Transcript ICA-konCernens ÅrsredovIsnIng oCh hÅllbArhetsredovIsnIng 2011

IC A-koncern ens År sredovisn ing och
hållbarhetsredovisning 2011
Om ICA
ICA bedriver verksamheter med fokus på mat och måltider. Visionen är att
göra varje dag lite enklare för kunderna.
ICA-koncernen (ICA AB) är ett av Nordens ledande detaljhandelsföretag med cirka 2 125
egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och de tre baltiska länderna. I koncernen
ingår ICA Sverige, ICA Norge, Rimi Baltic som driver dagligvaruhandel, ICA Fastigheter som
äger och förvaltar fastigheter samt ICA Banken som erbjuder finansiella tjänster till de
svenska kunderna. Cirka 50 000 personer arbetar inom ICA, på kontor, logistik eller ute i
någon av våra egna eller handlarägda butiker. Av dessa är drygt 20 000 anställda i
ICA-koncernen. ICA AB är ett joint venture som ägs till 40 procent av Hakon Invest AB och
till 60 procent av holländska Royal Ahold. Enligt aktieägaravtal har Royal Ahold och Hakon
Invest ett gemensamt bestämmande inflytande i ICA AB. Genom Royal Ahold är ICA AB en
del av ett internationellt detaljhandelsnät.
Vision
Vi ska göra varje dag lite enklare.
Mission
Vi ska bli det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider.
ICAs värderingar
På ICA går medvetet hållbarhetsarbete och ett starkt samhällsengagemang hand i hand med
långsiktig lönsamhet. ICAs kunder och andra parter ska känna trygghet
och förtroende för ICA och den verksamhet ICA bedriver. ICAs Goda Affärer beskriver ICAs
syn på etik och samhällsansvar.
Med ICAs Goda Affärer menas att ICA ska:
drivas med lönsamhet och god etik
lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov
värna om mångfald och utveckling bland medarbetarna
ha en öppen dialog internt och med omvärlden
säkerställa kvalitet och trygga produkter
främja hälsa och goda matvanor
verka för en god miljö med hållbar utveckling
Ett år att vara stolt över
Det är fantastiskt att konstatera att mitt sista år som koncernchef på ICA också blev ett år
som ICAs medarbetare har all anledning att känna sig stolta över. Vi levererade vårt bästa
operativa resultat hittills. ICA Sverige tog marknadsandelar på en hård och vikande marknad.
Rimi Baltic reste sig igen efter krisåren och ICA Banken attraherade fler kunder, ökade
affärsvolymerna och levererade ett mycket bra resultat. Även fastighetsbolaget levde upp till
högt satta förväntningar. ICA Norge fortsatte att vara en stor utmaning men med ett
förbättrat sista kvartal känner vi optimism även här. Under 2011 beslutade vi att renodla
verksamheten och införa en ny tvåformatsstrategi. Som en följd av strategin kommer
stormarknadsbutikerna ICA Maxi att säljas under 2012.
Lönsamhet är viktigt och den vilar på många grundstenar. Ska jag nämna några blir det:
butikerna, sortimentet, varumärket och vårt ansvar.
Butikerna
Vi fortsatte att vässa vårt butiksarbete i hela koncernen. I Sverige både expanderade vi och
säkrade lägen för kommande etableringar, och i Norge har vi med framgång fortsatt att
konvertera Rimi-butiker. I Baltikum testar vi ett helt nytt format, en riktigt liten stormarknad
på cirka 2 000 kvm. Tanken är att den ska fungera på små orter och ha ett mindre sortiment,
men ändå ge upplevelse av en stormarknad. Vi kommer att följa utfallet med stort intresse –
kanske går det att konvertera även till övriga marknader?
Sortimentet
För att behålla vår konkurrenskraft måste vi möta stora trender som hälsa, ansvar och
enkelhet med produkter till ett riktigt bra pris. Våra egna varor spelar en allt viktigare roll i
detta. 2011 lanserade vi till exempel produktlinjen ICA Basic, vårt enklare sortiment, och gav
premiumprodukterna ICA Selection en ny förpackningsdesign. Samtidigt investerade vi i stora
prissänkningar. Vi arbetade även med koncept för att hitta fler sätt att möta efterfrågan på
närproducerat. Ett exempel är Rimi Litauens satsning på ”Vikis”, ett butik-i-butik-koncept
med produkter från lokala odlare och bönder.
Varumärket
ICAs varumärke är vår största tillgång och det arbete vi lägger ner på att långsiktigt bygga
och stärka det borgar för att vi ständigt kan fylla på med nya, lönsamma innovationer. Under
2011 rullade vi exempelvis ut både ICA Matkassen och den nyskapande tjänsten ICA
Student. Vi ser inga gränser för vad vi kan göra. Det enda – men desto viktigare – är att
idéerna ska klara av att trycktestas mot vår vision: de ska ge våra kunder en enklare vardag.
Cura apotek är ett exempel på en idé som motsvarade kravet. Bank erbjuder vi redan. Nästa
steg skulle till exempel kunna vara att erbjuda fler försäkringslösningar.
ICAs specialvaror är värt en extra rad just i samband med en enklare vardag. Vi finns
verkligen för kunden, i stort som smått. Varje år säljer vi 1,1 miljoner matlådor, 735 000
påsar värmeljus och 4 672 219 rullar avfallspåsar. Året som gick satsade vi på att hjälpa
kunderna hitta rätt lampor efter att de gamla miljöfarliga glödlamporna fasats ut.
Ansvar
En orubblig grundbult i vår affärsmodell är att ta ansvar. Om vi inte agerar som en positiv
och drivande kraft i samhället för en hållbar utveckling idag, så förstör vi våra möjligheter att
göra goda affärer i morgon. Vår värdegrund sammanfattas i sju ståndpunkter som vi kallar
”ICAs Goda Affärer”. Dessa beskriver hur vi jobbar, från fabrik till butik. Genom dem täcker
vi också in de tio principer som finns i FNs företagsinitiativ Global Compact, som ICA är
anslutet till. ICA har också undertecknat Global Compacts klimatupprop Caring for Climate.
Genom samarbete med bland annat Childhood, Röda Korset och Världsnaturfonden WWF
försöker vi också vara en positiv kraft i samhället. För tre år sedan startade Vi kan mer. Målet
var att mellan 500 och 1 000 personer med funktionsnedsättningar skulle få möjlighet till
meningsfull sysselsättning i ICA-butiker i Sverige. Idag arbetar drygt 900 personer med
funktionsnedsättning i nära 650 svenska ICA-butiker. Även Rimi Baltic arbetar med att
integrera funktionshindrade medarbetare och har fått ta emot utmärkelsen National Business
Awards i Litauen för sitt arbete.
Men inget av det vi har gjort eller det vi kommer att göra hade varit möjligt utan
människorna i vår organisation. Hittills har våra 100 högsta ledare tagit del av ICAs
ledarskapsprogram i samarbete med Oxfords Saїd Business School, och utbildningarna
kommer att fortsätta vidare ut i organisationen.
Allt detta ligger bakom oss och nu blir det min efterträdare Per Strömbergs jobb att föra ICA
till nästa nivå. Jag önskar honom och alla fantastiska ICA-medarbetare all lycka och
framgång på resan.
Kenneth Bengtsson
VD och koncernchef
Siffror i korthet
Nettoomsättningen för året uppgick till 95 179 MSEK (93 860), en ökning med 1,4
procent. I fasta växelkurser ökade nettoomsättningen med 2,6 procent.
Rörelseresultatet exklusive reavinster och nedskrivningar uppgick till 3 101 MSEK (2
936), en ökning med 5,6 procent.
I koncernens resultat för året ingår den goodwillnedskrivning i ICA Norge som gjordes i
tredje kvartalet om 592 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 2 505 MSEK (2 924).
Resultat efter finansiella poster uppgick till 2 156 MSEK (2 597).
Periodens resultat för året uppgick till 1 395 MSEK (547). Förra året belastades med en
skattekostnad om 747 MSEK avseende en skattetvist för åren 2001-2003 samt 632
MSEK avseende återföring av uppskjuten skatt i ICA Norge.
Omsättning, MSEK
MSEK
82326
90963
94651
93860
95179
07
08
09
10
11
Rörelseresultat, MSEK
MSEK
2602
2117
2713
2924
2505
07
08
09
10
11
Resultat efter finansiella poster, MSEK
MSEK
2282
1794
2309
2597
2156
07
08
09
10
11
Rörelseresultat exklusive reavinster och nedskrivningar, MSEK
ÅR
07
08
09
10
11
MSEK
2006
1905
2589
2936
3101
Rörelsemarginal, %
%
3.2
2.3
2.9
3.1
2.6
07
08
09
10
11
Rörelsemarginal exkl reavinster och nedskrivningar, %
%
2.4
2.1
2.7
3.1
3.3
07
08
09
10
11
Nyckeltalssammandrag för ICA-koncernen
Rörelsemarginal, %
Avkastning på sysselsatt kapital, %
Avkastning på eget kapital, %
Soliditet, %
• Avkastning på eget kapital = Resultat
efter skatt i procent av genomsnittligt
eget kapital. ICA Bankens verksamhet
är exkluderad ur både resultat- och
balansräkning vid beräkningen.
2007
3,2
13,8
19,1
32,4
2008
2,3
11,4
13,5
32,0
2009
2,9
13,5
11,3
34,8
2010
3,1
15,5
3,9
30,0
2011
2,6
12,5
11,2
27,7
• Avkastning på sysselsatt kapital =
Resultat efter finansiella intäkter i
procent av genomsnittligt sysselsatt
kapital. ICA Bankens verksamhet är
exkluderad ur både resultat- och
balansräkning vid beräkningen.
Viktiga händelser
Fokus på pris 2011
När det går bra för ICA ska det komma kunderna tillgodo. Under 2011 gjorde ICA Sverige
och de svenska ICA-handlarna prissänkningar i flera steg. Först på vardagsvaror under eget
varumärke, sedan på ICA I love eco och därefter på våra leverantörers ledande varumärken.
Prissänkningen mötte kundernas efterfrågan på låga priser och bidrog samtidigt till ökad
försäljning för ICA.
Ny strategi i Norge
Under 2011 beslutade ICA Norge att renodla verksamheterna och införa en
tvåformatsstrategi. Tanken är att låta Rimi-butikerna, som framgångsrikt moderniserats och
nylanserats de senaste åren, vara ett tydligt lågprisalternativ medan ICA Supermarked
erbjuder fler premiumlösningar. Lösningen öppnar för effektivare drift och synergieffekter,
och snabbar på utvecklingen mot ett positivt resultat för ICA Norge. Som en följd av strategin
kommer stormarknadsbutikerna ICA Maxi att säljas under 2012.
Fin utveckling för egna varor
ICA I love eco, ICA Gott liv, ICA Selection. Vi är stolta över att våra egna märkesvaror, EMV,
bara blir fler. 2011 tillkom bland annat ICA Basic, som ersätter Euroshopper som
lågprisalternativ. Försäljningsutvecklingen visar att kundernas intresse är stort för ICAs egna
varor. EMV stod under 2011 för 19,2 procent av ICA Sveriges totala försäljning. Med EMV
erbjuder vi kunderna inte bara riktigt bra priser, utan också produkter med god kvalitet och
smak. Kunderna kan känna sig trygga när de köper våra egna märkesvaror då vi kontrollerar
hela tillverkningsprocessen, från odling, uppfödning eller fabrik till butik, och ser till att
varorna är säkra och tillverkade på ett sätt som stämmer med våra värderingar och krav.
Stort intresse för ICA Matkassen
Vi arbetar hela tiden för att förenkla våra kunders vardag. Ett exempel på detta är ICA
Matkassen som lanserades i Sverige under 2011. Kassen kan beställas i flera varianter och
går att få antingen hemkörd eller färdigpackad för avhämtning hos den lokala ICA-handlaren.
Intresset blev stort från start och i slutet av 2011 levererade över 230 ICA-butiker i hela
landet matkassar till sina kunder. Både antalet butiker som erbjuder kassen och kunder ökar
hela tiden. Innehållet komponeras av ICAs egna kockar som väljer ut råvaror och recept som
kunderna lätt kan laga till goda och inspirerande middagar. Innehållet i matkassarna och
recepten är planerade för att det inte ska uppstå onödigt matsvinn. Recepten är dessutom
säsongsanpassade och näringsberäknade av våra dietister, allt för att våra kunder ska få
njuta av hälsosamma och sunda middagar.
Succé för ICAs studentsatsning
Kan vi attrahera målgruppen studenter kanske de stannar hos ICA livet ut. Det var
bakgrunden till att ICA Sverige i samarbete med ICA Banken lanserade ICA Student i augusti
2011. Konceptet erbjuder allt från ett kostnadsfritt ICA Bankkort och studentrabatter på
exempelvis mat- och hushållsvaror och försäkring, till studentanpassade recept och dubbel
bonus på köp i ICA-butikerna. Bara under lanseringsdagen skickades 6 300 ansökningar in
och vid utgången av 2011 har över 33 000 personer blivit ICA-studenter.
Fler ”Sannegården” har tillkommit
2010 öppnade ICA Kvantum Sannegården i Göteborg. Det är den första butiken vi har byggt
helt utifrån våra riktlinjer om maximal energieffektivitet, samtidigt som kundupplevelsen är
densamma. Det är en butik där vi med många enkla förbättringar har lyckats nå stora
energibesparingar, cirka 35 procent. Vi har till exempel installerat lock och dörrar i kyl- och
frysdiskar och vi styr såväl belysning som temperatur efter behov. Nu står Sannegården som
modell för hur alla framtida nya ICA-butiker byggs och under 2011 öppnade fyra nya butiker
enligt denna modell. Samtidigt har arbetet fortsatt med att ytterligare förfina Sannegården
genom mindre åtgärder.
Minskning av matsvinn
Inom ICA drivs många goda initiativ för att minska matsvinnet, både i butik och i
bakomvarande led. En rundringning till cirka 600 ICA-butiker under våren 2011 visade att 9
av 10 jobbar aktivt med matsvinnet. Vissa butiker lagar måltider av varor med kort datum,
andra sänker priset på varorna eller skänker bort dem. ICA Supermarket i Skurup är ett
föredöme som på ett år lyckades halvera det synliga svinnet genom att dokumentera varje
vara som slängdes. Därmed kunde de synliggöra kostnaderna för svinnet per år, månad,
vecka, dag och till och med minut.
Mat skänks till välgörenhet
ICA samarbetar med ideella välgörenhetsorganisationer runt om i landet och skänker
överbliven mat från lagren. Det hela började på lagret i Helsingborg där man tittade på hur
man skulle kunna skänka bort mat som annars skulle kastas, främst är det idag varor med
kort datum som skänks. Nu har avtal slutits med flera ideella organisationer. ICAs lager i
Helsingborg skänker mat till Frälsningsarmén och till Hemlösas Hus. Lagret i Kungälv
samarbetar med Frälsningsarmén i Göteborg och Kvinnojouren i Kungälv.
Varorna uppfyller naturligtvis samma grundläggande krav på livsmedelssäkerhet som ICAs
övriga livsmedelshantering.
Pris för ansvarsfullt företagande
Ett av ICAs stora mål är att vara en positiv kraft i samhället. Vi var därför extra stolta över
att under 2011 få ta emot utmärkelsen National Business Awards i Litauen. Utmärkelsen fick
vi för Rimi Baltics arbete med att skapa arbete i butik åt människor med olika
funktionshinder. Till exempel har människor med hörselskador och rörelsenedsättning
anställts för arbete i butikskassor. Det är ett unikt initiativ som har pågått i flera år. Rimi
Baltic vann i kategorierna “Most Sociable Company of the Year” och “Foreign Capital
Companies”. I dagsläget har totalt cirka 200 medarbetare med olika typer av funktionshinder
anställts.
Fler ICA To Go
ICA To Go är ett storstadskoncept där kärnan är goda, nyttiga måltider som är lätta att
hugga i farten. De är baserade på fräscha råvaror av hög kvalitet. Konceptet lanserades
våren 2010 med pilotbutiker på Kungsgatan och Drottninggatan i Stockholm. Tack vare
kundernas ökade efterfrågan utökades testerna av ICA To Go med en ny butik i Kista i slutet
av 2011 och ytterligare en kommer att öppna vid Centralstationen i Stockholm under våren
2012.
Som första butik i Sverige lanserade dessutom ICA To Go i Kista digitala stämpelkort med
NFC (Near Field Communication). Varje inhandlad lunch ger en stämpel som synliggörs direkt
i mobilen.
Matprat ökar försäljningen
Genom ICA Skolans utbildning Matprat lär butiksmedarbetare inom ICA sig mer om bland
annat säsong, råvaror, recept och kundbemötande. Utbildningen sker på butiksgolvet där
deltagarna provlagar recept och ger matlagningstips till nyfikna kunder. Under 2011
lanserades Matprat 2.0, där ICA-handlaren i respektive butik ansvarar för matpratet i sin
butik. Cirka 1 200 butiksmedarbetare har hittills deltagit och totalt har 100 000 särskilt
framtagna receptkort delats ut till kunderna
Egna kontroller i bärskogen
Det har kommit larmrapporter om att säsongsanställda bärplockare farit illa i svenska skogar.
Därför har ICA som första detaljhandelskedja börjat göra egna kontroller av arbetarnas
förhållanden. Startskottet gick hösten 2011 med ett tredagarsbesök utanför Lycksele, där 1
000 bärplockare från Thailand arbetade för en av ICAs bärleverantörer. Med stöd av tolk och
kollegor från ICAs inköpskontor i Hong Kong intervjuades bärplockarna om exempelvis
kontrakt, löner, arbetstid, boende, utrustning och arbetsförhållanden. Alla lagar och regler
följdes, men några detaljer kring bärplockarnas kontrakt och boende behöver rättas till,
något vi kommer att följa upp under 2012.
Enklare vardag med ICAs appar
Under året lanserade ICA Sverige ICAs app för iPhone, en kostnadsfri tjänst som laddas ner
från App store. Appen ska förenkla vardagen för ICAs kunder genom funktioner som smarta
inköpslistor, recept, personliga erbjudanden samt kartor och kontaktuppgifter till alla
ICA-butiker. Tjänsten är kopplad till Facebook så att kunderna enkelt kan dela recept. Appen
kommer även att anpassas för andra plattformar. Även ICA Norge har lanserat en app, Rimi
Plus, som gör shoppingturen ännu snabbare för kunderna. I appen finns bland annat en
digital inköpslista, som kan uppdateras av alla som kunden vill dela den med.
Lyft för ICA Banken
I Svenskt Kvalitetsindex årliga kundnöjdhetsmätning gick ICA Banken från en sjätteplats
2010 till en andra plats 2011 – bara 0,7 enheter från vinnarbanken. Bra produktkvalitet och
prisvärda produkter är några av kundernas omdömen, och med detta i ryggen siktar ICA
Banken nu på att bli kundernas bästa bank. Flexibla och attraktiva sparkonton och
fonderbjudanden med bra ränta är en del av erbjudandet. Sedan 2011 kan ICAs kunder
dessutom göra alla sina bankärenden i mobilen.
Framgångar för Cura apoteket
Kombinationen mat, medicin och generösa öppettider går hem hos ICAs kunder. Det visade
ett rekordhögt resultat i kundmätningen Nöjd kundindex där Cura apoteket fick ett index på
87. Utvecklingen under 2011 var positiv med allt fler nöjda kunder. Den snabba ökningen av
antalet nya apotek efter omregleringen gjorde dock arbetsmarknaden utmanande och
etableringen av nya Cura apotek blev något lägre än planerat. Av den totala försäljningen
står receptbelagt för 54 procent, receptfritt för 26 procent och handelsvaror för 20 procent. I
slutet av 2011 lanserade Cura apoteket sina första egna märkesvaror och fler nya produkter
kommer att introduceras löpande. Vid utgången av 2011 fanns totalt 42 Cura apotek vid
Maxi- och Kvantum-butiker i Sverige.
Kvalitetssäkring av hela ICA
I Care är ett projekt för att säkra ICAs Goda affärer kopplat till kvalitet, miljö och socialt
ansvar, med fokus på ICAs corporate brands. Det är ett initiativ för att kvalitetssäkra hela
ICAs produktflöde i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen och i Asien, från inköp och
logistik till butik.
Vi kartlägger produktflödet och samtliga leverantörer av ICAs corporate brands för att
försäkra oss om att produktionen sker enligt våra krav och policyer. Ibland vässar vi rutiner
som redan finns, ibland inför vi nya. Projektet sjösattes 2009 och pågår tills alla delar och
bolag har kvalitetssäkrats. Arbetet stöttas upp av flera utbildningsinsatser.
Under 2011 har ICA Sveriges inköp och logistik anpassat sina kvalitetsrutiner, vilket bland
annat inneburit att två lagerverksamheter blivit kvalitetscertifierade. Även ICA Norge och
Rimi Baltic har påbörjat det arbetet. Kartläggningen av sortiment, leverantörer och
produktionsanläggningar har också intensifierats under året.
ICA-butikerna i Sverige har fortsatt att arbeta med kvalitetsstandarden för butik, Svensk
standard för livsmedelshantering. ICA har nu 326 certifierade butiker i Sverige och totalt
cirka 1 000 av ICA-butikerna arbetar enligt standarden. Våra norska och baltiska butiker
arbetar för att införa kvalitetsstandarden för livsmedelshantering i butik. För att möjliggöra
en certifiering i dessa länder, håller vi på att ta fram även en internationell standard. Arbetet
sker som ett projekt åt vår branschorganisation, Svensk dagligvaruhandel.
Fortsatt satsning på ICA Special
ICAs omfattande butiksnät ger affärsmöjligheter utöver mat och måltider. Idag säljer ICA
specialvaror till exempel husgeråd, kläder, leksaker, städartiklar och böcker. Under 2011 har
arbetet med att renodla sortimentet fortsatt för att möta kundernas efterfrågan. Alla Specials
medarbetare i Maxi ICA Stormarknader utbildades av våra egna medarbetare för att
ytterligare förbättra kundernas upplevelse i butik.
ICAs intäkter
Koncernen ICA består inte bara av en affärsmodell, utan av flera.
Tanken är att det bästa med entreprenörskapet går att förena med det bästa av stordriftens fördelar.
ICA-koncernens verksamheter kan sammanfattas i fyra byggstenar. Byggstenarna kombineras olika för
varje enskild marknad. Hur kombinationerna ser ut styrs av de lokala förutsättningarna och kundernas
behov. ICA-koncernen består av fem större bolag som alla använder sig av verksamhetens byggstenar
i olika kombinationer.
fyra byggstenar
SÅ FÖRDELAR SIG INTÄKTERNA
Butiker
Finansiella
tjänster
Butiker –
ICA Sverige
Våra fem bolag
ICA Sverige Butiker –
ICA Norge
Fastighetsutveckling
ICA Norge Rimi Baltic Butiker –
Rimi Baltic
Varu- och
tjänsteförsörjning
Finansiella
tjänster
ICA Banken Varu- och
tjänsteförsörjning –
ICA Sverige
Fastighetsutveckling
Varu- och
tjänsteförsörjning –
ICA Norge
Fyra byggstenar
Butiker
Butikerna är centrala i ICAs verksamhet – det är där vi oftast möter kunden. Butikerna kan
drivas i en av fyra former:
• ”Fria handlare i samverkan”: Handlarna äger och driver butikerna, men har centrala
avtal med ICA inom ett antal områden. Driftsformen finns bara i Sverige.
• Helägda butiker: ICA äger ensamt butikerna. Den enda butiksformen i Baltikum, och den
driftsform som än så länge dominerar verksamheten i Norge.
• Franchising: Finns i Norge, där cirka 30 procent av butikerna drivs via franchise.
• Kombination “Fria handlare”/integrerad kedjedrift: I Maxi ICA Stormarknad drivs
dagligvarudelen av fria handlare medan specialsortimentet drivs av ICA Sveriges dotterbolag Maxi Special.
Intäkter
• Royalty och/eller vinstdelning med butikerna i Sverige.
• Slutkunder genom Maxi Special, bolaget som säljer hem- och fritidsartiklar i Maxi ICA Stormarknadsbutikerna i Sverige.
• Via helägda butiker i Norge, Estland, Lettland och Litauen samt genom franchiseavgifter i
Norge.
Fastighetsutveckling
ICA äger och förvaltar många butiksfastigheter. I verksamheten ingår utveckling av nya
butikslägen och även befintliga butiker. Fastighetsförsäljningar ingår i verksamheten.
Intäkter
Sverige, Norge, Estland, Lettland och Litauen:
• Marknadsmässiga hyror från handlarna
• Fastighetsförsäljningar
Varu- och tjänsteförsörjning
ICA-koncernen köper in produkter och säljer vidare till ICA-butiker. I verksamheten ingår
även tjänster, exempelvis marknadskommunikation, logistik, utbildning och butiksteknik.
ICA Fastigheter
Våra fem bolag
ICA Sverige
Driver dagligvaruhandel i hela Sverige tillsammans med
fria ICA-handlare, den främsta driftsformen inom ICAkoncernen. ICA Sverige står för gemensamma inköp, logistik och samlad marknadskommunikation samt stöd till
handlarna i frågor om till exempel marknadsföring och
butiksutveckling. Det finns fyra olika butiksprofiler: ICA
Nära, ICA Supermarket, ICA Kvantum samt Maxi ICA Stormarknad som är en kombination av ”fria handlare” och
integrerad kedjedrift, där dagligvarudelen drivs av fria
handlare och specialsortimentet drivs av ICA Sveriges
dotterbolag Maxi Special. I ICA Sverige ingår också Cura
apoteket samt butiksformatet ICA To Go.
ICA Norge
ICA Norge driver dagligvaruhandel över hela Norge under
två varumärken: ICA och Rimi. 69 procent av butikerna är
helägda och drivs i ICA Norges regi och de övriga 31 procenten drivs som franchise. ICA Norge gör gemensamma
inköp och ansvarar för logistik och samlad marknadskommunikation för samtliga butiker.
Rimi Baltic
Rimi Baltic driver dagligvaruhandel i Estland, Lettland och
Litauen. Alla butiker är helägda av Rimi Baltic. I alla tre
länder finns Rimi Hypermarket och Supermarket med fokus
på färskvaror och service. I lågprissegmentet finns Säästumarket i Estland, medan de två övriga länderna har SuperNetto.
ICA Banken
Intäkter
• Leveranser av produkter till ICA-butiker i Sverige och franchisebutiker i Norge
• Försäljning av tjänster till butiker
ICA Banken erbjuder finansiella tjänster till kunder i Sverige och har ombudsavtal med nästan samtliga ICA-butiker i
landet.
Finansiella tjänster
ICA Fastigheter
ICA erbjuder lojalitetsskapande banktjänster genom exempelvis ICA Banken i Sverige och
butikstransaktioner med egna kort istället för dyrare externa kort. Butikerna fungerar som
ombud. Bankverksamheten tillhandahåller också infrastruktur för andra aktörer, exempelvis
betalterminaler och uttagsautomater.
Intäkter (Sverige)
• Räntenetto och provisioner från banken bidrar till koncernens intjäning
• Avgifter från andra aktörers nyttjande av bankens infrastruktur
ICA Fastigheters uppgift är att hitta rätt lokaler på rätt
platser i Sverige och Norge. Det sker idag genom en blandning av att äga, hyra, och strategiskt utveckla marknadsplatser.
Våra styrkor
Hur kan ICAs ekonomi stå så stadigt år efter år i en föränderlig omvärld? Vi
tror stabiliteten till stor del beror på att vi ständigt värnar våra viktigaste
styrkor.
Starka finanser: Vår goda ekonomi är en av våra viktigaste styrkor. Den ger oss
resurser att både investera för framtiden och stå starka i dåliga tider. Vi får också
handlingsfrihet att agera snabbt när möjligheter dyker upp.
ICA-idén: Den svenska ICA-modellen med fria handlare i samverkan är en grundsten
som präglat koncernen på många positiva sätt. Alla butiker i samtliga länder, oavsett
driftsform, har stark lokal förankring och våra medarbetare har stort engagemang och
kunskap om just sin marknad och sina kunder.
Snabb anpassningsförmåga: Vi lyssnar på våra kunder och på vår omvärld. Vår
förmåga att snabbt kunna anpassa vårt erbjudande efter omvärlden är en av våra
viktigaste tillgångar.
Engagerade medarbetare: ICA präglas av personligt engagemang och värdebaserat
ledarskap. Vi satsar på hög grad av intern rörlighet med tätt utbyte av kunskaper
mellan butik och koncern.
Starkt samhällsengagemang: Från att vara mötesplatsen mitt i byn, till att ta ansvar
för inköp som görs på andra sidan jorden. ICA vill vara en god kraft i samhället på alla
plan, och låter det genomsyra allt arbete i koncernen.
Varumärket ICA: I Sverige är ICA ett av de allra starkaste varumärkena. Vi får höga
värden i undersökningar om kundförtroende och kundlojalitet.
Gemensamma inköp: ICAs gemensamma inköp ger stora volymer, vilket ger bra
priser och hög kvalitet. ICA har utvecklat mycket effektiva system för att rätt produkt
ska nå butik "just-in-time".
Omvärld och drivkrafter
Att ha bra koll på omvärlden är nödvändigt för att vi ska kunna utveckla våra
verksamheter. Långsiktiga frågor om världsekonomi är lika viktiga att förstå
som lokala kundbeteenden.
Långsiktiga trender
Konjunktur
De val som kunderna gör i butiken styrs i hög grad av deras ekonomi, och deras
förväntningar på hur ekonomin kommer att utvecklas. I sämre tider prioriterar de flesta mat
och boende så länge som möjligt. Eftersom ICA har verksamheter i flera olika länder, kan vi
behöva ta ställning till flera olika konjunkturlägen samtidigt – ett land kan vara mitt i en
recession, medan ett annat redan har vänt upp igen.
Klimat
Medvetenheten om hur klimatförändringar påverkar vår vardag fortsätter att öka. Allt fler är
beredda att förändra sina beteenden för att minska sin miljöpåverkan. Det handlar också om
att kraven ökar på att företag förväntas ta ansvar för sin klimatpåverkan också i inköps- och
produktionsledet. Samtidigt är frågan komplex – många vet att köttkonsumtion är
miljöpåverkande, men fortsätter ändå att efterfråga kött.
Trygghet
Frågor om livskvalitet och hälsa är tätt kopplat till det vi äter, och människors kunskap på
området ökar. Samtidigt kan all tillgänglig information om just mat och hälsa bli för mycket
att ta ställning till för enskilda individer. För många är det då en trygghet att kunna göra sina
inköp hos någon de litar på. Att då som företag ta ansvar och visa äkta engagemang kan ge
stora konkurrensfördelar.
Konsumenttrender
Prisvärt och smart
Konjunkturläget påverkar kundernas beteende, men samtidigt blir allt fler både lågpris- och
premiumkunder på samma gång. Både budgetvaror och det lilla extra läggs i varukorgen.
Alla vill göra ett klipp och hitta bra kvalitet till ett bra pris. ICA I love eco är ett bra exempel
på hur kunderna kan få mycket för pengarna genom att erbjuda produkter med bra pris och
mervärdet ekologiskt vilket bland annat innebär mat som får växa naturligt utan syntetiska
bekämpningsmedel och framställs utan onödiga tillsatser.
Enkelt och bekvämt
Tid är en bristvara. Produkter och tjänster som hjälper till att spara tid och göra vardagen lite
lättare är något allt fler gärna betalar för. Det kan handla om att få smarta tips och råd, men
det kan också handla om att slippa välja. Att prenumerera på färdiga matkassar är ett
exempel på ett sätt att vinna både tid och slippa göra val, liksom att kunna köpa salladen
mixad och färdigsköljd eller efterrättsfrukten skalad och tärnad.
Sunt och naturligt
De allra flesta vill känna att de gör hälsosamma val och bryr sig om vad de äter. Allt fler
oroar sig också för vad maten innehåller för tillsatser. Som en konsekvens av det är det
många som efterfrågar mat utan tillsatser eller vidareförädling, till exempel direkt från en
lokal producent.
Hållbart och nära
Fokus på ekologiska livsmedel har ökat de senaste åren, och numera väljer allt fler ekologiskt
om det finns som ett alternativ. Många konsumenter vill uppnå konkreta miljösparande
åtgärder som att tänka resurssmart och ta till vara på rester i stället för att slänga. Närodlat
är också en viktig trend, bland annat eftersom konsumenterna upplever att transporterna då
blir korta och att bygden har företag som lever.
Lokala skillnader
Sverige
Det finns stora skillnader mellan kundernas beteende på ICAs olika marknader. I Sverige
prioriterar kunderna gärna bra service, tjänster och produkter som sparar tid. De är
prismedvetna men beredda att betala för kvalitet. Etik och hälsa är viktiga aspekter för
många, liksom klimatsmarta val. Många svenskar väljer att storhandla en gång i veckan.
Norge
De norska kunderna har ett intresse för hälsosam mat och är villiga att betala mer för
bekväma, etiska och hälsosamma produkter. Miljövänligt och ekologiskt har också varit
starka trender de senaste åren. Närproducerat fortsätter att locka. Kunderna sprider gärna ut
inköpen till flera gånger i veckan och väljer butiker utifrån närhetsprincipen.
Estland
I finanskrisens efterdyningar har de estländska kunderna haft stort fokus på pris. Men
växande BNP har gjort att esterna i allt högre utsträckning vågar handla igen. Även om fokus
på pris kvarstår, så är intresset för lokala varor och närproducerat av tradition starkt.
Lettland
De svåra åren efter finanskrisen ledde till att den lettländska befolkningen minskar. Många
har helt enkelt valt att emigrera. Nu visar ekonomin positiva tecken, men åtta av tio hushåll
har inte tillräckligt god ekonomi för att kunna spara, och de flesta prioriterar därför
fortfarande pris vid inköp.
Litauen
Detaljhandeln växer igen efter krisåren. Men skattehöjningar och låga löneökningar gör att
konsumenterna fortfarande prioriterar bra priser framför andra urvalskriterier som miljö och
hälsa, även om medvetenheten runt dessa frågor också växer.
Våra marknader och bolag
ICA agerar inte på en enda marknad, utan på flera. Det innebär att vi varje
dag påverkas av både lokala och branschspecifika förutsättningar.
ICA-koncernen har verksamheter i Sverige, Norge, Estland, Lettland och Litauen. Kärnan
finns i dagligvaruhandeln.
Varje land har sina speciella marknadsförutsättningar. Skillnaderna kan vara stora vad gäller
det mesta, från inflation och konkurrenter till konsumtionsmönster. ICA är till exempel
etablerad marknadsledare inom dagligvaruhandeln i Sverige, medan vi i till exempel Litauen
snarare är att betrakta som en uppstickare. Konkurrensen är stark överallt, men
omständigheterna varierar: I Norge är konkurrenterna få och medborgarnas inkomster
större, medan det i Baltikum finns många konkurrenter och färre köpstarka konsumenter.
Sett till omsättning är den svenska dagligvarumarknaden störst. Därefter följer den norska
daglivarumarknaden som är ungefär hälften så stor. Dagligvarumarknaderna i Estland,
Lettland och Litauen är tillsammans ungefär hälften av Norges.
ICA-koncernen finns också med som nischspelare på vissa andra marknader, till exempel den
svenska bank- och finanssektorn med ICA Banken, samt på fastighetsmarknaden med ICA
Fastigheter.
Ytterligare detaljerad information om varje enskild marknad finns i respektive
bolagsavsnitten.
ICA Sverige
ICA Sverige driver dagligvaruhandel tillsammans med fria ICA-handlare. ICA Sverige gör
bland annat gemensamma inköp och stöttar i olika frågor.
Omsättning, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Medeltal anställda
(exklusive butiksmedarbetare)
62 500
2 617
6 557
ICA Norge
ICA Norge driver dagligvaruhandel över hela landet. Ungefär hälften av butikerna drivs som
franchise. ICA Norge gör gemensamma inköp och stöttar i olika frågor.
Omsättning, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Medeltal anställda
20 679
-1 2551
5 427
1) Inklusive en nedskrivning av Goodwill om 592 Msek.
Rimi Baltic
Rimi Baltic driver dagligvaruhandel i Estland, Lettland och Litauen. Alla butiker är helägda av
Rimi Baltic.
Omsättning, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Medeltal anställda
10 089
173
7 776
ICA Banken
ICA Banken erbjuder lojalitetsskapande finansiella tjänster till kunder i Sverige och har
ombudsavtal med nästan samtliga svenska ICA-butiker.
Omsättning, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Medeltal anställda
764
171
283
ICA Fastigheter
ICA Fastigheters uppgift är att fylla koncernens behov av rätt lokaler på rätt platser i Sverige
och Norge samt strategiskt utveckla marknadsplatser.
Omsättning, MSEK
Rörelseresultat, MSEK
Medeltal anställda
2 202
1 005
70
ICA Sverige
Ett bra år på en utmanande marknad
Konkurrensen var tuff och marknaden trög. Ändå lyckades ICA Sverige och
ICA-butikerna stärka sin marknadsposition under 2011. Det är ett kvitto på
att kunderna uppskattar ICAs erbjudande.
Detta är ICA Sverige
ICA Sverige driver dagligvaruhandel över hela landet tillsammans med fria ICA-handlare.
Handlarna äger och driver butikerna själva men har avtal med ICA Sverige inom ett antal
viktiga områden. Det handlar till exempel om att ICA Sverige erbjuder gemensamma inköp,
ansvarar för logistik och samlad marknadskommunikation. ICA Sverige tar också fram nya
butikslägen och hjälper handlarna att utveckla befintliga butiker genom bland annat
moderniseringar, utbyggnader samt ger stöd i frågor som marknadsföring och
effektiviseringar. ICA Sverige erbjuder kunderna fyra olika butiksprofiler: ICA Nära, ICA
Supermarket, ICA Kvantum och Maxi ICA Stormarknad. Vid utgången av 2011 fanns det 1
334 ICA-butiker i landet. Under året etablerades också ytterligare 12 Cura apotek i ICAs nya
apotekssatsning. Vid utgången av 2011 fanns totalt 42 Cura apotek. Även en ICA To Go-butik
öppnade 2011 och ytterligare en öppnas i början av 2012.
Så ser marknaden ut
Den svenska dagligvarumarknaden utvecklades sämre än förväntat, mycket beroende på
hushållens osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen. Den totala dagligvarukonsumtionen
uppgick till 274 miljarder svenska kronor1. Det innebär en tillväxt med 1,3 procent för 2011.
Det kan jämföras med 2010 då marknadstillväxten också var svag och landade på 1,7
procent. I ett historiskt perspektiv är detta en svag utveckling. Den svaga marknaden kan till
största del förklaras med osäkerhet runt ekonomin och utvecklingen av hushållens disponibla
inkomst.
Sverige är en mogen marknad, som även normalt sett växer i långsam takt. Tillsammans
svarar ICA, Axfood (som äger Hemköp och Willys), Coop och Bergendahls (som äger City
Gross) för runt 70 procent av marknaden. Utöver de stora aktörerna finns ytterligare kedjor,
till exempel lågpriskedjor som tyska Lidl och danska Netto samt nischaktörer som
livsmedelsspecialister, servicestationer och hemleveransföretag. Vid årets utgång hade ICA
36,7 procent2 av den svenska marknaden, vilket är en förbättring jämfört med föregående
år.
Konkurrensen mellan marknadsledarna har länge varit tuff, vilket syns inte minst på att de
svenska matpriserna den senaste 20-årsperioden har ökat långsammare än inflationen. Men
under 2011 ökade konkurrensen ytterligare. Dels ökade aktörer som Netto sin
etableringstakt, samtidigt som samtliga konkurrenter ägnade sig åt förnyelsearbete, dels
ökade trycket från alternativa kanaler som till exempel restauranger och olika matkassar för
hemkörning. Sammantaget så växer de nya aktörerna snabbare än övriga.
Prismedvetenheten hos de svenska kunderna är fortfarande stor, men samtidigt prioriterar de
i vissa fall mervärdesprodukter och enkla och bekväma lösningar. Tjänster och produkter som
spar tid är ofta intressanta.
Intresset för det naturliga är fortsatt stort. Medvetenheten om klimat- och miljöfrågor
fortsätter att växa och driva efterfrågan på ekologiska, närproducerade och rättvisemärkta
varor, om än i något lägre takt än tidigare, sannolikt på grund av den ekonomiska
osäkerheten.
Så gick 2011
Nettoomsättningen för ICA Sverige uppgick till 62 500 MSEK. Det var en ökning med 3,1
procent jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökad försäljning till butikerna
samt att fler Cura apotek har tillkommit.
Rörelseresultatet sjönk till 2 617 MSEK (2 750) främst på grund av tillfälligt högre
logistikkostnader som en följd av förändringar i logistikstrukturen samt lägre marginaler i
vissa produktkategorier.
1) Preliminära siffror i februari 2012.
2) Beräknat på total dagligvarukonsumtion oberoende av kanal enlig Nationalräkenskaperna. Dagligvaruförsäljningen
inkl moms i ICA-butikerna uppgick under 2011 till 100 682 MSEK.
Affärsidé
ICA Sverige ska vara det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider.
Sverige, 1 334 butiker
ICA Nära
Marknadsprofil: Mindre och lättillgängliga butiker med god service, anpassat sortiment och
bra färskvaror. Många ICA Nära-butiker är ombud för Apoteket,
Systembolaget och ATG.
Antal butiker3: 704
Butiksfösäljning, MSEK 4 : 14 564
Antal artiklar: 5 000-8 000
ICA Supermarket
Marknadsprofil: Brett sortiment för både vardag och fest. Hög personlig service och brett
färskvarusortiment.
Antal butiker3: 435
Butiksförsäljning, MSEK4: 29 911
Antal artiklar: 8 000-10 000
ICA Kvantum
Marknadsprofil: Ska vara ortens ledande matbutik, med mat för både vardag och
fest. Hög andel färskvaror, många allergianpassade, hälsoriktiga och ekologiska alternativ
samt lokalt sortiment.
Antal butiker3: 117
Butiksförsäljning, MSEK4: 22 487
Antal artiklar: 10 000-30 000
Maxi ICA Stormarknad
Marknadsprofil: Allt på ett ställe till bra priser. Brett livsmedelssortiment och urval
av specialvaror som husgeråd, media och allt för trädgården. Generösa
öppettider och anpassat för barnfamiljer.
Antal butiker3: 75
Butiksförsäljning, MSEK4: 27 333
Antal artiklar: 30 000-45 000
Cura apoteket
Cura apoteket är ICAs egen apotekskedja med apotek praktiskt placerade i större
ICA-butiker. Apoteket erbjuder både receptbelagda och receptfria läkemedel på generösa
öppettider.
Antal butiker3: 42
ICA To Go
ICA To Go är ett storstadskoncept där kärnan är goda, nyttiga måltider som är lätta att
hugga i farten.
Antal butiker3: 3
3) Antal butiker per den 31 dec 2011
4) Exklusive moms
ICA Sverige
Viktiga händelser 2011
Ökad marknadsandel: Trots hårdare konkurrens och svag marknad ökade ICA sin
marknadsandel. Förklaringen ligger främst i att stora investeringar gjorts för att möta
den svagare marknaden, till exempel satsningar på marknadsföring, prissänkningar och
utveckling av sortimentet.
Förbättrad logistik: Ett stort förändringsarbete med att effektivisera logistiken har
pågått under året, bland annat genom centralisering av lager samt nedläggning av
lagret i Årsta. Arbetet har tagit längre tid än beräknat, men investeringarna börjar nu
ge resultat i form av effektivare drift och bättre service till butikerna.
ICAs egen matkasse: Under året lanserade ICA sin egen matkasse, en tjänst med de
enskilda butikerna som avsändare. Kassen kan beställas i flera varianter och går att få
antingen hemkörd eller färdigpackad för avhämtning hos den lokala ICA-handlaren.
Intresset blev stort från start och i slutet av 2011 levererade över 230 ICA-butiker över
hela landet matkassar till sina kunder. Innehållet komponeras av ICAs egna kockar som
väljer ut råvaror och recept som kunderna lätt kan laga till goda och inspirerande
middagar.
Fortsatt tillväxt för Cura apotek: ICAs stora satsning på apotekskedjan Cura i
anslutning till ICA-butiker, fortsatte under 2011. Cura apoteket är helägt av ICA
Sverige och fungerar som butik i butik, med marknadens bästa öppettider.
Utvecklingen 2011 var i stort positiv. Marknadens snabba tillväxt gjorde dock
arbetsmarknaden utmanande och tillväxten skedde i långsammare takt än tänkt.
Lönsamheten pressas gemensamt inom branschen. Sedan avregleringen har antalet
apotek ökat med 35 procent. Sverige lider brist på farmaceuter och konkurrensen om
arbetskraften är hård. Under året har Cura apoteket lanserat sina första
EMV-produkter. Först ut var ett antal sanitetsvaror och ett litet resekit. Vid årets
utgång fanns totalt 42 Cura apotek, varav 12 etablerats under 2011.
To Go: ICAs test av convenienceformatet To Go, som erbjuder mat och måltider för
folk i farten, fortsatte under 2011 med att en tredje butik öppnade, den här gången i
Kista. To Go erbjuder alternativ till snabbmatställen genom måltidslösningar som är
enkla att ta med till arbetsplatsen eller hemmet. Sortimentet har utvecklats enkom för
ICA med gott och nyttigt som två viktiga inspirationsord.
Nya butiker: Etableringstakten av nya butiker var hög under året och 15 nya butiker
tillkom, varav tre nya Maxi ICA Stormarknad.
Utveckling av EMV: Försäljningen av egna märkesvaror, EMV, ökade under året till
totalt 19,2 procent (18,4). En stor del av förklaringen till den goda ökningstakten ligger
i relativt omfattande prissänkningar som gjorts på delar av EMV-sortimentet under
året. Sortimentet utökades med 270 produkter bara inom livsmedel. ICA har nu en stor
och viktig bredd i de egna märkesvarorna, från ICA Selection som relanserats under
året, till ICA Basic som blev resultatet av en stor genomgång av lågprissegmentet och
avvecklingen av Euroshopper.
ICA Special: ICAs omfattande butiksnät ger även affärsmöjligheter utöver mat och
måltider. Idag säljer ICA specialvaror som till exempel husgeråd, kläder, leksaker,
städartiklar och böcker. Under 2011 har arbetet med att renodla sortimentet fortsatt
för att möta kundernas efterfrågan på ett ännu bättre sätt. Alla ICA Specials
medarbetare i Maxi ICA Stormarknader utbildades för att ytterligare förbättra
kundernas upplevelse i butik.
ICA Sverige
Fokus 2012
Aktiv försäljning: Mycket pekar på en fortsatt trög marknad med hårdnande
konkurrens. ICA kommer att fortsätta driva försäljning med hjälp av bland annat
fortsatta satsningar på EMV samt fokus på färskvaror och pris.
Fortsätta utveckla marknadspositionen: ICA kommer under året också att fortsätta
arbetet med att utveckla tjänster i linje med Cura apoteket, matkassen och ICA
Student. Det skapar mervärden för kunderna och stärker lojaliteten. Hälsa är ett viktigt
fokusområde.
Utveckla närvaron i digitala medier: Allt fler kunder söker lösningar där digitala
medier kan bidra. ICA kan utvecklas digitalt både vad gäller marknadsföring och
försäljning. Under året ska till exempel ICA.se relanseras och arbetet med appar som
skapar kundnytta fortsätta.
Miljötänk i fokus: Arbetet med att minska ICAs miljö- och klimatpåverkan och leva
upp till ICAs värdegrund Goda Affärer är ständigt prioriterat.
ICA Norge
Ny tvåformatsstrategi ger nya
möjligheter
ICA Norges beslut under 2011 att avyttra stormarknadsformatet ICA Maxi
öppnar för en ny, tydligare tvåformatsstrategi framöver: Rimi i
lågprissegmentet och ICA Supermarked i premiumsegmentet. Sammantaget
kan 2011 läggas till handlingarna som ett år då ICA Norge nådde en något
mer stabil nivå.
Detta är ICA Norge
ICA Norge driver livsmedelshandel i Norge under två varumärken: ICA och Rimi. ICA arbetar
med tre butiksprofiler: ICA Naer, ICA Supermarked och Rimi. Totalt fanns 265 ICA-butiker
och 285 Rimi-butiker vid årsskiftet. Butikerna drivs både som helägda och i franchiseform.
Fördelningen mellan de båda driftsformerna är 69 procent helägda och 31 procent franchise.
Dessutom finns associerade butiker med fristående handlare som har samarbetsavtal med
ICA. Under 2012 kommer den tidigare butiksprofilen för stormarknad, ICA Maxi med totalt 24
butiker, att avyttras.
Så ser marknaden ut
Den norska dagligvarumarknaden ökade farten igen under 2011, 3,8 procent enligt siffror
från undersökningsföretaget Nielsen. 2010 var motsvarande ökning 3,2 procent. Det kan sättas
i relation till de kraftigare ökningarna föregående år: 6,2 procent 2009 och 8 procent under
2008. Totalt omsatte marknaden 143 717 MNOK, jämfört med 138 144 MNOK 2010, och
enligt prognoserna förväntas ökningen hålla i sig framöver.
Marknadssituationen stabiliserades under året. Under ett par år har stark prispress präglat
det norska lågprissegmentet, där inte minst ICA Norges framgångsrika omprofilering av Rimi
ökat trycket på aktörerna att erbjuda bästa pris. Dessutom har den hårda priskonkurrensen i
lågbudgetsegmentet även påverkat kvalitetssegmentet genom att locka kunder därifrån.
Under året mattades dock de största prisutspelen av i lågprissegmentet och en stabilare
situation uppnåddes.
De norska kunderna är fortsatt intresserade av att handla till bra priser, men hälsosam mat
och möjlighet att köpa närproducerad mat är också viktiga faktorer. Enligt en undersökning
väljer över 35 procent av kunderna butik utifrån kvalitetskänsla och färskvaruutbud, framför
allt i storstadsregionerna. Viktigt för de norska kunderna är närhet till butik eftersom de
generellt sett gör sina dagligvaruinköp vid flera tillfällen per vecka. Det gör att handeln
traditionellt har präglats av många små butiker, även om stormarknadsformatet också finns i
landet. Konkurrenterna på marknaden är trots det få.Störst är Norgesgruppen, därefterföljer
Reitangruppen (Rema 1000), Coop och ICA Norge. ICA Norge har en marknadsandel på
14,1 procent.
Så gick 2011
Nettoomsättningen under året uppgick till 20 679 MSEK (21 225) vilket var en minskning
med 2,6 procent. I lokal valuta ökade dock omsättningen med 0,2 procent. Det som
påverkade omsättningen positivt var fler egenägda butiker samt konverterade Rimi-butiker
men färre franchisebutiker samt stängda butiker påverkade omsättningen negativt.
Rörelseresultatet blev -1 255 MSEK (-588). I rörelseresultatet ingår en goodwillnedskrivning
om 592 MSEK. Rörelseresultatet exklusive nedskrivningar uppgick till -663 MSEK (-588). Den
ökade förlusten beror främst på ökade kostnader för butiksdriften. I slutet av året såg vi dock
en försiktig indikation på återhämtning och bedömningen är att ICA Norge inom de närmsta
åren ska kunna uppnå en tillfredsställande lönsamhet.
Affärsidé
ICA Norge ska vara det ledande detaljhandelsföretaget i Norge med fokus på mat och
måltider.
Norge, 550 butiker
ICA Nær
Marknadsprofil: Små, lättillgängliga butiker med hög servicegrad, anpassat sortiment och
lokala varor.
Antal butiker
2
: 168
Butiksförsäljning, MNOK 3 : 3 304
Antal artiklar: 3 600-6 000
ICA Supermarked
Marknadsprofil: Matglädje och mångfald, personlig service och brett sortiment.
Antal butiker
2
: 73
Butiksförsäljning, MNOK 3 : 4 425
Antal artiklar: 3 600-6 000
Rimi
Marknadsprofil: Lågprisbutik med fokus på enkelhet och effektivitet i vardagen.
Modernt och överskådligt för familjen med vardagsvaror till låga priser.
Antal butiker
2
: 285
Butiksförsäljning, MNOK 3 : 8 799
Antal artiklar: 3 500-4 000
ICA Maxi
Marknadsprofil: Allt på ett ställe. Brett livsmedelssortiment och urval
av specialvaror. Generösa öppettider och anpassat för barnfamiljer.
Antal butiker
2
: 24
Butiksförsäljning, MNOK 3 : 2 826
Antal artiklar: 14 000-17 000
2) Antal butiker per den 31 dec 2011
3) Exklusive moms
ICA Norge
Viktiga händelser 2011
Avyttring av ICA Maxi: I augusti 2011 beslutade ICA att sälja de norska ICA
Maxi-butikerna. Beslutet är ett strategiskt val och innebär en tydligare
tvåformatsstrategi: Genom att avyttra stormarknadsprofilen kan ICA Norge lägga all
kraft på att renodla Rimi som budgetalternativ och ICA Supermarked i
kvalitetssegmentet. ICA Maxi-butikernas omsättning uppgick under 2011 till cirka 2
826 MNOK.
Fortsatt konvertering: ICA Norge ökade under 2011 takten för omprofileringen av
Rimibutikerna. Konceptet med fräscha lågprisbutiker har tagits emot mycket väl, vilket
syns inte minst i att Rimi snabbt tagit marknadsandelar. Under året öppnades 76
konverterade butiker, varav 13 konverterats från ICA Naer-formatet. Nya
Rimi-konceptet finns nu över hela landet och har visat både ökad försäljning och bättre
kostnadskontroll.
Mini Rimi: Det nya formatet Mini Rimi har mottagits positivt av kunderna. Vid
årsskiftet fanns 6 butiker.
Stärkt franchise: Arbetet med att utveckla franchisemodellen för Rimi har fortsatt
under året och de positiva relationerna med franchiseföreträdarna har stärkts.
Ökad effektivitet: Satsningar på ett gemensamt affärssystem och ökat fokus på att
minska svinn har lett till effektivare logistik.
Ny vd: Thorbjørn Theiehar utsetts till ny vd för ICA Norge. Han tillträder tjänsten
senast i juni 2012 och ersätter därmed Antonio Soares som går i pension.
ICA Norge
Fokus 2012
Genomföra tvåformatsstrategin: Under året kommer den nya tvåformatsstrategin
med Rimi i lågprissegmentet och ICA Supermarked i premiumsegmentet att
genomföras. Genom att fortsätta samordningen av logistik och servicefunktioner kan
ytterligare synergier uppnås.
Färdigställa Rimikonvertering: Under 2012 ska den sista fasen av
Rimi-konverteringen avslutas.
Trimma organisationen: Under 2012 kommer ICA Norge att arbeta med att
ytterligare effektivisera organisationen
Rimi Baltic
Stark återhämtning
Dagligvarumarknaderna i de baltiska länderna fortsatte att stärkas under
2011. Resultatmässigt gjorde också Rimi Baltic en stark återhämtning efter
några tuffa år, och nådde en vinst på 173 MSEK. Det är i samma
tillfredsställande nivå som före finanskrisen 2008.
Detta är Rimi Baltic
Rimi Baltic är ett helägt dotterbolag inom ICA-koncernen som bedriver dagligvaruhandel i
Estland, Lettland och Litauen. Totalt har Rimi Baltic 239 butiker. Sammanlagt omsatte Rimi
Baltic 10 089 MSEK under 2011. I alla tre länder finns Rimi Hypermarket och Supermarket
med fokus på färskvaror och god service. I lågprissegmentet finns Säästumarket i Estland
medan de två övriga länderna har SuperNetto.
Så ser marknaden ut
De baltiska dagligvarumarknaderna skiljer sig mycket åt, både vad gäller kundbeteenden,
marknadsaktörer och ekonomiska förutsättningar. Gemensamt är dock att konkurrensen är
stark på alla tre marknaderna. Många aktörer finns i alla tre länderna, till exempel Maxima,
IKI, Norfa, ETK, Selver, Elvi och Mego. I Estland och Lettland slåss Rimi Baltic om
marknadsledarskapet. I Litauen är Rimi Baltic marknadsfyra. Sett till alla tre länder har Rimi
Baltic 21,8 (22,4) procent1 av marknaden.
Gemensamt är också att de baltiska länderna drabbats hårt av finanskris och lågkonjunktur
de senaste tre åren, med sänkta löner, hög arbetslöshet och ökande emigration som följd.
Men 2011 har optimismen återvänt till länderna. Estlands BNP hade vid årets utgång
ökat 7,52 procent och Litauens BNP med 5,82 procent. Lettland, som tidigare släpar efter sina
grannländer, nådde under 2011 en BNP-utveckling på 5,42 procent.
Tillväxten har dock ännu inte hunnit resultera i ökad köpkraft och konsumtionsmönstren
präglas i hög utsträckning av stark prismedvetenhet, eftersom stor del av den disponibla
inkomsten går till mat. De baltiska konsumenterna intresserar sig också mycket för
närproducerade varor.
Så gick 2011
Nettoomsättningen under året uppgick till 10 089 MSEK (10 352), en minskning med 2,5
procent jämfört med föregående år, men i lokal valuta ökade omsättningen med 2,9 procent.
Rörelseresultatet förbättrades till 173 MSEK (-13) och belastades med nedskrivning av
varumärket Säästumarket i Estland uppgående till 21 MSEK. Resultatförbättringen beror
främst på högre försäljning, högre bruttomarginaler samt god kostnadskontroll. De största
förbättringarna har skett i Litauen.
1) Nielsens mätning: Försäljningen av dagligvaror exklusive torg- och servicehandel.
2) Preliminära siffror i februari 2012
Affärsidé
Rimi Baltics butiker ska vara kundens främsta val på marknaderna i Estland, Lettland och
Litauen.
Fördelning inom Rimi Baltic 2011
%
Rimi Estland
Rimi Lettland
Rimi Litauen
procent
30
45
25
Baltikum, 239 butiker
SuperNetto (Lettland, Litauen),
Säästumarket (Estland)
Marknadsprofil: Lågprisbutiker med vass prisprofil och gott utbud av vardagsvaror.
Antal butiker: 239
Antal artiklar: 1 800
Rimi Supermarket
Marknadsprofil: Matglädje och brett utbud, fokus på fina färskvaror och bra service för
vardagens behov. Ligger i områden där kunderna bor eller arbetar.
Antal butiker: 63
Antal artiklar: 15 000
Rimi Hypermarket samt Rimi Compact Hypermarket
Marknadsprofil: Allt på ett ställe till bra priser. Det stora utbudet av livsmedel till bra priser
kombinerat med non food som husgeråd och sportartiklar. Rimi Compact Hypermarket har
fokus på atmosfär, komfort och yteffektivitet. Lättillgängliga med bil och generösa öppettider.
Antal butiker: 43
Antal artiklar: 50 000
Butiksförsäljning, MEUR
Estland
Lettland
Litauen
Total
351
545
215
1111
Rimi Baltic
Viktiga händelser 2011
Fortsatt prisoffensiv: Kampanjen ”New era”, där Rimi Baltic sänkte priserna på 1 000
produkter vid flera tillfällen, hjälpte till att stärka Rimis prisimage. Lågprisbutikernas
sortiment har utökats med 500-700 A-brands.
Kundkort på plats: Lojalitetskortet som lanserades 2010 i Litauen laserades under
tidig vår 2011 också i Estland och Lettland.
Mini hypermarket: Under 2010 öppnade den första Mini Hypermarket i Lettland. Mini
hypermarket är en liten stormarknad med en säljyta på cirka 2 000 kvm. Under 2011
öppnade och konverterades ytterligare butiker, och vid utgången av 2011 hade Rimi
Baltic totalt åtta Mini hypermarket. Formatet har visat sig framgångsrikt och planen är
att under 2012 öppna ytterligare sex till åtta butiker.
Funktionshindrade i arbete: Under året ökade Rimi Baltic andelen anställda med
funktionsnedsättningar. Det är ett unikt initiativ som Rimi Baltic arbetat med under
några år, där butiksmedarbetare med till exempel hörselskador eller rörelsehinder
anställs för arbete i exempelvis butikskassor. Totalt arbetar nu 200 personer med
funktionsnedsättning i företaget, något som också resulterat i flera priser och
utmärkelser. Under året fick Rimi Baltic i Litauen som första dagligvarukedja ta emot
National Business Awards som ett pris för ansvarsfullt företagande.
Lock på kyl och frys: För att minska energiförbrukningen har butikernas kylar och
frysar försetts med dörrar respektive lock. Bättre kontroll över energiförbrukningen har
lett till både minskad klimatpåverkan och lägre kostnader för el.
Tobaksfri kassa: På prov har Rimi Baltic under året infört kassor där det inte går att
köpa cigaretter. I stället har butikernas informationsdiskar i entrén gjorts om till mindre
förbutiker, där cigaretter, sandwiches och annat smått finns till försäljning. Resultatet
är ljusare, öppnare kassor samt lägre kapitalbindning men med oförändrad försäljning.
Rimi Baltic
Fokus 2012
Växa snabbare: 2011 blev på många sätt ett konsolideringsår för Rimi Baltic. Under
2012 kommer tillväxt att stå i fokus. Expansionstakten och förnyelsetakten av
befintliga butiker ska öka.
Bättre prisupplevelse: Rimi Baltic ska fortsätta att stärka kundernas bild av att Rimi
har bra priser och bra kvalitet, under devisen: ”Pay less, live better”.
Ladda lojalitetskortet: Under 2012 kommer Rimi Baltic att fortsätta stärka
CRM-marknadsföringen och premiera lojala kunder på olika sätt.
Utveckla egna märkesvaror: Sedan sommaren 2011 arbetar Rimi Baltic med inköp
och sortimentsutveckling helt i egen regi och kommer under året att utveckla detta
vidare. Fokus ligger på tillväxt och god marginalutveckling för EMV- och att hitta
synergier mellan ICA och Ahold vid inköp.
Kontroll på kostnader: Rimi Baltic har under de senaste tuffa åren arbetat med stark
kostnadskontroll i samtliga verksamheter. Också under 2012 kommer god kontroll på
kostnader att vara ett priorierat område.
ICA Banken
Banken investerar vidare
2011 blev ännu ett år då ICA Banken ökade både affärsvolym och kundbas.
Banken investerade också vidare för att bygga kundrelationer och varumärke,
och har nu de näst mest nöjda kunderna enligt Svenskt Kvalitetsindex. Under
året blev det möjligt att fullt ut göra sina bankärenden i mobilen.
Detta är ICA Banken
ICA Banken har i snart tio år varit verksam i Sverige och har idag uppdragsavtal med nästan
samtliga ICA-butiker i landet. Det innebär att dessa ICA-butiker hanterar de tjänster som ICA
Banken erbjuder. Grundtanken är att erbjuda banktjänster som en lojalitetsskapande del i
relationen med ICAs svenska kunder och att öka andelen butikstransaktioner med ICAs egna
kort istället för dyrare externa bank- och kreditkort. Låga avgifter och tydliga, transparenta
villkor är centrala begrepp för ICA Banken.
ICA Banken har sedan 2007 ett komplett erbjudande och är därmed ett fullgott alternativ till
storbankerna. Kunderna kan välja en rad tjänster, från lönekonto och sparkonto till olika
former av bankkort och in blanco-lån. Många tjänster erbjuds i samarbete med
samarbetspartner. Bolån erbjuds till exempel i samarbete med SBAB och försäkringar i
samarbete med Aon. ICA Banken har också ett antal företagskunder: ICA-handlare,
koncernbolag och andra organisationer. ICA Banken administrerar också ICA Kort, som är
ICAs svenska kundlojalitetskort. ICA Banken har utsetts till Årets Bank fyra gånger av
tidningen Privata Affärer.
Så ser marknaden ut
Den svenska banksektorn består av storbanker å ena sidan och en rad nischaktörer å den
andra. Bankkunder har traditionellt varit trögrörliga, men det har börjat ändras i takt med att
internet blivit allt viktigare för kundernas kontakt med bankerna. Inte minst har det inneburit
självbetjäning på kundens villkor. De svenska bankerna är också världsledande när det gäller
att erbjuda banktjänster på internet. 65 procent av försäljningen sker på nätet, vilket har
skapat möjligheter för nya bankaktörer. Med nischbankernas framväxt har det även blivit
viktigare att synas på rätt plats och hos rätt målgrupp.
ICA Banken har en egen, stabil position på bankmarknaden eftersom den riktar sig till ICAs
befintliga och blivande kunder. ICA Banken är också speciell med sitt stora butiksnät, som
gör att kunderna kan göra vissa bankärenden i nästan alla landets ICA-butiker. Inte heller
har det osäkra marknadsläget påverkat ICA Banken.
Så gick 2011
ICA Banken fortsatte att öka både affärsvolym och kundbas. Intäkterna under året uppgick
till 764 MSEK (612), vilket motsvarar en ökning med 24,8 procent. Det beror främst på ett
bättre räntenetto på grund av den högre räntenivån. Affärsvolymen har ökat med 8,7 procent
(8,8) sedan årets början. Rörelseresultatet ökade till 171 MSEK (91).
Affärsidé
Att genom finansiella tjänster göra varje dag lite enklare för ICAs kunder samt öka kundernas
lojalitet till ICA och minska ICA-butikernas och ICA ABs transaktionskostnader för främmande
bank- och kreditkort.
ICA Banken
Viktiga händelser 2011
Fler kunder : Affärsvolymen fortsätter att gå upp och ökade till 20 846 MSEK i slutet
av 2011. Vi har fått fler kunder, som använder någon av bankens tjänster eller något
kort. Under året gavs det ut 87 470 (84 747) nya bankkort och vid årets slut var det
totala antalet utgivna bankkort 410 276 (363 049).
Låga kreditförluster : ICA Bankens kreditförluster på 0,53 procent av den totala
utlåningen blev de lägsta någonsin. Orsaken är den sunda kundbasen inom det privata
segmentet, som en följd av restriktiv kreditbedömning.
Enkelhet och snabbhet på nätet : För att förenkla vardagen för kunderna har
banken fokuserat på att öka användarenkelheten på internet, exempelvis genom en
helt ny e-handelslösning. Beräkning av hem- och bilförsäkring med omedelbar offert är
en annan nyhet som nu är möjlig att göra på nätet.
Sparkonto : Vid sidan av lönekonto kan kunderna nu också välja ett sparkonto med en
ränta som tillhör de högsta på marknaden.
Bank i mobilen : Under 2011 blev samtliga ICAs banktjänster fullt ut mobilanpassade.
Satsning på företagssegmentet : Sedan 2011 har banken en ny organisation för
företagskunder, samtidigt som utbetalningstjänsterna är fler.
Studentsatsning : För att underlätta vardagen för studenter har ICA Sverige och ICA
Banken tillsammans tagit fram en unik helhetslösning med prisvärda mat-, bank- och
försäkringserbjudanden. ICA Student lanserades i oktober 2011 och blev en omedelbar
succé. Det är ett lyckat exempel på kundanpassad marknadsföring där vi tillhandahåller
förmånliga banktjänster till en viktig kundgrupp.
Kundtjänsten : Under året infördes ny telefoni inom kundtjänsten som gör den
effektivare och ger våra medarbetare möjlighet att se kundens hela åtagande hos
banken.
Avslutat samarbete : Samarbetet mellan ICA Banken och Nordnet avslutades i maj
2011. Under året har ICA arbetat med en ny lösning för att kunna erbjuda kunderna
möjligheter till sparandetjänster.
Raket i kundundersökning : ICA Bankens enträgna arbete i stort och smått att ha
nöjda kunder gav utslag i Svenskt Kvalitetsindex årliga kundundersökning. Bankens
kunder blir allt nöjdare och ICA Banken gick från sjätte till andra placering med ett högt
värde på 79,4.
Mest ansvarstagande bank : Sveriges största varumärkesundersökning, Sustainable
Brands, visade att ICA Banken är det mest hållbara företaget i sin bransch. I
undersökningen får konsumenterna bedöma vilka som är de mest hållbara
varumärkena på den svenska marknaden.
ICA Banken
Fokus 2012
Organisk tillväxt: Investeringarna i nya kunder fortsätter för att få fler att använda
någon av ICA Bankens produkter. Det kräver att vi fortsätter att steg för steg förfina
erbjudandet och att synas på marknaden. Under 2012 ska ICA Banken fortsätta jobba
med marknadsföring och få fler kunder att utnyttja fler tjänster.
Fonder: Vi arbetar med att bygga en ny fondsparlösning, som ska lanseras under
2012.
Betallösning på e-handel: Under andra kvartalet 2012 kommer ICA Banken lansera
en egen betallösning på e-handel.
ICA Fastigheter
Fortsatt arbete för attraktiva
handelsplatser
Fortsatta investeringar i ny- och ombyggnadsprojekt, fler nyöppningar enligt
”Sannegården”- en mer energieffektiv butik, vidareutveckling av det samägda
bolaget Ancore Fastigheter samt en påbörjad försäljningsprocess av ICA
Maxi-fastigheter i Norge. Det var några av aktiviteterna som ICA Fastigheter
arbetade med under 2011.
Detta är ICA Fastigheter
ICA Fastigheters uppgift är att möta ICA-koncernens behov av rätt lokaler på rätt platser i
Sverige och Norge. Det sker genom att äga, hyra och utveckla marknadsplatser. När det
gäller ägande består innehavet idag av cirka 185 butiksfastigheter. I uppdraget ingår även
att vara köpare av fastigheter med redan befintliga ICA-butiker, för att kunna säkra
utvecklingen av strategiska marknadsplatser. På hyresmarknaden har bolaget i uppdrag att
förvalta koncernens hyresavtal med externa fastighetsägare. Genom kontroll över hela
kedjan, från att anskaffa, bygga, förvalta samt sälja och hyra fastigheter kan ICA Fastigheter
skapa bästa förutsättningar i alla led.
ICA Fastigheter äger sedan 2010 Ancore Fastigheter tillsammans med Alecta. Bolaget ska
förvärva, äga och förvalta ICA-butiker i strategiska lägen. ICA får genom detta fortsatt
inflytande över marknadsplatserna och möjlighet att skapa goda förutsättningar för ICAs
kärnverksamhet.
Att ha en ICA-butik på en handelsplats skapar ytterligare fastighetsvärden, som kommer ICA
och andra aktörer till godo. ICA-butiken blir ofta en magnet som drar till sig besökare. ICA
Fastigheter utvecklar därför handelsplatser med volymhandelsbutiker i nära eller direkt
anslutning till större ICA-butiker. Konceptet kallas ”Goda grannar” och grannbutikerna kan
vara såväl rikstäckande kedjeföretag som lokala aktörer.
Så ser marknaden ut
Fastighetsmarknaden i Sverige och Norge har inte nämnvärt märkt av de osäkra tiderna.
Attraktiva objekt håller sig på en stabil hög prisnivå, medan sämre fastigheter har allt
svårare att hitta köpare vilket får en prispåverkan. Marknaden väntas dock bli mer dämpad
framöver, i avvaktan på hur de nationella skuldkriserna utvecklas. Svenska
handelsfastigheter genererar generellt ett stort intresse hos bland annat utländska
kapitalstarka fonder.
Sett till antal kvadratmeter, totalt cirka 800 000 kvm (Sverige 540 000 kvm och Norge
260 000 kvm), är ICA Fastigheter störst på den svenska marknaden för
detaljhandelsfastigheter. ICA är också största enskilda hyresgäst hos många svenska och
norska fastighetsbolag genom sina många hyreskontrakt för ICA- och Rimibutiker. På
hyresmarknaden har en aktuell fråga varit den om gemensamhetskostnader mellan
hyresgäster och köpcentrumägare.
Så gick 2011
ICA Fastigheter ökade sin nettoomsättning till 2 202 MSEK (2 135) en ökning med 3,1
procent. Rörelseresultatet ökade delvis på grund av lägre omkostnader samt högre
hyresintäkter och uppgick till 1 005 MSEK (917). I rörelseresultatet ingår realisationsvinster
från fastighetsförsäljningar om 30 MSEK (30) och nedskrivningar med 3 MSEK (-9).
Rörelseresultatet exklusive reavinster och nedskrivningar uppgick till 978 MSEK (878).
Affärsidé
Att producera, äga och förvalta fastigheter åt koncernens verksamheter i Sverige och Norge
på ändamålsenliga och strategiska affärslägen.
ICA Fastigheter
Viktiga händelser 2011
Fler butiker enligt modellen ”Sannegården”: 2010 öppnade ICA Kvantum
Sannegården, som är förebild för hur alla framtida ICA-butiker ska byggas. Det är en
butik där man med många förbättringar har lyckats nå stora energibesparingar. Nästa
butik att byggas enligt principerna blir ICA Kvantum i Knivsta, som förutom sin
energieffektivitet även ska klara kraven för miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad och
Breedam. Butiken beräknas stå klar under hösten 2012. Arbetet med att ytterligare
förfina Sannegården genom mindre åtgärder har också fortsatt och det
energibesparande miljöarbetet pågår ständigt.
Investeringar: Under 2011 investerade ICA Fastigheter totalt 830 MSEK (825). Under
året har det pågått 7 ny- och ombyggnationsprojekt i Sverige. Även i Norge har ett
antal till- och ombyggnationer gjorts, däribland köpcentrat där ICA Maxi Sandnes
huserar som nyöppnades 2011. Under året har även en del förvärv genomförts.
Ancore förvärvar fastigheter: Ancore Fastigheter förvärvade en handelsfastighet i
Mora där Maxi ICA Stormarknad är hyresgäst. Förvärvet är i linje med Ancores
långsiktiga expansionsstrategi, att förvärva och äga fastigheter som innehåller
ICA-butiker. Det underliggande fastighetsvärdet är 145 MSEK. I slutet av året sålde
även ICA Fastigheter två handelsfastigheter till Ancore Fastigheter, en i Sundsvall och
en i Kungsbacka. Maxi ICA Stormarknad är den dominerande hyresgästen i
fastigheterna. Det underliggande fastighetsvärdet är cirka 450 miljoner kronor och
omfattar cirka 22 000 kvadratmeter uthyrningsbar area.
Försäljningar i Norge: Den förändrade strategiska inriktningen i Norge att framöver
fokusera på lågpris- och supermarketsegmenten och därmed lämna
stormarknadssegmentet (ICA Maxi) fick ICA Fastigheter att påbörja en säljprocess
av åtta ICA Maxi-fastigheter. Marknaden har hittills visat stort intresse för dessa
försäljningar.
Entreprenörer under ICAs tak: ICA Fastigheter har vid Maxi ICA Stormarknad i
Erikslund byggt ut fastigheten framför kassorna för att låta andra lokala företagare
erbjuda kunderna tjänster som kemtvätt, frisör, skomakare och optiker. Detta är ett
bra exempel på insatser som syftar till att underlätta våra kunders vardag.
ICA Kvantum i Barkarbystaden: Arbetet med att bygga ett nytt köpcentrum i
Barkarbystaden är i gång. Där ska ICA bygga en cirka 5 000 kvadratmeter stor
Kvantum-butik plus 10 000 kvm övrig handel, kontor och närservice, enligt den
anbudstävling ICA vann under 2010.
Tanka elbilar: ICA Fastigheter har fortsatt arbetet med att installera laddplatser för
elbilar på kundparkeringar intill ICA-butiker. Målet är att ett 20-tal större ICA-butiker
inom fem år ska kunna erbjuda denna service.
ICA Fastigheter
Fokus 2012
Säkra utvecklingen av marknadsplatser: ICA Fastigheter ska fortsätta förvärva
befintliga fastigheter med ICA-butiker för att säkra utvecklingen av strategiska
marknadsplatser.
Många nyetableringar: Under året kommer flera nya spännande fastighetsprojekt att
påbörjas och genomföras, däribland Maxi ICA Stormarknads etablering i Boländerna
utanför Uppsala som blir klar under året. Samtliga nyetableringar följer
”Sannegården”-modellen.
Fortsätta utveckla Ancore fastigheter: ICA Fastigheter fortsätter att utveckla det,
med Alecta, samägda fastighetsbolaget. Satsningen är en ny plattform för
fastighetsbolaget att skapa goda butikslägen åt ICA.
Miljöarbete: Tillsammans med övriga koncernen ska ICA Fastigheter fortsätta att
investera i olika energibesparande åtgärder för att bidra till de koncernövergripande
miljömålen kring utsläpp och energianvändning.
Genomföra försäljning i Norge: Under 2012 ska försäljningen av ICA Maxi-portföljen
i Norge genomföras.
Våra strategier
ICAs strategier utgår från de tre dimensionerna kund, butik och koncern. När
dessa samverkar så skapas en positiv kedja: Bra butiker leder till lojala
kunder, lojala kunder leder till starkare koncern och en stark koncern kan
återinvestera i verksamheten för ytterligare förbättringar.
Kundstrategier
ICA ska
…lyssna på kunderna
Att vara lyhörd är grunden i kundarbetet. Genom att vara uppmärksam på hur kundernas
behov och önskningar förändras kan vi leverera nya och bättre lösningar hela tiden. På så
sätt skapar vi förtroende och lojalitet.
…erbjuda bra priser och ett brett sortiment
ICA satsar på bra priser, men utvecklar samtidigt sortimentet så att både bas- och
premiumprodukter finns. Alla olika krav ska kunna tillgodoses.
… sätta kvaliteten främst
Att kunderna upplever varorna som säkra och av god kvalitet är en grundsten i ICAs arbete.
Kvalitetsutveckling kräver att vi ständigt strävar framåt och skaffar nya kunskaper och ny
teknik på området.
…ge personliga totalerbjudanden
Ingen kund är den andra lik. Erbjudandet ska anpassas till den enskilda marknaden och så
långt det går till den enskilde kunden eftersom bra erbjudanden bygger relationer och skapar
kundlojalitet.
Butiksstrategier
ICA ska
...ha de mest inspirerande butikerna
Det ska vara både enkelt och inspirerande att handla på ICA. Därför ska vi ligga i framkant
när det gäller butiks- och sortimentsutveckling.
…skapa gemensamma format med lokal anpassning
Koncernens formatstrategi är marknadsöverskridande och innehåller fyra format:
stormarknader, matmarknader, närmarknader och lågprisbutiker. Varje format kan sedan
anpassas lokalt.
…jobba aktivt med etablerings- och förnyelsearbete
ICA ska gå kundernas olika och föränderliga behov till mötes genom att hela tiden etablera
nya butiker och förnya befintliga. Genom ICAs fastighetsverksamheter kan både lägen och
butiker utvecklas på ett strukturerat sätt.
Koncernstrategier
ICA ska
…arbeta långsiktigt och hållbart
När det gäller hållbarhet och samhällsengagemang ska ICA alltid ligga i framkant. God etik
ska genomsyra alla verksamheter.
…skapa tillväxt på stabil grund
ICA ska agera utifrån en stark ekonomi. Tillväxten drivs av förmåga till flexibilitet och
förnyelse.
…alltid agera kostnadseffektivt
Ständiga effektiviseringar gör ICA starkt i såväl goda som sämre tider. Skalfördelar och
synergier kan tillvaratas på både nationell och internationell nivå, till exempel vad gäller egna
märkesvaror och inköp. Besparingarna ska i stor utsträckning komma kunderna till godo i
form av lägre priser.
…vara en arbetsplats att växa på
ICA ska vara ett inspirerande företag med engagerade medarbetare. Genom gott ledarskap
ska medarbetarna utvecklas och växa i sina yrkesroller, och därmed få också ICA att växa.
Mål och måluppfyllelse
Ekonomi
ICAs viktigaste koncernmål
Öka omsättningen snabbare än totalmarknaden på respektive delmarknad.
Nå en rörelsemarginal på 3,5–4%.
Nå en avkastning på eget kapital på minst 14–16% över en konjunkturcykel.
Ha en soliditet på 30–35% på lång sikt.
Utfall 2011
Rörelsemarginalen sjönk till 2,6 (3,1) som en följd av ett lägre rörelseresultat, främst
beroende på en nedskrivning av goodwill i tredje kvartalet. Exklusive reavinster och
nedskrivningar steg rörelsemarginalen till 3,3%.
Avkastningen på eget kapital steg till 11,2% (3,9) vilket främst beror på att resultatet
efter skatt ökade avsevärt jämfört med föregående år.
Soliditeten minskade till 27,7% (30,0). Det beror på att det egna kapitalet har sjunkit
främst på grund av att utdelningen till aktieägarna var högre än periodens resultat.
Fokus 2012
ICA Sverige kommer att fortsätta driva försäljning med fokus på EMV, färskvaror och
pris. Arbetet med att utveckla tjänster i linje med Cura apoteket och matkassen
kommer att fortsätta för att göra varje dag lite enklare.
ICA Norge kommer att genomföra den nya tvåformatsstrategin med Rimi i
lågprissegmentet och Supermarked i premium-segmentet. Som en följd av strategin
kommer ICA Maxi-butikerna att säljas och Rimikonverteringen slutföras.
Rimi Baltics expansionstakt ska öka. Rimi Baltic ska fortsätta att stärka kundernas bild
av att Rimi har bra priser och bra kvalitet.
ICA Banken kommer att fortsätta investera i nya kunder genom att utveckla
erbjudandet och att synas på marknaden.
ICA Fastigheter ska fortsätta förvärva fastigheter med ICA-butiker för att säkra
utvecklingen av strategiska marknadsplatser.
Miljö
ICAs viktigaste koncernmål
Minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 20% till 2012 jämfört med
2006.
Minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 30% till 2020 jämfört med
2006.
Utfall 2011
Sedan 2006 har ICA-koncernens direkta utsläpp av växthusgaser minskat med cirka
5%, till största delen tack vare ett långsiktigt arbete med ett flertal åtgärder inom
energi, köldmedia och tjänsteresor. Bland annat har användningen av förnybar el i
butikerna ökat, vi har genomfört åtgärder för energieffektivare drift av butiker och vi
har byggt ut möjligheterna för videokonferenser. Jämfört med 2010 ökade utsläppen
av växthusgaser med ca 4% under 2011, vilket främst beror på ökade utsläpp från
godstransporter i Sverige samt ökade utsläpp från elanvändning i norska lager och
butiker.
Fokus 2012
Under 2012 kommer stor vikt läggas på insatser för att nå delmålet om minskade
utsläpp av växthusgaser med 20%. Insatserna fokuseras på att öka
energieffektiviseringen i butik och lager samt även öka antalet butiker som använder
förnybar energi.
Samhälle
ICAs viktigaste koncernmål
100% av ICAs leverantörer av corporate brands i högriskländer ska vara socialt
reviderade 2012.
Utfall 2011
I slutet av 2011 var 67% av de produktionsenheter, fabriker, farmer eller packhus som
ligger i högriskländer1 och som tillverkar ICA s corporate brands socialt reviderade.
Arbetet har genomförts i huvudsak av ICAs egna inköpskontor i Hong Kong, Shanghai
och Ho Chi Minh City. De sysselsätter totalt ett 70-tal experter inom inköp, kvalitet och
socialt ansvar som granskar leverantörer, gör fabriksbesök, ger rådgivning, utbildar och
följer upp. Under året har arbetet koncentrerats på att med egen personal eller via
tredjepartsrevisorer genomföra leverantörsrevisioner. Anledningen till att andelen
socialt reviderade leverantörer har sjunkit jämfört med 2010 är att arbetet med att
kartlägga produktionsplatserna där våra egna varor produceras har fortgått under året
och är nu inne i ett slutskede. I takt med att kartläggningen görs ökar antalet
produktionsplatser, främst inom frukt och grönsaker och specialvaror.I slutet av 2010
var motsvarande andel 68%.
Fokus 2012
Under 2012 kommer stort fokus läggas på att nå målet att samtliga leverantörer av
corporate brands i högriskländer ska vara granskade utifrån socialt ansvar. Huvudfokus
kommer att vara att säkerställa att leverantörerna efterlever våra krav på socialt
ansvarstagande men även på att höja kompetensen och medvetandet hos våra
leverantörer i dessa frågor och att samarbeta i till exempel gemensamma
utbildningsinsatser.
1) Länder med hög risknivå enligt FNs utvecklingsprogram Human Development Index och Economic Security Index (UNDP).
Goda ledare för goda affärer
Med rätt ledning är allt möjligt. Utifrån en koncerngemensam syn på vad som
är gott ledarskap arbetar vi för att skapa trivsel och utveckling som stödjer
affärsmålen.
Från Oslo i väster till Hongkong i öster – inom ICA-koncernen finns över 150 olika yrkesroller
och 500 olika befattningar, från systemutvecklare och butiksmedarbetare till banktjänstemän
och apotekare. Dagligen anpassar vi vår verksamhet utifrån olika affärsuppgifter och lokala
marknadsskillnader, men en sak är alltid gemensam: ledarskapsmodellen.
Med gemensamma ledarverktyg arbetar vi för att vår värdegrund ICAs Goda Affärer ska
genomsyra alla delar av koncernen. Arbetet vilar på de fyra benen ledarskap, kompetens,
mångfald och ICA som arbetsgivare, samt policyer för var och en.
Policy: ICA-koncernens personalpolicy
Koncernmål: att vår värdegrund ICAs goda affärer ska genomsyra alla delar av koncernen
ICAs Ledarskapsprogram som startades 2009 har under 2011 nått de tre högsta
ledningsgruppsnivåerna inom bolaget. Programmet har utformats i samarbete med Oxfords
Universitet och är exklusivt utvecklat för ICA koncernen. Det genomförs nu av ICA Skolan,
vars ledarutbildningar och andra träningsaktiviteter numera bygger på ICAs Ledarmodell. Vi
arbetar även aktivt för att hämta framtida ledare ur vår egen organisation, eftersom dessa
redan bär på vår gemensamma värdegrund. Vårt mål är att medarbetare i höga
ledarpositioner ska internrekryteras så långt det är möjligt.
Inom detaljhandeln är snabba förändringar vardag. Vi måste ständigt uppdatera våra
kärnkompetenser, men också skaffa helt ny kunskap. Genom vår samarbetspartner ICA
Skolan skräddarsyr vi utbildningar, exempelvis de olika Akademierna som är framtagna och
riktade utifrån de olika funktionernas specifika behov. Utbildning av, och inspiration till, våra
medarbetare handlar både om att säkra kunderbjudandet och att ge talangfulla medarbetare
möjlighet att utvecklas och stanna inom koncernen.
Mångfald är ett naturligt inslag i vår verksamhet. Oavsett kön, ålder, sexuell läggning,
religion, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning ska alla ha samma chanser vid
rekrytering och möjligheter till utveckling inom koncernen. ICAs arbete med mångfaldsfrågor
är långsiktigt och utgår från ett värdebaserat ledarskap, att ta tillvara olikheter och eldsjälar
för att skapa kompletterande team.
Ett exempel på hur vi arbetar med mångfald är "Vi kan mer"-arbetet i Sverige, där
målsättningen är att 500 till 1 000 personer med funktionsnedsättning ska ha någon form av
sysselsättning inom ICA till och med utgången av 2012. I slutet av 2011 arbetade över 900
personer med någon form av funktionsnedsättning i ICAs butiker. I samband med Samhalls
utdelning av Visa vägen-priset fick koncernchef Kenneth Bengtsson ta emot ett
hedersomnämnande för ICAs arbete för människor med funktionsnedsättning.
Under 2011 tog ICA också ett beslut att instifta ett volontärprogram som ska syfta till att ta
tillvara medarbetarnas personliga engagemang i olika samhällsfrågor. Tanken är att låta
medarbetarna delta i olika samhällsinsatser på arbetstid och därmed ge dem möjlighet att
både dela med sig av sin egen kunskap och inhämta ny. Programmet är i första hand inriktat
mot barn och unga.
Varumärket ICA innehåller både kunderbjudandet och ICA som arbetsgivare. Utan ett bra
kunderbjudande ses vi heller inte som en attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen är stor om
framtidens bästa arbetskraft och vi har en stor utmaning i att skapa nyfikenhet kring ICA
som arbetsgivare. Det gäller att både attrahera nya medarbetare, och att få befintliga
nyckelmedarbetare att stanna länge. Med intern återväxt och långsiktighet blir det lättare att
nå våra affärsmål.
Antal årsmedarbetare*
Sverige
Norge
Baltiska staterna
Hong Kong
Totalt
* Antal anställda personer exklusive butiksmedarbetare
i Sverige som är anställda av de enskilda ICA-butikerna
och exklusive butiksmedarbetare i franchisebutikerna i
Norge.
2011
7507
5450
7776
73
20806
Könsfördelning ICA-koncernen, totalt %
2011
Kvinnor
Män
%
64
36
2010
Kvinnor
Män
%
64
36
2009
Kvinnor
Män
%
65
35
Könsfördelning ICA-koncernen, ledande positioner, %
2011
Kvinnor
Män
%
61
39
2010
Kvinnor
Män
%
47
53
2009
Kvinnor
Män
%
52
48
GRI-Indikatorer
LA1
Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor och region.
LA2
Antal anställda och personalomsättning.
LA7
Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro
samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region.
LA12
Andel anställda (i procent) som får regelbunden utvärdering och uppföljning av
sin prestation och karriärutveckling.
LA13
Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter
kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer.
Det här är ICAs medarbetare
LA1
Global Compact
Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor och region.
LA2
Global Compact 6
Antal anställda som slutat och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region.
ICA är en stor arbetsgivare vars uppdrag är att vara det ledande detaljhandelsföretaget med
fokus på mat och måltider i Sverige, Norge och de baltiska länderna. Förmågan att attrahera
och behålla engagerade och kompetenta medarbetare är en viktig del av att vara ett
konkurrenskraftigt företag och en framgångsrik koncern. Att ha rätt personer på rätt plats
hjälper till att nå mål och uppnå god lönsamhet. Det är därför viktigt för oss att vara det
självklara valet av arbetsgivare för de anställda som behövs för att säkra våra mål.
Ett framgångsrikt företag skapas genom människor och vår verksamhet är ett resultat av
samspelet mellan människor och deras kompetens. Det är bara anställda som kan skapa en
riktigt attraktiv arbetsplats och en unik butikupplevelse, vilket i sin tur skapar lönsamhet.
Totalt har ICA-koncernen cirka 28 500 medarbetare.
Antal årsmedarbetare
2011
2010
2009
7 507
7 322
7 101
5 450
5 367
5 379
7 776
7 623
7 880
73
61
52
20 806
20 373
20 412
2011
2010
2009
10
6
5
7
4
4
ICA Fastigheter
17
13
2
ICA Sverige
12
5
4
ICA Norge
18
22
27
Rimi Baltic
46
29
24
ICA-koncernen
27
21
20
Sverige
Norge
Baltiska staterna
Hong Kong
Totalt
Personalomsättning, %
Moderbolaget
ICA Banken
Friskvård bidrar till en god arbetsmiljö
LA7
Global Compact 1
Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor och region.
En god arbetsmiljö skapas genom bra ledar- och medarbetarbeteende, där alla bidrar till att
göra vår arbetsmiljö trygg och säker. Vi jobbar med tidig rehabilitering och förebygger ohälsa
och olycksfall för att positionera ICA-koncernen som ett hälsofrämjande företag. Det
förbättrar hälsan hos våra medarbetare och minskar rehabiliteringskostnaderna.
Sjukfrånvaron inom koncernen ligger på en relativt jämn nivå. Högst sjukfrånvaro har ICA
Norge, där vi i flera år har haft ett intensivt arbete för att vända ett finansiellt negativt
resultat, vilket påverkar arbetsmiljön. Genom förebyggande friskvård har sjukfrånvaron
under 2011 förbättrats med en procentenhet.
Utgångspunkten i den förebyggande friskvården är att ge ICA-koncernens ledare verktyg för
att arbeta effektivt med sina arbetsgrupper. Det skapar också en dialog kring hälsoarbetet
och om hur medarbetaren själv kan bidra till sin egen hälsa och sitt välmående. Exempel på
friskvårdande insatser är massage, naprapati och företagshälsovård på plats.
Sjukfrånvaro, %
2011
2010
2009
Moderbolaget
2
2
2
ICA Banken
3
3
4
ICA Real Estate
2
4
4
ICA Sverige
5
5
5
7
8
ICA Norge
6
Rimi Baltic
4
5
5
ICA-koncernen
4
5
5
Viktigt med trygg butiksmiljö
Dagligvarubutiker är miljöer där många människor möts, från kunder och leverantörer till
butikernas egen personal. Därför är det viktigt att förebygga olyckor och arbeta för en trygg
butiksmiljö. I Sverige, Norge och i de baltiska länderna utbildas butiksmedarbetare i
brandkunskap, första hjälpen samt i hur man kan förebygga rån och undvika hotfulla
situationer. Det förebyggande arbetet, som olika samverkansprojekt i butikernas närområden
med andra handelsaktörer, myndigheter, kommuner och skolor, är också viktigt.
I Sverige och Norge arbetar ICA-koncernen med att införa en gemensam säkerhetsstandard
för butikerna och genomföra regelbundna riskbesiktningar.
ICA Sverige arbetar på flera sätt med att stötta ICA-handlare. Alla medarbetare har möjlighet
att utan kostnad genomgå en interaktiv webbutbildning ”Säkerhet i butik”. Dessutom
rekommenderas alla butiker att genomföra ett så kallat 13-punktsprogram för att förebygga
hot, våld och rån i butik. ICA Sverige har också genomfört försäkringsbesiktningar för att
förebygga risken för skador, främst brand eller inbrott. I Sverige finns även ett
koordineringscentrum, som bistår med resurser och krisstöd dygnet runt om en ICA-butik
drabbas av brott.
Under 2011 har det totalt begåtts 32 rån i svenska ICA-butiker, vilket är en minskning mot
föregående år. Detta är i nivå med den allmänna trenden för minskning av butiksrån i
Sverige.
Antal butiksrån
2011
2010
2009
32
47
41
ICA Norge
3
3
15
Rimi Baltic
0
0
0
ICA Sverige
Regelbundna medarbetarsamtal
LA12
Global Compact
Andel anställda (i procent) som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation
och karriärutveckling.
ICA-koncernen arbetar för att öka antalet genomförda medarbetarsamtal och höja kvaliteten
på dessa. Målet är att alla våra medarbetare ska ha medarbetarsamtal en gång om året.
Enligt resultatet från ICAs Temperaturmätning 2011 har 71 procent haft ett
medarbetarsamtal de senaste tolv månaderna.
Under året har ett koncernövergripande projekt genomförts för att förenkla och förbättra
prestanda och karriärutveckling. En ny och reviderad dokumentation har tagits fram som
garanterar en högre nivå av engagemang på ett tidigt stadium, samt en bättre dialog och
starkare engagemang för koncernens projekt.
Initiativ för jämställdhet och mångfald
LA13
Global Compact 1, 6
Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön,
åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer.
Ett aktivt mångfaldsarbete gynnar vår attraktionskraft som arbetsgivare. Alla, oavsett kön,
ålder, sexuell läggning, religion, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning, ska ha samma
chans vid rekrytering och till utveckling i jobbet. Sexuella trakasserier och kränkande
särbehandling fördöms i alla dess former. Sedan 2010 har ICA-koncernen en särskild
mångfaldsstrateg, vilket ger en fingervisning om hur viktig vi tycker frågan är.
Sedan 2009 driver ICA Sverige och ICA-handlarnas Förbund det gemensamma projektet ”Vi
kan mer”, som ger ett stort antal personer med funktionsnedsättning möjlighet till
sysselsättning i svenska ICA-butiker och på ICAs kontor och lager. Målsättningen är att totalt
mellan 500 och 1 000 personer ska rekryteras under en treårsperiod. I slutet av 2011
uppgick antalet till 900 personer. ”Vi kan mer”-arbetet inleddes på initiativ av ICAs
koncernchef, som inspirerats av Glada Hudik-teatern.
Rimi Baltic har arbetat med att integrera medarbetare med funktionsnedsättning i flera år. I
dag har Rimi Baltic i Estland runt 45 medarbetare med funktionsnedsättning i butik. Rimi
Baltic i Lettland hade i slutet av 2010 70 medarbetare med funktionsnedsättning och målet
för 2011 är 90 medarbetare. Rimi Litauen arbetar aktivt för att integrera funktionshindrade i
arbetsmiljön i nära samarbete med föreningen för funktionshindrade. 85 anställda med
funktionshinder är anställda i bolaget, vilket är mer än 4% av det totala antalet anställda.
Könsfördelning, totalt. ICA-koncernen, %
Andel kvinnor
Andel män
%
64
36
Könsfördelning, ledande position, ICA-koncernen, %
Andel kvinnor
Andel män
%
61
39
Andel anställda per åldersgrupp, ICA-koncernen, %
Andel
Andel
Andel
Andel
Andel
(upp till 19 år)
(20-29)
(30-39)
(40-49)
(över 50)
Relaterade länkar
Styrelsen
%
8
33
25
20
15
Så styrs ICA
ICA s ledning och styrelse ska tillse att ägarnas och andra intressenters krav på en effektiv
verksamhetsstyrning är uppfyllda.
Ägarstruktur
ICA AB är ett joint venture som ägs till 40 procent av svenska Hakon Invest AB och till 60
procent av nederländska Royal Ahold N.V. Enligt aktieägaravtal har Royal Ahold och Hakon
Invest gemensamt bestämmande inflytande i ICA AB.
Bolagsstämma
Reglerna om bolagsstämman finns i Aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Vid
bolagsstämman utses styrelse och revisorer samt fastställs resultat- och balansräkningen
jämte resultatdisposition. Vid årsstämman den 21 mars 2011 beslutades bland annat att
fastställa 2010 års resultat och balansräkning samt om en utdelning på
sammanlagt 1 566 MSEK till aktieägarna. För 2011 föreslår styrelsen en utdelning
om 2 000 MSEK till ICAs aktieägare. Beslut om utdelning fattas av bolagsstämman under
våren 2012.
Styrelsen och dess arbete
Arbetet i styrelsen följer en särskild arbetsordning, fastställd vid styrelsesammanträdet den
31 maj 2011. Förutom de punkter som ska behandlas enligt aktiebolagslagen, ingår i
arbetsordningen bland annat kommittédirektiv och regler för beslutsförhet. ICA AB:s styrelse
bestod under 2011 av sju ledamöter med två suppleanter, valda vid bolagsstämman, samt
två ledamöter med två suppleanter, utsedda av de fackliga organisationerna. Vd, Vice
vd/finansdirektör och chefsjurist (styrelsens sekreterare) är inte medlemmar i styrelsen, men
deltar i styrelsearbetet. Inga arvoden har betalats till de vid bolagsstämman valda
styrelseledamöterna. Till arbetstagarrepresentanterna har utgått ett arvode om 4 000 kronor
per sammanträde. Detta är ett inläsningsarvode och baseras i dagsläget inte på koncernens
resultat inom hållbarhetsområdet.
Under verksamhetsåret 2011 har styrelsen haft 14 sammanträden. Styrelsen har bland annat
behandlat affärsstrategiska planer samt behandlat sedvanliga investeringsärenden rörande
butiksnätet. Särskilt fokus har liksom tidigare år legat på den norska verksamheten. Under
2011 har styrelsen diskuterat hållbarhetsrelaterade frågor och socialt ansvar vid inköp. Ingen
styrelsemedlem har särskild specialistkompetens inom hållbarhetsområdet. Några särskilda
rekommendationer för vilka kvalifikationer som styrelsemedlemmar bör besitta i
miljömässiga och sociala frågor har inte tagits fram. Styrelsen utvärderar regelbundet
processerna för styrelsearbetet och styrelsens egna prestationer i ekonomiska, sociala och
miljömässiga frågor. I november valdes Jeffrey Carr, CFO på Ahold, in i ICAs styrelse efter
Kimberly Ross som då lämnade Ahold och ICAs styrelse.
Valberedning
ICA har ingen valberedning eftersom det i aktieägaravtalet mellan bolagets ägare har
avtalats att vardera ägaren har rätt att nominera sina respektive representanter till styrelsen.
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare
Styrelsen utser verkställande direktör (vd), som tillika är koncernchef. Enligt
aktiebolagslagen, styrelsens arbetsordning och vd-instruktion ansvarar vd för den löpande
förvaltningen av bolaget. Vd håller styrelsen kontinuerligt informerad om bolagets och
koncernens verksamhet och utveckling. Tillsammans med vice vd/finansdirektör, COO,
HR-direktör samt informationsdirektör i ICA AB, dotterbolagens vd:ar ingår vd i
koncernledningen som träffas regelbundet och diskuterar bolagets utveckling samt fattar
beslut rörande verksamheten. Ersättning till ledande befattningshavare består generellt sett
av en viss andel rörlig ersättning som är kopplad till respektive enhets resultat och nyckeltal,
såväl finansiellt som socialt och miljömässigt.
Styrelsens kommittéer
Styrelsen har möjlighet att inrätta kommittéer och utskott för att komplettera styrelsens
arbete. Kommittéerna är underordnade styrelsen och rapporterar löpande till denna.
Revisionskommitté/Audit Committee
Styrelsen har utsett en revisionskommitté som övervakar redovisning och rapportering av
finansiell information. Revisionskommittén ansvarar även för att utvärdera koncernens
system för intern styrning och kontroll. Till övriga uppgifter hör bland annat att övervaka
revisionsfrågor från såväl den externa som den interna revisionen. Revisionskommittén
arbete regleras i ett direktiv, som är fastställt av styrelsen. Revisionskommittén består av två
styrelseledamöter, Jeffrey Carr (ordförande) och Göran Blomberg. Förutom dessa ledamöter
är vanligtvis biträden till ledamöterna, externrevisor, internrevisor samt ICA AB:s vd, Vice
vd/finansdirektör och chefsjurist närvarande vid sammanträdena eller delar av dem.
Revisionskommittén har under 2011 haft fyra sammanträden.
Executive Committee
Styrelsen har utsett Claes-Göran Sylvén, Dick Boer och Kenneth Bengtsson att utgöra den så
kallade Executive Committee, med ansvar för löpande uppföljning av koncernens utveckling.
Kommittén ska även förbereda frågor som ska diskuteras i styrelsen samt stödja
dotterbolagens verkställande direktörer och dess övriga ledande befattningshavare i att
implementera och utföra beslut fattade av styrelsen. Kommittén har också mandat att
besluta om investeringar som ej kräver styrelsebehandling.
Ersättningskommitté/Remuneration Committee
Styrelsen har givit Executive Committee mandat att agera ersättningskommitté i syfte att
besluta om ersättningsprinciper för ledande befattningshavare i koncernledningen. Vd:s lön
beslutas dock av styrelsen.
Styrelse
Claes-Göran Sylvén
Ordförande
Vd Hakon Invest, Vd ICA-handlarnas Förbund
Född: 1959. Invald: 1999.
Andra uppdrag: Ledamot i Svensk Handels styrelse
Dick Boer
Ledamot vice ordförande,
CEO Royal Ahold
Född: 1957. Invald: 2006.
Andra uppdrag: Ordförande i European Retail Round Table. Ledamot i Confederation of
Netherlands Industry and Employers (VNO-NCW), ledamot i Advisory Board i G-star, och
ledamot i the supervisory board of AMS Sourcing B.V.
Göran Blomberg
Ledamot
CFO, Hakon Invest
Född: 1962. Invald: 2009.
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Rindi Energi AB och i Retail Finance Europe AB.
Jeff Carr
Ledamot
Executive Vice President, Chief Financial Officer och medlem i Royal Aholds Corporate Executive Board
Född: 1961. Invald: 2011.
Anders Fredriksson
Ledamot
Vice ordförande i Hakon Invest
Född: 1954. Invald: 2009.
Lodewijk Hijmans van den Bergh
Ledamot
Executive Vice President, Chief Corporate Governance Counsel och medlem i Royal Aholds Corporate Executive Board
Född: 1963. Invald: 2010.
Andra uppdrag: Vice ordförande i styrelsen för Royal Concertgebouw Orchestra.
Fredrik Hägglund
Ledamot
Chefsjurist Hakon Invest
Född: 1967. Invald: 2011.
Magnus Rehn
Ledamot
Arbetstagarrepresentant, Unionen Teamledare administration ICA Special
Född: 1966. Invald: 2007 (tidigare suppleant).
Lee Sernehov
Ledamot
Arbetarrepresentant, Handelsanställdas förbund, Logistikmedarbetare, ICA Sverige AB
Född: 1979. Invald: 2011.
Suppleanter valda av stämman
Stein Petter Ski
Guy Thomson
Anette Wiotti
Arbetstagarrepresentanter
Ann Lindh
Thomas Fagerström
Ledning
Kenneth Bengtsson
Vd och koncernchef, ICA AB
Född: 1961
Anställd: 1999
Andra uppdrag: Ordförande i Svenskt Näringsliv, styrelseledamot i Consumer Goods Forum
och World Childhood Foundation.
Sonat Burman-Olsson
Vice vd och CFO, ICA AB
Född: 1958
Anställd: 2007
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Tredje AP-fonden, Lindab och KappAhl.
Björn Abild
Vd, ICA Special
Född: 1955
Anställd: 2009
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Deltaco AB
Lena Boberg
Vd, ICA Fastigheter
Född: 1970
Anställd: 2007
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Corem Property Group AB
Åsa Gabriel
Direktör HR och ICA Skolan, ICA AB
Född: 1959
Anställd: 2004
Mats Holgerson
COO, ICA AB
Född: 1953
Anställd: 2008
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bilia AB,Hemtex AB, Dialect AB och Global Batterier AB
Björn Olsson
Informationsdirektör ICA AB
Född: 1971
Anställd: 2004
Edgar Sesemann
Vd, Rimi Baltic
Född: 1961
Anställd: 1999
Antonio Soares
Vd, ICA Norge
Född: 1949
Anställd: 2002
Anders Svensson
Vd, ICA Sverige
Född: 1964
Anställd: 2009
Andra uppdrag: Styrelseledamot i Svensk Dagligvaruhandel, Svensk handel och Svenskt
Näringsliv.
Jörgen Wennberg
Vd, ICA Banken
Född: 1952
Anställd: 1979
Andra uppdrag: Styrelseordförande i Nordic Yacht AB.
Intern kontroll över finansiell
rapportering
ICA arbetar med en struktur för att följa upp och säkerställa den interna kontrollen i den
finansiella rapporteringen. Riskerna i den finansiella rapporteringen är definierade och
kontrollpunkter har definierats.
Godkännande av finansiella rapporter
De finansiella rapporter som ingår i denna årsredovisning godkändes av revisionskommittén
den 10 februari 2012 och av styrelsen den 14 februari 2012.
Revisorer
Revisionsfirman Deloitte har varit ICAs revisorer sedan september 2000 och omvaldes senast
2011 för en period om ett år. Bolagets huvudrevisor Jan Berntsson har deltagit vid ett (1)
styrelsemöte under året.
ICAs Goda Affärer – värdegrunden i allt vi
gör
ICAs koncernledning har beslutat om sju ståndpunkter som reglerar verksamheten och utgör
grunden i vårt hållbarhetsarbete. Dessa kallas ICAs Goda Affärer. De bottnar bland annat i
FNs företagsinitiativ Global Compacts tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor,
miljö och kamp mot korruption. Kopplat till varje ståndpunkt finns policyer med riktlinjer för
hur arbetet i praktiken ska gå till.
I den affärsetiska policyn beskrivs bland annat ICAs riktlinjer för bemötande av leverantörer
och samarbetspartners, gåvor och mutor, konkurrensrätt och aktieinnehav. I ICAs policy för
kvalitet, miljö och socialt ansvar beskriver ICA den övergripande inställningen till exempelvis
kvalitets- och miljöstandarder, socialt ansvar vid produktion, lokal produktion, spårbarhet av
varorna, djuromsorg, biologisk mångfald, miljömärkta produkter, bekämpningsmedel,
förpackningar och tillsatser. ICAs riktlinjer för hälsoarbetet finns samlade i hälsopolicyn.
Personalpolicyn beskriver ICAs syn på medarbetarna. Särskilda policyer reglerar etablering,
kundnära marknadsfrågor, sponsring samt ICAs informationsgivning. Härutöver finns ett
antal finansiellt relaterade policyer som reglerar koncernens finansiella exponering.
ICAs Goda Affärer och policyer är sedan 2004 koncerngemensamma. Även om arbetet vilar
på samma grund förekommer det lokala variationer på de marknader ICA-koncernen är
verksam och som ger olika förutsättningar för hur arbetet i praktiken kan bedrivas. Det finns
flera förklaringar till de lokala variationerna:
• Olika marknader: ICA Sverige är marknadsledare på en mogen marknad. I Norge
däremot är ICA Norge en uppstickare som arbetar hårt för att vända en historiskt negativ
utveckling. I Estland, Lettland och Litauen arbetar Rimi Baltic på en potentiellt expansiv, men
också osäker marknad.
• Olika kundbeteenden: Kundernas preferenser kan skilja sig åt. I de baltiska länderna,
som drabbats hårt av finanskris och lågkonjunktur, är priset på mat en avgörande fråga. I
Sverige har inte lågkonjunktur och finanskris slagit mot konsumtionsmönstren på samma sätt
och där finns en frihet att söka mindre prisfokuserade alternativ, som ekologiska och
Fairtrade-produkter. De norska kunderna har i än mindre utsträckning märkt av
konjunkturläget. De fortsätter att intressera sig för hälsosamma måltidslösningar.
• Olika opinionslägen: Olika frågor kan få olika gehör beroende på ländernas lokala
opinionslägen. I Sverige är matsvinn, tillsatser i maten och utsläpp av växthusgaser stora
frågor. Norrmännen engagerar sig i hälsosamt sund kost. Intresset för att inte kasta något i
onödan har vuxit i både Sverige och Norge. De baltiska länderna har, på grund av
finanskrisen, tvingats fokusera på ekonomiska frågor, men GMO, lokal produktion samt
nedskräpning engagerar befolkningen.
• Likheter: Det som förenar samtliga länder är kundernas intresse för lokalproducerad mat.
I samtliga länder har ursprungsmärkningar vuxit i popularitet. Sverige har Svenskt Sigill och i
Norge har branschmärkningen ”Nyt Norge” (Njut Norge) fått stort genomslag . I Lettland
finns märkningarna ”Green Spoon” och ”Grown in Latvia with Pride”. Dessutom värdesätter
kunder på alla våra marknader öppenhet och ärlighet i hållbarhetsfrågor från detaljhandeln.
ICAs utgångspunkt för arbetet med etik
och hållbarhet
Global Compacts tio principer för gott uthålligt företagande
ICA är anslutet till FNs företagsinitiativ Global Compact och ställer sig bakom nedanstående
tio internationella principer.
Företagen ombeds att:
1. Stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter.
2. Försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga
rättigheter.
3. Upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva
förhandlingar.
4. Avskaffa alla former av tvångsarbete.
5. Avskaffa barnarbete.
6. Avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning.
7. Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.
8. Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande.
9. Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.
10. Motverka alla former av korruption inklusive utpressning och mutor/bestickning.
ICAs Goda Affärer
ICAs Goda Affärer beskriver koncernens syn på etik och samhällsansvar. Tillsammans med
ICAs kärnvärden är de en förutsättning för att nå fram till koncernens vision och mission.
ICA ska:
Drivas med lönsamhet och god etik.
Lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov.
Värna om mångfald och utveckling hos medarbetarna.
Ha en öppen dialog internt och med omvärlden.
Säkerställa kvalitet och trygga produkter.
Främja hälsa och goda matvanor.
Verka för en god miljö med hållbar utveckling.
ICAs policyer inom etik och hållbarhet, med riktlinjer för de dagliga
verksamheterna
Affärsetisk policy. (inkl. konkurrensrättsligt kontrollprogram)
Etableringspolicy.
Hälsopolicy.
Informationspolicy. (inkl. riktlinjer för finansiell information)
Kundpolicy.
Personalpolicy.
Policy för kvalitet, miljö och socialt ansvar.
Sponsringspolicy.
Så styrs ICAs hållbarhetsarbete
Den övergripande strategiska inriktningen av ICAs hållbarhetsarbete fastställs på koncernnivå
och styrs genom strategisk planering och affärsplaneringsprocesser. Det övergripande
ansvaret för hållbarhetsfrågorna ligger hos ICAs koncernchef. Sedan 2005 finns Business
Ethics and policy Commitee, BEPC, som är ett utskott till koncernledningen. Policyer och
riktlinjer utvärderas och revideras löpande för att de ska behålla effektivitet och förankring i
de dagliga verksamheterna. Koncernledningen beslutar om policyer som förbereds av
Business Ethics and Policy Committee som också beslutar om riktlinjer vid konsensus.
Uppnås inte konsensus beslutar koncernledningen även om riktlinjer. Business Ethics and
Policy Committee ansvarar för uppföljningen av mål och strategier inom hållbarhetsarbetet
och implementeringen av ICAs Goda Affärer. Kommitténs uppdrag är dessutom att föreslå
prioriterade hållbarhetsområden samt följa upp etiska dilemman, risker och omvärldens syn
på ICA-koncernen. Gruppen är tvärorganisatorisk och leds av chefen för avdelningen
Corporate Responsibility i Sverige.
Linjeorganisationen kan lyfta frågeställningar till respektive policyägare som informerar och
involverar Business Ethics and Policy Commitee vid behov. Varje medarbetare ansvarar för
att efterleva ICAs Goda Affärer och alla uppmuntras att rapportera oegentligheter utifrån
ICAs Goda Affärer och tillhörande policyer. Om dessa kan upptäckas tidigt har vi bättre
möjligheter att förebygga risker och vidta åtgärder. Detta gynnar inte bara oss utan även
medarbetare och intressenter. En ”whistleblower”-funktion ingår i ICAs policy för affärsetik,
för att anställda och chefer som får kännedom om oegentligheter, och inte vill rapportera det
i sin ordinarie linjebefattnning, ska kunna göra det anonymt.
En hållbar affärsidé
På ICA ska god lönsamhet och ansvar gå hand i hand. Om vi inte tar vårt
ansvar för miljö och samhälle idag, slår vi undan benen för vår egen
verksamhet i morgon.
Med hjälp av starka gemensamma värderingar och inställningen att alla länkar i kedjan är
viktiga, från leverantör till medarbetare och kund, har vi integrerat hållbarhetsarbetet i
koncernens alla verksamheter. ICA ska vara ett långsiktigt, livskraftigt företag med god
ekonomi, ett medvetet miljöarbete och ett starkt samhällsengagemang.
Vi är övertygade om att ett ansvarstagande för både miljön och människan går hand i hand
med god lönsamhet. Varje dag arbetar vi systematiserat och målmedvetet för att bidra till ett
hållbart samhälle, även för kommande generationer.
Vi har tre viktiga ledord som vi förhåller oss till i hållbarhetsarbetet. Transparens är det
första. Omvärlden ska ha insyn i vårt hållbarhetsarbete. Trovärdighet är det andra. Vi ska
ständigt reflektera över vårt ansvar, och berätta om våra styrkor och svagheter. Spårbarhet
är det tredje. Vi ska veta varifrån våra produkter kommer och under vilka förhållanden våra
leverantörers verksamheter bedrivs.
Sedan flera år är ICA anslutet till FNs företagsinitiativ Global Compact, vilket innebär att vi
tar aktivt ansvar för Global Compacts tio internationella principer inom områdena mänskliga
rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption. Genom ICAs Goda Affärer – sju
utgångspunkter för vårt hållbarhetsarbete - lever vi upp till principerna i Global Compact.
ICAs Goda Affärer handlar exempelvis om att vi ska försäkra oss om att vi har trygga varor i
sortimentet, varje dag. Leverantörer och produkter ska leva upp till våra krav inom kvalitet,
miljö och socialt ansvar. Vi ska arbeta med att minska vår egen klimat- och miljöpåverkan.
Andra viktiga frågor är mångfald, hälsa och vår roll i samhället.
ICAs Goda Affärer innebär att vi ska:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Drivas med lönsamhet och god etik.
Lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov.
Värna om mångfald och utveckling hos medarbetarna.
Ha en öppen dialog internt och med omvärlden.
Säkerställa kvalitet och trygga produkter.
Främja hälsa och goda matvanor.
Verka för en god miljö med hållbar utveckling.
Fakta
ICA-koncernen tillhandahåller ett sortiment i butik som består av både leverantörers
märkesvaror och våra egna märkesvaror (EMV). Den första egna märkesvaran lanserades
redan 1922. Idag är bland annat följande sortimentslinjer en viktig del i vårt
hållbarhetsarbete:
ICA Gott liv, vår sortimentslinje med hälsosammare alternativ.
ICA I love eco, vår ekologiska sortimentslinje.
ICA Skona, vår miljöanpassade sortimentslinje för bl a tvätt- och städprodukter.
Relaterade länkar
Viktiga hållbarhetsmål
Så styrs ICAs hållbarhetsarbete
Policyer och riktlinjer
Risker och möjligheter
MILJÖ
ICAs arbete med miljö
Vi är beroende av att vår jord orkar producera mat även i morgon. Vårt
miljöarbete är därför tätt kopplat till hela vår affär.
Varje del i vår verksamhet påverkar miljön. Därför jobbar vi med miljöfrågorna inom alla
delar. Vi tänker hållbart i våra inköp och i distributionen. Vi utvecklar klimatsmarta butiker
och lager. På flera sätt verkar vi för bevarad biologisk mångfald och vi fortsätter öka antalet
ekologiska och miljömärkta varor. Att minska vår energianvändning och vårt avfall är likaså
viktiga delar i vårt miljöarbete. Dessutom uppmuntrar vi våra kunder att på olika sätt minska
sin egen miljöpåverkan.
Policy: ICA-koncernens policy för kvalitet, miljö och socialt ansvar
Koncernmål: att minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 30 procent till
2020 jämfört med 2006.
Koncerndelmål: att minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 20 procent till
2012 jämfört med 2006.
De viktigaste insatserna 2011
Energieffektiviseringsarbetet i butikerna fortsatte, bland annat byttes belysningen
löpande ut mot mer energieffektiva alternativ och kylar och frysar försågs med lock och
dörrar.
Stort fokus på matsvinn, tätt samarbete med myndigheter och branschorgan. Projekt i
Norge kring ägg och bäst-före-datum, de svenska lagerenheterna återvinner 99% av
allt avfall, butikerna lagar luncher av ratade råvaror, skänker till välgörenhet och
sänker priset på utgående varor.
ICA Sverige påbörjade ett arbete med att ta fram ett internt system för miljöledning i
butik med verktyg som butikerna kan använda för sitt miljöarbete, exempelvis
handdatorbaserade checklistor.
ICA deltog i projektet One tonne life i Sverige. Erfarenheterna kring hur matvalen kan
minska en familjs koldioxidutsläpp används på olika sätt gentemot våra kunder,
exempelvis genom artiklar i kundtidningen Buffé.
Det svenska skolmaterialet ”Kompis med kroppen – fem om dan” uppdaterades med
miljöfrågor för årskurs 5.
Vattnet
Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Rent vatten och välmående marina
ekosystem är en förutsättning för att vi ska kunna producera varor.
Luften
Ren luft är viktig för människors hälsa och för att djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Därför vill vi verka för att minska våra föroreningar till luften.
Skogen
Världens ekosystem är beroende av friska, levande skogar. Därför är det viktigt att undvika
produktionsmetoder som på olika sätt belastar skogen.
Jorden
Jordens grödor föder både människor och djur. Att bruka den skonsamt och minimera
påverkan från produktionen är en självklar strävan för oss.
MILJÖ
De viktigaste händelserna under 2011
Vattnet
Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Rent vatten och välmående marina
ekosystem är en förutsättning för att vi ska kunna producera varor.
Alla fiskar som säljs under ICAs egna varumärken är grön- eller gulmärkta enligt
svenska WWF:s fiskguide.
Vi utökar också vårt sortiment av MSC-certifierad fisk, som fryst kolja och styckfryst torskfilé.
Under året fanns ett fyrtiotal
MSC-certifierade produkter i ICA Sveriges centrala sortiment.
Vi har samarbetat med Världsnaturfonden (WWF) i en årlig kampanj om ett friskare
Östersjön.
Vi har fortsatt att studera vattenbehovet på ett antal utvalda EMV-produkter. Ett kilo
svensk köttfärs har till exempel ett generellt vattenfotavtryck på 14 500 liter.
Luften
Ren luft är viktig för människors hälsa och för att djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Därför vill vi verka för att minska våra föroreningar till luften.
Vi deltog i initiativet Earth Hour på alla våra fem marknader.
Vi deltog i projektet One Tonne Life i Sverige för att lära ut hur en familj kan bo, resa
och äta smartare och minska sin koldioxidförbrukning från sju till ett ton per person och
år.
Vi fortsätter att erbjuda laddstolpar för elbilar vid fler och fler ICA-butiker i
Sverige. I slutet av året hade laddstolpar installerats vid åtta ICA-butiker i Sverige, en
ökning med fem stycken jämfört med 2010.
ICA Sverige är sedan 2009 medlem i nätverket Klimatneutrala Godstransporter
(KNEG) och har därmed åtagit sig att verka för en framtida fossilfri distribution i
Stockholm. I både Sverige och Norge utökar vi antalet lastbilar som kör på fossilfritt
drivmedel och de lastbilar som köps in i Norge har högsta möjliga miljöklassificering.
ICA Sveriges logistikfunktion har börjat använda ett nytt planeringsverktyg som
effektiviserar och tydligt visualiserar transportplaneringen i realtid. Välplanerade
körningar och optimerade lass bidrar till att ICAs leveranser kan köras med färre och
mer välfyllda lastbilar. Det ger färre körda kilometrar vilket direkt ger en miljövinst.
Butikerna kan följa väntade leveranser i realtid via en webbsida, för att kunna planera
varumottagningen, vilket minskar onödig väntetid både för butiken och för lastbilen.
Verktyget är väl etablerat i den utländska dagligvarubranschen men nytt för den
svenska marknaden, där ICA är först. Utrullningen av det nya
transportplaneringsverktyget fortsätter under 2012.
Andelen etanoldrivna lastbilar som levererar till butikerna i Stockholmsområdet
utökades under 2011 med 7 och är nu totalt 12 stycken. Det innebär att de flesta
citybutikerna i Stockholm får sina varor med bilar som drivs av etanol eller biogas.
Lastbilarna släpper ut två tredjedelar mindre koldioxid än vad en traditionell
dieseldriven lastbil gör. Lastbilarna är ett samarbete med miljöprojektet Clean Truck,
för tung trafik i Stockholm.
Vi har fortsatt att testa solceller på 300 kvadratmeter butikstak i Sverige. Totalt har
vi 1 000 000 kvadratmeter tak på lager och butiker som kan nyttjas för att vinna
solenergi.
I Norge fick vi bidrag från Enova, vars uppgift är att stötta arbetet med att
miljöanpassa energianvändningen i Norge, för att fortsätta rulla ut "Cool ICA",
systemet som följer både energianvändning och temperaturer. De uppmätta
energibesparingarna är redan påtagliga.
Vi ställer oss positiva till att testa fler alternativa bränslen och följer utvecklingen
noggrant med en förhoppning om att en mix av alternativa bränslen är en framtida
lösning. En förutsättning för alternativa bränslen i större skala är driftsäkerhet och
tillgång.
Skogen
Världens ekosystem är beroende av friska, levande skogar. Därför är det viktigt att undvika
produktionsmetoder som på olika sätt belastar skogen.
ICAs egen grillkol i Sverige är FSC-certifierad (Forest Stewardship Council). Det
garanterar att grillkolen kommer från ett sunt skogsbruk. Även alla utemöbler
tillverkade av tropiska träslag, ur vårt centrala sortiment, är FSC-märkta.
Nu syns FSC-märket likaså på förpackningar till våra egna märkesvaror. Ett exempel
är ICAs krossade tomater, vars förpackning producerats av hållbart odlad skogsråvara.
Vårt mål är att de cirka 2 700 ton palmolja som varje år används i våra egna
märkesvaror i Sverige ska vara certifierade senast 2015, det vill säga hållbart
producerade. Tills dess att volymen finns köper vi Green Palm-certifikat. Under året har
vi ytterligare minskat användningen av palmolja i våra svenska EMV-varor.
Jorden
Jordens grödor föder både människor och djur. Att bruka den skonsamt och minimera
påverkan från produktionen är en självklar strävan för oss.
Vi breddar ständigt vårt urval av ekologiska och miljömärkta produkter eftersom
de produceras på ett skonsammare sätt för miljön. 2011 uppgick antalet ekologiska
produkter till 1 100 i det centrala svenska sortimentet.
I de svenska ICA-butikerna har det centrala sortimentets ekologiska försäljning mer
än fördubblats sedan 2007. 2011 ökade den totala försäljningen av ekologiskt med 4,3
procent och vårt eget varumärke ICA I love Eco steg med 23 procent i Sverige.
Ekologiska storsäljare är mjölk, fil och naturell yoghurt, kaffe ägg samt barnmat. Totalt
under året har ett tjugotal produkter tillkommit inom ICA I love Eco, bland andra drygt
tio köttprodukter och en babybody i ekologisk bomull som sedan januari ingår i den
babybag som delas ut gratis på många av Sveriges BB-avdelningar till nyblivna
föräldrar. ICA I love Eco säljs på samtliga marknader. Under 2011 genomfördes en
prissänkning på ICA I love eco i Sverige.
Inom ICA drivs många initiativ för att minska matsvinnet , i butik och i
bakomvarande led. En rundringning till cirka 600 svenska ICA-butiker under 2011
visade att 9 av 10 jobbar aktivt med matsvinnet. Vissa butiker lagar måltider av varor
med kort datum, andra sänker priset på varorna eller ger bort. ICA Supermarket i
Skurup är ett föredöme, som på ett år lyckades halvera det synliga svinnet genom att
dokumentera varje vara som slängdes och synliggöra kostnaderna för svinnet. Vi har
flera lokala samarbeten med välgörenhetsorganisationer för att skänka mat från våra
lager. Det handlar om varor med kort datum eller skadade förpackningar som inte kan
säljas i butik trots att de är fullt ätbara. Varorna uppfyller samma grundläggande krav
på livsmedelssäkerhet som ICAs övriga livsmedelshantering och mat som passerat
bäst-före datum delas aldrig ut.
Även i Norge har matsvinn varit en prioriterad fråga, såväl i butik som i media. Vi
deltar i ett nationellt projekt, ForMat, som arbetar för att reducera matsvinnet med
25% till 2015. Tillsammans med branschen arbetar vi i ett projekt för att lösa frågan
kring hantering av ägg. I Norge slängs årligen runt 850 ton ägg på grund av
bäst-före-krav, trots de särskilda nationella kraven på låg temperatur i kylkedjan.
Det centrala avtalet mellan ICA Sverige och Svanen omförhandlades eftersom Svanens
kriterier för butik ändrades 2010. I Sverige är många ICA-butiker miljömärkta enligt
Svanen som har tuffa regler för bland annat energieffektivitet och sopsortering. Under
2011 var 360 (377) svenska ICA-butiker Svanenmärkta.
MILJÖ
Fokus framöver
Vattenförsörjning, nya odlingsmöjligheter och fortsatt nya sätt att bevara den
biologiska mångfalden. Det är några av våra fokusområden framöver.
Intresset för miljö- och klimatfrågorna har sviktat hos den breda massan i samband med
lågkonjunkturen. Vi är trots det övertygade om att det är betydelsefullt för våra kunder att vi
har ett starkt miljöarbete och att vi är välrustade för att möta omvärldens krav på öppenhet
och ärlighet. Under de närmaste åren kommer nya frågor att dyka upp och bli tongivande i
världen, exempelvis kring vattenförsörjning, förändringar i odlingsmöjligheter och nya
sjukdomar på grund av klimatförändringar. Vi fortsätter jobba med energieffektiviseringar,
och att reducera matsvinnet och antalet transporter på vägarna. Vi fortsätter även söka nya
sätt för att bevara den biologiska mångfalden när vi väljer råvaror och vi ska fortsätta
utveckla vårt eget ekologiska sortiment.
Viktiga aktiviteter under 2012
Våra svenska inköpskontor ska miljöcertifieras enligt ISO14001.
Kartläggning av känsliga råvaror och hur vi ska hantera inköp av dessa, exempelvis
kakao, soja och nötter.
Fortsatt arbete för energieffektivisering genom hela värdekedjan.
Avtalsvillkoren vad gäller miljö, kvalitet och socialt ansvar ska uppdateras.
Fortsatta aktiviteter och samarbeten för att minska matsvinnet.
Arbetet med att minska avfallet är ständigt pågående.
Vi ska även testa kombinationstrailer för väg och järnväg för mer miljöanpassade
transporter i Sverige.
ICAs interna ledningsverktyg för miljöarbete i butik ska testköras och under hösten
lanseras för de svenska butikerna.
MILJÖ
ICAs energi- och materialbalans
Att minska våra verksamheters miljöpåverkan är ett viktigt och övergripande
mål. Den här bilden visar ICAs energi och materialbalans, det vill säga vad vi
använder för resurser och vad vi släpper ut. Balansen omfattar koncernens
verksamhet. Råvaror för tillverkning av produkter samt avfall som genereras i
hushållen ingår alltså inte.
Prioritera energieffektivisering
av butiker och lager
Fortsatt fokus på
minskad klimatpåverkan
Även under 2011 ökade påfyllnaden av köldmedia
i Baltikum på grund av den långa, kalla vintern i
början på året. Många insatser de senaste åren
har lett till ökad energieffektivitet i lager och
butiker men de senaste årens långa, kalla vintrar
samt mycket varma somrar har varit en utmaning.
Att energieffektivisera butiker, lager och transporter är ett fortsatt prioriterat område för hela
koncernen.
Under 2011 ökade koldioxidutsläppen från norska
butiker och lager då dessa återgick till att använda
konventionell el på grund av strikta besparingskrav. Jämfört med 2006 har vi minskat vår klimatpåverkan med fem procent. De senaste årens
långa, kalla vintrar samt mycket varma somrar
har varit en utmaning. Även fortsatt är arbetet
med att minska vår klimatpåverkan ett prioriterat
område för hela koncernen.
Ha kontroll på transporterna
och introducera förnybara
bränslen
Minimera avfallsmängden
och öka återvinningsgraden
Bränsleförbrukningen för godstransporter i Norge
och i Baltikum minskade något under året, medan
den ökat i Sverige, främst beroende på att vi tar
över godstransporter från våra leverantörer för att
inte köra med tomma lastbilar tillbaks från butik
till lager. Under 2011 ökade ICA Sverige antalet
etanoldrivna lastbilar till totalt tolv stycken. De
svenska tjänsteresorna med flyg och bil ökade
något under året medan tågresorna minskade.
Detta kan hänföras till de problem tågtrafiken
hade under det snörika första kvartalet.
Under året har återvinningsgraden ökat på samtliga marknader. Detta är ett resultat av ett målinriktat arbete att minska avfallet som går till
deponi samt att nå en förbättrad sorteringsgrad.
Hur avfallet behandlas är dock starkt beroende
på de nationella och lokala förutsättningarna som
finns på respektive marknad. Den totala avfallsmängden minskade, främst beroende på minskade
avfallsmängder i Norge. Detta är en effekt av att
avfallshanteringen förbättrats genom bland annat
komprimering av komposterbart avfall.
MILJÖ
GRI-indikatorer
EC2
Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationens
aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen.
EN3
Direkt energianvändning per primär energikälla.
EN4
Indirekt energianvändning per primär energikälla.
EN5
Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar.
EN6
Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller
baserade på förnybar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat
av dessa initiativ.
EN7
Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering.
EN12
Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den
biologiska mångfalden i skyddade områden, samt områden med hög biodiversitet
utanför skyddade områden.
EN13
Skyddade eller restaurerade habitat (livsmiljöer).
EN14
Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent hantera påverkan på
den biologiska mångfalden.
EN15
Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter med habitat i områden
som påverkas av verksamheten.
EN16
Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt.
EN17
Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt.
EN18
Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning.
EN22
Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod.
EN29
Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och
material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas
arbetsresor/tjänsteresor.
Relaterade sidor
PR3
Risker och möjligheter med
klimatförändringar
EC2
Global Compact 7
Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter,
hänförliga till klimatförändringen.
ICA-koncernen måste hela tiden anpassa sig till ökad genomlysning av bolaget. Dessutom
kan lagstiftningen ändras samtidigt som kraven ökar på hållbarhetstänkande i alla led av
varukedjan. I vår övergripande riskanalys ingår även bedömning och hantering av risker som
är förenade med klimatförändringar.
Förändring
Risker
Ny lagstiftning Samhällets växande medvetenhet om
klimatförändringar kommer med
största säkerhet att resultera i nya
lagar och förordningar som i sin tur
påverkar våra verksamheter, både
finansiellt och operativt. Vi bevakar
kontinuerligt frågorna för att vara redo
till snabb anpassning.
Utsläppsbegränsningar för
godstransporter, skatter som leder till
dyrare fossila bränslen samt
samhällets omställning till förnybara
energikällor är några viktiga områden.
Fysiska
förändringar
De fysiska risker som
klimatförändringarna kan medföra –
temperaturförändringar, torka,
översvämningar etc. – påverkar alla i
samhället. För oss innebär det att
tillgång till olika grödor kan förändras i
mängd och över tid på grund av
ändrade odlingsmönster.
Varutransporter kan påverkas om
extrema väderförhållanden förändrar
framkomligheten. Även nyetableringar
riskerar att påverkas, när till exempel
risk för översvämningar i vissa lägen
måste vägas in i besluten. Minskad
tillgång på fossila bränslen utgör
också en möjlig risk om vi inte klarar
omställning och anpassning av
verksamheterna till förnybara
bränslen.
Övriga
förändringar
Nya konsumtionsmönster på grund av
växande medvetenhet om
klimatförändringar kan utgöra en risk,
om inte ICA-koncernen anpassar sig
tillräckligt snabbt till kundernas nya
krav.
Möjligheter
Utmaningar föder idéer.
Klimatdebatten kommer sannolikt att
leda fram till hårdare begränsningar
av koldioxidutsläpp från transporter.
Det ökar behovet av miljöanpassade
lösningar. Ny teknik utvecklas också
utifrån de nya behoven, vilket ger
möjligheter till fler miljöanpassade
lösningar. En sannolikt kommande
skatt på syntetiska köldmedier
kommer till exempel att styra
utvecklingen mot mer
miljöanpassade alternativ i allt från
transporter till kylsystem i
butik. Eftersom vi arbetar med
frågan redan idag kan vi stärka vår
position på marknaden om och när
nya regler införs.
När kundernas efterfrågan på klimatoch miljöanpassade produkter ökar
kan vi också hitta nya
affärsmöjligheter. Det kan vara att
utveckla nya produkter eller att hitta
nya lägen för butiksetablering på
gång- och cykelavstånd till
bostadsområden. En möjlighet är
också att bättre avfallshantering i
samhället generellt leder till att
butikerna kan få en mer
miljöanpassad hantering av sitt
avfall. Uppmärksamheten kring
matavfallets betydelse för klimatet
leder till mer fokus på att hålla
svinnet nere. Genom en tidig
omställning till förnybara energikällor
kan vi försäkra oss om att
verksamheten kan fortsätta även om
tillgången på fossila bränslen skulle
minska. Att minska
energianvändningen är dessutom ett
sätt att spara pengar.
Nöjda kunder är en konkurrensfördel.
Genom att föra en god dialog, vara
uppfinningsrika och ambitiösa kan vi
förbättra våra kundrelationer. Det
kan ge oss ett affärsmässigt
försprång.
Energianvändning
EN3
Global Compact 8
Direkt energianvändning per primär energikälla.
EN4
Global Compact 8
Indirekt energianvändning per primär energikälla.
Även under 2011 ökade påfyllnaden av köldmedia i Baltikum på grund av den långa, kalla
vintern i början på året. Många insatser de senaste åren har lett till ökad energieffektivitet i
lager och butiker men de senaste årens långa, kalla vintrar samt mycket varma somrar har
varit en utmaning. Att energieffektivisera butiker, lager och transporter är ett fortsatt
prioriterat område för hela koncernen.
Butikernas energieffektivisering sker stegvis. Den första åtgärden är att installera system
som mäter förbrukningen och ger kunskap och inspiration för att minska förbrukningen. I
Sverige är många ICA-butiker miljömärkta enligt Svanen som har tuffa regler för bland annat
energieffektivitet och sopsortering. Maxi ICA Stormarknad, ICA Kvantum och ICA
Supermarket strävar efter att vara miljömärkta enligt Svanen.
Total energianvändning i lager och butik, ICA-koncernen, MWh
MWh
2009
2010
2011
Totalt
1527359
1542976
1560801
Fördelning av ICA-koncernens energikällor 2011 (elförbrukning i lager och
butik), %
procent
66
15
18
Förnybar energi
Fossila bränslen
Kärnkraft
Energianvändning i lager, MWh
Sverige
Norge
Baltikum
2011
73584
23561
14795
2010
83920
24609
15504
2009
84023
24246
13418
2011
272
197
196
2010
270
193
185
2009
270
220
176
2011
931966
319002
197893
2010
877311
328736
212897
2009
875478
333501
196694
2010
401
548
470
2009
406
547
425
Genomsnittlig energianvändning i lager, kWh/m2
Sverige
Norge
Baltikum
Energianvändning i butik, MWh
Sverige
Norge
Baltikum
Genomsnittlig energianvändning i butik, kWh/m2
Sverige
Norge
Baltikum
Köldmedieförbrukning, ton
2011
472
534
462
Sverige* **
Norge* ***
Baltikum
2011
0.1
0
15
2010
0.1
0.3
14
2009
0.3
0.2
10
* Omfattar endast lager i Sverige och Norge. ** Sverige 2009: 0,3 ton. Sverige 2010: 0,1
ton. Sverige 2011: 0,1 ton. *** Norge 2011: 0,0 ton.
Andel Svanenmärkta ICA-butiker, %
%
2009
2010
2011
%
28
28
27%
Åtgärder för minskad energianvändning
EN5
Global Compact 8, 9
Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar.
EN7
Global Compact 8, 9
Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering.
Driften av butiker och lager står för en stor del av ICA-koncernens totala
energiförbrukning. Butikernas energieffektivisering sker stegvis. Den första åtgärden är att
installera system som mäter förbrukningen och ger kunskap och inspiration för att minska
förbrukningen. I Sverige är många ICA-butiker miljömärkta enligt Svanen som har tuffa
regler för bland annat energieffektivitet och sopsortering. ICA Maxi Stormarknad, ICA
Kvantum och ICA Supermarket strävar efter att vara miljömärkta enligt Svanen.
Följande åtgärder och investeringar pågår på samtliga marknader:
Allt fler butiker i ICA-koncernen sätter lock på frysdiskar och dörrar eller gardiner på
kylar och frysar. Satsningarna har ökat generellt i Sverige och Norge. I de baltiska
länderna förnyas kylar och frysar i samband med omprofileringar.
Butikerna byter löpande ut belysning till modernare, mer energieffektiva alternativ. I
delar av Rimi Baltics litauiska butiksnät automatiseras belysningen.
Belysningsbesparingarna beräknas uppgå till närmare 50 procent och för hela butiken
kan det ge en energibesparing på 10–15 procent.
ICA Kvantum Sannegården i Sverige, som byggdes 2010 helt utifrån våra riktlinjer om
maximal energieffektivitet, står som modell för hur alla framtida nya ICA-butiker byggs
och under 2011 öppnade fyra nya butiker enligt denna modell. Med många enkla
förbättringar lyckas vi nå stora energibesparingar, cirka 35 procent. Vi har till exempel
installerat lock och dörrar i kyl- och frysdiskar och vi styr såväl belysning som
temperatur efter behov.
I Sverige var 360 ICA-butiker Svanenmärkta i slutet av 2011, jämfört med 377 ett år
tidigare. Under 2010 skärptes kraven för att få ha sin butik Svanenmärkt. Reglerna är
bland annat tuffare för sopsortering och energieffektivitet. ICA Maxi Stormarknad, ICA
Kvantum och ICA Supermarket strävar efter att vara miljömärkta enligt Svanen.
I de norska butikerna används systemet Cool ICA som följer både energianvändning
och temperaturer. Systemet har installerats i 408 (393) butiker, vilket är 74 procent av
samtliga butiker.
Rimi Baltic använder Automatic Monotoring System (AMS) för att övervaka temperatur
i kylar och frysar. Flera butiker anlitar energikonsulter och gör totala
energikartläggningar.
Hos Rimi Baltic i Lettland uppmuntras butiksmedarbetare att utbyta erfarenheter om
energibesparingar.
Energismarta produkter och tjänster
EN6
Global Compact 8, 9
Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på
förnybar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ.
Vi har initiativ för minskad miljöpåverkan från bärkassar på samtliga våra marknader,
bland annat erbjuder vi olika typer av hållbara tygkassar som kan användas flera
gånger. ICA Sverige erbjuder bärkassar av sockerrör, så kallad grön plast. Vid
förbränning avger en sådan kasse 80 procent mindre koldioxid än en vanlig plastkasse.
Inom Rimi Baltic erbjuder Rimi-butikerna på de tre marknaderna plastkassar som till
33 procent kommer från återvunnet material samt bomulls- och papperskassar.
Under 2010 gick startskottet för ICA Sveriges satsning på att installera laddstolpar för
kunder med elbilar. Laddstolpar finns tillgängliga på kundparkeringarna intill
ICA-butikerna. Målsättningen är att inom fem år ha laddstolpar vid ett 20-tal
ICA-butiker runtom i landet. I slutet av 2011 hade laddstolpar installerats vid åtta
ICA-butiker i Sverige, en ökning med fem stycken jämfört med 2010.
Även 2011 genomförde ICA Sverige en kampanj där vi erbjöd stamkunder förmånliga
priser på lågenergilampor. Om kunderna använder de lågenergilampor som sålts under
året i stället för vanliga glödlampor förväntas koldioxidutsläppen totalt sett minska.
ICA Sverige deltog i projektet ”One Tonne Life”, som startade i januari 2011,
tillsammans med Ahus, Volvo, Vattenfall och Siemens. Målet med projektet var att
minska koldioxidutsläppet för en person från sju till ett ton per år genom att bo, resa
och äta hållbart. Resultatet följdes via en testfamilj som bodde i ett specialbyggt och
hållbart utrustat hus. Familjen nådde till slut 1,5 ton.
Initiativ för haven, skogarna, ängarna
och arterna
EN12
Global Compact 8
Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska
mångfalden i skyddade områden, samt områden med hög biodiversitet utanför skyddade
områden.
EN13
Global Compact 8
Skyddade eller restaurerade habitat (livsmiljöer).
EN14
Global Compact 8
Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent hantera påverkan på den
biologiska mångfalden.
EN15
Global Compact 8
Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter med habitat i områden som
påverkas av verksamheten.
Varje dag säljer ICA-koncernen livsmedel för stora belopp i fem olika länder. Det innebär att
vår verksamhet använder jordens resurser, men vi är måna om att göra det på ett varsamt
sätt. Om världshaven utarmas och regnskogarna skövlas drabbar det oss inte bara som
människor, utan också som livsmedelshandlare. Därför söker vi hela tiden nya vägar för att
skydda och bevara den biologiska mångfalden när vi väljer råvaror och utvecklar vårt
sortiment. En av våra viktigaste samarbetspartner i arbetet med den biologiska mångfalden
är Världsnaturfonden (WWF).
Naturbeteskött för öppna landskap
Sedan vi inledde vårt samarbete med Världsnaturfonden i Sverige om naturbeteskött på
1990-talet har mer än 36 000 hektar naturbetesmark restaurerats i ett gemensamt projekt
kring betesdjur. Betesdjuren håller landskapet öppet med en rik biologisk mångfald av
växter, fåglar, insekter och småkryp. Djurens bete, tramp och spillning är viktiga
förutsättningar för artrikedomen i betesmarkerna.
Från 2010 har samarbetet kring naturbetesmarker gått in i en ny fas. Tidigare ägnade sig
Världsnaturfonden främst åt att restaurera igenvuxna marker, medan man nu verkar för att
långsiktigt säkra hittills uppnådda resultat och sprida konceptet till nya markägare och andra
intressenter. Om de restaurerade markerna inte ska överges, krävs brukare som förblir
engagerade i naturbetesskötseln. Den starkaste drivkraften till det är en god efterfrågan på
naturbeteskött.
ICA Sveriges sortiment av naturbeteskött består nu av 13 produkter. Försäljningen av dessa
under 2011 motsvarar cirka 2 000 naturbetesdjur, vilket innebär att omkring 5 000 hektar
svenska naturbetesmarker har bevarats.
I friska hav räcker fisken
ICA-koncernen har på flera sätt tagit ställning för att rädda utrotningshotade fiskarter. Vi
utgår från WWF Sveriges fiskguide med röd-, gul- och grönlistade fiskarter i Norge och
Sverige. Vi undviker, så långt det är möjligt, rödlistad fisk i vårt centrala sortiment som säljs
till butikerna. Under året fanns endast några få rödlistade artiklar i vårt centrala sortiment,
räkor från Grönland. Dessa räkor ligger dock i en MSC-process och beräknas vara certifierade
under 2012.
Vi utökar också vårt sortiment av MSC-certifierad fisk, som fryst kolja och styckfryst torskfilé.
Under året fanns ett fyrtiotal MSC-certifierade produkter i ICA Sveriges centrala sortiment.
Konsumenterna kan spåra torsk, kolja och sej som säljs under ICAs varumärke på
koncernens svenska hemsida. Där kan de även följa fiskens resa från de arktiska
havsområdena utanför Norge till ICAs lager och butiker, och läsa vad som görs för att skydda
arternas framtid. På ICA Sveriges hemsida visas också hur våra egna fiskprodukter klassas
enligt svenska WWF:s fiskguide.
Soja, palmolja och tropiska träslag från skyddade skogar
Tillverkningen av ICAs egna livsmedelsprodukter på den svenska marknaden kräver årligen
cirka 2 700 ton palmolja. Vi har beslutat att all palmolja som används i ICAs egna
märkesvaror senast 2015 ska vara RSPO-certifierad (Round table on Sustainable Palm Oil).
Avsikten är att få fler palmoljeplantager att ta såväl miljömässiga och sociala som
ekonomiska hänsyn och bevara regnskogarna. Volymerna är dock begränsade. Därför köper
vi Green Palm-certifikat för att stötta fler palmoljeplantager i deras ansträngningar att leva
upp till RSPO-kriterierna.
Vi engagerar oss även i sojafrågan, eftersom sojaodling kan ha en stor och långsiktigt
negativ inverkan på tropiska skogar och savanner, bland annat i Brasilien. Genom
ICA-koncernens ägare Royal Ahold är vi medlemmar i Roundtable for Sustainable Soy och
bevakar noggrant utvecklingen på området.
ICA Sverige har beslutat att enbart sälja FSC-certifierad EMV-grillkol och att samtliga
produkter av tropiska träslag, såsom utemöbler, ska vara FSC-certifierade. Butikerna i
Sverige säljer årligen cirka 10 000 ton certifierad grillkol. ICA har även FSC-märkta
engångsgrillar, block och kopieringpapper.
Utsläpp
EN16
Global Compact 8
Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt.
EN17
Global Compact 8
Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt.
Utsläpp
Utsläpp av koldioxid från energi i butik, ton
Sverige
Norge*
Baltikum
2011
49166
30065
59359
2010
48810
9547
69951
2009
48857
33350
54369
* Under 2010 har en stor andel av de norska butikerna förnybar el.
Totalt utsläpp av koldioxid*, ICA-koncernen, ton
ton
276529
282723
308720
2009
2010
2011
* Exklusive utsläpp från klimatkompenserade flygresor.
Utsläpp av koldioxid från energi i lager, ton
Sverige
Norge*
Baltikum
2011
903
2189
5256
2010
1270
31
5535
2009
1106
30
3690
* Från 2011 har samtliga lager i Norge gått från förnybar till konventionell el på grund av
strikta besparingskrav. Norge 2009: 30 ton. Norge 2010: 31 ton.
Utsläpp av koldioxid från köldmedieförbrukning i lager och butik *, ton
Sverige* **
Norge* ***
Baltikum
2011
182
19
52679
2010
229
900
50341
2009
717
654
38902
* Omfattar endast lager. ** Sverige 2009: 717 ton. Sverige 2010: 229 ton. Sverige 2011:
182 ton. *** Norge 2009: 654 ton. Norge 2010: 900 ton. Norge 2011: 19 ton.
Utsläpp av koldioxid från godstransporter mellan lager och butik, ton
Sverige
Norge*
Baltikum
2011
83842
12315
11109
2010
69736
13019
11875
2009
67780
14584
11048
* Beräkningsmetod uppdaterad för inhyrda transporter för Sverige samtliga år samt under
2010 för Norge.
Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med flyg, tåg och bil, ton
Sverige
Norge*
Baltikum**
2011
5322
931
0
2010
4975
866
0
2009
4310
707
0
* Norge 2009: 707 ton. Norge 2010: 866 ton. Norge 2011: 931 ton. ** Data från Baltikum
finns inte att tillgå.
Fördelning av ICA-koncernens utsläpp av koldioxid *, 2011, %
Tjänsteresor, 1%
Köldmedier, 17%
Energi i lager, 3%
Energi i butik, 45%
Godstransporter, 35%
* Exklusive utsläpp från klimatkompenserade flygresor.
procent
1
17
3
45
35
Initiativ för lägre utsläpp av
växthusgaser
EN18
Global Compact 7, 8, 9
Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning.
Sedan 2006 har ICA-koncernens direkta utsläpp av klimatpåverkande gaser minskat med
cirka fem procent. Jämfört med 2010 ökade utsläppen av växthusgaser med cirka fyra
procent under 2011, vilket främst beror på ökade utsläpp från godstransporter i Sverige samt
ökade utsläpp från elanvändning i norska lager och butiker. I Sverige tar ICA över
godstransporter från sina leverantörer för att inte köra med tomma lastbilar tillbaks från
butik till lager. Detta har inneburit att ICAs transporter ökat sin dieselkonsumtion, men
troligen har miljöbelastningen i samhället totalt sett minskat. På grund av strikta
besparingskrav återgick våra norska butiker och lager till att använda konventionell el under
2011 vilket lett till ökade koldioxidutsläpp. De senaste årens långa, kalla vintrar samt mycket
varma somrar har varit en utmaning. Även fortsatt är arbetet med att minska vår
klimatpåverkan ett prioriterat område för hela koncernen.
Arbete för lägre utsläpp av växthusgaser pågår inom ett flertal områden, bland annat:
ICA Sverige erbjuder alla ICA-handlare att köpa förnybar el till sina butiker genom ett
centralt elavtal. Maxi-profilen har tagit ett beslut på att alla Maxi ICA Stormarknader
ska ha förnybar el. Ungefär 20 procent av alla svenska ICA-butiker hade förnybar el via
det centrala avtalet i slutet av 2011.
Alla ICAs lagerenheter i Sverige har förnybar el, vilket minskar koldioxidutsläppen med
85 procent jämfört med vanlig el.
Inom ICA Sverige finns en stor mängd butiker med 100 procent naturliga köldmedier
och antalet ökar. Fyllnadsmängderna i kyl- och fryssystemen är starkt minimerade. I
större butiker används framför allt glykol som cirkuleras i systemet och håller nere
mängden köldmedier. Glykol används för kylarna och koldioxid i frysarna hos ICA Maxi,
Kvantum och Supermarket. I jämförelse med konkurrenterna ligger ICA Sverige väl till
på detta område.
ICA Sverige deltog i projektet ”One Tonne Life”, som startade i januari 2011,
tillsammans med Ahus, Volvo, Vattenfall och Siemens. Målet med projektet var att
minska koldioxidutsläppet för en person från sju till ett ton per år genom att bo, resa
och äta hållbart. Resultatet följdes via en testfamilj som bodde i ett specialbyggt och
hållbart utrustat hus. Familjen nådde till slut 1,5 ton.
För att uppmärksamma klimatfrågan deltar vi i Världsnaturfondens kampanj ”Earth
Hour” på alla marknader. Vi släckte belysningen på ett antal lager, kontor och butiker
och uppmanar även våra kunder att släcka lyset en timme för klimatets skull. I Sverige
deltog i år ICA-handlaren Stig och hans medarbetare i ICAs mångåriga och
uppmärksammade reklamsåpa genom att släcka lyset i butiken.
Vårt avfall och hur vi tar hand om det
EN22
Global Compact 8
Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod.
Vi strävar efter att minimera avfall och att ha en hög återvinningsgrad av avfall från lager
och butiker.
I Sverige lagar ICA-handlare lunchrätter av produkter med kort datum, och säljer frukt
och grönt med skönhetsfläckar till lägre pris. Konceptet ”Ät Snart” erbjuder kunderna
att köpa produkter som annars hade gått till spillo till extra förmånliga priser. ICA
Norge har konceptet ”50%”, där produkter med kort datum rabatteras med 50 procent
i butikerna, vilket minskar svinnet.
På ICA Sveriges lager sorteras allt avfall och under 2011 återvanns hela 99 procent,
vilket är i nivå med föregående år.
ICA Norge har infört ett nytt kvalitetskontrollsystem för frukt och grönsaker på fem
lager, som resulterat i klart mindre lagersvinn. Kvaliteten på frukterna och grönsakerna
har ökat och därmed har svinnet i butik också minskat.
ICA Norge har anslutit sig till bland annat Kirkens Bymisjon, Landbruks- og
matdepartementet och Mattilsynet för att skapa en svinncentral för matvaror i Oslo.
Svinncentralen ska på ett organiserat sätt ta tillvara livsmedel som branschen av
praktiska eller juridiska skäl måste slänga och distribuera dem vidare till
välgörenhetsorganisationer.
Rimi Baltic i Lettland samarbetar med ett 30-tal djurparker och djurhem som får
produkter med kort datum.
Generell förklaring för avfall
1.
2.
Sverige omfattar avfall från logistik, medan Norge och Baltikum omfattar avfall från logistik och butik.
Uppdaterade data 2009 för Baltikum så att hanteringsmetod framgår.
Total mängd avfall, ton
Sverige
Norge
Baltikum
2011
10928
20883
36262
2010
11227
29464
35795
2009
10597
28906
33046
2011
99
99
49
2010
99
97
47
2009
98
95
39
2011
1733
8163
1258
2010
2345
7435
1263
2009
2305
6434
614
2011
4273
6056
15723
2010
4547
11886
15562
2009
4371
13882
12194
2011
4842
6386
1015
2010
4226
9231
0
2009
3724
7002
0
Återvinningsgrad, %
Sverige
Norge
Baltikum
Brännbart, ton
Sverige
Norge
Baltikum
Återvunnet/återanvänt, ton
Sverige
Norge
Baltikum
Komposterbart, ton
Sverige
Norge
Baltikum *
* Från 2011 finns denna fraktion även för Baltikum
Deponerat avfall, ton
Sverige*
Norge
Baltikum
2011
80
278
18266
2010
110
912
18970
* Sverige 2009: 197 ton. Sverige 2010: 110 ton. Sverige 2011: 80 ton.
2009
197
1589
20238
Så miljöanpassar vi våra transporter
EN29
Global Compact 8
Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som
används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/tjänsteresor.
ICAs svenska logistikfunktion är sedan 1997 miljöcertifierad enligt den internationella
standarden ISO 14001. Att behålla miljöcertifieringen är en viktig kvalitetsstämpel som
bekräftelse på ett aktivt arbete i miljöfrågor. En tredjedel av ICAs totala miljöpåverkan
kommer från lagerdrift och transporter. Logistikfunktionen arbetar aktivt med att minska sin
miljöpåverkan, och följer främst upp miljöaspekterna kring koldioxidutsläpp från transporter,
energiförbrukning och avfall (källsorterat och kasserat).
Bränsleförbrukningen för godstransporter i Norge och i Baltikum minskade något under året,
medan den ökat i Sverige, främst beroende på att ICA tar över godstransporter från sina
leverantörer för att inte köra med tomma lastbilar tillbaks från butik till lager. Under 2011
ökade ICA Sverige antalet etanoldrivna lastbilar till totalt tolv stycken. De svenska
tjänsteresorna med flyg och bil ökade något under året medan tågresorna minskade. Detta
kan hänföras till de problem tågtrafiken hade under det snörika första kvartalet.
För att minska det totala antalet godstransportkilometer fortsätter vi att effektivisera
infrastrukturer och distributionsnät. Att sträva efter att lastbilar är välfyllda och har noggrant
planerade rutter är en självklarhet. Under 2011 började ICA Sveriges logistikfunktion
använda ett nytt planeringsverktyg som effektiviserar och tydligt visualiserar
transportplaneringen i realtid. Välplanerade körningar och optimerade lass bidrar till att ICAs
leveranser kan köras med färre och mer välfyllda lastbilar och ger färre körda kilometrar
totalt. Butikerna kan följa väntade leveranser i realtid via en webbsida, för att kunna planera
varumottagningen, vilket minskar onödig väntetid både för butiken och för lastbilen.
Verktyget är väl etablerat i den utländska dagligvarubranschen men nytt för den svenska
marknaden, där ICA är först. Utrullningen av det nya transportplaneringsverktyget fortsätter
under 2012.
ICA-koncernen äger idag inga egna lastbilar, med undantag för ICA Norge där vi har både
egna och inhyrda lastbilar. Modern motorteknik och alternativa bränslen minskar utsläppen
från transporterna och vi ställer krav på att speditörerna ska kunna redovisa detta. I Sverige
blandas alternativt bränsle i dieseln och lastbilarna utrustas med lättrullande däck för att
minska bränsleåtgången och därmed miljöbelastningen. ICA Sverige är sedan 2009 medlem i
nätverket Klimatneutrala Godstransporter (KNEG) och har därmed åtagit sig att verka för en
framtida fossilfri distribution i Stockholm. För närvarande körs tolv av våra lastbilar på
kvalitetssäkrad etanol och påverkar därmed klimatet mindre än med traditionell diesel. Vi
testar gärna fler alternativa bränslen och följer utvecklingen noggrant i tron att en mix av
alternativa bränslen är den bästa lösningen för framtiden. Biogas är ett alternativ som det
emellanåt råder brist på. En förutsättning för att vi ska använda alternativa bränslen i större
skala är driftsäkerhet och tillgång.
Vi strävar också efter att lyfta över fler transporter från väg till järnväg. I dag transporterar
ICA Sverige i stort sett alla drycker med tåg. ICA Norge transporterar kolonialvaror, kyl- och
frysvaror samt frukt och grönsaker med tåg till distributionsterminalen i Narvik. ICA Sverige,
ICA Norge och Rimi Baltic i Estland ställer krav på att förarna tillämpar sparsam körning.
Sedan 2009 är alla lastbilar som kör för ICA Sverige utrustade med alkolås.
ICA-koncernen använder bara flygtransporter för produkter där kvaliteten försämras påtagligt
av båttransporter, såsom känsliga frukter, grönsaker och blommor.
Så miljöanpassar vi våra resor
ICA-medarbetare i Sverige har riktlinjer för val av tjänstebil. Under 2011 minskade andelen
miljöbilar i bilparken från 42 till 38 procent. ICAs centrala hyrbilsavtal för svenska
medarbetare innebär att resenären i första hand får en miljöbil men enligt den generella
trenden i Sverige har antalet etanolbilar minskat under 2011. Utsläppsgränserna för
företagsbil skärptes ytterligare under året.
Sedan 2008 klimatkompenserar alla ICAs medarbetare i Sverige och Norge sina affärsresor
med flyg när de bokas genom vår centrala resebyrå. Pengarna för klimatkompensationen
finansierar vindkraftverk i Kina. Kompensationen sker fortlöpande enligt Clean Development
Mechanism (CDM) Gold standard. CDM är en projektmodell som uppfyller kraven i
Kyotoprotokollets direktiv för växthusgasreducerande åtgärder i utvecklingsländer.
ICA Sverige och ICA Norge har under året ökat antalet videokonferenser med 66 procent och
antalet telefonkonferenser med 12 procent jämfört med förra året.
Bränsleförbrukning godstransporter mellan lager och butik, tusen liter *
Sverige
Norge
Baltikum
2011
32229
4736
4114
2010
26821
5007
4398
2009
26069
5609
4092
* Bränsleförbrukningen avser diesel förutom för Sverige då även etanol ingår med 82 000
liter (2010) och 208 000 liter (2011). Beräkningsmetod uppdaterad för inhyrda transporter
för Sverige samtliga år samt från 2010 för Norge.
Tjänsteresor med flyg, tusen km
Sverige
Norge
Baltikum *
2011
13397
3319
i.u.
2010
12873
3110
i.u.
2009
10625
2535
i.u.
2011
1489
i.u.
i.u.
2010
1993
i.u.
i.u.
2009
2153
i.u.
i.u.
2010
7919
i.u.
i.u.
2009
7714
i.u.
i.u.
* Data från Baltikum finns inte att tillgå.
Tjänsteresor med tåg, tusen km
Sverige
Norge *
Baltikum *
*Data från Norge och Baltikum finns inte att tillgå.
Tjänsteresor med bil, tusen km
Sverige
Norge *
Baltikum *
2011
8809
i.u.
i.u.
* Data från Norge och Baltikum finns inte att tillgå.
KVALITET
ICAs arbete med kvalitet
Det ska vara tryggt att handla på ICA. Därför håller vi noggrann koll på våra
leverantörer och hanteringen av våra varor, ända fram till kunden.
Vi strävar efter att säkerställa att vårt sortiment lever upp till våra och omvärldens krav med
hjälp av leverantörsrevisioner, granskning av produktmärkningar, produkttester samt ett
strukturerat kvalitetssäkringsarbete i logistikverksamheten och i butik. Vi vill också inspirera
våra kunder till medvetna och hälsosamma val i vardagen. Likaså ska vi erbjuda ett brett
urval av miljömärkta, ekologiska och etiskt märkta produkter.
Policy: ICA koncernens policy för kvalitet, miljö och socialt ansvar
Koncernmål: Vi ska erbjuda trygga produkter med god kvalitet som lever upp till kundernas
förväntningar
De viktigaste insatserna 2011
Vi deltar i det internationella samarbetet Global Food Safety Initiative, GFSI, som tar
fram gemensamma normer för att bedöma matsäkerhet hos leverantörer. Under
2011 har GFSI utvecklat verktyg och fördjupat samarbetet med bland andra USA och
Asien.
Vi har haft en drivande roll i utvecklingen av Svensk standard för livsmedelshantering,
världens första tredjepartsstandard för livsmedelshantering i butik. I slutet av 2011 var
326 butiker certifierade enligt standarden och drygt 1 000 butiker jobbar enligt
standarden. Våra norska och baltiska butiker arbetar för att införa kvalitetsstandarden
för livsmedelshantering i butik. För att möjliggöra en certifiering i dessa länder, håller
vi på att ta fram även en internationell standard. Arbetet sker som ett projekt åt vår
branschorganisation, Svensk dagligvaruhandel.
Under 2011 har 1228 av de svenska ICA-butikerna också genomfört en internrevision.
Internrevisionen görs av ICAs kvalitetscoacher som ett led i att säkerställa en hög och
jämn kvalitet på livsmedelshanteringen i alla butiker oavsett storlek eller omfattning på
hanteringen i butiken.
Två lager i Sverige blev certifierade enlig BRC S & D under 2011. BRC står för British
Retail Consortium och är en internationell kvalitetsstandard för företag inom
detaljhandeln.
I Norge har vi genomfört revisioner av leverantörer samt arbetat med att stötta dem i
frågor kring mattrygghet, samtidigt som butikernas eget arbete med mattrygghet har
fortsatt med hjälp av coacher och HACCP-principer (Hazard analysis and critical control
points).
Ursprunget
Våra produkter ska tillverkas under schyssta förhållanden. Djur ska inte fara illa och naturliga
råvaror ska inte förändras utan goda och genomtänkta syften.
Innehållet
Produkterna ska vara nyttiga, trygga och balanserade. Vi är alltid mycket noggranna med
ingredienserna i våra egna märkesvaror.
Smaken
Att äta är en central del i varje människas liv och vardag. Maten ska inte bara vara
näringsriktig och kontrollerad, den ska också tilltala många olika smaker.
Säkerheten
Kunderna ska kunna lita på att våra varor är trygga och säkra. Därför är matsäkerheten
viktig, från produktion till lager och hantering i butik.
KVALITET
De viktigaste händelserna under 2011
Smaken
Att äta är en central del i varje människas liv och vardag. Maten ska inte bara vara
näringsriktig och kontrollerad, den ska också tilltala många olika smaker.
Under 2011 genomförde vi cirka 3 000 sensoriska tester på nya och befintliga
produkter, för att säkerställa att våra produkter smakar bra.
I Sverige beskriver vi nu smaknyanser på frukt och gröntsortimentet – ett resultat
av flera års sensorisk forskning.
Innehållet
Produkterna ska vara nyttiga, trygga och balanserade. Vi är alltid mycket noggranna med
ingredienserna i våra egna märkesvaror.
Under 2011 svarade våra kundtjänster i Sverige och Norge på 95 000
telefonsamtal och e-post om produkter och tjänster från ICA.
Enligt våra kunders önskemål har vi under 2011 fasat ut den
omdebatterade smakförstärkaren glutamat, E621, ur våra egna märkesvaror i
Sverige. Idag finns glutamaten kvar enbart i ICAs egna snabbnudlar. Vi jobbar på att
få bort tillsatsen där också. Samtidigt har vi passat på att tala om att tillsatsen E
621/monosodium glutamat egentligen inte är farlig.
I Sverige uppdaterades basen för våra egna märkesvarors information,
produktspecifikationerna, och godkändes av experter.
Under 2011 har ICA Sverige förstärkt färskvarusatsningen med fokus på kött, frukt
och grönt, fågel, chark och delikatesser – genom ny marknadsföring och
förpackningsdesign samt nya utbildningar och verktyg för butikskommunikation.
Färskvarusatsningen fortsätter under 2012. Vi ska erbjuda marknadens mest kompletta
kötterbjudande, och vi arbetar för att kunna förse butikerna med lokalt ICA-kött.
I maj 2011 lanserade vi ICAs egna laktosfria varor i Sverige, det senaste tillskottet i
vårt eget allergianpassade sortiment för matöverkänsliga kunder. I samband med
lanseringen fick alla ICAs allergianpassade varor en ny märkning. ”Vänliga varor”
ersattes av märkningen ”Fri från” för att göra det lättare för kunderna att hitta rätt.
Efterfrågan på allergianpassade produkter växer för varje år.
Vi har sett till att vårt eget produktsortiment med hälsoprofil, ICA Gott Liv, innehåller
mindre socker, salt, fett och tillsatser jämfört med andra varor.
Vi har ytterligare minskat användningen av palmolja i våra svenska EMV-varor.
Ursprunget
Våra produkter ska tillverkas under schyssta förhållanden. Djur ska inte fara illa och naturliga
råvaror ska inte förändras utan goda och genomtänkta syften.
ICAs ekologiska sortiment fortsätter att växa, både i försäljning och antal produkter.
Under 2011 steg försäljningen av vårt eget varumärke ICA I love Eco med 23 procent och
ICAs totala försäljning av ekologiskt med 4,3 procent i Sverige. Ekologiska storsäljare är
mjölk, fil och naturell yoghurt, kaffe ägg samt barnmat. Totalt under året har ett
tjugotal produkter tillkommit inom ICA I love Eco, bland andra drygt tio köttprodukter och en
babybody i ekologisk bomull som sedan januari ingår i den babybag som delas ut gratis på
många av Sveriges BB-avdelningar till nyblivna föräldrar. ICA I love Eco säljs på samtliga
marknader. Under 2011 genomförde vi en prissänkning på ICA I love eco i Sverige.
Totalt i det centrala ekologiska sortimentet i ICA Sverige finns cirka 1 100 produkter.
Svensk köttproduktion ska främjas och kunderna ska enkelt hitta de svenska varorna i
charkdisken. Därför har ICA varit pådrivande bakom den nya ”Svenskmärkningen” av
charkvaror som lanserades under 2011, tack vare ett samarbete mellan detaljhandeln, LRF
och Svenskt Kött. Märkningen garanterar att varan endast innehåller svensk köttråvara, och
finns i dag ett 50-tal charkprodukter, både på ICAs egna märkesvaror och övriga
märkesvaror.
ICA Sverige var involverade i arbetet med att utveckla en svensk standard för djurskydd i
produktionen av griskött samt transporter och slakt tillsammans med Sigill Kvalitetsstandard.
Säkerheten
Kunderna ska kunna lita på att våra varor är trygga och säkra. Därför är matsäkerheten
viktig, från produktion till lager och hantering i butik.
Under 2011 hade 80 procent av ICA Sveriges egna livsmedelsleverantörer
kvalitetssystem godkända enligt GFSI .
Under året gjorde vi 72 (31) publika återkallelser , det vill säga där misstanke om
hälsorisk funnits. 1 170 (951) produkter som inte levde upp till koncernens
kvalitetskrav stoppades och togs tillbaka från butiker och lager. Av dessa var 371 (363)
egna märkesvaror.
ICA-butikerna i Sverige har fortsatt att arbeta med kvalitetsstandarden för butik ,
Svensk standard för livsmedelshantering. Standarden är gemensam för branschen och
också accepterad av Swedac som en så kallad tredjeparts standard sedan 2009. ICA i
Sverige har nu 326 certifierade butiker , en ökning med 46% från förra året, och
totalt cirka 1 000 av ICA-butikerna arbetar enligt standarden.
1 228 ICA-butiker i Sverige har internreviderats . Internrevisionen görs av ICAs
kvalitetscoacher som ett led i att säkerställa en hög och jämn kvalitet på alla butiker
oavsett storlek eller omfattning på hanteringen i butiken.
ICA Sveriges nya system för digital egenkontroll i butik, IDE 2.0, testlanserades
under december. Systemet har utvecklats av ICAs personal i samarbete med extern
IT-kompetens. Under 2012 sker en bred lansering och konvertering av nuvarande
system till IDE 2.0. Runt 1 050 ICA-butiker i Sverige använder nu systemet för sitt
dagliga arbete med kvalitetskontroller för matsäkerhet
ICA Sverige har genom samarbetspartners stöttat butikerna vid inköp från lokala
producenter . Stödet görs för att säkerställa samma höga livsmedelskvalitet från de
lokala producenterna som från centrala leverantörer. Under året har en lista med över
600 lokala leverantörer skapats för att stödja butikernas lokala inköp.
ICAs svenska logistikverksamhet är miljöcertifierad enligt ISO 14001 sedan 1997. I
snart två år har ICA Sverige arbetat för att även kvalitetscertifieras enligt den
internationella standarden BRC S&D , som utfärdas av British Retail
Consortium. BRC S&D är en kvalitetsstandard för företag inom detaljhandeln avseende
produktsäkerhet, produktkvalitet och lagenlighet. Standarden kräver noggranna
kvalitets- och säkerhetsrutiner och först ut under 2011 att certifieras blev ICAs lager i
Kallhäll och Västerås. Arbetet fortsätter nu för att kvalitetscertifiera ICAs övriga lager i
Arlöv, Borlänge, Helsingborg och Kungälv. Målet är att de ska certifieras under 2012.
I Norge har vi genomfört revisioner av leverantörer samt arbetat med att stötta
dem i frågor kring mattrygghet, samtidigt som butikernas eget arbete med
mattrygghet har fortsatt med hjälp av coacher och HACCP-principer (Hazard
analysis and critical control points).
KVALITET
Fokus framöver
Varifrån kommer maten, och är den nyttig? Framöver kommer vi att fortsätta
öka transparensen runt matens innehåll och ursprung.
De senaste årens tendens till ökad fokus på matsäkerhet och mat som är producerad nära
där kunderna bor fortsätter att vara stark. Vi ser en ökad medvetenhet kring frågor som rör
matens innehåll och ursprung. Många av våra kunder vill göra medvetna val, exempelvis när
det gäller hur och var maten är producerad. För oss är det fortsatt viktigt att vara så
transparanta som möjligt i dessa frågor och jobba vidare med att ha fullständig kontroll över
hela varuflödet, hela vägen från produktion till våra kunder. Vi kommer att fortsätta jobba för
att ha ett varierat sortiment med produkter av bra kvalitet till ett bra pris.
Viktiga aktiviteter under 2012
Kvalitetsarbetet i butik forsätter, exempelvis genom införande av nya
kvalitetskontroller på frukt och grönt i Norge.
Certifieringsarbetet fortsätter inom de områden där det är möjligt, såsom butiker,
inköpsverksamheter och distributionsterminaler. Exempelvis kommer arbetet med att
kvalitetscertifiera ICAs övriga lager i Arlöv, Borlänge, Helsingborg och Kungälv att
fortsätta. Målet är att de ska certifieras enligt BRC S&D under 2012. Ett annat mål är
att kvalitetscertifiera ICA Sveriges inköpsverksamhet under 2012.
Fortsätta arbetet för att få full kontroll och intyg av samtliga våra leverantörers
kvalitetsstatus och certifikat.
Fortsätta arbetet med att få full kontroll över våra produktspecifikationer, tester och
märkningar.
Fortsatta utbildningsinsatser av butiks- och distributionsmedarbetare inom
mattrygghet.
Fortsatta kontroller av leverantörer och produkter, liksom internrevisioner i svenska
ICA-butiker.
Fortsätta implementera IDE 2.0 (digitalt verktyg för egenkontroller) i svenska
ICA-butiker.
Färdigställa en kvalitetsstandard för butik som kan användas även internationellt.
I Sverige kommer vi att fortsätta vårt arbete för att säkerställa acceptabla förhållanden
för djurskydd, till exempel genom att följa upp att våra leverantörer av kött följer våra
krav.
Standardisering av logistikprocesser.
KVALITET
Kontroll från fabrik till butik
Vi genomför drygt 11 000 tester av våra egna märkesvaror varje år varav
drygt 3 000 tester är sensoriska. Det är bara en av många delar i arbetet
med att ta fram en egen vara. Här kan du följa hela förloppet från fabrik till
butik.
1. Behovet
Vill kunderna ha en ny produkt eller fler alternativ? Finns det ett tomrum i butikshyllorna?
Varan som ska tas fram får en tydlig kravspecifikation om vad den ska leva upp till.
2. Leverantör väljs
Leverantören ska uppfylla ICAs krav på kvalitet, -miljö, hälsa och socialt ansvar.
Produktionen måste vara kontrollerad enligt internationella standarder eller ICAs egen
standard.
3. Produktprover
Utvalda leverantörer tar fram produktprover utifrån kravspecifikationen. Redan här lägger
ICA ned mycket arbete på att utesluta -onödiga tillsatser och allergiframkallande ämnen.
4. Tuffa -kvalitetstester
Lever varan upp till kravspecifikationen? Under ledning av ICAs kvalitetslabb utsätts varan för
sensoriska tester av utseende, lukt, smak och konsistens samt kvalitets- och funktionstester.
5. Produktspecifikation
När varan godkänts får den en produktspecifikation med all information kring varan,
exempelvis ingredienser, näringsvärde och förpackningen.
6. Märkningen kontrolleras
Förpackningsinformationen granskas så att den följer alla lagar och regler. Varan ska vara
spårbar så att ICA enkelt kan gå tillbaka till anläggningen den producerades i.
7. Äntligen – en produkt!
När varan nått butikshyllan börjar ICAs -kvalitetslabbs arbete med den löpande
-kvalitetskontrollen. ICA följer även upp försäljningen och eventuella reklamationer.
KVALITET
GRI-indikatorer
PR1
De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet
ska utvärderas i förbättringssyfte, och andelen av väsentliga produkt- och
tjänstekategorier som genomgått sådana utvärderingsprocesser.
PR2
Totalt antal fall där regler och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan
från produkter och tjänster under deras livscykel inte efterlevts. Informationen ska
ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad.
PR3
Typ av produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt rutinerna, samt andel i
procent av produkter och tjänster som berörs av dessa krav.
PR4
Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för information om och
märkning av produkter och tjänster inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter
effekten av bristen på efterlevnad.
PR5
Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar.
PR6
Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för
marknadskommunikation, inklusive marknadsföring, PR och sponsring.
Strukturerat kvalitetsarbete
PR1
Global Compact 1
De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet ska
utvärderas i förbättringssyfte, och andelen av väsentliga produkt- och tjänstekategorier som
genomgått sådana utvärderingsprocesser.
Vi följer upp att våra hållbarhetsrelaterade krav efterlevs med hjälp av leverantörsrevisioner,
granskning av produktmärkningar, produkttester och ett strukturerat kvalitetssäkringsarbete
i logistikverksamheten och i butik. Att ta ansvar för ett hållbart sortiment handlar också om
att inspirera kunderna till medvetna och hälsosamma val i vardagen. Likaså ska vi erbjuda
ett brett urval av miljömärkta, ekologiska och etiskt märkta produkter.
Så kvalitetssäkrar vi våra leverantörer
Vi kräver att livsmedelsleverantörer av ICAs egna märkesvaror ska vara
tredjepartscertifierade enligt en produktsäkerhetsstandard godkänd av Global Food Safety
Initiative (GFSI). Kraven omfattar bland annat ledningssystem, kontrollprogram för kritiska
punkter (HACCP) och god tillverkningssed.
ICA-koncernens målsättning var att 80 procent av alla livsmedelsleverantörer av ICAs egna
varor skulle vara tredjepartscertifierade enligt GFSI år 2010 men vi nådde inte ända fram.
Arbetet med att se till att vi alltid har uppdaterade certifikat i våra system har fortsatt under
2011 men att driva igenom GFSI-kravet tar längre tid än vi räknat med. ICA Sverige har
dock nått målet och mer än 80 procent var certifierade enligt GFSI redan i slutet av 2010.
Resultatet för koncernen som helhet för 2011 var 74 procent och målet har skjutits fram till
2012.
Vi arbetar också med vår egen kvalitetsstandard på marknader där tredjepartscertifiering
ännu inte är etablerad, eller där vi bedömer att det finns förhöjda produktkvalitetsrisker.
Under 2008 var vi med och tog fram en tredjepartsstandard, IP Livsmedelsförädling, för
småskalig livsmedelsproduktion och avtalade låga revisionspriser för de riktigt små
producenterna.
Leverantörer av egna märkesvaror inom kosmetik- och hygienprodukter ska vara certifierade
enligt BRC Global Standard Consumer Products (BRC CP) eller annan likvärdig standard. För
övriga leverantörer av ICAs egna specialvaror är målsättningen att de ska vara certifierade
enligt BRC CP, ISO 9001 eller annan likvärdig standard.
Så kvalitetssäkrar vi våra produkter
Alla ICAs egna märkesvaror genomgår sensoriska tester och kvalitetstester på vägen till
färdig produkt. Vid sensoriska tester bedöms utseende, lukt, smak och konsistens.
Ingredienser, näringsvärden och övriga egenskaper anges i detalj i interna
produktspecifikationer. Förutom sensoriska tester och kvalitetstester testar vi även
funktionen, till exempel på bakpulver. Köksutrustning och fritidsartiklar testas tekniskt. Alla
produkter granskas och godkänns för att avgöra om de lever upp till ICAs policyer och
interna riktlinjer. Även förpackningsinformationen kontrolleras och godkänns. Rimi Baltic har
ökat antalet egna märkesvaror de senaste åren och har en egen kvalitetsorganisation som
arbetar med övergripande kvalitetssäkring av våra egna märkesvaror på de baltiska
marknaderna.
Under 2011 genomförde ICA-koncernen totalt runt 11 000 tester av våra egna märkesvaror,
varav omkring 3 000 sensoriska tester på nya och befintliga produkter.
Så kvalitetssäkrar vi distributionen
Genom hela logistikkedjan säkerställer vi att varornas goda kvalitet bibehålls fram till
butikerna. Produkterna kvalitetssäkras genom egenkontroller och produktsäkerhetsarbete,
som bland annat innefattar en fullt genomförd HACCP-plan (Hazard Analysis and Critical
Control Points). HACCP-planen krävs enligt lag och beskriver hur företaget arbetar med att ta
reda på, bedöma och kontrollera livsmedelsrisker.
Under 2011 kvalitetscertifierades ICAs lager i Kallhäll och Västerås enligt den internationella
standarden BRC S&D. BRC S&D står för British Retail Consortsium Storage and Distribution,
och är en kvalitetsstandard för företag inom detaljhandeln avseende produktsäkerhet,
produktkvalitet och lagenlighet. Resterande lager i Sverige kommer att gå för certifiering
2012. En certifiering av lagerdriften är ett viktigt bidrag till ICAs kvalitetshänseende och ett
kvitto på noggrant och välfungerande kvalitetsarbete. För ICA har certifieringen skapat
trygghet, förståelse och effektivitet i arbetet genom kravställan, tydliga rutiner och verktyg.
Kraven som ställs i BRC S&D-standarden är oftast mycket tydliga och omrevisioner görs
regelbundet för att avgöra om certifieringen kvarstår.
Logistikfunktionen i Sverige fortsätter sitt arbete att förbättra sin verksamhet genom att
arbeta strukturerat med olika förbättringsstrukturer. Ett av dem är 5S som innebär att
verksamheten Sorterar, Strukturerar, Städar, Standardiserar och Skapar en vana, för att
både förbättra kvaliteten och effektiviteten i arbetet såväl som att skapa grunden för ett
fortsatt förbättringsarbete. Utrullningen av 5S startades upp under 2011 och genomförs nu
på samtliga lager. Under 2012 kommer 5S systematiskt att tas vidare för att säkerställa en
bra och stabil verksamhet.
Så kvalitetssäkrar vi butikerna
Sedan 2009 har ICA-butikerna i Sverige tillämpat Svensk standard för livsmedelshantering.
ICA Sverige har haft en drivande roll i utvecklingen av standarden, som är världens första
tredjepartsstandard för livsmedelshantering i butik. I Sverige införs standardens rutiner i
butik under ledning av våra kvalitetscoacher. Totalt har drygt 1 000 butiker implementerat
standarden i sitt butiksarbete och 326 (223) är reviderade och godkända av ett
kontrollorgan, däribland alla Maxi ICA Stormarknader, en ökning med 46 procent från förra
året.
ICA-koncernen har initierat arbetet med att göra standarden internationell, bland annat för
att låta ICA Norges och Rimi Baltics butiker certifiera sig mot standarden. ICA Norge har
börjat bygga system och en organisation för att möta kraven i standarden. I Norge har man
även anställt kvalitetscoacher som sedan början av 2010 stöttar och kontrollerar butikernas
arbete med trygg mat. Under 2011 har arbetet tagit fart med att anpassa butikernas
kvalitetssystem efter standarden, hittills har alla ICA Supermarked-butiker implementerat
standarden. I ett tjugotal butiker har ICA följt upp och stämt av att de befinner sig på rätt
nivå för en certifiering. Än så länge mäter ICA Norge kvalitetsarbetet i butik baserat på antal
hygieninspektioner.
Rimi Baltic genomför interna revisioner för att se hur man lever upp mot kvalitetsstandarden
för butik och avvikelserna är små.
Kvalitetscertifierade ICA-butiker och butiker som implementerat Svensk
standard för livsmedelshantering, Sverige, Antal
2009
2010
2011
Accepterade av kontrollorgan
100
223
326
Implementerat standarden
882
1125
1068
Hygieninspektioner ICA Norge, Antal
2009
2010
2011
Antal
340
458
313
När vi återkallar en produkt
PR2
Global Compact 1
Totalt antal fall där regler och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från
produkter och tjänster under deras livscykel inte efterlevts. Informationen ska ges uppdelat
efter effekten av bristen på efterlevnad.
PR4
Global Compact 8
Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för information om och märkning av
produkter och tjänster inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på
efterlevnad.
När vi misstänker att en såld produkt medför en hälsorisk, tar vi kontakt med ansvarig
myndighet, spärrar produkten för försäljning i butikskassorna och skickar ut ett
pressmeddelande. Totalt gjorde ICA-koncernen 72 (31) publika återkallelser under 2011. Av
dessa gjorde ICA Sverige 17 (10), ICA Norge 44 (17), och Rimi Baltic 11 (4).
Bland de publika återkallelserna av egna märkesvaror fanns exempelvis ICA Grillchips 300 g
och Euro Shopper Snabbnudlar som innehöll en odeklarerad allergen och som stoppades den
18 januari. ICA Nötfärs 10% återkallades den 3 juni efter förekomst av salmonella. I några
av produkterna för Euro Shopper Varmkorv hittades listeria vid en rutinkontroll och partiet
återkallades den 29 augusti. I samtliga dessa fall har leverantörerna följts upp via besök
samt återkoppling i dokumentation.
För mindre allvarliga kvalitetsproblem, såsom avvikande konsistens, avvikande utseende,
problem med etiketter och mindre märkningsfel, stoppar vi och tar tillbaka berörda partier
från lager och butik. Under 2011 återkallade ICA-koncernen totalt 1 098 (920) produkter,
varav ICA Sverige 99 (99), ICA Norge 72 (57) och Rimi Baltic 927 (764).
Återkallade produkter, ICA-koncernen, Antal
2009
2010
2011
Egna märkesvaror
440
363
371
Återkallade
919
951
1170
Så uppfattas vi av kunderna
PR5
Global Compact
Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar.
Vi arbetar systematiskt med både interna och externa kundundersökningar för att
kommunicera med konsumenter och höra hur de upplever oss och våra produkter, bland
annat Svenskt Kvalitetsindex, SKI, för den svenska detaljhandeln. Även om betyget i senaste
SKI (2011) gått ned så toppar ICA i Sverige fortfarande inom dagligvaruhandeln och ligger
över branschgenomsnittet. Generellt får detaljhandeln i 2011 års undersökning signifikant
lägre kundnöjdhetsbetyg än tidigare år. Överlag minskar alla aktörer inom produktkvalitet
medan man ökar eller hamnar på motsvarande nivåer som förra året inom servicekvalitet,
d.v.s. personalens bemötande, engagemang och råd. ICA Banken gör ett jättelyft och går
från en sjätteplats förra mätningen till andra plats som de delar med den lilla gruppen
oidentifierade banker kallad ”Annan bank”.
I vår egen Nöjd Kund Index (NKI) som genomförs varje år har vi i Sverige under flera år fått
goda kundbetyg och respektive profil står sig stark gentemot sitt marknadssegment
(stormarknad, supermarkets och närmarknad). I årets mätning har kundnöjdheten för ICA
totalt sett gått upp och är nu åter på samma nivå som före nedgången 2008.
ICAs Call center finns för att vi ska kunna hålla en god och löpande kontakt med våra kunder,
butiker och leverantörer. Under 2011 räknade vi till ungefär 95 000 kundkontakter i Sverige
och Norge via telefon och e-post. Kunderna ställde framför allt frågor om våra produkter, till
exempel om näringsinnehåll, ingredienser, förpackningar och ursprung.
Kundkontakt via ICAs Call center i Sverige och Norge
Antal
2011
Antal e-post
43 834
Antal telefonsamtal
51 470
2010
52 181
49 981
2009
50 431
49 554
Koder för marknadskommunikation
PR6
Global Compact
Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för marknadskommunikation,
inklusive marknadsföring, PR och sponsring.
Vår övergripande inställning till sponsring är att den ska stödja koncernens långsiktiga
affärsplan med fokus på mat och hälsa, socialt ansvarstagande, miljö och en hållbar
utveckling. Vi engagerar oss i olika sammanhang och prioriterar gärna sponsringsprojekt
riktade till barn och ungdomar. Sponsringspolicyn med riktlinjer följer de principer som tagits
fram av International Code of Sponsorship.
Under 2011 genomfördes en mängd så kallade kontrollköp i ICA-butiker Sverige.
Kontrollköpen har till syfte att kontrollera att kassapersonalen kontrollerar legitimation på
kunder som ska köpa produkter med åldersgräns, exempelvis tobak och folköl. Kontrollköp
genomförs av personer som är över 18 år men ej fyllda 22 år. De ska också se unga ut.
Avsikten är att kassapersonalen ska misstänka att "kunden" är under 18 år och därmed fråga
efter legitimation. Provköpen syftar dels till att hålla kassapersonalen uppmärksam på frågan,
men de ingår också i en ständig utbildning och påminnelse. Från provköpsfrekvensen ser vi
att en ökad uppmärksamhet, det vill säga tätare provköp, ger ett bättre och bättre resultat.
Provköparna köper produkter ur följande produktgrupper: Folköl, tobaksprodukter, receptfria
läkemedel och spel. Totalt genomfördes under året 50 921 provköp av produkter från dessa
produktgrupper, av dessa var 76 procent godkända.
I Norge döljer numera alla butiker tobaksprodukter enligt en ny lagstiftning. ICA-handlarna i
Sverige diskuterar om man på sikt ska fatta ett liknande beslut.
Den svenska apoteksmarknaden genomgick förändringar under 2009, som medfört att de
allra flesta av ICA-butikerna valt att sälja vissa receptfria läkemedel. Under 2010 öppnade
ICA Sverige också fullskaliga apotek under namnet ICA Cura i ett antal större ICA-butiker
runt om i landet. I slutet av 2011 fanns totalt 42 stycken. I slutet av året lanserade Cura
apoteket sina första egna märkesvaror och fler nya produkter kommer att introduceras
löpande. På landsbygden har flera ICA-butiker redan under lång tid agerat apoteksombud och
erbjudit läkemedel.
Den nya apoteksmarknaden innebär stora möjligheter men också utmaningar för
dagligvaruhandeln. Läkemedelsverket har strikta krav på hur de receptfria läkemedlen ska
exponeras för att undvika att de hamnar i orätta händer. ICA har en löpande dialog med
Läkemedelsverket och ser regelverket som en bra utgångspunkt för att butikerna ska kunna
säkerställa kundernas säkerhet.
Under 2011 ökade kundernas efterfrågan på låga priser och ICA Sverige och de svenska
ICA-handlarna gjorde prissänkningar i flera steg. Under året valde
Konsumentombudsmannen (KO) att granska prissänkningen och i början av 2012 utfärdade
Konsumentverket ett vitesföreläggande till ICA avseende Kompispriskampanjen och
kritiserade att inte alla ICA-butiker prissänkte 200 varor eller fler.
Våra mervärdesprodukter
PR3
Global Compact 8
Typ av produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt rutinerna, samt andel i procent av
produkter och tjänster som berörs av dessa krav.
De produkter vi säljer ska självklart följa de lagstadgade krav som finns kring
märkning och ingående ämnen. Samtliga egna märkesvaror granskas för att
säkra att dessa krav efterlevs. Ambitionen är också att erbjuda en stor andel
hälsosamma, miljömärkta, ekologiska och Fairtrade-märkta produkter och att
hela tiden stärka miljötänkandet i sortimentsarbetet.
Sundare matvanor för alla
ICA-koncernens mål är att gå i täten och inspirera till sunda matvanor. Till målet hör att
inspirera och uppmuntra matöverkänsliga, som är en växande kundgrupp på våra nordiska
marknader. Vi är redan branschledande inom allergianpassade produkter i Sverige.
Nyckelhålsmärkta produkter
2009 blev nyckelhålet en nordisk hälsosymbol och används nu på livsmedelsprodukter i hela
den nordiska livsmedelsbranschen. ICA Norge introducerade nyckelhålet för norska
konsumenter 2006.
Nyckelhålsmärkta produkter i ICA- och Rimi-butiker
2011
2010
2009
ICA Sverige, antal
(försäljningsutveckling)
1,242
(-14%)
1,158
(–5%)
1,373
(–5%)
ICA Norge, antal
(försäljningsutveckling)
800
(+11%)
670
(–15%)
620
(+5%)
Nyckelhålsmärkta produkter, topp1
1:
2:
3:
4:
5:
Mejeriprodukter
Charkuterier
Grönsaker
Frukt/bär
Matbröd
1) Baserat på försäljningen i svenska ICA-butiker.
Gluten- och laktosfria alternativ
Vi har ett brett och allergianpassat sortiment med gluten- och laktosfria alternativ för att ge livsmedelsöverkänsliga
mycket att välja på. Alla matrecept som vi tar fram anpassas för att göra vardagen enklare för matöverkänsliga.
Produkter för livsmedelsöverkänsliga i ICA- och Rimi-butiker
2011
2010
2009
ICA Sverige, antal
(försäljningsutveckling)
640
(+13%)
630
(+7%)
586 (+44%)
ICA Norge, antal
(försäljningsutveckling)
261
(+44%)
177
(+53%)
127
(i.u.]
Ekologiska produkter
Vårt eget ekologiska märke, ICA I love Eco, finns på alla våra marknader. Introduktionen i
Baltikum under 2010 togs emot mycket positivt. I Norge och Baltikum ses ICA I love Eco som
ett prisvärt ekologiskt alternativ och säljer bra trots att övrig ekologisk försäljning visar en
negativ utveckling. Även i Sverige är ICA I love Eco en framgång och svarar för en betydande
del av den ekologiska försäljningen.
Produkter under varumärket ICA I love Eco är certifierade enligt EU:s ekologiska kriterier,
och ibland även enligt KRAV:s regler i Sverige eller Debios i Norge. Animaliska råvaror i våra
egna ekologiska produkter måste vara godkända enligt KRAV i Sverige eller Debio i Norge,
eftersom de ställer högre krav än EU vad gäller djuromsorg.
Ekologiska produkter i ICA- och Rimi-butiker
2011
ICA Sverige, antal
(försäljningsutveckling)
2010
2009
1,077 (4%) 1,138 (5%)
1,036
(+44%)
ICA Norge, antal
(försäljningsutveckling)
479
(3%)
426
(–4%)
563 (+14%)
Rimi Baltic, antal (försäljningsutv.)
1,159
(i.u)
771
( i.u.)
461
(i.u.)
Ekologiska produkter topp 52
1: Mjölk
2: Fil och naturell yoghurt
3: Kaffe
4: Ägg
5: Barnmat
2) Baserat på försäljningen i svenska ICA-butiker.
Fairtrade-produkter
Under 2010 lanserades en ny förpackningsdesign för våra egna märkesvaror med etiska mervärden. Den nya designen
ska göra det enklare för kunderna att hitta produkterna i butikshyllorna samt väcka intresse för vad de olika
märkningarna står för. Rimi Baltic har ökat antalet Fairtrade-produkter under 2011.
Fairtrade-produkter i ICA- och Rimi-butiker
2011
2010
2009
ICA Sverige, antal
(försäljningsutveckling)
79(4,6%)
113
(+8%)
96
(+78%)
ICA Norge3, antal
(försäljningsutveckling)
i.u.
(i.u)
45
(–8%)
45
(0%)
Rimi Baltic, antal
(försäljningsutveckling)
71
(i.u.)
36 (i.u.)
34
(i.u.)
3) På grund av nytt datasystem 2011 vilket medfört osäker datakvalitet kan detta ej redovisas.
Fairtrade-produkter topp 54
1:
2:
3:
4:
5:
Bananer
Kaffe
Socker
Konfektyr (främst chokladkakor och praliner)
Te
4) Baserat på försäljning i svenska ICA-butiker.
Så resonerar vi om E-nummer och kemikalier
Frågan om tillsatser i mat är alltjämt aktuell i den svenska samhällsdebatten. Många
konsumenter upplever att det är svårt att förstå vad E-numren står för och ifrågasätter om
de verkligen är nödvändiga. Vår inställning är att tillsatser ska användas restriktivt och
endast om de tillför ett mervärde för kunden, till exempel ökad matsäkerhet. I enlighet med
gällande lagstiftning deklarerar vi tydligt tillsatserna i ingrediensförteckningen, så att kunden
kan göra ett val.
Vi arbetar även aktivt med att begränsa användningen av kemiska ämnen som kan vara
skadliga för hälsa och miljö. Enligt den europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) är vi
skyldiga att på en kunds begäran informera om en viss produkt innehåller något ämne som
klassificerats som särskilt farligt. Vår målsättning är att inte sälja varor som innehåller dessa
ämnen. Genom avtal med våra leverantörer förbinder de sig att följa våra
kemikalierestriktioner. Med stickprovstester och inspektioner kontrollerar och säkerställer vi
att kemikalierestriktionerna följs.
Så resonerar vi om djuromsorg och GMO
Våra produkter ska tillverkas under värdiga förhållanden. Djur ska inte fara illa och naturliga
råvaror ska inte förändras utan goda och genomtänkta syften. Produkter som säljs av ICA
ska kunna spåras till tid och plats för tillverkningen. På färskt kött ställer vi hårdare krav på
djuromsorg än EU:s lagstiftning och tar helt avstånd från rasen belgisk blå.
Organisationen Djurens rätt genomförde under 2011 en kampanj med insändare och mejl
riktad mot ICA och andra livsmedelsföretag i Sverige för att få butikerna att ta bort ägg från
burhöns. Organisationen har också besökt ett par butiker och delat ut flygblad. 100 procent
av äggen under ICAs varumärke i det centrala svenska sortimentet kommer från frigående
höns. Från andra leverantörer kommer 88 procent från frigående höns, beroende på
otillräcklig tillgång. Vi förde under året en dialog med Organisationen Djurens rätt i frågan.
I ICA I love Eco är alla animaliska råvaror KRAV-certifierade för att säkerställa omsorg om
djuren. Orsaken är att KRAV ställer striktare krav vad gäller djuromsorg än vad EU:s
ekologiska regelverk gör. Våra egna produktserier, som ICA Selection Gårdsgrisen och
Naturbeteskött, bidrar också till att värna djuromsorgen.
Vi är i grunden positiva till ny teknik som ger konsumenterna förbättrade produkter. Av
etiska och miljömässiga skäl ifrågasätter vi dock produktion och odling av genmodifierade
livsmedel och grödor som inte produceras i en sluten miljö. Genmodifierade (GMO) livsmedel
och ingredienser ska hållas separerade och vara spårbara. Konsumenterna har rätt till
information om en produkt består av eller innehåller ingredienser med genmodifierat
ursprung. Inga sådana produkter ska ingå i vårt sortiment. Beslut om huruvida sådana
livsmedel ska tas in i sortimentet fattas av ICAs koncernledning.
Försäljning av nyckelhålsmärkta produkter
ICA-butiker i Sverige, MSEK
2009
2010
2011
MSEK
9385
8915
7679
ICA- och Rimi-butiker i Norge, MNOK
2009
2010
2011
MNOK
2780
2371
2621
Försäljning av produkter för livsmedelsöverkänsliga
ICA-butiker i Sverige, MSEK
2009
2010
2011
MSEK
1616
1725
1949
ICA- och Rimi-butiker i Norge, MNOK
2009*
2010
2011
* Norge 2009: 28 MNOK
Försäljning av ekologiska produkter
MNOK
28
43
62
ICA-butiker i Sverige *, MSEK
2009
2010
2011
MSEK
1844
1940
2023
* Den totala försäljningen av ekologiska produkter är högre då dessa siffror endast omfattar
produkter levererade från ICAs centrallager och ej produkter som respektive ICA-butik köpt
in direkt från exempelvis lokala leverantörer.
ICA- och Rimi-butiker i Norge, MNOK
2009
2010
2011
MNOK
128
123
126
Försäljning av Fairtrade-produkter
ICA-butiker i Sverige, MSEK
2009
2010
2011
MSEK
179
193
202
ICA- och Rimi-butiker i Norge, MNOK
2009
2010
2011 *
* På grund av nytt datasystem 2011 vilket medfört osäker datakvalitet kan detta ej
redovisas.
MNOK
14
13
i.u.
ETISK HANDEL
ICAs arbete med leverantörer
Allt fler kunder frågar var produkterna de köper kommer ifrån och villkoren
de producerats under. Vår fasta övertygelse är att handel ska ske på
mänskliga villkor.
Vi säljer produkter från hela världen och vår målsättning är att samtliga av dem ska vara
producerade på ett godtagbart sätt vad gäller mänskliga rättigheter. Vi accepterar inte
diskriminering, avsaknad av rätt till föreningsfrihet och kollektivavtal, barnarbete eller andra
brister i efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Detta tydliggörs i våra policyriktlinjer
samt i våra avtal som samtliga våra leverantörer måste förbinda sig till. Vi finns också ute i
världen, nära leverantörerna, för att bättre kunna samarbeta med dem och kontrollera
produktionen. Våra krav baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter,
Barnkonventionen och ILOs (International Labour Organisation) kärnkonventioner.
Policy: ICA-koncernens policy för kvalitet, miljö och socialt ansvar. ICA-koncernens policy för
affärsetik.
Koncernmål: 100 procent av ICAs leverantörer av corporate brands i högriskländer1 ska
vara socialt reviderade 2012
De viktigaste insatserna 2011
Vår målsättning var att samtliga ICAs leverantörer av corporate brands i högriskländer*
skulle vara socialt reviderade år 2011. Det målet är nu framskjutet till 2012 eftersom
det visade sig mer tidskrävande än vad vi från början trott. I slutet av 2011 var
cirka 67 procent av de produktionsenheter, fabriker, farmer eller packhus, som ligger i
högriskländer, och som tillverkar ICAs corporate brands, socialt reviderade. I slutet av
2010 var motsvarande andel 68 procent.
Våra leverantörer har genomfört cirka 280 tredjepartsinspektioner och genom vårt eget
kontrollverktyg ICA Social Audit har våra inköpskontor i Asien genomfört cirka 175
revisioner för att bevaka och följa upp arbetet i de fabriker som producerar våra egna
varor.
Under året har vårt inköpskontor i Hong Kong inlett ett samarbete med CCR CSR
(Centre for Child-Rights and Corporate Social Responsibility) i Kina. Samarbetet görs i
olika projekt, exempelvis genom utbildning till unga migrantarbetare.
Efter larmrapporter om att säsongsanställda bärplockare far illa i Sverige införde vi som
första detaljhandelskedja även egna kontroller på plats i bärskogarna.
Arbetet med att kartlägga känsliga råvaror och hur vi ska hantera inköp av dessa har
påbörjats, exempelvis kakao, soja och nötter.
1) Länder med hög risknivå enligt FNs utvecklingsprogram Human Development Index och Economic Security Index
(UNDP).
Människorna
Bakom varje produkt finns människor. Att värna om rättigheterna för dem som på olika sätt
arbetar med att ta fram de varor vi köper och sen säljer är en självklarhet.
Samarbetena
Ensam är aldrig starkast. För att främja etiskt agerande och få större effekt på vårt eget
arbete är samarbeten ibland den bästa lösningen.
Produkterna
Det ska vara lätt att ta ställning. Kunderna ska helst både få veta hur en produkt kommit till
och att den tillverkats under godkända förhållanden.
Metoderna
Etik är viktigt i hela varukedjan. Med genomtänkta arbetssätt och tydliga rutiner kan vi
förbättra kontrollen från produktionsplats till kund.
ETISK HANDEL
De viktigaste händelserna under 2011
Människorna
Bakom varje produkt finns människor. Att värna om rättigheterna för dem som på olika sätt
arbetar med att ta fram de varor vi köper och sen säljer är en självklarhet.
67 procent av våra leverantörer och produktionsplatser i Asien är nu
kontrollerade av oss eller en tredje part. Arbetet har genomförts i huvudsak av ICAs
egna inköpskontor i Hong Kong, Shanghai och Ho Chi Minh city. De sysselsätter totalt
ett 70-tal experter inom inköp, kvalitet och socialt ansvar som granskar leverantörer,
gör fabriksbesök, ger rådgivning, utbildar och följer upp. Under 2012 fortsätter arbetet
med med att kontrollera och godkänna de återstående leverantörerna och
produktionsplatserna.
Hösten 2011 genomförde vi för första gången egna revisioner av
arbetsförhållanden bland bärplockare från Thailand som kommit till norra Sverige
för att arbeta. Ett tredagarsbesök utanför Lycksele, där 1 000 personer arbetade för en
av ICAs bärleverantörer, visade att lagar och regler följdes, men några detaljer kring
bärplockarnas kontrakt och boende behöver rättas till. Vi följer upp handlingsplanen
under 2012.
Samarbetena
Ensam är aldrig starkast. För att främja etiskt agerande och få större effekt på vårt eget
arbete är samarbeten ibland den bästa lösningen.
Vi deltar i Global Social Compliance Program (GSCP) för att upprätta gemensamma
normer för socialt ansvar hos leverantörer. Under 2011 lanserade GSCP ett
referensverktyg för ömsesidigt erkännande mellan större befintliga uppförandekoder
(benchmark) och vi har varit delaktiga i en av arbetsgrupperna för att utveckla
verktyget.
Genom vår delägare Ahold är vi aktiva i det europeiska samarbetet BSCI, Business
Social Compliance Initiative, ett gemensamt revisionssystem för leverantörer i
högriskländer. Under 2011 genomförde BSCI ett antal utbildningsaktiviteter för
asiatiska leverantörer där ICA var med och stöttade.
ICA är medlem i norska Ethical Trading Initiative (ETI) sedan 2001, ett forum för
etisk handel och utmaningar i globala varukedjor. Under 2011 startades ett
branschinitiativ för att titta närmare på förhållandena kring produktion av omega-3
fiskoljor.
Produkterna
Det ska vara lätt att ta ställning. Kunderna ska helst både få veta hur en produkt kommit till
och att den tillverkats under godkända förhållanden.
Exempel på etiska märkningar som vi godkänner är Fairtrade, Rainforest Alliance och
UTZ Certified.
I de svenska butikerna har försäljning av Fairtrade-produkter från vårt centrala
sortiment mer än tredubblats sedan 2007. I de norska har försäljningen ökat med 17
procent sedan 2007.
Metoderna
Etik är viktigt i hela varukedjan. Med genomtänkta arbetssätt och tydliga rutiner kan vi
förbättra kontrollen från produktionsplats till kund.
Vi har avslutat produktion hos fem fabriker under 2011 för att leverantörerna
uppvisat allvarliga brister i ICAs krav på mänskliga rättigheter i produktionen, som inte
åtgärdades.
Sedan 2008 har ICA egen personal i Asien. De tillbringar sina arbetsdagar hos våra
leverantörer och skapar bland annat en större förståelse om hållbarhetsfrågor för
alla. Under året har vårt inköpskontor i Hong Kong inlett ett samarbete med CCR CSR
(Centre for Child-Rights and Corporate Social Responsibility) i Kina. Samarbetet gör i
olika projekt, exempelvis genom utbildning till unga migrantarbetare.
Alla leverantörer av ICAs corporate brands, i länder som enligt FNs definition är
högriskländer, ska vara kontrollerade och godkända av oss eller en tredje part.
Genom tredjepartsinspektioner och vårt eget kontrollverktyg ICA Social Audit bevakar
och följer vi upp arbetet i de fabriker som producerar våra egna varor. Vårt mål var till
exempel att ICAs cirka 900 leverantörer och produktionsplatser i Asien skulle vara
godkända innan utgången av 2011. Vi har nått långt, ungefär 95%, men inte ända
fram. Därför är nu målet att bli helt klara under 2012. Anledningen till att vi inte nådde
målet under 2011 är att processen att godkänna har visat sig vara mer tidskrävande än
vi ursprungligen räknat med. ICAs egna inköpskontor i Hong Kong, Shanghai och Ho
Chi Minh city, som tillsammans sysselsätter ett 70-tal experter inom inköp, kvalitet och
socialt ansvar, arbetar dagligen med att granska våra leverantörer, göra fabriksbesök,
ge rådgivning, utbilda och följa upp.
Arbetet med att kartlägga känsliga råvaror exempelvis kakao, soja och nötter och
hur vi ska hantera inköp av dessa har påbörjats.
ETISK HANDEL
Fokus framöver
Att säkerställa att våra och omvärldens krav uppfylls av leverantörerna
kommer att fortsätta vara en viktig uppgift.
Vi har en lång tradition av att ställa krav på att mänskliga rättigheter följs vid produktionen
av våra produkter. Vi jobbar vidare med vårt koncernmål att samtliga våra leverantörer av
corporate brands i högriskländer* ska vara socialt reviderade 2012. Vi kommer att fortsätta
arbeta tillsammans med våra leverantörer för att säkerställa att våra och omvärldens krav
uppfylls och ska redovisa våra framsteg och bakslag öppet och ärligt. Vi fortsätter utveckla
vårt eget sortiment med etiskt märkta produkter.
Viktiga aktiviteter under 2012
Vårt arbete med att granska tillverkare i högriskländer samt skapa än bättre överblick
över samtliga våra leverantörer ska vara klart.
Vi fortsätter kartläggningen av kritiska råvaror och vilka ytterligare krav vi behöver
ställa vid våra inköp av dem.
I Norge ska vi arbeta för att bli mer aktiva i det norska nätverket för etisk handel, IEH.
ETISK HANDEL
ICAs värld av leverantörer
ICA har leverantörer över hela världen. Det innebär att vårt ansvar också
sträcker sig över gränserna. Nedan redovisar vi var vi är aktiva när det gäller
inköp och produktion av ICAs egna varor.
Antalet produktionsplatser är inte statiskt utan förändras beroende på sortimentet i våra
butiker och på odlings- och leveranssäsonger. Arbetet med att kartlägga
produktionsplatserna där våra egna varor produceras har fortgått under året och är inne i ett
slutskede. I takt med att kartläggningen görs ökar antalet produktionsplatser, främst inom
frukt och grönsaker och specialvaror.
ICAs hemmamarknader
De flesta av våra färskvaror som mejeriprodukter, kött, bröd samt frukt, grönt och rotsaker
efter säsong kommer från våra närmaste marknader. Vi köper också specialvaror som
exempelvis trädgårdsmöbler, våtservetter, grillkol och engångsartiklar här hemma.
Antal produktionsplatser:
Cirka 500
Övriga Europa
I Europa ligger fokus på inköp av mat som till exempel kex, krossade tomater, pommes frites
och pasta, samt produkter med fokus på hem och hygien, exempelvis tvättmedel, tandkräm,
stekpannor, ljus och allrengöring.
Antal produktionsplatser:
Cirka 900
Asien
Ris, grönsakskonserver och nudlar är typiska exempel på varor vi främst köper in från Asien.
Det är också från de asiatiska länderna vi huvudsakligen handlar textilier som till exempel
kläder, handdukar och lakan samt husgeråd, leksaker och kontorsmaterial.
Antal produktionsplatser:
Cirka 760
Syd- och centralamerika
ICAs eget kaffe och egna bananer är exempel på vad vi handlar i Syd- och Centralamerika.
Andra exempel på varor vi köper härifrån är torkad frukt och grönsaker, till exempel broccoli.
Antal produktionsplatser:
Cirka 130
Afrika
Från de afrikanska leverantörerna köper vi huvudsakligen frukt och grönt, till exempel
mango, kiwi och vindruvor samt avocado och tomater. Vi köper också andra varor som till
exempel rosor härifrån.
Antal produktionsplatser:
Cirka 60
Nordamerika
Vi handlar också en del produkter från Nordamerika. Popcorn och sötmandel är exempel på
två varor som vi hämtar härifrån.
Antal produktionsplatser:
Cirka 20
Australien och Oceanien
Från Nya Zeeland och Australien köper vi exempelvis lamm, gul lök, äpplen av sorterna Royal
Gala och Jazz samt kiwi. Ett annat exempel på vad vi köper härifrån är ull.
Antal produktionsplatser:
Cirka 10
Försäljningsandel egna varor *
Egna varor
Övriga
* Försäljningsandel för ICAs egna varor: dvs ICAs egna märkesvaror, inklusive frukt och
grönt samt en majoritet av våra specialvaror.
%
30
70
ETISK HANDEL
GRI-indikatorer
HR2
Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats
avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder.
HR3
Totalt antal personalutbildningstimmar som ägnats åt utbildning i policyer och
rutiner för mänskliga rättigheter, som är relevanta för verksamheten, samt andelen
av de anställda som genomgått sådan utbildning.
HR4
Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder.
HR5
Verksamheter för vilka man uppmärksammat att föreningsfriheten och rätten till
kollektivavtal kan vara väsentligt hotade och åtgärder som vidtagits för att stödja
dessa rättigheter.
HR6
Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsentlig risk för fall av
barnarbete och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av barnarbete.
HR7
Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsentlig risk för
tvångsarbete och obligatoriskt arbete, och åtgärder som vidtagits för att bidra till
avskaffande av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete.
Relaterade sidor
PR3
Sociala revisioner för snabbare
förbättringar
HR2
Global Compact 1-6
Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende
efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder.
Koncernens målsättning: 100 procent av ICAs leverantörer av corporate
brands i högriskländer ska vara socialt reviderade 2012. Definitionen av
högriskländer bygger på UNDP:s (FN:s utvecklingsprogram) Human
Development Index och ILO:s Economic Security Index.
För att följa upp och hjälpa de leverantörer som tillverkar våra egna märkesvaror att uppfylla
våra krav, arbetar vi med revisioner för socialt ansvar, miljö och kvalitet. Med start 2008 har
ICA-koncernen inköpskontor i Hongkong, Shanghai och Ho Chi Minh City med team för
produktkvalitet, miljö och socialt ansvar. Genom att finnas nära leverantörerna i Asien får vi
bättre överblick och värdefulla erfarenheter som underlättar våra samarbeten. Vår satsning
har efter fyra år resulterat i större ömsesidig förståelse och bättre efterlevnad av våra krav
på socialt ansvarstagande.
Våra asiatiska inköpskontor har revisorer anställda, vars arbete är att kontrollera respekten
för mänskliga rättigheter. De arbetar även förebyggande genom att se över leverantörernas
anställningsrutiner och diskutera hur de till exempel kan agera för att undvika att anställa
minderåriga och förbättra arbetsmiljön. ICA-koncernen har ett eget kontrollsystem för social
revision, ICA Social Audit, där kraven baseras på liknande kriterier som i Business Social
Compliance Initiative (BSCI).
Genom att kombinera egna inspektioner med tredjepartsrevisioner har den ofta tidskrävande
processen att få till stånd granskningar av en tredje part skyndats på. Med hjälp av ICA
Social Audit kan vi stötta leverantörerna till att snabbare förbättra arbetsförhållandena i
produktionen.
Granskningen av leverantörer inriktas på länder där risken för kränkningar av mänskliga
rättigheter anses hög. Klassificeringen bygger på en analys av Human Development Index
och Economic Security Index, som uppdateras ungefär vartannat år. Vi inspekterar även
leverantörer i andra länder, när vi ser en risk för brott mot mänskliga rättigheter. Exempelvis
genomförde vi hösten 2011 som första detaljhandelskedja egna revisioner av
arbetsförhållanden bland bärplockare från Thailand som kommit till norra Sverige för att
arbeta efter larmrapporter om att säsongsanställda bärplockare far illa i Sverige. Med stöd av
tolk och kollegor från ICAs inköpskontor i Hong Kong intervjuades bärplockarna om
exempelvis kontrakt, löner, arbetstid, boende, utrustning och arbetsförhållanden. Ett
tredagarsbesök utanför Lycksele, där 1 000 personer arbetade för en av ICAs
bärleverantörer, visade att lagar och regler följdes, men några detaljer kring bärplockarnas
kontrakt och boende behöver rättas till. Vi följer upp handlingsplanen under 2012.
I slutet av 2011 var 67% av de produktionsenheter, fabriker, jordbruk och lager som
tillverkar ICAs corporate brands i högriskländer socialt reviderade. I slutet av 2010 var
motsvarande andel 68%.
Andel socialt reviderade leverantörer av våra corporate brands, %
2011
ICA-koncernen
67
2010
2009
68
47
Ökad kunskap ökar förståelsen
HR3
Global Compact 1-6
Totalt antal personalutbildningstimmar som ägnats åt utbildning i policyer och rutiner för
mänskliga rättigheter, som är relevanta för verksamheten, samt andelen av de anställda som
genomgått sådan utbildning.
Att utbilda våra medarbetare i riktlinjer och rutiner för socialt ansvar är en viktig insats.
Intern utbildning av sortiments- och inköpsorganisationen sker löpande. Alla anställda i
koncernen utbildas genom webbaserade kurser i vår värdegrund ICAs Goda Affärer med
tillhörande policyer. Målet är att samtliga ICA-anställda i Sverige och Norge ska genomgå
kursen. Under 2011 har 35 procent gjort det, jämfört med 22 procent 2010.
Att överföra kunskap till våra leverantörer är av största vikt i vårt förbättringsarbete.
Våra åtgärder för mänskliga rättigheter
HR4
Global Compact 1, 2, 6
Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder.
HR5
Global Compact 1, 2, 3
Verksamheter för vilka man uppmärksammat att föreningsfriheten och rätten till
kollektivavtal kan vara väsentligt hotade och åtgärder som vidtagits för att stödja dessa
rättigheter.
HR6
Global Compact 1, 2, 5
Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsentlig risk för fall av barnarbete
och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av barnarbete.
HR7
Global Compact 1, 2, 4
Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsentlig risk för tvångsarbete och
obligatoriskt arbete, och åtgärder som vidtagits för att bidra till avskaffande av tvångsarbete
eller obligatoriskt arbete.
Vi köper regelbundet varor från leverantörer i länder där mänskliga rättigheter inte kan tas
för givna. Om ICAs egna revisorer eller tredjepartsrevisorer upptäcker brister på en
produktionsplats som vi anlitar, utarbetas en konkret handlingsplan som följs upp under en
återrevision. En leverantör som en gång har brutit mot våra avtalskrav får i regel en ny
chans att rätta till bristerna. Om detta sker på ett tillfredsställande sätt fortsätter vi
samarbetet, men om leverantören upprepar grova förseelser avslutas det.
I de sociala revisioner som vi utfört med vår egen personal i Asien under året har vi
identifierat ett antal brister hos våra leverantörer. Dessa återfinns främst inom följande fem
områden:
hälsa och säkerhet
rutiner i ledningssystem
övertidstimmar
anställdas möjlighet till facklig anslutning
minimilön
I fem fall visade revisionerna på så allvarliga brister på produktionsplatserna att vi valde att
upphöra med inköp från dem. Flera leverantörer har samtidigt fått större order, eftersom de
uppvisat positiva resultat och förbättrade arbetsförhållanden i produktionen.
Det är en självklarhet för ICA att arbeta för att upprätthålla och respektera de grundläggande
rättigheterna för medarbetarna. Grundat på analysen av högriskländer bedöms risken för att
mänskliga rättigheter inte beaktas vara större i vissa av våra produktionsländer. Därför
inriktas redovisningen av vårt arbete på detta område. Under året har inga incidenter som
rör diskriminering relaterat till ICAs egna medarbetare kommit till ledningens kännedom.
Vår syn på barnarbete
När det gäller barnarbete är vår grundregel att personer under 15 år inte får arbeta hos
någon av våra leverantörer. Om nationell lagstiftning ställer mer långtgående krav är det
dessa som gäller. I Kina, till exempel, är den lagstadgade åldern för arbete 16 år, så där
tillåter vi inte medarbetare under denna ålder. Vi kräver också att leverantörerna tar särskild
hänsyn till unga arbetare (yngre än 18 år), till exempel i fråga om rätten till begränsad
arbetstid.
Upptäcker eller misstänker vi att en anställd medarbetare inte har lagstadgad ålder för arbete
har leverantören, genom ICAs avtal, förbundit sig att vidta åtgärder som ser till personens
bästa. Tillsammans med leverantören försöker vi att hitta bästa möjliga lösning, med hänsyn
tagen till barnets ålder, utbildning och sociala situation.
Under året har vårt inköpskontor i Hong Kong inlett ett samarbete med CCR CSR (Centre for
Child-Rights and Corporate Social Responsibility) i Kina, en organisation startad av svenska
Rädda Barnen. Vi samarbetar genom olika projekt ihop med våra leverantörer. Vi får också
tillgång till expertis från CCR CSR och kommer i kontakt med inköpare från andra företag
som vi kan utbyta erfarenheter med. Ett projekt är utbildning till unga migrantarbetare. Det
syftar till att ge ungdomarna bättre möjlighet att hantera livet långt hemifrån, exempelvis
hur man utnyttjar internet, hanterar relationsproblem och planerar sin egen utveckling.
Tanken är också att fabrikerna ska lära sig mer om sin unga arbetskraft och som en effekt
minska risken att underåriga används i produktionen. Ett annat projekt är att samarbeta med
socialarbetare om vi hittar fall av underåriga arbetare i Kina. Det är varken enkelt eller
självklart att återföra en ung person till skola och utbildning igen från en arbetsplats och det
behövs professionell hantering för att hitta rimliga lösningar i varje enskilt fall.
HÄLSA
ICAs arbete med hälsa
Att inspirera våra kunder att välja hälsosamt är en rolig uppgift, som
dessutom hjälper oss att utveckla sortimentet och öppna för nya affärer.
Hälsorelaterade frågor om tillsatser, dieter, allergier och livsstil är viktiga för oss och våra
kunder. Vi tar ansvar för ett hållbart sortiment och för att sprida kunskap och inspirera
kunderna till medvetna och hälsosamma val i vardagen. Vårt arbete utgår från officiella,
nordiska kostråd och näringsrekommendationer, och vi har länge arbetat med att sprida
sunda tips – via recept, kundtidningar, webbplatser och butiker – utifrån våra kunders behov.
Policy: ICA-koncernens hälsopolicy.
Koncernmål: att uppfattas som en ledande aktör vad gäller att inspirera till sunda
matvanor.
De viktigaste insatserna 2011
Vi har sett till att vårt eget produktsortiment med hälsoprofil, ICA Gott Liv, innehåller
mindre socker, salt, fett och tillsatser jämfört med andra varor.
Vi har gått från konceptet "Vänliga Varor" till "Fri Från" i Sverige och lanserat de första
produkterna in denna serie, ett tiotal under 2011. Lanseringen stöttades med
informationsmaterial till butikerna.
I maj 2011 lanserade vi ICAs egna laktosfria varor i Sverige, det senaste tillskottet i
vårt eget allergianpassade sortiment för matöverkänsliga kunder. I ICA Supermarked i
Norge har sortimentet med konceptet "Fri for" med produkter fria från exempelvis
gluten, mjölk, ägg och soja vuxit under året.
Vi har genomfört näringsberäkningar och allergianpassningar på samtliga recept från
ICA Köket i Sverige.
Apotekssatsningen Cura på den svenska marknaden börjar bli en självklar del av
hälsosamma ICA. Allt fler kunder upptäcker fördelen med att kunna handla både
matvaror, receptfria och receptbelagda läkemedel på samma plats, med generösa
öppettider.
Hjärtat
Ett hälsosamt liv ger hjärtat bättre förutsättningar. Produkter som främjar sunt leverne är en
hörnsten i vår verksamhet.
Hjärnan
Vägen till hälsa börjar i huvudet. Därför är kunskap och medvetenhet om goda vanor ett
första steg mot en hälsosam livsstil.
Magen
En lugn mage gör vardagen lite lättare. Vi ska erbjuda produkter och lösningar som passar
alla magar, även de som är matöverkänsliga.
Musklerna
En viktig ingrediens i ett sunt, gott liv är motion. Motionsaktiviteter i grupp bygger dessutom
både muskler och gemenskap.
Relaterade länkar
Våra medarbetare
HÄLSA
De viktigaste händelserna under 2011
Hjärtat
Ett hälsosamt liv ger hjärtat bättre förutsättningar. Produkter som främjar sunt leverne är en
hörnsten i vår verksamhet.
Vi vill förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i tidig ålder. Under året fick 25 000
skolbarn lära sig mer om frukt och grönsaker och kopplingen till hälsa i svenska
ICA-butiker. Liknande initiativ hålls för skolbarn på våra baltiska marknader.
Hjärnan
Vägen till hälsa börjar i huvudet. Därför är kunskap och medvetenhet om goda vanor ett
första steg mot en hälsosam livsstil.
Snabbt kan också vara nyttigt. ICA To Go, som utnämndes till 2010 års
hälsorestaurang, har utökats under året med två nya butiker i Stockholmsområdet.
Magen
En lugn mage gör vardagen lite lättare. Vi ska erbjuda produkter och lösningar som passar
alla magar, även de som är matöverkänsliga.
Vi har sett till att vårt eget produktsortiment med hälsoprofil, ICA Gott Liv , innehåller
mindre socker, salt, fett och tillsatser jämfört med andra varor. ICA Gott Liv fick bästa
pris för sin nya design i den europeiska tävlingen Cannes Lions.
I maj 2011 lanserade vi ICAs egna laktosfria varor i Sverige, det senaste tillskottet i
vårt eget allergianpassade sortiment för matöverkänsliga kunder. I samband med
lanseringen fick alla ICAs allergianpassade varor en ny märkning. "Vänliga varor"
ersattes av märkningen "Fri från" för att göra det lättare för kunderna att hitta rätt.
Efterfrågan på allergianpassade produkter växer för varje år. Idag har vi 640 (630)
allergianpassade varor för matöverkänsliga konsumenter i vårt svenska centrala
sortiment.
2011 ökade försäljningen av produkter för matallergiker med 13 (7) procent i
Sverige och med 44 (55) procent i Norge, jämfört med 2010.
Vi har genomfört näringsberäkningar på samtliga recept i ICA Matkassen .
Vi har utfört näringsberäkningar och allergianpassningar på samtliga recept från ICA
Köket i Sverige.
One Tonne Life-projektet under 2011 visade tydligt att klimatsmarta matval också
blir hälsosamt genom de näringsberäkningar som gjordes på familjens mat. Detta tar
vi med oss för att sprida till våra kunder.
Musklerna
En viktig ingrediens i ett sunt, gott liv är motion. Motionsaktiviteter i grupp bygger dessutom
både muskler och gemenskap.
ICA har varit huvudsponsor åt svenska motionsloppet Blodomloppet i åtta år. 2011
deltog cirka 84 000 löpare runtom i Sverige.
Många lokala ICA-handlare i Sverige samt butiker i Norge har stött barn och
ungdomsidrott genom lokala sponsringsinitiativ.
Rimi Baltic i Litauen har infört 200 cykelparkeringar i Vilnius för att locka invånarna
att välja cykel istället för bil.
118 av 250
2012-03-06 15.11
HÄLSA
Fokus framöver
Att fortsätta inspirera kunderna till hälsosammare val är en av våra roligaste
och viktigaste uppgifter.
Hälsofrågor har varit i fokus i många år och vi har länge haft en hälsoorienterad profil. Vi ser
ett fortsatt intresse för hälsosam mat med få tillsatser och lågt innehåll av salt och socker. Vi
fortsätter att jobba med nyckelhålskriterierna i Sverige och Norge och följer dem exempelvis
när det gäller saltinnehåll i alla våra produkter, även de som inte är nyckelhålsmärkta.
Matöverkänslighet ökar stadigt och vi fortsätter utveckla vårt ”Fri från”-sortiment.
Viktiga aktiviteter under 2012
Stimulera försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter.
Utveckla samarbetet med Cura apoteket i Sverige.
Fortsatt arbete med stränga begränsingar på innehållet i
EMV-varor, till exempel härdade fetter och transfetter.
HÄLSA
GRI-indikatorer
För hälsorelaterade medarbetarfrågor, se ICAs verksamhet: Våra
medarbetare.
Relaterade sidor
PR3
ICA I SAMHÄLLET
ICA som samhällsaktör
Mångfald, gemenskap och medkänsla. Det är viktiga begrepp för oss eftersom
vi vill vara en god kraft i samhället.
Vi strävar efter att uppnå långsiktigt lönsam tillväxt, baserad på en välskött affärsverksamhet
som skapar värde för alla våra intressenter. Vi vill vara en positiv kraft i samhället och göra
kloka investeringar för framtiden, inte minst genom samverkan och stark lokal förankring. Vi
samarbetar med frivilligorganisationer som arbetar för folkhälsa, miljö, humana insatser och
mångfald. Med vårt idrottsengagemang bidrar vi till en aktiv fritid för många ungdomar och
deras föräldrar över hela landet. Vi vill skapa uppmärksamhet kring viktiga frågor och bidra
till en samhällsutveckling som gynnar oss alla. Vi deltar därför kontinuerligt i debatter och
externa initiativ samt stödjer närområdesprojekt på alla våra marknader.
Policy: ICA-koncernens sponsringspolicy, policy för affärsetik, etableringspolicy
samt informationspolicy
Koncernmål: att vara en god kraft i samhället
De viktigaste insatserna 2011
Våra sponsringssamarbeten har fokus på hälsa och välmående samt allas lika värde.
Exempel på organisationer vi samarbetat med under året är World Childhood
Foundation, Cancerfonden/Rosa Bandet, Röda Korset, Världsnaturfonden, WWF,
Scouterna, Stiftelsen ungt ledarskap, Föreningen för barn, unga och vuxna med
utvecklingsstörning, FUB, Glada Hudikteatern, Vasaloppet, Blodomloppet, Landslagets
Fotbollsskola, ICA Skona Cup samt Milan Junior Camp.
Under året har vi sett över vår sponsringsstrategi i Sverige och kommer nu att
fortsätta jobba för att uppnå målen med våra samarbeten.
Genom projektet ”Vi kan mer” har vi i samarbete med exempelvis Samhall och
Sveriges kommuner och landsting skapat sysselsättning för personer med
funktionsnedsättning i våra butiker, kontor och lager. Vid utgången av 2011 hade vi
skapat sysselsättning för 900 personer, jämfört med målet om 500 till 1000 personer
till och med utgången av 2012.
Svenska Scouterna var under sommaren värdar för World Scout Jamboree. ICA Sverige
var en av huvudpartnerna och stod för livsmedelsförsörjningen till de 40 000
deltagarna.
ICA Norge har genom Rimi ett tätt samarbete med Vålerenga där parterna utbyter
erfarenheter och stöttar varandra för att få unga i arbetslivet.
Hälsan
Goda matvanor är grunden för ett hälsosamt liv. Därför är det viktigt att stimulera barn och
ungdomar till att äta rätt.
Mångfalden
Att ta vara på människors olika kunskaper och erfarenheter ger perspektiv och utveckling. I
förlängningen vinner alla på det.
Gemenskapen
Livet blir roligare när man gör saker tillsammans. Vi stödjer sporter och annat föreningsliv
som uppmuntrar till gruppaktivitet och laganda.
Omgivningen
Att våga ta ansvar för sin omgivning, både vad gäller miljö och samhälle, är avgörande för
vår framtid. Det är så vi skapar en framtid också för vår egen verksamhet.
ICA I SAMHÄLLET
De viktigaste händelserna under 2011
Hälsan
Goda matvanor är grunden för ett hälsosamt liv. Därför är det viktigt att stimulera barn och
ungdomar till att äta rätt.
I samarbete med svenska WWF och Cancerfonden genomförde vi den årliga
utbildningsaktiviteten ”Kompis med kroppen – 5 om dan” i Sverige, som uppmuntrar
barn att äta mer frukt och grönt. I årets kampanj fick 25 000 barn i andra och femte
årskurs lära sig mer om frukt och grönsaker och varför kroppen mår bra av dessa
produkter. Nytt för i år var att barnen i femte årskurs även fick lära sig om hur klimat
och mat hänger ihop.
ICA Sverige sponsrade även det svenska motionsloppet Blodomloppet runtom Sverige
där mer än 84 000 personer deltog, ICA Kortvasan och Tjejvasan, delar av Sveriges
största tävling för längdskidåkare med över 15 000 deltagare, samt Cykelvasan, en
cykeltävling med över 9 500 deltagare.
För nionde året i rad var ICA Sverige huvudsponsor för Rosa Bandet-kampanjen,
som samlar in pengar till svensk cancerforskning. Syftet är att öka medvetenheten om
bröstcancer och sambandet mellan mat och cancer. 2011 såldes det Rosa Bandet samt
kampanjprodukter i ICAs butiker och ICAs kunder bidrog via inbetalningskort i
kundtidningen Buffé, vilket bidrog med 7,8 miljoner SEK.
I samarbete med A Non Smoking Generation har lokala ICA-handlare kunnat boka in
föreläsare i skolor nära deras butiker.
Mångfalden
Att ta vara på människors olika kunskaper och erfarenheter ger perspektiv och utveckling. I
förlängningen vinner alla på det.
Sedan 2009 driver ICA Sverige och ICA-handlarnas Förbund det gemensamma
projektet ”Vi kan mer”, som ger ett stort antal personer med funktionsnedsättning
möjlighet till sysselsättning i svenska ICA-butiker och på ICAs kontor och lager. I
slutet av 2011 hade 900 personer rekryterats.
Vi har ett växande sortiment av mångkulturella varor, totalt cirka 250 varor från
ett 40-tal olika länder.
Gemenskapen
Livet blir roligare när man gör saker tillsammans. Vi stödjer sporter och annat föreningsliv
som uppmuntrar till gruppaktivitet och laganda.
ICA och Scouterna har länge samarbetat och sedan 2010 är ICA huvudsponsor till
Scouterna. Under 2011 genomfördes World Scout Jamboree 2011, ett internationellt
scoutläger med cirka 40 000 besökare, utanför Kristianstad och ICA tillhandahöll all
mat.
ICA stödjer sedan 2007 Stiftelsen Ungt Ledarskap. Stiftelsen söker unga människor
med mod, omtanke och handlingskraft och ett gott värdebaserat ledarskap.
Omgivningen
Att våga ta ansvar för sin omgivning, både vad gäller miljö och samhälle, är avgörande för
vår framtid. Det är så vi skapar en framtid också för vår egen verksamhet.
Röda Korset, Childhood och WWF är huvudpartners i vårt samhällsengagemang.
ICA Sverige är sedan 2003 huvudsamarbetspartner till Childhood där vi engagerar oss
för utsatta barn i världen. Vi bidrar genom att samla in pengar till Childhoods projekt.
ICA Sverige sålde i årets julkampanj Jill Johnsons julskiva och skänkte en procent av
den totala butiksförsäljningen av egna märkesvaror under två decemberveckor. Årets
kampanj och andra aktiviteter gav 7,3 miljoner SEK till Childhood.
ICA Skolan har i samarbete med Stockholms stad och Göteborgs stad gett
långtidsarbetslösa ungdomar utbildning och en chans att praktisera i butik.
Projektet är mycket lyckat och mer än hälften av deltagarna har fått anställning i den
butik de praktiserade i eller hos annan arbetsgivare och är numera självförsörjande.
Via flera lokala samarbeten med välgörenhetsorganisationer skänker ICA mat från
lagren runtom i Sverige. Det handlar om varor med kort datum eller skadade
förpackningar som inte kan säljas i butik trots att de är fullt ätbara. Varorna uppfyller
samma grundläggande krav på livsmedelssäkerhet som ICAs övriga
livsmedelshantering och mat som passerat bäst-före datum delas aldrig ut. Exempel på
välgörenhetsorganisationer som ICA samarbetar med är
Frälsningsarmén, Kvinnojouren och Skansen.
ICA Norge har anslutit sig till ett initiativ från bland annat Kirkens Bymisjon,
Landbruks- og matdepartementet samt Mattilsynet om en svinncentral för matvaror
i Oslo. Svinncentralen ska på ett organiserat sätt ta tillvara livsmedel som branschen
av praktiska eller lagstadgade skäl måste slänga och distribuera vidare till
välgörenhetsorganisationer.
I Norge stöttar ICA Fattighuset och på 14 platser i Lettland stödjer Rimi Baltic lokala
soppkök.
ICA Norge har genom Rimi ett tätt samarbete med Vålerenga där parterna utbyter
erfarenheter och stöttar varandra för att få unga i arbetslivet.
I Norge har vi satsat på lokala matvaror från till exempel Toten och Brekk.
Rimi Baltic i Lettland samarbetar med ett 30-tal djurparker och djurhem som får
produkter med kort datum.
ICA I SAMHÄLLET
Fokus framöver
Vi vill fortsätta uppfattas som en positiv kraft och i det arbetet är stark lokal
förankring en utgångspunkt.
Vi har en mångårig historia av att samarbeta med organisationer och delta i nätverk med
fokus på socialt ansvar, miljö, hälsa och matkvalitet och det ska vi värna. Under åren
framöver jobbar vi vidare med att se över våra samarbeten för att se till att våra mål och
värderingar uppfylls.
Viktiga aktiviteter under 2012
Fortsätta systematisera omhändertagandet av överbliven, användbar mat genom
samarbeten med frivilligorganisationer.
Engagera fler, både handlare, medarbetare och kunder.
Utveckla befintliga och nya projekt och samarbeten i linje med vår strategi.
Tydliggöra våra samarbeten och lyfta vår kunskap inom mat i våra evenemang i
Sverige.
I Norge fortsätter samarbetet med NAV för att få ut missgynnade personer i arbetslivet.
Våra aktiviteter ska bottna i ICAs grundläggande värderingar och affärsplan.
ICA I SAMHÄLLET
Samarbeten och dialoger med våra
intressenter
Till våra viktigaste dialogpartner hör följande:
Global Compact: FN:s initiativ för att främja ett socialt och medvetet ansvarstagande hos
internationellt verksamma företag. ICA har undertecknat Global Compacts klimatupprop
Caring for Climate. ICA är dessutom med i den svenska regeringens samrådsgrupp ”Globalt
Ansvar”, som drivs av Utrikesdepartementet för att främja svenska företags arbete med
mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bättre miljö samt bekämpa korruption i
enlighet med principerna i Global Compact.
Global Social Compliance Program (GSCP): Internationellt samarbete för att upprätta
gemensamma normer för socialt ansvar hos leverantörer. Programmet drivs av The
Consumer Goods Forum, som är en huvudsamarbetspartner till ICA.
Global Food Safety Initiative (GFSI): Samarbete mellan några av världens ledande
experter på livsmedelssäkerhet från återförsäljare, tillverkare och food service-företag samt
tjänsteleverantörer i livsmedelsbranschen. Samordnas av The Consumer Goods Forum.
Ethical Trading Initiative (ETI): Ett forum för etisk handel och andra utmaningar i globala
varukedjor. ICA är medlem i det norska ETI sedan 2001.
Business Social Compliance Initiative (BSCI): Europeisk sammanslutning av företag som
verkar för granskning och förbättring av sociala förhållanden hos leverantörer i riskländer för
konsumentvaror. ICA-koncernen är engagerad tillsammans med en av sina ägare Ahold, som
är medlem.
Världsnaturfonden (WWF): ICA-koncernen har i flera år samarbetat med miljö- och
naturvårdsorganisationen Världsnaturfonden i många olika frågor, såsom utvecklingen av
hållbart fiske, palmolja och naturbeteskött.
World Childhood Foundation, Röda Korset, Scouterna, Glada Hudik-teatern,
Stiftelsen Ungt Ledarskap och Rosa Bandet/Cancerfonden: ICA Sverige har ett
långvarigt samarbete med dessa organisationer.
Celikiförbundet och Astma- och Allergiförbundet: Genom årligen återkommande
kampanjer hos svenska ICA Maxi och ICA Kvantum-butiker erbjuds de lokala föreningarna en
plattform för att synliggöra allergihandikappet. Samtidigt får konsumenterna, via
ICA-butikerna, handfast hjälp med livsmedelsallergifrågor.
Folkhälsoinstitutet (FHI): ICA samarbetar med Folkhälsoinstitutet i projektet ”Ett Friskare
Sverige”, som är en kampanj för att uppmärksamma kost- och motionsvanornas betydelse
för hälsan.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF): ICA Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund har sedan
länge varit samarbetspartner och samverkar nu i olika projekt. Samarbetet ska leda till att
möta en ökad efterfrågan på mat som är producerad av svenska råvaror.
Tack vare samverkan med till exempel konsument- och miljöorganisationer,
branschorganisationer, idrottsklubbar och andra intresseorganisationer får vi tillfälle att
jämföra och utveckla arbetssätt. Ambitionen är att med olika metoder fortsätta strukturera
dialogen. Några viktiga intressentgrupper:
Consumer Goods Forum (CGF)
Dagligvarehandelns Miljöforum (DMF)
Dagligvareleverandørenes Forening (DLF)
Employers’ Confederation of Latvia
“Employers will fight against HIV” (Rimi Baltic är medlem)
EU Animal Welfare Platform
Forest Stewardship Council (FSC)
Good Pharmacy Practice (GPP)
Greenpeace
Norges Miljøvernforbund
Handels- og Servicenæringens Hovedorganisasjon, (HSH)
Internationella Handelskammaren (ICC)
Investors Forum in Lithuania
KRAV/Debio
Latvian Association of Food retailers
Latvian Chamber of Commerce and Industry (LCCI)
Livsmedelshandlarna (SSLF)
Marine Stewardship Council (MSC)
Mattilsynet
Roundtable on Sustainable Palm Oil (genom Ahold)
Roundtable on Responsible Soy (genom Ahold)
Svensk Handel
Svensk Dagligvaruhandel
Livsmedelsföretagen
Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK)
Livsmedelsverket
Naturskyddsföreningen
Näringslivets Miljöchefer
Sweden Forest & Trade Network
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Sveriges Apoteksförening
The Association of Lithuanian Trade Enterprises (ALTE)
The Foreign Investors’ Council in Latvia
Exportrådet i Litauen
Ziedot Lv
ICA I SAMHÄLLET
GRI-indikatorer
EC1
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter,
rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar,
balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn.
EC6
Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på
väsentliga verksamhetsplatser.
EC8
Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som
huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full
ersättning.
EC9
Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter,
inklusive effekternas omfattning.
SO2
Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för
korruption.
SO3
Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer
och rutiner avseende motverkan mot korruption.
SO5
Politiska ställningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och
lobbying.
Genererade och fördelade värden
EC1
Global Compact
Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning
till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till
finansiärer och den offentliga sektorn.
MSEK
ICA-koncernen
2011
2010
2009
95 179
93 860
94 651
–84 565
–82 922
–84 012
Förädlingsvärde
(Intäkter – kostnader för sålda varor och tjänster)
10 614
10 938
10 639
Löner och andra kontanta ersättningar
–6 626
–6 548
–6 494
Skatt och sociala avgifter
–2 244
–3 516
–2 154
–349
–327
–404
–1 900
–1 566
–888
–505
–1 019
699
Genererat förädlingsvärde
Intäkter
Fördelat förädlingsvärde
Kostnad för varor och tjänster
Nettoräntekostnader
Utdelning
Behålls i verksamheter
Så delar vi med oss av vår vinst
Under 2011 genomförde vi ett antal lyckade aktiviteter och kampanjer i samarbete med
frivilligorganisationer.
ICA Sverige är sedan 2003 huvudsamarbetspartner till Childhood där vi engagerar oss för
utsatta barn i världen. Vi bidrar genom att samla in pengar till Childhoods projekt. ICA
Sverige sålde i årets julkampanj Jill Johnsons julskiva och skänkte en procent av den totala
butiksförsäljningen av egna märkesvaror under två decemberveckor. Årets kampanj och
andra aktiviteter gav 7,3 miljoner SEK till Childhood.
För nionde året i rad var ICA Sverige huvudsponsor för Rosa Bandet-kampanjen, som samlar
in pengar till svensk cancerforskning. Syftet är att öka medvetenheten om bröstcancer och
sambandet mellan mat och cancer. 2011 såldes det Rosa Bandet samt kampanjprodukter i
ICAs butiker och ICAs kunder bidrog via inbetalningskort i kundtidningen Buffé, vilket bidrog
med 7,8 miljoner SEK.
Bidrag till frivilligorganisationer miljoner SEK
ICA Sverige
Bidrag från ICA Sverige
2011
2010
2009
11
14
12
Bidrag från kunder, leverantörer och medarbetare genom
ICA Sverige
16
20
20
Vårt lokala samhällsansvar
EC6
Global Compact
Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga
verksamhetsplatser.
Något som förenar alla ICA-koncernens marknader är kundernas intresse för lokalproducerad
mat. Förutom flera initiativ med att märka lokalproducerade produkter i alla länder gör vi
satsningar för att möta det ökade intresset från konsumenterna.
Rimi Baltic i Litauen har lanserat konceptet ”Vikis”, en shop-in-shop som säljer enbart
lokalodlade produkter. I Vikis-butiken kan kunderna handla allt från mejeriprodukter, kött,
grönsaker och bröd till sylt, oljor och honung. De litauiska producenterna har egna metoder
och recept för tillverkning av produkterna. Idag hittar kunderna Vikis i flera olika butiker.
Planering pågår för en fortsatt lansering i alla tre baltiska länder.
ICA Selection Gårdsgrisen, som lanserades i Sverige 2010, är lokalproducerat griskött från
fyra utvalda gårdar i sydöstra Sverige. Gödgrisarna föds upp på foder som helt baseras på
svenska råvaror, alltså utan importerad soja. Suggorna vistas i lösdrift på djupströbädd.
Gårdarna ska ha en energiförbrukning som framför allt baseras på förnybar el, såsom vindoch vattenkraft. Produktionen är IP Sigill-godkänd, vilket tryggar att vissa krav uppfylls på
god omsorg om djur och miljö samt livsmedelssäkerhet.
ICA Sverige har lanserat ICA Torget, en handels- och marknadsplats på intranätet där lokala
producenter och handlare kan mötas. Lokala producenter ges också tillfälle att komma i
kontakt med handlare och butiker vid nätverksträffar och på den årliga ICA-stämman där ett
antal lokala producenter marknadsför sina produkter. I Sverige har man tagit fram ett
gemensamt marknadsföringsmaterial för att hjälpa lokala producenter att exponera sina
produkter i butik. Under året har ICA Sverige genom samarbetspartners stöttat butikerna vid
inköp från lokala producenter. Stödet görs för att säkerställa samma höga livsmedelskvalitet
från de lokala producenterna som från centrala leverantörer. En lista med över 600 lokala
leverantörer har skapats för att stödja butikernas lokala inköp.
Rimi Baltics satsningar på nyskördade lokala produkter har fått en enorm respons i Lettland.
Rimi Baltic i Estland samarbetar med Association of Estonian Food Industry i ett nationellt
initiativ som märker lokalt producerade produkter med den estländska flaggan.
Initiativ för en god samhällsutveckling
EC8
Global Compact
Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs
för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning.
EC9
Global Compact
Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive
effekternas omfattning.
ICA-koncernen vill vara en positiv kraft med lokal förankring i samhället. Vi
deltar därför i debatter, olika initiativ samt sponsrar och stödjer projekt i våra
närområden på alla marknader. I Sverige stärks förankringen genom att
svenska ICA-handlare äger sina butiker och bor och verkar i närområdet. I
samband med butiksetableringar samarbetar vi med kommuner, regioner och
myndigheter för en god samhällsutveckling. På den svenska glesbygden har
ICA-butikerna uppdrag som ombud för Apoteket, Posten och Systembolaget.
Vi strävar efter att utveckla det butiksnät som byggts upp under mer än 90 år, så att
det fortsätter vara uthålligt och attraktivt. Det innebär att vi vid etablering tar hänsyn
till lokala naturvärden. Vi strävar också efter att balansera kundnytta och transporter
till och från butikerna på ett sätt som bidrar till god samhällsutveckling. Till exempel
prioriteras nyetableringar vid befintliga trafikflöden för att undvika ökad trafikbelastning
och skapa möjligheter för kunder att ta sig till butiken via cykel- och gångvägar eller
kollektiva färdmedel.
Vi strävar också efter klara regler för etablering med effektiva beslutsvägar där
kommunens egen beslutanderätt betonas. Vår dialog och goda lokala förankring med
beslutsfattare, lokalt näringsliv och intresseorganisationer är en viktig del för
vidareutvecklingen av butiksnätet.
Vi ställer oss positiva till lokal produktion och har sedan flera år ett internetbaserat
verktyg i Sverige för att hjälpa ICA-handlare och lokala producenter att komma i
kontakt med varandra. Under året har ICA Sverige genom samarbetspartners stöttat
butikerna vid inköp från lokala producenter. Stödet görs för att säkerställa samma höga
livsmedelskvalitet från de lokala producenterna som från centrala leverantörer. En lista
med över 600 lokala leverantörer har skapats för att stödja butikernas lokala inköp.
ICA Banken, i samarbete med Kuponginlösen, hanterar sedan 2008 betaltjänsterna på
de glesbygdsorter som blev utan banktjänster när Svensk Kassaservice avvecklades.
Via Postens lantbrevbärare kan hushållen på ett 70-tal lantbrevbärarlinjer betala
räkningar och lösa in utbetalningskort via ICA Banken.
ICA Banken och svenska Migrationsverket har ett avtal om tjänster för att betala ut
bidrag till asylsökande. De asylsökande får ett kontokort från ICA Banken där bidraget
sätts in. Sedan kan kortinnehavaren ta ut kontanter och handla med kortet i samtliga
ICA-butiker.
ICA Banken är med i kampen mot barnpornografi på internet i samarbete med ECPAT,
tolv andra svenska banker och polisen. ECPAT är en organisation som kämpar mot
barnprostitution, barnpornografi och barnsexhandel.
ICA är aktiv partner i Arena för Tillväxt som syftar till att främja lokal och regional
tillväxt genom kunskapsförmedling och processtöd.
ICA-koncernen engagerar sig i Jobbsjansen i Oslo, ICA-traineer i Göteborgsförorten
Bergsjön och Merit.nu i Stockholm. Dessutom har Rimi Baltic ett initiativ som integrerar
butiksmedarbetare med funktionsnedsättning. ICA Sverige erbjuder i samarbete med
ICA-handlarnas förbund och lokala ICA-handlare funktionshindrade personer
arbetstillfällen via Samhall och kommunernas dagliga verksamhet.
ICA Norge fortsatte att samarbeta med Fattighuset under 2011 och bidrog med den
mat som delas ut till behövande familjer två gånger i veckan. Till jul hade alla
medarbetare möjlighet att skänka julklappar till Fattighuset.
Rimi Baltics stormarknader i Estland och Litauen har matcontainrar utplacerade i
butikerna där kunderna kan donera produkter till behövande barnfamiljer.
God affärsetik lägger grunden
SO2
Global Compact 10
Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption.
SO3
Global Compact 10
Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner
avseende motverkan mot korruption.
Vi arbetar systematiskt med att förhindra etiskt tveksamma incidenter och
korruption. Affärsetik ingår i ICA-koncernens övergripande riskanalys där
samtliga delar av verksamheten analyseras.
Koncernens affärsetiska policy utgår från värderingen att ICA-koncernen ska drivas med
lönsamhet och god etik. Den handlar framför allt om hur chefer och medarbetare bör agera i
sitt dagliga arbete och i kontakter med leverantörer, konkurrenter och andra parter. Alla
anställda i koncernen informeras om vår värdegrund ICAs Goda Affärer med tillhörande
policyer, bland annat genom grundliga webbaserade utbildningar i Sverige och Norge. Målet
är att samtliga ICA-anställda i Sverige och Norge ska genomgå utbildningen. Under 2011 har
35 procent gjort det, jämfört med 22 procent 2010.
Engagemang i samhällets
beslutsprocesser
SO5
Global Compact 1-10
Politiska ställningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying.
ICA-koncernen samarbetar med organisationer och deltar i nätverk med fokus
på socialt ansvar, miljö, hälsa och matkvalitet. Till våra viktigaste
dialogpartner och åtaganden hör följande:
Vi skrev under FN:s initiativ Global Compact 2004 och Caring for Climate 2007. ICA har
även åtagit sig att följa den europeiska branschorganisationen Consumer Goods
Forums hållbarhetsprogram. ICAs koncernchef sitter i styrelsen.
Vi stödjer och följer OECDs riktlinjer för multinationella företag, Internationella
Handelskammarens (ICC) näringslivsprogram för hållbar utveckling samt ICCs principer
mot korruption och mutor.
ICA Sveriges SVP Corporate Responsibility är ICAs representant i Global Compact
inklusive det nordiska nätverket.
ICA Sveriges SVP Corporate Responsibility är ICAs representant i Globalt Ansvar som
arbetar med frågor som rör företags sociala ansvar. Projektet tillhör enheten för
internationell handelspolitik på utrikesdepartementet. Ansvarig minister är
handelminister Ewa Björling.
ICA Sveriges SVP Corporate Responsibility är ledamot av Insynsrådet för
Kemikalieinspektionen i Sverige.
ICA Sveriges SVP Corporate Responsibility är ledamot av Kommittén för Kvalitet och
Folkhälsa inom Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).
ICA Sveriges chef för miljö och socialt ansvar är sedan 2011 styrelseledamot i SVN
Sweden. SVN är internationellt nätverk av företag och organisationer som vill förena
affärsnytta med ett ökat fokus på socialt ansvar, god affärsetik och miljöarbete.
ICA Norge deltar i ett nätverk för hållbarhetsarbete som organiseras av
Huvudorganisationen för handel och tjänster, HSH, där man utbyter erfarenheter på
området med andra handelsaktörer. Under 2011 har ICA Norge deltagit i HSH:s
lobbyarbete för att bibehålla nuvarande lagstiftning om temperaturkrav på köttfärs i
butik. I Sverige är motsvarigheten Svensk Dagligvaruhandel, vars uppdrag bland annat
är att verka för konsumenternas intressen.
ICA Norge deltar i ett nätverk arrangerat av Norsk-Svenska Handelskammaren med
syfte att stärka relationerna mellan Skandinavien och Balkan.
Rimi Baltic i Litauen är en ständig medlem av organisationen ”Baltoji Banga” (Den vita
vågen) vars syfte är att uppmuntra insyn i det litauiska näringslivet.
Rimi Baltic i Lettland är en av initiativtagarna till Latvian Food Retailers’ Association
som startade ett aktivt arbete under 2010.
Om ICA-koncernens
hållbarhetsredovisning
ICA-koncernens hållbarhetsredovisning följer den senaste versionen av GRI:s,
Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G3.1). Den täcker alla väsentliga
principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor av intresse
för våra intressenter.
Vi kommer fortsättningsvis att utveckla redovisningen i linje med GRI s
riktlinjer, ICAs Goda Affärer och FN:s Global Compact. ICA-koncernens
GRI-redovisning 2011 är översiktligt granskad av tredje part och uppfyller
nivån B+ enligt GRI.
ICA-koncernens hållbarhetsredovisning beskriver vårt arbete inom ekonomisk utveckling,
miljö, etisk handel, kvalitet, hälsa, medarbetare och samhällsengagemang. Vi har publicerat
en miljö- och hållbarhetsredovisning årligen sedan 1995. Sedan 2004 rapporterar vi även i
enlighet med GRI:s redovisningsstandard och sedan 2008 är hållbarhetsredovisningen
översiktligt granskad av tredje part. Redovisningen följer ICA-koncernens räkenskapsår och
omfattar därmed perioden 1 januari 2011 till 31 december 2011. Den föregående
redovisningen publicerades i mars 2010.
Information och nyckeltal är utvalda med utgångspunkt i hållbarhetsaspekter som bedöms
vara väsentliga för vår verksamhet. Vi värdesätter även synpunkter från våra intressenter för
att definiera väsentliga frågor i vårt hållbarhetsarbete och för en kontinuerlig förbättring. Med
hjälp av GRI:s riktlinjer för redovisningens innehåll har vi gjort en materialitetsanalys, som
bland annat grundar sig på intressenternas krav och förväntningar. Materialitetsanalysen
gjordes första gången under 2008 och revideras varje år.
Avgränsningar
Redovisningen omfattar främst den verksamhet som har en betydande och direkt påverkan
ur ett hållbarhetsperspektiv, det vill säga koncernens egen verksamhet. I Sverige samarbetar
vi med cirka 1 400 fristående handlare genom avtal. Uppgifter om dessa presenteras när de
är väsentliga för helhetsbilden av ICA-koncernens hållbarhetsarbete, till exempel:
Elförbrukning.
Avfall som hämtas vid utleverans av varor till butik.
Försäljningsdata ur butik.
Antal butiker som är certifierade enligt matstandarder respektive Svanenmärkta.
Verksamheter som står utanför ICAs direkta kontroll, som leverantörer och kunder, ingår inte
i redovisningen. Uppgifter om leverantörer av ICAs egna märkesvaror ingår i förekommande
fall i redovisningen.
ICAs Goda Affärer och policyer är koncerngemensamma. Även om arbetet vilar på gemensam
grund förekommer det lokala variationer på de marknader där ICA-koncernen är verksam,
som ger olika förutsättningar för hur arbetet i praktiken kan bedrivas. Det finns flera
förklaringar till de lokala variationerna.
Olika marknader: ICA Sverige är marknadsledare på en mogen marknad. I Norge däremot
är ICA Norge en uppstickare som arbetar hårt för att vända en historiskt negativ utveckling. I
Estland, Lettland och Litauen arbetar Rimi Baltic på en potentiellt expansiv, men också
osäker marknad.
Olika kundbeteenden: Kundernas preferenser kan skilja sig åt. I de baltiska länderna,
som som fortfarande är hårt drabbade av finanskris och lågkonjunktur, är priset på mat en
avgörande fråga. I Sverige har inte lågkonjunktur och finanskris slagit mot
konsumtionsmönstren på samma sätt och där finns en frihet att söka mindre prisfokuserade
alternativ, som ekologiska produkter och Fairtrade-produkter. De norska kunderna har i än
mindre utsträckning märkt av konjunkturläget och fortsätter att intressera sig för
hälsosamma måltidslösningar.
Olika opinionslägen: Olika frågor kan få olika gehör beroende på ländernas lokala
opinionslägen. I Sverige är matsvinn, tillsatser i maten och utsläpp av växthusgaser stora
frågor. Norrmännen engagerar sig i hälsosamt sund kost. Intresset för att inte kasta något i
onödan har vuxit i både Sverige och Norge. De baltiska länderna har, på grund av
finanskrisen, tvingats fokusera på ekonomiska frågor, även om genmodifierade livsmedel och
nedskräpning också engagerar befolkningen.
Likheter: Det som förenar samtliga länder är kundernas intresse för lokalproducerad mat. I
alla länder har ursprungsmärkningar vuxit i popularitet. Sverige har Svenskt Sigill och i Norge
har branschmärkningen Nyt Norge (Njut Norge) fått stort genomslag. I Lettland finns
märkningarna Green Spoon och Grown in Latvia with Pride. Dessutom uppskattar
konsumenter på alla våra marknader att handlare är öppna och ärliga i hållbarhetsfrågor.
Kontakt
Kerstin Lindvall
SVP Corporate Responsibility
ICA Sweden AB
+46 8 561 500 00
[email protected]
Dialog med ICAs intressenter
Att föra en kontinuerlig dialog med intressentgrupperna är en väsentlig del i
hållbarhetsarbetet. Vi har, utifrån kontakt med våra intressenter utarbetat en
materialitetsanalys och identifierat relevanta hållbarhetsfrågor. De viktigaste
intressentgrupperna är kunder, medarbetare, ägare, de fria ICA-handlarna i Sverige,
franchisetagarna i Norge, leverantörer, myndigheter och ett flertal ideella organisationer.
Dessa huvudintressenter har sinsemellan olika förväntningar och krav på koncernens
hållbarhetsarbete.
Intressent
Kunder
Medarbetare
Ägare
Handlare,
franchisetagare
Nyckelfrågor
Dialoger/aktiviteter för att hantera dessa
frågor
Klimatförändringar.
Matkvalitet.
Tillsatser och kemiska
ämnen i produkter.
Miljöanpassat, etiskt och
hälsosamt sortiment.
Närproducerad mat.
Matpriser.
Årliga kundundersökningar.
Kundkontakter i butik, via sociala
medier och via ICA Call center.
Information i Buffé och på ICA.se.
Skyltmaterial i butik.
Produktmärkningar, t.ex. ekologiskt,
miljömärkt, nyckelhålsmärkt och
Fairtrade.
Förtydligande
produktkommunikation, t.ex. de
”hangtags” som finns på ICAs etiskt
märkta egna produkter.
Moderniserat och förbättrat
hälsosortiment genom
nylanseringen av ICAs
sortimentslinje ICA Gott liv.
Ny prispolicy hos Rimi Baltic med
sänkta priser på minst 2 000
produkter. Även i Norge och Sverige
har ICA arbetat hårt för att sänka
priserna. Uppdatera, vad hände
2011?
Möjlighet till kompetensoch karriärutveckling.
Gott ledarskap.
Bra arbetsmiljö.
Mångfald.
Årlig medarbetarundersökning.
Utvecklings- och medarbetarsamtal.
ICA Skolan och
medarbetarutbildning i ICAs Goda
Affärer.
Värdebaserat ledarskap dvs.
HR-avdelningen stöttar ledarna inom
coachning, relationsbyggande och
medarbetarnas karriärutveckling.
Förebyggande friskvård genom att
ledarna får verktyg att arbeta med
sina medarbetare.
Integrerat och strategiskt
hållbarhetsarbete.
Styrning, till exempel
affärsetik och ansvarfullt
agerande i värdekedjan.
Årlig styrelseuppföljning om
styrning, hållbarhetsrisker och
möjligheter.
Möten och rapportering om
gemensamma hållbarhetsfrågor.
Besvara investerares enkäter, t.ex.
Carbon Disclosure Project.
Årliga intressentdialoger kring ett
visst tema. Under 2011 handlade
det om företagens ansvar och den
arbetsrättsliga ställningen för
bärplockare i svenska skogar.
Regelbunden samordning.
Energieffektiviseringar i
butik.
Matkvalitet.
Livsmedelsavfall.
Mervärdesprodukter.
Miljöförvaltning.
Kvalitetshantering.
Minska energianvändningen i butik
genom att tillhandahålla verktyg,
lösningar och utbyten för nya och
befintliga butiker.
Informations- och
utbildningsaktiviteter med
kvalitetscoacher, butiksintranät etc.
Kontinuerliga möten och samråd
med ICA-handlarna.
Daglig kontakt med butikerna via
ICA Call center och driftsledare.
Kvalitetscoacher som besöker och
stöttar butikerna vid införandet av
matkvalitetsstandarden.
Tidningen ICAs Goda Affärer som
behandlar hållbarhetsfrågor.
Nytt centralt avtal med Svanen,
nordisk miljömärkning för butiker.
Fortsatt arbete med att
utveckla sortimentet av ekologiska
och Fairtrade-märkta produkter.
Intressent
Leverantörer
Myndigheter
Nyckelfrågor
Dialoger/aktiviteter för att hantera dessa
frågor
Ansvarsfulla inköp och
socialt ansvar.
Lokala inköp.
Klimatpåverkan.
Elektroniska fakturor.
Leverantörsrevisioner inom kvalitet,
miljö och socialt ansvar.
Utbildningar i socialt ansvar.
Torget, ICAs handels- och
marknadsplats för lokala
entreprenörer och handlare.
Leverantörskontakter via ICA Call
center.
Årliga intressentdialoger kring ett
visst tema. Under 2011 handlade
det om företagens ansvar och den
arbetsrättsliga ställningen för
bärplockare i svenska skogar.
Matsäkerhet i butik.
Produktsäkerhet.
Folkhälsa.
Miljö och klimat.
Schysst prissättning
(eurons införande i
Estland)
Möten med myndigheter, forskare
och politiker till exempel i
Almedalen.
Besvarat remisser.
Tillsynsinspektioner.
Deltagande i regeringens
samrådsgrupper för att främja
svenska företags arbete med
hållbarhetsfrågor och hälsa.
Årliga intressentdialoger kring ett
visst tema. Under 2011 handlade
det om företagens ansvar och den
arbetsrättsliga ställningen för
bärplockare i svenska skogar.
Medverkan på seminarier och
föredrag.
Risker och möjligheter med vårt
hållbarhetsarbete
ICAs hållbarhetsarbete medför både risker och möjligheter. Vi måste hela
tiden anpassa oss till bland annat ökad genomlysning av bolaget, att
lagstiftning kan ändras och växande krav på hänsyn till hållbarhetsaspekterna
i alla led av varukedjan.
Om vi inte klarar av att möta omvärldens förväntningar och våra egna målsättningar på ett
tillfredsställande sätt, finns en risk att varumärket och ICAs position på marknaden skadas.
Vi riskerar också sämre kostnadseffektivitet om åtgärder inte vidtas för att exempelvis spara
energi och minimera avfall.
Å andra sidan kan vår marknadsposition stärkas om ICA bättre än konkurrenterna kan möta
kundernas efterfrågan på såväl insyn, kvalitet och mänskliga rättigheter som miljö- och
hälsoanpassade produkter. Vi kan också bli mer kostnadseffektiva genom till exempel
minskad energi- och materialförbrukning i våra verksamheter. Våra möjligheter att verka för
en mer hållbar utveckling är i regel störst genom lokal närvaro på respektive marknad och
genom att utbilda och informera våra kunder.
Våra grundläggande värderingar, ICAs Goda Affärer, får oss att integrera hållbarhetsfrågor i
den dagliga verksamheten och bidrar till ökad insyn i bolaget. Skulle lagstiftningen ändras
och intresset för hållbarhetsfrågor öka finns utrymme för justeringar. Vi utvecklar
kontinuerligt vårt hållbarhetsarbete. Framför allt driver vi på i frågor som klimat,
energieffektivitet och vattenanvändning i produktionen, socialt ansvar i leveranskedjan, hälsa
och välbefinnande samt lokalsamhällets delaktighet.
Under 2009 startade vi det koncerngemensamma initiativet I Care för att förvissa oss om att
det vi säljer uppfyller såväl gällande lagstiftning som ICAs Goda Affärer, med dess krav i
fråga om kvalitet, hälsa, miljö och socialt ansvar. Initiativets mål är att skapa verktyg och
modeller för att på alla marknader trygga ICA-koncernens produktflöde, från inköp till logistik
och butik. Vi uppnår detta genom att inköps-, logistik- och handelsprocesserna certifieras
mot utvalda och etablerade standarder.
Certifieringsprocessen är på gång och den svenska logistik- och butiksverksamheten har nått
längst. ICA Sveriges logistikverksamhet är sedan 1997 certifierad enligt ISO 14001 och under
2011 certifierades två lager enligt BRC S & D. 326 av de svenska ICA-butikerna var under
2011 certifierade enligt den svenska branschstandarden för livsmedelskvalitet i butik och
drygt 1 000 butiker arbetade enligt standarden. Den svenska inköpsverksamheten arbetar
enligt både ISO 9001 och ISO 14001 med målet att certifieras under 2012. De norska och
baltiska verksamheterna använder den svenska modellen för sitt hållbarhetsarbete och siktar
på certifiering under 2013. I modellen nedan tydliggörs ICAs grad av inflytande samt
möjlighet att påverka alla delar av värdekedjan.
ICAs inflytande och möjlighet att påverka
Här visas i vilken grad ICA kan påverka olika delar i kedjan. I alla delar i kedjan finns
aktiviteter som ICA kan styra över.
Stor påverkansgrad
ICAs egna butiker
Val av produkter.
Val av butikslokaler.
Val av energikällor.
Avfallshantering.
Löpande
egenkontroller.
Internutbildning och
medarbetarutveckling.
ICAs egna lager &
transporter
Begränsad
påverkansgrad
Inköpta transporter Leverantörer
Val av
speditörer.
Krav på
transportvägar,
transportsätt,
drivmedel och
sparsam
körning.
Löpande
kontroller och
uppföljning.
Val av
leverantörer.
Avtal och villkor.
Val av produkter.
Revisioner av
produktkvalitet
och
miljöpåverkan.
Revisioner av
socialt ansvar.
Dialog och
samverkan med
intressentgrupper.
Information och
opinionsbildning.
Val av lagerlokaler. Franchisetagare
Val av energikällor.
Avfallshantering.
Till stor del, val
Val av
av
Fristående
transportvägar.
produktutbud.
Val av
ICA-handlare
Avtal och
transportsätt.
samarbeten.
Utbildning i
Information och
Till viss del, val av
sparsam körning.
opinionsbildning.
produktutbud.
Avtal och
ICAs centrala
samarbeten.
sortiment.
Dialog och
samverkan med
intressentgrupper.
Kunder
Produkterbjudanden.
Lojalitetsprogram.
Dialog och
samverkan med
intressentgrupper.
Dialog och
samverkan med
intressentgrupper.
Sortimentsstrategi
t.ex. utbud av
mervärdesprodukter
som miljömärkt,
ekologiskt,
Fairtrade,
nyckelhålsmärkt.
Produktkvalitetsaspekter.
Val av produkter.
Viktiga hållbarhetsutmärkelser 2011
I samband med Samhalls utdelning av Visa vägen-priset fick koncernchef Kenneth
Bengtsson ta emot ett hedersomnämnande för ICAs arbete för människor med
funktionsnedsättning.
ICA Norge rankades i en rapport från Amnesty återigen bland de tio främsta företagen i
Norge för koncernens arbete med mänskliga rättigheter.
Rimi Baltic fick ta emot utmärkelsen National Business Awards i Litauen. Utmärkelsen
fick vi för Rimi Baltics arbete med att skapa arbete i butik åt människor med olika
funktionshinder.
ICA Banken rankades bäst inom bank- och pensionsbolag i undersökningen Sustainable
Brands 2011 och hamnade på en 59:e plats i den totala rankingen. ICA Sverige kom på
andra plats 119 poäng av 200 möjliga. Det är kunder som har rankat 150 svenska
företag utifrån vilka som lyckats bäst med miljöarbete och socialt ansvar.
ICA Gott Liv, vårt eget hälsosortiment med mindre fett, socker och salt, fick bästa pris
för sin nya design i den europeiska tävlingen Cannes Lions.
På den internationella designtävlingen Pentawards vann ICA silver i kategorin
Beverages för sin förpackningsdesign för det Laktosfria sortimentet.
Tidningen ICAs Goda Affärer har under året vunnit pris i flera tävlingarbland annatsilver
i Svenska Designpriset. Tidningen ges ut av ICA Sverige och förmedlar ICAs syn på
miljö, hälsa, kvalitet och ansvar och distribueras till butiker och medarbetare i Sverige.
Tidningen ICAs Goda Affärer fick guld i kategorin bästa omslag i tävlingen Guldbladet
som Sveriges Uppdragspublicister anordnar. Den svenska kundtidningen Buffé och
kokboken Sveriges nya landskapsrätter belönades med silver i varsin kategori.
Tidningen ICAs Goda Affärer tilldelades Svenska Publishing-priset i kategorin
"Personaltidning - företag". ICA-koncernens årsredovisning var också nominerad i
kategorin "Årsredovisningar - företag" och hamnade på en tredjeplats. Även den
svenska kundtidningen Buffé var nominerad i kategorin "Kundtidningar".
ICAs materialitetsanalys
Mät- och beräkningsmetoder
ICA Sverige, ICA Norge och Rimi Baltic använder ett koncerngemensamt IT-system för
insamling av data inom hållbarhetsfrågor. Systemet stödjer kontinuerlig rapportering och
syftar till att säkerställa långsiktig kvalitet för de indikatorer som ingår i ICAs kontinuerliga
uppföljning samt årliga hållbarhetsrapportering. Varje landsbolag rapporterar data enligt
koncernens definitioner och rutiner för hållbarhetsrapportering. Nedan följer ICAs beräkningsoch redovisningsprinciper i detalj.
Bidrag till frivilligorganisationer
Omfattar frivilliga bidrag från ICA Sverige samt bidrag från kunder, medarbetare och
leverantörer som insamlats via ICA i Sverige. Bidragsmottagarna är välgörenhets- och
intresseorganisationer
Energi
Omfattar butiker och lager samt kontor som tillhör logistikavdelningarna. ICA To
Go-butikerna ingår inte.
För beräkning av elförbrukning i svenska och norska butiker, används ett urval av
butiker i varje butiksprofil. Deras faktiska förbrukning extrapoleras sedan för att få den
totala energiförbrukningen vid rapportingsperiodens slut.
För beräkning av energiförbrukning per kvadratmeter i lager och butiker används ytan
för de butiker och lager som är aktiva vid årets slut.
Godstransporter och klimatpåverkan
Omfattar godstransporter mellan butik och ICAs lager. Leverantörers godstransporter
in till lager ingår inte.
Dieselförbrukning för inhyrda transporter av ICA Sverige och Rimi Baltic beräknas
utifrån körd transportsträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning. Dieselförbrukning
för egna transporter hos ICA Norge och Rimi Baltic fås direkt från leverantören av
diesel. Mätmetoderna tar inte hänsyn till den mängd förnybara bränslen som används.
Därför pågår en förfining av mätmetoden, som beräknas vara i bruk under 2011.
Inhyrda transporter mellan lager och butik i Norge uppskattas utifrån körd
transportsträcka och genomsnittlig dieselförbrukning för egna transporter.
Köldmedier
Omfattar påfyllnad av köldmedier i samtliga lager och Rimi Baltics butiker. Butiker i
Norge och Sverige är inte medräknade.
Uppgifter om ICA Sveriges lager baseras på lagstadgade köldmedierapporter.
Tjänsteresor
Omfattar tjänsteresor med flyg bokade via ICAs centrala resebyrå för anställda hos ICA
Norge och ICA Sverige. Från och med 2008 klimatkompenserar vi dessa tjänsteresor
med flyg.
Omfattar tjänsteresor med tåg gjorda av anställda inom ICA Sverige och bokade via
ICAs centrala resebyrå eller direkt via reseleverantör med ICAs kundnummer.
Omfattar tjänsteresor med bil gjorda av anställda i Sverige.
Klimat
Följande emissionsfaktorer används vid beräkning av koldioxidutsläpp:
Nordisk elmix emissionsfaktor 2006 för konventionell el i Sverige och Norge.
Leverantörsspecifik emissionsfaktor för enheter anslutna till ICAs centrala elavtal.
Internationella energiorganets snittvärde mellan åren 2000–2005 för elproduktionen i
respektive baltiskt land.
Naturskyddsföreningens specifika emissionsfaktor för Bra Miljövals-märkt el.
Svenskt medelvärde från Energimyndigheten för fjärrvärme (i enlighet med
rekommendation från GHG Protocol).
Svensk elmix emissionsfaktor används för beräkning av besparingar i koldioxidutsläpp
från försäljning av lågenergilampor.
Nätverket för Trafik och Miljö (NTM) emissionsfaktor för diesel.
Global Warming Potential (GWP) för respektive typ av köldmedier, enligt Montreal
Protocol och IPCC.
Koldioxidutsläpp från flygresor och tågresor tillhandahålls från ICAs leverantörer av
klimatkompensation eller reseleverantören.
GHG Protocol emissionsfaktor för tjänsteresor med bil.
Avfall
Omfattar samtliga lager samt ICA Norges och Rimi Baltics butiker. Mjukplastavfall från
butik ingår ej för Baltikum men för Sverige och Norge, då denna avfallstyp återtas från
butik till lager.
Nationell lagstiftning och regionala avfallshanteringssystem definierar de avfallstyper
som ingår.
Uppgift om avfallshanteringsmetod och mängd fås av avfallsentreprenörer.
Avfallsmängder i ICA Norges och Rimi Baltics butiker baseras på reella avfallsmängder
under året för en signifikant andel av butikerna. Genererat avfall extrapoleras med
antalet butiker vid årets slut.
Rimi Baltics avfall är baserat på reella avfallsmängder som extrapoleras med antalet
butiker vid årets slut. Avfall från inhyrda lager i Estland ingår inte.
Avfall rapporterat för Rimi Baltic inkluderar även förpackningsavfall för produkter som
Rimi Baltic lanserar på marknaden.
Komposterbart avfall omfattar lättnedbrytbart organiskt avfall, det vill säga avfall
sorterat som komposterbart och 90 procent av fraktionen organiskt avfall med
förpackning.
Brännbart avfall omfattar fraktionen brännbart avfall samt 10 procent av fraktionen
organiskt med förpackning. För Norge ingår även 75 procent av osorterat
produktionsavfall.
I återvunnet/återanvänt avfall ingår glas, metall, trä, plast och övrigt avfall som inte
deponeras. För ICA Norge ingår även tio procent osorterat produktionsavfall i
fraktionen återvunnet/återanvänt avfall och 15 procent i fraktionen som går till deponi.
Leverantörsrelaterade data
GFSI-certifierade leverantörer omfattar matleverantörer av ICAs egna varor som är
godkända enligt någon av de kvalitetsstandarder som godkänts av Global Food Safety
Initiative (GFSI).
Uppgifter om socialt reviderade leverantörer avser aktiva leverantörer i högriskländer
vars produktionsenheter är socialt reviderade enligt ICA Social Audit och/eller någon av
de tredjepartsrevisioner som ICA accepterar.
Definitionen av högriskland bygger på en kombination av UNDP:s (FN:s
utvecklingsprogram) Human Development Index och ILO:s Economic Security Index.
Ett land betraktas som högriskland om det har <0,85 i Human Development Index och
<0,50 i Economic Security Index. Om inte de två indexnivåerna är förenliga är Human
Development Index avgörande när ett lands risknivå bedöms.
Försäljningsutveckling och antal produkter
Omfattar försäljning ur svenska och norska ICA och Rimi-butiker. I Sverige omfattas
endast ICA Sveriges centrala sortiment för produkterna som beskrivs nedan.
Antal artiklar motsvarar det totala antalet unika EAN-koder i ICAs allergianpassade
sortiment eller som märkts enligt Fairtrade (dock ej för Norge), nyckelhålet, ekologiskt
(KRAV/Debio, EU-ekologiskt).
Nyckelhålsmärkta produkter samt produkter för matöverkänsliga finns i svenska och
norska ICA-butiker.
Kvalitetsarbete och produktsäkerhet
Återkallelser omfattar samtliga återtaganden av produkter från lager och/eller butik. De
återkallelser som bedöms vara en risk för hälsa eller miljö är publika återkallelser,
vilket innebär att allmänheten informeras via pressmeddelande eller annat.
Tester omfattar det antal interna och externa produkttester som görs av ICAs egna
märkesvaror, både nya och befintliga produkter.
Kvalitet i butik
Certifierade butiker i Sverige avser butiker som godkänts och certifierats av en tredje
part mot den svenska standarden för matkvalitet.
Butiker som implementerat standarden för matkvalitet avser svenska ICA-butiker som
tillämpar standarden, men som inte certifierats av tredje part.
Hygieninspektioner omfattar det antal inspektioner som utförts av ICA Norges egna
medarbetare i ICA och Rimi-butiker i Norge.
Medarbetare
Omfattar av koncernen anställd personal, det vill säga även butikspersonal i de fall
butiken ägs av ICA.
Antal årsarbetare (FTE) omfattar fast anställda, provanställda och temporärt anställda
längre än tre månader.
Personalomsättning beräknas som antal personer som slutat under året i relation till
medeltalet prov- och tillsvidareanställda.
Sjukfrånvaro beräknas som antal timmar sjukfrånvaro i relation till planerad arbetstid.
Andel kvinnor/män på chefsnivå avser samtliga chefsnivåer inom koncernen och
baseras på antal årsarbetare (FTE).
Butiksrån omfattar rån eller rånförsök av varor eller pengar från butik eller
butiksanställda, såväl som fysiskt våld eller hot om fysiskt våld.
Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod
Jämfört med tidigare år har följande förändringar av redovisnings- och beräkningsprinciperna
gjorts under 2011:
Beräkningsmetoden för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från godstransporter
för inhyrda transporter i ICA Sverige har förändrats under året. Ändrad
beräkningsmetod har använts för åren 2006-2011.
Revisors rapport över översiktlig granskning av ICA ABs
hållbarhetsredovisning
Till läsarna av ICA ABs hållbarhetsredovisning
Inledning
Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i ICA AB att översiktligt granska innehållet i ICA ABs
hållbarhetsredovisning för år 2011. Vår översiktliga granskning omfattar information avseende
verksamhetsåret 2011. Vår översiktliga granskning omfattar ICA ABs hållbarhetsredovisning på
Internet (http://reports.ica.se/ar2011sv) baserat på den information som inkluderats per
publiceringsdatum den 5 mars 2012. De webbsidor som omfattats av vår översiktliga granskning har
markerats med ”Översiktligt granskad av Deloitte”. Det är styrelsen och företagsledningen som har
ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling
samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt
ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning
utgiven av Far. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer
som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att
vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en
betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs
standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder
som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet
att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en
revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den
säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3,
utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt
de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att
dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl.a. omfattat följande:
a. uppdatering av vår kunskap och förståelse av ICA AB:s organisation och verksamhet
b. bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas
informationsbehov
c. bedömning av resultatet av företagets intressentdialog
d. intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå, dotterbolagsnivå och på utvalda enheter i
syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen
är fullständig, riktig och tillräcklig
e. tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen
är fullständig, riktig och tillräcklig
f. analytisk granskning av rapporterad information
g. bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer
h. övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid
övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier
i.
avstämning av den granskade informationen mot hållbarhetsinformationen i företagets
årsredovisning för 2011
Slutsats
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss
anledningen att anse att ICA ABs hållbarhetsredovisning 2011 inte, i allt väsentligt, är upprättad i
enlighet med de ovan angivna kriterierna.
Stockholm den 5 mars 2012
Deloitte AB
Jan Berntsson
Auktoriserad revisor
Lennart Nordqvist
Specialistmedlem i Far
Så läser du GRI-rapporten
Varje resultatindikator inleds med följande symboler som beskriver vad indikatorn handlar
om, i vilken grad vi redovisar den samt huruvida innehållet också följer någon av Global
Compact-principerna.
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för ICA AB får härmed avlämna årsredovisning för
räkenskapsåret 2011-01-01 – 2011-12-31. Samtliga belopp är i MSEK om annat ej anges.
Information om verksamheten
ICA AB är moderbolag i ICA-koncernen som bedriver detaljhandelsverksamhet genom cirka 2
150 egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och de tre baltiska länderna. ICA AB har
sitt säte i Stockholm med adress Svetsarvägen 16, 171 93 Solna. Dotterbolagen ICA Sverige
AB, ICA Norge AS och Rimi Baltic AB som driver dagligvaruhandel inom olika geografiska
områden. ICA Fastigheter som äger och förvaltar fastigheter samt ICA Banken som erbjuder
finansiella tjänster till de svenska kunderna.
Ekonomisk översikt
Nyckeltal
MSEK
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelseresultat
exklusive reavinst och nedskrivningar 1
Rörelsemarginal, %
Rörelsemarginal
exklusive reavinst och nedskrivningar, %
Resultat efter finansiella poster
Årets resultat
1
Balansomslutning
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Soliditet, %
Avkastning på eget kapital, %
2
Avkastning på sysselsatt kapital, %
3
Jan-dec
2011
Jan-dec
2010
95 179
2 505
3 101
93 860
2 924
2 936
2,6
3,3
3,1
3,1
2 156
1 395
2 597
547
40 961
3 256
27,7
11,2
39 703
3 188
30,0
3,9
12,5
15,5
1) Rörelseresultat exklusive reavinst från fastighetsförsäljningar samt nedskrivningar av anläggningstillgångar.
2) Avkastning på eget kapital = Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. ICA Bankens verksamhet är
exkluderad ur både resultat- och balansräkning vid beräkningen.
3) Avkastning på sysselsatt kapital = Resultat efter finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. ICA
Bankens verksamhet är exkluderad ur både resultat- och balansräkning vid beräkningen.
Viktiga händelser under året
I januari 2011 betalades 1 187 MSEK till Skatteverket till följd av Förvaltningsrättens
dom i december 2010 avseende en skattetvist rörande ränteavdrag för perioden 2004 2008. Betalningen gjordes eftersom ICAs ansökan om betalningsanstånd ej beviljades.
Beloppet är bokfört som en fordran på Skatteverket. ICA har överklagat
Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten.
I mars beslutade Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) att inte
meddela ICA prövningstillstånd för en skattetvist rörande ränteavdrag för perioden
2001 - 2003. Beslutet innebär att Kammarrättens dom står fast. Beslutet fick ingen
finansiell påverkan på ICA eftersom skattekravet om 747 MSEK betalades 2009 samt
kostnadsfördes i andra kvartalet 2010.
I augusti beslutade ICA att lämna konceptet ICA Maxi i Norge och att initiera en
säljprocess av ICA Maxi-enheterna.
Per Strömberg utsågs i oktober till ny vd för ICA-koncernen. Han var tidigare vd för
Lantmännen och tillträder tjänsten på ICA den första april 2012. Han efterträder
Kenneth Bengtsson som efter elva år lämnar vd-posten i samband med att Per
Strömberg tillträder.
Viktiga händelser efter årets utgång
Thorbjørn Theie utsågs till ny vd för ICA Norge. Han var tidigare vd för
Kjøpmanngruppen som ingår i den norska dagligvarukedjan Norgesgruppen. Han
tillträder posten under juni månad 2012. Han efterträder Antonio Soares som går i
pension.
Verksamhetsåret 2011
I ljuset av den ekonomiska turbulensen och den svaga utvecklingen på våra marknader är vi
mycket nöjda med ICA-koncernens resultat 2011. Omsättningen ökade med 2,6 procent i
fasta växelkurser till följd av ökad försäljning i ICA Sverige samt ökade intäkter för ICA
Banken och ICA Fastigheter. ICA-koncernen levererade ett rörelseresultat, exklusive
reavinster och nedskrivningar, på över tre miljarder svenska kronor vilket var det bästa
resultatet hittills. Till grund ligger en stark återhämtning i Rimi Baltic, ett mycket
framgångsrikt år för ICA Banken och ICA Fastigheter samt en stabil utveckling i ICA Sverige.
ICA Norge fortsatte att vara en stor utmaning men med en minskad förlust i fjärde kvartalet
såg vi en försiktig indikation på återhämtning även där.
För ICA Sverige var 2011 ett utmanande år med en dagligvarumarknad som karaktäriserades
av låg tillväxt och hög prispress. Vi fortsatte att driva igenom långsiktiga strategiska
prissatsningar vilka resulterade i ökad omsättning och stärkt marknadsposition.
Prissatsningarna bidrog även till en ökad andel egna märkesvaror. Lägre marginaler i vissa
produktkategorier samt tillfälligt högre logistikkostnader, som en följd av nedläggningarna av
lagerenheterna i Umeå och Årsta, försvagade dock rörelseresultatet något. Under året
öppnade vi ytterligare 12 Cura apotek. Totalt finns nu 42 stycken.
I ICA Norge fortsatte utmaningarna med förändringsarbetet under året. Förlusten ökade,
främst beroende på den goodwillnedskrivning som gjordes under tredje kvartalet om 592
MSEK men också på grund av ökade kostnader till följd av fler egenägda butiker. Under året
konverterades 76 butiker till det nya framgångsrika Rimi-konceptet och idag finns totalt 266
nya Rimi, inklusive sex Mini Rimi. Försäljningen i de nya Rimi-butikerna var fortsatt positiv
med en tillväxt på totalt 8,1 procent jämfört med föregående år. Det intensiva arbetet med
att uppfylla affärsplanen fortskrider enligt plan och i slutet av året noterades en stabilisering
av såväl kostnader som marginaler. Processen att sälja ICA Maxi-butikerna pågår och som en
del av effektiviseringsarbetet har även förändringar i logistikstrukturen påbörjats. I januari i
år blev det klart att Thorbjørn Theie senast i juni tar över som vd efter Antonio Soares som
går i pension. Sammantaget bedöms alla åtgärder som vidtas successivt att leda till ett
förbättrat resultat för 2012 samt att en solid grund har lagts för att ICA Norge inom de
närmaste åren skall kunna uppnå en tillfredsställande lönsamhet.
Rimi Baltic hade en mycket god utveckling och stark återhämtning under året och uppnådde
samma resultatnivå som före finanskrisen 2008. Detta tack vare en rad marginalförbättrande
insatser samt en god kostnadskontroll i hela verksamheten. Omsättningen i lokal valuta
ökade på en marknad som fortfarande kännetecknas av hård konkurrens och massiv
prispress. Verksamheten i samtliga länder förbättrades, med störst återhämtning i Litauen.
Etableringstakten av nya butiker kommer successivt att öka under 2012.
ICA Bankens utveckling var mycket positiv under året med ökade intäkter, förbättrat resultat,
fler kunder och ökade lånevolymer. Vi kan konstatera att satsningen på att bli en bank med
ett komplett utbud av bankrelaterade tjänster har varit framgångsrik. Lanseringarna av ICA
Student och ett nytt sparkonto togs emot väl under året.
ICA Fastigheter hade ett framgångsrikt 2011. Störst positiv påverkan på resultatet hade den
milda vintern i fjärde kvartalet samt ökade hyresintäkter från nya lokaler och förvärv.
Resultatsammanfattning
Koncernen
Nettoomsättningen under året uppgick till 95 179 MSEK (93 860), en ökning med 1,4
procent. Nettoomsättningen i fasta växelkurser ökade med 2,6 procent. Rörelseresultatet
uppgick till 2 505 MSEK (2 924). I rörelseresultatet ingår realisationsvinster om 32 MSEK
(27) och nedskrivningar om 628 MSEK (39) som huvudsakligen består av en
goodwillnedskrivning i ICA Norge om 592 MSEK i år. Rörelseresultatet exklusive reavinster
och nedskrivningar uppgick till 3 101 MSEK (2 936). Resultat efter finansiella poster uppgick
till 2 156 MSEK (2 597). Periodens resultat uppgick till 1 395 MSEK (547). Förra året
belastades med en skattekostnad om 747 MSEK avseende en skattetvist för åren 2001-2003
samt 632 MSEK avseende återföring av uppskjuten skatt i ICA Norge.
ICA Sverige
Nettoomsättningen under året uppgick till 62 500 MSEK (60 596), en ökning med 3,1
procent. Omsättningsökningen beror till stor del på ökad försäljning till butikerna samt att
fler Cura apotek har tillkommit. Rörelseresultatet uppgick till 2 617 MSEK (2 750). Det lägre
resultatet beror till största delen på tillfälligt högre logistikkostnader till följd av förändringar i
logistikstrukturen samt lägre marginaler.
ICA Norge
Nettoomsättningen under året uppgick till 20 679 MSEK (21 225), en minskning med 2,6
procent. I lokal valuta ökade omsättningen med 0,2 procent. Fler egenägda butiker samt
konverterade Rimi-butiker påverkade omsättningen positivt medan färre franchisebutiker
samt stängda butiker påverkade omsättningen negativt. Konverteringen av butiker till det
nya Rimi-konceptet har under året fortsatt enligt plan och per den 31 december uppgick
antalet konverterade butiker till 266 stycken, inklusive sex Mini Rimi, och totala antalet
butiker i ICA Norge vid samma tidpunkt uppgick till 550 stycken. Rörelseresultatet uppgick
till -1 255 MSEK (-588). I rörelseresultatet ingår en goodwillnedskrivning om 592 MSEK.
Rörelseresultatet exklusive nedskrivningar uppgick till -663 MSEK (-588). Den ökade
förlusten beror främst på ökade kostnader för butiksdriften på grund av fler olönsamma
egenägda butiker.
Rimi Baltic
Nettoomsättningen under året uppgick till 10 089 MSEK (10 352), en minskning med 2,5
procent, i lokal valuta ökade omsättningen med 2,9 procent. Rörelseresultatet uppgick
till 173 MSEK (-13). Årets rörelseresultat belastades med nedskrivning av varumärket
Säästumarket i Estland uppgående till 21 MSEK. Förra året belastades med
avvecklingskostnader för butiker i Litauen bestående av nedskrivningar om 37 MSEK och
kostnader för avveckling av personal och lokaler om 33 MSEK. Resultatförbättringen
exklusive dessa avvecklingskostnader är 137 MSEK och beror främst på högre försäljning,
högre bruttomarginaler samt god kostnadskontroll. De största förbättringarna har skett i
Litauen.
ICA Banken
Intäkterna under året uppgick till 764 MSEK (612), vilket motsvarar en ökning med 24,8
procent som främst beror på ett bättre räntenetto på grund av den högre räntenivån.
Affärsvolymen har ökat med 8,7 procent (8,8) sedan årets början. Rörelseresultatet ökade
till 171 MSEK (91). Förbättringen beror främst på ett bättre räntenetto.
ICA Fastigheter
Intäkterna under året uppgick till 2 202 MSEK (2 135), en ökning med 3,1 procent.
Rörelseresultatet ökade delvis på grund av lägre omkostnader samt högre hyresintäkter och
uppgick till 1 005 MSEK (917). I rörelseresultatet ingår realisationsvinster från
fastighetsförsäljningar om 30 MSEK (30) och nedskrivningar med 3 MSEK (-9).
Rörelseresultatet exklusive reavinster och nedskrivningar uppgick till 978 MSEK (878).
ICA Koncerngemensamt
Rörelseresultatet under året uppgick till –206 MSEK (–233).
Finansnetto och skatt
ICA-koncernens finansnetto under året uppgick till -349 MSEK (-327). Skattekostnaden
uppgick till 761 MSEK (2 050). Förra året belastades med en skattekostnad om 747 MSEK
avseende en skattetvist för åren 2001-2003 samt 632 MSEK avseende återföring av
uppskjuten skatt i ICA Norge. Årets fjärde kvartal påverkades positivt av skattekomponenter
i årets goodwillnedskrivning.
Finansiell ställning
Koncernens balansomslutning uppgick till 40 961 MSEK (39 703). Ökningen av
balansomslutningen beror till största delen på fordran på Skatteverket, se not 19. Sysselsatt
kapital ökade med 1 008 MSEK till 28 068 MSEK. Soliditeten uppgick till 27,7 procent (30,0).
Koncernens nettoskuld exklusive ICA Banken per den 31 december 2011 var 1 143 MSEK
(201 MSEK i nettokassa).
Kassaflödesanalys
Kassaflödet från den löpande verksamheten under året uppgick till 3 256 MSEK (3 188).
Under 2011 har 1 187 MSEK betalats till Skatteverket avseende en tvist för åren 2004 -2008.
Förändringar i ICA Bankens inlåning, utlåning och investeringar har påverkat kassaflödet med
214 MSEK (-1 101). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -2 242 MSEK (-2
453). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -1 104 MSEK (-1 045).
Koncernens likvida medel per den 31 december 2011 var 3 009 MSEK (3 102).
Tvister
Skattetvister
Skatteverket beslutade 2007 att inte godkänna ränteavdrag i ICA Finans AB om 1 795 MSEK
för perioden 2001-2003. ICA överklagade beslutet till Förvaltningsrätten, som i december
2008 fastslog Skatteverkets beslut. ICA överklagade Förvaltningsrättens beslut till
Kammarrätten, som i juni 2010 publicerade sin dom i Skatteverkets favör. ICA har redovisat
en skattekostnad under andra kvartalet 2010 om 747 MSEK i enlighet med Kammarrättens
beslut. ICA beviljades inte prövningstillstånd i Regeringsrätten, vilket innebär att
Kammarrättens dom står fast.
Skatteverket har beslutat att inte godkänna ränteavdrag gjorda under 2004-2008 till ett
holländskt koncernbolag. I december 2010 fastslog Förvaltningsrätten Skatteverkets beslut
och vägrade ränteavdrag med 3 358 MSEK. Skattekravet uppgår till 1 187 MSEK (inklusive
skattetillägg och ränta). ICA anser att gjorda avdrag har skett i enlighet med
skattelagstiftningen. Externa parter som bedömt rättsläget och analyserat Skatteverkets
argument och Förvaltningsrättens domskäl delar ICAs bedömning. ICA har överklagat
Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten. Kammarrätten har inte fastställt tidpunkt för den
muntliga förhandlingen. Skatteverket har inte beviljat ICA anstånd med betalningen varför 1
187 MSEK betalades under januari 2011. Beloppet bokfördes som en fordran på Skatteverket
i samband med betalningen 2011. Beloppet redovisas som en eventualförpliktelse.
Övriga tvister
I juni 2010 beslutade Oslo Tingsrätt att tillerkänna en grupp norska köpmän ett skadestånd
från ICA Norge om 96 MNOK avseende innehållna bonusar. ICA Norge har överklagat domen
och menar att den är ogrundad. Beloppet redovisas som en eventualförpliktelse.
Förhandlingar i Borgarting lagmannsrett i Oslo påbörjades under januari 2012. Dom
förväntas under första kvartalet 2012.
Investeringar
Investeringarna under helåret uppgick till 2 388 MSEK (2 319) och fördelas enligt tabellen
nedan. Årets största investering är ICA Maxi Stormarknad Härnösand. Investeringarna har
ökat i Baltikum och minskat i Norge.
Investeringar
Butiker
Distribution
Förvaltningsfastigheter
Immateriella anläggningstillgångar
Övrigt
TOTAL
2011
1 813
98
188
237
52
2 388
2010
1 919
128
103
144
25
2 319
Risker och riskhantering
Risktagande är en naturlig del av all affärsverksamhet. Sedan 2010 arbetar ICA
koncernövergripande med att systematiskt identifiera och hantera de risker som är förenliga
med verksamheten. Riskhanteringsprocessen, som är utformad enligt erkända metoder, är
integrerad i strategi- och budgetarbete. Riskerna konsolideras och hanteringen av dessa
rapporteras och följs upp av ICAs koncernledning och styrelse. De största riskområdena som
har identifierats samt hur dessa hanteras presenteras nedan.
Legala risker
Ett stort antal regler och lagar är tillämpliga på ICAs diversifierade och geografiskt spridda
verksamheter. ICA fäster stor vikt vid att säkerställa efterlevnad av lagar, regler samt de
egna värdegrunderna- ICAs Goda Affärer. För att begränsa risken för att förluster ska uppstå
till följd av att lagar, regler, policies och avtal inte efterlevs så bistår koncernfunktionerna
löpande affärsenheterna med utbildningar, upprättande av riktlinjer, analyser och stöd i
beslutsprocesser. Emellertid kan även tillämpningen av lagar och regler ibland påverka ICAs
resultat negativt t ex genom att vinster inte kan realiseras vid avyttring av fastigheter.
Uppföljning av pågående tvister rapporteras fortlöpande till koncernledningen. ICA har bl a
en tvist med Skatteverket som avser icke godkända ränteavdrag för perioden 2004-2008 till
ett holländskt dotterbolag vilket motsvarar ett skattekrav om 1 187 MSEK. ICA har
överklagat Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten.
Som en del av ICAs strävan att ha en öppen dialog förs regelbundna samtal med de
regulatoriska myndigheterna liksom med andra aktörer genom vår närvaro i
branschorganisationer. Införandet av den nya branschstandarden för matkvalitet är ett
exempel på ICAs vilja att bidra med sin kunskap för att stärka branschen.
Marknadsrisker
Konkurrensen inom dagligvaruhandeln är stark och ICAs relativa konkurrenskraft på
marknaden inverkar på vår möjlighet att nå uppsatta mål. Oförmåga att konkurrera
avseende pris, sortiment, kvalitet och service skulle ha en negativ inverkan på koncernens
resultat. Förändringar i konjunkturen och i efterfrågan av specifika produkt- och
tjänsteområden är också av stor betydelse för måluppfyllelse. För att hantera dessa
svängningar genomför ICA fortlöpande marknadsanalyser och lyssnar kontinuerligt på våra
kunder för att öka våra möjligheter att möta deras behov.
Förmågan att attrahera engagerade och kompetenta medarbetare är avgörande för att ICA
ska kunna bedriva en konkurrenskraftig verksamhet. ICA strävar efter att vara ett
inspirerande företag som genom långsiktighet och utbildning gör att medarbetare stannar
hos oss och växer. Den koncerngemensamma synen på ledarskap som är grunden för det
goda ledarskap som bidrar till nöjda medarbetare och att ICA når sina affärsmål.
Hållbarhets- och produktsäkerhetsrisker
Oförmåga att leva upp till omvärldens och våra egna förväntningar inom hållbarhets- och
produktsäkerhetsområdet medför en risk att ICAs varumärke och finansiella ställning
påverkas negativt. Med utgångspunkt i de koncerngemensamma värdegrunderna, ICAs Goda
Affärer, integreras hållbarhetsarbetet i den dagliga verksamheten och bidrar till en ökad
genomlysning av bolaget. Det möjliggör även anpassningar till förändringar i lagstiftning och
ökade krav för hållbarhetsfrågor. Vi utvecklar ständigt vårt hållbarhetsarbete genom att
bland annat driva frågor såsom klimat, energieffektivisering, vattenanvändning i produktion,
socialt ansvar i leverantörskedjan, hälsa och välmående samt samhällsengagemang.
För att försäkra oss om att det vi säljer och hanterar lever upp till såväl lagkrav som ICAs
Goda Affärer med dess krav på kvalitet, hälsa, miljö och socialt ansvar startades det
koncerngemensamma initiativet I Care 2009. Målet med initiativet är att skapa verktyg och
modeller för att säkra ICA-koncernens produktflöde, på alla marknader, från inköp till logistik
och butik. Detta görs genom att certifiera såväl inköps- som logistik- och butiksprocesserna
utifrån valda och etablerade standarder.
Certifieringsprocesserna är under arbete och den svenska logistik- och butiksverksamheten
har kommit längst. ICA Sveriges logistikverksamhet är certifierad enligt
miljöledningsstandarden ISO 14001 sedan 2002 och två lager blev kvalitetscertifierade enligt
BRC S & D under 2011. Av de svenska ICA-butikerna är knappt 350 butiker certifierade enligt
den svenska branschstandarden för matkvalitet i butik och drygt 1 000 butiker jobbar enligt
standarden. Den svenska inköpsverksamheten jobbar med certifieringsprocessen enligt både
ISO 9001 och ISO 14001 med mål att bli certifierade under 2012. De norska och baltiska
verksamheterna inom inköp, logistik och butik använder de svenska modellerna för att
implementera hållbarhetsarbetet och siktar på certifiering under 2013.
Varumärkesrisk
ICA måste skydda sitt rykte och sitt varumärke för att undvika brister i förtroendet för
bolaget. Detta skulle i sin tur kunna leda till minskat antal kunder och påverka möjligheten
att rekrytera och behålla rätt kompetens i bolaget. ICA arbetar inom flera områden på att
stärka lojaliteten till våra varumärken såsom till exempel bankverksamheten, ICA kortet,
personliga erbjudanden, digitala tjänster etc. Våra värdegrunder ”ICAs Goda Affärer” är
integrerade i vårt sätt att bedriva verksamhet på alla nivåer och dessa tillsammans med våra
policies och riktlinjer ger vägledning kring hur vi skall agera mot kunder, anställda och
leverantörer.
Kontinuitetsrisk
En stor del av ICAs verksamhet är outsourcad varför en uppföljning av leverantörsåtaganden
är av vikt för att kunna upprätthålla en väl fungerande verksamhet. En allvarlig störning i
infrastrukturen skulle kunna påverka verksamheten påtagligt med t ex avbrott i leveranser, i
butiksdriften, i betalningstransaktioner eller inom den administrativa verksamheten som
följd. Under 2011 har effektiviseringar av logistikverksamheten liksom IT-driften skett vilket
medför en högre koncentration och ökad sårbarhet. Stor vikt läggs därför vid förebyggande
säkerhetsarbete liksom kontinuitetshantering och planering för oförutsedda händelser.
Finansiella risker
Inom ICA-koncernen hanteras de finansiella riskerna centralt genom koncernens
finansfunktion förutom bankverksamheten vars risker administreras av ICA Banken. Den
finansiella strategin i ICA-koncernen är konservativ och fokuserar på att definiera och
hantera de finansiella riskerna. Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy
som styr koncernens finansiella riskhantering.
För mer information om ICAs finansiella riskhantering, se Noter till koncernens bokslut – Not
21 för principer för finansiell riskhantering och Not 22 för finansiella instrument.
Femårssammandrag
Definitioner av nyckeltal:
Sysselsatt kapital = Balansomslutning med avdrag för ej räntebärande skulder och
avsättningar.
Rörelsemarginal = Rörelseresultat i procent av nettoförsäljning
Avkastning på sysselsatt kapital = Resultat efter finansiella intäkter i procent av
genomsnittligt sysselsatt kapital. ICA Bankens verksamhet är helt exkluderad ur både
resultat- och balansräkning vid beräkning av räntabilitet på sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital = Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. ICA
Bankens verksamhet är helt exkluderad ur både resultat- och balansräkning vid beräkning av
räntabilitet på eget kapital.
Soliditet = Eget kapital i procent av balansomslutningen
Femårssammandrag för ICA-koncernen
Resultaträkning i sammandrag
2007
Nettoomsättning
82 326
Rörelseresultat före
4 080
avskrivningar
Av- och nedskrivningar
-1 478
Rörelseresultat
2 602
Finansiella intäkter
115
Finansiella kostnader
-435
Resultat efter finansiella
2 282
poster
Skatter
-116
Periodens resultat
2 166
Balansräkning i sammandrag
2007
Immateriella
3 599
anläggningstillgångar
Materiella
14 959
anläggningstillgångar
Finansiella
3 368
anläggningstillgångar
Övriga anläggningstillgångar
276
Övriga omsättningstillgångar
11 637
Likvida medel
3 480
Summa tillgångar
37 319
Eget kapital
Räntebärande skulder
Ej räntebärande skulder
Summa eget kapital och
skulder
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %
Avkastning på sysselsatt
kapital, %
Avkastning på eget kapital,
%
Soliditet, %
12
14
10
37
073
475
771
319
2008
90 963
3 753
2009
94 651
4 272
2010
93 860
4 529
2011
95 179
4 608
-1 636
2 117
95
-418
1 794
-1 559
2 713
49
-453
2 309
-1 605
2 924
51
-378
2 597
-2 103
2 505
72
-421
2 156
-66
1 728
-722
1 587
-2 050
547
-761
1 395
2008
3 742
2009
3 940
2010
3 590
2011
2 967
15 544
15 755
15 364
14 638
3 772
3 701
5 368
5 327
424
13 464
3 023
39 969
515
12 827
3 422
40 160
7
12 272
3 102
39 703
41
14 979
3 009
40 961
12
15
12
39
13
14
11
40
11
15
12
39
11
16
12
40
796
161
012
969
962
490
708
160
913
147
643
703
359
865
737
961
2007
3,2
13,8
2008
2,3
11,4
2009
2,9
13,5
2010
3,1
15,5
2011
2,6
12,5
19,1
13,5
11,3
3,9
11,2
32,4
32
34,8
30
27,7
Medarbetare
Koncernen hade i medeltal 20 806 anställda (20 373) under året. Ökningen beror främst på
etablering av Cura Apotek samt fler egenägda butiker i Norge och Baltikum.
ICA är en koncern som rymmer mycket mer än bara livsmedelshantering. Vi har över 150
olika yrkesroller och 500 olika befattningar. Dagligen anpassar vi vår verksamhet utifrån olika
affärsuppgifter och lokala marknadsskillnader, men en sak är alltid gemensam:
ledarskapsmodellen. Med gemensamma ledarverktyg arbetar vi för att vår värdegrund ICAs
Goda Affärer ska genomsyra alla delar av koncernen. Arbetet vilar på de fyra benen
ledarskap, kompetens, mångfald och ICA som arbetsgivare, samt policyer för var och en.
ICAs hållbarhetsarbete
Vi är övertygade om att ett ansvarstagande för både miljön och människan går hand i hand
med god lönsamhet. Varje dag arbetar vi systematiserat och målmedvetet för att bidra till ett
hållbart samhälle, även för kommande generationer.
Vi har tre viktiga ledord som vi förhåller oss till i hållbarhetsarbetet. Transparens är det
första. Omvärlden ska ha insyn i vårt hållbarhetsarbete. Trovärdighet är det andra. Vi ska
ständigt reflektera över vårt ansvar, och berätta om våra styrkor och svagheter. Spårbarhet
är det tredje. Vi ska veta varifrån våra produkter kommer och under vilka förhållanden våra
leverantörers verksamheter bedrivs.
Sedan flera år är ICA anslutet till FNs företagsinitiativ Global Compact, vilket innebär att vi
tar aktivt ansvar för Global Compacts tio internationella principer inom områdena mänskliga
rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption. Utifrån principerna har vi
formulerat ICAs Goda Affärer – sju utgångspunkter för vårt hållbarhetsarbete.
ICAs Goda Affärer handlar om att vi ska försäkra oss om att vi har trygga varor i sortimentet,
varje dag. Leverantörer och produkter ska leva upp till våra krav inom kvalitet, miljö och
socialt ansvar. Vi ska arbeta med att minska vår egen klimat- och miljöpåverkan. Andra
viktiga frågor är etik, hälsa och vår roll i samhället.
ICA
ICA
ICA
ICA
ICA
ICA
ICA
ska
ska
ska
ska
ska
ska
ska
drivas med lönsamhet och god etik.
lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov.
värna om mångfald och utveckling hos medarbetarna.
ha en öppen dialog internt och med omvärlden.
säkerställa kvalitet och trygga produkter.
främja hälsa och goda matvanor.
verka för en god miljö med hållbar utveckling.
ICA-butikernas försäljning under året
Redovisningen nedan avser butikernas försäljning. I Sverige är de svenska handlarägda
ICA-butikernas försäljning inkluderad. I Norge är franchisebutikernas försäljning inkluderad.
Försäljningen i handlar- respektive franchiseägda butiker konsolideras inte i koncernen. De
tal som anges nedan i procent avser utvecklingen jämfört med samma period föregående år,
där föregående är har justerats för de butiker som har bytt profil.
ICA-butikernas försäljning i Sverige
Butiksförsäljning exkl moms
januari – december 2011
Utveckling
Utveckling
samtliga
jämförbara
Maxi ICA Stormarknad
27 333
3,6%
2,2%
ICA Kvantum
22 487
3,1%
1,2%
ICA Supermarket
29 911
1,0%
1,0%
ICA Nära
14 564
0,7%
1,3%
TOTAL
94 295
2,2%
1,4%
Under 2011 ökade försäljningsandelen av egna märkesvaror från 18,4 procent till 19,2
procent i Sverige.
MSEK
ICA-butikernas försäljning i Norge
Butiksförsäljning exkl moms
januari – december 2011
MNOK
Utveckling
Utveckling
samtliga
jämförbara
ICA Maxi
2 826
-7,1%
-6,1%
ICA Supermarked
4 425
-4,6%
-1,6%
ICA Nær
3 304
-19,2%
-2,5%
Rimi
8 799
10,7%
5,7%
TOTAL
19 353
-1,8%
0,6%
Under 2011 ökade försäljningsandelen av egna märkesvaror från 7,8 procent till 8,4 procent
i Norge.
ICA-butikernas försäljning i Baltikum
Butiksförsäljning exkl moms
MEUR
januari – december 2011
Utveckling
Utveckling
samtliga
jämförbara
Estland
351
2,8%
1,4%
Lettland
545
3,7%
-0,6%
Litauen
215
0,7%
7,6%
TOTAL
1 111
2,8%
1,6%
Under 2011 ökade försäljningsandelen av egna märkesvaror från 12,9 procent till 13,0
procent i Baltikum.
Antal butiker
Antal ICA-butiker i Sverige, inklusive handlarägda butiker
Butiksprofil
dec-10
Nya
Konverterade Stängda
Maxi ICA
72
3
1
-1
Stormarknad
ICA Kvantum
116
4
-3
ICA
443
2
-4
-6
Supermarket
ICA Nära
716
5
3
-20
ICA To Go
2
1
TOTAL
1 349
15
0
-30
dec-11
75
117
435
704
3
1 334
Antal ICA- och Rimi-butiker i Norge, inklusive franchiseägda butiker
Butiksprofil
dec-10
Nya
Konverterade Stängda
dec-11
ICA Maxi
25
-1
24
ICA
74
-1
73
Supermarked
ICA Nær
213
-19
-26
168
Rimi
266
1
20
-2
285
TOTAL
578
1
0
-29
550
Antal butiker i Baltikum
Land
dec-10
Estland
80
Lettland
108
Litauen
47
TOTAL
235
Nya
3
3
6
Konverterade
Stängda
-1
-1
-2
dec-11
82
111
46
239
ICA AB
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 41 MSEK (43) och resultatet efter finansiella
poster till 1 932 MSEK (3 418).
Styrelse och ledning / styrelsens
arbetsordning
Arbetet i styrelsen följer en särskild arbetsordning, fastställd vid styrelsesammanträdet den
31 maj 2011. Förutom de punkter som ska behandlas enligt aktiebolagslagen, ingår i
arbetsordningen bland annat kommittédirektiv och regler för beslutsförhet. ICA AB:s styrelse
bestod under 2011 av sju ledamöter med 2 suppleanter, valda vid bolagsstämman, samt två
ledamöter med två suppleanter, utsedda av de fackliga organisationerna. Vd, Vice
vd/finansdirektör och chefsjurist (styrelsens sekreterare) är inte medlemmar i styrelsen, men
deltar i styrelsearbetet. Inga arvoden har betalats till de vid bolagsstämman valda
styrelseledamöterna. Till arbetstagarrepresentanterna har utgått ett arvode om 4 000 kronor
per sammanträde. Detta är ett inläsningsarvode och baseras i dagsläget inte på koncernens
resultat inom hållbarhetsområdet.
Under verksamhetsåret 2011 har styrelsen haft 14 sammanträden. Styrelsen har bland annat
behandlat affärsstrategiska planer samt behandlat sedvanliga investeringsärenden rörande
butiksnätet. Särskilt fokus har liksom tidigare år legat på den norska verksamheten. Under
2011 har styrelsen diskuterat hållbarhetsrelaterade frågor och socialt ansvar vid inköp. Ingen
styrelsemedlem har särskild specialistkompetens inom hållbarhetsområdet. Några särskilda
rekommendationer för vilka kvalifikationer som styrelsemedlemmar bör besitta i
miljömässiga och sociala frågor har inte tagits fram. Styrelsen utvärderar regelbundet
processerna för styrelsearbetet och styrelsens egna prestationer i ekonomiska, sociala och
miljömässiga frågor. I november valdes Jeffrey Carr, CFO på Ahold, in i ICAs styrelse efter
Kimberly Ross som då lämnade Ahold och ICAs styrelse.
Styrelsens kommittéer
Styrelsen har möjlighet att inrätta kommittéer och utskott för att komplettera styrelsens
arbete. Kommittéerna är underordnade styrelsen och rapporterar löpande till denna.
Revisionskommitté
Styrelsen har utsett en revisionskommitté som övervakar redovisning och rapportering av
finansiell information. Revisionskommittén ansvarar även för att utvärdera koncernens
system för intern styrning och kontroll. Till övriga uppgifter hör bland annat att övervaka
revisionsfrågor från såväl den externa som den interna revisionen. Revisionskommittén
arbete regleras i ett direktiv, som är fastställt av styrelsen.
Revisionskommittén består av två styrelseledamöter, Jeffrey Carr (ordförande) och Göran
Blomberg. Förutom dessa ledamöter är vanligtvis biträden till ledamöterna, externrevisor,
internrevisor samt ICA AB:s vd, Vice vd/finansdirektör och chefsjurist närvarande vid
sammanträdena eller delar av dem. Revisionskommittén har under 2011 haft fyra
sammanträden.
Executive Committee
Styrelsen har utsett Claes-Göran Sylvén, Dick Boer och Kenneth Bengtsson att utgöra den så
kallade Executive Committee, med ansvar för löpande uppföljning av koncernens utveckling.
Kommittén ska även förbereda frågor som ska diskuteras i styrelsen samt stödja
dotterbolagens verkställande direktörer och dess övriga ledande befattningshavare i att
implementera och utföra beslut fattade av styrelsen. Kommittén har också mandat att
besluta om investeringar som ej kräver styrelsebehandling.
Ersättningskommitté
Styrelsen har givit Executive Committee mandat att agera ersättningskommitté i syfte att
besluta om ersättningsprinciper för ledande befattningshavare i koncernledningen. Vd:s lön
beslutas dock av styrelsen.
Intern kontroll över finansiell rapportering
ICA arbetar med en struktur för att följa upp och säkerställa den interna kontrollen i den
finansiella rapporteringen. Riskerna i den finansiella rapporteringen är definierade och
kontrollpunkter har definierats.
Godkännande av finansiella rapporter
De finansiella rapporter som ingår i denna årsredovisning godkändes av revisionskommittén
den 10 februari 2012 och av styrelsen den 14 februari 2012.
Revisorer
Revisionsfirman Deloitte har varit ICAs revisorer sedan september 2000 och omvaldes senast
2011 för en period om ett år. Bolagets huvudrevisor Jan Berntsson har deltagit vid ett (1)
styrelsemöte under året.
Förslag till vinstdisposition
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr):
Balanserade vinstmedel
Årets resultat
Totalt
8 950 720 507
1 104 387 057
10 055 107 564
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
till aktieägarna utdelas
i ny räkning överföres
Totalt
2 000 000 000
8 055 107 564
10 055 107 564
Den föreslagna utdelningen är i enlighet med det avtal som finns mellan aktieägarna, som
anger att årlig utdelning skall ske med minst 40 procent av årets resultat. Koncernens
soliditet efter utdelning uppgår till 22,8 procent.
Resultaträkning - Koncernen
(MSEK)
Nettoomsättning
Kostnad för sålda varor
Bruttoresultat
2011
95 179
-81 702
13 477
2010
93 860
-80 387
13 473
-8 435
-2 809
263
9
2 505
-7 953
-2 819
221
2
2 924
72
-421
-349
51
-378
-327
2 156
2 597
-761
-2 050
ÅRETS RESULTAT
1 395
547
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
Minoritetsintresse
1 395
0
548
-1
2011
1 395
2010
547
-26
1
-21
-46
-991
-19
-20
-1 030
ÅRETS TOTALRESULTAT
1 349
-483
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
Minoritetsintresse
1 349
0
-482
-1
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Övriga rörelseintäkter
Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansnetto
Not
2
3
3
3
6
13
2
5
4 7 8
9
Resultat efter finansiella poster
Skatt
10
Totalresultat - Koncernen
(MSEK)
Årets resultat
Övrigt totalresultat efter skatt
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter
Finansiella tillgångar som kan säljas
Kassaflödessäkringar
Övrigt totalresultat
Not
10
Balansräkning - Koncernen
Tillgångar
(MSEK)
Anläggningstillgångar
Not
2011-12-31 2010-12-31
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Varumärken
IT-system
Övrigt
11
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Förvaltningsfastigheter
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Inventarier
Pågående nyanläggningar
12
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag och joint venture
Fordringar hos närstående
ICA Bankens placeringar
ICA Bankens utlåning
Övriga finansiella anläggningstillgångar
Övriga fordringar
22
13
20
15
15
Uppskjuten skattefordran
10
1 855
614
278
220
2 967
2 577
638
258
117
3 590
9 807
848
914
2 795
274
14 638
9 581
1 099
944
3 040
700
15 364
502
0
398
4 341
61
25
5 327
447
0
1 199
3 630
44
48
5 368
41
7
22 973
24 329
4 520
4 495
15
15
20
2 850
1 186
709
2 627
49
0
1 629
2 853
2
693
2 471
37
0
1 695
Likvida medel
24
3 009
3 102
Tillgångar till försäljning
16
1 409
26
Summa omsättningstillgångar
17 988
15 374
SUMMA TILLGÅNGAR
40 961
39 703
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
22
14
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Skattefordran
ICA Bankens placeringar
ICA Bankens utlåning
Fordringar hos närstående
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
(MSEK)
Eget kapital, avsättningar och skulder
Not
2011-12-31 2010-12-31
Eget kapital
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Reserver
Balanserat resultat
Eget kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare
Minoritetsintresse
Summa eget kapital
17
Långfristiga skulder
Avsättningar till pensioner
Uppskjuten skatteskuld
Skulder till kreditinstitut
Övriga avsättningar
Övriga skulder
Summa långfristiga skulder
22
18
10
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Inlåning i ICA Banken
22
500
12 557
459
-2 160
23
15
500
12 557
505
-1 655
11 907
11 356
3
11 359
6
11 913
1 208
801
1 057
83
4 128
7 277
1 116
682
41
85
3 960
5 884
2
7 779
9 147
23
7 653
8 851
Skuld till närstående
Skatteskuld
Övriga skulder
Avsättningar
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
20
23
109
343
2 648
156
2 141
22 325
76
200
2 686
216
2 201
21 906
40 961
39 703
Förändringar i eget kapital - Koncernen
(MSEK)
Ingående
eget
kapital
2010-01-01
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital Övrigt Reserver Balanserade Summa Minoritets- Totalt
tillskjutet
vinstmedel
intresse
eget
kapital
kapital
500
12 557
1 535
Utdelning
Årets
totalresultat
-1 030
-637 13 955
7
13
962
-1 566
-1 566
0 -1 566
548
-482
-1
-483
Utgående
eget
kapital
2010-12-31
500
12 557
505
-1 655 11 907
6
11
913
Ingående
eget
kapital
2011-01-01
500
12 557
505
-1 655 11 907
6
11
913
Utdelning
-1 900
-1 900
Förändring
minoritet
Årets
totalresultat
Utgående
eget
kapital
2011-12-31
-46
500
12 557
459
0 -1 900
-3
-3
1 349
0
1 349
-2 160 11 356
3
11
359
1 395
Kassaflödesanalys - Koncernen
(MSEK)
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Utdelningar från intresseföretag
Betald inkomstskatt
Not
24
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av
rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital
Varulager (ökning -/minskning +)
Kortfristiga fordringar (ökning -/minskning +)
Kortfristiga skulder (ökning +/minskning -)
ICA Bankens netto av in-, utlåning samt placeringar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Utgivande av lån
Återbetalning av utgivna lån
Övriga finansiella anläggningstillgångar (ökning -/minskning +)
Erhållna räntor
Investering i intresseföretag, joint ventures
Försäljning av intresseföretag
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Upptagande av lån
Återbetalning av upptagna lån
Erlagda räntor
Utbetalad utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Kursdifferenser i likvida medel
Likvida medel vid årets slut
2011 2010
2 505 2 924
2 073 1 729
0
0
-1 -669
733
2
3
845 984
-30
46
181
24
214
3
256
-252
-343
900
-1
101
3
188
-2
421
181
-25
62
2
56
-97
-2
242
-2
332
201
-50
126
-1
24
-422
1
-2
453
3 131 3 966
-1
-3
872
060
-463 -385
-1
-1
900
566
-1
-1
104 045
-90 -310
3 102 3 422
-3
-10
3
3
009 102
Tilläggsupplysningar - Koncern
Not 1 Redovisningsprinciper
Not 2 Segmentrapportering
Not 3 Kostnader per kostnadsslag
Not 4 Personalkostnader, pensioner och övrigt
Not 5 Revisionskostnader
Not 6 Övriga rörelseintäkter
Not 7 Leasingavtal
Not 8 Valutakursdifferenser i rörelseresultatet
Not 9 Finansnetto
Not 10 Skatter
Not 11 Immateriella anläggningstillgångar
Not 12 Materiella anläggningstillgångar
Not 13 Andelar i joint ventures, intresseföretag och dotterföretag
Not 14 Varulager
Not 15 ICA Banken
Not 16 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
Not 17 Eget kapital
Not 18 Pensioner
Not 19 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Not 20 Närstående transaktioner
Not 21 Principer för finansiell riskhantering
Not 22 Finansiella instrument
Not 23 Skulder hänförliga till sale and leaseback
Not 24 Kassaflödesanalys och likvida medel
Not 25 Rörelseförvärv
Not 26 Investeringsåtaganden
Not 1 Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen är upprättad enligt, av EU kommissionen antagna, International
Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting
Interpretations Committee (IFRIC). Dessutom tillämpas RFR 1 Kompletterande
redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering.
Rekommendationen anger kompletterande normgivning utifrån bestämmelser i
årsredovisningslagen.
Inga nya eller ändrade, och av EU godkända IFRS standards, som har någon väsentlig
påverkan på ICAs finansiella rapporter kommer att börja tillämpas 2012 eller framåt.
Tillämpade redovisningsprinciper
Ingen ändring har skett av tillämpade redovisningsprinciper jämfört med föregående år.
Grund för redovisningen
Koncernredovisningen baseras på historiska anskaffningsvärden, med undantag för finansiella
derivat och finansiella tillgångar som kan säljas, vilka värderas till verkligt värde.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för
moderbolaget och koncernen. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna anges i miljoner
svenska kronor om ej annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna enligt IFRS kräver att företagsledningen gör
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningen.
Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal faktorer
som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och
antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder
som inte annars tydligt framgår av andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa
uppskattningar och bedömningar.
Koncernredovisningen
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget ICA AB och dess dotterföretag. Ett
dotterföretag tas med i koncernredovisningen från det datum då moderföretaget får ett
bestämmande inflytande över företaget och tas inte längre med från det datum då
moderföretagets bestämmande inflytande över företaget upphör.
Minoritetsintressen redovisas i koncernredovisningen under eget kapital, skilt från
moderföretagets egna kapital. Minoritetsintressen ingår i koncernens resultat och
totalresultat och redovisas separat från moderföretagets resultat och totalresultat som en
fördelning av periodens resultat.
Förvärvsmetoden används vid redovisning av förvärv av dotterföretag. Verkligt värde på
förvärvade tillgångar och skulder bestäms per den dag då kontroll erhålls över det förvärvade
företaget. Förvärvskostnader ingår ej i anskaffningsvärdet för dotterföretaget. Skillnaden
mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på förvärvade identifierbara tillgångar,
skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger
verkligt värde av förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser
redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Minoritetsandel redovisas antingen som en
proportionell andel av de förvärvade nettotillgångarna eller till verkligt värde. Principen
bedöms per förvärv. Tilläggsköpeskilling redovisas till bedömt verkligt värde med senare
förändringar redovisade i resultaträkningen.
Vid stegvisa förvärv sker en värdering till verkligt värde vid den tidpunkt då kontroll erhållits.
Omvärderingseffekter på tidigare ägd andel innan kontroll erhållits redovisas i
resultaträkningen. Ökad eller minskad ägarandel då dotterföretaget är under fortsatt kontroll
redovisas som förändringar inom eget kapital.
För samtliga enheter som omfattas av koncernredovisningen gäller att enhetliga
redovisningsprinciper tillämpas. Detta gäller även företag som redovisas enligt
kapitalandelsmetoden. Alla koncernmellanhavanden är eliminerade.
Investeringar i intresseföretag
Innehav i intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Ett intresseföretag
är en enhet i vilken koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande.
Tillämpning av kapitalandelsmetoden innebär att investeringar i intresseföretag redovisas i
balansräkningen till anskaffningsvärde med tillägg för förändringar av koncernens andel av
intresseföretagets nettotillgångar och med avdrag för eventuell nedskrivning och utdelning.
Resultaträkningen avspeglar koncernens andel av intresseföretagens resultat efter skatt.
Om koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade
värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Fortsatta förluster
redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i
intresseföretaget.
En positiv skillnad mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och koncernens
andel av verkliga värden på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder i
intresseföretaget utgör goodwill som innefattas i redovisat värde av intresseföretaget.
Uppkommer en negativ skillnad redovisas denna som intäkt i samma period som förvärvet
skedde. Nedskrivningsbehov på redovisade andelar i intresseföretag prövas om det finns
indikationer på värdenedgång.
Vid transaktioner mellan koncernföretag och intresseföretag elimineras den del av
orealiserade vinster som motsvarar koncernens andel av intresseföretaget. Orealiserade
förluster elimineras på motsvarande sätt såvida inte detta är en indikation på ett
nedskrivningsbehov.
Investeringar i joint ventures
Ett joint venture är en ekonomisk verksamhet som drivs av två eller flera parter vars
samarbete är avtalsreglerat och där avtalet innebär att dessa parter har ett gemensamt
bestämmande inflytande över verksamheten. ICA redovisar joint ventures enligt
kapitalandelsmetoden.
Vid transaktioner mellan koncernföretag och joint venture-företag elimineras den del av
orealiserade vinster som motsvarar koncernens andel av det gemensamt kontrollerade
företaget. Orealiserade förluster elimineras på motsvarande sätt såvida inte detta är en
indikation på ett nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som
föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder som är uttryckta i utländsk
valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som gäller per balansdagen.
Sådana valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen. Icke monetära tillgångar och
skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid
transaktionstillfället. Samtliga koncernföretag som har en annan funktionell valuta än
rapportvalutan omräknas på följande sätt:
Tillgångar och skulder inklusive goodwill och koncernmässiga över- och undervärden
räknas om från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens
rapporteringsvaluta, svenska kronor, till balansdagskurs.
Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet räknas om till svenska kronor enligt
periodens genomsnittliga valutakurs.
Samtliga valutakursdifferenser som uppkommer genom omräkningen redovisas i övrigt
totalresultat.
Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas de ackumulerade kursdifferenserna i
resultaträkningen tillsammans med vinsten eller förlusten vid avyttringen.
Intäkter
Intäkter redovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna som är förknippade med
varornas ägande har övergått till köparen och när det är sannolikt att de ekonomiska
fördelarna kommer att tillgodogöras koncernen. Vid partihandelsförsäljning uppfylls dessa
krav när varorna levereras, och vid detaljhandelsförsäljning när varorna betalas i butiken.
Intäkter från franchiseförsäljning redovisas vid leveranstillfället avseende både varor och
övriga franchiseintäkter. Hyresintäkter redovisas i den period till vilken de är hänförliga.
I de fall en försäljning sker med ett åtagande att kunden ska erhålla en bonus, redovisas
intäkten för bonusdelen av betalningen först då bonusen utnyttjas. Till dess redovisas den
som en skuld.
Intäkter från tjänster består av exempelvis royalty, franchiseavgifter och intäkter för olika
former av konsulttjänster. Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas
in.
Resultatet från fastighetsförsäljningar redovisas när de huvudsakliga riskerna och förmånerna
förknippade med fastigheten överförts till köparen. Oftast övergår dessa risker och förmåner
till köparen på tillträdesdagen förutom vid sale och leaseback-transaktioner, se nedan.
I de fall ICA bygger en fastighet för försäljning är det ICA som i normalfallet bestämmer
fastighetens utformning och konstruktion. Intäkt från försäljningen redovisas i sin helhet vid
den tidpunkt då köparen övertagit risken för fastigheten och ICA erhållit betalning.
Utdelningsintäkter redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utbetalningen
fastställs.
Sale och leaseback
I de fall en fastighet säljs för att sedan hyras tillbaka görs en samlad bedömning av vem som
bär de väsentligaste riskerna och förmånerna i fastigheten, innefattande en bedömning av
om koncernen har kvar ett betydande engagemang i den överlåtna fastigheten. Ett
betydande engagemang föreligger exempelvis i de fall då den återförhyrda fastigheten hyrs
ut till en fristående ICA-handlare. Om bedömningen är att de väsentliga riskerna och
förmånerna kvarligger i koncernen redovisas ingen försäljning. Fastigheten kvarligger då i
balansräkningen med fortsatta avskrivningar. Den erhållna likviden redovisas som en skuld.
Därefter redovisas erlagda leasingavgifter som en räntekostnad och amortering av skulden.
Först när de väsentligaste riskerna och förmånerna lämnat koncernen redovisas en intäkt
från försäljningen, och fastigheten och skulden bokas bort från balansräkningen. Detta kan
till exempel ske när rörelsen för en fristående ICA-handlare förvärvas av ICA, eller om
butiken stänger. I de fall då ICA har ett fortsatt engagemang genom att endast en del av en
fastighet hyrs ut till en fristående ICA handlare, är det endast denna del som fortsatt
redovisas i balansräkningen. Den del av fastigheten som inte omfattas av vidareförhyrningen
betraktas som avyttrad.
Leasing
Leasingavtal klassificeras i koncernen som antingen operationella eller finansiella avtal.
Finansiella leasingavtal är sådana avtal där i allt väsentligt alla ekonomiska risker och
fördelar som förknippas med ägandet av en specifik tillgång överförts från leasegivaren till
leasetagaren. Alla andra leasingavtal är operationella avtal.
ICA som leasetagare
Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i
resultaträkningen och fördelas linjärt över avtalets löptid.
Finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång respektive skuld i balansräkningen,
och i resultaträkningen redovisas avskrivningen som en rörelsekostnad. Avskrivning sker
över det kortaste av leasingperioden och nyttjandeperioden. Leasingavgifterna fördelas
mellan ränta och amortering.
ICA som leasegivare
Tillgångar enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en fordran i balansräkningen till ett
belopp motsvarande nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Erhållna leasingbetalningar
redovisas som amortering av fordran respektive som finansiell intäkt. Den finansiella intäkten
periodiseras så att en jämn förräntning erhålls över leasingperioden.
Tillgångar enligt ett operationellt leasingavtal fördelas på respektive slag av tillgång.
Leasingintäkterna periodiseras och redovisas linjärt över leasingperioden. Direkta utgifter
som uppstår vid ingåendet av ett operationellt leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt
över leasingperioden.
Inkomstskatt
Inkomstskatter utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i
resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat
varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även
justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas i enlighet med balansräkningsmetoden som utgår från temporära
skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande
temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommer vid första
redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är
rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller
skattepliktigt resultat, samt temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och
intresseföretag och joint ventures som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.
Värdering av uppskjuten skatt baseras på hur redovisade värden på tillgångar och skulder
förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de
skatteregler och skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas i balansräkningen i de fall det finns en
legal rättighet att nettoredovisa beloppen samt att avsikten är att betala beloppen netto eller
att fordran och skuld betalas samtidigt.
Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader och
outnyttjade underskottsavdrag i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga
vinster kommer att finnas tillgängliga. Värdet av uppskjutna skattefordringar prövas vid varje
balansdag och värdet minskas i den utsträckning som det inte längre är sannolikt att de kan
utnyttjas.
Goodwill och varumärken
Goodwill representerar den del av förvärvskostnaden som överstiger verkligt värde av
förvärvad andel av dotterföretagets nettotillgångar på förvärvsdagen. Med nettotillgångar
avses skillnaden mellan identifierbara tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser i ett
förvärvat dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures. Goodwill och immateriella
tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivningar utan redovisas
till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar.
Det goodwillbelopp som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning till förvärvet till
de kassagenererande enheter som drar nytta av förvärvet.
Andra immateriella tillgångar
Andra immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag
för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förvärvspriset
samt direkta förvärvskostnader.
Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som hyrs ut till tredje part till skillnad mot
rörelsefastigheter som är sådana fastigheter som används i koncernen eller hyrs ut till
ICA-handlare. Förvaltningsfastigheter redovisas enligt samma principer som andra materiella
anläggningstillgångar.
Anläggningstillgångar till försäljning
Anläggningstillgångar klassificeras som anläggningstillgångar till försäljning om de är
tillgängliga för omedelbar försäljning, det finns beslut om att de skall säljas och det är
sannolikt att en försäljning är genomförd inom tolv månader. Anläggningstillgångar till
försäljning värderas till det lägsta av bokfört värde och bedömt försäljningsvärde med avdrag
för försäljningskostnader.
En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller
klassificerats som att den innehas för försäljning och i normalfallet utgör minst ett segment.
Klassificering som avvecklad verksamhet sker vid avyttringen eller vid en tidigare tidpunkt då
verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning. Så länge
som en anläggningstillgång är klassificerad som att den innehas för försäljning sker ingen
avskrivning.
Avskrivningar
Avskrivningar beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärden. Avskrivningen baseras på en
bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod och bedömt restvärde. Bedömningen av
restvärde och nyttjandeperiod omprövas årligen.
Byggnader
Förvaltningsfastigheter
Förbättringsutgift på annans fastighet
Butiksinventarier och lastbilar
IT-system
Övriga inventarier
20 – 40
20 – 40
6 – 20
7 – 10
3–6
3 – 10
år
år
år
år
år
år
Nedskrivningar
Redovisat värde för anläggningstillgångar prövas för nedskrivning när händelser eller ändrade
förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kommer att kunna återvinnas.
Prövningen innebär att det redovisade värdet jämförs med det högsta av tillgångens verkliga
värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet utgörs av
nuvärdet av det framtida nettokassaflöde som tillgången genererar. Om en enskild tillgång
inte genererar ett kassaflöde som är oberoende av andra tillgångar beräknas kassaflödet för
en grupp av tillgångar, en kassagenererande enhet. Vid nuvärdesberäkningen av framtida
nettokassaflöden används en diskonteringsfaktor före skatt som avspeglar marknadens
aktuella uppskattning av pengars tidsvärde, samt de risker som förknippas med tillgången.
Om det redovisade värdet överstiger det högsta av tillgångens nettoförsäljningsvärde och
nyttjandevärde skrivs tillgången ned till det högsta av dessa värden.
Goodwill, tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod samt immateriella tillgångar som
inte tagits i bruk är föremål för årliga nedskrivningsprövningar. Prövning av
nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning kan
ha inträffat under året.
Nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den
ursprungliga nedskrivningen. Återföring sker högst till det värde som skulle ha redovisats
efter avskrivningar om ingen nedskrivning hade skett. Återförda nedskrivningar redovisas i
resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.
Varulager
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid
bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad.
Anskaffningsvärdet består av samtliga inköpskostnader med avdrag för erhållen
leverantörsbonus som är hänförlig till artiklar i varulagret.
Nettoförsäljningsvärdet motsvarar det uppskattade försäljningspriset vid normala
förhållanden, med avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa produkten och
kostnader som krävs för att genomföra försäljningen.
Finansiella instrument
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde. I anskaffningsvärdet ingår
transaktionskostnader förutom för finansiella instrument i kategorin finansiella tillgångar som
redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Den efterföljande redovisningen är
beroende av till vilken kategori de finansiella instrumenten tillhör.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till
instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. I de fall
en finansiell tillgång avyttras men att ICA behåller riskerna avseende tillgången redovisas
tillgången fortsatt i balansräkningen. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när
förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag
då ICA förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. I de fall ICA förvärvar eller avyttrar
noterade värdepapper tillämpas däremot likviddagsredovisning.
Vid fastställande av verkligt värde för noterade finansiella tillgångar används officiella
marknadsnoteringar på balansdagen. Onoterade finansiella tillgångar värderas genom
allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad
marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på
balansdagen.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar ICA om det finns objektiva indikationer på att en finansiell
tillgång är i behov av nedskrivning. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas
inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen
Kategorin består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och
andra finansiella tillgångar som företaget valt att placera i denna kategori. En finansiell
tillgång klassificeras som innehav för handel om syftet är att sälja tillgången på kort sikt.
Derivat tillhör denna kategori förutom när derivatet används för säkringsredovisning.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade i resultaträkningen.
Investeringar som hålls till förfall
Kategorin innefattar finansiella tillgångar som har betalningar som är fasta eller som kan
fastställas på förhand och med en fast löptid, samt att ICA har en avsikt och förmåga att
inneha tillgången till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde utifrån den
effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Över- och undervärden liksom
transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid.
Lånefordringar och kundfordringar
Kategorin innefattar tillgångar med fasta betalningar eller med fastställbara betalningar och
som inte är noterade på en aktiv marknad och inte är derivat. Tillgångar i denna kategori
värderas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån den effektivränta som
beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kortfristiga fordringar med kort löptid, som
exempelvis kundfordringar, värderas till nominellt belopp.
Finansiella tillgångar som kan säljas
Kategorin innefattar sådana tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller
sådana tillgångar som ICA valt att klassificera i denna kategori. Värdering sker till verkligt
värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. När tillgången bokas bort från
balansräkningen omförs tidigare redovisat resultat från övrigt totalresultat till
resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen
Kategorin består av två undergrupper: finansiella skulder som innehas för handel och andra
finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori. Derivat tillhör denna
kategori förutom när derivatet används för säkringsredovisning. Skulder i denna kategori
värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Kategorin innefattar alla övriga finansiella skulder inklusive checkräkningskredit. Värdering
sker till upplupet anskaffningsvärde utifrån den effektivränta som beräknades när skulden
togs upp. Skulder med kort löptid, som exempelvis leverantörsskulder, värderas till nominellt
belopp. Över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens
löptid.
Derivat
Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. För derivatinstrument som ej
används i säkringsredovisning och derivatinstrument som ingår i en verkligt värde säkring
redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen. För derivatinstrument som uppfyller
kraven för kassaflödessäkring redovisas effektiv del av värdeförändringarna i övrigt
totalresultat i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen eller som ett
första anskaffningsvärde i balansräkningen. Den ineffektiva delen av värdeförändringarna
redovisas i resultaträkningen.
ICA Bankens fordringar och skulder
ICA Bankens utlåning i form av blanco- och kortkrediter till konsumenter ingår i kategorin lån
och kundfordringar. De redovisas till upplupet anskaffningsvärde på likviddagen och därefter
med hänsyn till konstaterade och sannolika kreditförluster.
ICA Bankens inlåning ingår i kategorin andra finansiella skulder. Placeringar avseende ICA
Bankens överlikviditet ingår i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas.
Kvittning av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp
eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Ränta
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Ränteintäkten beräknas på basis av den
underliggande tillgångens avkastning enligt effektiv ränta. Lånekostnader och räntor
redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de är hänförliga. Räntekostnaden för
tillgångar som tar minst ett år att färdigställa aktiveras som en del av anskaffningsvärdet för
tillgången.
Likvida medel
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar som har en
återstående löptid på högst tre månader.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder är sådana som förväntas återvinnas eller
betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder är sådana som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader
räknat från balansdagen.
Avsättningar
Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell
förpliktelse på grund av en inträffad händelse och det är sannolikt att ICA kommer att behöva
betala för förpliktelsen. Om effekten av tidsvärdet för den framtida betalningen är väsentlig
nuvärdesberäknas avsättningen. Avsättningar omprövas kontinuerligt.
Avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell
omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt
tillkännagiven.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen
bedöms erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna enligt kontraktet.
Avsättningar avseende tvister sker om den samlade bedömningen är att det är mer än 50
procent sannolikt att ICA kommer att förlora tvisten. Avsättning sker med det belopp som
bedöms som det mest troliga utfallet.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande från en inträffad
händelse, eller när det finns ett åtagande men där det inte är sannolikt att betalning kommer
att krävas.
Pensioner och övriga utfästelser om förmåner efter avslutad anställning
I koncernen finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. I en
förmånsbestämd pensionsplan är det företaget som bär risken för att tillhandahålla den
överenskomna ersättningen. I en avgiftsbestämd plan har företaget åtagit sig att betala
avgifter till planen medan den anställde bär risken för att uppnå en viss framtida pension.
Avgifter avseende avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i takt
med att rättigheten intjänas.
Koncernens förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för
varje plan årligen enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen grundar
sig på ett stort antal antaganden och utgör en beräkning av nuvärdet för de framtida
ersättningar som de anställda tjänat in genom sin anställning. Från nuvärdet av
pensionsförpliktelsen dras verkligt värde på eventuella förvaltningstillgångar av.
Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på förstklassiga företagsobligationer med en
löptid som motsvarar löptiden för förpliktelsen. Om det saknas en tillräckligt djup marknad
för förstklassiga företagsobligationer används istället räntan på statsobligationer med en
löptid motsvarande förpliktelsen.
Försäkringstekniska vinster och förluster uppstår antingen som en effekt av en skillnad
mellan ett antagande och det verkliga utfallet, eller av att ett antagande ändras. ICA
tillämpar den så kallade korridorregeln. Det betyder att försäkringstekniska vinster och
förluster ej redovisas i balansräkningen så länge som de befinner sig inom ett gränsvärde
som är 10 procent av det största av nuvärdet på förpliktelsen och verkligt värde på
förvaltningstillgångarna. Om den ackumulerade försäkringstekniska vinsten eller förlusten
överstiger gränsvärdet resultatförs det överstigande beloppet fördelat över de anställdas
förväntade återstående anställningstid.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och
koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna
skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Väsentliga antaganden och bedömningar
Koncernredovisningen baseras på olika antaganden och bedömningar som gjorts av
styrelsen. Dessa antaganden påverkar de redovisade värdena för tillgångar och skulder, för
intäkter och kostnader samt för ställda panter och ansvarsförbindelser. Gjorda bedömningar
kan komma att avvika från framtida resultat. De antaganden och bedömningar som styrelsen
anser som mest väsentliga och där det finns störst risk för ändrade värderingar av tillgångar
och skulder i framtiden är följande:
Sale och leaseback
När ICA säljer en fastighet som därefter hyrs tillbaka av ICA för att i sin tur hyras ut till en
fristående ICA-handlare, sker en bedömning av vilken part som bär de väsentligaste riskerna
och förmånerna och om ICA har kvar ett betydande engagemang i fastigheten. Bedömningen
som gjorts är att ICA anses ha kvar ett sådant betydande engagemang genom
återförhyrningen och uthyrningen till ICA-handlaren och att en försäljning av fastigheten ej
anses ha ägt rum. Fastigheten har därför fortsatt redovisats i balansräkningen och erhållen
likvid har redovisats som en skuld. Först när exempelvis rörelsen i den aktuella fastigheten
övertas av ICA, eller att butiken stänger, bokas fastigheten och skulden bort från
balansräkningen och en intäkt redovisas.
Nedskrivning av anläggningstillgångar
Fastställande av om en anläggningstillgång skall skrivas ned eller ej kräver en bedömning av
återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens nyttjandevärde eller
verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader. Beräkningen av nyttjandevärdet kräver
bedömningar av framtida kassaflöden och diskonteringsränta. Sådana bedömningar
innefattar av naturliga skäl alltid en viss osäkerhet. I de fall risken har bedömts som högre
än normalt för en prövad anläggningstillgång eller grupp av anläggningstillgångar har en
extra riskkomponent lagts in vid nedskrivningsprövningen. Skulle verkligt utfall under det
närmaste året avvika från det vid prövningen förväntade utfallet för samma period kan
förväntade framtida kassaflöden behöva omprövas vilket kan leda till en nedskrivning.
Pensioner
Beräkningen av förmånsbaserade pensioner kräver antaganden avseende framtida
löneutveckling och ränteutveckling. Den långa löptiden för pensionsplanerna medför att
osäkerheten i dessa antaganden är hög och att det kan bli aktuellt med korrigeringar i
framtiden som påverkar framtida skulder och kostnader.
Tvister
Om ICA AB eller dess dotterföretag är involverade i en tvist sker en bedömning av det mest
troliga utfallet av tvisten. Bedömningen baseras på kända fakta och uttalanden från både
interna och externa bedömare. Bedömningen av utfallet av tvisten kan förändras från en tid
till en annan med en effekt på de finansiella rapporterna.
Not 2 Segmentrapportering
Segmentsindelningen baseras på hur ledningen i ICA följer och styr verksamheten. ICA
bedriver parti- och detaljhandelsverksamhet på de geografiska marknaderna Sverige, Norge
och de baltiska staterna. Var och en av dessa marknader utgör ett segment. Fastigheter
belägna i Sverige och Norge följs upp särskiljt från annan verksamhet och ingår i segmentet
ICA Fastigheter. Fastigheter belägna i de baltiska staterna följs upp tillsammans med
detaljhandelsverksamheten i de baltiska staterna och ingår därför i segmentet Rimi Baltic.
Därutöver bedriver ICA bankverksamhet som redovisas i segmentet ICA Banken.
Ledningen följer upp segmentens resultat före finansiella poster. I tillgångar och skulder
ingår även finansiella poster. Samtliga interna transaktioner sker till marknadspris. Samma
redovisningsprinciper gäller för segmenten som för koncernen.
Extern
nettoomsättning
Intern
nettoomsättning
Avskrivningar
Intresseföretags och
JVs resultat
Rörelseresultat
Tillgångar
Skulder
Andra ej
kassaflödespåverkande
poster
Investeringar i
materiella och
immateriella
anläggningstillgångar
Extern
nettoomsättning
Intern
nettoomsättning
Avskrivningar
Intresseföretags och
JVs resultat
Rörelseresultat
ICA
ICA Norge Rimi Baltic
ICA
Sverige
Banken
2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010
62
60 20 679 21 225
10
10 737 612
422 495
089 352
78 101
27
301
0
287
0
547
1
590
1
253
-
290
-
2 617 2 750 -1 255
-588
173
-13
Skulder
171
11
470
10
835
11
436
10
698
5 343
1
6
601
3
21
41
-
495
525
593
734
386
141
28
3 521
25
1 001 1 009
302
326
8
91 1 005
1
917
6 140 6 363 5 947
10
10
397 077
3 918 4 704 5 466 9 491 9 227
10
585
10
396
11
681
11
565
-
-35
-41
55
830
825
Summa
Övrigt samt
Total
redovisade elimineringar
segment
2011 2010 2011 2010 2011 2010
95
93
51
50
95
93
128 810
179 860
1 106 1 110 -1 106 -1 110
0
0
1 435 1 518
40
48
2
0
0
2 711 3 157
-206
-233
9
Finansnetto
Resultat efter
finansiella poster
Tillgångar
32
ICA
Fastigheter
2011 2010
1 201 1 126
44
158
38
947
45 -3 197 -5 578
281
40 -9 345
-13
874
084
Andra ej
kassaflödespåverkande
poster
588
9
Investeringar i
materiella och
immateriella
anläggningstillgångar 2 332 2 280
1
475
9
1
566
2
2
2
505 924
-349 -327
2
2
156 597
40
961
29
602
39
703
27
790
0
0
588
9
88
52
2
420
2
332
I ICA Norge ingår nedskrivning av goodwill med 592 i raden
andra ej kassaflödespåverkande poster
Omsättning
Total omsättning från rapporterade segment
Övrigt
Eliminering av intern omsättning
Omsättning enligt resultaträkningen
2011
96 234
51
-1 106
95 179
2010
94 920
50
-1 110
93 860
Rörelseresultat
Rörelseresultat från rapporterade segment
Övrigt
Eliminering av internt resultat
Rörelseresultat enligt resultaträkningen
2011
2 711
-205
-1
2 505
2010
3 157
-233
0
2 924
Tillgångar
Tillgångar från rapporterade segment
Övrigt
Eliminering av aktier och interna poster
Tillgångar enligt balansräkningen
2011
44 158
21 821
-25 018
40 961
2010
45 281
23 489
-29 067
39 703
Skulder
Skulder från rapporterade segment
Övrigt
Eliminering av interna poster
Skulder enligt balansräkningen
2011
38 947
9 292
-18 637
29 602
2010
40 874
10 050
-23 134
27 790
Övrigt utgörs av poster som ej ingår i identifierade segment vilket bland annat innefattar
koncerninterna fordringar och skulder samt koncernintern försäljning.
Extern nettoomsättning fördelat per intäktsslag
2011
50 096
38 348
2 310
737
3 688
95 179
Partihandelsförsäljning
Detaljhandelsförsäljning
Hyresintäkter
Räntenetto samt provisioner ICA Banken
Övriga tjänster till ICA-handlare och franchisetagare
Nettoomsättning
2010
49 462
37 966
2 209
612
3 611
93 860
Geografisk information
Nettoomsättning
Land
Sverige
Norge
Baltiska
staterna
Totalt
2011
64 271
20 820
10 088
95 179
Materiella och
immateriella anläggningstillgångar
2010
2011
2010
62 147
8 074
7 723
21 361
4 997
6 763
10 352
93 860
4 534
17 605
4 468
18 954
Nettoomsättning fördelas per land utifrån var kunderna är lokaliserade.
ICA har ett stort antal kunder och ingen kund utgör därför mer än tio procent av ICAs
intäkter.
Not 3 Kostnader per kostnadsslag
Varukostnader
Personalkostnader
Administrativa kostnader
Lokalkostnader
Av- och nedskrivningar
Övriga kostnader
Totala kostnader
2011
72 142
8 678
1 836
3 164
2 104
5 022
92 946
2010
71 098
8 503
1 861
3 228
1 605
4 864
91 159
Not 4 Personalkostnader, pensioner och
övrigt
Medelantal anställda
Antal anställda är beräknat med utgångspunkt från koncernens mått på normalarbetstid
som utgör 1 800 timmar.
Sverige
Norge
Baltiska staterna
Hong Kong
Totalt
Kvinnor
3 308
3 059
6 738
37
13 141
2011
Män
4 199
2 391
1 039
36
7 665
Totalt
7 507
5 450
7 776
73
20 806
Löner och andra ersättningar till styrelse, VD och
andra ledande befattningshavare
Lön och motsvarande ersättningar
Kostnad för pensioner och motsvarande
ersättningar
Kvinnor
3 082
3 013
6 687
32
12 813
2011
2010
Män
4 240
2 354
936
30
7 560
Totalt
7 322
5 367
7 623
61
20 373
2010
68
55
32
29
Gruppen består av 20 (21) personer. I löner och ersättningar ingår avgångsvederlag med 0.
Totalt har denna grupp beviljade lån och krediter från ICA Banken på 1 (1).
Könsfördelning i styrelse och företagsledning
Styrelse
Män
Kvinnor
Totalt
Företagsledning
Män
Kvinnor
Totalt
2011
2010
9
9
9
1
10
8
3
11
8
3
11
Förmåner till personer i ledande ställning
Inga arvoden har betalats till de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna.
Till arbetstagarrepresentanterna har utbetalats ett arvode om 4 000 kronor per
sammanträde, till vilket material har utsänts före mötet och det finns
beslutspunkter på agendan.
Styrelsen för ICA AB och verkställande direktören avtalade gemensamt i våras
om att verkställande direktören avslutar sin anställning den 31 maj 2012.
Styrelsen för ICA AB tog initiativ till successionsprocessen då verkställande
direktörens avgång aviserades. Lön och ersättningar till bolagets verkställande
direktör har under året uppgått till 30 (14). I beloppet ingår bonuslön med 7 (7)
och en slutlön, enligt avtal, med 14. Slutlönen innefattar bland annat en
ersättning för en konkurrensklausul, som löper till och med 2014.
Not 5 Revisionskostnader
2011
2010
Deloitte:
Revisionsuppdrag
Annan revisionsverksamhet
Totalt
16
1
17
17
1
18
Ernst&Young:
Revisionsuppdrag
Annan revisionsverksamhet
Övriga tjänster
Totalt
4
4
12
20
6
6
Not 6 Övriga rörelseintäkter
Vinstdelning och aktieutdelning
Realisationsvinster
Totalt
2011
231
33
263
2010
195
27
221
Not 7 Leasingavtal
Finansiella leasingavtal
ICA som leasegivare
Fordran avseende finansiella leasingavtal
med ICA som leasegivare.
Minimileaseavgifter
Förfallotidpunkt inom 1 år
Förfallotidpunkt senare än 1 år men inom 5
år
Förfallotidpunkt senare än 5 år
Summa
Avgår: Ej intjänad ränta
Nuvärde av minimileaseavgifter
2011
22
9
31
-2
29
Nuvärde av
minimileaseavgifter
2010
2011
2010
32
21
31
31
8
29
63
-3
60
29
60
Fordran redovisas i följande poster:
Långfristiga fordringar
8
29
Övriga kortfristiga fordringar
21
31
ICA har tidigare ingått finansiella leasingavtal avseende butiksinventarier. Från år 2007
tecknas inga nya leasingavtal. Den genomsnittliga kvarvarande hyresperioden är 1 år (2).
Räntan är rörlig och den genomsnittliga räntenivån uppgår till 5,0 % (4,5). Variabla avgifter
som ingår i periodens resultat uppgår till 0 (0).
Ej garanterade restvärden avseende tillgångar under finansiella leasingavtal per den 31
december 2011 uppgår till 0 (0).
Det verkliga värdet av fordringar avseende finansiella leasingavtal per den 31
december 2011 beräknas till 29 (60), baserat på beräknat nuvärde av framtida
kassaflöden.
Operationella leasingavtal
ICA som leasetagare
Koncernen hyr byggnader och inventarier. Leasingavgifter avtalas över
en genomsnittlig leasingperiod på 10 år. Hyrorna förändras i enlighet
med de indexklausuler som finns i avtalen. Möjlighet till förlängning av
avtalen utöver den innevarande hyresperioden förekommer.
Avtalade leasingkostnader avseende befintliga kontrakt förfaller till
betalning enligt nedan:
2011
2010
Årets leasingkostnad
3 214
3 629
Varav
minimileasingavgifter
2 840
3 445
Varav variabla utgifter
374
184
Årets leasingintäkt
avseende objekt som
vidareuthyrts
Framtida avtalade
minimileasingavgifter:
Förfallotidpunkt inom 1
år
Förfallotidpunkt senare
än 1 år men inom 5 år
Förfallotidpunkt senare
än 5 år
Totalt
Framtida
minimileasingavgifter att
erhålla avseende avtal
vilkas leasingobjekt
vidareuthyrts
-991
-701
2 745
2 690
7 855
7 700
4 458
15 058
4 940
15 330
3 571
3 469
ICA som leasegivare
Koncernen hyr ut byggnader och inventarier. Hyrorna är fasta men även
rörliga hyror baserade på omsättningen förekommer. Leasingavgifter
avtalas över en genomsnittlig leasingperiod på 10 år. Hyrorna förändras i
enlighet med de indexklausuler som finns i avtalen.
Avtalade leasingavgifter avseende befintliga kontrakt förfaller till
betalning enligt nedan:
Framtida avtalade
2011
minimileasingavgifter:
Förfallotidpunkt inom 1
år
1 709
Förfallotidpunkt senare
än 1 år men inom 5 år
4 198
Förfallotidpunkt senare
än 5 år
1 502
Totalt
7 409
2010
1 595
3 977
1 722
7 294
Variabla avgifter som
ingår i resultatet
545
891
Not 8 Valutakursdifferenser i
rörelseresultatet
Inköp av varor och tjänster i utländska valutor har medfört valutakursdifferenser på följande
nivåer i rörelseresultatet.
2011
2010
Nettoomsättning
2
0
Kostnad för sålda varor
16
20
Administrationskostnader
-3
-9
Totalt
15
11
Not 9 Finansnetto
Finansiella intäkter
Ränteintäkter
Marknadsvärdering av finansiella instrument
Kursdifferenser
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Räntekostnader
Finansiella kostnader
2011
2010
58
7
7
72
26
26
-1
51
-421
-421
-378
-378
ICA Bankens ränteintäkter och räntekostnader redovisas i koncernens rörelseresultat.
Not 10 Skatter
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Redovisad skattekostnad
2011
-690
-71
-761
2010
-1 475
-575
-2 050
Avstämning mellan gällande skattesats och effektiv skatt (%)
Gällande skattesats
26,3
Skatt avseende ICA Ahold Export Unltd
Skatt avseende ej redovisad uppskjuten
11,1
skattefordran
Ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga
-1,0
intäkter
Effekt av annan skattesats i utländska dotterbolag
-1,8
Övrigt
0,7
Effektiv skattesats
35,3
Redovisade uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder
Anläggningstillgångar
Varulager
Avsättningar
Underskottsavdrag
Obeskattade reserver
Finansiella derivat
Summa uppskjuten skattefordran (+)
uppskjuten skatteskuld (-), netto
26,3
28,8
24,3
-2,3
0,8
1,0
78,9
2011
2010
-81
21
95
3
-810
12
-760
-127
17
125
1
-712
21
-675
41
-801
7
-682
I balansräkningen redovisas följande:
Uppskjuten skattefordran
Uppskjuten skatteskuld
Koncernen har ej redovisat uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på
MSEK 873 i Norge (636) och MSEK 76 i Litauen (78).
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
Balans per
1 jan 2011
Anläggningstillgångar
Varulager
Avsättningar
Underskottsavdrag
Obeskattade reserver
Finansiella derivat
Summa
Redovisat i
resultaträkningen
-127
17
125
1
-712
21
-675
Balans per
1 jan 2010
Anläggningstillgångar
Varulager
Avsättningar
Underskottsavdrag
Obeskattade reserver
Finansiella derivat
Summa
48
4
-29
2
-98
2
-71
Redovisat i
resultaträkningen
-133
18
79
489
-576
16
-107
-11
-1
29
-449
-136
-7
-575
Redovisat i
Balans per
övrigt
31 dec
totalresultat
2011
-2
-81
21
-1
95
0
3
-810
-11
12
-14
-760
Balans per
Redovisat i
31 dec
övrigt
2010
totalresultat
17
-127
17
17
125
-39
1
-712
12
21
7
-675
Skattefordringar redovisas med (+) och skatteskulder med (-) i tabellen ovan.
Skatt i övrigt totalresultat
2011
Skatt
Före skatt
Omräkningsdifferenser
utlandsverksamheter
Finansiella tillgångar som kan säljas:
- årets värdeförändring
Kassaflödessäkringar:
- årets värdeförändring
Övrigt totalresultat
-24
-26
2
-1
1
-10
-32
-11
-14
-21
-46
Före skatt
Omräkningsdifferenser
utlandsverksamheter
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Efter skatt
-2
-979
2010
Skatt
Efter skatt
-12
-991
- årets värdeförändring
Kassaflödessäkringar:
- årets värdeförändring
Övrigt totalresultat
-26
7
-19
-32
-1 037
12
7
-20
-1 030
Not 11 Immateriella
anläggningstillgångar
Goodwill
Summa
immateriella
anläggningsIT-system
Övrigt
tillgångar
2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010
Ackumulerade
anskaffningsvärden
Ackumulerade
avskrivningar
Ackumulerade
nedskrivningar
Bokfört värde
2 462 2 592
-607
1
855
-15
2
577
Vid årets början
2 577 2 851
Investeringar
Företagsförvärv
Avyttringar och
utrangeringar
-142
0
Omklassificeringar
Årets avskrivningar
Årets
nedskrivningar
-592
Årets
omräkningsdifferens
12 -274
1
2
Bokfört värde
855 577
Varumärken
662
667
977
883
365
293
4 466
4 435
0
0
-699
-625
-144
-175
-843
-800
-48
-29
0
0
0
0
-655
-44
614
638
278
258
220
117 2 967 3 590
638
0
0
761
0
0
258
98
0
73
97
0
117
136
3
255
39
16
3 590
234
3
3 940
136
16
0
0
0
0
0
0
0
-78
0
166
-64
-20
-16
-1
-166
-22
-162
0
-94
-1
0
-86
-20
-25
0
0
0
0
-612
-25
-4
-98
0
-14
0
-4
8
-390
614
638
278
258
220
Avskrivningar av immateriella
anläggningstillgångar ingår i
resultaträkningens delposter enligt följande.
2011 2010
Försäljningskostnader
-16
-22
Administrationskostnader
-78
-64
Totalt
-94 -86
Nedskrivningar av immateriella
anläggningstillgångar ingår i raden
försäljningskostnader i resultaträkningen.
Nyttjandeperiod för immateriella
tillgångar
Varumärken avser sådana som förvärvats i
samband med förvärvet av Rimi Baltic AB.
För dessa finns det inte någon förutsebar
period under vilken dessa varumärken
förväntas ge fördelar för koncernen. Detta
innebär att nyttjandeperioden är
obestämbar.
IT-system avser aktiverade
utvecklingskostnader för IT-system.
Nyttjandeperioden fastställs per system och
uppgår till mellan tre och fem år.
Avskrivning sker linjärt över
nyttjandeperioden. Återstående
avskrivningstid för IT-system är cirka tre år.
Övriga immateriella tillgångar består av
hyresrättigheter, andra immateriella
övervärden i samband med förvärv av
butiksrörelser samt pågående projekt.
Avskrivning sker över bedömd
nyttjandeperiod.
Prövning av nedskrivningsbehov för
goodwill
Goodwill fördelas på följande segment:
2011 2010
ICA Norge
1
869 584
Rimi Baltic
986 993
Totalt
1
2
855 577
117 2 967 3 590
Goodwill fördelas till de kassagenererande
enheter som förväntas bli gynnade av
förvärvet. Goodwill fördelas till den lägsta
nivå som den övervakas i den interna
styrningen i koncernen men aldrig högre än
segmentsnivå. Prövning av
nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen
eller oftare om indikation finns på
värdenedgång. Återvinningsvärdet fastställs
baserat på beräkningar av nyttjandevärden.
För Rimi Baltic har nedskrivningsprövningen
baserats på det uppskattade framtida
kassaflödet i budgetar och prognoser för de
närmaste fem åren. Kassaflödena bortom
denna tidsperiod extrapoleras med en
procentsats som baseras på förväntad
inflation. Den reala tillväxten i Rimi Baltic är
i genomsnitt 2%. Behovet av rörelsekapital
har bedömts kvarstå på samma relativa nivå
som uppnås vid slutet av prognosperioden.
Diskonteringsräntan uppgår till 9,4% före
skatt för Rimi Baltic. Prövningen har inte
föranlett någon nedskrivning.
Återvinningsvärdet motsvarar redovisat
värde om diskonteringsräntan före skatt
vore 11,6%.
För ICA Norge är prövningen av goodwill
baserad på den affärsplan som upprättats
för den kvarvarande verksamheten efter
försäljningen av Maxi-butikerna.
Affärsplanen löper till år 2015. Därefter
antas en tillväxt motsvarande inflationen 2,5
procent. Behovet av rörelsekapital antas
kvarstå på samma relativa nivå som uppnås
i slutet av affärsplanen. Diskonteringsräntan
före skatt uppgår till 13,1 procent.
Prövningen har inneburit en nedskrivning av
goodwill med 592 MSEK som redovisas som
en försäljningskostnad i resultaträkningen.
Baserat på fördelningen av verkliga värden
för tillgångar för försäljning och tillgångar i
kvarvarande verksamhet, har 142 MSEK av
goodwill för ICA Norge hänförts till tillgångar
som innehas till försäljning . En ändring av
diskonteringsräntan med 1 procentenhet
förändrar återvinningsvärdet med 440
MSEK.
Prövning av nedskrivningsbehov för
varumärken
Varumärken hänförliga till förvärvet av Rimi
Baltic fördelas per land och butiksformat.
Prövning av nedskrivningsbehov för
varumärken sker årligen eller oftare om
indikation finns på värdenedgång.
Återvinningsvärdet för varje varumärke
fastställs baserat på beräkningar av
nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på
det uppskattade framtida kassaflödet för
försäljning i budgetar och prognoser för de
närmaste tre åren. Kassaflödena bortom
denna tidsperiod extrapoleras baserat på
förväntad inflation. Den reala tillväxten är i
genomsnitt 2%. Diskonteringsräntan uppgår
till 6,7%-9,6% före skatt beroende på till
vilket land varumärket hänför sig till.
I Estland har det skett en förskjutning av
försäljningen från Säästumarket till
Rimi-konceptet. Det har resulterat i en
nedskrivning av varumärket Säästumarket
med 20 MSEK.
Prövning av nedskrivningsbehov av
andra immateriella tillgångar
För andra immateriella tillgångar än goodwill
och varumärken beräknas ett
återvinningsvärde när det finns en indikation
på att tillgången har minskat i värde. Under
året har inga händelser inträffat som
indikerar en värdenedgång.
Not 12 Materiella anläggningstillgångar
Byggnader Förvaltnings- FörbättringsSumma
och mark fastigheter
utgifter på
Pågående
materiella
annans
nyanläggningsfastighet
Inventarier anläggningar tillgångar
2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010
Ackumulerade
anskaffnings13
12
värden
116 752 1 152 1 465
Ackumulerade
-3
-3
avskrivningar
201 058 -273
-296
Ackumulerade
nedskrivningar -108 -113
-31
-70
Bokfört
9
9
värde
807 581
848 1 099
Vid årets
9
9
början
581 700 1 099 1 207
Investeringar
824 751
188
86
Rörelseförvärv
1
17
0
0
Avyttringar
och
utrangeringar
-641
-62 -444
-85
Omklassificeringar 396
0
30
0
Årets
avskrivningar
-353 -378
-30
-33
Årets
nedskrivningar
0
-3
-4
0
Årets
återförda
nedskrivningar
1
4
0
5
Årets
omräkningsdifferens
-2 -448
9
-81
Bokfört
9
9
värde
807 581
848 1 099
1 808 1 950 6 932 8 897
-1
-4
-5
-893
005 066 779
-1
-1
-71
2
795
274
-
701
23
282
- -8 433
-211
14
638
25
765
-10
138
0
-1
914
944
-78
3
040
274
700
944
288
1
823 3 040 3 275
379 838 887
0
8
37
700
3
-
15
15
750
364
755
10 2 141 2 113
10
54
-1 -1 499
-263
15
364
-117
-9
-294
-82
-3
0
0
-1
0
-425
-204
-188
-794
-881
-
-2
-3
-5
-16
0
-1
-11
-23
-
-
-
-
-
-
1
9
4
-58
-58
944
-180
3
040
-1
914
3
2
795
274
700
13
14
638
-825
15
364
0
0
-239
0
- -1 381 -1 480
I byggnader och mark ingår bokfört värde avseende sale och leaseback fastigheter med 1 929 (1 804)
Nedskrivningar avser butiksinventarier samt en fastighet i Norge. Nedskrivningarna redovisas i
försäljningskostnader i resultaträkningen.
Förvaltningsfastigheter
En intern värdering har gjorts av samtliga förvaltningsfastigheters verkliga värde. Värderingen baseras
på de befintliga reala avkastningskrav som gäller för de olika marknaderna. Den visar att det verkliga
värdet överstiger det bokförda (361).
Följande belopp har redovisats i resultaträkningen från förvaltningsfastigheter:
2011
Hyresintäkter
137
Direkta kostnader för fastigheter som genererat
hyresintäkter
27
Direkta kostnader för fastigheter som ej genererat
hyresintäkter
0
2010
130
Pågående nyanläggningar
I årets nedlagda kostnader ingår aktiverade räntekostnader med 7 (3) beräknade med en
räntesats på 1,9% (1,2%).
29
0
Not 13 Andelar i joint ventures,
intresseföretag och dotterföretag
Joint ventures
Redovisat värde joint ventures
Ingående redovisat värde
Nya investeringar
Andel i totalresultat
Utgående redovisat värde
2011
434
97
-45
486
2010
0
421
13
434
Andelar i joint ventures
Ancore Fastigheter AB 556817-8858 bildades den 1/12 2010 tillsammans med Alecta
pensionsförsäkring, ömsesidigt. ICAs ägarandel är 50%. Företaget äger och förvaltar 15
svenska fastigheter som innehåller ICA-butiker.
Nedan är en sammanställning av ICAs andel av intäkter och kostnader samt ICAs andel av
de huvudsakliga balansposterna. Övrigt totalresultat består av omvärdering av en
ränteswap som är hedgeredovisad.
Intäkter
Kostnader
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets totalresultat
2011
90
-84
6
-51
-45
2010
7
-7
0
13
13
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
1 431
40
1 137
46
930
55
695
54
2011
13
0
3
0
2010
11
1
2
-1
16
13
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Intresseföretag
Redovisat värde intresseföretag
Ingående anskaffningsvärde
Förvärv
Resultatandel
Försäljningar
Utgående planenligt restvärde
Andelar i intresseföretag
Sammanställningen nedan visar de väsentligaste innehaven av andelar i intresseföretag:
Andel %
Resultatandel
2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31
Borgenveien 50 AS, (981 025
50
008), Oslo, Norge
50
2
1
TakeCargo AS, (983 543
32
707), Oslo, Norge
32
0
0
Övriga intresseföretag
1
1
Total
3
2
Andelen ovan anger röstandelen som i samtliga fall överensstämmer med kapitalandelen.
Andelar i dotterföretag
Innehav i dotterföretag, både av ICA AB direkt ägda och indirekt ägda. Förteckningen
omfattar endast rörelsedrivande dotterföretag
Andel %
Direkta innehav
Org-nr
Säte
2011-12-31 2010-12-31
ICA Baltic AB
556042-7410
Stockholm
100
100
ICA Banken AB
516401-0190
Stockholm
100
100
ICA Detalj AB
556604-5448
Stockholm
100
100
ICA Fastigheter AB
556604-5471
Stockholm
100
100
ICA International Services BV
34177382 Nederländerna
100
100
Indirekta innehav
ICA Eiendom Norge AS
ICA Fastigheter Sverige AB
ICA Global Sourcing Ltd
ICA Norge AS
ICA Sourcing and Services BV
ICA Sverige AB
968 930 451
556033-8518
1 150 322
931 186 744
35 025 260
556021-0261
Oslo,Norge
Västerås
Hong Kong
Oslo,Norge
Nederländerna
Stockholm
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Rimi Baltic AB
556609-6268
Stockholm
100
100
Utöver de bolag som upptagits i förteckningen ovan finns 240 stycken rörelsedrivande och
vilande bolag inom ICA-koncernen. En komplett förteckning över alla i koncernen ingående
bolag kan erhållas från ICAs informationsavdelning.
Not 14 Varulager
Varulager av handelsvaror
Avdrag för inkurans i varulager
Varulager
2011
4 656
-136
4 520
2010
4 583
-88
4 495
Not 15 ICA Banken
ICA Banken bedriver bankrörelse. Inom Privatmarknad bedriver ICA Banken kortverksamhet
samt in- och utlåning. Utlåningen består av konto- och kortkrediter, blancolån (utlåning utan
säkerhet) samt topplån till fastigheter. Därutöver erbjuder banken bolån som förmedlas till
SBAB. Inlåningen är uteslutande avistainlåning. ICA Banken tillhandahåller även olika
försäkringslösningar till privatpersoner genom samarbete med försäkringsbolag, bl.a.
Moderna Försäkringar och Genworth Financial. Inom Företagstjänster hanteras bland annat
bankomater, betalterminaler med tillhörande transaktionsinsamling, ICA:s utbetalningstjänst
för offentliga sektorn, elektronisk försäljning samt kassatjänster åt svenska post och
telestyrelsen.
Eftersom ICA Bankens utlåning sker till ett stort antal privatpersoner föreligger ej någon
koncentration av kreditrisk. Både in- och utlåningen sker till rörlig ränta med undantag för en
liten del av utlåningen där räntebindningstiden är 3 månader. Detta innebär att den totala
ränterisken är liten. Den överlikviditet som uppstår i ICA Banken genom att inlåningen
överstiger utlåningen, placeras främst kortfristigt i instrument med låg risk. Banken har
mycket små belopp i utländsk valuta vilket gör att valutarisken är liten. Verkligt värde för
finansiella tillgångar och skulder motsvarar redovisat värde.
ICA Bankens utlåning till privatpersoner har följande återstående löptider:
Om högst tre månader
Längre än tre månader men högst ett år
Längre än ett år men högst fem år
Längre än fem år
Summa utlåning
2011
1 914
713
2 875
1 467
6 969
2010
1 878
593
2 410
1 220
6 101
2011
63
-37
26
2010
50
-31
19
Osäkra fordringar
Osäkra fordringar
Avgår: reserv för befarade kreditförluster
Osäkra fordringar netto
ICA Banken har som princip att klassificera en fordran som osäker när ränta eller
amortering varit förfallen i mer än 60 dagar. Osäkra fordringar uppgick netto till 0,4%
(0,3%) av utlåningen. Reserveringsgraden är reserven för befarade kreditförluster i
förhållande till de totala osäkra fordringarna. Reserveringsgraden för osäkra fordringar
uppgick till 59,1% (61,8%). Kreditförlusterna netto uppgick till 36 (35) vilket motsvarar
0,5% (0,6%) av genomsnittlig utlåning till allmänheten.
Lånefordringar med förfallna belopp, som inte är osäkra
Förfallna mellan 5 och 30 dagar
Förfallna mellan 31 och 60 dagar
Total
Övervägande del av utlåningen sker utan säkerhet.
2011
79
23
102
2010
53
14
67
Not 16 Anläggningstillgångar som
innehas för försäljning
Tillgångar som innehas till försäljning:
Materiella anläggningstillgångar
2011
1 409
2010
26
I augusti beslutade ICA att lämna konceptet ICA Maxi i Norge och initiera en säljprocess av
ICA Maxi-butikerna. Försäljningen planeras till 2012. Samtliga anläggningstillgångar som
tillhör Maxi-butikerna är omklassificerade som tillgångar som innehas till försäljning.
Tillgångarna utgörs i huvudsak av fastigheter och butiksinventarier. Tillgångarna fördelar sig
med 414 MSEK till segment ICA Norge och med 944 MSEK till segment ICA Fastigheter.
Ingen nedskrivning har skett i samband med omklassificeringen.
Utöver tillgångar hänförliga till ICA Maxi i Norge ingår fastigheter i segment ICA Norge med
14 MSEK och fastigheter hänförliga till segment ICA Fastigheter med 37 MSEK. Under året
har nedskrivning skett med 7 (0) i samband med att tillgångar klassificerats som att de
innehas till försäljning.
Not 17 Eget kapital
För en sammanställning av eget kapital hänvisas till rapporten Förändringar i eget kapital.
Specifikation av eget kapitalposten reserver
2011-12-31
2010-12-31
Omräkningsreserv
Ingående omräkningsreserv
40
1 031
Årets omräkningsdifferenser
-26
-991
Utgående omräkningsreserv
14
40
Verkligt värde reserv
Ingående verkligt värde reserv
Omvärderingar under året
Utgående verkligt värde reserv
-2
1
-1
17
-19
-2
Säkringsreserv
Ingående säkringsreserv
Tillkommande
Avgående
Utgående säkringsreserv
-31
-52
31
-52
-11
-31
11
-31
Omvärderingsreserv
Ingående omvärderingsreserv
Utgående omvärderingsreserv
498
498
498
498
2011-12-31
505
2010-12-31
1 535
-26
1
-21
460
-991
-19
-20
505
Summa reserver
Ingående reserver
Årets förändring av reserver:
Omräkningsreserv
Verkligt värde reserv
Säkringsreserv
Utgående reserver
Per den 31 december 2011 består aktiekapitalet av 5 000 000 aktier (5 000 000) med ett
kvotvärde om SEK 100.
Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Huvudsakligen skedde ett tillskott från
ägarna i samband med bildandet av ICAs struktur år 2000.
Reserver
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av
finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella
rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter
presenteras. Moderbolaget och koncernens rapporter presenteras i svenska kronor.
Verkligt värde reserv
Verkligt värde reserven innefattar den ackumulerade nettoförändringen efter skatt av
verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort
från balansräkningen.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen
av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner
som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserv
Vid stegvisa rörelseförvärv redovisas omvärderingen av redan tidigare ägd andel av
tillgångarna i omvärderingsreserven.
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget
och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond exklusive
överförda överkursfonder, ingår i denna egetkapitalpost.
Utdelning
Utdelning till aktieägare har skett med 1 900 (1 566) MSEK. Detta motsvarar en utdelning
per aktie på 380 kronor (313,20 kronor).
Styrelsen har föreslagit en utdelning uppgående till totalt 2 000 MSEK vilket motsvarar 400
kronor per aktie. Utdelningen blir föremål för fastställande på årsstämman i april 2012.
Förvaltning av kapital
Kapital avser eget kapital samt lånat kapital. Koncernens mål för förvaltning av kapitalet är
att trygga koncernens fortlevnad och handlingsfrihet och att tillse att ägarna även
fortsättningsvis erhåller avkastning på sina placerade medel. Fördelningen mellan eget och
lånat kapital ska vara sådan att en god balans erhålls mellan risk och avkastning.
Kapitalstrukturen anpassas om så är nödvändigt till förändrade ekonomiska förutsättningar
och andra omvärldsfaktorer. För att bibehålla och anpassa kapitalstrukturen kan koncernen
dela ut medel, öka det egna kapitalet genom utgivande av nya aktier eller kapitaltillskott
eller minska eller öka skulderna. Av balansräkningen framgår koncernens skulder och eget
kapital. Av rapporten Förändringar i eget kapital och i denna not finns en specifikation av de
olika komponenterna som ingår i reserver. Se även not 22 Finansiella instrument.
Det långsiktiga målet för koncernens soliditet är 30-35%. Målet för avkastning på eget
kapital är en avkastning på minst 14-16% i genomsnitt över en konjunkturcykel.
ICA Banken, som är en del av ICA-koncernen, har finansiella kapitalkrav enligt de regler
som gäller för banker. Kapitalkraven är en garanti för att ICA Banken ska kunna infria sina
åtaganden gentemot sina kunder. Kapitalkraven innebär att ICA Banken måste ha en viss
storlek på eget kapital ställt i relation till utlåningen och intäkterna. Att kapitalkraven
uppfylls övervakas av Finansinspektionen. Kapitalkraven har till fullo infriats under året.
Not 18 Pensioner
Anställda i Sverige omfattas av pensionsförmåner enligt ingångna kollektivavtal. Det innebär
att tjänstemän erhåller förmånsbaserade pensioner enligt ITP-planen. Pensionsförpliktelserna
säkerställs genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier. Tjänstemän
födda 1979 eller senare erhåller en avgiftsbestämd pension. Kollektivanställda erhåller
avgiftsbaserade pensioner enligt STP-planen via AMF Pension.
Samtliga anställda i Norge omfattas av tjänstepensionsavtal. Det finns förmånsbaserade
pensioner men merparten av de anställda i Norge omfattas av avgiftsbaserade pensioner. De
förmånsbaserade planerna säkerställs både genom inbetalning av avgifter till
försäkringsbolag och genom avsättning i balansräkningen. Utöver tjänstepensionen har
fackligt anslutna anställda en möjlighet att gå i pension vid 62 års ålder. För detta betalas
premier till en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Det finns inte tillgång
till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan och
den redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
I de baltiska staterna förekommer avtalspensioner endast i undantagsfall och dessa är då
avgiftsbestämda.
Det finns inga sjukvårdskostnader i koncernens planer som väsentligen påverkar den
redovisade förpliktelsen för förmånsbestämda planer.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige säkerställs genom
en försäkring i Alecta. Enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta
en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret har bolaget
inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en
förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta
redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 23 (23). Alectas
överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 30 september 2011
uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146%
per 31 december 2010). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på
Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas
försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Alectas
konsolideringsnivå ska normalt tillåtas variera mellan 125-155 procent.
Kostnad förmånsbestämda pensioner
Kostnad intjänade förmåner under perioden
Räntekostnad
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Redovisade aktuariella vinster (-) förluster (+)
Pensionskostnad för förmånsbestämda pensioner
Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensioner
Totala pensionskostnader
2011 2010
76
81
60
57
-4
-5
9
20
141
153
333
474
320
473
Av pensionskostnaden ingår 335 (334) i kostnad för sålda varor och 79 (82) i
administrationskostnader. Räntekostnaden redovisas i finansnettot.
Upplysningarna nedan avser de förmånsbestämda planerna.
Redovisat belopp i balansräkningen
Nuvärdet av fonderade förpliktelser
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
Netto fonderade förpliktelser
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser
Oredovisade aktuariella förluster (-) vinster (+)
Redovisat belopp
2011 2010
163
134
-97
-97
66
37
1 613 1 255
-471 -176
1 208 1 116
Beloppet redovisas i sin helhet i raden avsättningar för pensioner i balansräkningen.
Förändring av pensionsförpliktelse
Ingående balans nuvärde pensionsförpliktelse
Kostnad intjänade förmåner under perioden
Räntekostnad
Aktuariella vinster (-) förluster (+)
Pensionsutbetalningar
Regleringar
Valutakursförändringar
Utgående balans nuvärde pensionsförpliktelse
Förändring av förvaltningstillgångar
Ingående balans, förvaltningstillgångar
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster (+) förluster (-)
2011 2010
1 390 1 462
76
81
60
57
301 -153
-51
-42
-1
0
-14
1 776 1 390
2011 2010
97
109
4
6
-2
-8
Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna
Inbetalningar
Valutakursförändringar
Utgående balans, förvaltningstillgångar
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar
Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier
Fastigheter
Andra tillgångar
Summa förvaltningstillgångar
-51
49
0
97
-42
40
-8
97
2
-2
2011 2010
52
48
14
15
17
16
14
18
97
97
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar fastställs utifrån en långsiktigt
antagen förväntan om avkastning för varje slag av tillgång. Denna avkastning utgår från ett
antagande om en viss inflation samt på historiska data om avkastning för olika slag av
tillgångar. Den förväntade avkastning per tillgångsslag tillsammans med den mix av
tillgångar som långsiktigt förväntas hållas, ger en total förväntad avkastning för
förvaltningstillgångarna.
Viktiga aktuariella antaganden (%)
Diskonteringsränta
Inflation
Löneökningstakt
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
2011 2010
3,4
4,4
2,0
2,0
3,6
3,6
4,5
5,0
För 2011 diskonteras förpliktelsen i Sverige utifrån räntan på företagsobligationer och
förpliktelsen i Norge utifrån räntan på statsobligationer.
Belopp för innevarande år
och jämförelseår
Nuvärde förmånsbestämda
förpliktelser
Förvaltningstillgångar
Underskott (-) överskott
(+)
Erfarenhetsbaserade
justeringar för förpliktelsen
Erfarenhetsbaserade
justeringar för
förvaltningstillgångarna
2011
2010
2009
2008
2007
-1 776
-1 390
-1 462
-1 427
-1 225
97
-1 679
97
-1 293
109
-1 353
85
-1 342
84
-1 141
28
26
5
-29
-2
-8
4
-8
-8
Avgifter som förväntas betalas till de förmånsbestämda planerna under 2012 uppgår till 52
MSEK.
4
Not 19 Ställda säkerheter och
eventualförpliktelser
Ställda säkerheter
Fastighetsinteckningar
Spärrade medel avseende ICA Banken
Spärrade medel ICA AB
Totalt
Eventualförpliktelser
Borgen och ansvarsförbindelser
Skattetvister
Övriga tvister
Totalt
2011
35
384
419
2010
35
287
5
327
187
1 187
113
1 487
220
1 187
113
1 520
Skatteverket har beslutat att inte godkänna ränteavdrag gjorda under 2004-2008 till ett
holländskt koncernbolag. I december 2010 fastslog Förvaltningsrätten Skatteverkets beslut
och vägrade ränteavdrag med 3 358 MSEK. Skattekravet uppgår till 1 187 MSEK (inklusive
skattetillägg och ränta). ICA anser att gjorda avdrag har skett i enlighet med
skattelagstiftningen. Externa parter som bedömt rättsläget och analyserat Skatteverkets
argument och Förvaltningsrättens domskäl delar ICAs bedömning. ICA har överklagat
Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten. Kammarrätten har inte fastställt tidpunkt för
den muntliga förhandlingen. Skatteverket har inte beviljat ICA anstånd med betalningen
varför 1 187 MSEK betalades under januari 2011. Beloppet bokfördes som en fordran på
Skatteverket i samband med utbetalningen 2011. Beloppet redovisas som en
eventualförpliktelse.
Not 20 Närstående transaktioner
Transaktioner mellan ICA AB och dess dotterföretag, vilka är närstående till bolaget, har
eliminerats i koncernredovisningen och anges inte i denna not. Transaktioner mellan
koncernen och andra närstående parter anges nedan.
ICA har ingått ett antal avtal med ägare, intresseföretag och joint ventures. Avtalen är på
marknadsmässiga villkor både vad gäller pris och betalningsvillkor. Omfattningen av dessa
transaktioner framgår av tabellerna nedan:
2011
Ägare:
Royal Ahold
Hakon Invest AB (publ)
Intresseföretag,
joint ventures
Totalt
2010
Ägare:
Royal Ahold
Hakon Invest AB (publ)
Intresseföretag,
joint ventures
Totalt
Försäljning till
närstående
Inköp från
närstående
Fordran på
närstående
Skuld till
närstående
12
2
0
230
101
1
15
7
27
93
16
0
14
332
49
109
Försäljning till
närstående
Inköp från
närstående
Fordran på
närstående
Skuld till
närstående
7
1
0
116
98
23
18
0
19
66
1
9
8
237
37
76
ICA-koncernen har haft dagliga transaktioner med de styrelseledamöter som är
ICA-handlare. Transaktionerna är en naturlig del i deras roll som ICA-handlare. Samtliga
transaktioner sker på marknadsmässiga villkor och avser försäljning av varor,
konsulttjänster samt hyra av lokaler.
Not 21 Principer för finansiell
riskhantering
Koncernen har en central funktion för finansförvaltning vars huvudsakliga uppgift är att
säkerställa att koncernen har en tryggad finansiering genom lån och kreditlöften, att hantera
cash management och att aktivt hantera och kontrollera att den finansiella exponeringen är i
enlighet med koncernens finanspolicy.
De finansiella instrument som hanteras av finansavdelningen består av bankkrediter, kortoch långfristiga lån, korta placeringar samt derivat. Koncernen har även andra finansiella
instrument, som kundfordringar och leverantörsskulder vilka är direkt kopplade till ICA
koncernens verksamhet.
ICAs huvudsakliga riskexponering avser ränta, likviditet, valuta och kredit.
Ränterisk
Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor påverkar kassaflödet eller det verkliga
värdet på finansiella tillgångar och skulder. Finanspolicyn anger att ränterisken ska begränsas
till en total förlust på högst 30 MSEK vid en parallellförskjutning av avkastningskurvan med 1
procentenhet. För att anpassa ränteexponeringen används ränteswappar.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisken är risken för att koncernen inte kan möta de kortfristiga
betalningsåtagandena. ICAs finanspolicy föreskriver att likviditetsreserven skall uppgå till en
sådan nivå att reserven kan hantera de fluktuationer som förväntas uppstå i den dagliga
likviditeten inom en tolvmånaders tidsperiod. För att tillgodose detta har koncernen
checkräkningskrediter och bekräftade kreditfaciliteter. Koncernens starka kassaflöde samt
bekräftade lånefaciliteter har under år 2011 inneburit att koncernens likviditetsbehov har
kunnat tillgodoses utan svårigheter. Vid utgången av år 2011 uppgick upplåningen till 1 983
(971) och likviditetsreserven, utöver likvida medel, uppgick till 5 416 (6 423). ICA Bankens
överlikviditet är ej tillgänglig för koncernen på grund av banklagstiftning.
Valutarisk
Valutarisken är risken att förändringar i valutakurser påverkar kassaflödet. Valutarisken i
ICA-koncernen är främst den transaktionsexponering som uppstår på grund av import av
varor som betalas i utländsk valuta. Normen i finanspolicyn är att 100% av den utestående
transaktionsexponeringen skall säkras. Denna exponering säkras genom kurssäkringar för de
kommande 3-6 månaderna. Valutasäkringen sker vid ordertillfället. För non-food produkter
baseras valutasäkringen på prognostiserade volymer. Enligt finanspolicyn ska upplåning i
utländsk valuta kurssäkras. Den valutarisk som uppstår till följd av att koncernen har
investerat i utländska dotterbolag säkras inte aktivt på finansmarknaden. Devalveringar och
andra valutakursförändringar påverkar övrigt totalresultat och omräkningsreserven i eget
kapital.
Kreditrisk
Kreditrisken är risken för att motparten i en transaktion inte fullgör sina förpliktelser enligt
avtalet och att eventuella säkerheter inte täcker bolagets fordran. De banker och
kreditinstitut som koncernen samarbetar med skall ha en kreditvärdighet som minst
motsvarar ett ”A” från Standard & Poors eller ”A2” från Moody’s Investor Service. För sådana
kommersiella motparter som koncernen har en större exponering mot sker en individuell
kreditbedömning. Maximal kreditriskexponering motsvaras av det bokförda värdet på
finansiella tillgångar. Kreditrisken som uppstår genom ICA Bankens utlåning till allmänheten
hanteras genom att det för varje kreditsökande sker en kreditprövning innan lån beviljas.
Not 22 Finansiella instrument
Ränterisker
Om räntan ökar eller minskar med 1 procentenhet påverkas årets resultat med 1 MSEK (24)
och eget kapital med 1 MSEK (24). Förändringen är beräknad utifrån ett antagande om en
parallellförskjutning av avkastningskurvan med 1 procentenhet och utifrån den finansiella
ställningen per balansdagen.
Likviditetsrisk
Löptid till förfall för betalningar av finansiella skulder (räknat från balansdagen).
Förfallotidpunkt
Förfallotidpunkt
Förfallotidpunkt
Förfallotidpunkt
Totalt
inom 1 år
senare än 1 år men inom 3 år
senare än 3 år men inom 5 år
senare än 5 år
2011
21 619
1 041
5
47
22 712
2010
21 239
17
4
48
21 308
Sammanställningen exkluderar de skulder som uppkommer vid sale and lease back
transaktioner. Se vidare not 23.
Valutarisker
Koncernen säkrar alla större valutaexponeringar avseende rörelserelaterade transaktioner
med terminskontrakt. De valutaexponeringar som ej säkras uppgår till mindre än 5% av de
totala valutaexponeringarna. Detta har medfört att det per den 31 december 2011 inte finns
några väsentliga exponeringar i valutor utöver koncernens funktionella valutor. En förändring
av valutakursen för någon av transaktionsvalutorna har därför en marginell effekt på ICAs
resultat och eget kapital.
Kreditrisk
Analys av förfallna fordringar som inte är nedskrivna. (För analys av förfallna fordringar i ICA
Banken, se not 15 ICA Banken)
Förfallet upp till 30 dagar
Förfallet i mer än 30 dagar
Total
2011
244
87
331
2010
287
49
336
De förfallna fordringarna avser huvudsakligen övertrasseringar på kontokrediter till
fristående ICA-handlare. En individuell prövning sker av varje fordran utifrån sannolikheten
för att fordran kommer att betalas. Om bedömningen är att fordran helt eller delvis inte
kommer att betalas sker en nedskrivning till det belopp som förväntas betalas. Fordringar
har under året skrivits ned med 36 (31). Säkerhet för krediterna utgörs huvudsakligen av
företagsinteckningar.
ICAs maximala kreditrisk motsvaras av de finansiella instrumentens bokförda värde med
tillägg för lämnade finansiella garantier. Maximal kreditrisk avseende finansiella garantier
uppgår till 187 (220).
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Lån och kundfordringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
2011
2010
14 300 12 821
1 398
2 951
25 263 23 931
40 961 39 703
Värderat till verkligt värde i resultaträkningen för handel
Derivat som är säkringsinstrument
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Icke finansiella skulder
Summa skulder
4
20
32
59
27 010 25 440
2 556
2 271
29 602 27 790
Nettoresultat per kategori
Nettovinst/nettoförlust:
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i RR 1)
Redovisat i övrigt totalresultat:
Finansiella tillgångar som kan säljas
Kassaflödessäkringar 2)
Räntor från finansiella skulder och tillgångar som ej värderats till verkligt
värde i resultaträkningen:
Ränteintäkter från finansiella tillgångar
Räntekostnader från finansiella skulder
Nedskrivning av lån och kundfordringar har skett med 72 MSEK (66).
2011
2010
11
26
1
-21
-19
-20
489
-491
331
-410
1) Avser innehav för handel
2) Avgående poster i kassaflödessäkringar redovisas i finansnettot
Säkringsredovisning
ICA tillämpar säkringsredovisning för den valutarisk som uppkommer vid import av varor.
Säkringen är en kassaflödessäkring. De finansiella instrument som utgör säkringsinstrument
är valutaterminer. Verkligt värde för dessa anges i separat tabell. Kassaflödena uppkommer
löpande över året. Ineffektiviteten är ej materiell. ICA tillämpar även säkringsredovisning för
en del av ränterisken hänförlig till upplåningen. De finansiella instrument som utgör
säkringsinstrument är ränteswapar. Verkligt värde för dessa anges i separat tabell.
Kassaflödena uppkommer löpande över året. Ineffektiviteten är ej materiell.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde och dess
värderingsnivå
2011
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Tillgångar:
Finansiella tillgångar som kan säljas
1 398
1 398
Summa tillgångar
1 398
- 1 398
Skulder:
Derivat ingående i en säkringsredovisning:
Ränteswappar
Valutaterminskontrakt
-
26
6
-
26
6
Valutaterminer redovisade i resultaträkningen
Summa skulder
-
4
32
-
4
32
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde och dess
värderingsnivå
2010
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Tillgångar:
Finansiella tillgångar som kan säljas
2 951
2 951
Skulder:
Derivat ingående i en säkringsredovisning:
Valutaterminskontrakt
59
59
Ränteswapar redovisade i resultaträkningen för handel
Summa skulder
-
20
79
-
20
79
Värderingsnivå 1 avser finansiella tillgångar och skulder för vilka noterade priser för
identiska instrument är avläsbara på en aktiv marknad.
Värderingsnivå 2 avser finansiella tillgångar och skulder för vilka värderingen utförts med en
modell baserad på observerbara marknadsdata.
Värderingsnivå 3 avser finansiella tillgångar och skulder för vilka värderingen utförts med en
modell baserad på egna antaganden.
Valutarisker
Koncernen säkrar alla större valutaexponeringar avseende rörelserelaterade transaktioner
med terminskontrakt. De valutaexponeringar som ej säkras uppgår till mindre än 5% av de
totala valutaexponeringarna. Detta har medfört att det per den 31 december 2011 inte finns
några väsentliga exponeringar i valutor utöver koncernens funktionella valutor. En förändring
av valutakursen för någon av transaktionsvalutorna har därför en marginell effekt på ICAs
resultat och eget kapital.
Kreditrisk
Analys av förfallna fordringar som inte är nedskrivna. (För analys av förfallna fordringar i ICA
Banken, se not 15 ICA Banken)
Förfallet upp till 30 dagar
Förfallet i mer än 30 dagar
Total
2011
244
87
331
2010
287
49
336
De förfallna fordringarna avser huvudsakligen övertrasseringar på kontokrediter till
fristående ICA-handlare. En individuell prövning sker av varje fordran utifrån sannolikheten
för att fordran kommer att betalas. Om bedömningen är att fordran helt eller delvis inte
kommer att betalas sker en nedskrivning till det belopp som förväntas betalas. Fordringar
har under året skrivits ned med 36 (31). Säkerhet för krediterna utgörs huvudsakligen av
företagsinteckningar.
ICAs maximala kreditrisk motsvaras av de finansiella instrumentens bokförda värde med
tillägg för lämnade finansiella garantier. Maximal kreditrisk avseende finansiella garantier
uppgår till 187 (220).
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Lån och kundfordringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
2011
2010
14 300 12 821
1 398
2 951
25 263 23 931
40 961 39 703
Värderat till verkligt värde i resultaträkningen för handel
Derivat som är säkringsinstrument
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Icke finansiella skulder
Summa skulder
4
20
32
59
27 010 25 440
2 556
2 271
29 602 27 790
Nettoresultat per kategori
Nettovinst/nettoförlust:
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i RR 1)
Redovisat i övrigt totalresultat:
Finansiella tillgångar som kan säljas
Kassaflödessäkringar 2)
Räntor från finansiella skulder och tillgångar som ej värderats till verkligt
värde i resultaträkningen:
Ränteintäkter från finansiella tillgångar
Räntekostnader från finansiella skulder
2011
2010
11
26
1
-21
-19
-20
489
-491
331
-410
Nedskrivning av lån och kundfordringar har skett med 72 MSEK (66).
1) Avser innehav för handel
2) Avgående poster i kassaflödessäkringar redovisas i finansnettot
Säkringsredovisning
ICA tillämpar säkringsredovisning för den valutarisk som uppkommer vid import av varor.
Säkringen är en kassaflödessäkring. De finansiella instrument som utgör säkringsinstrument
är valutaterminer. Verkligt värde för dessa anges i separat tabell. Kassaflödena uppkommer
löpande över året. Ineffektiviteten är ej materiell. ICA tillämpar även säkringsredovisning för
en del av ränterisken hänförlig till upplåningen. De finansiella instrument som utgör
säkringsinstrument är ränteswapar. Verkligt värde för dessa anges i separat tabell.
Kassaflödena uppkommer löpande över året. Ineffektiviteten är ej materiell.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde och dess
värderingsnivå
2011
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Tillgångar:
Finansiella tillgångar som kan säljas
1 398
1 398
Summa tillgångar
1 398
- 1 398
Skulder:
Derivat ingående i en säkringsredovisning:
Ränteswappar
Valutaterminskontrakt
-
26
6
-
26
6
Valutaterminer redovisade i resultaträkningen
Summa skulder
-
4
32
-
4
32
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde och dess
värderingsnivå
2010
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Tillgångar:
Finansiella tillgångar som kan säljas
2 951
2 951
Skulder:
Derivat ingående i en säkringsredovisning:
Valutaterminskontrakt
59
59
Ränteswapar redovisade i resultaträkningen för handel
Summa skulder
-
20
79
-
20
79
Värderingsnivå 1 avser finansiella tillgångar och skulder för vilka noterade priser för
identiska instrument är avläsbara på en aktiv marknad.
Värderingsnivå 2 avser finansiella tillgångar och skulder för vilka värderingen utförts med en
modell baserad på observerbara marknadsdata.
Värderingsnivå 3 avser finansiella tillgångar och skulder för vilka värderingen utförts med en
modell baserad på egna antaganden.
Not 23 Skulder hänförliga till sale and
leaseback
När ICA har överlåtit en fastighet som därefter hyrs tillbaka görs en samlad bedömning av
vem som bär de väsentligaste riskerna och förmånerna för fastigheten. Om bedömningen är
att de väsentliga riskerna och förmånerna kvarligger i koncernen redovisas ingen försäljning.
Den erhållna likviden redovisas som en skuld. När de väsentligaste riskerna och förmånerna
lämnat koncernen betraktas fastigheten som såld. Fastigheten och skulden bokas bort från
balansräkningen utan att någon likvideffekt uppstår. Den totala skulden för dessa
transaktioner uppgår till 4 298 (4 132), varav redovisat som övrig långfristig skuld uppgår till
4 103 (3 941) och som övrig kortfristig skuld uppgår till 195 (191). För ytterligare
beskrivning se redovisningsprinciperna under rubriken sale och leaseback.
Not 24 Kassaflödesanalys och likvida
medel
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Nedskrivningar
Återförda nedskrivningar
Resultatandelar från intresseföretag
Realisationsresultat
Avsättningar
Summa poster som inte ingår i kassaflödet
2011
1 475
630
-1
-9
-33
11
2 073
2010
1 566
48
-9
-2
-27
153
1 729
2011
296
-156
-711
-16
801
214
2010
-83
-332
-681
624
-629
-1 101
Sammansättning av likvida medel
Kassa samt bankkonto 1)
Kortfristiga placeringar 1)
Summa likvida medel
2011
2 744
265
3 009
2010
2 071
1 031
3 102
1) varav ICA Banken
Kassa samt bankkonto
Kortfristiga placeringar
Summa likvida medel ICA Banken
1 968
200
2 168
1 531
399
1 930
841
1 172
ICA Banken: kassaflöde netto in-, utlåning och placeringar
Inlåning i ICA Banken (ökning +/minskning -)
Kortfristig utlåning (ökning -/minskning +)
Långfristig utlåning (ökning -/minskning +)
Kortfristiga placeringar (ökning -/minskning +)
Långfristiga placeringar (ökning -/minskning +)
Summa
Summa likvida medel exklusive ICA Banken
ICA Bankens likvida medel är genom banklagstiftning ej disponibla för koncernen.
Not 25 Rörelseförvärv
Förvärv 2011
Koncernen har under 2011 förvärvat tre butiksrörelser i Sverige och 28 i Norge. Rörelserna
har förvärvats till 100%. Butiksrörelserna i Sverige har förvärvats från ICA-handlare som
drivit rörelsen under ICA-avtalet. ICA-avtalet stipulerar hur värdering skall ske vid överlåtelse
av rörelserna. De förvärvade rörelserna kommer att säljas vidare till ICA-handlare.
Koncernen kommer endast att äga och driva rörelsen under en kort period. Butiksrörelserna i
Norge har förvärvats från franchisetagare. Samtliga förvärv har skett till marknadsvärdet av
tillgångar och skulder i rörelserna. Den totala köpeskillingen för butiksrörelserna var 79
MSEK. Påverkan på koncernens resultat efter skatt för år 2011 uppgick till -9 MSEK.
Om samtliga rörelseförvärv hade skett per den 1 januari 2011 hade koncernens
nettoomsättning ökat med 283 MSEK och resultatet efter skatt hade förändrats med -15
MSEK.
De förvärvade företagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten:
Butiksrörelser
Materiella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Varulager
Kundfordringar och övriga fordringar
Likvida medel
Leverantörsskulder och andra korta skulder
Netto identifierbara tillgångar och skulder
Värde enligt
förvärvskalkyl
10
3
47
4
28
-13
79
Erlagd köpeskilling 1)
Kassa (förvärvad)
Netto kassaförändring
1) I beloppet ingår arvoden för juridiska tjänster med 0 MSEK.
-79
28
-51
Värdet enligt förvärvskalkylen visar bokförda värden, vilket i allt väsentligt överensstämmer
med verkliga värden.
Förvärv 2010
Koncernen förvärvade 2010 åtta butiksrörelser i Sverige och 30 i Norge. Butiksrörelserna i
Sverige har förvärvats från ICA-handlare som drivit rörelsen under ICA-avtalet.
Butiksrörelserna i Norge har förvärvats från franchisetagare. Förvärven har skett till
marknadsvärdet av tillgångarna och skulderna i rörelserna. Den totala köpeskillingen för
butiksrörelserna var 122 MSEK. Påverkan på koncernens resultat efter skatt för år 2010
uppgick till -22 MSEK.
Om samtliga rörelseförvärv hade skett per den 1 januari 2010 hade koncernens
nettoomsättning ökat med 455 MSEK och resultatet efter skatt hade förändrats med -42
MSEK.
De förvärvade företagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten:
Butiksrörelser
Materiella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Varulager
Kundfordringar och övriga fordringar
Likvida medel
Leverantörsskulder och andra korta skulder
Netto identifierbara tillgångar och skulder
Erlagd köpeskilling 1)
Kassa (förvärvad)
Netto kassaförändring
1) I beloppet ingår arvoden för juridiska tjänster med 0 MSEK.
Värde enligt
förvärvskalkyl
54
16
62
28
18
-56
122
-122
18
-104
Värdet enligt förvärvskalkylen visar bokförda värden, vilket i allt väsentligt överensstämmer
med verkliga värden.
Not 26 Investeringsåtaganden
Under 2011 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för
348 MSEK (389).
Resultaträkning - moderbolaget
(MSEK)
Not
Nettoomsättning
Kostnad för sålda varor
Bruttoresultat
2
Administrationskostnader
Rörelseresultat
3
Resultat från finansiella investeringar:
Resultat från andelar i koncernföretag
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
7
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
18
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
ÅRETS RESULTAT
8
4 5
6
2011
2010
41
0
41
43
0
43
-262
-221
-236
-193
2 524
27
-398
2 153
4 071
4
-464
3 611
1 932
3 418
-415
-499
1 517
2 919
-412
-576
1 105
2 343
2011
2010
1 105
2 343
-
-
1 105
2 343
Totalresultat - moderbolaget
(MSEK)
Årets resultat
Övrigt totalresultat
ÅRETS TOTALRESULTAT
Balansräkning - moderbolaget
(MSEK)
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Not
21
2011-12-31 2010-12-31
9
56
0
Materiella anläggningstillgångar
10
63
71
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag
Andelar i intresseföretag
Övriga finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran
11
11
14
8
35 183
2
31
6
34 033
2
10
1
35 341
34 117
40
3 197
1
3
130
123
27
6 089
1
3
141
-
0
5
3 494
6 266
38 835
40 383
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos intresseföretag
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Aktuell skattefordran
12
13
21
16
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Eget kapital, avsättningar och skulder
Not
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (5 000 000 aktier)
Reservfond
Uppskrivningsfond
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa eget kapital
17
Obeskattade reserver
18
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
21
19
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag
Summa långfristiga skulder
21
15
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skulder till intresseföretag
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
21
16
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER
Ställda säkerheter
Eventualförpliktelser
20
20
2011-12-31 2010-12-31
500
8 788
8 532
500
8 788
8 532
8 950
1 105
27 875
8 507
2 343
28 670
2 421
2 006
280
19
299
253
0
253
6 000
6 000
8 000
8 000
78
2 036
0
22
104
2 240
92
1 058
1
168
32
103
1 454
38 835
40 383
8 300
5
8 364
Förändringar i eget kapital moderbolaget
(MSEK)
Ingående eget
kapital
2010-01-01
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Aktiekapital Reservfond Uppskrivningsfond Balanserad Årets
Summa
vinst
resultat
eget
kapital
500
8 788
8 532
9 952
121 27 893
Föregående års
resultat
121
Utdelning
-121
-1 566
Årets
totalresultat
0
-1 566
2 343
2 343
Utgående eget
kapital
2010-12-31
500
8 788
8 532
8 507
2 343
28 670
Ingående eget
kapital
2011-01-01
500
8 788
8 532
8 507
2 343
28 670
-2 343
0
Föregående års
resultat
2 343
Utdelning
-1 900
Årets
totalresultat
Utgående eget
kapital
2011-12-31
-1 900
1 105
8 788
500
8 532
1 105
27 875
8 950
1 105
Kassaflödesanalys - moderbolaget
(MSEK)
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Erhållen utdelning
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av
rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital
Kortfristiga fordringar (ökning -/minskning +)
Kortfristiga skulder (ökning +/minskning -)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Erhållen ränta
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Amortering lån
Utbetalad utdelning
Betald ränta
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Not 2011 2010
22
-221
65
-708
-193
800
67
-573
-864
101
6 460 2 126
-17
-2
5
2
579 225
-87
-51
-1 -148
152
0
4
-1 -195
239
-2
000
-1
900
-445
-4
345
-1
566
-464
-2
030
-5
5
0
0
5
5
Tilläggsupplysningar - moderbolaget
Not 1 Redovisningsprinciper
Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Not 3 Personalkostnader, pensioner och övrigt
Not 4 Revisionskostnader
Not 5 Avskrivningar
Not 6 Operationella leasingavtal
Not 7 Resultat från finansiella investeringar
Not 8 Skatter
Not 9 Immateriella anläggningstillgångar
Not 10 Materiella anläggningstillgångar
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar
Not 12 Andelar i dotterföretag
Not 13 Andelar i intresseföretag
Not 14 Övriga finansiella anläggningstillgångar
Not 15 Långfristiga skulder till koncernföretag
Not 16 Periodiseringsposter
Not 17 Eget kapital
Not 18 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver
Not 19 Avsättning för pensioner
Not 20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Not 21 Finansiella instrument
Not 22 Kassaflödesanalys
Not 1 Redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och
rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell
rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen
ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS/IAS inklusive tolkningar så långt som möjligt
inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och
beskattning. RFR 2 anger vilka undantag och tillägg som skall göras från standarderna enligt
IFRS. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets
redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan.
Samtliga värden är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inte annat anges.
Koncernbidrag samt ändrad redovisningsprincip
Moderbolaget redovisar både erhållna och lämnade koncernbidrag som en finansiell post i
resultaträkningen.
Detta innebär en ändrad redovisningsprincip från föregående år föranledd av att UFR 2 från
Rådet för finansiell rapportering utgått. Istället har regler för redovisning av koncernbidrag
införts i RFR 2.
Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures
Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt
anskaffningsvärdemetoden.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I
koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld
och eget kapital.
Leasingavtal
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Förmånsbestämda pensionsplaner
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner
än de som anges i IAS 19. Beräkningarna i moderbolaget följer tryggandelagen och
Finansinspektionens föreskrifter då detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De
främsta skillnaderna jämfört med IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning
sker utifrån nuvarande lönenivå utan hänsyn till framtida löneökningar samt att alla
aktuariella vinster och förluster redovisas genast då de uppstår.
Not 2 Inköp och försäljning mellan
koncernföretag
Av årets totala nettoomsättning avser 8% (8%) försäljning till dotterföretag.
Not 3 Personalkostnader, pensioner och
övrigt
Medelantal anställda
Antal anställda är beräknat med utgångspunkt från koncernens mått på normalarbetstid som
utgör 1 800 timmar.
Kvinnor
Män
Totalt
2011
222
385
607
2010
209
361
570
2011
45
288
333
2010
28
276
304
Löner och andra ersättningar
Styrelse, VD och andra ledande befattningshavare
Övriga anställda
Totalt
I löner och ersättningar till gruppen styrelse, VD och andra ledande befattningshavare ingår
avgångsvederlag med 0 (0).
Sociala kostnader
Sociala kostnader
Varav pensioner 1)
2011
183
76
2010
182
84
1) Av pensionskostnaderna avser 14 (15) gruppen styrelse, VD och andra ledande
befattningshavare.
Gruppen styrelse, VD och andra ledande befattningshavare vars löner och ersättningar
betalats av ICA AB består av 14 (15) personer.
Könsfördelning i styrelse och företagsledning
2011
2010
Styrelse
Män
Kvinnor
Totalt
9
9
9
1
10
Företagsledning
Män
Kvinnor
Totalt
3
2
5
3
2
5
Not 4 Revisionskostnader
Deloitte:
Revisionsuppdrag
Annan revisionsverksamhet
Totalt
2011
2010
4
0
4
4
0
4
Not 5 Avskrivningar
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår i resultaträkningen i
raden administrationskostnader.
Not 6 Operationella leasingavtal
Bolaget hyr byggnader och inventarier. Avtalade leasingkostnader avseende befintliga
kontrakt förfaller till betalning enligt nedan:
2011
2010
Årets leasingkostnad
25
29
Framtida avtalade leasingavgifter:
Förfallotidpunkt år 1
Förfallotidpunkt år 2
Förfallotidpunkt år 3
Förfallotidpunkt år 4
Förfallotidpunkt år 5 eller senare
Totalt
15
9
3
0
0
27
21
13
2
0
0
36
Not 7 Resultat från finansiella
investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelning
Erhållna koncernbidrag
Lämnade koncernbidrag
Totalt
Övriga ränteintäkter och liknande poster
Ränteintäkter koncernföretag
Övriga räntekostnader och liknande
poster
Räntekostnader dotterföretag
Övriga räntekostnader och liknande poster
Totalt
Summa resultat från finansiella
investeringar
2011
3 112
-588
2 524
2010
800
4 135
-864
4 071
27
4
-385
-13
-398
-452
-12
-464
2 153
3 611
Not 8 Skatter
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Redovisad skatt
Avstämning mellan gällande skattesats och effektiv skatt (%)
Gällande skattesats
Ej skattepliktiga intäkter
Övriga ej avdragsgilla kostnader
Effektiv skattesats
I balansräkningen redovisas följande:
Uppskjuten skattefordran
2011
-417
5
-412
2010
-576
0
-576
26,3
-0,5
1,4
27,2
26,3
-7,3
0,7
19,7
6
1
Moderbolaget har inga oredovisade uppskjutna skatteskulder eller skattefordringar på
temporära skillnader.
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
Balans per 1
jan 2010
Anläggningstillgångar
Avsättningar
Totalt
1
0
1
Balans per 1
jan 2011
Redovisat över
resultaträkningen
Balans per 31
dec 2010
0
0
0
1
0
1
Redovisat över Balans per 31
resultatdec 2011
räkningen
Anläggningstillgångar
1
0
1
Avsättningar
0
5
5
Totalt
1
5
6
(Skattefordringar redovisas med (+) och skatteskulder med (-) i tabellen ovan.)
Not 9 Immateriella anläggningstillgångar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
Vid årets början
Investeringar
Årets avskrivningar
Bokfört värde
IT-system
2011
2010
165
109
-109
-109
56
0
0
56
0
56
0
0
0
0
Not 10 Materiella anläggningstillgångar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
Vid årets början
Investeringar
Årets avskrivningar
Bokfört värde
Inventarier
2011
315
-252
63
2010
381
-310
71
71
30
-38
63
70
47
-46
71
Ingående avskrivningar över plan
Årets förändring
Utgående avskrivningar över plan
16
-4
12
26
-10
16
Utgående skattemässigt bokfört värde
75
87
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar
2011
2010
Andelar i dotterföretag
Ingående anskaffningsvärde
Aktieägartillskott
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
34 033
1 150
35 183
33 888
145
34 033
Utgående planenligt restvärde
35 183
34 033
Andelar i intresseföretag
Ingående anskaffningsvärde
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
2
2
2
2
Utgående planenligt restvärde
2
2
Not 12 Andelar i dotterföretag
Specifikation av ICA ABs direkta innehav av andelar i dotterföretag
Bokfört värde
Antal Kapital Kvotvärde 2011-12-31 2010-12-31
och
röster
%
ICA Baltic
556042-7410 Stockholm
30
100
SEK 500
184
AB
000
1 284
ICA Banken 516401-0190 Stockholm 1 000
100
SEK 100
843
AB
000
893
ICA Detalj
556604-5448 Stockholm 1 000
100
SEK 100
16 717
AB
16 717
ICA
556604-5471 Stockholm 1 000
100
SEK 100
2 425
Fastigheter
AB
2 425
ICA
34177382
Neder- 1 000
100
EUR 10
13 864
International
länderna
Services BV
13 864
Totalt
35 183
34 033
Org-nr.
Säte
Komplett förteckning över dotterbolag kan
kostnadsfritt erhållas från bolagets
informationsavdelning.
Not 13 Andelar i intresseföretag
Specifikation av ICA ABs direkta innehav i intresseföretag
Intresseföretag
HB Luntmakaren,
Stockholm
F-train AB, Östersund
Totalt
Bokfört värde
Organisationsnummer Antal Andel 2011-12-31 2010-12-31
%
969658-3419
50
0
0
556677-2231
30
000
30
2
2
2
2
Not 14 Övriga finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i bostadsrättsföreningar
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
Totalt
2011
2
10
19
31
2010
2
8
10
Not 15 Långfristiga skulder till
koncernföretag
ICA Finans AB 1)
1) Varav 0 (0) förfaller till betalning senare än 5 år efter balansdagen.
2011
6 000
2010
8 000
Not 16 Periodiseringsposter
2011
2010
68
62
130
76
65
141
53
0
46
5
104
63
6
27
7
103
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga förutbetalda kostnader
Leverantörsbonus
Totalt
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna löner, semesterlöner och sociala avgifter
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Totalt
Not 17 Eget kapital
För sammanställning över eget kapital se rapporten Förändringar i eget kapital.
Bundet eget kapital
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Aktiekapital
Per den 31 december 2011 består aktiekapitalet av 5 000 000 aktier (5 000 000) med ett
kvotvärde om SEK 100.
Reservfond
Innefattar överkursfonder som uppkommit före den 1 januari 2006.
Uppskrivningsfond
Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts det uppskrivna
beloppet till en uppskrivningsfond.
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel
Utgörs av tidigare års vinstmedel med avdrag för lämnad utdelning. Utgör tillsammans med
årets resultat det kapital som är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Utdelning till aktieägare har skett med 1 900 (1 566).
Not 18 Bokslutsdispositioner och
obeskattade reserver
Bokslutsdispositioner
Förändring av periodiseringsfond
Förändring av avskrivningar utöver plan
Totalt
Obeskattade reserver
Avskrivningar utöver plan
Periodiseringsfond, 2006 års
Periodiseringsfond, 2007 års
Periodiseringsfond, 2008 års
Periodiseringsfond, 2009 års
Periodiseringsfond, 2010 års
Periodiseringsfond, 2011 års
Periodiseringsfond, 2012 års
Totalt
taxering
taxering
taxering
taxering
taxering
taxering
taxering
2011
2010
-411
-4
-415
-489
-10
-499
-12
0
153
242
286
496
727
529
2 421
-16
118
153
242
286
496
727
2 006
Not 19 Avsättning för pensioner
Samtliga anställda omfattas av pensionsförmåner enligt ingångna kollektivavtal. Det innebär
att tjänstemän erhåller förmånsbaserade pensioner enligt ITP-planen. Pensionsförpliktelserna
säkerställs genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier.
Avstämning av redovisat belopp avseende pensioner i egen regi
Ingående balans kapitalvärde pensionsförpliktelser
Kostnad som belastat resultatet
Räntekostnad
Utbetalning av pensioner
Överförda pensioner koncern
Utgående balans kapitalvärde pensionsförpliktelser
2011
253
25
12
-10
0
280
2010
231
15
12
-8
3
253
Av den totala pensionsförpliktelsen ingår FPG/PRI pensioner med 244 (211). Hela beloppet
omfattas av tryggandelagen.
Specifikation över de redovisade kostnaderna avseende
pensioner
Pensioner i egen regi:
Kostnad exklusive räntekostnad
Räntekostnad
Summa kostnad pensioner i egen regi
Pensioner genom försäkring:
Försäkringspremier
Avkastningsskatt på pensionsmedel
Särskild löneskatt på pensionsmedel
Kostnad för kreditförsäkring
Redovisad kostnad avseende pensioner
2011
2010
25
12
37
15
12
27
34
1
15
1
88
47
1
15
1
91
De viktigaste aktuariella antagandena
Diskonteringsränta
2011
4,5%
2010
5,0%
Beräkning av pensioner baseras på lönenivån per balansdagen.
Not 20 Ställda säkerheter och
eventualförpliktelser
Ställda säkerheter
Spärrade bankmedel
Totalt
Eventualförpliktelser
Borgen till förmån för dotterföretag
Totalt
2011
2010
-
5
5
8 300
8 300
8 364
8 364
Not 21 Finansiella instrument
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Lån och kundfordringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Icke finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Icke finansiella skulder
Summa skulder
2011
3 390
12
35 433
38 835
2010
6 266
10
34 107
40 383
8 240
299
8 539
9 286
421
9 707
Not 22 Kassaflödesanalys
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Avsättningar till pensioner
Andra avsättningar
Totalt
2011
38
27
0
65
2010
46
22
-1
67
Stockholm den 14 februari 2012
Claes-Göran Sylvén Dick Boer Göran Blomberg
Ordförande Lodewijk Hijmans
Jeffrey Carr Anders Fredriksson
van den Bergh
Fredrik Hägglund
Magnus Rehn
Lee Sernehov Kenneth Bengtsson
Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 februari 2012
Deloitte AB Jan Berntsson Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i ICA AB
Organisationsnummer 556582-1559
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för ICA AB för räkenskapsåret
2011-01-01 - 2011-12-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och
koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en
årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en
koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder
IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som
styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en
årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av
vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god
revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och
koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan
information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som
ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i
årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på
fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är
relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en
rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets
interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de
redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande
direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande
presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund
för mina våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning
per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens
finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt
internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga
delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för
moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat
förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning för ICA AB för räkenskapsåret 2011-01-01 - 2011-12-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst,
och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt
aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande
bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets
vinst har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta
för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av
årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att
kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är
ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,
årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för
våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och
beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 14 februari 2012
Deloitte AB
Jan Berntsson
Auktoriserad revisor
Adresser
ICA AB
171 93 Solna, Sverige
Besöksadress:
Svetsarvägen 16
Tel: +46 8 561 500
00
www.ica.se
ICA Sverige AB
171 93 Solna,
Sverige
Besöksadress:
Svetsarvägen 16
Tel: +46 8 561 500
00
www.ica.se
ICA Norge AS
Postboks 6500
Rodeløkka
0501 Oslo, Norge
Besöksadress:
Sinsenveien 45
Tel: +47 23 05 50 00
www.ica.no
Rimi Baltic AB
A. Deglava Str 161
Lv 1021 Riga,
Lettland
Tel: +371 704 55 50
www.rimibaltic.com
ICA Banken AB
171 93 Solna,
Sverige
Besöksadress:
Svetsarvägen 16
Tel: +46 8 561 590
00
www.icabanken.se
ICA Fastigheter AB
721 84 Västerås, Sverige
Besöksadress:
Ingenjör Bååths gata 11,
T2
Tel: +46 211 930 00
www.icafastigheter.se