Transcript Här - Tobaks & Tändsticksmuseum

Sportdykaren Sven Johanssons kritpipsdonation.
Sven Johansson allmänt kallad Sven-Johan var anställd vid flygvapnet som
flygingenjören och en av våra första verkliga sportdykare med stort marinarkeologisk
intresse och erfarenhet om dykning.. Han var bl.a. med om att hitta det så kallade
”Jutholmsvraket” och var sommaren 1961 med om att bärga föremål från vraket efter
skeppet St. Mikael som förliste i finska skärgården vid ön Borstö 1747. Se vidare om
Borstövraket i bifogade tidningsurklipp från tidningen Expressen.
Anna-Lisa Johansson har donerat sin mans samling till Tobaks-& Tändsticksmuseum.
1.
Tyskt piphuvud tillverkat i gipsform i staden Ruhla, Thüringen sista hälften 1800-talet.
Fyndet är mycket unikt och har endast hittats i ett exemplar i Skandinavien.
Utdrag ur samtida katalog. Ruhla museum.
2.
2.
Engelsk pipa med hjärta i relief på klackens sidor. Troligen tillverkad i Reingade 1750-1790. Av denna
typ finns 9 st. med varierande skaftlängder. 2 st. helt kompletta. Skaftlängder 263-73 mm.
Pipan är troligen tillverkad för export.
41,5x18,5x14,6. N12,5. R2.
1
3.
3.
Holländsk pipa av exporttyp med tillverkarmärke ”SB” på framsidan. Möjlig tillverkare Jacob
Bruijnes, verksam i Gouda 1771-1778.
45,6x22x17,2. Dia 7,3. N10. R2,2. Skaft 65.
4.
4.
Holländsk pipa med klackmärke ”Orm” skaftdekor. Trolig tillverkare Cornelis Vermeul, verksam i
Gouda 1733-1740.
38,87x19,3x16,2. Dia 6,9. N9,6. R2,2. Skaft 175.
5.
2
5.
Holländsk rundbottnad pipa av musseltyp med klackmärke ”Tupp” och skaftdekor ”BURCHGOUDA”. Tillverkad av Pieter Zwanenburg, verksam i Gouda 1735-1751.
Dia 8,7. R2,3. Skaft 175.
Pipan är komplett och ingår i en större samling som bärgades från vraket efter skeppet ”Sankt
Mikael som sjönk vid ön ”Borstö” utanför Nagu i Åbo skärgård 1747. Fartyget var på väg från
Amsterdam till St. Petersburg. Vraket ligger på 40 meters djup och hittades 1953. Det var bland annat
lastat med guld och silverföremål. Dykningar har skett ett flertal gånger. 1960 var sportdykaren Sven
Johansson med och tog upp en större mängd kritpipor av den avbildade typen. De ingick tydligen i
lasten. Vid dykningar 1998 hittade man omkring 200 värdefulla Meissenporslinsföremål.
1960 gjorde tidningen Expressen ett reportage som i förminskat format bifogas denna rapport som
bilaga. 1962 spelades en kortfilm från det årets dykning in som kan ses på internet ”Vrakfynd från
Borstö”.
yle.fi/elavaarkisto/?s=s&a=4045.
6.
6.
Holländsk pipa av musseltyp med trasig klack märke på framsidan bestående av ”Orm” och skaftdekor
”Ögon-band-band-band-ögon-band-band”. Trolig tillverkare Cornelis van der Val, verksam i Gouda
1744-1759.
Dia 8. R2,5. Skaftlängd 145.
3
7.
7.
Tysk pipa av typ rundbotten med märke ”Borg” under huvudet och skaftdekor bestående av
”Ögonband-16 st. taggband-ögonband”. Komplett med en skaftlängd på 180 mm.
Tillverkad i Westerwald början 1800-talet
8.
Svensk pipa med klackmärke ”A/Ö” och dekor på framsida ”3 kronor med FR”. Pipan tillverkad av
Anders Örnbeck i Stockholm 1751-1760 för kung Fredrik I som regerade 1720-1751. Örnbeck hann
precis tillverka pipa innan kungen dog.
50,4x22,4x18. N13,8. R2,4. Dia 9,7. Skaftlängd 351.
9.
4
9.
Engelsk pipa med klackmärke krönt ”W/M”. William Manby verksam i London 1720-1750. En
pipmakare som var en flitig exportör av kritpipor. Han har bl.a. levererat pipor till den svenske kungen
Fredrik I.
47x22x17,9. Dia 10,3. N14,5. R2. Skaftlängd 255.
10.
10.
Engelsk pipa med klackmärke krönt ”W/M”. Tillverkad av William Manby verksam i London 17201750. En pipmakare som var flitig exportör av kritpipor. Han har bl.a. levererat pipor till den svenske
kungen Fredrik I.
47,5x22x18. Dia 10,3. N14,6. R2,1. Skaftlängd 210.
11.
11.
Engelsk pipa med klackmärke krönt ”W/M”. Tillverkad av William Manby verksam i London 17201750.En pipmakare som var flitig exportör av kritpipor. Han har bl.a. levererat pipor till den svenske
kungen Fredrik I.
47,5x22,5x17,7. Dia 10,3. N14,6. R2,1. Skaftlängd 100.
5
12.
12.
Engelsk pipa med klackmärke krönt ”W/M” av mindre exporttyp. Tillverkad av William Manby
verksam i London 1720-1750.En pipmakare som var flitig exportör av kritpipor. Han har bl.a.
levererat pipor till den svenske kungen Fredrik I.
43,5x19,6x14,8. Dia 7,6. N12,1. R2. Skaftlängd 146.
13.
13.
13.
Engelsk pipa med klackmärkning ”P/S” från 1700-1750.
Dia 9,5. N15,5. R2,7. Skaft längd 130.
6
14.
Engelsk pipa av londontyp 25 odekorerad 1700-1770. 49,5x22,8x18,1. Dia 10. N16,4. 22,8.
15.
15.
Holländsk pipa med oläsligt klackmärke. Typen visar på 1660-1690.
Dia 10. N12. R3.
16.
16.
7
Svensk pipa med dekor av hjärta på framsidan. Tillverkad medio 1700-talet.
H42,5. Dia 9. N11,7. R2,3. Skaftlängd 86.
17.
17.
Engelsk pipa med klackmärke krönt ”W/M”. Tillverkad av William Manby verksam i London 17201750.En pipmakare som var flitig exportör av kritpipor. Han har bl.a. levererat pipor till den svenske
kungen Fredrik I.
46,5x21x16,2. Dia 10,3. N14,8. R2,3. Skaft längd 75.
18.
18.
Engelsk pipa av londontyp 25 med klackmärkning ”I/R”. Trolig tillverkare James Roome, verksam
1730-1750.
44,4x21x16,8. Dia 8,8. N14,6. R2,2. Skaft längd 62.
8
19.
19.
Holländsk pipa med klackmärke ”Kopparhammare” och heldekorerat skaft. Trolig tillverkare Hendrik
van Dijk verksam i Gouda 1743-1759.
38,2x20,17,5. Dia 8,5. N11.33,2.
20.
Svensk riksvapenpipa tillverkad av Emanuel Eldh, verksam i Stockholm 1761-1768.
H47. R2,5.
21.
Svensk riksvapenpipa av typ 2 tillverkad medio 1700-talet.
H47. R2,5.
22.
9
Holländsk gulglaserad pipa med oläsligt klackmärke från 1630-1650.
Glasering av importerade kritpipor gjordes under1600-talet av krukmakare. Bl.a. hittades 5 st.
glasyrstöd av rödlera med skaftrester i Örebro där det på 1660-talet låg ett krukmakeri. Skaftbitar med
gul, grön och brun glasyr hittas då och då men piphuvuden mera sällan.
34,4x19,6x10,9. Dia 10,5. N11. R2,8.
23.
23.
Holländsk pipa med klackmärke svårläst ”P/?”. Skaftdekor franska liljor i 4-bunt. Typen visar på
1620-1635 liksom skaftdekoren.
35x20x12,6. Dia 11,1. N15. R3.
24.
Holländsk pipa med enkel tudordekor på huvudet sidor bestående av 8,0/8,0. Tidsperiod 1660-1680.
Skaftet har bitmärken. 35x29,7x12,4. Dia 9,1. N13,5. R2,9.
25.
Holländsk pipa med klackmärke ”SB”. Tillverkad av Simon Simonz. Baars, verksam i Gouda 16671675. Ensam användare av detta märke.
40x19x13,5. Dia 11,4. N14,7. R3.
26.
10
Holländsk pipa med svårtytt klackmärke, troligen ”Tudorros”. Tidsperiod 1660-1680.
41x18,5x12,5. Dia 11,1. N14,1. R3.
27.
Holländsk pipa med svårtytt klackmärke, troligen ”Tudorros”. Tidsperiod 1660-1680.
37x19x12,8. N13,7. R3.
28.
Holländsk pipa med enkel tudorrosdekor på huvudets sidor bestående av 5,0/5,0.
Tidsperiod 1660-1680.
33,5x17,5x11,6. Dia 8,6. N12,1. R2,8.
29.
Holländsk pipa med klackmärke ”ABC” och goudaskråets märk på klacken. Trolig tillverkare Dirk
Pietersz. Krijger, verksam i Gouda 1717-1749.
49,8x23,5x17,3. Dia 7,5. N12,5. R2.
30.
11
Holländsk pipa med klackmärke krönt ”66” och Mästarkråets märk på klacken.. Trolig tillverkare
Willem de Beij sr. verksam i Gouda 1774-1805. Märket användes senare av hustrun och sedan av
sönerna Willem jr. och Erven till 1821.
46x23,5x17. N11,7. R2.
31.
Engelsk pipa av Yorkshire typ från 1680-1690.
39,7x22x12. Dia 11,5. N12,2. R3,2. Klack 13,3/14.
32.
Engelsk pipa av Yorkshire typ från 1660-1680.
38,8x22,6x14,5. N16. R3,3. Klack 14,2/15.
33.
Skaftbit av holländsk reliefpipa från 1640-1660. R3.
34.
Skaftbit från holländsk Jonapipa från 1640-1650. R3.
35.
Skaftbit från holländsk Jonapipa från 1630-1640. R3.
12
36.
Skaftbit från holländsk med bit av klacken som kan ha haft 4 bokstäver varav de nedre ”DVxx” eller 3
”DV?”. Detta tillsammans med rökkanalens diameter på 3,5 visar på en tidsperiod 1640-1670.
Skaftdekoren”Taggband-rillband-taggband” dubbelt.
37.
Holländsk pipa med barockskaft (se vid pil, del av reliefdekor) 1640-1660.36,2x19,2x13. Dia 10.
N14. R3.
Vendelsö 8 februari 2011.
Arne Åkerhagen
Pipforskare
Tobaks-& Tändsticksmuseum
Stockholm
13
Bil.
14