Transcript Celiaki-värt att uppmärksammas

Preventivt Folkhälsoprojekt
Celiaki - värt att uppmärksammas
Grupp B: Elin Bjerding, Ruben Christensen, Lisa Eriksson,
Elin Jansson och Lisa Johansson
Inlämningsdatum: 2012-03-12
Handledare: Margaretha Nydahl
Datum för opponering: 2012-03-14
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Bakgrund
Celiaki är en autoimmun sjukdom där antikroppar i tarmen reagerar på specifika proteiner i vete, råg och
korn och skadar tarmens mikrovilli. Förutom att orsaka obehag, smärta och magproblem försämras också
tarmens förmåga att ta upp näring och kan därför leda till en försämrad nutritionsstatus samt näringsbrist.
Idag är runt 35 000 människor i Sverige diagnostiserade med celiaki, men man tror att det kan röra sig om
ett mörkertal på 200 000 personer. (1) Som bakomliggande orsaker kan här nämnas okunskap hos läkare
samt sjukdomens ibland diffusa symtom. Enligt en aktuell studie är den genomsnittliga tiden från första
symtom till diagnos är idag 9,7 år (2). Det finns även tyst celiaki som inte uppvisar några symtom alls
förutom att personen i fråga mår bättre av en glutenfri kost (3).
Odiagnostiserad celiaki har visats kunna sänka den generellt upplevda livskvaliteten hos de drabbade
(4).
Studier från Kanada har visat att sjukdomar associerade med matsmältning ligger till grund för 15% av
de totala ekonomiska kostnaderna för kanadensisk sjukvård, vilket är större än kostnader för psykologiska
och kardiovaskulära sjukdomar (5).
Celiaki går inte att bota med någon medicin utan symtomen upphävs efter en tid med en kost som
utesluter gluten. För att äta helt glutenfri mat krävs mycket kunskap om vilka livsmedel som innehåller
gluten samt vad som går bra att äta. Många som lever med celiaki upplever negativa känslor i relation till
sjukdomen såsom utanförskap, skam, rädsla att få i sig gluten och oro över att vara till besvär. Dessa
känslor kan uppkomma vid inköp av livsmedel, vid resor, matsituationen i och utanför hemmet och
matsituationen på jobbet (6). Det är då viktigt att de får bra och adekvat information från vården i
samband med att de får sin diagnos för att i så stor utsträckning som möjligt kunna undvika dessa negativa
känslor.
Bland länderna inom EU ligger Sverige, tillsammans med Norge och Nederländerna, i topp gällande
högst sjukskrivningsgrad (7). Sjukskrivning drabbar inte bara den enskilda personen utan bidrar också till
extra samhällskostnader. Dessa kan vara både direkt samt indirekt; direkt i form av socialförsäkring, vård
och rehabilitering, indirekt i form av lägre produktion av varor och tjänster (8). Mellan åren 1985 och
2002 har antalet sjukskrivningar i Sverige fördubblats. Bland svenskar mellan 16-64 år så är 14%
sjukskrivna alternativt förtidspensionerade. Detta bidrar till en samhällskostnad på cirka 120 miljarder
kronor per år, med andra ord 30 000 kronor per år och arbetande svensk. (7)
Celiaki kan vara en orsak till sjukskrivning (9). Enligt beräkningar i en amerikansk undersökning mins
kar de medicinska kostnaderna med 1764 dollar per person och år efter diagnostisering av celiaki, i
jämförelse med de föregående åren innan diagnos ställts (10).
Syfte
Att ta fram en enkät och skicka ut den till personer diagnostiserade med celiaki och med denna
information beräkna samhällskostnader och personligt lidande för den tiden de gick odiagnostiserade. För
att öka kunskapen hos vårdpersonal samt minska tiden patienter går odiagnostiserade är syftet även att ta
fram en informativ folder om celiaki.
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Planeringsprocess/material och metod
Identifiera behov av prioriteringar:
Svenska Celiakiförbundet uttryckte ett behov av att göra en enkätundersökning till sina medlemmar med
frågor gällande bland annat hur många vårdkontakter man tagit från första symtom fram till diagnos, antal
sjukskrivningar under denna tid samt vad detta ger för samhällsekonomiska kostnader. Detta är
