Transcript Mindre ont med bättre svikt

GOTVET HAR BETYDELSE:
Mindte ont
med bättre svikl
Bättre svikt i golvet kan betyda mindre ont i fötterna för dem som går
och stå,r mycket i jobbet, visar en syensk forskningsstud,ie. Men att
byta till mjukare golv är sällq,n endo,lösningen.
Många svenskarhor
smartai fötter
och ländrygg. Golven vi går och står på
spelar sannolikt roll - särskilt för grupper
som
till
tillbringar stora delar av arbetstiden
fots.
Samtidigt finns det mycket lite forskning
som handlar om just fot- och ryggproblem
i relation till underlaget och till stående
och gående arbete. Det konståterar Jens
Wahlström, sjukgymnast, ergonom och
forskare i yrkesmedicin vid Umeå universitet. Det är känt att faktorer som ökad
åider, kvinnlig kön och övervikt innebär
större risk för fotproblem, liksom arbete
i låsta arbetsstäl1ningar.
- Men egentligen vet man ganska lite
om vilken roll golven spelar, säger han.
Förra året publicerade Jens Wahlström,
tillsammans med ola Leijon, forskare, och
Christina Östman, sjukgymnast och ergonom vid Kommunhälsan i Sundsvall, en
artikel i ämnet i tidskriften.Ergo nomics.
Tillsammans följde de hur ett byte av golv
på ett äldreboende påverkade vårdperso-
nalens fotbesvär.
I botten fanns en facklig strid. När äldreboendet skulle renoveras motsatte sig personalen kommunens val av golv, men fick
inget gehör. Då golvet - en 2 millimeters
homogen vinylmatta på betongen - 1åg på
plats rapporterades alltfler fot- och ryggproblem. Arbetsmiljöverket krävde att det
golvet skulle bytas ut. Kommunen över-
klagade, men beslutet fastställdes av högsta
instans. Slutligen lades ett nytt, mjukare
golv in, som bestod av 1,5 mm ytskikt och
en skumbaksida på 2,5 mm.
Då golvbytet skulle utvärderas vände sig
Christina Östman sig til1 forskarna. Hon
såg en chans för företagshälsovården att
1ära sig mera.
De cirka hundra anställda fick vid fyra
ange på en smärtskala hur ont de
hade. Första gången gjordes det innan det
hårda golvet byttes ut - sedan sex veckoq
ett år och slutligen wå år efter go1vb1,1s1.
tillfällen
Forskarna noterade direkt en minskning
av både fot- och ländryggsbesvär. Vid
uppföljningarna efrer ett och två år hade
de anställda fortfarande tydligt mindre
ont i fötterna. Besvären från 1ändryggen
påverkades dock inte långsiktigt av bytet.
Slutsatsen är alltså att golvet hade be§
delse för fotsmärtan.
- Vi kan inte säga vad som är det optimal
golvet, men det var bra att man drog i
handbromsen när det gäl1de just den här
typen, säger Christina Östman. Stumma
underlag innebär en större belastning för
kroppen. Känslan när man går på golvet ä
också
viktig.
Bra golv gynnar
alla, men det gäl1er att
inte fokusera bara på golvet, fortsätter hon
- Man måste också titta på människan
som går på golvet. Är hon stressad, ger
schemat utrymme för pauser, bär hon på
en stor överuikt, utnyttjar hon möjligheten
till friskvård, är hon lite äldre?
Är du uår nya samarbetspartn er?
Formgjutna fotbäddar kan vara ett bra komplement
i mötet med patienten, En viktig byggsten i den vård
och rehabilitering som patienten förväntar sig i mötel
med en sjukgymnast,
Vill du veta mer om hur clu kan integrera Footbalance
Medical i dina patientmöten kika då in på vår hemsida, www.footbalance.se elter ta direkt kontakt med
Tassos Karamouzis, Area Manager Scandinavia, mob.
7 3 - 4 44998 1 tassos. karam o uzis@footbal ance. co m,
0
Footbalance historia börjar 2003 med Erkki Hakkala,
en sjukgymnast specialiserad på podiatrisk medicin.
Hakkalas målsättning var att utveckla mer moderna
behandlingsmetoder för att bättre kunna hjälpa patienter, Resultatet är Footbalance Medical.
FYSIoTERAPI 5.2012
eller Totte Karström, samarbetsparlner Medical Sveri g e, tltte. karströ m@footbal an ce. co m, 07 0 - I 2 g 2 g 1 g
Footbalance
MEDICAL
WWW,FOOTBALANCE,SE
Frågan orn funktionella golv på exempelvis ett äldreboende rör ju både de
boer-rde och anställda. Det gäller att arbeta
strategiskt tillsammans med andra aktörer
och försöka ringa in vad som är det verkliga
problemet, menar Christina Östman.
Skorna är en viktig komponent. I indu-
:'::r*Y
strin räknas skor ofta som skyddsutrustning,
som arbetsgivaren betalar. Anstä11da i vård
och omsorg får som regel köpa själva.
- Många går i dåliga skor, det gör inte
fotproblemen bättre.
Både hon och Jens Wahlström tycker
att fler grupper borde få hjälp att prova ut
1ämpliga skor, på arbetsgivarens bekostnad.
- Att det inte är så i dag kanske mest
handlar om genus, inte om själva arbetet,
säger Jens Wahlström.
Det blev ingen våg av golvbyten i Sundsvall efter studien. På ett litet gruppboende
gjordes i stäl1et ett "må bra-projekt", där
fastighetsförvaltare, företagshälsovård med
flera ingick. De anställda fick bland annat
bra arbetsskor, råd om hur de skulle undvika
ryggbesvär och hjälp attkomma igångmed
friskvård och en hälsosammare livssti1.
Vissa behövde dessutom öva upp styrkan i
fötterna. Enligt siutrapporten från projektet
tyckte personalen sedan inte att golvet
behövde bytas.
I Eskilstuna ledde klagomål på golvet i ett
äldreboende ti1l att Liliann Grenehammaq
sjukgymnast och ergonom, och Birgitta
Gottfries Dahlberg, företagsläkare vid
Kommunhä1san, grundligt kartlade personalens hela hälso- och arbetssituation. De
såg att sambanden är
komplicerade och
handlar om mycket mer än bara golvet. Bra
skor, fotbäddar, ergonornisk utbildning,
träning med mera ingick i deras rekommendationer. De av personalen, cirka 50 procent,
som var överviktiga uppmuntrades
viktnedgång.
Arb etsmilj öv erket
tiil
för eskriver att golv
"för ändamå1et 1ämplig svikt". Golvtillverkarna skulle gärna se något slags
klassificering uppger Magnus Rönnmark,
ska ha
ordförande i branschens tekniska kommittd.
Golv med bättre svikt är dyrare och efterfrågas mindre.
- Det borde krävas att golv där människor
står och går mer än rre, firra tintmar per
dag har en stötupptagning på 10 procent.
På äldreboendet i Sundsvall hade golvet
före bytet 0,6 procent stötupptagningsförmåga. Efteråt var den B procent.
Men mjuka golv är inte alltid en fördel.
Motståndet kan göra det tungt att köra
rullstolaq sängar och vagnar.
- Risken finns att den ogynnsamma
belastningen flyttas från fötterna till axlar
och skuldror, säger Jens Wahlström.
När länssjukhuset i Kalmar för några år
sedan byggdes om fick fem tillverkare
lägga varsin provl,ta i en korridor där många
sängar transporteras. Efter fyra månader
betygsatte personalen golven utifrån stegvänlighet och rullmotstånd.
i
Valet blev ett plastgolv, 2 millimeter tjockt
korridorer, och 3 millimeter i vårdrum
och expeditioner. Användarna är i stort sett
nöjda, men vissa anser att korridorgolven
är väi mjuka, enligt Mats Borg byggchef.
Magnus Svahn, sjukgymnast på Landstingshälsan i Kalmar, provgick sjukhusgolven tillsammans med två kollegor och
gav ett utlåtande.
- Vi rullade en säng fram och tillbaka.
Vi turades om att köra och att ligga i och
agera patient. Det var stor skillnad me1lan
olika golvpartier.
Mer kunskap behövs om fötter och golv,
särskilt inom företagshälsovården, anser
Jens Wahlström.
- Vi behöver utveckla metoder som
bygger på vetenskaplig grund för att ta hand
och förebygga om fotproblem. Hjälper
det med skoinlägg tiil exempel? Det vet vi
faktiskt inte
så
mycket
om.
i'oi
MÄRGÄRETÄ EDLING
Läs mer: The effect of flooring on musculoskeletal symptoms in the lower extremities
andlow back among female nursing assistonts, Jens Wahlström, Christina Östman,
Leijon, publicerad i Ergonomics 2o11,
1-8.
Sök anslag för forskning hos Reumatikerfonden
...om du vitt forska inom reumatologi/rörelseorganens sjukdomar.
ser positivt på proiekt med forskningspartner - [äs mer på www.forskningspartner.se
Din ansökan ska vara inne senast 30 september 2ol2
Läs mer på vår hemsida www.reumati kerforbundet.org/forskn
in
g
Bankgiro 9oo-3195 Plusgiro go 0379-5
FYSIoTERAPI 5.2012