ägna en halvtimme åt varje undersökning. Han
hinner utföra den förebyggande synhälsovården utan stress och trivs
åter med yrkeslivet.
Annat var det under de drygt två år han jobbade för en optikerkedja där undersökningarna gick på löpande band och fick ta högst
tjugo minuter.
– Där var jag tvungen att hela tiden titta på klockan för att vara
med på banan. Man gör det man ska och hoppar inte över några
moment, men att hela tiden ha det på det viset är pressande.
Efter att ha arbetat drygt två år i företaget sa han upp sig. Håkan
Teneberg betonar att det pressade tidsschemat inte innebar att han
riskerade patienterna ögonhälsa. Med nästan 35 år i yrket har han stor
rutin och är förhållandevis stresstålig, men för den som är ny och har
svårt att klara stress kan den knappa tiden ställa till avsevärda problem.
– I längden är det hårda tidsschemat varken bra för dig själv eller
kunden. Tre undersökningar i timmen är betydligt fler än två.
Tiden har en avgörande betydelse för vilken karaktär en synundersökning får. Är tiden knapp kan man få intryck av att det mer handlar
om att sälja så många glasögon som möjligt än att göra en djupare
analys av synproblemen.
– Det finns kollegor som lägger ner en hel timme per kund. Om
undersökningen bara varar tjugo minuter kan jag nog tycka att man
urholkar yrkets status, säger Håkan Teneberg.
Tandhygienisten
Även tandhygienister arbetar ofta mot klockan, efter tidscheman med
höga krav på effektivitet.
– Vi ska hinna med ett visst antal saker. Men det är en människa
man möter, arbetet måste få ta tid, säger Monica Ringdahl.
Hon försöker motverka stress genom att koncentrera sig på nuet,
vare sig hon är på kliniken, arbetar fackligt eller har ledigt.
– Jag försöker släppa jobbet helt när jag går hem. På min fritid
laddar jag ny energi genom att promenera, simma, sjunga i kör och
träffa vänner.
Monica Ringdahl bytte jobb i somras och arbetar nu på en klinik
som finns i både Vara och Grästorp, två grannkommuner i Västergötland. Hon delar sin tid mellan kliniskt och fackligt arbete.
Efter 25 år som tandhygienist ser hon tydliga samband mellan
stress och ergonomi.
16
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Optiker Håkan Teneberg
Tandhygienist
Monica Ringdahl
– Är man jäktad kanske man inte sitter som man ska. Man måste
hela tiden vara uppmärksam på risken att bli utbränd.
Kloka chefer satsar på friskvård för personalen, konstaterar Monica
Ringdahl. Daglig pausgympa ger henne bättre fysik och minskar
stressen.
– Ofta räcker det att gå lite i korridoren och slippa statiska
arbetsställningar. Det är lätt att glömma, men om man ska hålla i
längden är det nödvändigt att ta korta pauser då och då, säger hon.
Audionomen
Shiva Lindahl, audionom på Helsingborgs lasarett, framhåller också
betydelsen av kloka chefer. I hennes fall har just chefsfrågan blivit ett
stressmoment. En stor omorganisation i region Skåne, med målet att
kraftigt minska antalet förvaltningar, har skapat stor oro bland
audionomerna och flera andra yrkesgrupper.
Omorganisationen inleddes i slutet av 2012, delvis som en följd av
att Skåne fått en ny regiondirektör. När förändringsarbetet nu närmar
sig slutet har Shiva Lindahl fått en ny närmsta chef, som också har ett
bredare uppdrag, med ansvar för audiologi, logopedi och öronmottagning.
– Avståndet till närmsta chefen blir större. För att medarbetarna
ska känna mindre stress måste ledningen bli tydligare och mer
inkluderande, menar Shiva Lindahl.
– Vi vill ha bra coachande ledare som kan ta beslut, men som
också för en dialog med oss, säger hon.
Perfusionisten
För en perfusionist har stressiga situationer ofta samband med
oförutsedda händelser och att arbetet med hjärt– och lungmaskinen
ibland måste göras i ett högt tempo.
– Vid akuta lägen när det ska gå riktigt snabbt blir det ofta jobbigt.
Det är ett stort ansvar att få igång maskinen och upprätthålla
cirkulationen till alla vitala organ, säger Anki Olsson, perfusionist på
Thoraxcentrum i Karlskrona.
För att kirurgen ska kunna operera ett hjärta behöver det stå still.
Därför kopplas patienten till hjärt– och lungmaskinen som syresätter
blodet och avlägsnar koldioxid. Blodet hämtas med hjälp av en kanyl
som sticks in på höger sida av hjärtat, och sedan skickas det tillbaka via
kroppspulsådern.
– Lite förenklat kan man säga att maskinen övertar hjärtats och
lungornas funktion.
Om en patient drabbas av infarkt eller något annat som gör att
hjärtat inte kan jobba optimalt, sjunker blodtrycket. I det läget kan
hjärt– och lungmaskinen rädda livet på patienten.
För att motverka stress är det viktigt att ha bra utbildning och ju
mer rutin man hunnit skaffa sig desto lättare är det att hantera svåra
situationer, framhåller Anki Olsson. Många perfusionister är sjuksköterskor i botten, men det finns också de som har en helt annan
bakgrund och tidigare kanske arbetat som ingenjörer.
– Vi jobbar för att bli legitimerade, men har hittills tyvärr fått
avslag.
Audionom Shiva Lindahl
Perfusionist Anki Olsson
Ett argument för avslag är att perfusionisterna är en så liten grupp
– totalt i Sverige finns bara ett 50-tal yrkesverksamma. Utbildningen
vid Århus universitet är den enda i Norden. Efter två års studier
blandade med praktik på hemsjukhuset ska perfusionisten kunna köra
ett visst antal maskiner.
Ett sätt att hantera stressen är att utveckla samarbetet i det team
som knyts till de olika operationerna.
– Lär man sig att verkligen prata med varandra och jobba
metodiskt, då blir det optimalt även för patienten, säger Anki Olsson.
För en så liten yrkesgrupp som perfusionisterna är det svårt att
undgå övertid. Det blir också mycket tid i beredskap med en halvtimme som bortre gräns för att inställa sig vid operationsbordet om ett
akutläge uppstår.
– Många slår i övertidstaket på 200 timmar. Övertiden kan absolut
vara en stressfaktor, säger Anki Olsson.
Snart blir det ännu svårare för sjukvården att få ihop ekvationen.
Ett generationsskifte är på gång i yrket.