frågeställningar som är en del av problematiken med celiaki, och det fanns ett behov att informera
sjukvårdspersonalen om olika aspekter gällande sjukdomen. De främsta källorna till information var
Hälsoarbete (11), Svenska Celiakiförbundets hemsida (1), Celiakiboken: om glutenintolerans (12) och
vetenskapliga artiklar upphittade via artikelsök i databasen Food Science and Technology Abstracts med
sökord relaterade till celiaki, sjukskrivningar samt sjukvårdskostnader.
Övergripande mål:
Det övergripande målet var att minska tiden för patienter med odiagnostiserad celiaki.
Det första målet var att göra en enkät med frågor om celiaki för att utröna hur dagsläget ser ut. Med
syfte att skapa en bild av det nuvarande kunskapsläget på området undersöktes tillgänglig information, så
som vetenskapliga artiklar. Utformningen av enkäten gjordes i det webbaserade enkätprogrammet i
Google Docs. Modifiering av enkät skedde sedan genom att en första version av enkäten skickades ut på
begäran om yttrande till ett antal testpersoner för att lokalisera bland annat svårtydda formuleringar och
minimera felkällor i den slutgiltiga enkäten. Den första versionen av enkäten skickades även till en
kontaktperson på Svenska Celiakiförbundet. Utifrån givna kommentarer från testpersonerna
färdigarbetades sedan den slutgiltiga versionen. Enkäten skickades ut via Svenska Celiakiförbundet till ett
stratifierat urval av personer, alla medlemmar i Svenska Celiakiförbundet i Uppsala län, över 18 år och
med celiaki. Svenska Celiakiförbundet har ett lokalförbund i Uppsala med 600 medlemmar vilket ansågs
vara av hanterbar storlek för enkäten. Enkäten utformas gemensamt av alla i gruppen och skickades ut den
nionde februari med sista svarsdag den sextonde februari. Alla frågor i enkäten gjordes obligatoriska för
att på så sätt undvika att ett missat svar omöjliggjorde användandet av personens resterande inkomna svar.
När sista datum för att svara på enkäten passerats behandlades, analyserades och sammanställdes
enkätsvaren.
Det andra målet var att utifrån enkätsvaren beräkna samhällskostnader för odiagnostiserad celiaki för
att kunna visa på att det är en viktig politisk fråga. Kostnader skulle kunna beräknas utifrån informationen
om antal sjukdagar och antal vårdkontakter. Ansvar för beräkning av kostnader hade kostvetarstudenterna
i gruppen.
Det tredje målet var att göra en informationsfolder om celiaki riktad till sjukvårdspersonal inom
primärvården i Uppsala län. Relevant information valdes ut från enkäten, vetenskapliga artiklar och
facklitteratur. Foldern designades i Photoshop CS2 då det programmet fanns lättillgängligt. Foldern
utformades med syfte att vara ändamålsenlig, tilltalande samt lättillgänglig. Dietiststudenterna i gruppen
ansvarade för folderns innehåll och design.
Det fjärde målet var att redovisa resultat, där information och data sammanställdes i en rapport som
skulle vara klar senast tolfte februari. Muntlig redovisning ska utföras med en powerpointpresentation på
engelska den fjortonde februari.
Mål fem var en utvärdering av projektet där tanken var att en likadan enkät skulle skickas ut till endast
nya medlemmar i Svenska Celiakiförbundet ett år efter den första enkäten för att utvärdera förändringar av
informationsutbud inom vården och den tillfredsställelse detta resulterade i.
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Identifiera resurser:
Resurser som identifierades var den kunskap som fanns hos kontaktperson på Svenska Celiakiförbundet
och en statistiker på Umeå Universitet, samt projektgruppens kunskap om celiaki, om hur en webbenkät
samt folder utformas och om hur en rapport skrivs. Ekonomiskt stöd planerades kunna sökas från
landstinget.
Planera utvärderingsmetod
För att utvärdera projektet valdes att en likadan enkät skulle skickas ut till nya medlemmar i Svenska
Celiakiförbundet i Uppsala län. Tidpunkten för utvärderingen bestämdes till ett år istället för, efter kortare
tid, på grund av att förbundet skulle hinna få in tillräckligt många nya medlemmar och därmed resultera i
