l l l

Nr 3 – juni 2013

Bo och arbeta i Kiruna Diplomater som arbetar i världens oroshörn

Sommar hälsningar från SRATs medlems- föreningar finns på mittuppslaget!

InneHÅLL

Diplomater i världens oroshörn: Tre diplomater berättar om sin

3

Lena Emanuelsson, ny Saco-S- ordförande: Mer inflytande och valfrihet med den nya löne- modellen ......................................................16

Eva Lindquist, ordförande i AkademikerAlliansen: Pensionerna högaktuella för kommunalt anställda ........................................................17

Ta hjälp av lönestatistiken .................22

Per Lagerström, chef på Sjöfartsverket: Fackligt uppdrag en bra merit ................................................25

14-15 10-13 Om att bo och arbeta i Kiruna 4-8 I vARje nummeR:

Ledare ............................................................ 3 Ordförandeordet .................................... 9 Krönika ....................................................... 21 Arbetsrätt ................................................. 18 Student ...................................................... 23 Fråga & Svar ............................................ 19 Aktuellt från föreningarna ............. 26 Korsord ....................................................... 28

25

– Tag chansen om du får erbjudandet att vara facklig företrädare!

SRATs kansli

Förbundsdirektör

Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 [email protected]

Bitr. förbundsdirektör

Anders Berndt, 08-442 44 70 [email protected]

Kommunikatör/redaktör

Marie Norell, 08-442 44 77 [email protected] 2 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Redovisningsansvarig

Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 [email protected]

Förbundsjurist

Sophie Silverryd, 08-442 44 74 [email protected]

Ombudsmän

Johan Angeldorff, 08-442 44 68 [email protected]

Martin Berndtsson, 08-442 44 67 [email protected] Mats Eriksson, 08-442 44 81 [email protected]

Ann Garö, 08-442 44 79 [email protected]

Linda Lekander, föräldraledig Maria Yngvesson, 08-442 44 61 [email protected]

IT-samordnare/medlemsregister

Susanne Rönngren, 08-442 44 72 [email protected]

SRATs kansli

Ledare

Äntligen sommar

Så är det

äntligen semestertider för de flesta av oss, så efterlängtade och välbehövliga. När jag nu tar ledigt gör jag det efter en spännande vinter och vår, som har bjudit på många spännande möten både med medlem mar och förtroendevalda och med personer utanför vårt eget förbund.

Det är en ynnest att ha ett jobb som är så omväx lande och som ger så mycket tillbaka – särskilt förstås i jämförelse med de som står utanför arbetsmarknaden och med de som far illa på sina arbetsplatser. Det är sorgligt och oroväckande att läsa rapporterna om hur den psykiska ohälsan ökar och hur hårt stressrelaterade sjukdomar slår. Dessbättre tillhör inte SRATs medlem mar de värst drabbade. Av dem som utnyttjar medlems försäkringen SRAT Hälsoskydd är det få som gör det på grund av utmattningssyndrom eller annan psykisk ohälsa. Men det är skönt att alla medlemmar kan få hjälp därifrån om de drabbas.

Det är ett av mina viktiga ansvarsområden att se till att vi har bästa, möjliga medlemsförsäkringar. Sedan en tid tillbaka pågår diskussioner med Folksam, som har köpt Salus Ansvar, om hur våra framtida försäkringar ska vara utformade – och jag tror att vi kan räkna med en del förbättringar i villkoren. Än har vi inget avtal klart, men under hösten kommer besked om detta – både i den här tidningen, på hemsidan och i brev till varje medlem. Jag uppmanar er alla att ta del av den informationen, så att ni inte riskerar att förlora viktigt försäkringsskydd.

under våren har

jag deltagit i arbetet i UDs antag ningsnämnd, där vi intervjuat sökande till diplomat programmet. Ungefär tusen personer hade sökt, femtio intervjuades och tjugo av dem kommer nu att anställas. Det är en hård antagningsprocedur med intervjuer, språkprover och stresstålighetstester, och jag har blivit mäkta imponerad av de välutbildade, kloka och mogna ungdomar jag har mött där. Så vet vi också att de kommer att hamna i de mest skiftande situationer under sina yrkesliv och att det många gånger är mycket svåra arbetsuppgifter som väntar dem. Det är bara att läsa intervjuerna i den här tidningen, där ambassadören i Syrien, Niklas Kebbon, berättar hur han och hans arbetskamrater på ambassaden påverkats av det oroliga säkerhetsläget. Här beskriver också två av hans kollegor, Karl-Olof Andersson och Petter Lycke, om livet i andra oroshörn, i Nord- respektive Sydkorea.

I våras tillsatte

civil- och bostadsministern en värdegrundsdelegation. Det är en grupp som ska arbeta för att stärka den statliga värdegrunden, bland annat genom att vara ett stöd för myndigheterna i deras värdegrundsarbete. Som utgångspunkt för arbetet ska gruppen ta tillvara de erfarenheter som Kompetensrådet för utveckling i staten gjort i arbetet med Offentligt etos.

Arbetet i värdegrundsdelegationen ska pågå i tre år, och jag är en av åtta ledamöter i gruppen. Spännande och viktigt!

De här små

engagemang.

glimtarna från min arbetsplats beskriver förstås bara en liten del av alla de kontaktytor som SRAT har externt, och som är en förutsättning för våra möjligheter att påverka utvecklingen inom samhällsom råden där ni, alla medlemmar, bidrar med kunskap och Nu hoppas jag att ni får en skön sommar! Själv ser jag förstås fram emot semestern, men också mot det fortsatta arbetet i höst.

Det är en ynnest att ha ett jobb som är så omväxlande och som ger så mycket tillbaka.

Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör

Assistent/medlemsregister/vaktmästeri

Marie Samuels, 08-442 44 71 [email protected]

Telefon

Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80

e-post

[email protected]

Webbplats

www.srat.se

post

Box 1419 111 84 Stockholm

Besök

Malmskillnadsgatan 48, 5 tr

öppettider

Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30

växeltider fredagar

Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30

SRAT-informationen

ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informatio nen distribueras till alla medlemmar i förbun det.

AnSvARIg uTgIvARe

Elisabeth Mohlkert

ReDAKTöR

Marie Norell

LAyOuT

Marie Norell

FOTO

Ledarbild Omslag

Torbjörn Zadig Marcus Trotzig, Scanpix

TRycKeRI

Linderoths Tryckeri AB, Vingåker

uppLAgA

13.600 ex

uTgIvnIng 2013

Nr 1 v.9 Nr 2 v.17

Nr 3 Nr 4 v.26

v.41

Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning.

AnnOnSpRISeR

Fyrfärg

Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr

AnnOnSBOKnIng

[email protected]

PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print MI LJ ÖMÄRKT Tidningen är momsbefriad.

341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 3 • 2013 3

Utblick Långt ifrån normala arbetsförhållanden

Diplomater i världens oroshörn

Diplomatyrket lockar många, och konkurrensen är stenhård till diplo matprogrammet, det traineeprogram som förbereder blivande diplomater för tjänster vid utlandsmyndigheterna och på Utrikesde partementet. För många av dem väntar ett yrkesliv, som förvisso är intressant men som också kan innebära stora utmaningar, både professionellt och mentalt – beroende förstås på var de hamnar. Vardagslivet för ambassadörerna och SRAT-medlemmarna Niklas Kebbon i Syrien och Karl-Olof Andersson i Nordkorea präglas i hög grad både av svårigheter att kunna röra sig fritt i sina respektive länder och av den otrygghet som säkerhetsläget innebär. För Petter Lycke, andre ambassadsekreterare vid ambassaden i Sydkorea, hand lar jobbet mer om att stötta svenska företag i landet – men det innebär också en viss laddning i att leva där, i ett land som utsätts för hot om kärnvapen och krig.

Text

Birgitta Jakobsson

Foto

: Matton, Pawel Flato, Katarina Axelsson

4 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Utblick

Niklas Kebbon, Syrien/Libanon:

vi måste inse att det finns risker

När läget i Syrien förvärrades, och risken för granat- och bombanfall ökade, tog många europeiska länder hem sina ambassadtjänstemän. Sverige valde att hålla liv i arbetet vid ambassaden – om än i begränsad omfatt ning och från Beirut, ett par timmars bilresa därifrån.

– Härifrån har vi en bra utkikspunkt, säger ambassa dören Niklas Kebbon.

Sedan förra sommaren

är granater och bomber är del av vardagen i Syrien. Många länder har valt att ta hem sina utsända, både av säkerhetsskäl och av politiska skäl. Verksamheten vid den svenska ambassaden var igång länge, men drogs ned och bemannades under en period av två utsända. Men i juli förra året, när läget förvärrades, lämnade Niklas Kebbon och hans medarbetare landet, med ambitio nen att resa in när säkerhetsläget tillåter det. – Det är en grannlaga uppgift att göra en säker riskbedömning, säger Niklas Kebbon. Beslut om inresor tas därför i samråd med säkerhetssamordnare från UDs säkerhetsavdelning.

– Den svenska regeringens inställning är att vi inte ska använda representationen som ett politiskt verktyg, utan att det är mycket bättre att finnas på plats och följa det som sker – i den utsträckning säkerhetsläget medger det.

De utsända vid svenska ambassaden i Syrien har sedan länge också ansvarat för verksamheten vid konsulatet i Libanon. Det var hit, till huvudstaden Beirut, som de flyttade när situationen i Damaskus blev för osäker. Här var det betydligt lugnare för de fem utsända svenskarna att bo och arbeta. – Vi måste hela tiden inse att det finns vissa risker. Men vi går inte omkring och är rädda, utan vi lever ett drägligt liv, sade Niklas Kebbon när den här intervjun gjordes i maj.

Sedan dess har oron växt för att också Libanon ska dras med i kriget, och när den här tidningen går i tryck rapporteras hur oron i Syrien sprider sig till grannländerna, och om raketattacker i huvudsta den Beirut.

Än viktigare bevakning

Bevakningen av Syrien är huvuduppgift, också nu när verksamheten flyttats till Libanon. – Härifrån har vi en bra utkikspunkt, eftersom det bara är ett par timmars bilresa mellan den två huvudstäderna. Det gör att vi kan ha vissa möten här när vi behöver träffa personer från andra sidan gränsen, säger Niklas Kebbon.

Ambassadtjänstemännen har beredskap för olika scena rier, men deras möjligheter att arbeta inne i Syrien är naturligtvis mycket begrän sade. – Ju värre krisen blir, desto viktigare är det att hålla kontakt med hjälporganisationer och andra delar av det civila samhället – inte minst för att kunna ge en bild inifrån, framför allt till UD och Sida. Det är en stor del av jobbet just nu, att rapportera om den humanitära krisen. Och den uppgiften har blivit än viktigare nu när Sverige är ett av de få länder som har representationen kvar. De utsändas resor till Syrien har av förståeliga skäl inte varit särskilt frekventa sedan krisen förvärrades.

– Under den tidiga våren åkte vi in var tredje vecka, ungefär. Den senaste tiden har det blivit mer sällan, och när vi har gjort det har det varit med förstärkta säkerhetsresurser.

Det konsulära arbetet med att hjälpa svenskar som har råkat illa ut, har däremot varit mindre än man förutsett på ambassaden.

– Vi har i princip inte fått några rop på hjälp, säger Niklas Kebbon. De flesta svenskar som var här, till exempel på FN-uppdrag eller för att studera, åkte förmodligen hem när krisen accelererade. Och det är inte många svensk-syrier, som har flyttat tillbaka från Sverige.

Niklas Kebbon och hans medarbetare följer naturligtvis också den svenska rapporteringen om krisen, och han tycker att medierna hänger med ganska bra i det som sker.

– Den senaste tiden har grundkonflikten mellan regimen och befolkningen blivit betydligt mer komplex. Min bild är att det också har framgått av rapporteringen.

SRAT-informationen nr 3 • 2013 5

Utblick

Flyktingström tär på libaneserna

I skuggan av krisen i Syrien har det också blivit mer politiskt skört i Libanon.

– På ytan pågår livet som vanligt. Men här finns en tydlig politisk klyfta, som, grovt förenklat, innebär att hälften av libaneserna är för oppositionen i Syrien medan den andra hälften stödjer regimen. Den klyftan förstärks ju värre krisen i Syrien blir. Den politiska klyftan i Libanon accentueras av de enorma flyktingströmmarna. Tills nu har en halv miljon syrier flytt hit och FN-organisationerna räknar med att antalet åtminstone kommer att vara det dubbla innan året är slut.

– Det tär på libaneserna. De flesta flyktingarna kommer till de fattigaste delarna av landet och befolkningen i värdregionerna påverkas kraftigt när så många kommer och konkurrerar om jobb, bostäder och annat.

Besvärliga arbetsförhållanden

För de utsändas del innebar flytten från Damaskus att det blev betydligt svårare att utföra arbetsuppgifterna under ett antal månader.

– Arbetsmiljön var förfärlig under den första tiden, säger Niklas Kebbon. Vi var sju, åtta personer som trängde in oss i ett enda rum i en temporär lokal. Vi satt i princip i varandras knän. Samtidigt skulle system och rutiner fungera som vanligt. Men regelboken stämmer inte i sådana här lägen, då verkligheten är så långt från den normala.

– Det tog ett bra tag att ordna en dräglig miljö och att hitta it-lösningar, och det hände att jag var tvungen att höja rösten för att få förståelse för det hemifrån. Nu har det ordnat till sig. Arbetslokalerna är fortfarande temporära, men nu har vi relativt goda förutsättningar för att arbeta.

Det har också varit en del missnöje med ”hardship-klassningen”, som är den skala UD använder för att klassificera olika utstationerings orter utifrån olika risker, i synnerhet när de bedömdes efter Libanon trots att de utsända tjänstgjorde en stor del av tiden inne i Syrien.

– Men även om vi befinner oss långt från den svenska tryggheten är det lättare att bo i Beirut än i Damaskus. n n n

Karl-Olof Andersson, Nordkorea:

Det är tuffare än jag anade

Sedan i höstas är det Karl-Olof Andersson som är Sveriges ambassadör i Pyongyang. – Det var en lång resa hit, säger han. Ändå är det mentala avståndet betydligt längre än det geografiska. Tillvaron här är, med våra mått mätt, långt ifrån normal. Att leva i den är tuffare än jag trodde.

Karl-Olof Andersson hade

förberett sig väl innan han tog över tjänsten som ambassadör i Nordkorea, eller Demokratiska folkrepubliken Korea som är landets officiella namn. Han läste på och tog kontakt med alla han kunde komma på som hade erfarenheter att dela med sig av, både här hemma i Sverige och inom EU.

– Men det går inte att förbereda sig fullt ut för att leva i ett så slutet och kontrollerat samhälle som det här, att ha så litet rörelseutrymme och att hela tiden vara bevakad, säger han.

Den svenska regeringen har alltså bedömt att det finns ett värde i att ha svenska diplomater på plats i Nordkorea. Men européerna är få, bara sju nationer har representation här, och de utgör därför ett viktigt kontaktnät för varandra. De bor och arbetar nära varandra, i något av de två diplomatområdena, som inrymmer ambassader, kontor och bostäder – också de strikt reglerade.

viktigt informationsutbyte

Karl-Olof Andersson är ordförande i den lokala EU-gruppen, där man försöker få en gemensam bild av vad som sker och ta ställning till utvecklingen. En gång i veckan träffas de för att diskutera vad EU kan och bör göra och vad man kan göra på plats, inte minst i det humani tära arbetet med att stötta befolkningen och se till att biståndspengarna används på rätt sätt.

– Det är så informationsfattigt här, så vi måste hjälpas åt, säger Karl-Olof Andersson. Behovet av att utbyta erfarenheter är stort. Det är ett skäl till att diplomaterna också träffar dem som arbetar för de humanitära organisationerna en gång i veckan.

De svenskar som befinner sig i Nordkorea är lätt räknade. De är två utsända på ambassaden, Karl-Olof Andersson, som också har sin fru med sig, och en ambassadsekreterare. Dessutom finns några personer på plats för att arbeta med humanitära organisationer.

6 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Utblick

Turismen är av lättförståeliga skäl liten, Karl-Olof Andersson uppskattar att mellan 75 och 100 svenskar kommer hit varje år.

– Men dem ser vi inte mycket av, säger han. De är alla med i organiserade rundresor, mycket väl bevakade och utan rörelsefrihet.

Diplomaterna kan inte heller röra sig fritt i landet, vilket gör det svårt att träffa dem de vill och att skaffa sig och förmedla en heltäck ande bild av hur det ser ut i resten av landet.

– Vi kan besöka två kuststäder och röra oss i huvudstaden. Vill vi åka till andra delar av landet måste vi alltid ha med oss en översättare/ guide, och de resorna kan bara göras efter kontakter med utrikesminis teriet.

Restriktionerna är så påfrestande att de utsända med jämna mellanrum måste lämna landet för mental återhämtning. Peking är första anhalten, men det blir också längre resor, och några vändor hem till Sverige.

pyongyang – som i stormens öga

Ambassadtjänstemännen reser ändå en del för att med egna ögon se hur det förhåller sig.

– Invånarna i Pyongyang lever ett gott liv, till skillnad från dem i städer utanför huvudstaden och i jordbruksbygderna. Där råder brist på mycket, säger Karl-Olof Andersson, och det är tragiskt att ser vilket slitsamt liv de lever där. Vår bedömning är ändå att matläget är under kontroll just nu, att folk inte svälter. Men det finns inga marginaler för missväxt eller andra nödsituationer.

I ambassadens uppgifter ingår ansvar för Schengenviseringar, vilka delats upp mellan de sju närvarande EU-ambassaderna. För Sveriges del innebär det ansvar för de nordiska länderna, Italien och Spanien. I uppdraget ingår också ansvar för konsulära frågor för länder som inte har någon representation på plats, för Sveriges del ansvar för de nordiska länderna. Sverige har också ett så kallat skyddsmaktsavtal med USA, som innebär att den svenska representationen vid behov sköter ärenden, humanitära, konsulära eller administrativa frågor, som rör USAs intressen i Nordkorea. Det amerikanska uppdraget kan tidvis vara mycket tidskrävande med komplicerade konsulärfall – och de två tidigare ambassadörerna har fått utmärkelser från USA för insatser för amerikanska medborgare. Det har gått några månader sedan provokationerna från Nordko rea accelererade – med missiluppskjutning, atombombsprov, start av kärnreaktorer och tal om krigsförklaringar mot Sydkorea, som skulle ”dränkas i eld”, och mot USA som skulle attackeras med kärnvapen. Då var det också tal om att alla utlänningar skulle evakueras.

– Det var ett väldigt intensivt ordkrig i månadsskiften mars-april. Men här i Pyongyang märkte vi inget av det. Det är en fridfull stad, och det är ju inte här, utan framför allt i gränsområdet till Sydkorea som man kan se tecken på det som sker. Här är det lugnt, som om vi sitter i stormens öga.

– Det är en märklig känsla, det också, säger Karl-Olof Andersson. För det är naturligtvis påfrestande, för oss utsända och kanske särskilt för medföljande, att leva här. n n n

Petter Lycke, Sydkorea:

Både slitsamt och fantastiskt

Livet för Petter Lycke, andre ambassadsekreterare i Sydkorea, skiljer en hel del från kollegornas i Syrien och Nordkorea. För hans del handlar jobbet mer om samhällspolitik och ekonomi än om säkerhetsfrågor. Nordkoreas hårda retorik i mars och april innebar visserligen ett ökat tryck på ambassaden, men den tycktes inte påverka befolkningen särskilt mycket.

– Livet på gator och torg har pågått som vanligt. Sydkoreanerna är luttrade.

petter Lycke är

en av tre utsända vid den svenska ambassaden i Seoul. Hans uppgift är framför allt att bevaka samhället ur ett brett ekonomiskt och politiskt perspektiv. Det är egentligen bara säkerhetspolitik som inte ingår i hans vardagliga arbete. Men under den intensiva perioden under vårvintern, med Nordkoreas provsprängning av kärnvapen, raketuppskjutningar och allt hårdare retorik, framför allt mot USA, ökade trycket också på den svenska ambassaden. Under den perioden var alla ambassadtjänstemän inblandade i de ärenden som det medförde.

– Vi fick många fler frågor än vanligt, både från svenskar som bor här och från anhöriga och affärskontakter hemma i Sverige, säger Petter Lycke. Många var oroliga för vad som hände och osäkra på hur man skulle tolka läget.

Det uppskruvade tonläget i svenska medierna skiljde sig dock från UDs och ambassadpersonalens bedömningar, och några restriktioner för resor till landet utfärdades inte.

– Rapporteringen hemma i Sverige var lite väl alarmistisk, säger Petter Lycke, nästan som om det vore krig. Men här pågick livet som vanligt. Sydkoreanerna inser att det är en väldigt liten risk att Nordkorea gör allvar av sina hotelser.

– Samtidigt kan man inte bortse från att vi befinner oss på en plats som utsätts för hot om kärnvapen och krig och där USA har en militärbas mitt i stan. Det är förstås en viss laddning i det – och det SRAT-informationen nr 3 • 2013 7

Utblick

gör det svårt att se logiken i att vår arbetsgivare, UD, har ändrat hardship-klassificeringen så att livet i Seoul skulle vara jämförbart med det i Paris.

vi har mycket att lära

Under de senaste 60 åren har Sydkorea utvecklats från ett av världens fattigaste länder till en av de största ekonomierna och är numera en givarnation. Men det är, i likhet med Sverige, ett mycket exportbero ende land och ekonomin är nu på nedgång. En av Petter Lyckes uppgifter under våren har varit att följa och rapportera om den näringspolitik som Park Geun-hye, ny president sedan i februari, formar för att möta nedgången.

– Sydkorea ligger också långt framme i frågor som rör hållbar utveckling och grön tillväxt, säger Petter Lycke. Vi svenskar har mycket att lära inom det området. Och vi ser att intresset ökar, både för miljöarbetet och för att göra affärer här. Det har blivit ett ökat tryck på ambassaden när allt fler svenskar hör av sig för att de vill komma på studiebesök.

viktigt ekonomiskt samarbete

Ett ett 80-tal svenska företag har redan verksamhet i Sydkorea. Petter Lycke menar att det, med tanke på landets stora ekonomi, skulle kunna vara ännu fler. Det pågår också arbete för att främja och stötta svenska företag i landet. Bland annat har Business Sweden, en organisation som ägs gemensamt av staten och näringslivet och som arbetar för att göra Sverige mer attraktivt som affärspartner, ett kontor här. Förra året bildades också den svenska handelskammaren, en organisation genom vilken svenska företagare i landet stöttar varandra.

Det är också en viktig del i Petter Lyckes arbete.

– Målet är att vi från ambassaden ska träffa alla svenska företag, kartlägga deras affärsverksamhet, följa upp hur det går för dem och stötta dem vid etablering och i nätverksbyggande. Vi kan framför allt tjäna som dörröppnare, förmedla kontakter och ordna möten med chefer och beslutsfattare på olika nivåer. Men vi håller också ett öga på efterlevnaden av lagar, avtal och regler, som frihandelsavtalet eller Världshandelsorganisationens, WTO, regelverk.

Hårt arbete – och stimulerande

– Det är hårt arbete som gäller här, säger Petter Lycke. Man ska finnas till hands nästan jämt, och är sällan ledig. Man är långt hemifrån och lever i en helt annan kultur, och det kan vara särskilt jobbigt för medföljande. – Men det ingår – och det är okej. Det är också spännande och intressant att få vara här, att på nära håll få se hur den snabba utvecklingen har präglat landet – med allt det högteknologiska och supermoderna mitt i en stadsmiljö som inte är särskilt välplanerad.

Sydkorea, demokrati sedan 25 år tillbaka, är ungefär lika stort som Götaland. Men här bor 50 miljoner människor, 25 miljoner av dem i huvudstaden Seoul.

– Det är hur mycket människor som helst inne i stan! Men det är också ett vackert land, med berg och stränder, och med ett extremt klimat med varma somrar och kalla vintrar, säger Petter Lycke.

Han och hans fru bor mitt inne i staden, nära ambassadkvarteren och EU-delegationen.

– Vår lägenhet ligger på 22 våningen i ett supermodernt hus. Från en panel i vardagsrummet kan vi till exempel reglera värmen, trycka upp hissen och kolla dagens väder. Utanför ligger ett berg där man kan promenera eller ta en löptur. – Och så är sydkoreanerna generellt ett vänligt folk, och maten är god. Det är klart att det är fantastiskt!

n n n

Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF – en del av SRAT

Ordförande

Magnus Nordström 08-405 52 40 [email protected]

Ansvarig ombudsman SRAT

Mats Eriksson 08-442 44 81 [email protected]

www.srat.se

egen- företagare Sommartider innebär bluffakturor

Idag skickas det

ut olika typer av så kallade bluffakturor – fakturor eller orderbekräftelser på något som ett företag inte har beställt eller uppfattat som en beställning. Det kan exempelvis vara något som uppfattats som ett kostnadsfritt erbjudande.

Om du fått en faktura, ett beställningsunderlag eller annan handling gällande en tjänst eller vara som du inte har beställt från ett företag är det viktigt att du hanterar underlaget på rätt sätt. Gå in på Svensk Handels webbplats

www.svenskhandel.se

och läs under rubriken

Varningslistan

. Där får du råd om hur du ska göra om du drabbats. Där listas också blufföretagen.

Marie Norell, kommunikatör

Inspirationsdagar om företagande

Saco, tillsammans med SRAT och andra Sacoförbund, bjuder in till inspirationsdagar för dig som är egen företagare eller funderar på att bli. Seminarierna är kostnadsfria.

• 24 september, Stockholm • 26 september, Göteborg • 9 oktober, Malmö • 17 oktober, Umeå Seminarierna finns upplagda i kalendern på www.srat.se där du kan läsa mer och anmäla dig.

8 SRAT-informationen nr 3 • 2013

utbildning och kompetens ska löna sig!

» u

ppfattningen inom Saco är tydlig; vi vill se en ökad löne spridning.

« på de allra

flesta arbetsplatser är den tid förbi då medarbetarna var utbytbara mot varandra. Därmed finns inte längre någon vits med centrala avtal, som bestämmer löneökningarna för enskilda personer. För några få av våra medlemsgrupper används fortfarande traditionella förhandlingar med gott resultat. Det gäller till exempel lotsarna, där de fortfarande passar bäst. Men de allra flesta av SRATs medlemsgrupper omfattas numera av avtal som innebär att lönerna är individuella och sätts lokalt på arbetsplatsen efter lönesamtal mellan chef och medarbe tare. Det är bra! Med den här modellen kan lönen verkligen återspegla vars och ens presta tioner, kompetens och ansvar. Mycket talar för att det också bidrar till att medarbetarnas kunskaper tas till vara på ett bättre sätt än tidigare, att det i sin tur ökar produktiviteten och därmed ger utrymme för högre löner.

Det tar tid att förändra attityder. Men jag är förvånad över att individuella löner på vissa håll fortfarande kan vara en så känslo mässigt laddad fråga. För mig är det självklart att den som väljer att satsa på utbildning, jobb och karriär också ska få betalt för det. Uppfattningen inom Saco är tydlig; vi vill se en ökad lönespridning. Det ska löna sig att lägga extra möda på jobbet –att ta mer ansvar, vidareutbilda sig och ha expertfunk tioner, till exempel. Inom många akademi keryrken måste också de erfarenheter man skaffar sig under ett långt yrkesliv värderas högre. Det ser olika ut i olika yrken, men för många akademiker är skillnaden mellan ingångslön och slutlön alldeles för liten. Här finns också en negativ könsaspekt, särskilt tydlig inom kommunal- och landstingskom munal sektor. Jämför till exempel högskolein genjörens löneutveckling med en audionoms – det är stor skillnad på deras löneutveckling, och ändå har de lika lång utbildning.

Ordförandeordet

Anitha Wijkström

[email protected]

I det här sammanhanget vill jag också kommentera rapporterna om ökade inkomstklyftor i samhället. Att de hushåll som redan tidigare hade låga disponibla inkomster har fått det relativt sett sämre är ett problem. Men här måste vi skilja på begreppen lönespridning och inkomstsprid ning. De ökade klyftorna beror på att inkomsterna av kapital har ökat i toppskikten och att den höga arbetslösheten har minskat inkomsterna i botten. Lönespridningen, fördelningen av det som vi tjänar genom att arbeta, har enligt SCBs lönestrukturstatistik minskat under de senaste åren.

Just nu pågår lönesamtal på många arbetsplatser. Där det lokala lönearbetet fungerar som bäst blir den nya lönen ingen överraskning, utan en konsekvens av tydlighet mellan chef och medarbetare. Medarbetaren har kunnat visa sina starka sidor och chefen har varit tydlig med sina förväntningar och med krav som behöver uppfyllas för en framtida löneökning. Tanken är att man i lönesamtalen också ska komma överens om utvecklings- och karriärmöjlighe ter och eventuella behov av fortbildning – och att det kan uppmuntra till fortsatt bra prestationer.

Eva Lindquist, ordförande i Akademiker Alliansens förhandlingsdelegation och Saco-S-ordföranden, Lena Emanuelsson, som intervjuas på annan plats i den här tidningen, lyfter fram chefens nyckelposition för att den här lönemodellen ska fungera. Jag vill också understryka vikten av att cheferna får rimliga möjligheter att ta ansvar för lönesättningen. Men ett samtal innebär per definition att det är två parter som är aktiva. Också den enskilda medarbetaren har ett ansvar. Det duger inte att komma till ett lönesamtal helt oförberedd och vänta in vad chefen har att säga. Mitt råd är därför att ni förbereder er noga – genom att tänka igenom genom hur arbetet har fungerat, på vilket sätt ni har bidragit och vad ni vill förändra, men också hur ni kan och vill utveckla jobbet framöver och vilket stöd, till exempel i form av vidareutbildning, ni kan behöva.

Om det här sättet att arbeta känns ovant och osäkert är ni välkomna att höra av er. SRATs kansli kan ge information och råd, coachaoch stötta. Tag vara på den hjälp som finns att få! Jag vill också slå ett slag för Saco Lönesök, som finns på www.srat.se. Det är ett bra verktyg, med jämförelser mellan olika akademikerlöner. Och så en liten pekpinne, till sist; skriv aldrig på ett avtal innan ni har läst igenom det ordentligt. Är det något som är oklart, slå oss en signal! n n n 9 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Midnattssolen faller på fjället Pyramiderna i Kebnekaisemassivet.

Kiruna

inför den stora stadsomvandlingen

Text

: Nina Enström och Birgitta Jakobsson

Foto

: Scanpix

midnattssol och polarnatt.

talat med.

Sju orörda älvar. Sveriges till ytan största kommun med landets högsta berg. Världens största underjordsgruva – som nu ska utvidgas. Detta har lett till att Kiruna väckt uppmärksam het även långt utanför landets gränser. Men ännu påverkas inte invånarna direkt, i vart fall inte de medlemmar SRAT-Informationen Kiruna är något så ovanligt för breddgraderna som en inflyttnings kommun. Ungdomar får jobb direkt efter skolan, ofta på LKAB till bra löner. Det är ont om förskollärare, lärare, sjuksköterskor, vårdbiträden. Men eftersom byggandet inte håller jämna steg med arbetsmarknadens och kommunens utveckling råder bostadsbrist. Utvecklingen hänger ihop med den förestående stadsomvandling en, som beskrivs så här på kommunens hemsida:

Aldrig tidigare har ett så stort samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken. Kiruna kommun är beredd att lämna delar av staden, eftersom gruvindustrin är en basindustri och därför viktig för kommunen.

För att genomföra detta jätteprojekt har arkitekttävlingar utlysts. Den ena gäller Kirunas framtida stadshus och den andra utformningen av den nya stadskärnan, hur och vart den ska flyttas. Vinnare blev ett arkitektteam med bland andra White arkitekter, som kallar sitt förslag Kiruna 4-ever. Utvecklingsplanen för den framtida stadskärnan ska vara färdig i höst. Men själva omvandlingen kommer förstås att ta tid, svindlande lång tid.

I det vinnande förslaget anges det fjärran året 2100 som horisont med reservationen:

Om stadsomvandlingen är färdig vid det laget eller fortsätter går inte att svara på i nuläget.

Så det lär bli ättlingar till 2010-talets nyfödda som får uppleva det färdiga resultatet.

Fakta Kiruna kommun

Antal invånare: 23 000.

Föreningstätast i Sverige med 400 föreningar.

Arbetslösheten ligger långt under riksgenomsnittet, men det är svårt att få fram siffror på akademikernas arbetsmarknad i kommunen. I hela Norrbottens län är andelen akademiker som är öppet arbetslösa respektive i arbetsmarknadsprogram 2,3 procent respektive 1,8 procent. I statistiken är definitionen av akademiker den som har mer än två års eftergymnasial utbildning.

Andel i hela länet som får ersättning från AEA, Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, var i april 2013 under två procent (källa: Saco Arbetsmarknadsdata).

10 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Charlotta Lindmark, tandhygienist:

jag lämnar aldrig Kiruna

I tretton år körde Charlotta Lindmark lastbil i gruvan, under jord, innan hon bestämde sig för att läsa vidare. För fem år sedan blev hon klar med sin tandhygienist utbilning, och hon beskriver yrkesvalet som ”the perfect match”. Nu läser hon vidare för att ta magister examen i oral hälsovetenskap. Men Kiruna lämnar hon inte.

– Att bo här är livskvalitet, säger hon. kommer från himlen. dagarna.

charlotta Lindmark är

uppvuxen i Kiruna, har aldrig bott någon annan stans och har inga planer på att göra det heller. Här är lugnt och tryggt, säger hon. Och vackert. När hon tittar ut genom fönstret kan hon se ut över gruvan och hon anar Kebnekaises konturer i fjärran.

Hon låter lyrisk när hon beskriver det – lug net, naturen, närheten till fjällen – och så ljuset under juni och halva juli, då solen aldrig går ner under horisonten. Det stör inte hennes nattsömn att solen flödar hela dygnet under sommaren. Men hon har heller inga bekymmer med de mörka polarnätterna.

– Jag skulle aldrig byta en vintereftermiddag i Kiruna mot en i Stockholm eller Göteborg, där ljuset äts upp av de mörka vägarna, säger hon. Snön lyser upp, så det blir ljust ändå, även om det inte – Med mörkret i gruvan är det något annat. Jag är mycket piggare nu när jag arbetar i en ljus arbetsmiljö än jag när jag var därnere hela

utbildning på distans

Egentligen ville hon bli polis, men efter gymnasiet var hon less på skolan, och hade ingen lust att plugga vidare. Då var gruvan ett bra alternativ.

– Kiruna skulle inte vara Kiruna utan gruvan, säger hon. Visst, vi har Esrange och ishotellet i Jukkasjärvi, men gruvan är det absolut viktigaste för oss.

Och det var alltså där hon hamnade direkt efter gymnasiet, knappt tjugo år gammal, och som ensam kvinna på sin arbetsplats.

– Det blev lite osocialt i längden, säger hon. Och så småningom kom också lusten att läsa tillbaka.

Men yrkesvalet satt hårt inne. Först började hon på lärarutbild ningen, eftersom ”hon tyckte att hon hade en liten pedagog inom sig”. Men det var först när hennes mamma föreslog något inom tandvården som det klickade ordentligt. Under tre år läste hon in tandhygienistut bildningen på distans, med Karlstads universitet som bas.

– Distansutbildning är ett bra alternativ för oss som bor långt från utbildningsorterna, och inte vill flytta, konstaterar hon. Samtidigt var det roligt att åka till seminarier och examinationer och träffa andra.

Utsikt över slagghögar i LKABs gruva i Kirunavaara.

på väg mot magisterexamen

Det är ungefär fem år sedan Charlotta Lindmark fick sin examen och legitimation, och sedan dess arbetar hon på en privat klinik.

– Jag trivs väldigt bra, säger hon, både på min arbetsplats och med patientkontakterna. Det är roligt att kunna hjälpa patienterna och att lära dem att bevara och förbättra sin munhälsa. Och här finns utrymme för pedagogen också.

– Det är ingen tvekan om att munnen är kroppens spegel, och nya rön visar allt tydligare på sambanden mellan munhälsan och resten av kroppen. Att plötslig parodontit, tandlossning, kan vara tecken på diabetes typ två, till exempel, och att infektioner i munhålan kan påverka hjärta och kärl. Så visst är det ett viktigt yrke jag har.

För att fördjupa sig i de här frågorna läser Charlotta Lindmark nu vidare för att ta en magisterexamen i oral hälsovetenskap – samtidigt som hon jobbar heltid på kliniken. – Det är kul, säger hon, både att lära nytt och att träffa kollegor från andra delar av landet som har samma intresse. Och det är lika bra att passa på nu, när jag har fått in studietekniken. Sedan är jag förstås väldigt glad för det stöd jag får från min arbetsgivare.

Men också de här studierna sker på distans, på halvfart vid högskolan i Jönköping. För Kiruna lämnar hon inte. n n n

Sveriges Tandhygienistförening, STHF – en del av SRAT

Ordförande

Yvonne Nyblom 0733-666399 yvonne.nyblom@tand hygienistforening.se

Kansli

Ingela Jägestrand 08-4424473 ingela.jagestrand@tand- hygienistforening.se

www.tandhygienistforening.se

Ansvariga ombudsmän SRAT

Ann Garö 08-442 44 79 [email protected]

Maria Yngvesson 08-4424461 [email protected]

Sophie Silverryd 08-4424474 [email protected]

www.srat.se

SRAT-informationen nr 3 • 2013 11

Vy över Kiruna.

Thomas Lindenhäll, optiker:

Kirunaborna extremt trevliga och öppna

Det var förvånansvärt enkelt att ställa om från Stock holm till Karlstad och från Karlstad till Kiruna, dit Thomas Lindenhäll med fästmö och dotter kom flyttande för snart ett år sedan. Så det har hunnit hända en hel del på de fem år som gått sedan optikerutbild ningen vid Karolinska institutet blev klar.

– efter examen

blev jag erbjuden jobb i Stockholmsförorten Kista, men det funkade inte av olika skäl. Och jag hade ingenting emot att prova något nytt, så då blev det Karlstad några år.

Men när en gammal studiekamrat hörde av sig och behövde hjälp med sin nya butik i Kiruna bestämde sig Thomas Lindenhäll och hans fästmö Sara, som också är optiker, att slå till. Båda skulle få jobb i den nya butiken. Flyttlasset gick i augusti, och första bostaden blev en lägenhet i väntan på att köpa hus – vilket visade sig vara lättare sagt än Thomas Lindenhäll på fjälltur med sambon och dottern Moa, snart tre år, på ryggen. gjort. – Det finns en enda mäklare och inte många hus, så det blir huggsexa om dem som kommer ut på marknaden. Men vi lyckades hitta ett hus en bit utanför stan, och det tar bara 20 minuter att gå, tio att cykla till jobbet, en Specsavers-butik i centrum. Fast inom överskådlig framtid blir det längre. Gallerian där Thomas Lindenhäll arbetar ligger nämligen i den del av staden som ska flyttas i den stora stadsomvandlingen Kiruna står inför för att ge plats åt expansion av gruvan. – Men än märks det inte så mycket – kanske först inom fem år. Och vi bor på betryggande avstånd, så vårt hus kommer inte att påverkas.

Största skillnaden

Att ta vara på närheten till den vackra fjällnaturen är nog självklart för de allra flesta Kirunabor, även för nyinflyttade. Och när familjen kom på sensommaren förra året var man ute i naturen en hel del. Men under den mörkare årstiden gick all tid åt till annat.

– Sedan dess har vi ägnat oss åt att boa in oss. Men ska man trivas här i längden måste man ut i naturen!

Den största skillnaden mot södra Sverige är klimatet. Fint i april, en decimeter snöslask i maj. Och den långa mörka årstiden, då dagsljuset består av några timmars gryning innan den försvinner och det blir mörkt igen. – Det var det första alla pratade om, så vi väntade på att det skulle komma en reaktion. Men det gjorde det inte. Det är visserligen mörkt när man kommer till jobbet och mörkt när man går hem, men det är inte så farligt. Och nu blir man förvånad om man tittar på film och det fortfarande är ljust ute när filmen är slut!

En glad överraskning var Kirunaborna, inte alls så slutna och fåordiga som schablonen om norrlänningar säger, utan ”extremt trevliga och öppna”. Kiruna är en inflyttningskommun och vanan vid människor från andra delar av landet torde vara ganska stor.

Sakta men säkert

– Nej, det var inga som helst problem. Det jobbigaste med att bryta upp är att man lämnar en umgängeskrets och måste bygga upp en ny. Med arbete mellan 10 och 19 blir det inte mycket ork över för till exempel föreningsliv. Att hitta nya vänner tar tid, men det går. Sakta men säkert.

Huruvida familjen, som väntar tillökning, kommer att stanna i Kiruna går förstås inte att säga, men just nu är det inget annat som lockar. Och butiken går bra. – Det är fullbokat jämt. Men man kan ju undra om tre optikerbu tiker, som Kiruna har, är en för mycket. n n n

Svensk Optikerförening – en del av SRAT

Ordförande

Unni Rosengren 076-311 05 54 [email protected]

www.srat.se/optiker Martin Berndtsson, 08-4424467 [email protected]

Ansvariga ombudsmän SRAT

Anders Berndt, 08-442 44 70 [email protected]

Johan Angeldorff, 08-4424468 [email protected]

www.srat.se

12 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Emma Thid, brevbärare:

Härligt att få jobba ute

Emma Thid kommer ursprungligen från en liten by utan för Sundsvall. Det var när hon läste beteendeve tenskap i Växjö som hon träffade kärleken, och bestäm de sig för att flytta med till Kiruna. Trots att hon tycker att sommaren är väl kort och vintern för lång trivs hon bra med livet här, där hon numera kan stadens gatu adresser bättre än de flesta.

emma Thid var

i princip klar med sin beteendevetarutbildning när hon bestämde sig för att följa med sin sambo till hans hemstad. När hon får frågan hur hon trivs svarar hon ibland att ”det går ju alltid att åka härifrån”. Men det är på skoj, försäkrar hon, för hon tycker att hon har det bra här, att det är både trivsamt, fridfullt och vackert.

bra.

Hon får ofta frågor om flytten av staden.

– Men den märker man inte så mycket av, säger hon. Inte mer än att det gamla regementet byggts om för att lösa bostadsbristen, och att priserna på hus och bostadsrätter har stigit rejält eftersom LKAB går så

Här finns jobben

Under åren som Kirunabo har hon kunnat följa de förändringar som den numera glödheta arbetsmarknaden fört med sig. De stora arbetsgivarna, framför allt LKAB, men också kommunen och landstinget, skriker efter allt från industriarbetare till vård-, omsorgs-, och barnomsorgspersonal. Däremot konstaterar hon att efterfrågan på beteendevetare är lägre.

När Emma Thid först kom till Kiruna för sju år sedan var det en bekant som tipsade henne om att ”på Posten finns det alltid jobb”. Det var också dit hon sökte sig, och efter de här åren är det ingen överdrift att påstå att hon känner sin stad.

Mottagningsantenn i form av parabol vid rymdforskningsstationen Esrange Men när hon kom tillbaka till jobbet efter att ha varit hemma med sin nu snart treåriga dotter var tjänsten förändrad, och sedan dess arbetar hon enbart som brevbärare.

Härligt uteliv

– Jag trivs väldigt bra med det här jobbet också, säger Emma Thid. Tiden går fort och jag har aldrig tråkigt. Vi har kul tillsammans under de förmiddagstimmar som vi arbetar inomhus, och sedan är det skönt att få komma ut i friska luften. Det blir som ett behov, och nu skulle det kännas svårt att bara sitta inne hela dagarna.

– Sedan finns det finns förstås dagar när det tar emot att ge sig ut. När det är 20 grader kallt och snöstorm, till exempel. Men för det mesta uppskattar jag ändå att jag får vara ute så mycket, alldeles särskilt för att kunna ta vara på de få ljusa timmar vi har här under höst och vinter.

– Och så passar det här jobbet bra just nu när vi har ett ganska litet barn, att bara kunna släppa allt och känna att jag verkligen är ledig när jag kommer hem.

När Emma Thid flyttade till Kiruna var hon inte färdig med sin C-uppsats. Hon funderar på att göra den klar, om än med en annan inriktning än den hon först hade tänkt.

– Posten är ju en stor organisation, säger hon. En tanke är att jag ska gräva där jag står, och göra en undersökning av någonting inom organisationen, som arbetsgivaren faktiskt kan ha nytta av.

– Vad jag sedan ska göra i framtiden vet jag inte än, men just nu har jag det väldigt bra. n n n – Men det är ju också en koncentrerad stadskärna och en liten stad, säger hon.

Under de första åren, då hon hade en tjänst som lagledare, ingick det i hennes uppgifter att leda och fördela arbetet mellan ett tjugotal brevbärare.

– Då hade jag verkligen nytta av min utbildning, säger hon. Det handlade mycket om att planera för att allt skulle fungera, hantera konflikter och skapa en god gruppdynamik – och det blev bra erfarenheter.

SRAT -Posten – en del av SRAT

Ordförande

Roger Larsson 010-436 40 63 [email protected]

Ansvariga ombudsmän SRAT

Anders Berndt 08-442 44 70 [email protected]

Johan Angeldorff, 08-4424468 [email protected]

www.srat.se

SRAT-informationen nr 3 • 2013 13

Sommarhälsningar från några av SRATs föreningar

Skicka vykor dina vänner i sommar. G t till å in på www.posten.se/ vykort

S ommarhälsningar fr ån SRAT-Posten

Till SRATs medlemmar

Be din granne titta till ditt hus när du åker på semester i sommar. Och tänk på hur du skriver på Facebook och andra sociala medier!

Trygg sommar önskar SRAT-föreningen på Statens Kriminal tekniska Laboratorium

Läs en bok i sommar!

Sommaren bjuder också på vaktavlösning på Stockholms slott, och framträdanden av Försvars musikens tre olika musikkårer (www.mil.se)

Ha en avkopplande sommar önskar SRATs allmänna sektion, SRAT-A

Vi arbetar för att alla ska få en lugn och säker semester på flygresan och på sjön.

Trevlig semester önskar Flygteknikerna, lotsarna och medlemmarna på Sjöfartsverket

När du reser utomlands...

Sommar och semester innebär för många av oss r utlandet. En utlandsr spännande och positiv förberedda vi är , ju tryggare blir vi i v oväntade situationer a upplevelser esor till et med ardagen blir det dock inte alltid som man tänkt sig och ju bättr ollera dd för hela att ni har giltigt pass och giltigt försäkringssky resan, samt vid beho Ta med kopior av pass och intyg, skriv upp viktiga telefon nummer och glöm inte att meddela anhöriga v er. Ett mycket bra stöd är appen praktiska råd, kontaktuppgifter till v samt reserekommendationer till v åra utlandsmyndigheter

När detta är sagt vill vi fr

accination. ar ni befinner . Där hittar ni .

-

ämst önska er alla en

Sommaren är en fantastisk tid för konserter. Var rädd om din hörsel och använd öron proppar för en ännu bättre musikupplevelse!

Trevlig musiksommar önskar Audionomerna

14 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Sommarhälsningar från några av SRATs föreningar

Varva ned...

Här får du några rad för att få en bra start på sommaren och maximera återhämtningen under semestern:

• • •

Jobba bort surdegar och andra måsten. Sätt dig ned i lugn och ro och skriv ned alla irritationsmoment som ”känns i magen”. Detta är de saker du behöver ta tag i innan semestern. Första dagarna på semestern bör du lämna din bostad, gärna stanna borta några dagar i sträck. Gör något aktivt som du verkligen längtat efter (vandra, fiska, bada, cykla, teaterresa, träffa vänner, etc). Saker som skapar lust men också hjälper dig att snabbt släppa jobbtankarna.

Tänk på att semestern är till för återhämtning, framför allt från alla måsten. Planera därför inte in alltför många ”sommarprojekt” där huset/sommarstugan ska renoveras, målarkursen genomföras, ungarna ska på fyra olika idrottsläger, släktkalas varje helg etc, etc.

Ha en bra sommar!

HälsoAkademikerna

De platta sommarskorna är här i år igen!

Du hittar flertalet av de klinisk aktiva podiatrier som jobbar i vårt avlånga land på podiatriskmedicin.wordpress.com

Glada fötter önskar Podiatrierna

Tid att reflektera

mitt arbete upphör? spännande lösningar

Glada sommar i SRAT Arbetsmar knad

jag den kompetens som krävs på kor sikt för att klara mitt uppdrag? H möjligheter ut på dagens arbetsmar

n!

t och lång ur ser mina knad om . 2012 anmäldes 664.000 Njut av solen, och skydda dig med bra solglasögon!

Soliga hälsningar från Optikerna

Vatten, den bästa törstsläckaren i sommarvärmen. Gott för både mun och hälsa!

Sommarhälsningar Sveriges Tandhygienister

Fysisk aktivitet = en aktiv fysik!

Att fortsätta träna regelbundet, eller att vara allmänt fysiskt aktiv, under semestern bidrar till att upprätt- hålla hälsan i rygg och leder och minskar risken för ont i ryggen. Ta en daglig cykeltur vid sommarstugan och se samtidigt till att variera trädgårds- arbetet så att musklerna orkar med. Om du nyligen haft besvär, rådgör gärna med din kiropraktor om hur du ska träna och förebygga ryggbesvär under semestern.

Med önskan om en fin och aktiv sommar Kiropraktorerna

SRAT-informationen nr 3 • 2013 15

Lena Emanuelsson, ny Saco-S-ordförande:

mer inflytande och valfrihet med den nya lönemodellen

I mitten av april tog Lena Emanu elsson över ordförandeklubban i Saco-S, förhandlingsorganisatio nen för statligt anställda akademi ker. Därmed har hon tagit över ledningen av arbetet med att få en bättre praktisk tillämpning av det tillsvidareavtal som träffades för drygt ett år sedan. – Det är en bra strategi att införliva frågor om lön och anställ ningsvillkor i myndigheternas verksamhet- och budgetprocesser, konstaterar hon.

Lena emanuelsson har

lång erfarenhet från förhandlingsområdet, bland annat som chef för förhandlingssektionen på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och som personalchef i Huddinge kommun. Innan hon kom till Jusek för ungefär ett år sedan satt hon alltså på andra sidan bordet, som arbetsgivarens representant.

– Jag funderade naturligtvis på det innan jag tackade ja till jobbet på Jusek, säger hon. Men det var faktiskt inte alls svårt att byta sida, utan alldeles naturligt – eftersom jag självklart delar de värderingar som det fackliga arbetet bygger på. Det är en förutsättning för att ha det här jobbet.

– Nu är skillnaderna inte så stora mellan vårt synsätt inom Saco-S och den statliga arbetsgivarens, Arbetsgivarverket. Arbetsgiva ren har förstås huvudansvaret för verksamhet och budget, men våra intressen sammanfaller ändå till stor del. Bägge parter strävar efter att skapa en bra verksamhet, och det är en viktig grund för avtalet och vårt samarbete.

– Men uppgiften för Saco-S är att företräda medlemmarna. Och när det gäller löner och andra anställningsvillkor kan man nog se att vårt sätt att argumentera skiljer sig en del från arbetsgivarens.

Kvinnodominans i toppen

Lena Emanuelsson konstaterar att det är en självklar uppgift för henne som Saco-S-ordfö rande att företräda medlemmar i alla Sacoförbunden. – Det är både kul och spännande, säger hon. Och jag har naturligtvis en del att lära mig i början, så att alla olika grupper blir väl företrädda.

Förhandlarvärldens toppskikt var länge förbehållet männen. Numera är det betydligt fler kvinnor som innehar de högsta befatt ningarna. Så har Saco-S-styrelsen också en kvinna, SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, som en av de två vice-ordföranden. – Det är verkligen stor skillnad om man ser tio, tjugo år tillbaka i tiden, säger Lena Emanuelsson.

Dialogen ingår i chefsrollen

Att få det lokala lönearbetet, som numera bygger på lönesamtal mellan chef och medarbetare, att fungera på myndigheterna är en högt prioriterad fråga för Saco-S. Grundtanken i det statliga avtalet är ju att lönen ska sättas på arbetsplatsen, inte som tidigare av de centrala parterna – och att lönearbetet ska vara en självklar del av verksamhets- och budgetarbetet på myndig heterna.

– Det förutsätter att det finns en tydlig lönepolitik och alla inblandade, både fackliga företrädare, chefer och medlemmar, verkligen förstår intentionerna i avtalet, säger Lena Emanuelsson. – På många myndigheter fungerar det väl, medan man behöver jobba mer för att få det att fungera på andra. Förmodligen är det en uppgift som aldrig blir helt färdig. Den kommer att behöva utvecklas kontinuerligt, och det gäller förstås både de centrala och de lokala parternas arbete för att stödja chefer, förtroendevalda och medlemmar.

Hon säger att avtalet ställer tuffa krav på cheferna, men konstaterar samtidigt attden som leder en verksamhet måste ha dialog med sina medarbetare. – Det ingår i ledarrollen.

Längre semester eller högre lön?

Sedan några år tillbaka har statligt anställda möjlighet att löneväxla, som det heter när man byter löneökning mot andra förmåner – som högre pensionsavsättningar, fler semesterdagar eller kortare arbetstid. Än är det inte så många medlemmar som har utnyttjat den möjligheten.

– Det kan hända att det fortfarande är okänt på många arbetsplatser, säger Lena Emanuelsson. Men det är naturligtvis bra att varje medlem har en möjlighet att välja utifrån sin egen livssituation. Jag vill därför uppmana var och en att överväga den möjligheten när det är dags för lönesamtal.

Det här sättet att förhandla om löner och anställningsvillkor – både att man utgår från varje medlems kompetens och bidrag till verksamhetsutvecklingen och att den enskilda medlemmen får större möjlighet att påverka Saco-S nya ordförande Lena Emanuelsson. Foto: Olof Holdar sin lön och sina villkor – har förändrat arbetssättet också för de fackliga företrädarna. Numera förutsätter avtalet att fack och arbetsgivare skapar en god relation och har en bra dialog för att hitta hållbara lösningar i samförstånd. Forna tiders nattmanglingar är sällsynta, också på central nivå.

– Arbetet präglas mer av insikten om att man inte hittar de bästa lösningarna klockan tolv på natten eller tre på morgonen – och att allt inte behöver ske i hårda förhandlingar, säger Lena Emanuelsson. Det är förstås en mycket bättre strategi att jobba i lugn och ro för att hitta lösningar som är bra både för verksamheterna och för medlemmarna.

Birgitta Jakobsson

Om Saco-S

Saco-S är en förhandlingsorganisation med 21 Sacoförbund för statligt anställda akademiker som tecknar grundläggande kollektivavtal om till exempel pensioner, allmänna anställningsvillkor, semester, sjukersättning och föräldra ledighet.

Saco-S högsta beslutande organ är representantskapet där alla förbund är företrädda. Styrelsen leder det löpande arbetet. Dessutom finns beredningsgrup per för olika aktuella frågor. SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert är vice ordförande.

www.saco-s.se

16 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Eva Lindquist, ordförande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation:

pensionerna högaktuella för kommunalt anställda

– Våra medlemmar bidrar i hög grad till verksamhetsutvecklingen. Det ska självklart avspegla sig i lön och andra anställningsvillkor.

Det säger Eva Lindquist, ordfö rande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation, där förhandlingarna om ett nytt pensionssystem är högaktuella.

AkademikerAlliansen är en

central förhandlingsdelegation, där 16 Sacoförbund, varav SRAT är ett, samverkar i förhandlingar för kommun- och landstingsanställda medlemmar. Uppdraget är att driva de gemensamma förhandlingarna gentemot framför allt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. – Sedan i höstas står ett nytt pensionsav tal högt på agendan, berättar förhandlingsde legationens ordförande Eva Lindquist. Det pågår intensiva förhandlingar med SKL, som sade upp avtalet i höstas för att man vill införa ett helt nytt system, mer likt det på den privata sektorn. Det nya skulle innebära att man lämnar det förutbestämda system som gäller idag och övergår till ett avgiftsbestämt. Ett av arbetsgivarens argument är att det skulle bidra till att öka rörligheten på arbetsmarkna den.

– Frågan är oerhört viktig, framför allt för att våra blivande medlemmar, de som är födda 1986 och senare, ska få bra och trygga pensioner, säger Eva Lindquist. Målsättning en är att det nya avtalet ska bli klart så att det kan träda i kraft i början av nästa år, och det kommer att vara uppbyggt på samma sätt för alla kommun- och landstingsanställda, inte bara akademikerna.

gemensamt lönearbete

För en förhandlingsorganisation är förstås medlemmarnas löner alltid aktuella. Inom det kommunala området var akademikerna först ut med att träffa ett tillsvidareavtal och ett avtal utan centralt angivna siffror, där lönen sätts lokalt efter lönesamtal mellan chef och medarbetare.

– Vi har frågat medlemmar och fått svaret att de flesta vill att lönen ska sättas i dialog med chefen, säger Eva Lindquist. På många håll fungerar det också bra. Men vi ser också att det går trögare på andra ställen. Det kan beror på olika saker – till exempel att cheferna inte har fullt mandat, att de har ringa inflytande eller påverkan på processen eller alldeles för många medarbetare under sig.

Nu jobbar AkademikerAlliansen och SKL gemensamt vidare, både med chefens roll i lönebildningen och för att stärka tillämp ningen av avtalet och den lokala lönebild ningen.

– Det är en framgångsfaktor att jobba partsgemensamt för att vårda och stå upp för träffade avtal, säger Eva Lindquist.

Det seminarium som hölls för chefer och förtroendevalda i våras, och som handlade om chefens roll i lönebildningen, var ett konkret exempel på det samarbetet. Parterna har också dragit igång lönesamverkansprojekt i flera kommuner i Sörmland och Östergöt land. Målet är att stärka den lokala represen tationen och att få till stånd en bättre tillämpning av avtalet.

Sunt arbetsliv och god hälsa

De centrala parterna arbetar också tillsam mans, i olika konstellationer, för att förbättra arbetsmiljön.

– Arbetet med arbetsmiljöfrågorna är inte lika uppmärksammat som arbetet med löner, konstaterar Eva Lindquist. Men vi arbetar mycket för att skapa förutsättningar för hållbara arbetsvillkor och god hälsa i arbetslivet – och för att arbetsplatserna inom kommuner och landsting därmed ska bli både effektivare och attraktivare.

Det arbetet sker bland annat i den nystartade partsgemensamma föreningen ”Sunt arbetsliv”, där AkademikerAlliansen finns representerad i styrelsen. Föreningens uppgift är att samla in kunskaper om förebyggande, hälsofrämjande och rehabilite rande insatser mot arbetsskador och att göra de kunskaperna tillgängliga för alla inom kommun- och landstingssektorn.

– Arbetsmiljön är dessutom, precis som löner och anställningsvillkor, viktig för återväxten inom sektorn, säger Eva Lindquist. Många yrkesgrupper har en marknad att söka sig till utanför den kommunala. Konkurrens kraftiga villkor är viktiga också av det skälet.

– De flesta akademiker vill utvecklas i sina respektive yrken, och de vill bidra till att utveckla verksamheten. Det är viktigt att de krafterna tas tillvara, och att de också ger resultat i form av lön och goda arbetsvillkor, säger Eva Lindquist. Allt hänger ihop.

Birgitta Jakobsson

AkademikerAlliansens ordförande Eva Lindquist. Foto: Pernilla Pettersson

Om Akademiker- Alliansen

AkademikerAlliansen är en organisation för förhandlingssamverkan på den kommunala/landstingskommunala sektorn mellan 16 Sacoanslutna förbund. Representantskapet, det högsta beslutande organet, består av förtroende valda. SRATs ordförande Anitha Wijkström är vice ordförande. Det är här man bestämmer hur yrkandena ska se ut och när ett avtal ska antas.

I förhandlingsdelegationen sker det operativa arbetet, och det sköts av anställda vid de olika förbunden. Delegationens ordförande är Eva Lindquist från Sveriges Ingenjörer, där hon ansvarar för förhandlingsverksamhe ten på offentlig sektor.

www.akademikeralliansen.se

SRAT-informationen nr 3 • 2013 17

Arbets

§

Föreningsrätts kränkning

VD för ett privat företag lovade en av de anställda att företaget skulle betala en middag som den anställde ordnade för kollegorna. Inbjudan skedde genom en lapp som sattes upp på arbetsplatsen. På lappen stod bland annat ”…gäller för alla utom de som är fackligt anslutna till IF Metall.” Den lokala fackklubben påkallade förhandling och framförde till personalchefen att detta var att anse som en föreningsrättskränkning. Personalchefen delade inte den uppfattningen och middagen ägde rum och betalades av företaget. Arbetsdomstolen ansåg att den som arrangerade middagen inte var arbetsledare och att inbjudan i sig därför inte var föreningsrättskränkande eftersom den inte kom från företaget. Men när företaget i den lokala förhandlingen fick klart för sig dels hur inbjudan var formulerad, dels att den lokala fackklubben ansåg att det var en förenings rättskränkning borde företaget ha stoppat middagen. Att företaget valde att gå vidare med middagen och betala för endast de icke fackligt anslutna var föreningsrättskränkande. Skadestånd dömdes ut till både IF Metall och till deras 18 medlemmar på företaget.

Lokala avtal vid övergång av verk samhet

Arbetsdomstolen har i en dom slagit fast att vid övergång av verksamhet mellan två bolag bundna av samma centrala kollektivavtal gäller säljarens lokala kollektivavtal bara i ett år. Målet handlade om två bolag som båda var medlemmar i samma arbetsgivarorganisa tion och som båda omfattades av samma centrala kollektivavtal. Säljarens bolag hade dessutom ett lokalt kollektivavtal med vissa avsteg från det centrala kollektivavtalet. Enligt Arbetsdomstolen får köparen bara tillämpa det lokala kollektivavtalet i ett år och därefter faller det lokala avtalet och det är fullt ut det centrala avtalet som gäller.

Sophie Silverryd, förbundsjurist

Förändringar

Kollektivavtal för anställda i landsting, kommuner och regioner

efter diskussioner med

Sveriges Kommu ner och Landsting (SKL), har ändringar i det centrala kollektivavtalet om lön och anställningsvillkor (HÖK T) fastställts. SRAT är ett av Sacoförbunden i AkademikerAllian sen som förhandlar med SKL.

Löneavtalet har oförändrat utseende efter vårens diskussioner men i de allmänna bestämmelserna (AB) har förändringar skett. Se alla förändringar och avtalet på SRATs hemsida www.srat.se.

viktiga förändringar

Från och med den1 april 2013

• Redan påbörjad semesterledighet som avbryts av arbetsgivaren på grund av synnerliga skäl ersätts av en ny semesterdag (maximalt fem extra semesterdagar).

• Föräldrapenningtillägg utges ytterligare 30 dagar (totalt 180 dagar) till anställda med barn födda 1 juli 2013 eller senare.

Från och med den 1 oktober 2014

• Avrundning upp till närmaste hel eller halvtimme vid övertidsarbete har begränsats. Avrundning får endast ske vid övertidsarbete under jour och beredskap som avslutas eller påbörjas mellan 22.00-06.00.

• Beloppen vid arbete på obekväm arbetstid är höjda med cirka 6,8 procent. Dessutom höjs ersättningen vid arbete under storhelgsnätter och natt mot lördag, söndag och helgdag ytterligare. Överenskommelse kan göras om att ersättning tas ut i form av ledig tid.

• Ersättningarna för jour och beredskap, förskjuten arbetstid och färdtid beräknas med en procentsats istället för bestämda belopp. • Ersättning för färdtid (restid utanför ordinarie arbetstid) vid resa i tjänsten utges även för utlandsresor.

Ann Garö, ombudsman

Fler följer ”märket”

Avtalen på den privata arbets marknaden

Sedan det första

avtalet inom industrin tecknades i början av april har flera avtalsom råden följt efter. Traditionen att avtalsför handlingarna inom industrin går först ut är något som följts på svensk arbetsmarknad sedan 1997 då ett flertal fackförbund och arbetsgivarorganisationer slöt det så kallade industriavtalet. Industriavtalet reglerar förhandlingsprocessen och om parterna inte lyckas närma sig varandra inom rimlig tid så utses opartiska ordföranden som har rätt att lägga egna förslag på lösningar.

Industriavtalet syftar även till att sätta ett ”märke” för svensk arbetsmarknad där löneökningstakten ska vara likartad. Syftet med det är att löneökningstakten i olika sektorer inte ska försvaga den viktiga exportindustrins konkurrenskraft. Detta har även lett till en ansvarsfull lönebildning med reallöneökningar och en inflation som kan styras till omkring riksbankens inflationsmål på två procent till skillnad från 70- och 80-talens ibland tvåsiffriga nivåer.

Årets märke sattes som ett avtal på tre år och ett samlat avtalsvärde på 6,8 procent. Hur det värdet fördelats och hanteras inom löneavtalen har dock varierat något. Inom vissa områden omsätts hela utrymmet som löneökningar, ibland som stupstock vilken de lokala parterna kan åberopa om de inte kommer överens. Inom industrin finns fortfarande pottavtal där en större del av värdet är förutbestämt med en löneöversyn som kompletterar potten.

Inom industrin har man istället infört en förstärkt pensionsavsättning på 0,5 procent med möjligheter till delpension från 60 eller 62 års ålder. Vid denna lösning har värdet av löneökningarna satts till 6,3 procent. Denna lösning finns dock inte i skrivande stund inom Svensk Handels eller Almegas områden.

De allmänna villkoren har i vissa fall förändrats till nya anställningsformer och arbetstidsregler. Generellt är dock att rätten till föräldralön har utökats med en månad till maximalt sex månader.

Anders Berndt, bitr förbundsdirektör

Lagar och kollektivavtal finns på www.srat.se

18 SRAT-informationen nr 3 • 2013

FRÅgA: Hur många semesterdagar har jag tjänat in?

SVAR

: Frågan måste delas upp i flera svar. De flesta har 25 dagar enligt semesterlagen. De som har avtalat bort sin övertidsersättning har ofta rätt till tre-fem dagar extra. För dig som är ny på din arbetsplats, framgår det ofta av anställningsavtalet om du har rätt till betald förskottssemester. Annars kan du ta obetald semester, upp till 25 dagar. Tilläggas bör att kollektivavtalet ibland kan ge dig fler semesterdagar än vad lagen säger. Det vanligaste sammanhanget denna fråga dyker upp i är annars att du skall sluta på din arbetsplats och få ut dina sparade semester dagar i pengar. Du räknar då fram antalet dagar genom att ta antalet kalenderdagar som du varit anställd, det vill säga från när semester året startar (framgår av kollektivavtalet, ofta 1 januari) och delar detta med 365 (antalet dagar på ett år). Denna faktor multipliceras med det antal semesterdagar som du har rätt till (framgår av ditt anställningsavtal). Du får nu fram ett tal som oftast innehåller decimaler. Detta tal avrundas uppåt och du har nu fått fram det antal semesterdagar du har kvar som skall betalas ut i pengar.

Räkneexempel:

Arbetat 157 dagar/365 = 0,4301 43 procent * 25 dagar = 10,75 Avrundas uppåt till 11 dagar

FRÅgA: jag tror att min arbetsgivare betalt ut för lite semester lön till mig. Hur kontrollerar jag detta?

SVAR

: Semesterlönen kan beräknas på olika sätt beroende på om du har kollektivavtal eller inte. Om vi startar med att det finns kollektivavtal så skall du i de flesta fall få ut 4,6 procent av din lön per semesterdag plus 0,8 procent i semestertillägg. För att göra det lite begripligt kör vi även här ett räkneexempel.

Du har 25.000 kr i lön och ska ha 25 dagars semester. För enkelhe ten skull räknar vi här med att du arbetat hela året och att hela semestern ska vara betald från arbetsgivaren.

25.000 kr * 4,6 procent = 1.150 kr/dag 25.000 kr * 0,8 procent = 200 kr/dag i semestertillägg 1.150+200= 1.350 * 25 = 33.750 kr i lön under de 25 semesterdagar du tar ut.

Fråga

Saknar du kollektivavtal så kan ersättningen beräknas på tvä sätt:

Alternativ 1:

1,12.

Du har 12 procent av din intjänade inkomst som semesterersättning. Semesterlönen blir då din månadslön *

Räkneexempel:

Lön 25.000 * 12 procent = 3.000 kr i semestertillägg 25.000 + 3.000 = 28.000 kr (Observera, räkneexemplet här avser endast en kalendermånad)

& Alternativ 2:

får då: Beräkning enligt sammalönsprincipen. Det betyder 0,43 procent av din lön som semestertillägg. I denna modell räknar du ut din dagslön genom att ta din månadslön och dela med 21. Du Månadslön/21 = dagslön Månadslön * 0,43 procent = semesterersättning Dagslön + semesterersättning = Den ersättning du får för varje semesterdag du tar ut.

Räkneexempel:

25.000 /21 = 1190,48 25.000 * 0,43 procent = 107,5 Varje semesterdag är alltså värd 1.190 + 107,5 = 1297,98 kr 25 dagar * 1297,968 = 32.449 kr Slutsatsen är att du som har kollektivavtal ofta får mer i semesterlön samt i vissa fall har fler semesterdagar!

Johan Angeldorff, ombudsman

SRAT 08-442 44 60 [email protected] www.srat.se

Rättelse

I artikeln om lönefordran i SRAT-informationen nr 2-2013 fanns det ett fel i texten. Det maximala beloppet som lönegarantin täcker är fyra prisbasbelopp (178.000 kr år 2013) och inget annat. Vi ber om ursäkt för detta.

Marie Norell, redaktör

Postadress

Box 3536 103 69 Stockholm

Telefon

08-412 33 00 tfn tid mån-tor 9 – 16, fre 13-16

Fax

08-24 78 79

E-post medlemsfrågor

Medlemsfrågor: [email protected]

Försäkringsfrågor: [email protected]

Hemsida

www.aea.se

!

Saknar vi din e-postadress? Missa inte viktig information från SRAT och din medlemsförening.

På DIN SIDA på www.srat.se kan du själv göra dina ändringar!

Eller meddela oss: [email protected]

Tfn 08-442 44 60

SRAT-informationen nr 3 • 2013 19

nu bildas Inspektionen för vård och omsorg

Den 1 juni 2013 övergår Socialstyrelsens verksamheter inom tillsyn och vissa tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

IVO övertar tillsynen av • hälso- och sjukvård • hälso- och sjukvårdspersonal • socialtjänst • verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

IVO ansvarar även för tillståndsprövning inom dessa områden samt de register som behövs för att utöva verksamheten. Från den 1 juni kommer Socialstyrelsens samtliga regionala tillsynsenheter (Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Umeå och Jönköping) att övergå till IVO. Socialstyrelsens verksamhet kommer fortsättningsvis att vara samlad på en ort, Stockholm.

Socialstyrelsen fortsätter att arbeta för en god hälsa, vård och omsorg genom att • styra med regler, kunskap och statsbidrag, t.ex. utarbeta föreskrifter, allmänna råd, nationella riktlinjer och vägledningar • genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna

Källa: Socialstyrelsen

Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är den samlande organisationen för Sveriges akademiker. Vi är en partipolitiskt obunden facklig centralorganisation. Sacos 22 självständiga förbund samma nivå som för bosatta.

företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden, inklusive egenföretagare. Något som förenar våra medlemsförbund

ny lag om hälso- och

är en investering för såväl samhället som individen och är en av de viktigaste faktorerna för tillväxt och utveckling av ett samhälle.

sjukvård till personer i Sverige utan tillstånd

En ny lag ska reglera landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Beslutet innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna tel vx: 08-613 48 00, www.saco.se

personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande. Det innebär vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedels rådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen får dessutom möjlighet att erbjuda vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, upp till Landstingen ska erbjuda barn som vistas i landet utan tillstånd samma vård som bosatta och asylsökande barn. Det innebär subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Lagänd ringarna (SoU20) börjar gälla den 1 juli 2013.

Källa: Regeringen

eu-kortet – en enkel semesterförsäkring

Skador och sjukdomar är inget man vill tänka på inför sommarledigheten. Samtidigt är det få andra saker som kan förstöra en semester lika effektivt. Varje år betalar Försäkringskassan ut över 100 miljoner kronor i vårdkostnader till svenskar som tillfälligt befinner sig utomlands.

För att vara säker på att få ta del av den sjukvård man som svensk har rätt till under utlandssemestern ska

plock

Göran Arrius, ordförande i Saco. Foto: Kalle Assbring

at

man ha med sig ett europeiskt sjukförsäkringskort (EU-kort). Kortet ger rätt till nödvändig vård vid sjukhus och läkar- och tandläkarmottagningar inom EU som är anslutna till landets allmänna sjukvårdssys tem. Med EU-kortet betalar man enbart de patientav gifter som landets egna invånare betalar.

Läs mer om EU-kortet och beställ det på www.

forsakringskassan.se

Källa: Försäkringskassan

göran Arrius invald i Folksam Livs styrelse

Sacos ordförande Göran Arrius valdes i mitten av april till ny ledamot i Folksam Livs styrelse. -–Det är väldigt roligt att ha fått det här förtroen det och jag ser fram emot att bidra till styrelsens arbete och verka för försäkringstagarnas bästa, säger Göran Arrius.

Källa: Saco

LAS i förändring

Kompetens eller anställningstid? Visstidsanställningar eller fasta jobb? Sacos experter har grävt djupt i den svenska arbetsrätten och presenterar resultatet i en omfattande studie av hur Lagen om anställningsskydd, LAS fungerar i praktiken. Läs mer om studien och se webbsändningen av seminariet som hölls när studien släpptes på Sacos webbplats www.saco.se

Källa: Saco

LAS kom pete i för ns o ch o ändr erlag mstä llnin g | ing anst ings 2013 skyd d,

Helena Larsson Samuel Larsson Eva Oscarsson Lena Maier Söderberg

Brister i mottagandet hindrar invandrade akademiker

Dålig samordning, okunskap och bristande informa tion. Deltagarna i Sacos studie om invandrade akademikers väg till svensk arbetsmarknad riktar skarp kritik mot myndigheternas agerande. Saco har för första gången granskat invandrade akademikers egna erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om myndigheternas stöd under den första tiden i Sverige, men även om bemötandet hos Arbetsförmedlingen och den långa vägen till ett kvalificerat jobb. Och det är en dyster bild som träder fram. Intervjupersonerna i studien beskriver ett Sverige utan samordning där den ena myndigheten inte vet vad den andra gör, ett Sverige där invandrare från dag ett förväntas förstå svenska och där slumpen spelar alltför stor roll för individens framtid.

Läs mer om rapporten på www.saco.se

Källa: Saco

Billigare bolån

Saco och banken

SRATs webbplats: SEB har träffat avtal om fördelaktiga bolån för Sacoförbundens medlemmar. Avtalet innebär att medlem erbjuds att teckna bolån hos SEB till en fördelaktig ränta, upplåningsräntan plus 0,9 procentenheter. Den individuella räntan kan efter förhandling bli lägre. Mer information om förmånen finns på

www.srat.se/formaner

Marie Norell, kommunikatör

20 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Rankning av finansministrar

En bra finansminister ska hålla ordning på pengarna. Men de bästa har också fört strukturerna framåt.

För något år

sedan fyllde Per Molander jämnt. Han har under ett par årtionden varit en av statsapparatens viktigaste doldisar, med jordbruksreformen, budgetlagen och som sekreterare i Lindbeck- och tsunamikommis sionerna. Han firade med ett seminarium som sedan kom i antologin ”Kunskapen och makten. Om det offentliga beslutsfattandets kunskapsförsörjning” (Atlantis).

Jag föll för frestelsen att ranka finansmi nistrar. Hos dem löper alla trådar samman. Det är med pengar och ekonomiska regelverk som staten och landet hålls ihop. ten.

Jag stannade för tre kriterier.

Ordning och reda.

Finansministern ska kunna säga nej. Det är A och O. Att hålla budgeten är (nästan) ett

Krishantering Strukturreformer

villkor

för att komma med på listan. Undantaget är Feldt (delad sjundeplats med Sköld och Persson) – hans strukturinsatser uppväger underskot . Det är möjligen orättvist mot de finansministrar som seglat i lugna vatten, men vem hade kommit ihåg De Gaulle om inte kriget gett den avdankade översten chansen? Så ogin är historien.

. Framtiden väger tungt. De finansministrar som hamnar högt ska ha bidragit till den långsiktiga utveck lingen. Sträng hamnade sånär utanför, för de kvävande regleringarnas skull. Då har jag några favoriter (den som läser boken hittar resten av tio-i-topplistan).

3. Johan Liljencrants

(1773-1786) fungerade i praktiken som Gustaf III:s finansminister. Han drev igenom sedlarnas inlösen mot silver och stabiliserade därmed penningvärdet, han avvecklade hattarnas subventionssystem och grundade de första rudimentära affärsbankerna (diskonterna). Om inte kungarnas krig hade kvaddat både silvermyntfoten och diskonterna kunde Liljencrants insats ha flyttat fram Sveriges ekonomi med några årtionden.

2. Ernst Wigforss

(1925-1926, 1932 1936, 1936-1949) är den moderna ekono grunden för den moderna politikens tet och öppnade det mot forskningen, genomförde en budgetreform, inrättade konjunkturinstitutet och började använda värdet. miska politikens fader i Sverige. Wigforss lade infrastruktur: han samordnade finans- och penningpolitiken, stärkte finansdepartemen statens upplåning för att stabilisera penning-

1. Johan August Gripenstedt

(1856 1866) håller jag ändå allra främst. Som ekonom hör han till de (många) självlärda finansministrarna, men han var påtagligt beläst och à jour med den europeiska debatten. Bland mycket annat förhandlade han fram Sveriges anslutning till det framväxande frihandelssystemet; han drev igenom beslutet att bygga stamba norna och så småningom finansieringen av utbyggnaden. Det är vanskligt att bedöma en ännu inte avslutad gärning. Jämfört med 1990-talet och resten av Europa har Sverige hanterat krisen bättre än de flesta. På struktursidan har arbetsutbudet stått i fokus; vad som händer härnäst – skatterna, socialförsäkringarna? – har stor betydelse för hur omdömet stadgas. Dagstipset är ändå att Sträng åker ut från sin tionde plats, när det blir dags att summera Borg. n n n

gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco

SRAT-informationen nr 3 • 2013 21

Saco LöneSök uppdaterad

Ta hjälp av lönestatistiken

nu har Saco

LöneSök uppdaterats med den senaste lönestatistiken från SRATs löneenkät och med statistik för stat, kommun och landsting som samlats in via arbetsgivare, så kallad partsgemensam statistik.

Hur hittar jag Saco LöneSök?

Saco LöneSök är en service till dig som är medlem och du hittar Saco LöneSök via SRATs hemsida där du loggar in för att få tillgång till statistiken.

vad kan jag göra i Saco LöneSök?

• Studera lönenivån och lönespridningen för olika åldrar, examensår, utbildningar, yrken, befattningar, sektorer och regioner. • Studera ingångslöner och löneutveckling för olika yrken. • Jämföra din lön med andra kollegor och andra akademiker, du kan exempelvis skriva in din egen lön och se den i ett diagram.

• Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov • Spara eller skriva ut tabeller och diagram.

när har jag nytta av Saco LöneSök?

Lönestatistiken du hämtar från Saco LöneSök förser dig med viktig kunskap om löneläge och lönespridning i din omvärld. Lönestatis tik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en fingervisning om löneläget för andra vid en viss tidpunkt! Det är ändå bra att ha statistik som ett underlag. Tillsammans med annan information från SRAT, exempelvis löneråd givning eller broschyren DIN LÖN, kan du med hjälp av Saco LöneSök förbereda dig i olika situationer som handlar om lön: • När du söker nytt jobb • När du ska ha lönesamtal • När du får en ny tjänst/nya arbetsuppgifter • När du väljer eller funderar på att byta yrke

Susanne Rönngren IT-samordnare

Din LÖN Beställ på www.srat.se eller [email protected]

Så här använder du Saco Lönesök

1

Välj

källa

. Löner från enkät visar data från den insamlade löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun, landsting och Svenska Kyrkan.

1 2

Gör ditt

urval

i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presen teras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv).

2 4 3 4 5

Resultatet

av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan olika typer av diagram.

Du kan också ändra

presentationssätt

välja ännu fler presentationssätt!

, exempelvis visa examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du Du kan

e-posta, spara

eller

skriva ut

dina tabeller och dia gram.

5 3

22 SRAT-informationen nr 3 • 2013

när du börjar jobba…

För dig som

nu i vår slutat studera och tar steget ut i yrkelivet är medlemskapet i SRAT och din yrkesför ening är en självklarhet. Inför din första anställning får du det råd och stöd du behöver. Det kan handla om anställningskon traktet eller om vilken lön du ska begära. Alldeles för många godtar felaktiga anställningsformer och för låga löner, vilket inte gynnar dig. Vi hjälper dig med tips och goda råd för att du skall kunna undvika framtida problem.

Vi jobbar aktivt med frågor som rör ditt blivande yrke. Det kan vara allt från lönesättning, karriärvägar, till behörighet och legitimation. Bland förmånerna för yrkesverksamma finns sjukinkomstförsäkring och inkomstförsäkring. Båda ingår i medlemsavgiften och du behöver inte göra något aktivt, annat än att kvarstå som yrkesverksam medlem för att ta del av dessa. Dessutom kan du teckna förmånliga försäkringar samt söka medlems- och bolån till förmånliga räntor.

Första yrkesverksamma året har du dessutom reducerad medlemsavgift.

Läs mer om dina förmåner som yrkesverksam på www.srat.se/formaner Ring till oss om du har frågor: 08-442 44 60.

Marie Norell, kommunikatör

Bra att fler ska kunna läsa utomlands

Saco Studentråd välkomnar

vid utländska toppuniversitet. Johannes Danielsson. Propositionen

utländska toppuniversitet

avskaffas.

regeringens beslut om att utöka studiemedelsystemet och ge fler möjlighet läsa – Höga universitetsavgifter riskerar för många att bli ett oöverkomligt hinder för utlandsstudier. Jag hoppas att förändringarna ger fler möjligheten att läsa utomlands, säger Saco Studentråds ordförande

Ökade möjligheter till studier vid

innehåller förslag för att göra utlandsstudiemedelssystemet mer effektivt och flexibelt. Det ska speciellt underlätta studier vid utländska toppuniversitet. Bland annat införs ett nytt merkost nadslån för utlandsstudier och en ny låneform för undervisningsavgifter. Reformen finansieras fullt ut med att dagens landspecifika studiemedelsbelopp – Höga universitetsavgifter riskerar för många att bli ett oöverkomligt hinder för utlandsstudier. Jag hoppas att förändringarna ger fler möjligheten att läsa utomlands. Samtidigt är det viktigt att en sådan här satsning, som uttryckligen avser utländska toppuniver sitet, inte blir ett elitprojekt för ett fåtal studenter, säger Saco Studentråds ordförande Johannes Danielsson.

Saco Studentråd har under arbetets gång varit delaktiga i att utforma förslaget.

– Vi har ett bra samarbete med utbildningsdeparte mentet och upplever att de har tagit hänsyn till våra åsikter. I förslaget kan vi även se spår av ett lyckat påverkansarbete. Jag är glad att man från departemen tets sida lyssnar på oss studenter, säger Johannes Danielsson.

Förslaget väntas träda i kraft i juli 2015.

Källa: Saco Studentråd

erasmusutbyte allt mer populärt bland studenter

Läsåret 2012/2013 deltog omkring 3.700 studenter i Erasmus, vilket är fler än någonsin tidigare under de år Sverige varit med i programmet. Det visar Universitets- och högskolerådets preliminära statistik för läsåret 2012-2013.

– Det är jätteroligt att fler och fler studenter tar chansen att delta i Erasmus. Det är positivt för de enskilda studenterna, men även för kvaliteten inom svensk utbildning överhuvudtaget eftersom studenterna återvänder till Sverige med nya kunskaper och perspektiv, säger Sten Vesterman, avdelningschef vid Universitets- och högskolerådet.

Källa: Universitets- och högskolerådet

Kostnadsfri sjukförsäkring för SRATs studentmedlemmar

Du som blivit studentmedlem i SRAT under ditt första studieår får – utan kostnad –Sjukförsäkring Student under hela din studietid (max 48 månader). SRAT:s Gruppförsäkringar – Speciellt framtagna för dig som är student.

i samarbete med Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäk ringar på vår webbplats www.srat.se/formaner

Infördes 1 januari 2011

SRAT-informationen nr 3 • 2013 23

chef

Inspirationsseminarier

ny som chef

Inspirationsseminarium för dig som är ny i chefsrollen, eller kanske på väg att bli chef. Leda chefa coacha!

– för öppenhet, energi & resultat!

I denna inspirerande och upplyftande dragning ges en överblick av den nya sortens kommunikation för ledare och chefer.

• 19 september, Linköping • 24 oktober, Gävle • 10 december, Stockholm Seminarierna finns upplagda i kalendern på www.srat.se

chefer sökes till stresshanterings- och ledarskapsstudie via internet!

Linköpings universitet söker nu chefer till en forskningsstudie där ett stresshanterings- och ledarskapsprogram via internet ska utvärderas. Deltagandet är kostnadsfritt och inga resor krävs. Programmet pågår under åtta veckor och studien beräknas starta i september 2013. För mer information och anmälan, besök projektets hemsida www.istress.se. Robert Persson Asplund Projektledare iSTRESS Doktorand, psykolog och organisationskonsult [email protected]

Är du chef?

på SRATs webbplats (srat.se) har vi en särskild sida för dig som är chef, där vi har samlat dina förmå ner och vår service. Är du chef och vill ha information via e-post från SRAT om nyheter, aktiviteter och förmåner – med dela oss detta på [email protected]. vi registrerar dig då som chef i vårt medlemsregister.

Prenumerera på chefsnyheter från Saco www.saco.se

24 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Dina med lemsför måner

Som medlem i SRAT och dess medlemsföreningar har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- och olycksfallsförsäkring –

ingår i tre månader

4 Loss of License –

för flygtekniker

4 Sjukförsäkring för studenter

– under studietiden

Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring –

för audiononomer, optiker och tandhygienister

4 Egendoms- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!

Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt 4 Medlemslån & bolån 4 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare till rabatterat pris Ledarkapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, Skepparholmen Nacka 4 Weekenderbjudande, Waxholms hotell 4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line

Läs mer på www.srat.se/formaner

Per Lagerström, chef på Sjöfartsverket:

Fackligt uppdrag en bra merit

Tag chansen om du får erbjudandet att vara facklig företrädare!

Rådet kommer från Per Lagerström, före detta förtroendevald både på lokal och central nivå. – Fackligt arbete är både lärorikt och kul, säger den tidigare sjökaptenen och lotsen, som numera har en ledande position på Sjöfartsverket. Dessutom kan det vara meriterande när man vill komma vidare i sitt yrkesliv.

I mer än

tjugo år jobbade han till sjöss. Först sex år på fartyg destinerade till olika hamnar i Central- och Nordamerika och senare i norra Europa. Sedan blev det hemmavattnen, när han lotsade på Vänern och i Trollhätte kanal. Det är fortfarande sjöfarten som är hans arbetsområde, men i dag sitter han i Sjöfartsverkets ledning, som en av sex affärsområdeschefer. Visst kan han sakna både resorna och sjölivet ibland, den före detta sjökaptenen och lotsen Per Lagerström. För i det nuvarande jobbet inskränker sig tjänstere sorna till pendling mellan huvudkontoret i Norrköping och området runt Trollhättan, Åmål och Säffle. I gengäld erbjuder chefsjob bet nya utmaningar. Det var när han började som lots och blev medlem i SRAT och Lotsförbundet, som han först fick utlopp för sin vilja att engagera sig i fackliga frågor på arbetsplatsen. – Jag ville vara med och ha insyn och därmed kunna påverka, säger han. Det började i det lilla, med att jag tog på mig olika uppgifter, som att göra scheman för lotsarna, till exempel.

Lärorikt och roligt

När Per Lagerström valdes in i den lokala lotsföreningens styrelse för Vänern och Trollhätte kanal, tog han det första steget i den fackliga karriären. Sedan gick det spikrakt. Snart tog han över ordförandeskapet i föreningen, tog plats i Lotförbundets styrelse och blev så småningom förbundets ordfö rande. – Det blev mindre och mindre lotsning för min egen del – men desto mer kontakter med kollegor runt om i landet. Och det var naturligtvis roligt att diskutera med dem.

Nästa steg ledde till att han tog på sig än mer övergripande uppgifter, som ledamot i SRATs förbundsstyrelse och som facklig representant i Sjöfartsverkets styrelse.

– Det var en spännande och lärorik tid, säger han. I sådana här uppdrag lär man sig spelreglerna på arbetsmarknaden, man får bra träning i att lyssna och att argumentera och man skaffar sig ett stort och värdefullt kontaktnät. Det är som en ledarutveckling i sig – och därtill får man chansen att gå olika kurser.

– När jag sedan fick insyn i olika yrkesgruppers vardag lärde jag mig otroligt mycket om hela arbetsmarknaden, och om hur samhället fungerar.

goda kontakter

Per Lagerström är övertygad om att de kunskaper och erfarenheter man skaffar sig som facklig företrädare är meriterande när man sedan vill gå vidare i sitt yrkesliv, och han själv har haft god nytta av den här tiden.

Sedan han anställdes i Sjöfartsverkets ledning för ungefär två år sedan håller han sig alltså mest på land, även om arbetet på Sjöfartsverket förstås har en anknytning till båtar och vatten är central. Verksamheten är organiserad i sex affärsområden. Per Lager ström är chef för ett av dem, affärsområde Trollhätte kanal. De 66 medarbetare han leder här representerar en blandad skara av yrkesgrupper – byggare och elektriker, tekniker, slusspersonal och båtförare, för att ta några exempel.

– Numera har jag ingenting med lotsarna att göra, säger han, eftersom deras verksamhet ingår i ett annat affärsområde. Men jag är fortfarande medlem i SRAT, och i egenskap av chef har jag goda kontakter med en rad andra fackförbund. Och det är klart att jag har nytta av mina fackliga erfarenheter i de kontakterna. Samarbetet handlar mycket om att ha ett förhållningssätt som bidrar till goda relationer. Och oavsett om vi representerar arbetsgivaren eller facket har vi ett gemensamt intresse av att jobba framåt.

Birgitta Jakobsson

SRAT-informationen nr 3 • 2013 25

Föreningarna

Ny styrelse

SRAT-föreningen vid Kustbevakningen

Vid årsmöte den 22 maj valdes följande styrelse:

Ordförande

Jan Olsson

Vice ordförande

Alexander von Buxhoeveden

Ledamöter

Jonatan Tholin Johan Genestig Martin Baltzer Eva Bohman Nils Sandström

Omval av styrelse

Audionomerna

Vid Audionomernas årsmöte den 23 maj omvaldes följande styrelse:

Ordförande

Ann-Marie Andela, Göteborg

Ledamöter

Petter Carlsson, Växjö Åsa Eriksson, Stockholm Shiva Lindahl, Helsingborg Stefan Lundå, Jönköping Ann-Christin Paulusson, Gällivare Helena Sundman, Stockholm Carina Wikström, Stockolm

Besök oss gärna på www.srat.se

Audionompriset 2013

Audionomernas ledamot Shiva Lindahl (t.h) delar ut Audionompriset 2013 till Mahsa Pourheidari. Foto: AnnChristin Paulusson.

Vid Audionomernas årsmöte den 23 maj delades Audionompriset 2013 ut till

Mahsa Pourheidari

med motiveringen: ”Mahsa Pourheidari har i sitt arbete som verksamhetschef för Avesina Hörsel skapat utveck lingsmöjligheter och karriärvägar för audionomerna. Hon har genom sitt innovativa arbetssätt stärkt audionomerna i deras audiologiska kompetens och skapat strukturer och arbetsflöden för att möta framtidens hörselvård. Mahsa Pourheidari har också skapat en arbetsmiljö som präglas av öppenhet, ärlighet och positiv anda och hon tar sig alltid tid att lyssna på sina medarbetare.”

Marie Norell, kommunikatör

Tandhygienistdagarna 2013

SRATs ombudsman MariaYngvesson och Monica Ringdahl, ledamot i STHFs styrelse pratar med en medlem. Foto: Pernille Tofte Den 14-16 april var det dags för Sveriges Tandhygienistförenings årliga fortbildningsdagar. Denna gång hölls evenemanget i Stockholm. Årets tema var

Möten med utsatta patientgrup per –vilken roll har tandvården

. Ett tungt men väldigt viktigt ämne. Det blev dagar med många bra, tänkvärda och givande föreläsningar. Bland annat föreläste barnombudsmannen Fredrik Malmberg och ST-tandläkare/doktorand Therese Kvist om tandvården och barn som far illa, docent Gunilla Nordenram föreläste om våld mot äldre patienter och terapeut/ utbildare Josefin Grände talade om våld i nära relationer. Utöver föreläsningar kunde de 600 deltagarna ta del av den stora dentalutställningen där 50 utställare demonstrerade sina produkter och nyheter. Ombudsmännen Ann Garö och Maria Yngvesson var på plats under måndagen och tisdagen för att svara på arbetsrättsliga frågor och förmedla ny lönestatistik.

Kvällstid bjöds det på högklassig underhållning av såväl Tony Irvings Let’s dance-team som Drömmen om Las Vegas, en tidlös varitéupplevelser där beprövad show mötte modern cirkus.

Maria Yngvesson, ombudsman

26 SRAT-informationen nr 3 • 2013

Föreningarna

Kontakter

AeAs personalförening

Ordförande

Helena Larsson Tfn arb 08-56644546 [email protected]

Audionomerna

www.audionomerna.nu

Ordförande

Ann-Marie Andela Tfn arb 031-343 21 03 [email protected]

Föreningen FRA-tjänstemän

Ordförande

Kenneth Wase Tfn 084714600 [email protected]

Föreningen Statens justerare av mått och vikt

Ordförande

Christer Persson Tfn arb 08-10 94 70 [email protected]

Medlemsregister

Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 [email protected]

HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

www.halsoakademikerna.se

Ordförande

Andreas Lövdahl Mobil 0704-38 51 63 [email protected]

Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR

www.kiropraktik.se

Ordförande

Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 [email protected]

Kansli

Ellinore Andersson Mobil 070-6891179 [email protected]

Lotsförbundet

www.lotsforbundet.se

Ordförande

Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 [email protected]

Medlemsregister/kassör

Malin Örnberg Mobil 0708-63 12 58 [email protected]

Riksförbundet för podiatrisk medicin

www.podiatri.eu

Ordförande

Ulf Sundberg [email protected]

Sacoförbundens personalförening, SFp

Ordförande

Anne-Marie Johansson [email protected]

Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR

Ordförande

Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 [email protected]

SRATs allmänna sektion, SRAT-A

Ordförande

Camilla Robertsson 070-5537039 [email protected]

SRAT Arbetsmarknad

Ordförande

Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 [email protected]

SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket

Ordförande

Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 [email protected]

SRAT-föreningen vid Kustbevakningen

Ordförande

Jan Olsson [email protected]

SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SvSR

Ordförande

Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 [email protected]

Medlemsregister

Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 [email protected]

SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TuLL

Ordförande

Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 [email protected]

SRAT-posten

Ordförande

Roger Larsson Tfn arb 010-4364063 [email protected]

Statens kriminaltekniska lab. SRAT-förening, SKL-SR

Ordförande

Helene Andersson Tfn arb 010-5628411 [email protected]

Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller tfn 08-442 44 60.

Svensk Flygpersonalförening, SFpF

Ordförande

Lisbeth Nilsson Tfn bost 08-651 13 71

Svensk Flygteknikerförening, SFF

www.flygtekniker.se

Ordförande

Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 [email protected]

Medlemsregister

Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 [email protected]

Svensk Optikerförening

Ordförande

Unni Rosengren Mobil 076-3110554 E-post [email protected]

Svensk perfusionistförening

Ordförande

Kerstin Björk Tfn arb 031-342 77 31 Mobil 070-633 60 96 [email protected]

Sveriges Tandhygienistförening, STHF

www.tandhygienistforening.se [email protected]

Ordförande

Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 [email protected]

Kontaktperson

Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) [email protected]

Trafikflygarhögskolans SRAT-förening

Ordförande

Christoffer Lantz Tfn arb 0435-445468 [email protected]

utrikesförvaltningens personalförening, upF

Ordförande

Magnus Nordström 08-405 52 40 [email protected]

Kansli

Anna Areschoug Tfn arb 08-405 51 40 anna.areschoug@govse Magnus Nordström, se ovan.

Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar

På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerför ening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomed lemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna

. SRAT-informationen nr 3 • 2013 27

Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm POSTTIDNING B

Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 12 augusti 2013.

Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOcKHOLm