IFRS Symposium

2014

24 SEPTEMBER 2014 – BONNIERHUSET www.ifrssymposium.se

Årets

viktigaste konferens om finansiell rapportering!

MEDVERKANDE ORDFÖRANDE FÖR KONFERENSEN JAN ENGSTRÖM EXPERTPANEL NICKLAS GRIP MIKAEL HAGSTRÖM ROLF RUNDFELT PETER MALMQVIST

EQR

MIKAEL SCHEJA BJÖRN ANDERSSON JONAS HÖIJER BO SVENSSON BJÖRN GAUFFIN SVEN-ARNE NILSSON SVANTE FORSBERG CLAES JANZON HELEN ALVINDER-COSTER ALEXANDER DOLLHOPF ULLA MOBERG WOLFGANG NEUWIRTH HUVUDSPONSOR SILVERSPONSORER SPONSORER TACK TILL ARRANGERAS AV

Program – IFRS Symposium

2014

08:30

Registeringen öppnar och frukost serveras

09:00

Konferensen öppnas. Ordförande hälsar välkommen och inleder konferensen

09:10 Jan Engström om det senaste från IASB´s viktigaste projekt

Hur påverkar nyheterna från IASB ditt företags finansiella rapportering? I juni i år avslutade Jan Engström sitt uppdrag efter 8 år som styrelseledamot i IASB och som en av personerna i händelserna centrum. I sitt öppnings- anförande får vi ta del av insiderns kunskap om vad som sker just nu och vad detta medför avseende ditt företags redovisning och rapportering enligt IFRS.

• Vilka krav ställs på finansiell rapportering från politiskt håll?

• Vad händer i IASB´s viktigaste projekt just nu?

• Vilka förändringar kan vi se komma att inträffa och när?

JAN ENGSTRÖM och komma till beslut i ett antal knäckfrågor inom detta projekt. Utmaningarna ligger i att mycket kritik har riktats mot de båda utkasten som presenterats, och det är givetvis svårare att enas om två norm- givare är involverade än om det endast varit en normgivare som skulle sätta ned foten i svåra och hårt kritiserade delfrågor. De förslag som har presenterats hittills bedöms få mycket långtgående konsekvenser för många företag, och mycket kritik har riktats mot normgivarna för att man anser att förslagen är för komplexa och arbetskrävande att implementera för företagen. IASB och FASB arbetar 2014 intensivt med att undersöka vilka för enklingar som kan genomföras i leasingförslaget utan att för den skull behöva göra avkall på kvaliteten i standarden. Kommer man att införa en leasetagarmodell eller en tvådelad modell för att bestämma perio disering av kostnaden i resultatet? Kommer man att bibehålla dagens leasegivarredovisning oförändrad som många förespråkar i remissva ren? Hur kommer man att lösa den kritiska avgränsningen mellan leasingavtal och tjänsteavtal? Hur förenklar man de löpande ompröv ningarna av storleken på tillgångar och skulder kopplat till leasing- avtalen? Vilka övriga förenklingar genomförs? Kommer vi att få en harmoniserad standard avseende leasing på båda sidor av Atlanten? Vid tidpunkten för höstens IFRS Symposium bedömer vi att IASB och FASB har kommit långt med färdigställandet av denna standard, som påverkar nästan alla företag, varav många på ett väsentligt sätt. Du kommer att bli uppdaterad om det allra senaste i detta arbete.

CLAES JANZON, RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING OCH PWC

10:00 Bo Svensson analyserar och kommenterar Prosolviamålet 11:50 Den nya intäktsredovisningen

Ett tvistemål som pågick i 13 år slutade med att Hovrätten för Västra Sverige i augusti 2013 ålade revisionsföretaget PWC att betala 980 milj. kr i skade- stånd till konkursboet efter det börsnoterade aktiebolaget Prosolvia. Kärnfrågan var om 128 milj. kr i intäkter från 15 affärshändelser rörande försäljning av s.k. Competence Center skulle tas 1997 eller 1998. Hovrätten fann att revisorn borde ha anmärkt på periodiseringen av dessa intäkter. Hans underlåtenhet ansågs ha orsakat Prosolvias konkurs 1998. I sitt anförande analyserar och kommenterar f.d. justitierådet Bo Svensson Prosolviamålet tillsammans med rättsfallet NJA 2003 s. 136 angående jämkning p.g.a. medvållande på bolagets sida.

BO SVENSSON

10:40

Kaffe

11:10 Ny standard för redovisning av leasing på väg: Hur skiljer den sig från nuvarande standard?

Det är snart 20 år sedan de första förslagen presenterades om att redovisa operationella leasingavtal i balansräkningen. 2014 är ett år då FASB och IASB ska försöka färdigställa en gemensam leasingstandard IASB och FASB har under flera år arbetat med en ny standard för intäktsredovisning som för IASBs del ska ersätta IAS 11 och IAS 18 och tillhörande tolkningar. Ett förslag till ny standard (ED) gavs ut i juni 2010 och resulterade i ca 1000 brev med kommen- tarer. Detta ledde till att IASB och FASB omarbetade förslaget i vissa delar. P.g.a. projektets betydelse beslutade man att ge ut ett andra förslag till ny standard i november 2011 (Re ED). En ytterligare remiss runda följde och därefter har IASB, FASB och deras respektive ”staff” arbetat febrilt tillsammans med att färdigställa en ny standard. Slutlig publicering av den nya gemensamma standarden, för både IFRS och US GAAP-rapportörer, sker under våren 2014.

Frågan är nu vad det faktiskt står i den nya standarden och vad det ger för konsekvenser för IFRS-koncerners intäktsredovisning, hur detta ska kommuniceras i de finansiella rapporterna och hur system, processer och interna kontroller behöver anpassas. Den nya standarden ska täcka i princip alla industrier och alla former av transaktioner (ingen regel utan undantag dock). Det väcker därför frågan om hur mycket tolk ningsutrymme det finns i standarden och hur ett antal av principerna ska tillämpas i praktiken. Föredraget syftar till att presentera de områden och principer där en IFRS-upprättare behöver investera resurser för att analysera konsekvenserna av den nya standarden och i tid anpassa sin redovisning. MIKAEL SCHEJA, PWC

12:30

Lunch

13:30 Paneldebatt: IFRS 3 under utvärdering – hur tillämpas standarden av svenska bolag?

Fördjupningspass och rundabordsdiskussioner

När standarden IFRS 3 rörelseförvärv infördes år 2005 var ett viktigt inslag utvecklade regler för identifiering av immateriella tillgångar. Syftet var att göra sättet att redovisa goodwill mindre viktigt genom att reducera beloppet för detsamma. Sedan standardens införande har dock beloppen för goodwill stadigt växt sig större. Mot denna bakgrund samt att IASB just nu genomför en uppföljning av standarden tar vi upp frågan på årets Symposium. Vilken roll vill vi att standarden skall ha och hur bör dess efterlevnad kontrolleras?

PANELLISTER:

MIKAEL HAGSTRÖM, VOLVO SVANTE FORSBERG, DELOITTE BJÖRN ANDERSSON, ELECTROLUX JAN ENGSTRÖM

FÖRDJUPNINGSPASS 1: IFRS 3 Identifiering av immateriella tillgångar

De noterade företagens koncernredovisningar har nu upprättats för nionde året enligt IFRS. Ett viktigt inslag i IFRS 3 Rörelseförvärv är utvecklade regler för identifiering av immateri- ella tillgångar. Meningen är att ett reducerat belopp för goodwill gör sättet att redovisa goodwill mindre viktigt. Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson har årligen studerat hur företag redogör för sina förvärv, särskilt hur de identifierar immateriella tillgångar. De diskuterar detta utifrån sina undersökningar och utifrån syftet med reglerna. De tar även upp vad de tror om framtiden för dessa regler.

BJÖRN GAUFFIN, GRANT THORNTON SVEN-ARNE NILSSON, LINKÖPINGS UNIVERSITET

14:15

Fördjupningspass och rundabordsdiskussioner

Se separat program

14:50 15:20

Fördjupningspass och rundabordsdiskussioner

16:05 Hur påverkas företags- 16:50 17:00

Kaffe

Se separat program

värderingen av marknads- värden i redovisningen?

IASB ser för närvarande över definitionen av ”övrigt totaltresultat” (Other Comprehensive Income), som redovisas under själva resultaträkningen. Där hamnar omvärderingar av exem pelvis pensioner och valutasäkringsinstrument, medan omvärderingar av fastigheter i förvaltningsverksamhet, liksom omvärderingar av skog, redovisas i rörelseresultatet. Hur påverkas företagsvärderingen av dessa omvärderingar? Är det logiskt att behandla dem olika, mot bakgrund av att de redovisas olika?

PETER MALMQVIST, EQR Summering

Konferensen avslutas FÖRDJUPNINGSPASS 2: FÖRDJUPNINGSPASS 3: IFRS 9 Nya regler för redovisning och klassificering av finansiella instrument – Beskrivning och nuläge

IASB är i färd med att slutföra arbetet med att omarbeta redovisningsstandarden för mätning och klassificering av finansiella instrument. Olika delar i projektet har kommit olika långt och kommer successivt att publiceras under 2014. Under fördjupningspasset presenteras vad IASB har slutfört respektive föreslagit inom områdena klassificering, säkringsredovisning, nedskrivning och portföljsäkringar (macro hedge accounting). Föredragshållaren ger också sin syn kring positiva respektive negativa förändringar och vad som fortsatt är oklart samt vilka implikationer som förändringarna kan medföra. NICKLAS GRIP, HANDELSBANKEN

Kommentarer på ESMA´s rapport ”Alternative Performance Measures” samt andra alternativa resultatmått

ESMA är den myndighet inom EU som svarar för övervakningen av de finansiella marknaderna bland annat genom att granska de finansiella rapporterna från noterade företag. ESMA har nyligen skickat ut ett förslag till ändring av 2005 års riktlinjer för redovisningen av alternativa resultatmått. Syftet är inte att

förbjuda sådana mått. I stället handlar det om att kräva tydliga definitioner och, framför allt, kommentarer som gör att läsarna förstår syftet med måtten. På fördjupningspasset kommer Rolf Rundfelt att presentera en genomgång av förekomsten av alternativa resultatmått i 50 av de största börsföretagen och tillsammans med Peter Malmqvist diskutera hur väl dessa kan anses möta de krav på begriplighet som ESMA ställer.

ROLF RUNDFELT, LINKÖPINGS UNIVERSITET PETER MALMQVIST, EQR

FÖRDJUPNINGSPASS 4: Senaste nytt om den nya standarden för redovisning av försäkringskontrakt

IASBs projekt som syftar till att ta fram en ny standard för redovisning av försäk- ringskontrakt är nu i sitt slutskede. Den nya standarden, i kombination med IFRS 9 och de nya intäktsredovisnings reglerna, kommer att förändra försäkringsbolagens redovisning substantiellt. Under 2013 publicerade IASB en andra Exposure Draft med möjlighet för berörda parter att lämna ytterligare synpunkter. Sedan januari 2014 diskuterar IASB återstående frågor och en slutlig standard förväntas i början av 2015. Under fördjupningspasset tas bland annat följande frågeställningar upp: • Sammandrag av nuvarande förslag, med speciell fokus på IASBs arbete och beslut under de senaste månaderna – Genomgång av projektets kvarstående tidplan och arbete • Vilka bolag berörs i Sverige utifrån Europeisk och Svensk lagstiftning och regelverk? • Hur påverkas berörda bolag?

ALEXANDER DOLLHOPF, CAVENDI

FÖRDJUPNINGSPASS 5: utvecklingen?

Vad kännetecknar ett snabbt bokslut? – Hur har bokslutsarbetet förbättrats de senaste åren och vad kan vi lära oss av de som leder

Det ställs allt större krav på ekonomifunktionen i stora svenska företag. Medarbetare samt företagsledning förväntar sig att ekonomi- funktionen arbetar med framåtriktade och affärsstödjande aktiviteter samtidigt som funktionen skall vara ett föredöme för kvalitet, effektivitet och kostnadsmedvetenhet. Hur bokslutsarbete och ekonomisk rapportering utförs är en mycket väsentlig del i att uppnå det senare. Detta föredrag baserar sig på en nyligen genomförd undersökning av hur stora svenska företag arbetar med hela bokslutprocessen från stängning av reskontror i dotter- bolagen till publicering av information till marknaden. Med utgångs punkt från en analys av undersökningens resultat diskuterar vi var, varför och hur det finns utrymme till effektivisering.

JONAS HÖIJER, CAVENDI

FÖRDJUPNINGSPASS 6: Utmaningar för koncernredo- visningsfunktionen – yrkesroll, IFRS standarden och systemstöd

För att ligga i framkant i din roll som företagets redovisningsexpert behöver du vara uppdaterad om vad som händer på redovisningsområdet och den praxis som växer fram. I detta fördjupningspass tar Ulla Moberg bl.a. upp följande frågeställningar: • Redovisningschefens roll: en expert i företaget • Så förutsäger du hur nya standarder kommer att påverka uträkningar och nyckeltal • Vilka förberedelser inför förändringar i regelverket behövs göras och hur påverkar koncernens utseende detta?

ULLA MOBERG, AARO SYSTEMS

FÖRDJUPNINGSPASS 7: Alignment between internal and external Financial Reporting

Financial Statements based on IFRS (and on most other standards) are supposed to deliver a “true and fair view” of the economic situation of a group or company. A lot of the necessary information is covered by the internal reporting and in budgets and forecast. An alignment between the inter nal and external reporting has the potential to enhance the transparency of the information and to accelerate the external reporting process.

• How important is information out of the internal reporting and the budgets for your external reporting process?

• What kind of alignment would be helpful for you? What kind of coordination process and technical support is already in place?

• What effects have IFRS rules already on your internal reports or budgets?

WOLFGANG NEUWIRTH, INFOR

RUNDABORDSDISKUSSION: Effektivisera bokslutsprocessen och den finansiella rapporteringen med rätt systemstöd

Den systemlösning som företaget använder sig av är avgörande för en effektiv och framgångsrik bokslutsprocess. I denna rundabordsdiskussion tar vi upp kritiska moment i processen samt vad man bör tänka på vid val av och implementation av systemlösningar. Några av frågeställningarna som tas upp är: • Hur skiljer sig erfarenheterna från bokslutsprocessen i olika typer av bolag • Val av systemlösning för rapportering, vad bör man tänka på?

• Erfarenheter från implementation av olika systemlösningar, vad är viktigt att tänka på?

HELEN ALVINDER-COSTER, KUNGSLEDEN