att få tillräckligt många svar från enkäten för att kunna göra en bra utvärdering.
Fastställa handlingsplan
Handlingsplan utformades utifrån de fastställda målen, delmålen, resurserna och utvärderingsmetod inom
tidsramen för projektet.
Resultat
Svarsfrekvensen från enkäten var 110 av 285 stycken, varav 82% kvinnor. Totalt fick tre svar elimineras
på grund av datafel, så det slutgiltiga antalet svarande blev 107 stycken vilket är 38% av det totala antalet
utskickade enkäter. Av dessa var det 48% som fick sin diagnos inom ett år från det att de sökte vård för
sina symtom. Resterande fick följaktligen vänta längre, varav 15% fick vänta 15 år eller mer. 64% blev
diagnostiserade med hjälp av biopsi, 17% med blodprov. De resterande 19% hade inte diagnostiserats med
celiaki men svarade att de mår bättre då de äter en glutenfri kost. De vanligast upplevda symtomen var
magsmärtor, trötthet, diarré, uppblåsthet och gasbildning. På frågan om de hade andra problem med
magen (ej orsakade av celiaki) svarade 26% ja och 74% nej. Antal sjukdagar orsakade av celiaki varierade
mellan inga sjukdagar och fler än 50 sjukdagar - de flesta hade inga eller färre än fem, dock hade 17% fler
än 50 sjukdagar. Gällande hur nöjda de tillfrågade var med den information de fått från vården svarade
45% att de var mycket otillfredsställda medan 9% svarade att de var mycket tillfredsställda. På frågan om
totalt antal besök i vården under perioden mellan första symtom och diagnos var det alternativet med
störst svarsfrekvens 1-5 besök som utgjorde 50% av svaren, 21% angav alternativet 5-10 besök.
För enkäten, se bilaga 1. För samtliga enkätresultat, se bilaga 2.
En folder med allmän information om celiaki utformades utifrån de enkätsvar som kom in. För att se
foldern, se bilaga 3.
Snittpersonen utifrån enkätens svar var en arbetande 45-årig kvinna med en inkomst på 230 000 kr/år.
Hon gick 5,1 år från det att hon upplevde första symtom till att hon tog kontakt med vården. Det tog sedan
4,2 år från första vårdkontakten till det att diagnos celiaki ställdes - för detta krävdes 8,2 vårdbesök. 14,5
sjukdagar har tagits ut. Hon har utöver celiakin inga andra problem med magen. Magsmärtor, trötthet,
diarré, uppblåsthet och gasbildning är symtom som hon troligtvis har upplevt.
Uppskattningsvis skulle projektet, från första idé till färdig sammanställning av enkätsvar, folder samt
utvärdering, ta cirka 200 arbetstimmar. Timmarna är dock fördelade över en längre period då svar från
expertpanel, enkätsvar och utvärdering måste inväntas. Utifrån uppgifter från Svenska Celiakiförbundet
uppskattades layout och tryck av foldern (50 000 stycken) preliminärt till 25 000 kronor. Till detta
tillkommer även distributionskostnader som inte har kunnat beräknas. Uppgifter om hur mycket det kostar
att låta en statistiker bearbeta data och en expertgrupp analysera resultaten har inte kunnat identifieras.
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Diskussion
Vissa brister har identifierats i den enkät som skickades ut. Enkäten gick endast ut till medlemmar i
Svenska Celiakiförbundet då detta bedömdes vara det bästa alternativet för att öka svarsfrekvensen. Detta
gjorde det hela till en urvalsundersökning och det ger en viss osäkerhet i svaren i förhållandet till det
sanna värdet. Har man till exempel inte haft några större problem med sin celiaki har man antagligen inte
ett lika stort behov av att engagera sig inom ett förbund och därmed kan man argumentera att alla med
celiaki inte representerades. Det var dessutom överhängande kvinnor som svarade på enkäten, antagligen
på grund av att celiaki är vanligare bland kvinnor men också för att det är fler kvinnor som är medlemmar
i Svenska Celiakiförbundet. Detta kan ha gett ett snedvridet resultat, men det är svårt att säga säkert. 26%
av de tillfrågade svarade att de har upplevt andra symtom med magen utöver celiakin och det kan ha
försvårat diagnostiseringen ytterligare. På frågan hur många sjukdagar de tagit ut på grund av celiakin
svarade 17% att de tagit 50 sjukdagar eller mer. Eftersom det var så pass många som valde just detta
svarsalternativ hade det antagligen varit bättre med fler svarsalternativ för denna fråga så att den hade
kunnat besvaras mer specifikt. Vissa kan nämligen ha varit sjukskrivna i flera år, medan andra exakt 50
dagar, och de skillnaderna hade varit viktiga att ta del av. Som nämndes ovan har tidigare undersökningar
också kommit fram till att den genomsnittliga perioden mellan första symtom och diagnos är 9,7 år. Att
svaret på samma fråga här blev cirka fem år kan bero på att alla som svarat 15 år eller mer beräknats som
exakt 15 år.
Då det i nuläget inte finns data som gör det möjligt att beräkna exakta kostnader för odiagnostiserad
celiaki, på individ- såväl som samhällsnivå var detta något som vidare bör undersökas i framtiden. Utifrån
enkätsvaren är det möjligt att se att individer med celiaki är hemma från jobbet på grund av sin åkomma
och detta i sig tyder på att frånvaron ökar. Mer forskning krävs dock och kraft bör läggas på att utforma
statistiska modeller som kan beräkna kostnader utifrån minskad produktivitet, köpkraft, livskvalitet samt
ökade sjukvårdskostnader.
Enkäten skulle endast besvaras av människor som fått celiaki diagnostiserad av läkare genom biopsi
eller blodprov, men då Svenska Celiakiförbundet inte har register över vilka som är diagnostiserade
respektive odiagnostiserade skickades enkäten följaktligen ut till alla inom Uppsala län som sagt sig ha
celiaki. För att eliminera svar från människor utan en fastställd diagnos döptes enkäten till “Från symtom
till diagnos - en enkät för dig som diagnostiserats med celiaki”. Ett svarsalternativ som löd “Mår bättre av
att äta glutenfri mat” togs ändå med, och 19% valde detta alternativ. Det kan alltså vara så att de inte blivit
diagnostiserade överhuvudtaget och detta kan göra deras svar irrelevanta. Samtliga inkomna svar
användes, även de som inte sade sig ha en diagnos. Att dessa inkluderades trots att de från början inte var
tänkta att tas med skapar en viss osäkerhet då andra tillfrågade utan diagnos kan tänkas ha undvikit att
svara på enkäten då de ej upplevde sig uppfylla grundkriteriet. Svarsalternativen borde även de ha
utformats för att passa även de utan en fastställd diagnos.
Rena misstag gjordes också i enkäten. Svarsalternativen på frågan “Totalt antal besök i vården mellan
första symtom och diagnos” var formulerade i intervaller som “5 - 10” och “10-20”. Har man haft totalt tio
besök i vården kan man alltså svara det med de båda alternativen. Vissa av kommentarerna som
tillhandahölls via enkäten visade också på att det borde ha funnits ytterligare alternativ på varje fråga. Ett
exempel på detta var alternativet “Inget av ovanstående”. Då det inte gick att skicka in enkäten utan att ha
svarat på alla frågor kom några irrelevant svar in. Dock gjorde det även att antalet enkäter som fick
elimineras på grund av att de inte var fullständiga minimerades. I en av frågorna i enkäten behandlades
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
årsinkomst. Huruvida det är etiskt att fråga om inkomst, trots att svaren behandlas anonymt, kan
diskuteras. Då man var tvungen att fylla i alla frågor för att skicka in enkäten kan det ha varit så att vissa
valt att strunta i att fylla i enkäten på grund av att de inte velat avslöja sin inkomst, vilket är olyckssamt.
En “snittperson” beräknades utifrån de svar enkäten inbringat men vad som dock bör observeras är att
i de fall det fanns ett svarsalternativ med ett öppet intervall är snittet beräknat på lägsta möjliga siffra. Ett
exempel är om svarsalternativet är “50 dagar eller mer” har värdet 50 använts. Därför är snittet, gällande
vissa aspekter, i verkligheten med all säkerhet högre än vad som här har redovisats.
En folder riktad till vårdpersonal inom primärvården utformades. Den var skriven utifrån gruppens
tillvärvade kunskap och det kan diskuteras om den är relevant för alla inom vården, till exempel ska läkare
ha den kunskapen om celiaki, och foldern kan då vara på alldeles för låg nivå. Enkäten visade dock på en
generell kunskapsbrist inom vården gällande celiaki och då kan foldern utgöra en liten påminnelse.
En ökad förståelse för vad celiaki kostar samhället och hur mycket det påverkar de drabbade skulle
kunna ge betydande hälsovinster. Då det tros finnas ett stort mörkertal av odiagnostiserad celiaki i
Sverige, finns det många som skulle kunna förbättra sin livssituation markant av en diagnos. En ökad
förståelse i samhället skulle även kunna minska på den stigma som finns runt sjukdomen. Vidare skulle ett
ökat intresse troligtvis leda till ökade resurser vilket i sin tur skulle leda till mer forskning på ämnet och
kanske även lösningar på problemen inom diagnostiseringen som idag inte har något svar.
Slutsats
Mer behövs göras för att människor med celiaki ska gå kortare tid odiagnostiserade och på så vis minska
de samhällskostnader och det personligt lidande som detta innebär.
Stort tack till:
Helena Faxelid, Svenska Celiakiförbundet
Fredrik Norström, statsitiker på Folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Källor:
1. Svenska Celiakiförbundets hemsida (Elektronisk). Tillgänglig: http://celiaki.se/. 2012-03-08.
2. Norström, F., Lindholm, L., Sandström, O., Nordyke, K., Ivarsson, A. Delay to celiac disease diagnosis and its
implications for health-related quality of life. BMC Health Services Research. 2011; 11 (118)
3. Symtom (Elektronisk). Tillgänglig: http://celiaki.se/celiaki-intoleranser-allergier/celiaki-glutenintolerans/symptom-2/. 2012-0307.
4. Gray, A. M., Papanicolas, I. N. Impact of symptoms on quality of life before and after diagnosis of coeliac disease:
results from a UK population survey. BMC Health Services Research. 2010; 10(105)
5. Beck, I.T. Disproportion of economic impact, research achievements and research support in digestive diseases in Canada.
Clin Invest Med. 2001; Vol. 24 (1): 12-36
6. Sverker, A., Hensing, G., Hallert, C. ’Controlled by food’ – lived experiences of coeliac disease. Journal Human Nutrition
Dietetics. 2005; Vol. 18: 171-180
7. Kostnaden för sjukskrivningarna (Elektronisk). Tillgänglig: http://satsapapersonalen.se/kostar.htm. 2012-03-07.
8. Hälsa och rehabilitering. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.ifau.se/sv/Forskningsomraden/Halsa-och-rehabilitering/. 201203-07.
9. 90 000 svenskar är glutenintoleranta. Kafeér, restauranger och storhushåll missar stor marknad (Elektronisk). (2008-03-25)
Tillgänglig: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/fria_brod_ab/pressrelease/view/90-000-svenskar-aer-glutenintolerantakafeer-restauranger-och-storhushaall-missar-stor-marknad-191902. 2012-03-06.
10. Long, K. H., Rubio-Tapia, A., Wagie, A. E., Melton, L. J., Lahr, B. D.,Van Dyke, C. T., Murray. J. A. The economics of
coeliac disease: a population-based study. Alimentary Pharmacology & Therapeutics. 2010; 32 (2), 261-269
11. Ewles, L., Simnett, I. Hälsoarbete. Malmö: Studentlitteratur AB, 2005.
12. Hallert, C., Stenhammar, L., Grehn, S. Celiakiboken: Om glutenintolerans. Stockholm: Gothia, 2005.
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Bilaga 1. Enkäten
Från symptom till diagnos - en enkät för dig som diagnostiserats med celiaki
Enkäten ingår i ett projektarbete för kostvetar- och dietiststudenter vid Uppsala Universitet. Den ges ut i samarbete med
Celiakiförbundet och ska fungera som en pilotstudie för framtida projekt.
Syftet med projektet är att utröna hur mycket odiagnostiserad celiaki kostar samhället och hur människor med celiaki har upplevt
vården innan diagnos.
Alla svar erhållna genom enkäten kommer behandlas anonymt och endast användas som underlag för detta projekt. Att delta i
studien är frivilligt men varje svar hjälper till att öka kvaliteten på studien.
* = obligatorisk fråga
Det är möjligt att besvara enkäten fram till och med 16/2-12
Tack på för hand för din hjälp!
Kön *


Man
Kvinna
Sysselsättning *Ange nuvarande sysselsättning





Studerande
Arbetslös/sjukskriven
Arbetande
Pensionär
Inget av de ovanstående alternativen
Inkomst *Ange ungefärlig årsinkomst före skatt.





Mindre än 50 000kr/år
50 000-150 000kr/år
150 000-250 000kr/år
250 000-350 000kr/år
Mer än 350 000kr/år
Diagnostisering *Hur har du diagnostiserats för din celiaki?



Biopsi
Blodprov
Mår bättre av att äta glutenfri kost
Ange din ålder *
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson







Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
20 år eller yngre
21-30 år
31-40 år
41-50 år
51-60 år
61-70 år
71 år eller äldre
Andra problem med magen *Har du andra diagnostiserade sjukdomar som påverkar din maghälsa?


Ja
Nej
Tid mellan första symtom till att du sökte vård *Hur lång tid tog det innan du sökte vård för dina symtom på celiaki?







mindre än 1 år
1-3 år
4-6 år
7-9 år
10-12 år
13-15 år
mer än 15 år
Tid mellan första vårdkontakt och diagnos *Hur lång tid tog det för dig att få diagnosen från att du sökt hjälp för dina problem?







mindre än 1 år
1-3 år
4-6 år
7-9 år
10-12 år
13-15 år
mer än 15 år
Totalt antal besök i vården under perioden mellan första symptom och diagnos *Hur många vårdbesök tror du har berott på
celiakin?






Inga besök
1-5 besök
5-10 besök
10-20 besök
20-30 besök
Fler än 30 besök
Upplevda symptom *Ange de symptom du upplevt efter intag av gluten, kryssa i ett eller flera alternativ. Fyll själv i alternativet
"övrigt"/"other" om du känner att något alternativ fattas
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
















Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Magsmärtor
Trötthet
Viktnedgång
Viktuppgång
Nedstämdhet/Depression
Diarré
Uppblåsthet
Järnbrist/Anemi
Förstoppning
Kräkning/Illamående
Gasbildning
Kalciumbrist
Hyperaktivitet
Humörsvängningar
Inga symtom
Other:
Totalt antal sjukdagar relaterade till celiakin mellan symptom och diagnos *Ange ungefär hur många sjukdagar du TOTALT har
haft på grund av symtom av celiaki, innan den diagnostiserats.







Inga sjukdagar
Mindre än 5 sjukdagar
5-10 sjukdagar
10-20 sjukdagar
30-40 sjukdagar
40-50 sjukdagar
Fler än 50 sjukdagar
Information från vården *Vad tycker du om den information som du fick i samtal med primärvården och andra liknande instanser
INNAN du fick din diagnos?
1
Mycket otillfredställande
2
3
4
5
Mycket tillfredsställande
Information från vården Om du ansåg informationen från vården otillfredsställande, hur och på vilket sätt skulle den kunna göras
bättre?
Vidare kontakt Om du är villig att delta i en kortare intervju alternativt mer djupgående enkät, var god ange namn och mailadress
nedan.
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl
Preventivt folkhälsoprojekt
Elin Bjerding, Ruben Christensen
Lisa Eriksson, Elin Jansson,
Lisa Johansson
Dietetik och folkhälsa, vt 2012
Institutionen för Kostvetenskap
Uppsala Universitet
Handledare: Margaretha Nydahl