Transcript Välkommen till arbetslivet!

Välkommen till arbetslivet!
Arbetslivets ABC
Allt vad du
bör veta om
arbetslivet
Tjänstemannacentralorganisationen STTK
besöksadress:
Mikaelsgatan 8 A
00100 Helsingfors
postadress:
PB 421, 00100 Helsingfors
e-post: [email protected]
www.sttk.fi
www.tyoelamaan.fi/sv
Tjänstemannacentralorganisationen STTK
Om du är en utbildad expert eller tjänsteman bevakar Tjänstemannacentralorganisationen STTK och dess 19 medlemsorganisationer dina intressen. Tjänstemän är exempelvis
sjukskötare, primärvårdare, ingenjörer, kontors- och byråsekreterare, banktjänstemän, it -konsulter, poliser, brandmän,
merkonomer osv.
Vid sidan om att Tjänstemännens centralorganisation
STTK bevakar dina intressen vill vi även fördomsfritt förnya
arbetslivet, påverka samhället och delta i den offentliga debatten.
Alla tjänstemän kan oberoende av utbildningsnivå finna
ett organiseringsalternativ bland STTKs medlemsförbund.
STTK representerar alla utbildade grupper: oberoende om du
studerar i eller utexaminerats från en vetenskaps- eller yrkeshögskola eller en läroinrättning på institutsnivån. Tillsammans
har STTKs medlemsförbund 615 000 medlemmar.
STTK-Opiskelijat verkar i gränslandet mellan studier och
arbete. Vi framför i STTK en studerande synvinkel och ger
studierna ett arbetslivsperspektiv. STTK-Opiskelijat ordnar
årligen olika evenemang för STTK-förbundens studerande
medlemmar och informerar studerandena på många sätt om
arbetslivet. I många STTK-förbund är studerandena aktiva.
Det är lätt att komma med i verksamheten. Det att du redan
när du studerar blir medlem i ett fackförbund ger dig många
värdefulla förmåner och trygghet i arbetslivet.
2
www.tyoelamaan.fi/sv
Välkommen till arbetslivet!
Man klarar sig i arbetslivet ifall man känner till dess spelregler.
Denna guide presenterar arbetslivets grunder i en volym. I guiden
presenterar vi arbetslivets termer och ger grundinformation om
centrala arbetslivsfrågor. Texten i guiden baserar sig på vår gällande lagstiftning.
Det är viktigt att komma ihåg att du inte behöver klara dig ensam och att det i arbetslivet lönar sig att hålla på sina rättigheter.
Om det är något som du inte kan eller förstår så får du hjälp av din
förtroendeman och ditt förbund. Det lönar sig att redan under studietiden gå med i facket.
Saknades något i broschyren?
Saknar du information som du inte hittade i denna
broschyr? Mer information hittar du i adressen www.
työelämään.fi. Där finns ett mer omfattande paket
om arbetslivets regler. På webbplatsen hittar du också
bland annat videoklipp från arbetsintervjuer, information om de uppdrag som förtroendemän har och en
lista över frågor som är bra att komma ihåg när man
ingår ett arbetsavtal.
Innehåll
Kontaktinformation2
Välkommen till arbetslivet!
3
Vad bör du göra före du söker ett arbete
4
Vad och hur söker man?
4
Arbetsansökan4–5
Meritförteckning5
En anställningsintervju
6–7
Minneslista för dig som söker arbete 7
Anställningsförhållandet8
Arbetsavtal8–9
Modellarbetsavtal8
Arbetets olika former
9
Ordinarie anställning
9
Heltids- och deltidsarbete
9
Visstidsanställning9–10
Hyrd arbetskraft
10
Kortjobb10
Prövotid 10
Arbetstid10–11
Periodarbete11
Flextid11
Söndagsarbete11
Mertids- ja övertidsarbete
11
Maximiantalet övertidstimmar
11
Ersättning av mertids- och
övertidsarbete12
Natt- och skiftarbete
12
Lön12–13
Lönebetalning13
Skattefria ersättningar
13
Dagtraktamenten13
Måltidsersättning13
Kilometerersättning13
Semester13–14
Intjäning av semester och
hur semestern ges
14
Semesterlönen14
Sjukledighet14
Arbetstagarens rättigheter
15
Arbetstagarens skyldigheter
15
En minneslista för dig som inleder
ditt arbetsliv!
15
Hjälp och trygghet i arbetslivet 16
Fackförbundet16
Vem kan bli medlem i
ett fackförbund?
16
Betydelsen av facklig organisering 16
Förtroendemannen16
Förtroendemannens uppgifter
17
Förtroendemannens betydelse för
dig som arbetstagare
17
Hur blir man förtroendeman?
17
10 Goda skäl att gå med i facket!
17
3
Förtroendeombud18
Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet 18
Kollektivavtalets
allmänt bindande verkan
18
Lokala avtal
18
När anställningsförhållandet
upphör
19
Uppsägning19
Uppsägning av gravid eller
familjeledig arbetstagare
19
Uppsägningstider19
Uppsägning förutsätter
samarbetsförhandlingar19
Återanställningsskyldighet20
Att häva ett arbetsavtal
20
Löneutbetalning när arbetet avslutas 20
Arbetsintyg20
Trygghet vid arbetslöshet
20
Arbetsvillkoret21
Arbetslöshetsförmåner21
Arbetsmarknadsstöd21
Grunddagpenning21
Inkomstdagpenning21
En minneslista för dig som blir
arbetslös22
Vad bör unga veta om
arbetspensionen?
22-23
Alfabetisk förteckning
23
Fackförbund inom STTK www.tyoelamaan.fi/sv
24
Vad bör du göra före du söker ett arbete
Innan du börjar söka arbete lönar det sig att fundera en stund på följande frågor:
a Vad för slags arbete intresserar mig?
a Vill jag arbeta med människor eller med maskiner.
Arbetar jag hellre med ”händerna” eller med maskiner?
a Vilken utbildning har jag och för vilka arbetsuppgifter lämpar den sig?
- Hurudana arbetsuppgifter passar mig? Har jag p.g.a. hälsoskäl svårt
att arbeta inom vissa branscher?
aVad är jag bra på som arbetstagare? Och mindre bra på?
a Hur ser situationen ut på arbetsmarknaden – vilka jobb finns det att
få på arbetsmarknaden?
När man söker arbete är det klokt att enbart koncentrera sig på
de arbetsuppgifter, som man genuint och på riktigt är intresserad av. I stället för att skicka ansökningar litet hit och dit bör du satsa
ordentligt på de uppgifter du söker. En arbetsgivare märker nog om du
verkligen är intresserad av den uppgift som du söker – och tvärtom.
Vad och hur söker man?
När du vet vilken bransch och vilken
typ av uppgifter som intresserar dig så
kan du börja söka lediga arbetsplatser.
Använd alla möjliga informationskällor;
tidningar och gratistidningar, arbetsoch näringslivscentralerna, arbetskraftförmedlingstjänster på nätet, förmedlare av hyrd arbetskraft, företagens
egna hemsidor etc. Du kan även direkt
kontakta företag som intresserar dig
och höra efter om de har lediga platser.
Kom ihåg, att alla lediga arbetsplatser inte anmäls offentligt. En ledig
arbetsplats kan sökas av flera hundra
personer och det är väldigt tidskrävande att gå igenom alla ansökningar.
Därför kan företag låta bli att offentligt
informera om en öppen arbetsplats och
förlita sig på djungeltelegrafen. Dessa,
så kallade gömda arbetsplatser, besätter man vanligen genom personliga
kontaktnätverk. Låt vänner och bekanta veta om att du söker jobb!
Arbetsansökan
En arbetsansökan är ditt svar på
en arbetsplatsannons. Börja med att
läsa arbetsplatsannonsen ännu en gång
och kolla vilka egenskaper (utbildning,
språkkunskap och andra egenskaper)
som man förutsätter att den som får
arbetet bör ha. I ansökningen bör du
visa att du har de egenskaper som man
förutsätter. Ifall du inte har dem alla
så bör du utan omsvep konstatera det.
Lyckligtvis kan en ung arbetssökande
i många arbeten ersätta en lång arbetserfarenhet med rätt attityd och en
stark vilja att lära sig något nytt.
4
Skriv en skild arbetsansökan för varje
arbetsplats som du söker – duplicera
alltså inte en och samma ansökan
för alla. Vi rekommendera inte copy
pasting: det går så lätt att i texten
glömma något som avslöjar att den
ursprungligen har skrivits för någon
annan, och det ger inte ett fördelaktigt
intryck.
I din ansökan bör du motivera varför du vill arbeta med ifrågavarande
uppgift/ i ifrågavarande företag. Berätta om din arbetserfarenhet och utbildning samt med vilka uppdrag du trivs
och hurdan arbetstagare du är. Motivera varför just du bör väljas till ifrågavarande uppgift. Du skall inte vara
onödigt anspråkslös, men kom ihåg att
hålla dig till sanningen.
www.tyoelamaan.fi/sv
En arbetsansökan bör vara saklig, logisk och utan några skrivfel. En
allmän rekommendation är att ansökningen skall vara på max en sida (A4).
En bra idé är att låta någon annan
läsa ansökningen innan du sänder den
(t.ex. mamma eller pappa, syster, vän,
lärare). Man kan bli blind för sådana
skriv- eller sakfel som någon annan
lättare kan upptäcka. Samtidigt kan du
be granskaren berätta om hon eller han
tror att brevet kan få läsaren att intressera sig för dig som arbetssökande.
Meritförteckning
En meritförteckning eller CV (Curriculum Vitae) kompletterar arbetsansökningen. CV:n skall informera
arbetsgivaren om din kompetens,
utbildning och arbetserfarenhet.
Skriv en egen meritförteckning för
varje arbete som du söker. Då kan du
prioritera meritförteckningen på ett
lämpligt sätt.
I en meritförteckning presenterar man uppgifterna kronologiskt och
börjar med den senaste. En meritförteckning skall vara kort och koncis och
betona frågor som är väsentliga för
den uppgift man söker. Du bör även be
någon läsa meritförteckningen. En meritförteckning bör helst inte överskrida
två sidor (A4).
Ifall du är ung och söker arbete bör
du nämna allt som du bara kan – trots
att det bara är att du har klippt grannens gräsmatta eller varit barnvakt.
Om du till följd av din ålder inte kan
ha en lång arbetshistoria kan du t.ex.
nämna verksamhet i elev- eller studentkåren eller i en fritidsklubb. Du kan
även nämna att du har gjort frivilligt
arbete eller deltagit på en språkkurs.
Det du skriver i ansökningen skall
vara sanningsenligt och korrekt. Arbets-/utbildningshistorien bör vara
komplett. Om du exempelvis tog ett
mellanår efter grundskolan eller gymnasiet så bör du på något sätt berätta
vad du då gjorde.
Du skall inte vid sidan om arbetsansökningen och meritförteckningen sända några andra bilagor, så som kopior
av dina betyg, om man inte särskilt ber
om det.
Arbetsansökningen och meritförteckningen är ditt försäljningsbrev: det är på basen av dem som du
kallas eller inte kallas till en anställningsintervju. Därför lönar det sig att
offra tid och vara noggrann!
Som referens kan du t.ex. nämna en
tidigare arbetsgivare eller förman, arbetskamrat, lärare eller klubbledare. Du
bör alltid komma ihåg att fråga av dina
referenspersoner om de vill ställa upp.
De vanligaste rubrikerna i en meritförteckning är:
apersonuppgifter
autbildning
aarbetserfarenhet
akompetens
aspecialkompetens
aförtroendeuppdrag
aspråkkunskap
afritidsintressen
areferenser/närmare uppgifter ges av
Meritförteckning?
CV? Vad är
skillnaden?
5
www.tyoelamaan.fi/sv
En anställningsintervju
Ifall din arbetsansökan har väckt arbetsgivarens intresse så torde du kallas
till en anställningsintervju.
Det gäller att förbereda sig väl för
en anställningsintervju. Ifall du inte redan gjorde det när du skrev din ansökan bör du senast nu ta reda på fakta
om företaget. Gå in på företagets hemsidor. Ifall du känner någon som arbetar eller har arbetet på företaget så be
att han eller hon berättar om företaget
för dig. Kom ihåg att före intervjudagen
ta reda på var företaget är beläget, så
att du exakt vet vart du ska.
Kom utvilad och i god tid till intervjun. Ifall du av någon anledning är
sen skall du omedelbart meddela detta
till intervjuaren! Kom ihåg att beklaga
förseningen.
Du skall vara korrekt klädd. Val av
klädsel kan lätt vålla huvudbry och därför några tips: Ifall du kan besöka företaget i förväg så kan du samtidigt hålla
ett öga på vad för klädkod de anställda
följer och ta modell av dem. Även det
vilken typ av arbete du söker bör till en
del påverka din klädsel: du kan till exempel söka arbete som kundbetjänare,
kontorsanställd, fabriksarbetare eller
chef – klä dig enligt uppgift. Generellt
kan man säga, att det är bättre att klä
sig lite upp än rejält ned. Det viktigaste är dock att dina kläder är rena och
prydliga.
Kom alltid ihåg vikten av personlig
hygien. Man bör aldrig komma smutsig
eller ovårdad till en anställningsintervju. Ifall du har uppseendeväckande
piercingsmycken i ansiktet kan det vara
motiverat att ta bort dem för intervjun
(beroende på uppgift).
I en intervjusituation bör du komma
ihåg hur viktigt det första intrycket är.
Redan när ni skakar hand bildar intervjuaren en första uppfattning om dig
och det kan vara svårt att förändra det
första intrycket. Även din icke-verbala
kommunikation, såsom miner, gester
och ditt allmänna yttre, påverkar den
bild intervjuaren får av dig.
Kom ihåg att uppföra dig gott och
reippaus ? under hela intervjun. Lyssna
när man talar till dig och svara tydligt,
klart och sanningsenligt på de frågor
man ställer till dig. Se intervjuaren i
ögonen när du talar till honom eller
henne. Trots att man kan läsa svaret
ur din ansökning eller CV så skall du
svara sakligt och under inga förhållan-
den kort uppmana intervjuaren att läsa
ur pappret.
Till intervjun bör du ta med en portfolio med dina betyg och andra bevis
på din kompetens. Överst ska du lägga
de viktigaste och för arbetet mest väsentliga dokumenten.
Kom ihåg att man på många sätt
kan klara en intervju bra. Var rejält
dig själv och försök att inte spänna för
mycket!
Möjliga intervjufrågor
Det lönar sig att öva inför en intervju och fundera på hur du skall svara på
möjliga intervjufrågor. De frågor som ställs bör alltid på något sätt beröra
det arbete eller de arbetsuppgifter som du söker.
Du kan exempelvis få följande frågor:
aVarför söker du denna plats/vill du arbeta i denna bransch?
aHur väl känner du vårt företag/vår organisation?
aHur uppfattar du det arbete som du söker? Vad väntar du dig av detta arbete?
aVilken arbetserfarenhet har du?
aI vilka arbetsuppgifter trivs du?
aMed vilka arbetsuppgifter trivs du?
aHurudan arbetstagare är du?
aNämn tre av dina goda och tre av dina dåliga sidor? (*)
aVarför bör vi välja just dig?
aVad har du för hobbyn?
aTalar du finska? Do you speak English? (**)
aHar du några frågor till oss? (***)
6
www.tyoelamaan.fi/sv
* Dåliga sidor kan även ses som utvecklingsområden och man kan spegla dem
genom den plats man söker. Ifall man t.ex.
önskar att den valda har goda kunskaper i
tyska så kan du säga att du för närvarande
behärskar språket tämligen bra men att du
är villig att utveckla din förmåga. Du bör
inte kritisera dig själv för starkt.
** Din språkkunskap kan testas genom
att en del av frågorna ställs på ett främmande språk. Det lönar sig att svara på
samma språk. Trots att du inte behärskar
språket väl så kan du ändå visa att du är
beredd att försöka att klara dig på språk
som språk.
Frågor som man inte får ställa
*** Du gör klokt i att fundera på några
frågor i förväg.
* Ibland kan frågor som berör
hälsotillståndet vara tillåtna om de
anknyter till arbetsuppgiftens särskilda
egenskaper och möjligheten att klara sig
i arbetet.
Det finns även frågor som man inte får ställa. Exempelvis:
aHar du barn? Tänker du skaffa barn i en nära framtid?
aVilken religion bekänner du?
aÄr du politiskt aktiv/medlem i något parti?
aÄr du medlem i ett fackförbund?
aVilka ägande-, affärs- eller företagsförhållanden har din familj?
aHar du någon allvarlig sjukdom? (*)
aÄr du i ett parförhållande?
Ifall du känner att du helt enkelt måste
svara på en förbjuden fråga som t.ex.
berör familjeplanering så behöver du
inte vara oroad för att svaret måste hålla
streck.
Enligt jämställdhetslagen är det inte
tillåtet att fråga om graviditet eller
planering av graviditet. Dessutom slår
lagen om jämställdhet mellan kvinnor
och män fast att man inte får missgynna
en arbetssökande p.g.a. graviditet.
MINNESLISTA FÖR DIG SOM SÖKER ARBETE
Arbetsansökan
aorientera dig om förtaget
afundera: vad kan jag erbjuda som arbetstagare?
aen personlig arbetsansökan väcker intresse, men
överdrifter fungerar sällan
asatsa tid på din CV
atesta din arbetsansökan och CV på någon du känner
abe om referenser av exempelvis tidigare arbetsgivare
eller förmän
aberätta vad du kan och var stolt över det
abifoga dina betyg enbart på begäran
Anställningsintervju
ata reda på fakta om företaget så att du vet till hurdan arbetsplats du söker
ata med dig arbets- och studieintyg om man begär om det
aträna intervjusituationen i förväg
afundera i förväg på möjliga intervjufrågor och -svar
avar beredd på att arbetsgivaren i slutet av intervjun kan fråga om du vill ställa några frågor
akom ihåg att klä dig vårdat och korrekt
akom ihåg att uppföra dig artigt
7
www.tyoelamaan.fi/sv
Anställningsförhållandet
Arbetsavtal
Modellarbetsavtal
Arbetsavtalet är arbetslivets grundavtal. I arbetsavtalet förbinder du dig
att för arbetsgivaren utföra vissa bestämda arbeten mot en överenskommen
lön och andra förmåner.
Det lönar sig alltid att ingå
arbetsavtalet skriftligt. Du kan
även ingå arbetsavtalet muntligt eller
elektroniskt, men då ska arbetsgivaren
ge dig, om ditt anställningsförhållande varar över en månad, en skriftlig
utredning över de centrala villkoren i
arbetet.
Ett skriftligt avtal är i både ditt och
arbetsgivarens intresse: ur ett skriftligt
avtal kan ni alltid granska vad ni har
kommit överens om. Ifall avtalet är
muntligt är detta inte möjligt. Du bör
därför alltid be att arbetsgivaren ingår
ett skriftligt avtal med dig.
I arbetsavtalet bör ni hänvisa till
kollektivavtalet eller uttryckligen
komma överens om åtminstone
följande frågor:
• Tidpunkten då du skall börja arbeta
• Platsen där du skall arbeta
• Anställningsförhållandets form och längd
• Eventuell prövotid
• Huvudsakliga arbetsuppgifter
• Arbetstiden
• Det kollektivavtal som tillämpas
• Lönen och löneutbetalningsperioden
• Principerna för hur semestern
bestäms
• Uppsägningstiden och principerna för hur den bestäms
• Längden för ett arbetsavtal på viss tid och grunden för tidsbundenheten
8
www.tyoelamaan.fi/sv
Om du skrivit under ett arbetsavtal i god tid före anställningen bör du
börja arbeta vid den överenskomna tidpunkten. Du är skyldig att börja jobba
om du inte kommer överens om annat
med arbetsgivaren. Du kan även säga
upp arbetsavtalet innan arbetet ska
börja. Ifall du inte vill arbeta så bör du
meddela det till arbetsgivaren så tidigt
som möjligt. Det mest praktiska är att
du minst följer arbetsavtalets normala
uppsägningstider – trots att de i och för
sig enbart gäller för dem som är ordinarie anställda. Ett arbetsavtal på viss
tid kan inte sägas upp så länge som
avtalet gäller ifall ni inte i arbetsavtalet
har kommit överens om att det är möjligt. Det är möjligt att häva ett arbets-
avtal under prövotiden, men först efter
att arbetet har inletts.
Arbetets olika former
I arbetsavtalet kan man komma
överens om att man arbetar enbart en
del av dagen eller av veckan. Med deltidsarbete avser man en arbetstid som
är kortare än den ordinarie veckoarbetstid som lagstiftningen och tjänsteeller kollektivavtalet fastställer. Härvid
relateras lönen till arbetstiden.
Ordinarie anställning
Med ordinarie anställning avser man ett
anställningsförhållande som gäller tills
vidare. Det är alltså frågan om en fast
och ordinarie arbetsplats. En ordinarie
arbetsplats på heltid är den vanligaste
anställningsformen.
En ordinarie eller tills vidare anställning upphör på arbetstagarens eller arbetsgivarens initiativ med uppsägning.
Arbetsgivaren behöver vägande sakskäl
medan arbetstagaren kan säga upp sig
utan någon orsak. Anställningsförhållandet kan även avslutas genom att det
hävs och då avslutas både arbetet och
löneutbetalningen omedelbart. En hävning förutsätter mycket vägande skäl
och båda parternas godkännande.
Heltids- och deltidsarbete
Den normala arbetstiden för dem som
arbetar heltid är vanligen fem arbetsdagar och endera 37,5 eller 40 arbetstimmar per vecka.
Ifall arbetsgivaren har fler arbetsplatser är det särskilt viktigt att ni slår
fast platsen där du skall arbeta. Ju
tydligare din arbetsplats har bestämts
i arbetsavtalet dess bättre skydd har
du som arbetstagare. Ifall ni i avtalet
enbart har skrivit t.ex. Helsingfors och
företaget har många verksamhetsenheter i Helsingfors kan du vara skyldig att
arbeta på olika enheter i Helsingfors.
Resandet kan vara en av arbetsuppgifterna och därför kan man inte alltid entydigt i arbetsavtalet slå fast den plats
där du skall arbeta.
Vanligen anses att en arbetstid under 30 timmar är deltid. Ifall arbetsgivaren senare behöver mer arbetskraft skall han först erbjuda det till
de deltidsanställda arbetstagarna. En
deltidsanställd kan vara i anställningsförhållande till flera arbetsgivare. Man
får inte tillämpa sämre arbetsvillkor på
del- än på heltidsanställda, men man
får relatera villkoren så att de motsvarar den tid man arbetat.
Visstidsanställning
Arbetsavtalet kan vara på viss tid,
vilket betyder att anställningsförhållandet avslutas vid en i förväg bestämd
tidpunkt. En visstidsanställning kräver
en grundad orsak och ni skall anteckna
9
I arbetsavtalet skall ni definiera
dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Ifall
uppgifterna är diffust definierade kan
du bli tvungen att arbeta med sådana
arbetsuppgifter som du egentligen inte
är anställd att göra.
Ingendera parten kan ändra på villkoren i arbetsavtalet utan den andra
partens samtycke.
Du bör därför innan du undertecknar arbetsavtalet läsa texten noga. Du
kan även be att få ta med dig arbetsavtalet så att du noggrant kan sätta
dig in i texten. Ifall du är medlem i ett
fackförbund kan du även be att förtroendemannen på din arbetsplats går
igenom avtalet tillsammans med dig.
orsaken och längden i arbetsavtalet
(eller i den skriftliga utredning som
arbetsgivaren skall lämna). Ifall arbetsgivaren inte gör detta kan han dömas
till böter.
Viss tid kan motiveras till exempel
med att man vikarierar för en ordinarie arbetstagare, fyller behovstoppar,
arbetar som säsongbiträde (exempelvis sommarjobb), gör praktik eller på
grund av arbetets karaktär. Ifall du är
osäker om din visstidsanställning är
laglig kan du kontakta ditt fackförbund.
Ett arbetsavtal som ingåtts på viss
tid anses gälla tillsvidare om inte visstidsanställningen motiveras av ett separat skäl. Om man ingår utan avbrott
eller med korta avbrott fler visstidsanställningar efter varandra intjänar man
anställningsförmåner på samma sätt
som en tillsvidare anställda. Till dessa
förmåner räknas t.ex. semester och
sjuklön samt övriga förmåner som bygger på anställningsförhållandets längd.
www.tyoelamaan.fi/sv-FI
Utgångspunkten är att man inte
kan avsluta en visstidsanställning innan
den angivna tiden går ut. Men ni kan i
visstidsavtalet komma överens om en
uppsägningstid. Härvid kan uppsägningen genomföras på samma grund
som i ordinarie anställningsförhållanden (se Uppsäging). Ett avtal på viss
tid kan dock precis som ett tillsvidare
avtal hävas omedelbart. (se Häva ett
arbetsavtal)
Man får inte tillämpa sämre arbetsvillkor på en visstidsanställning än vad
annars gäller. Arbetsgivaren bör även
annars bemöta alla anställda, oberoende av formen för deras anställningsförhållande, opartiskt.
Hyrd arbetskraft
Du kan även ingå ett arbetsavtal med
ett bemanningsföretag. Du är då i
anställningsförhållande till bemanningsföretaget, men din arbetsplats varierar
och även lönen kan variera beroende
på den arbetsplats där du arbetar.
Även för hyrd arbetskraft gäller att ett
arbetsavtal på viss tid kräver en laglig
orsak. Undantaget är om du själv uttryckligen vill ingå ett visstidsavtal.
gäller för användarföretaget (den plats
där arbetet utförs).
På hyrd arbetskraft tillämpas som
utgångspunkt samma regler som på
andra anställningsförhållanden, men
hyrd arbetskraft berörs av vissa särdrag som någon gång gör det svårt att
tillämpa dessa bestämmelser. Arbetsoch näringslivsministeriet har publicerat en guide om hyrd arbetskraft som
brett informerar om arbetstagarens
rättigheter och skyldigheter. Guiden
finner du på adressen www.tem.fi
Kortjobb
En arbetsgivare kan behöva en arbetstagare för ett kortvarigt jobb eller
projekt. Även i detta fall är det frågan
om ett arbete på viss tid och det lönar
sig att ingå avtalet skriftligt. Även
om arbetet endast varar en kort tid
och utförs hemma vid datorn är det
frågan om ett anställningsförhållande.
Du bör kontakta ditt fackförbund ifall
du är osäker om det är frågan om ett
anställnings- eller ett uppdragsförhållande mellan en självständig yrkesutövare och en uppdragsgivare. Formen
påverkar de villkor och förmåner du
har i arbetet.
Prövotid
Du kan komma överens om en prövotid
som börjar när du börjar arbeta och
varar högst fyra månader. Ifall du är
nyanställd och arbetsgivaren utbildar dig i mer än fyra månader kan ni
komma överens om en prövotid på
högst sex månader.
Ni kan även komma överens om en
prövotid för en visstidsanställning. Om
anställningsförhållandet är kortare än
åtta månader får prövotiden vara högst
hälften av tiden för visstidsanställningen. Om visstidsanställning till exempel är på sex månader kan prövotiden
högst vara tre månader.
Under prövotiden kan både du och
arbetstagaren vardera med omedelbar
verkan häva arbetsavtalet. Arbetsgivaren får inte häva arbetsavtalet med
diskriminerande eller annars, med tanke på syftet med prövotiden, ovidkommande grund.
Som en uthyrd arbetstagare skall
du i första hand få lön enligt det allmänbindande kollektivavtal som gäller
för bemanningsföretaget. Ifall bemanningsföretaget inte är bundet av ett
kollektivavtal så betalar företaget lön
enligt det bindande kollektivavtal som
Arbetstid
Arbetstid är den tid som arbetstagaren
använder till att arbeta eller är skyldig
att vara på arbetsplatsen eller på något
annat sätt stå till arbetsgivarens förfogande. Tid som används till att resa
till och från arbetet (hem-arbetsplats)
räknas inte som arbetstid om tiden inte
samtidigt bör ses som en arbetsprestation.
Varför är mitt
arbetsavtal på
viss tid?
Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar per
dag och 40 timmar per vecka. Inom
10
www.tyoelamaan.fi/sv
många branscher har man i kollektivavtalet kommit överens om en kortare
ordinarie veckoarbetstid - till exempel
37,5 timmar.
Arbetstiden kan vara flexibel per
dag, vecka eller per månad, men arbetstiden bör jämna ut sig i enlighet
med arbetstidslagen och kollektivavtalet. Ett utjämningsschema för arbetstiden skall utarbetas i förväg.
Periodarbete
Flextid
Du kan med arbetsgivaren komma
överens om flextid så att du inom överenskomna gränser kan bestämma den
tidpunkt då ditt dagliga arbete börjar
och slutar. Härvid skall ni komma
överens om den fasta dygnsarbetstiden, flexgränserna per dygn samt om
maximala antalet för sammanräknade
överskridningar och underskridningar
av den ordinarie arbetstiden.
Den ordinarie arbetstiden kan inom
vissa branscher se ut så att den under
en period på tre veckor är högst 120
timmar eller under en period av två
veckor är högst 80 timmar.
Exempel på branscher:
• polis-, tull-, post-, tele-, telefon- och radioverken (med undantag av dessas mekaniska verkstäder och
reparationsverkstäder eller bygg-
arbeten)
• sjukhus, hälsovårdscentraler, barn-
daghem som håller öppet dygnet runt och fängelser
• person- och godstransport, kanaler, svängbroar och färjor
• lastning och lossning av fartyg och järnvägsvagnar
• bevakningsarbete
• inkvarterings- och förplägnadsrö-
relser
För att arbetet skall kunna ordnas på
ett ändamålsenligt sätt eller för att
undvika oändamålsenliga arbetsskift
för arbetstagarna kan den ordinarie arbetstiden även ordnas så att den under
två på varandra följande perioder av
tre veckor eller under tre på varandra följande perioder av två veckor
är högst 240 timmar. Den ordinarie
arbetstiden får inte under någon period
av tre veckor överstiga 128 timmar och
inte under någon period av två veckor
överstiga 88 timmar.
Måste man gå
med på övertidsarbete?
Söndagsarbete
På söndagar eller kyrkliga helgdagar
får arbete utföras endast om det på
grund av sin art utförs regelbundet
under nämnda dagar. Söndagsarbete
kan även utföras om man har kommit
överens om det i arbetsavtalet eller om
arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke
till det.
För söndagsarbete som utförs under
ordinarie arbetstid skall lönen betalas
förhöjd med 100 procent. Om arbetet
samtidigt är mertids-, övertids- eller
nödarbete skall för det också erläggas
en ersättning som beräknas på arbetstagarens oförhöjda lön.
11
Mertids- och övertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som på
arbetsgivarens initiativ utförs utöver
den avtalade arbetstiden och som inte
överskrider den ordinarie lagstadgade
arbetstiden. Om den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet är exempelvis 37,5 timmar per vecka så är de 2,5
timmar som man arbetar över mertidsarbete (37,5+2,5=40). Ifall du inte i
ditt arbetsavtal har kommit överens om
mertidsarbete så kräver mertidsarbetet
ditt samtycke.
Övertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den
lagenliga ordinarie arbetstiden. Övertidsarbete får utföras endast om arbetstagaren särskilt gett sitt samtycke.
Samtycket bör bes varje gång skilt. Arbetstagaren kan dock ge sitt samtycke
för en bestämd, kortare tidsperiod åt
gången, om detta är nödvändigt med
tanke på arbetsarrangemangen.
Om mertids- eller övertidsarbete är
nödvändigt på grund av arbetets art
och av synnerligen tvingande skäl, får
en tjänsteman eller tjänsteinnehavare
hos ett offentligt samfund inte vägra
utföra sådant arbete. Den allmänna regeln är att man inte måste ge sitt samtycke till mertids- eller övertidsarbete.
Maximiantalet övertidstimmar
Under en period av fyra månader får
man högst arbeta 138 timmar övertid
och under ett kalenderår högst 250
timmar. Förtroendemannen och arbetsgivaren kan dock komma överens om
extra övertidsarbete på högst 80 timmar per kalenderår, men man får inte
överskrida den ovan nämnda regeln om
138h/4 månader.
www.tyoelamaan.fi/sv
Ersättning av mertidsoch övertidsarbete
För merarbete skall man betala minst
den ersättning som du får för den ordinarie arbetstiden.
Enligt arbetstidslagen skall du få för
de två första arbetstimmar som överskrider den ordinarie dygnsarbetstiden
din lön förhöjd med 50 procent och för
de följande arbetstimmarna förhöjd
med 100 procent. För de arbetstimmar
som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden får du lön förhöjd med 50
procent. I periodarbete betalar man ersättning för de timmar som överskrider
hela periodens ordinarie arbetstid.
Ni kan komma överens om att helt
eller delvis byta den lön, som utbetalas
för mertids- eller övertidsarbete, till på
motsvarande sätt förhöjd ledig tid. Den
lediga tiden skall, om ni inte kommer
överens om annat, ges inom sex månader efter att du har arbetat mer- eller övertid. Arbetstagaren och arbetsgivaren bör tillsammans försöka komma
överens om när den lediga tiden skall
ges. Ifall man inte lyckas i detta är det
arbetsgivaren som bestämmer tidpunkten om inte arbetstagaren kräver ersättningen i pengar.
Natt- och skiftarbete
Enligt arbetstidslagen är arbete
som utförs mellan klockan 23 och
klockan 6 nattarbete. Man får enbart
arbeta nattetid inom ramen för arbetstidslagens strikta bestämmelser om
gränser och uppgifter. Nattarbete får
bl.a. utföras i
• periodarbete
• i underhåll och renhållning av all
männa vägar, gator och flygplatser
• apotek
• tidningar och tidsskrifter, nyhets- och bildbyråer samt i tidningsut-
delning
• arbeten, som p.g.a. sin karaktär enbart kan utföras nattetid.
Nattarbete är tillåtet i de arbeten som
regleras i arbetstidslagens 5 kapitel 26§.
Om nattarbetet är särskilt farligt
eller i fysiskt eller psykiskt hänseende
mycket ansträngande är arbetstiden
högst åtta timmar per dygn.
I tjänste- och kollektivavtalen fastställer man när man betalar en särskild
ersättning för nattarbete. Det är vanligt
att man har avtalat om ett för arbetstagaren bättre system än vad lagen
fastställer. Till exempel att nattillägg
utbetalas redan från och med klockan
21.
Nattarbete förenas ofta med
skiftarbete. I skiftarbete skall skiften
avlösa varandra regelbundet. Turlistorna i skiftarbete bör även de avlösa varandra, vilket betyder att man inte kan
ha samma arbetstagare i nattarbete i
långa perioder utan avbrott. Närmare
information om skiftarbete finner du i
tjänste- och kollektivavtalen.
I periodarbete får man högst arbeta sju nattskift i följd. I periodarbete
förstår man med nattskift ett skift av
vilket minst tre timmar infaller mellan
klockan 23 och klockan 6.
Lön
För ett utfört arbete betalar man lön,
som kan vara vilket vederlag med
ekonomisk värde som helst – men som
vanligen är pengar.
Lönen kan vara tidlön, d.v.s. timeller månadslön. Lönen kan även endera helt eller delvis grunda sig på
arbetsprestationen eller -resultatet.
Lönen och det hur den bestäms bör ni
anteckna i arbetsavtalet.
Hur mycket
betalar man för
nattarbete?
I de branschvisa tjänste- och kollektivavtalen fastställer man minimilönerna
för olika uppgifts- och svårighetsgrupper. Lönen får inte vara mindre, men
nog större än det som står i tjänsteoch kollektivavtal. Du kan med arbetsgivaren komma överens om särskilda
personliga tillägg som bestäms utgående från din kunnighet, förmåga och
prestation.
I tjänste- och kollektivavtal har
man vanligen kommit överens om en
mer heltäckande ersättning av övertid
än vad lagen stadgar.
Arbetstagaren är inte behörig att
ens i sitt arbetsavtal avsäga sin rätt till
övertidsersättning.
Innan du kommer överens om din
lön gör du klokt i att bekanta dig med
12
www.tyoelamaan.fi/sv
branschens kollektivavtal. Som medlem
i ett fackförbund kan du även få hjälp
av förbundet för att definiera din egen
lönenivå.
Lönen höjs i enlighet med tjänsteoch kollektivavtalet, men arbetsgivaren
kan höja lönen mer än vad man har
kommit överens om i avtalet. Lönen
kan däremot inte sänkas utan arbetstagarens samtycke och arbetsgivaren kan
inte ens med ditt samtycke sänka lönen
under avtalets minimum.
Ifall branschen inte har ett kollektivavtal och man inte har kommit överens
om något annat om lönen bör arbetstagaren få sedvanlig och skälig lön för det
arbete han eller hon har utfört.
Lönebetalning
Lönen skall betalas minst en gång i
månaden. De timavlönade får sin lön
två gånger i månaden. Ni bör skriva in
löneutbetalningsperioden och -dagen i
arbetsavtalet.
Om ni inte har kommit överens om
annat skall lönen betalas eller det måste vara möjligt att lyfta lönen på den
sista dagen av lönebetalningsperioden.
Ifall lönebetalningsdagen infaller på en
söndag, kyrklig helgdag, självständighetsdagen eller första maj, jul- eller
midsommarafton, helgfri lördag, så är
förfallodagen den närmast föregående
vardagen.
Arbetsgivaren skall i samband med
betalningen av lönen ge dig en lönespecifikation av vilken lönebeloppet och
de principer enligt vilka lönen bestäms
framgår. Dessutom skall möjliga lönetillägg, betalade skattefria vederlag samt
den verkställda förskottsinnehållningen
och andra betalningar framgå. Du bör
alltid granska att alla nödvändiga betalningar ingår i din lönespecifikation.
anställningsförhållandet upphör. I arbetsavtalet kan ni exempelvis ha kommit överens om att slutlönen betalas
den följande normala lönebetalningsdagen.
Skattefria ersättningar
De skattefria ersättningar (vederlag)
anknyter till arbetsresor som ingår i
arbetstiden och som utförs på arbetsgivarens anmodan. Med arbetsresa
avses i detta sammanhang en resa
mellan hemmet och en särskild plats
för utförande av arbetet. Arbetsgivaren
ersätter inte resa mellan hemmet och
den ordinarie arbetsplatsen.
Statsanställda följer bestämmelserna om reseersättningar i statens tjänste- och kollektivavtal. I andra kollektivavtal kan man ha kommit överens om
andra dagtraktamentsregler. Till den
del som dagtraktamenten och kostnadsersättningar överskrider skattestyrelsens satser är de skattebelagda.
Måltidsersättning
Om man inte får dagtraktamente för
arbetsresan på grund av kort väg kan
arbetstagaren få måltidsersättning.
Uppdaterade uppgifter om måltidsersättningen hittar du på Skattestyrelsens webbsidor.
Dagtraktamenten
Kilometerersättning
Arbetsgivaren betalar dagtraktamenten för arbetsresor ifall arbetet utförs
på en plats som är på längre än 15
kilometers avstånd från den egentliga
arbetsplatsen eller bostaden. Dagtraktamente utbetalas inte trots att
avståndet mellan hemmet och den
ordinarie arbetsplatsen är mer än 15
kilometer. Skattestyrelsen slår årligen
fast de dagtraktamenten som betalas
för arbetsresor. Gällande satser och
regler finner du på Skattestyrelsens
hemsidor: www.vero.fi/sv-FI.
Om du under din arbetsresa använder
din bil är du berättigad till kilometerersättning. Om du i bilen transporterar arbetskamrater höjs ersättningen
beroende på hur många medföljande
du har i bilen. Kilometerersättning
utbetalas inte för resa mellan hemmet
och arbetsplatsen trots att du kör med
din egen bil. Uppdaterad information
om kilometerersättningen finner du på
Skattestyrelsens hemsidor: www.vero.
fi/sv-FI .
Dagtraktamenten är skattefri
inkomst. Du får hälften av dagtraktamentet ifall du under en över tio
timmars arbetsresa får två och under
en över sex timmars arbetsresa en fri
varm måltid.
Intjänar en
deltidsanställd
semester?
Om inte annat har avtalats skall
slutlönen betalas senast den dag då
13
Semester
En arbetstagare intjänar semester
enligt antalet månader man arbetat.
Du intjänar semester för de kalendermånader då du har arbetat minst 14
dagar eller 35 timmar. Du intjänar även
semester för dagar som anses likställda
med arbete och som arbetsgivaren
enligt lagen betalar lön för. Man anser
även att vissa dagar, då du medan
anställningsförhållandet varade varit
frånvarande, är likställda med dagar
då man varit på plats.Sådana dagar är
bl.a. de arbetsdagar eller arbetstimmar
som du är förhindrad att arbeta p.g.a.
moderskaps-, särskild moderskaps-,
faderskaps- eller föräldraledighet, sjuk-
www.tyoelamaan.fi/sv
dom eller olycksfall (dock icke mer än
75 arbetsdagar under kvalifikationsåret), eller p.g.a. permittering (högst 30
arbetsdagar i sänder). I arbetstidslagens 2 kapitel 7§ finner du de bestämmelser som gäller för likställd tid.
När anställningsförhållandet upphör
har du rätt att för den semester du inte
hunnit ta ut få motsvarande semesterlön (semesterersättning).
Intjäning av semester och
hur semestern ges
Enligt semesterlagen intjänar du i ett
anställningsförhållande som varat i
mindre än ett år två dagar semester för
varje kvalifikationsmånad och om anställningsförhållandet fortsatt i över ett
år 2,5 dagar per månad. Vid beräknandet av semesterns längd avrundas en
del av en dag till en hel semesterdag.
I vissa kollektivavtal har man kommit
överens om större semesterintjäning
än vad lagen föreskriver.
Din kommande semester intjänar
du under perioden 1 april–31 mars,
som kallas semesterkvalifikationsåret. Av den semester som du intjänar
under semesterkvalifikationsåret skall
du hålla 24 vardagar (sommarsemester) under semesterperioden 2 maj–30
september. Den resterande delen av
semestern (vintersemester) bör du få
senast innan följande semesterperiod
börjar. Huvudsakligen bör både sommar- och vintersemestern ges sammanhängande.
Man kan även avtala annat om semesterns tidpunkt inom den ram som
semesterlagen tillåter.
Arbetsgivaren skall informera arbetstagaren om de allmänna principer som man på arbetsplatsen följer
när man ger semester. Arbetsgivaren
skall även reservera för arbetstagaren
en möjlighet att före han bestämmer
semesterns tidpunkt framföra sin åsikt
om tidpunkten. Arbetsgivaren måste i
mån av möjlighet beakta arbetstagarnas önskemål och fördela semestrarna opartiskt. Ifall detta inte är möjligt
skall tidpunkten meddelas senast två
veckor innan semestern skall börja.
Semesterlönen
För semestertiden får du ordinarie lön.
De naturaförmåner som hör till lönen
skall ges oförkortade och de som du
inte kan utnyttja under semestern skall
ersättas med pengar. Semesterlönen
betalas före semestern börjar. För en
högst sex dagar lång semesterperiod
får man betala semesterlönen på den
normala löneutbetalningsdagen.
I tjänste- och kollektivavtalen har
man dessutom kommit överens om
en semesterpenning som vanligtvis är
femtio procent av semesterlönen och
som betalas antingen före semestern
börjar eller efter semestern.
När anställningsförhållandet upphör
har arbetstagaren rätt att för den semester hon inte hunnit ta ut få motsvarande semesterlön (semesterersättning).
avtalslagen betalar arbetsgivaren lön
för sjukdomstid i tio dagar (den dag
du insjuknar + nio arbetsdagar). Om
ditt anställningsförhållande varat i
minst en månad får du full lön och om
förhållandet varat under en månad en
halv lön. Efter detta utbetalar Folkpensionsanstalten (FPA) sjukdagpenning
enligt sjukförsäkringslagen. I en del av
tjänste- och kollektivavtalen har man
kommit överens om t.o.m. märkbart
längre betalningsperioder för sjuklönen.
Du bör utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om att du är sjukfrånvarande. Om arbetsgivaren kräver det
måste du skaffa en pålitlig utredning
(t.ex. läkarintyg) om att du är arbetsoförmögen. Det är vanligt att man i olika
avtal eller lokalt på arbetsplatsen har
kommit överens om hur arbetstagaren
skall anmäla sin sjukfrånvaro och hur
många dagar man kan vara frånvarande utan läkarintyg.
En arbetstagare som har orsakat
sin arbetsoförmåga avsiktligt eller av
grov vårdslöshet har inte rätt till lön för
sjukdomstid.
Sjukledighet
Ifall du till följd av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta har du rätt
till lön för sjukdomstiden. Enligt arbets-
Får man
lön under
sjukledighet?
14
www.tyoelamaan.fi/sv
Arbetstagarens rättigheter och
skyldigheter
Vad i all
världen är ett
fackförbund?
Arbetstagarens
rättigheter
Arbetstagarna har rätt att vara medlem i förening (t.ex. fackförbund) samt
delta i dess verksamhet. Arbetstagaren
har en lika rätt att inte vara medlem i
någon förening.
Arbetstagarna och deras organisationer (såsom fackförbund) har rätt att
avgiftsfritt använda arbetsgivarens lokaler under raster och utanför arbetstiden för att behandla frågor som berör
arbetsplatsens anställningsförhållanden
samt fackförbundens verksamhetsområde. Det att de anställda använder sin
mötesrätt får inte skada arbetsgivarens
verksamhet.
Arbetstagaren har rätt att på begäran av arbetsgivaren få ett skriftligt arbetsintyg ur vilket det framgår
anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. Ifall en arbetstagare ber om det skall även orsaken till
att anställningsförhållandet har upphört
framgå ur arbetsintyget och man kan
även be om att en bedömning av ens
yrkesskicklighet och uppförande nämnas i arbetsintyget.
Du kan senast begära ett arbetsintyg 10 år efter att anställningsförhållandet har upphört. Ett intyg över din yrkesskicklighet och ditt uppförande skall
du emellertid begära inom ditt efter att
anställningsförhållandet har upphört.
Arbetsgivaren skall, ifall det inte förorsakar orimliga svårigheter för honom,
ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller blivit förstört.
Arbetstagarens
skyldigheter
Som arbetstagare är du skyldig att
utföra ditt arbete omsorgsfullt och med
iakttagande av de anvisningar som
arbetsgivaren inom ramen för lag och
kollektivavtal ger. Du bör även följa
överenskomna arbetstider och använda
de skyddsredskap som anvisas samt
i mån av möjlighet sörja för såväl din
och andra arbetstagarnas säkerhet och
hälsa på arbetsplatsen.
En arbetstagare får inte själv eller
för någon annan arbetsgivare utöva
konkurrerande verksamhet som är i
strid med god sed och som skadar arbetsgivaren. Som arbetstagare får du
inte för utomstående avslöja arbetsgivarens affärs- och yrkeshemligheter. Om
du har erhållit informationen obehörigen
så fortsätter förbudet även efter att anställningsförhållandet avslutats.
Med ett avtal om konkurrensförbud
kan man begränsa arbetstagarens rätt
att ingå, efter att anställningsförhållandet upphört, ett arbetsavtal med en
arbetsgivare som konkurrerar med den
tidigare arbetsgivaren. Avtalet om konkurrensförbudsavtalet kan endera ingås
när anställningsförhållandet börjar eller
medan avtalet varar och enbart av en
särskilt vägande orsak som berör arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållandet.
EN MINNESLISTA
FÖR DIG SOM INLEDER DITT ARBETSLIV!
aIngå arbetsavtalet skriftligt
aTa reda på ditt fackförbund och om ni har en förtroendeman på din
arbetsplats
aBekanta dig med det kollektivavtal som gäller för din bransch
aKom ihåg att ett arbetsavtal på viss tid kräver en grundad orsak och att avtalets längd skall framgå klart
aPrövotid kräver att du kommit överens om det när anställningen börjar. Ifall ni har kommit överens om prövotid skall detta nämnas i ditt skriftliga arbetsavtal eller i den skriftliga utredning om arbetsvillkoren som arbets-
givaren skall ge dig.
aArbetsgivaren får inte betala lägre, men nog högre lön än vad som står i kollektivavtalet.
aFör övertid skall du enligt lagen få en särskild ersättning. Du behöver inte ta emot övertidsarbete.
aFör helgdagar har du rätt till helgdagsersättning.
aDu intjänar semester minst enligt semesterlagen och semesterlönen
utbetalas enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet.
aOm du på arbetsplatsen är berusad eller drogpåverkad kan det leda till att
ditt anställningsförhållande hävs utan uppsägningstid.
15
www.tyoelamaan.fi/sv
Hjälp och trygghet i arbetslivet
Fackförbundet
En klar majoritet av löntagarna i Finland är medlemmar i ett fackförbund
och i den egna branschens arbetslöshetskassa. Organisationsgraden är nästan 75 procent och de fackligt förhandlade kollektivavtalen täcker 95 procent
av alla finländska löntagare. Siffran är
en av de högsta i världen.
Ett fackförbund är arbetstagarnas
organisation som försvarar och förbättrar arbetstagarnas arbetsvillkor. Ett
fackförbunds viktigaste uppgift är att
tillsammans med arbetsgivarförbundet
förhandla om branschens tjänste- och
kollektivavtal. Fackförbunden övervakar
även att kollektivavtalen följs och hjälper medlemmarna i tvistesituationer.
Arbetslöshetskassan är en sammanslutning, vars medlemmar är antingen
löntagare eller företagare. Antalet löntagarkassor är i Finland 34 och företagarkassor två. En arbetslöshetskassa
har i enlighet med bestämmelserna om
förtjänstskydd och offentliga arbetskraftstjänster i lagen om utkomstskydd
till syfte att för sina medlemmar anordna förtjänstskydd och därtill hörande studiesociala förmåner. I praktiken
betalar arbetslöshetskassan, ifall vissa
villkor fylls, förtjänstskydd för den tid
man är arbetslös.
Det vanliga är att medlemskapet i
fackförbundet och i arbetslöshetskassan går ”hand i hand”, men man kan
även vara enbart medlem i fackförbundet eller i a-kassan. För att som
arbetslös få inkomstrelaterad utkomstskydd bör du vara medlem i en arbetslöshetskassa.
Vem kan bli medlem i ett
fackförbund?
För att bli medlem i ett fackförbund
bör du arbeta inom den bransch som
förbundet representerar. I de flesta
fackförbunden kan de som studerar
på heltid bli studerandemedlemmar.
Medlemskapet är vanligen gratis, men
ifall du vill intjäna rätt till inkomstdagpenning bör du när du arbetar betala
medlemsavgift till a-kassan.
Facklig organisering är en erkänd
rätt. Enligt lagen har fackavdelningar
eller arbetsplatsföreningar rätt att på
fritiden samlas i arbetsgivarens lokaler för att diskutera frågor som berör
arbetslivet. Man måste inte vara med
i ett fackförbund, men medlemskapet
ger dig många förmåner och mycket
trygghet.
Betydelsen av facklig
organisering
Den fackliga rätten att förhandla om
tjänste- och kollektivavtal baseras på
det att förbundet representerar tillräckligt många arbetstagare. I värsta fall
kan det att arbetstagarna inte organiserar sig i den egna branschförbundet
betyda, att fackförbundet förlorar sin
rätt att representera ifrågavarande
arbetstagargrupp. Samtidigt förlorar
förbundet även sin rätt att förhandla
om kollektiv- och andra avtal.
Ett fackförbund är starkt tack vare
sin kollektiva styrka: När man förhandlar om arbetsvillkor väger tusentals och
t.o.m. tiotusentals arbetstagare tyngre
än en enskild arbetstagare. När ett
fackförbund förhandlar om arbetsvillkoren garanterar förbundet, att alla ar-
16
betstagare jämlikt får en viss förtjänst
och vissa förmåner. Ifall varje arbetstagare skulle förhandla skilt för sig skulle
slutresultatet säkert vara mycket brokigt och ojämlikt.
Kollektivavtalen ingås branschvis
och därför lönar det sig att vara med
i det fackförbund vars avtal gäller för
ditt anställningsförhållande. Du kan
också vara säker på att du har ett förbund som arbetar för dina intressen
och känner dina arbetsvillkor. Viktigt
är även att i en möjlig konfliktsituation är det bara fackförbundet som kan
föra frågan till en arbetsdomstol. Utan
facket måste saken lösas i tingsrätten
och då är processen längre. Kollektivavtalets parter nämns i början av kollektivavtalet.
Fackförbunden har på många sätt
förbättrat arbetstagarnas arbetsvillkor:
8 timmars arbetsdag, semester med
lön, söckenhelgdagarna osv. Dessa resultat är inte självklara. De kräver att
någon likt ett fackförbund försvarar
dem.
Förtroendemannen
En förtroendeman representerar på
arbetsplatsen fackförbundet och de
arbetstagare som på arbetsplatsen är
medlemmar i förbundet. Dessa medlemmar väljer inom sig en förtroendeman
som är arbetstagarnas primära representant. Förtroendemannens arbetar för
dem som är medlemmar i facket.
Förtroendemannens ställning bygger på samarbetslagen och de förtroendemannaavtal, som fack- och arbetsgivarförbunden har ingått.
Förtroendemannasystemet skall
upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationen mellan
arbetsgivaren och arbetstagarna. I en
www.tyoelamaan.fi/sv
förhandlingssituation representerar förtroendemannen enbart de anställda som
är medlemmar i fackförbundet. I samarbetsförhandlingar kan förtroendemannen även representera hela personalen.
Det vanliga är att man sköter förtroendemannauppdraget vid sidan om
den egna tjänsten. En heltidsanställd
förtroendeman kallas för huvudförtroendeman och sådana har man vanligen
på stora arbetsplatser.
Förtroendemannens
uppgifter
Förtroendemannens viktigaste uppgift
är att övervaka att man på arbetsplatsen följer kollektivavtalet och arbetslivets lagstiftning samt att vid behov
ingripa i problemsituationer. Förtroendemannen förhandlar med arbetsgivaren i frågor som berör personalen.
Facket deltar även tillsammans med
arbetsgivaren i utvecklandet av arbetsgemenskapen för de arbetstagare som
facket representerar.
Förtroendemännen ser till att man
behandlar de anställda rättvist och
jämlikt. De ger också vid behov råd och
bistår medlemmarna i arbetslivet och
dess förändringssituationer.
Förtroendemannen kan även kal�las för en fackligt utbildad ”databank”
inom den egna branschen. Fackförbunden erbjuder förtroendemännen en
mångsidig utbildning. Förtroendemannen representerar fackförbundet på
arbetsplatsen och bl.a. informerar förbundets medlemmar om aktuella frågor
i förbundet.
FörtroendemannenS
betydelse för dig som
arbetstagare
Förtroendemännen hjälper medlemmarna i frågor som anknyter till
anställningsförhållandet så att enskilda
medlemmar t.ex. inte vid möjliga tvister med arbetsgivaren behöver utreda
vad arbetslagstiftningen och kollektivavtalet bestämmer. Man behöver inte stå
ensam om man hamnar i en tvistsituation med arbetsgivaren. Förtroendemannen och förbundet hjälper dig att
lösa situationen.
Hur blir man
förtroendeman?
Förbundets medlemmar på arbetsplatsen väljer, vanligen med allmänna val,
sin förtroendeman. Valsättet fastställts
i kollektivavtalet eller i förtroendemannaavtalet. Förtroendemannen väljs
alltid för en viss tid och vanligen för en
period om två år. Alla som är medlemmar i förbundet och som är insatt
i förhållandena på arbetsplatsen kan
ställa upp. Förbundet utbildar förtroendemannen i uppgiften.
10 GODA SKÄL ATT GÅ MED I FACKET!
1. Förbundet övervakar t.ex. dina löne- och arbetstidsintressen.
2. Förbundets förtroendeman hjälper dig på arbetsplatser i bl.a.
frågor som berör de lokala avtalen.
3. Du får rättsskydd och gratis rättshjälp i t.ex. konfliktsituationer
med arbetsgivaren
4. Förbundet ger råd i frågor som berör anställningsförhållandet.
5. Du får inkomstrelaterad dagpenning om du permitteras eller
blir arbetslös.
6. Förbundet erbjuder mångsidig utbildning som hjälper dig att höja din kompetens.
7. Du får ett försäkringsskydd och andra värdefulla medlemsförmåner.
8. Du kan bygga nätverk med andra professionella i branschen.
9. Förbundets medlemstidning ger dig aktuell och nyttig information om din bransch.
10. Du kan påverka arbetslivets lagstiftning och avtal.
17
www.tyoelamaan.fi/sv
Förtroendeombud
Ifall ni inte på arbetsplatsen har en
kollektivavtalsbaserad förtroendeman
kan ni bland er välja ett förtroendeombud. Förtroendeombudets uppgifter och
mandat bestäms i arbetsavtalslagen
och i den övriga arbetslagstiftningen.
Arbetstagarna kan särskilt med ett
majoritetsbeslut befullmäktiga förtroendeombudet att representera dem i
vissa frågor som berör anställningsförhållandet och arbetsvillkoren.
Kollektivavtalet,
tjänstekollektivavtalet
let, arbetsplatsens praktik eller i lokala
avtal kan man komma överens om
bättre villkor.
Ifall en arbetstagare med arbetsgivaren i arbetsavtalet kommer överens
om ett villkor som för arbetstagaren
är sämre än det man kommit överens
om i kollektivavtalet så är detta villkor
i arbetsavtalet ogiltigt och man följer
kollektivavtalet.
Ett kollektivavtal ingås vanligen för
en viss tid, vanligen för ett till tre år.
Under avtalsperioden råder fredsplikt.
Därför kan man inte under avtalsperioden lägga ned arbetet mot kollektivavtalet, d.v.s. att strejker är förbjudna.
I Finland har vi cirka 200 riksomfattande kollektivavtal. Därutöver har förbunden med enskilda företagare ingått
lokalt avtal. STTK -fackförbunden har
ingått cirka 250 tjänste- och kollektivavtal.
Ett kollektivavtal är ett avtal mellan
ett fackförbund (eller fler förbund) och
en arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om branschvisa arbetsvillkor.
Kollektivavtalen gäller vanligen för en
bransch: inom branschen kan man ingå
skilda avtal för olika personalgrupper
(arbetare, tjänstemän, högre tjänstemän).
Kollektivavtalets allmänt
bindande verkan
Kollektivavtalen inom stat och kommun kallas tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtalet motsvarar till innehåll
och betydelse kollektivavtalet. Det som
i denna skrift konstateras om kollektivavtalen gäller även tjänstekollektivavtalen.
Arbets- och kollektivavtalet binder arbetsgivaren, arbetsgivar- och löntagarförbunden samt deras medlemmar. Ifall
ett avtal är allmänbindande så binder
det alla arbetsgivare (och deras anställda) oberoende om de är organiserade i
arbetsgivarförbundet.
I kollektivavtalet kommer man
bland annat överens om löner, löneförhöjningar och om t.ex. bättre semester- och arbetstidsvillkor än vad har
stadgats i lagstiftningen. I kollektivavtalen har man dessutom avtalat om det
i vilken mån man lokalt i företagen kan
komma överens om frågor som berör
anställningsförhållandet.
Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan
fastställer om ett kollektivavtal är allmänt bindande. Nämnden är placerad i
Arbets- och näringsministeriet. Kollektivavtalen anses vanligen vara allmänt
bindande om de undertecknande arbetsgivarna sysselsätter mer än hälften
av branschens arbetskraft. Begreppet
allmänt bindande kollektivavtal definieras inte i lagstiftningen.
Ett normalt bindande kollektivavtal binder de medlemmar i facket som
har ingått avtalet och de arbetsgivare
De löne- och andra villkor som man
kommer överens om i kollektivavtalet
är alltid minimivillkor. Man får inte til�lämpa sämre villkor, men i arbetsavta-
18
som är medlemmar i arbetsgivarförbundet. Största delen av de finländska
arbetsgivarna är organiserade och iakttar därför kollektivavtalet enligt denna
princip.
De allmänt bindande kollektivavtalen finner du på Statens författningsdatasida: www.finlex.fi
Lokala avtal
Tjänste- och kollektivavtalen möjliggör
allt oftare att lokalt i företagen och på
arbetsplatserna samt i ämbetsverken
och i institutionerna komma överens
om frågor som ingår i kollektivavtalet.
Även arbetstidslagen erbjuder stora
möjligheter för detta.
Det är allmänt att man på arbetsplatserna förhandlar om arbetstider,
lönedelar, personalens ställning, befattningsbeskrivningar och utbildning.
Lokalt kan man även i en viss utsträckning komma överens om lönesystem,
arbetsvärdering och resultatlön. Samtidigt har man även lämnat över en stor
del av tillämpningen av de löneförhöjningar som man har avtalat i kollektivavtalen och de inkomstpolitiska helhetsuppgörelserna till arbetsplatserna.
Förtroendemannen förhandlar lokalt med arbetsgivarens representant
om öppna förmåner och tillämpning av
kollektivavtalet. Kollektivavtalen anger
de gränser inom vilka lokala avtal kan
ingås.
www.tyoelamaan.fi/sv
När anställningsförhållandet upphör
Uppsägning
I lagen om arbetsavtal anges när
arbetsgivaren har rätt att säga upp
ett arbetsavtal. För att säga upp ett
arbetsavtal behöver arbetstagaren ett
sakligt och vägande skäl.
Arbetsgivaren kan enbart säga upp
ett tillsvidareavtal. Ifall man inte i arbetsavtalet uttryckligen har kommit
överens om det så kan man inte säga
upp ett visstidsavtal. Ett arbetsavtal på
viss tid upphör utan uppsägning när den
bestämda tiden löper ut eller det överenskomna arbetet slutförts. Ett undantag är sådana arbetsavtal på viss tid
som ingåtts för längre tid än fem år. De
kan efter fem år från att avtalet ingåtts
sägas upp på samma grunder och enligt
samma förfarande som ett arbetsavtal
som gäller tills vidare.
Den vanligaste uppsägningsorsaken
är att företagets lönsamhet har försvagats eller att produktionen har omorganiserats och att arbetsgivaren inte
längre har annat arbete att erbjuda.
Ifall arbetet minskar skall arbetsgivaren
innan han säger upp försöka erbjuda
annat arbete eller utbildning till nya
uppgifter.
Arbetsgivaren får om ekonomiska
eller produktionsorsaker det kräver och
med iakttagande av uppsägningstiden
ensidigt ombilda ett anställningsförhållande till anställningsförhållande på deltid.
Ett företag kan helt eller delvis
överlåtas till en ny arbetsgivare. En
överlåtelse är inte en uppsägningsgrund. En uppsägning skall även vid
överlåtelse av företag grunda sig på
lagstiftningen.
Om arbetsgivaren försätts i konkurs, får arbetsavtalet oberoende av
avtalstiden sägas upp av vardera parten. På motsvarande sätt om arbetsgivaren avlider så har såväl delägarna
i dödsboet som arbetstagarna rätt att
säga upp arbetsavtalet oberoende av
avtalstiden. Uppsägningsrätten skall
utnyttjas inom tre månader från det arbetsgivaren avlidit.
Arbetsgivaren kan säga upp en fast
anställd arbetstagare av orsaker som
beror på arbetstagaren eller som har
samband med arbetstagarens person.
Orsaken skall vara saklig och vägande.
Som sådana kan anses allvarligt brott
mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av arbetsavtalet
eller lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Arbetstagaren kan exempelvis ha rätt att
säga upp ett arbetsavtal om arbetstagaren trots varningar upprepade gånger väsentligt försenar sig.
En arbetstagare skall dock först genom varning ges en möjlighet att rätta
sitt uppförande.
En arbetstagare kan säga upp sitt
arbetsavtal utan att uppge någon orsak.
Uppsägning av gravid
eller familjeledig arbetstagare
Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagare på grund av att hon är gravid och inte heller för att arbetstagaren
i enlighet med lagen om arbetsavtal är
på familjeledighet. Om arbetsgivaren
säger upp en gravid eller familjeledig
arbetstagares arbetsavtal, anses uppsägningen ha berott på att arbetstagaren är gravid eller familjeledig, såvida
arbetsgivaren inte kan visa att orsaken
är en annan.
19
Arbetsgivaren kan säga upp ett arbetsavtal under arbetstagarens moderskaps-, särskilda moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet av
ekonomiska och produktionsskäl enbart
om arbetsgivarens verksamhet upphör
helt och hållet.
Uppsägningstider
Arbetsgivaren skall iaktta följande
uppsägningstider (såvida något
annat inte har avtalats):
•
•
•
•
•
14 dagar om anställningen har
pågått högst 1 år
1 månad om anställningen har
pågått 1-4 år
2 månader om anställningen har pågått 4-8 år
4 månader om anställningen har pågått 8-12 år
6 månader om anställningen har pågått över 12 år.
Arbetstagaren skall iaktta följande
uppsägningstider (såvida något
annat inte har avtalats):
•
•
14 dagar om anställningen har
pågått högst 5 år
1 månad om anställningen har
pågått över 5 år.
Uppsägning förutsätter
samarbetsförhandlingar
I företag med minst 20 anställda måste
arbetsgivaren innan han fattar beslut
om uppsägning föra samarbetsförhandlingar. I samarbetsförfarandet söker
man sätt att undvika uppsägningar
t.ex. genom utbildning eller omplacering. Förtroendemannen representerar de anställda i förhandlingarna.
www.tyoelamaan.fi/sv
Arbetsgivaren, förtroendemännen och
arbets- och näringslivsmyndigheterna
strävar tillsammans att hjälpa dem som
möjligen blir uppsagda att finna ett
nytt arbete eller en ny utbildning.
Återanställningsskyldighet
En arbetsgivare skall erbjuda arbete
åt en tidigare arbetstagare som han
eller hon på grund av ekonomiska
och produktionsorsaker har sagt upp
och som fortfarande är arbetssökande
vid arbets- och näringslivsbyrån, om
arbetsgivaren inom nio månader från
det anställningsförhållandet upphörde
behöver arbetstagare för samma eller
liknande uppgifter som den uppsagda
arbetstagaren hade utfört.
Att häva ett arbetsavtal
Arbetsgivaren kan häva ett tillsvidare
och ett visstidsanställningsförhållande
med omedelbar verkan och utan uppsägningstid.
Arbetsgivaren kan häva ett arbetsavtal ifall arbetstagaren allvarligt bryter
mot eller försummar de förpliktelser
som följer av arbetsavtalet eller av lag.
Exempel på detta är att arbetstagaren
äventyrar andras säkerhet på arbetsplatsen eller stjäl arbetstagens egendom. På motsvarande sätt får arbetstagaren om arbetsgivaren på ett mycket
allvarligt sätt bryter mot eller försummar sina förpliktelser häva arbetsavtalet.
Rätten att häva arbetsavtalet förfaller ifall man inte inom 14 dagar efter
att man fått kännedom om ovan nämnda hävningsgrund häver avtalet.
Om arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet minst sju dagar utan
att under denna tid till arbetsgivaren
ha anmält giltigt skäl till sin frånvaro,
har arbetsgivaren rätt att anse arbetsavtalet hävt räknat från början av från-
varon. På samma sätt kan arbetstagaren anse att anställningsförhållandet är
hävt om arbetsgivaren är frånvarande
från arbetsplatsen minst en vecka (7
dagar) utan att meddela arbetstagaren
en giltig orsak till sin frånvaro. Om det
på grund av ett godtagbart hinder inte
varit möjligt att anmäla frånvaron till
den andra avtalsparten, återgår hävningen av arbetsavtalet.
När ett anställningsförhållande hävs
iakttas inga uppsägningstider.
Löneutbetalning när
arbetet avslutas
När anställningsförhållandet upphör
avslutas även löneutbetalningsperioden. Slutlönen skall betalas senast den
dag då anställningsförhållandet upphör
om man inte har kommit överens om
annat. I arbetsavtalet kan man exempelvis komma överens om att slutlönen utbetalas på företagets följande
normala avlöningsdag.
Slutlönen och eventuella semesterersättningar skall betalas senast den
dag då anställningsförhållandet upphör
om inte annat avtalats.
Om slutlönen betalas för sent har
du rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen och full lön för väntetiden, emellertid för högst 6 kalenderdagar. Om en
fordran som härrör från anställningsförhållandet inte är klar och ostridig
eller om dröjsmålet med utbetalningen
beror på ett räknefel eller något därmed jämförbart misstag, har arbetstagaren rätt till lön för väntedagarna
endast om han eller hon har anmärkt
om dröjsmålet hos arbetsgivaren inom
en månad efter det att anställningsförhållandet upphörde och arbetsgivaren
inte har betalt fordran inom tre vardagar räknat från anmärkningen. Rätt
till lön för väntedagarna uppkommer i
dessa fall från det att den betalningstid
som reserverats för arbetsgivaren har
löpt ut.
20
Arbetsintyg
När anställningsförhållandet upphör har
du rätt att av arbetsgivaren på begäran
få ett skriftligt intyg över anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. På din uttryckliga begäran
skall arbetsgivaren i intyget dessutom
nämna orsaken till att anställningsförhållandet upphört samt skriva en
bedömning av din arbetsskicklighet och
ditt uppförande.
Arbetsgivaren är skyldig att utfärda
ett arbetsintyg om du ber om ett sådant inom 10 år efter att anställningsförhållandet har upphört. Ett intyg över
din yrkesskicklighet och ditt uppförande skall de emellertid begära inom 5 år
efter att anställningsförhållandet har
upphört. Ifall det inte orsakar arbetsgivaren oskäliga svårigheter skall han ge
ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller blivit förstör.
Du bör allt komma ihåg att be ett
arbetsintyg. Det är ett viktigt papper
när du följande gång söker arbete. Om
du blir arbetslös och söker arbetslöshetsunderstöd behöver du dina arbetsintyg.
Trygghet vid arbetslöshet
Det är väl ingen som ser arbetslöshet
som en central del av sina planer, men
någon gång kan man hamna i den situationen utan egen förskyllan. Om du
blir arbetslös och vill få arbetslöshetsunderstöd bör du omedelbart anmäla
dig på arbets- och näringsbyrån som
arbetslösarbetssökande på heltid. Ifall
du inte är medlem i en arbetslöshetskassa får du arbetsmarknadsstöd eller
om du fyller arbetsvillkoret grunddagpenning av FPA.
En arbetslös arbetssökande skall stå
till arbetsmarknadens förfogande. Ifall
du utan giltig orsak vägrar att ta emot
ett arbete som arbets- och näringslivsmyndigheterna anvisar eller säger upp
www.tyoelamaan.fi/sv
dig själv så betyder det vanligen att du
förlorar din rätt till arbetslöshetsförmån
för en period om två till tre månader.
Arbetsvillkoret
Du fyller arbetsvillkoret om du har
förvärvsarbetat i minst 34 veckor (ca
8 månader) under de 28 föregående
månaderna och din arbetstid har varit
minst 18 timmar i veckan och lönen
motsvarat kollektivavtalet eller minst
40-gånger grunddagpenningen. Om
du införtjänat arbetsvillkoret en gång
så gäller villkoret trots att du mellan
arbetslöshetsperioderna är i arbete. Du
måste dock vara noga med att du fyller
arbetsvillkoret när du första gången
söker stöd. Arbetstiden kan även ”gå
ut”. Ifall du är utanför arbetsmarknaden utan godtagbar orsak i mer än sex
månader förlorar du rätten till arbetslöshetsdagpenning ända tills du på nytt
har fyllt arbetsvillkoret.
Man kan även förlänga arbetsvillkorets granskningsperiod. Godtagbara
orsaker är bl.a. studier på heltid, värnplikt, civiltjänst, sjukdom och vård av
ett högst 3-årigt barn. Förlängningen
kan högst vara sju år.
Arbetslöshetsförmåner
Med arbetslöshetsförmåner avser
man det arbetsmarknadsstöd och den
grunddagpenning som FPA utbetalar
samt den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenning som arbetslöshetskassorna utbetalar. Till arbetslöshetsförmånerna hör även ett barntillägg.
Arbetsmarknadsstöd
Arbetsmarknadsstöd är avsett för
dig som första gången kommer ut på
arbetsmarknaden och för dig som fått
arbetslöshetsdagpenning för maximitiden och därför inte är berättigad att
få grund- eller inkomstdagpenning.
Om du är under 25 år är förutsätter
arbetsmarknadsstödet att du söker
dig till yrkesutbildning. En arbetslös arbetssökande som inte uppfyller
arbetsvillkoret på 10 månader kan få
arbetsmarknadsstöd först efter en 5
månaders väntetid. Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat, vilket betyder
att din och makens/makans/sambons
inkomster minskar på stödet. Arbetsmarknadsstödet utbetalas efter en fem
dagars självrisk.
Grunddagpenning
Du får grunddagpenning om du är
arbetslös och fyller arbetsvillkoret men
inte har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 34 veckor.
FPA utbetalar grunddagpenningen.
År 2010 var grunddagpenningen 25,63
€ per dag. Ifall du har barn under 18-år
utbetalas ett barntillägg.
Grunddagpenningen utbetalas för
fem dagar i veckan och högst för 500
dagar. Grunddagpenningen är skattepliktig inkomst och förskottsinnehållningen är 20 % såvida du inte har ett
ändringsskattekort för beskattning av
sociala förmåner. Grundagpenningen
betalas efter sju självriskdagar.
Du kan få jämkad dagpenning om
du i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa arbetar deltid eller
har ett säsongbetonat arbete. Jämkad
betyder att den inkomst du förtjänar
när du arbetar minskar på den grunddagpenning du får. Samma gäller även
för vissa lagstadgade sociala förmåner.
Inkomstdagpenning
Ifall du inte omedelbart efter att du
slutfört din utbildning finner arbete
kan du söka inkomstdagpenning från
arbetslöshetskassan förutsatt att du
under studietiden har varit medlem i
arbetslöshetskassan och fyller de villkor
som regleras i lagen om utkomstskydd
för arbetslösa.
21
En inkomstdagpenning består av en
grundagpenning eller grunddel (25,63
€ /dag år 2009) och en förtjäntstdel
som bygger på utkomsten. Förtjänstdelen är 45 procent av skillnaden mellan
daglönen och grunddelen. Ifall månadslönen överstiger 2 691,15 euro (=
105 x grunddagpenningen), minskar
förtjänstdelen för den överskridande
delen till 20 procent. I inkomstdagpenningen ingår även ett barntillägg.
Den inkomstrelaterade arbetsdagpenningen för löntagare räknas på den
stabiliserade skattepliktiga lönen för
tiden som föregår arbetslösheten och
åtminstone uppfyller arbetsvillkoret.
Ifall ditt arbete är säsongbetonat eller
oregelbundet, beräknas den inkomstrelaterade dagpenningen på din inkomst
under de 12 månader som föregick
arbetslösheten. Från löneinkomsten
drar man av semesterpenningar och
semesterersättningar, övriga inkomster
som inte baserar sig på arbete samt
inkomster som inte kan anses vara
stabila. Efter att dessa dragits av görs
ett avdrag som motsvarar löntagarens
arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter, som högst uppgår till
4,5 %.
Skattepliktig förtjänstdagpenning
betalas för fem dagar i veckan i högst
500 dagar. Deltidsanställda och säsongarbetare som avses i lagen om utkomstskydd under arbetslöshet samt person
som är i lagen definierad permitteringssituation kan få jämkad dagpenning.
Mer information om inkomstrelaterad dagpenning får du av din arbetslöshetskassa eller genom att besöka Arbetslöshetskassornas samorganisations
(TYJ) hemsida www.tyj.fi
På TYJ:s hemsidor finner du även
en räknare som hjälper dig att räkna
din inkomstdagpenning.
www.tyoelamaan.fi/sv
EN MINNESLISTA FÖR DIG SOM BLIR ARBETSLÖS
1. Försäkra dig om att det finns en laglig grund för uppsägningen.
2. Be ett skriftligt arbetsintyg av din
arbetsgivare. Om du vill kan du be
att orsaken till varför anställningsförhållandet tog slut nämns i
intyget. Du kan också be att dina professionella kunskaper och hur du uppfört dig på arbetsplatsen värderas i sammanhanget.
3. Be ett löneintyg från vecka 43 av din arbetsgivare.
4. Anmäl dig som arbetssökande till Arbets- och näringsbyrån senast under din första arbets-
löshetsdag. Du kan anmäla dig på webben i adressen mol.fi.
5. Folkpensionsanstalten Fpa betalar
grunddagpenning för dig om du uppfyller det så kallade arbetsvillkoret (se punkten Utan arbete på webben).
Om du varit medlem av en arbets-
löshetskassa i tio månaders tid får du inkomstrelaterad dagpenning från den egna arbetslöshetskassan.
6. Du får en ansökningsblankett för dagpenningen på Arbets- och
näringsbyrån. Den måste skickas antingen till arbetslöshetskassan eller till Fpa inom tre månader efter att du fått rätt till dagpenningen. Ansökningen görs för en månad
eller fyra veckor i taget. Kom ihåg bilagorna.
7. Följ Arbets- och näringsbyråns anvisningar om hur ditt arbets-
sökande hålls i kraft. Delta i de informations- och andra tillfällen som beordras dig.
8. Utnyttja Arbets- och närings-
byråns tjänster som du får närmare information om under det första besöket.
9. Meddela om förändringarna i din situation både till Arbets- och näringsbyrån och till arbets-
löshetskassan.
10. När din första ansökan har
behandlats får du beslut om dagpenningen, betalningsanmälan och en blankett för fortsatt ansökan.
Vad bör unga veta om arbetspensionen?
Texten har producerats av Työeläkevakuuttajat TELA ry. www.tela.fi
Vid första påseendet kan man tycka,
att ungdomar inte i sin nuvarande
livssituation behöver veta något om
pensioner och inte bry sig om sitt
pensionsskydd. Trots att ålderspensionen är avlägsen framtid för unga
studeranden och arbetstagare så är vi
alla parter i det generationsavtal som
vårt lagstadgade arbetspensionssystem
bygger på.
Även för unga har det att man känner till hur arbetspensionssystemet nu
och i framtiden fungeralltid ett eget
intresse. Till en del beror detta på det
hur systemet finansieras: Vårt finländska system är i huvudsak ett fördelningssystem med inslag av fondsparan-
de. I praktiken betyder detta, att de
som är i arbete betalar pensionärernas
pensioner. Samtidigt fonderar man,
särskilt med beaktande av att befolkningen åldras för framtida behov, cirka
en fjärdedel av det kapital man årligen
insamlar.
Arbetspensionen ger
trygghet i olika
livssituationer
Pension börjar när man fyller 18 och
fortsätter att intjäna tills man fyller 68
år. Från och med 2005 kan man även
intjäna pension för oavlönade perioder
såsom studier, barnavård, arbetslöshet,
22
alterneringsledighet och sjukperioder.
När man studerar eller bildar familj
förlorar man inte så mycket i pension
som tidigare.
Arbetspensionerna finansieras med
en arbetspensionsavgift som arbetstagarna och arbetsgivaren betalar på
basis av förvärvsinkomsten. År 2010
betalade under 53-åriga löntagare 4,5
procent av sin lön som ArPL -avgift.
Tillsammans med arbetsgivarens avgift
betalar vi i genomsnitt ca 22 procent
på lönen i pensionsavgift. Det är inte
lönt att stöda svartekonomin genom att
arbeta svart – då man inte ens intjänar
pension.
www.tyoelamaan.fi/sv
Arbetspensionsavgiften som betalas på basis av lönen är egentligen en
försäkring och inte en skatt. Avgiften
försäkrar oss mot mycket. Alltid går
det inte som vi planerat. Förutom att
systemet garanterar utkomsten under
ålderdomen så försäkras vi mot olika
social risker som t.ex. arbetsoförmögenhet. Många unga måste lämna
arbetslivet på grund av att de får ett
handikapp och allt oftare även p.g.a.
mentala problem, såsom depression.
Tyvärr kan pension även aktualiseras
för många ungdomar på detta sätt.
hem. Tills vidare beaktas inte den
offentliga sektorns (stat och kommun)
pensionsuppgifter i utdraget. Kom
ihåg att granska att dina uppgifter för
t.ex. dina sommararbeten stämmer.
Arbetstagarna och företagarna svarar
allt mer och arbetspensionsbolagen allt
mindre för att uppgifterna stämmer.
Vi ansvarar själva för att uppgifterna
om vår arbetshistoria stämmer och är
uppdaterade.
Granska ditt pensionsutdrag – ta vara på dina
intressen!
Livslängdskoefficienten börjar påverka
pensionens storlek från och med år
2010. Koefficienten räknas separat
för varje årskull på basis av kullens
förväntade livslängd. Syftet är att hålla
våra pensionsutgifter i schack. Om den
förväntade livslängden ökar så betalar
Information om arbetspensions-
systemets utveckling, verkställande
och forskning på Pensionsskydds-
centralens hemsidor: www.etk.fi/sve
Grunddagspenning21
Natt- och skiftarbete
12
Hyrd arbetskraft
Ordinarie anställning
9
Den intjänade arbetspensionen kan
man granska ur det arbetspensionsutdrag som årligen per post kommer
Mycket väsen för
livslängdskoefficienten
man pension en längre tid och då klipper livslängdkoefficienten en aning på
de nya pensionerna. Man kan kompensera koefficienten genom att arbeta
längre.
Mer information om pensionsfrågor
finner du på följande webbsidor:
Pensionsinformation på arbetspensionssystemets gemensamma hemsida
Arbetspension.fi.På hemsidan kan du
även granska ditt pensionsutdrag med
hjälp av dina elektroniska bankkoder.
Alfabetisk förteckning
10 goda skäl att gå med i facket
17
Anställningsförhållandet8
Anställningsintervju6–7
Arbetsansökan4–5
Arbetsavtal8–9
Arbetsintyg20
Arbetsmarknadsstöd21
Arbetspension22–23
Arbetstagarens rättigheter
15
Arbetstagarens skyldigheter
15
Arbetstid10–11
Arbetsvillkoret21
Att häva ett arbetsavtal
20
CV5
Dagtraktamenten13
Fackförbundet16
Förtroendemannen16–17
Förtroendeombud18
10
Inkomstdagpenning21
Kilometerersättning13
Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet 18
Kortjobb10
Lokala avtal
18
Lön12–13
Lönebetalning13
Meritförteckning5
Mertids- och övertidsarbete
11
Minneslista för dig som blir arbetslös 22
Minneslista för dig som inleder ditt arbetsliv15
Minneslista för dig som söker arbete 7
Måltidsersättning13
23
Pension22–23
Periodarbete11
Prövotid10
Semester13–14
Semesterlönen14
Sjukledighet14
Skattefria ersättningar
13
Söndagsarbete11
Uppsägning19
Uppsägningstider19
Vad och hur söker man?
4
Visstidsanställning9–10
Återanställningsskyldighet20
www.tyoelamaan.fi/sv
www.sttk.fi
Fackförbund inom STTK
aFinlands specialteknikers förbund SETELI
aByggnadsingenjörer och -arkitekter i Finland RIA
aFörbundet för Mejeritekniska Funktionärer
aFackförbundet Pro
aFöretagsekonomiska Förbundet LTA
aFinlands Brandmäns Förbund
aFörsäkringsmannaförbundet FMF
aFinlands Hälsovårdarförbund FHVF
aKyrkliga sektorn
aFinlands Maskinbefälsförbund
aLöntagarorganisationen Pardia
www.ria.fi
www.proliitto.fi
www.palomiesliitto.fi
www.terveydenhoitajaliitto.fi
www.konepaallystoliitto.fi
www.seteli.fi
www.mvl.fi
MVL
www.lta.fi
www.vvl.fi
www.kirkonalat.fi
www.pardia.fi > På svenska
aFinlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer aMediaunioni MDU
www.superliitto.fi/sv
aFinlands Skeppsbefälsförbund www.seacommand.fi/framsidan
www.mediaunioni.fi
aMETO - Skogsbranschens Experter
www.meto-ry.fi
aNordea Union Finland
se.nousu.org
aOffentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty
www.jytyliitto.fi
aSocial- och hälsovårdens fackorganisation Tehy
www.tehy.fi/se/tehy
aTjänstemannaförbundet för specialbranscher ERTO
www.erto.fi/svenska
Samarbetsorganisation
aAgrologien Liitto
www.agrologit.fi