– Inom bara några år går 14-15 kolleger i pension, så det gäller att
klinikerna är framsynta och utbildar nya perfusionister, säger Anki
Olsson. n n n
Alla anställda har rätt
till en god arbetsmiljö
Arbetsmiljöområdet är omfattande. Förutom fysiska förutsättningar
som till exempel teknisk utrustning, är även sociala och psykologiska förhållanden som arbetstider, inflytande, arbetsmängd och
arbetsorganisation med mera delar av arbetsmiljön.
Ansvaret för att upprätthålla god arbetsmiljö är arbetsgivarens.
Det är samtidigt viktigt att både medarbetare och fackliga
organisationerna samarbetar med arbetsgivaren i det förebyggande
arbetet för att undvika skador eller annan ohälsa. Uppstår frågeställningar eller problem finns flera vägar att hitta lösningar och svar.
Det bästa är för det mesta om man kan diskutera fram en lösning
på arbetsplatsen tillsammans med närmaste chef men om det inte
är möjligt måste en viktig och/eller akut fråga tas upp på annat sätt.
På större arbetsplatser finns skyddsombud som är insatta i lagar
och regler kring arbetsmiljön för att representera medarbetarna
gentemot och i samverkan med arbetsgivaren/cheferna. Information om vilka och var sådan finns i organisationen brukar vara väl
synlig.
SRATs ombudsmän kan alltid nås per telefon eller e-post.
Arbetstid, schema och övertidsarbete med mera är vanliga frågor.
Glöm inte kontakta lokal facklig företrädare som till exempel kan
ha förhandlat det lokala kollektivavtalet.
Ann Garö,
ombudsman
SRAT-informationen nr 1 • 2014
17
Saco LöneSök uppdaterad
Ta hjälp av
lönestatistiken
Nu har Saco
LöneSök
uppdaterats
med den senaste
lönestatistiken
från SRATs
löneenkät.
Under våren
kommer Saco
LöneSök även
att uppdateras
med statistik för stat, kommun och landsting
som samlats in via arbetsgivare, så kallad
partsgemensam statistik.
Hur hittar jag Saco LöneSök?
Saco LöneSök är en service till dig som är
medlem och du hittar Saco LöneSök via
SRATs hemsida där du loggar in för att få
tillgång till statistiken.
Vad kan jag göra i Saco LöneSök?
• Studera lönenivån och lönespridningen för
olika åldrar, examensår, utbildningar, yrken,
befattningar, sektorer, och regioner
• Studera ingångslöner och löneutveckling för
olika yrken
Din
LÖN
Beställ på www.srat.se
eller [email protected]
Din lön.indd
1
2013-07
-16 13:26:0
4
Baserat på uppgifterna från årets
löneenkät kommer vi att ta fram en sammanställning och analys för de grupper som
omfattas av enkäten. Den kommer att kunna
ladda ner under våren på SRATs webbplats:
www.srat.se/lon
• Jämföra din lön med andra kollegor och
andra akademiker, du kan exempelvis skriva
in din egen lön och se den i ett diagram
• Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov
• Spara eller skriva ut tabeller och diagram
När har jag nytta av Saco LöneSök?
Lönestatistiken du hämtar från Saco LöneSök
förser dig med viktig kunskap om löneläge
och lönespridning i din omvärld. Lönestatistik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en
fingervisning om löneläget för andra vid en
viss tidpunkt! Det är ändå bra att ha statistik
som ett underlag. Tillsammans med annan
information från SRAT, exempelvis lönerådgivning eller broschyren DIN LÖN, kan du
med hjälp av Saco LöneSök förbereda dig i
olika situationer som handlar om lön:
Susanne Rönngren
IT-samordnare
Fakta SRATs löneenkät
• 50 % svar
• Yrkesverksamma medlemmar i sju
föreningar omfattas av enkäten
– Audionomerna
– HälsoAkademikerna
– Sacoförbundens personalförening, SFP
– SRATs allmänna avdelning, SRAT-A
– Svensk Flygteknikerförening, SFF
– Svensk Optikerförening
– Sveriges Tandhygienistförening,
STHF
• När du söker nytt jobb
• När du ska ha lönesamtal
• När du får en ny tjänst/nya arbetsuppgifter
• När du väljer eller funderar på att byta yrke
Tack till er som bidragit
Stort tack till alla er som har tagit er tid att
svara på SRATs löneenkät.
Så här använder du Saco Lönesök
18
1
Välj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade
löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun,
landsting och Svenska Kyrkan.
2
Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men
ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presenteras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller
privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv).
3
Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan
olika typer av diagram.
4
Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa
examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du
välja ännu fler presentationssätt!
5
Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram.
SRAT-informationen nr 1 • 2014
1
4
2
3
5
Det är allvar nu!
» Att förstärka
friskfaktorerna är
en lösning. Så låt
oss göra det! «
Inom Saco och förbunden tar vi arbetsmiljön på stort allvar. Vi vet att den är oerhört
viktig för varje enskild medlem. Vi vet också
att den har betydelse för arbetslinjen,
pensionsåldern och välfärdens framtida
finansiering. Det är känt sedan länge att bra
arbetsförhållanden inte bara gör oss friskare
och gladare, utan också påverkar resultatet av
vårt arbete. Alla – den enskilda medlemmen,
företaget/organisationen och samhället – tjänar på att människor har kvar orken och
glädjen i arbetet så länge som möjligt. Ändå
ser det ut som det gör. Många blir sjuka av
jobbet, och de psykiska diagnoserna ökar
mest. Inom vissa akademikergrupper finns
också allvarliga risker för fysisk skada, men
här tillhör vi dessbättre inte de värst
drabbade.
Jag möter dem själv i mitt uppdrag,
medlemmar som tappar ork och motivation,
och jag ser en tydlig röd tråd i deras
berättelser. Den handlar om orimlig
arbetsbelastning och känsla av otillräcklighet,
om otydliga mål, brister i arbetsorganisationen och otrygga anställningar. Sådana saker. I
allt högre grad rör den också kränkningar,
våld och hot.
Allt det här stöds av forskningen och har
presenterats i en mängd olika rapporter.
Också i dem finns en gemensam nämnare –
att det finns mycket att vinna på strategiskt
och förebyggande arbete. Att en lösning
ligger i att förstärka friskfaktorerna, de som
skapar ett gott arbetsliv. Men, så låt oss då
göra det!
En undersökning som vi nyligen gjorde
på Saco visar att det pågår ett bra arbetsmiljöarbete på många arbetsplatser. I det har de
ungefär 5000 Sacomedlemmar, som har
åtagit sigg uppdraget som skyddsombud, en
nyckelroll. De gör skillnad – och för det är de
värda en stor eloge!
Ordförandeordet
Anitha Wijkström
[email protected]
Tyvärr uppger många av dem också att de
varken kan ägna tillräcklig tid åt sitt uppdrag
eller har den utbildning de behöver för det.
