Transcript Getingar och bin

Överläkare
Lung- och Allergisektionen
Vo Internmedicin
Södersjukhuset
12
12 april
april 2013
2013
Bin och getingar
Dödsfall
1-3/år
Svåra reaktioner förekomst
befolkningen
0,8-5%
biodlare
5-43%
SoS Epidem Centr ’86-’96
EAACI Biló o a Allergy 2005;60:1339-49
Björnsson Allergy 1995;50:800-5
Farligaste djuren i Sverige
Dödsfall/år
Geting
 Huggorm
 Fästing
 Älg

1-3
sällsynt
1 vartannat år
16
Förebygg bi- och getingstick
Bär helst ljusa och täta kläder på
sommaren.
Täck över maten.
Skydda huvudet från med keps, hatt
eller scarf.
Stäng fönstret i sovrummet under
dagen.
Behandla bi- och getingstick
 Ta bort gadden med nageln, en nål eller pincett.
 Kyl med kallt vatten, isbit, Alsolsprit eller
kylbalsam.
 Fukta huden med vatten. Gnid in en värktablett
som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel
Bamyl. Tvätta bort när det onda går över.
 Lägg på lokalbedövande Xylocain-salva eller
hydrokortisonkräm, som finns receptfritt .
 Sätt gärna på ett plåster för att undvika att ditt
barn river sig och får en infektion.
Steklar
Svenska getingar
Vespa crabro
Bålgeting
Dolichovespula media
D. norvegica
D. saxonica
D. norwegicoides
D. sylvestris
Buskgeting (mellangeting)
Nordgeting (norsk geting)
Takgeting (saxisk geting)
Tajgageting
Skogsgeting
Vespula rufa
V. vulgaris
V. germanica
Rödgeting (rödbandad geting)
Vanlig geting
Sydgeting (tyskgeting,
brokgeting)
Dödsfall av insektsstick
1997-2010
7
Antal n=25
6
5
4
3
2
1
0
0~4
5~9
10~14 15~19 20~24 25~29 30~34 35~39 40~44 45~49 50~54 55~59 60~64 65~69 70~74 75~79 80~84
Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik
85+
Ålder
Dödsfall av insektsstick
1997-2010
9
Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik
16
Kvinnor
Män
Dödsfall bi/getinggiftallergi
Sverige 1975-84
20 dödsfall (19 geting 1 bi) 37-79 års ålder
Antal 10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
apr
maj
juni
juli
aug
sept
okt
Johansson B o a Int J Legal Med. 1991;104:99-103
Ökad risk för anafylaxi
 Hjärt- och kärlsjukdom
 Behandling med betablockare
ev även ACEI och ARB
 Många stick
 Stick i ansikte eller hals
 Tidigare svår reaktion
 Mastocytos
Tryptas
Reaktion vid nytt stick
Tidigare reaktion
Lokalreaktion
Lindrig systemreaktion
Svår systemreaktion
Systemreaktion
vid nytt stick
<5 %
15-30%
>50 %
Allergena komponenter
Vanlig geting
Vespula vulgaris
Ves v
Ves v 1 Ves v 5
Bi
Apis mellifera
Api m
Api m 1
Allergena komponenter
Vanlig geting Vespula vulgaris
Ves v 1
Ves v 2
Ves v 3
PLA1 fosfolipas A1
Hyaluronidas
DPPV dipeptidylpeptidas
Ves v 5
Antigen 5
www.allergome.org
Allergena komponenter
Bi Apis mellifera
Api m 1
Api m 2
Api m 3
Api m 4
Api m 5
Api m 6
Api m7
Api m 8
Api m 9
Api m 10
Api m 11
Api m 12
PLA2 fosfolipas A2
Hyaluronidas
Surt fosfatas
Melittin stimulerar PLA2
DPPV dipeptidylpeptidas
Cysteinrik trypsininhibitor
Serinproteas
Karboxylesteras
Karboxypeptidas
Icarapin
Bidrottninggelé Royal Jelly
Vitellogenin apolipoforin
Major
www.allergome.org
• EAACI Position Paper. 2010. www.eaaci.net
– Bilò MB et al. Allergy 2005;60:239-49
• Mittermann I et al. JACI 2010;125:1300-7
• Ebo DG et al. Clin Exp Allergy 2013;43:255-61
Utredning allergimottagning





Anamnes
Status
Hudtest SPT
Lungfunktion/spirometri
Specifikt IgE/ImmunoCAP

allergena komponenter Ves v 1 Ves v 5 Api m 1
 Tryptas
 Ställningstagande till ASIT
 Ställningstagande till egenbehandling vid stick
SFFA Anafylaxi 2009
EAACI Bilò MB o a Allergy 2005;60:1339-49
Tidpunkt för pricktest/
specifikt IgE/allergena komponenter
Pricktest >2 veckor
om neg nytt efter 4-6 veckor
Specifikt IgE >2 veckor
om neg nytt efter 4-6 veckor
Minskning av värden efter 3 år
41-75 %
EAACI Bilò MB o a Allergy 2005;60:1339-49
Muller UR. Insect Sting Allergy. Gustav Fischer Verlag; Stuttgart 1990
Mosbech H o a Clin Allergy. 1986;16:433-40
Geting- och/eller biallergi?
Ves v 1 Specifikt för geting
 Fosfolipas A1 PLA1
 Återfinns inte hos bin
Ves v 5 Specifikt för geting
 Antigen 5
 Huvudallergen (major) för getingar
 Återfinns inte hos bin
Geting- och/eller biallergi?
Api m 1 Specifikt för bi
 Fosfolipas A2 PLA2
 Huvudallergen (major) för bin
 Återfinns inte hos getingar
Geting- och/eller biallergi?
Antikroppar mot kolhydratgrupper CCD
a-1,3-fukosylerade N-glukaner
vanligen från gräsproteiner
kan ge korsreaktioner mot
getinggift (i3) bigift (i1) kackerlacka
CCD
mastcell
o214 allergen komponent CCD
Bromelain MUXF3
Tryptas
 Markör för mastcellsaktivering
 Förhöjt vid anafylaxi
 Vanligen lågt vid födoämnesutlöst anafylaxi
 Bör tas snarast, helst inom 3 timmar efter
reaktionen
 Kontrollprov bör tas efter ytterligare
minst 24 timmar
 Förhöjt vid mastocytos
 Förhöjda värden riskfaktor vid
geting/bistick
Tryptas och histamin
vid anafylaxi
Maximal
nivå
100%
Tryptas
Max nivå
efter 5-120 min
t½ 1,5-2,5 h
Histamin
Max nivå
efter 5-15 min
t½ 2-5 min
min
0
30
60
90
120
150
180
210
240
270
300
330
Risk för nytt stick
efter anafylaxi pga getingallergi
Antal år när 50 procent har fått ett nytt stick
Inomhusarb
Utomhusarb
0
2
4
6
8
10
12
Von Moos o a. Int Arch Allergy Immunol 2013;160:86-92
Risk för nytt stick
efter anafylaxi pga biallergi
Antal år när 50 procent har fått ett nytt stick
Biodlare
Andra
0
2
4
6
8
10
12
Von Moos o a. Int Arch Allergy Immunol 2013;160:86-92
sffa.nu
ASIT långtidseffekter
getinggift
70
Obeh
ASIT 1-2 år
ASIT 5 år
60
50
40
30
20
10
0
-2
SPT pos
Anamnes pos
0
1
3
5
7
9
11
13 15
År
Golden DB o a JACI 2000;105:385-90
ASIT skyddseffekt
vid nytt stick geting/bigiftallergi
%
Geting
Bi
Bi/Geting
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Müller
1992
n=57
Mosbech Golden
1986
n=14
1981
n=19
Müller
1992
n=148
Przybilla Gillman
1987
n=157
1980
n=18
Bonifazi F o a Allergy 2005;60:1459-70
Hafner T o a Ann Allergy Asthma Immunol 2008:100:162-5, Ruëff F o a Allergy 2004;59:589-95
Hafner
>3år
2008
n=100
Hafner
<3år
2008
n=26
Ruëff
2004
n=56
Långtidsuppföljning av ASIT
mot getinggift hos barn
Antal
100
systemreaktion
ingen systemreak
90
80
70
60
50
40
P=0,007
30
20
10
0
Obeh
ASIT
Systemisk reaktion 1978-85 1033 barn 8±3 år 356 fick ASIT under 3,5 år
Uppföljning 1997-2000 512 svarade
Golden DBK o a. NEJM 2004;351:668-74