Vilket resursslöseri! Jag försäkrar att jag ska
göra vad jag kan från mitt håll för att komma
tillrätta med det.
Vi vet alltså ganska väl hur problemen på
arbetsplatserna ser ut. Vi vet också vad som
krävs för att komma tillrätta med många av
dem. Och så har vi förtroendevalda som är
beredda att ta ansvar och bidra till att skapa
arbetsplatser som gör att de anställda mår bra
och som därmed har ork och engagemang för
att göra ett bra jobb. Ändå ser det ut som det
gör – och rapporterna om arbetsrelaterade
sjukskrivningar fortsätter att strömma in.
Det är arbetsgivaren som enligt lag har
huvudansvaret för arbetsmiljön. Därmed
hamnar frågan också på chefernas bord.
Tyvärr verkar det som om den alldeles för
ofta ligger kvar där. Jag har också hört många
berättelser om hur cheferna har det,
tidspressade och klämda som de ofta är
mellan olika uppgifter. Det är fulltecknade
kalendrar, övertid, krav från egna överordnade och medarbetare som behöver sin chef.
Det har inte varit till gagn för det strategiska
arbetsmiljöarbetet. I Sacos enkätundersökning säger en fjärdedel av skyddsombuden att
chefen inte har någon tid alls för det.
Nu har vi faktiskt också ett gemensamt
ansvar för den miljö vi befinner oss i, oavsett
om vi är medlemmar, förtroendevalda eller
chefer. För att behandla varandra väl förstås,
och säga ifrån när det inte är som det ska.
Men också för att dela med oss de lösningar
vi kan se på olika problem – och att
informera chefer och skyddsombud.
Det är också dags för högsta ledningen
vid företag, myndigheter och organisationer
att ge oss möjlighet att fullfölja vår del av
ansvaret. För nog vet också ni, styrelseledamöter, generaldirektörer och företagsledare,
att arbetsförhållandena påverkar möjligheten
att göra ett bra jobb. Att det är en klok
investering, också i kronor räknat, att ta
chefers, medarbetarnas och förtroendevaldas
situation på allvar? Att lyssna på experterna,
som Agneta Sunder på Arbetsmiljöverket, till
exempel: ”människor som mår bra, är friska
och trivs på sitt arbete är mer effektiva, lojala
och produktiva”.
Det är hoppfullt att det pågår så mycket
arbete på olika håll – inte minst utifrån
vikten av gott ledarskap, delaktighet,
kommunikation och synen på hälsa och
sjukfrånvaro. (Arbetsmiljöverkets och
Försäkringskassans nya informationskampanj
är ett av många exempel, se www.foretagshalsokollen.se)
Det är bra! För att få till en nödvändig
förändring krävs alla goda krafter. Det är
allvar nu! n n n
SRAT-informationen nr 1 • 2014
19
Som medlem i SRAT och
medlemsföreningarna har du en
mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig (lagar och
kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning
och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i
medlemsavgiften.
Försäkringar som ingår i medlemsavgiften
4 SRAT Hälsoskydd
4 SRAT Inkomstförsäkring
4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader
4 Loss of License – för flygtekniker
4 Sjukkapital – för studenter under studietiden
Försäkringar du kan teckna
4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA)
4 Inkomstförsäkring, tillägg
4 Företagsförsäkring
4 Patientförsäkring – för audiononomer, optiker och tandhygienister
4 Hem- och personförsäkringar
4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter
4 Pensionsförsäkring
Karriärstöd
4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal
Lönestatistik
4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!
Seminarier
4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs
webbplats
Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad
4 SRAT-informationen
4 Föreningstidning, medlemsblad
Övrigt – till rabatterade priser
4 Medlemslån & bolån (förbättrade villkor!)
4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare
4 Ledarskapslitteratur
4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap
4 Prenumerationserbjudanden via IDG
4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer
4 Saco EL
4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar
Läs mer på
www.srat.se/formaner
20
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Vi frågade några av våra
medlemmar:
1. Varför blev du medlem?
2. Blev det som du tänkt?
Unni Rosengren
Svensk Optikerförening
Arbetar på Aleris
MINI
Intervju
Dina
medlemsförmåner
?
1. Jag blev medlem
därför att det är viktigt att ha starka fackförbund, för det tjänar vi arbetstagare på. Då vi är
många medlemmar så har SRAT stor möjlighet
att förbättra och förstärka våra anställningsvillkor via kollektivavtalen. Jag blev också medlem på grund av tryggheten: inkomstförsäkring, hälsoskydd och den utmärkta hjälp jag fått av våra ombudsmän när jag haft frågor om olika arbetssituationer.
2. Det blev som jag hade tänkt mig. Det känns tryggt att veta att
jag får cirka 10.000 kr mer innan skatt de första 120 dagarna vid
eventuell arbetslöshet, jämfört med om jag endast hade varit med i
a-kassan. Vidare har jag fått väldigt bra och snabba svar när jag
tagit hjälp av ombudsmännen i olika frågor.
Jimmy Eriksson
SRAT-föreningen på Sjöfartsverket
1. Anledningarna till att jag blev medlem och
dessutom aktiv sådan var att jag ville sätta mig
in i vad facket kan göra för mig och mina
medmänniskor. Under många år har jag bara
betalat in medlemsavgiften, till ett annat
förbund, utan att fundera på vad pengarna går
till och vilken nytta jag har av tillhörigheten. Genom att tacka ja
till styrelseuppdraget skulle jag själv känna att jag måste sätta mig
in vad facklig verksamhet innebär i stort. Jag visste också att jag
skulle få bra utbildningar på köpet. Och då var det bara att slå till!
2. Ja, det tycker jag. Jag har varit aktiv medlem sedan ett par år och
har under den tiden fått flera bra utbildningar i framför allt
arbetsrättsliga frågor. Jag känner mig också mer informerad om vad
som pågår på arbetsplatsen och har plötsligt har givits en möjlighet
att kunna påverka vissa beslut, vilket är väldigt stimulerande. Fler
borde prova på att arbeta fackligt.
Daniel Ainestrand
HälsoAkademikerna
Arbetar på Kiruna kommun
1. För mig var det självklart att vara med i ett
fackförbund. Jag var tidigare medlem i Seko och
tycker att det behövs organisationer som står
bakom arbetstagarna på arbetsmarknaden. När
jag utbildade mig fick jag information om
SRAT och blev medlem den vägen.
2. Nu blev jag ju även styrelseledamot i HälsoAkademikerna vilket
är mer än vad jag tänkte från början. Därför har jag nog bättre
insyn i den fackliga världen än de flesta medlemmar, och allt jag
har fått vara med om har varit väldigt roligt och utvecklande.
Saco Studentråd kommer 2014 att jobba med
fokusfrågan, ”Snabbt ut till rätt jobb. Utbildning för
framtidens arbetsmarknad och välfärd”.
– I och med beslutet kommer Saco Studentråd att
inrikta sig ännu mer på relationen mellan utbildningen
och det omgivande samhället under 2014. Inte minst
med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten är det
frågor som är viktiga för långt fler än de som studerar,
säger Johannes Danielsson, omvald ordförande i Saco
Studentråd.
Under kongressen fördes bland annat diskussioner
om hur studentfackens frågor kan lyftas i valet 2014.
– Frågan om att komma snabbt ut till rätt jobb är
helt rätt i tiden. Valrörelsen nästa år kommer att handla
om jobb och utbildning. Precis dessa är våra frågor, och
det ger oss möjlighet att synas och påverka Sveriges
politik till det bättre.
– Vi har redan sett att våra förslag kan bli verklighet. Socialdemokraterna lanserade ett förslag om
relevanta sommarkurser, en tid efter att vi hade släppt
en liknande rapport i somras. Det visar att det är fullt
möjligt för oss som studentfack att vara konstruktiva
samtalspartners till de olika partierna, säger Johannes
Danielsson.
Källa: Saco Studentråd
Toppdiplomater blir
mentorer åt Lundastudenter
Några av Sveriges mest erfarna diplomater kommer
under 2014 att fungera som mentorer åt 20
studenter vid Lunds universitet. Detta är resultatet
av ett unikt samarbete mellan Diplomatiska
Klubben och Utrikespolitiska föreningen vid Lunds
universitet.
Diplomatiska Klubben har ett 100-tal medlemmar. Det
är lundensare som efter studierna gått vidare till positioner inom UD, SIDA, EU, FN och andra internationella organisationer. Diplomatiska Klubben bedriver i
samarbete med Utrikespolitiska föreningen ett
1 januari 2014
SRAT:s
Studentförsäkringar
mentorskapsprogram, som innebär att ett 20-tal
studenter får var sin erfaren diplomat som mentor
under ett år. Mentor och student har kontakt via mail
och telefon, men de ska också träffas personligen någon
gång under året, på den plats där mentorn är verksam.
Studenterna får på detta sätt en inblick i diplomati och
verksamhet vid internationella organisationer och kan
göra ett väl informerat val om framtida yrkeskarriär.
Bland de diplomater som kommer att fungera som
mentorer under 2014 finns bland andra Börje
Ljunggren, före detta svensk ambassadör i Kina, Anders
Lidén, ambassadör i Helsingfors och tidigare FN-ambassadör, Jonas Hafström, före detta USA-ambassadör,
Peter Tejler, ambassadör i Teheran, Cecilia RuthströmRuin, ambassadör i Vilnius, och Mattias Lentz,
EU-representant i Peking. UPF sköter rekryteringen av
studenter till programmet. Studenterna får ansöka om
att få en mentor och UPF har i år valt ut 20 studenter
som kommer att få kvalificerad vägledning av erfarna
diplomater.
– Mentorskapsprogrammet är en fantastisk
möjlighet för studenter som har ambitionen att arbeta
internationellt att få personlig vägledning från någon
med gedigen yrkeserfarenhet. Det kan vara till stor
hjälp att ha en egen mentor att bolla idéer med när
man ska ta steget ut i arbetslivet eller när det gäller att
välja masterprogram eller praktikplats. Likaså är
mentorskapsprogrammet en utmärkt chans att knyta
värdefulla kontakter och skaffa sig en djupare inblick i
hur det faktiskt är att arbeta på organisationer som FN,
EU eller Regeringskansliet, säger Karolina Schlyter och
Anna Åberg som leder arbetet med mentorskapsprogrammet.
Källa: Lunds Universitet
Student
Snabbt ut till rätt jobb
Flera förändringar i
studiestödet 2014
Under 2014 genomförs flera förändringar inom
studiestödet. Vid årsskiftet höjs fribeloppet och
tilläggslånet kraftigt. Den 1 juli höjs åldersgränsen för
studiemedel och det blir även möjligt att få tilläggslån
för deltidsstudier.
Källa: Centrala Studiestödsnämnden, CSN
Sjukkapital: kostnadsfritt för
SRATs studentmedlemmar
i samarbete med Folksam
Du som blivit studentmedlem i SRAT under ditt första
studieår får – utan kostnad –Sjukkapital Student under
hela din studietid (max 60 månader).
Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäkringar på vår webbplats www.srat.se/formaner
Infördes 1 januari 2011
SRAT-informationen nr 1 • 2014
21
Statlig sektor
Arbets
Näst i tur för ett
premiebestämt
pensionsavtal?
Rätt
§
Statlig sektor
Trygghetsavtalet uppsagt
Trygghetsavtalet är uppsagt och upphör att
gälla från och med den 19 juni 2014. För
närvarande pågår förhandlingar om ett nytt
omställningsavtal i enlighet med överenskommelsen i samband med avtalsrörelsen 2013.
För arbetstagare som sägs upp eller vars
tidsbegränsade anställningar löper ut eller för
de arbetstagare som gör en överenskommelse
om frivillig avgång senast den 18 juni 2014
gäller nuvarande trygghetsavtal. Nuvarande
trygghetsavtal gäller även pensionsersättning
(19 §) vid uppsägning eller frivillig avgång
före den 18 juni 2014.
Detaljerad information om vad som
gäller under uppsägningstiden finns på www.
saco-s.se där ett sammanfattande dokument
finns upplagt under nyheter. Förhandlingarna
fortsätter.
Marie Norell
kommunikatör
PostNord
Ny organisation fokuserar
på Sverige!
PostNord har beslutat att omorganisera
verksamheterna i Posten Meddelande AB och
PostNord Logistics AB till en gemensam
landorganisation. Målsättningen med den
nya organisationen är bland annat att erhålla
en bättre rörlighet mellan olika verksamheter
och skapa produktions- och administrativa
lösningar som ger ökad produktivitet.
För Saco-Posten innebär den nya
organisationen att föreningens fackliga
förtroendemän koncentrerar sitt arbete på att
främja medlemmarnas karriärutveckling,
kompetensutveckling och inte minst
anställningstrygghet.
Saco-Posten har i kontakt med arbetsgivaren poängterat att det är viktigt att
omorganisation sker skyndsamt och effektivt
till gagn för de anställda, företagets konkurrenskraft och med ett tydligt kundfokus.
Källa: Saco-Posten
22
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Under hösten 2013 har förhandlingar inletts
om ett nytt tjänstepensionsavtal för statligt
anställda. Därmed hakar statlig sektor på den
trend från förmånsbestämda till premiebestämda pensioner som inleddes redan 1999 i
och med övergången från ATP till dagens
allmänna pensionssystem och som därefter
följts av tjänstepensionsavtalet på privat sektor
och nu senast på kommunal sektor.
I samband med avtalsrörelsen 2013
enades Arbetsgivarverket, Saco-S, OFR och
Seko om att inleda ett gemensamt arbete med
sikte på helt premiebestämda tjänstepensioner. Enligt överenskommelsen ska ett nytt
avtal omfatta personer födda 1987 eller senare
och leda till bra, långsiktigt hållbara och
förutsägbara pensioner som stödjer ett längre
arbetsliv.
För- och nackdelar
Såväl premie- som förmånsbestämda
pensioner har för- och nackdelar, men de
faktorer som avgör pensionens storlek skiljer
sig åt. En förmånsbestämd lösning bygger på
försäkringsprinciper där arbetstagaren får
motsvarande en viss del av sin lön i slutet av
arbetslivet i pension. Avgörande faktorer för
pensionens storlek är således slutlönen och
hur länge arbetstagaren jobbat i sektorn.
Nya lagar &
belopp
1 december 2013
– Bilförare får inte längre använda mobiltelefon om det inverkar menligt på förandet
av fordonet.
1 januari 2014
– Prisbasbeloppet (PBB): 44.400 kr.
– Inkomstbasbeloppet (IBB): 56.900 kr.
– Kvalificeringstiden för rätt till nystartsjobb
för arbetslösa över 55 år höjdes till 12
månader.
– I syfte att underlätta för småföretag
samordnades tidpunkten för inlämning av
mervärdesskattedeklaration med tidpunkten
för inlämning av inkomstdeklaration.
Skatten på alkohol höjdes med 1-7 procent
beroende på produkt.
– Jobbskatteavdraget förstärktes.
– Grundavdraget för pensionärer höjdes.
Premiebestämda pensioner å andra sidan
innebär att arbetsgivaren löpande under
arbetslivet sätter av pensionspremier i procent
av arbetstagarens lön som fonderas och bildar
ett pensionskapital som betalas ut som
pension.
Premiepension för vissa redan idag
I nuvarande avtal för statligt anställda – PA03
– är pensionen redan premiebestämd för
inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp (ca
35 000 kr i månaden) men i huvudsak
förmånsbestämd för inkomster över brytpunkten. Det innebär att om, eller när, de
pågående diskussionerna med Arbetsgivareverket resulterar i ett nytt premiebestämt
tjänstepensionsavtal kommer pensionen såväl
under som över brytpunkten att vara
premiebestämd vilket kommer att få
konsekvenser för de framtida pensionerna för
statsanställda. En premiebestämd pension kan
ge större möjlighet för arbetstagaren att själv
påverka pensionen men innebär samtidigt att
en större del av ansvaret och risken för den
framtida pensionen läggs på individen. Den
slutliga pensionen kommer i högre grad än i
dag bero på individens lön under hela
yrkeslivet samt hur pensionskapitalet placeras
och förräntats. Beroende på avtalets utformning kan val i livet som att arbeta deltid,
ledighet för studier, inträde och utträde ur
arbetslivet komma att i högre utsträckning
påverka den framtida pensionen.
Enligt parternas överenskommelse ska ett
nytt avtal träda i kraft senast 1 juli 2015.
Anna Odhner,
Utredare Pensioner & försäkringar, Saco
– Det tidsbegränsade nedsatta förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängdes
med tre år.
– Arbetsgivaravgiften för de som arbetar
med forskning och utveckling (FoU) sänktes
med 10 procentenheter.
– Den nya kulturmiljölagen och bibliotekslagen trädde i kraft.
– Ellagen ändrades för att säkerställa att
elanvändare får ersättning vid avbrott i
minst 12 timmar.
Folkhälsomyndigheten inrättades och
Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet avvecklades.
– Den som önskar kan hädanefter få sitt
orangea kuvert i elektronisk form.
– För barn som föds och adopteras efter den
1 januari 2014 får endast 96 dagar med
föräldrapenning betalas ut efter att barnet
fyllt 4 år. Rätten att ta ut föräldrapenning
förlängdes till barnet fyllt 12 år.
– Yrket sjukgymnast bytte namn till
fysioterapeut.
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
Sjö- och flygräddningen
– en komplicerad historia
Foto: Tord Strømdal
Efter långdragna förhandlingar är
nu villkoren för besättningarna
ombord på Sjöräddningshelikoptrarna (SAR) klara. Därmed övergår
verksamheten till Sjöfartsverket
från att ha drivits i bolagsform.
Vissa frågetecken kvarstår dock.
SRAT har genom Svensk Flygteknikerförening, SFF närmare 30
medlemmar som berörts av
förhandlingarna.
Från privat till statlig regi
Sjöfartsverket förvärvade före detta Norrlandsflyg (sedermera SMA Helicopter Rescue
AB) den 1 november 2011, i syfte att
långsiktigt säkerställa svensk sjö- och
flygräddning (Search And Rescue, SAR).
Norrlandsflyg hade då haft uppdraget ett
antal år men efter ägarbyten och andra
händelser hamnade man i ekonomiskt
trångmål. Efter riksdagsbeslut inleddes sedan
processen med att införliva verksamheten i
Sjöfartsverket och därefter avveckla bolaget.
Därmed inleddes även de första diskussionerna mellan fack och arbetsgivare om hur
övergången skulle gå till samt vilka villkor
som skulle gälla för berörd personal efter
övergången. De regelrätta inrangeringsförhandlingarna inleddes dock mycket senare.
Lokalt har Ola Blomqvist, SFF och Hans
Fotmeijer, Sjöfartsverket företrätt Saco-S
tillsammans med Niklas Kristensson och
Roger Skalman från lokala SFF i bolaget.
Centralt har Mats Eriksson företrätt Saco-S. I
vissa pensionsrelaterade frågor har även
Saco-S förhandlingsledning deltagit.
Några komplikationer
• Inledande diskussioner och förhandlingar
mellan lokala fack och bolaget, SFF, Unionen
och Svensk Pilotförening, SPF.
• Parallella diskussioner med Sjöfartsverket.
• Sjöfartsverket beslutade under vägen att
separera det tekniska underhållet och
fortsätta bedriva det i bolagsform.
• Flygteknikerna som arbetar på sjöräddningsbaserna fråntas sin roll som tekniker för
att endast verka som vinschoperatörer
ombord (fortfarande uppe för diskussion).
• Inrangeringsförhandlingarna fördes på flera
plan:
– Centralt med Arbetsgivarverket
– Lokalt med Sjöfartsverket
– Inofficiellt mellan Sjöfartsverket och SPF
eftersom SPF inte är avtalspart inom statlig
sektor, vilket komplicerat det hela med tanke
på vikten av piloternas vilja att följa med över
till Sjöfartsverket.
• Piloternas pensionsvillkor riskeras att
försämras vid övergången vilket blivit en
stridsfråga.
• Olika syn mellan fack och Sjöfartsverket
om tjänstgöringsvillkor och arbetstider.
• Ny helikoptertyp introduceras samtidigt
som övergången sker. Detta kräver en massiv
utbildningsinsats.
Lokalt avtal
Till slut blev ändå ett nytt lokalt avtal
undertecknat, vilket ska gälla för alla i
SAR-besättningen. Inrangeringsförhandlingen med Arbetsgivarverket blev också klar,
med undantag för pensionsfrågan för
piloterna som ännu i skrivande stund inte är
avgjord.
Flygteknikerna, vilka hittills också verkar
som vinschoperatörer, samt övriga besättningsmedlemmar, erbjöds övergång till
Sjöfartsverket. Piloterna stannade dock i
bolaget för att invänta att pensionsfrågan
skulle få en lösning. Läget i den frågan är
högst oviss när detta skrivs.
Tekniken då? Jo, Sjöfartsverket beslutade
ju, mitt under processen, att separera det
tekniska underhållet och fortsätta bedriva det
i bolagsform (helägt av Sjöfartsverket) genom
att väcka liv i ett vilande bolag. Flygteknikerna som arbetar på Säve erbjuds därmed
övergång till ett annat bolag ägt av Sjöfartsverket.
Man ska, förutom det tyngre underhållet, bemanna med två ”rena” flygteknikertjänster på SAR-baserna.
Vi ser positivt på nyrekrytering av
flygtekniker och vi hoppas även att man
kommer att nyttja den kompetens som finns
hos de 21 ”vingklippta” flygteknikerna som
redan finns på SAR-baserna.
Ola Blomqvist
förhandlingsansvarig för
flygteknikerna i SFF/SRAT
Fakta
Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för
sjö- och flygräddning. Funktionen
innebär både operativt arbete under
pågående räddningsinsatser och omfattande administration för att följa upp och
utveckla verksamheten.
Sjö- och flygräddning
Sjöfartsverket ansvarar för insatser, när
någon är eller befaras vara i sjönöd, samt
för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret
gäller kustområdet samt Vänern, Vättern
och Mälaren, exklusive hamnområden.
Sjöfartsverket ansvarar för lokalisering av
luftfartyg vid inträffat eller befarat haveri,
eller då fara hotar lufttrafiken. Området är
hela Sverige. När luftfartyget är lokaliserat, övergår ansvaret till Kommunal
räddningstjänst eller Fjällräddningstjänst
– utom till havs, då Sjöfartsverket även
ansvarar för räddningsinsatsen.
Källa: www.sjofartsverket.se
SRAT-informationen nr 1 • 2014
23
FRÅGA: I mitt anställningsavtal står
det att jag har årsarbetstid. Jag har en
anställning på 80 procent. Nu har jag
fått ett nytt schema som säger att jag
ska arbeta 36 timmar i veckan under
en månad. Kan detta vara rätt?
Inspirationsseminarier
Ny som chef
Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar för chefer i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Målgruppen är nya
chefer eller den som är på väg att bli chef. Föreläsare är Åsa Lundquist Coey som är känd processledare, föreläsare och författare som
dagligen arbetar med chefer, ledare och ledningsgrupper. Temat
på föreläsningen är ”Coachande kommunikation – för öppenhet,
energi & resultat!”.
Planerade datum:
• 3 april i Göteborg
• 24 april i Luleå
• 8 maj i Malmö
Läs mer i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se
Egenföretagare
Inspirationsseminarier
Att driva företag
Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i
samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. På detta
seminarium föreläser Maria Österåker om konsten att ta betalt och
hur du prissätter din vara eller tjänst.
Planerade datum:
• 3 april i Göteborg
• 24 april i Luleå
• 8 maj i Malmö
Läs mer i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se
Nyheter om EU
och Europa. Vad
är på gång, vad
påverkar oss.
Du kan också
prenumerera på
nyhetsbrev.
SRAT är medlem i Europaportalen sedan februari 2014.
europaportalen.se
24
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Fråga
Svar
Chef
Årsarbetstid
&
SVAR: En del kollektivavtal tillåter att de
anställda arbetar enligt årsarbetstid. Detta
ger arbetsgivaren en möjlighet att vara mer flexibel i sin schemaläggning och innebär att du kan behöva arbeta mer än de 80
procent du är anställd för under vissa perioder för att sedan arbeta
lite mindre när det är en lugnare tid för företaget. Hur mycket mer
eller mindre än de 80 procent du får arbeta regleras ofta i ditt
kollektivavtal. Antalet timmar du ska arbeta totalt är reglerat i
kollektivavtalet och du ska kunna se när du får schemat hur det ser
ut på helårsbasis så att du själv kan se att det totalt blir 80 procent.
SRAT
Johan Angeldorff,
ombudsman
08-442 44 60
[email protected]
www.srat.se
Utbildningsdagar
AkademikerKompetens
AkademikerKompetens erbjuder rikstäckande utbildningsaktiviteter om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation.
Detta är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är medlem i
SRAT. Du har också möjlighet att med dig en person som inte är
medlem i förbundet.
Planerade datum
• 27 mars i Karlstad
• 8 april i Växjö
• 15 april i Sundsvall
• 27 maj i Stockholm
• 23 september i Linköping
• 9 oktober i Eskilstuna
• 14 oktober i Malmö
• 11 november i Uppsala
• 20 november i Göteborg
Läs mer i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se
Grattis till följande korsordslösare i nr 5/2013:
Britt-Inger Brännvall, Boden
Björn Fahlén, Båstad
Åsa Hagelberg, Olofström
Anders Ohlson, Sundsvall
Christer Rönnerdahl, Örebro
En penninglott är på väg!
Korsordslösning finns på www.srat.se/sratinformationen
Äntligen! Riksdagen anser att utbildningstiden för
tandhygienister bör förlängas från två till tre år och
uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att
återkomma med ett lagförslag.
Källa: STHF
Stabil ökning av Sacoförbundens medlemsantal
De allra flesta av Sacos 22 medlemsförbund fortsatte att
öka sitt medlemsantal under 2013. Vid årsskiftet hade
Sacoförbunden tillsammans 645 810 medlemmar. En
ökning med 1,5 procent jämfört med årsskiftet
2012/2013.
Källa: Saco
Översyn av Arbetsförmedlingen
Regeringen har fattat beslut om direktiv för översyn av
Arbetsförmedlingen. Regeringen vill att fler ska få jobb
och färre ska lämnas utanför. Att förbättra Arbetsförmedlingen är ytterligare ett steg i det arbetet.
En bred översyn av Arbetsförmedlingen är viktig
för att utifrån de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden analysera myndighetens
förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt
uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
och få in fler på arbetsmarknaden.
Översynen av Arbetsförmedlingen ska fokusera på
att analysera och lämna förslag vad avser Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet i relation till andra
relevanta aktörer, användningen av arbetsmarknadspolitiska insatser och upphandlade tjänster, organisationen
av verksamheten, samt styrning och uppföljning av
verksamheten.
Förordnad till särskild utredare är Agneta Dreber.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2016.
Källa: Regeringen
Folkhälsomyndigheten
Sedan den 1 januari 2014 är den nya Folkhälsomyndigheten på plats. Myndigheten är en sammanslagning av
Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de
delar av Socialstyrelsen som ansvarar för miljöhälsa och
folkhälso­rapportering.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Psykiskt obehag ökar på
arbetsplatserna
Färre känner sig motiverade i sitt arbete och fler har
känt psykiskt obehag inför att gå till arbetet, enligt en
rapport som Sveriges företagshälsor presenterade i slutet
av november 2013.
– Vi ser så dramatiska skillnader på bara ett år att
jag först trodde att det var fel på siffermaterialet, säger
Lars Hjalmarsson, vd för Sveriges företagshälsor, som är
Pl
oc
ka
t
Beslut om förlängd
tandhygienistutbildning
företagshälso­vårdens branschorganisation.
Sedan den senaste mätningen i fjol har andelen som
uppger att de har känt psykiskt obehag inför att gå till
jobbet ökat med 17 procentenheter och ligger nu på 58
procent. Det här gäller den grupp som har svarat att de
tror att de kommer att vara sjukfrånvarande mer än 15
arbetsdagar under det kommande året. En ökning syns
även bland personer som tror att de kommer att vara
sjukfrånvarande i 4 till 14 dagar. Värdet för dem är nu
11 procentenheter högre än i fjol och landar därmed på
36 procent.
Även bland dem som inte tror att de kommer att
vara sjukfrånvarande, har andelen som känner sig
motiverad i sitt arbete minskat. Störst förändring syns
bland dem som tror att de kommer att vara sjukfrånvarande i minst fyra dagar under det kommande året. I
gruppen som förutser en egen sjukfrånvaro på minst
femton dagar har andelen motiverade minskat från 50
procent i fjol till 35 procent i år.
En möjlig förklaring, enligt Lars Hjalmarsson, är
att arbetsplatser i dag ofta är slimmade.
– Personalstyrkor har inte fyllts på i den omfattning
som har behövts.
Källa: Sveriges företagshälsor och Dagens Nyheter
Träning ger bättre minne
Du blir smartare av att träna. Men det gäller att få
upp pulsen och svettas ett par gånger i veckan för att
peppa hjärnan, visar forskning.
När man varit ute och sprungit en löprunda, dansat
eller cyklat, är det vanligt att man känner sig piggare,
mer klar i huvudet och kan koncentrera sig bättre på
jobbet. Ofta känner man sig även gladare, sover bättre
och blir mindre stressad.
Det beror på att konditionsträning ökar nivåerna av
endorfiner, noradrenalin, dopamin och serotonin som
aktiverar vårt belöningssystem och gör att vi mår bra.
Fysisk aktivitet ökar även kortsiktigt mängden kortisol
som gör att vi tillfälligt blir mer fokuserade och
koncentrerade.
Men forskning visar att joggingturen även stärker
hjärnans olika funktioner och motverkar stress och
inflammationer. Man blir bättre på inlärning, problemlösning och får bättre kom-ihåg.
Källa: Prevent
Obetald föräldraledighet
vanligare bland kvinnor
Kvinnorna står för cirka 80 procent av både den betalda
och den obetalda föräldraledigheten, det visar en studie
från Försäkringskassan. Studien visar också att
fördelningen av föräldraledigheten påverkar fördelningen av hushållsarbete, omsorg av barn och förvärvsarbete.
– Studien indikerar att hur man väljer att dela på
föräldraledigheten får långsiktiga konsekvenser för hur
man senare fördelar hushållsarbetet, omsorg av barn
eller förvärvsarbete mellan föräldrarna, tillägger Laura
Hartman, analys- och prognoschef på Försäkringskassan.
Källa: Försäkringskassan
SRAT-informationen nr 1 • 2014
25
Föreningarna
Kallelse
Kallelse
Föreningsmöte
SRAT-Posten
Sektionsmöte
SRAT-A
Alla medlemmar i Sacos medlemsförbund
SRAT som är anställda inom Postnordkoncernen, hälsas välkomna till årets
föreningsmöte tisdagen den 18 mars 2014
kl 17.00 i SRATs lokaler på Malmskillnadsgatan 48, 5 tr i Stockholm.
Program
Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar (dagordning och verksamhetsberättelse utdelas på mötet) kommer SRATs
ombudsman Anders Berndt att redogöra
för aktuella frågor. Givetvis finns också tid
för egna frågor.
Vid kl. 17.45 hälsar vi Janne
Törnander från Folksam välkommen som
kommer att prata om grupplivförsäkringen via SRAT och lite om våra pensioner.
Val av ny styrelse och nominering
När det gäller val till styrelsen går
mandatperioden ut för ordföranden Roger
Larsson samt ledamöterna Tomas Maxe
och Bengt Krantz. Ledamöterna Ulf Ohlsson och Eva Lind har ett år kvar på sina
mandat.
Förslag på kandidater till styrelsen ska
senast fredagen den 7 mars lämnas till
valberedningens ledamot Ann Wastesson
på e-post [email protected] eller
telefon 0104364835.
Anmälan
Anmälan om deltagande i föreningsmötet
görs senast torsdagen den 13 mars till
Roger Larsson på e-post roger.l.larsson@
posten.se eller telefon 0104364063.
Efter årsmötet bjuder SRAT till
samkväm med mat & dryck.
Varmt välkomna!
Styrelsen
Kallelse
Årsmöte
Audionomerna
Årsmötet för Audionomerna 2013 kommer att hållas i Stockholm i samband med
Audionomdagarna.
Preliminärt datum för årsmötet är
onsdagen den 2 april. Kallelse kommer att
skickas ut till samtliga medlemmar via
e-post eller brev senast två veckor före
mötet.
Styrelsen
26
SRAT-informationen nr 1 • 2014
Medlemmarna i SRATs Allmänna
Sektion, SRAT-A, kallas härmed till
sektionsmöte tisdagen den 25 mars 2013
kl 17.00.
Du ingår i SRAT-A om du arbetar på
en arbetsplats som inte har någon egen
SRAT-förening.
Mötet hålls på SRATs kansli på
Malmskillnadsgatan 48 i Stockholm.
Efter mötet bjuder SRAT på en lättare
måltid. Detta brukar vara ett bra tillfälle
att träffa ombudsmän, styrelseledamöter
och övriga medlemmar i sektionen.
Ombudsman från SRAT informerar om
aktuella frågor.
Resor med mera
Eventuella kostnader för resa (2a klass tåg)
och hotell för dem som bor utanför
Storstockholmsområdet betalas av
SRAT-A. Den som vill få ersättning för
resa och/eller hotell skall kontakta
förbundskansliet i förväg för godkännande.
Anmälan senast den 14 mars 2014 till
[email protected]. Ange e-post och telefonnummer för information om eventuellt
byte av lokal.
Välkommen!
Styrelsen
Missa inte
medlemsutskick!
Anmäl din
e-postadress på
MIN SIDA på
www.srat.se
Nominera till
Audionompriset 2014
Medlemmar kan nominera kandidater.
Priset på 5.000 kronor delas ut till den
person, grupp eller organisation som
under verksamhetsåret arbetat för att
främja audionomernas intressen och att
det arbetet lett till framgång för hela
audionomgruppen eller på en enskild
arbetsplats.
Skicka en anmälan med namn på
den som föreslås, motivering och eget
namn och kontaktuppgifter.
Nominering senast den 28 februari
2014 till: [email protected] eller SRAT/
Audionomerna, Box 1419, 111 84
Stockholm.
Kallelse
Föreläsning
och årsmöte
Söndagen den 23 mars på SRATs kansli,
Malmskillnadsgatan 48 i Stockholm.
Föreningens styrelse och ombudsman
från SRATs kansli kommer att informera
om aktuella frågor.
Elena Moschovidou, leg. kontaktlinsoptiker med Magister i Klinisk Optometri, och Unni Rosengren leg. kontaktlinsoptiker med Master i Klinisk optometri,
föreläser om deras dagliga arbete på
ögonklinik.
Hålltider för dagen
11:30 - ca 12:00 Årsmöte
12:00 - ca 13:30 Information och
föreläsning
13:30 - ca 15:00 Mingel och mat
Motioner lämnas senast den 5 mars och
anmälan senast den 14 mars till anders.
[email protected] eller 08-4424470.
Hjärtligt välkomna!
Styrelsen
08-412 33 00
tfn tid mån-tor 9 – 16,
fre 13-16
[email protected]
www.aea.se
Föreningarna
Kontakter
Riksförbundet för Podiatrisk Medicin
www.podiatri.eu
Ordförande
Ulf Sundberg
[email protected]
AEAs personalförening
Ordförande
Helena Larsson
Tfn arb 08-56644546
[email protected]
Sacoförbundens personalförening, SFP
Ordförande
Anne-Marie Johansson
[email protected]
Audionomerna
www.audionomerna.nu
Ordförande
Ann-Marie Andela
Tfn arb 031-343 21 03
[email protected]
Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR
Ordförande
Åsa Rundquist
Tfn bost 08-836777
[email protected]
Föreningen FRA-tjänstemän
Ordförande
Mattias Wåhlén
Tfn 084714600
[email protected]
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
070-5537039
[email protected]
Föreningen Statens Justerare av mått och vikt
Ordförande
Christer Persson
Tfn arb 08-10 94 70
[email protected]
SRAT Arbetsmarknad
Ordförande
Anders Jansson
Tfn arb 010-4864753
Mobil 070-247 08 53
[email protected]
Medlemsregister
Staffan Lundin
Tfn arb 033-16 56 31
[email protected]
HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
www.halsoakademikerna.se
Ordförande
Andreas Lövdahl
Mobil 0704-40 90 44
[email protected]
Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, LKR
www.kiropraktik.se
Ordförande
Tobias Lauritsen
Mobil 076-0505134
[email protected]
Kansli
Ellinore Andersson
Mobil 070-6891179
[email protected]
Lotsförbundet
www.lotsforbundet.se
Ordförande
Patrik Wikand
Mobil 0708-63 39 12
[email protected]
Medlemsregister/kassör
Malin Örnberg
Mobil 0708-63 12 58
[email protected]
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
Tfn arb 010-44 44 220
[email protected]
SRAT-föreningen vid Kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
[email protected]
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR
Ordförande
Hans Fotmeijer
Tfn arb 011-191083
Mobil 0734-321083
[email protected]
Medlemsregister
Kjell Johansson
Tfn arb 011-19 12 05
[email protected]
SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL
Ordförande
Christer Nilsson
Tfn arb 040-661 31 61
Mobil 070-350 08 22
Fax 040-661 31 76
[email protected]
SRAT-Posten
Ordförande
Roger Larsson
Tfn arb 010-4364063
[email protected]
Statens kriminaltekniska lab.
SRAT-förening, SKL-SR
Ordförande
Helene Andersson
Tfn arb 010-5628411
[email protected]
Svensk Flygpersonalförening, SFPF
Ordförande
Lisbeth Nilsson
Tfn bost 08-651 13 71
Svensk Flygteknikerförening, SFF
www.flygtekniker.se
Ordförande
Ola Blomqvist
Mobil 070-574 43 53
[email protected]
Medlemsregister
Niclas Roos
Tfn arb/fax 0150-519 55
Mobil 0768-55 24 90
[email protected]
Svensk Optikerförening
Ordförande
Unni Rosengren
Mobil 076-3110554
E-post [email protected]
Svensk Perfusionistförening
Ordförande
Kerstin Björk
Tfn arb 031-342 77 31
Mobil 070-633 60 96
[email protected]
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
www.tandhygienistforening.se
[email protected]
Ordförande
Yvonne Nyblom
Mobil 0733-666399
[email protected]
Kontaktperson
Ingela Jägestrand
Mbt 0701-44 32 74
08-442 44 73 (tis-ons)
[email protected]
Trafikflygarhögskolans
SRAT-förening
Ordförande
Björn Hopen
Tfn arb 0733368285
[email protected]
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
[email protected]
Kansli
Anna Areschoug
Tfn arb 08-405 51 40
[email protected]
Magnus Nordström, se ovan.
Sacoföreningar, Saco-S-föreningar,
Akademikerföreningar
På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar
finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de
lokala löne- och MBL-förhandlingarna.
Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller tfn 08-442 44 60.
SRAT-informationen nr 1 • 2014
27
POSTTIDNING B
Konstruktör: Daniel Svensson
Avsändare:
SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 24 mars 2014.
Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till:
SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM