Transcript Till webben.pdf - Sveriges vägledarförening

1/2012
VÄGLEDAREN
I UTBILDNING & ARBETSLIV
u t g i v e n a v s v e r i g e s v ä g l e d a r f ö re n i n g w w w. v a g l e d a r f o re n i n g e n . o rg
Vägledning
i Kapstaden
Årets IAEVG konferens
hölls i Sydafrika
sidan 34
jobbet
”Det bästa med
d och
är att få vara me
skapa något som
r
kanske står kva
r.”
100 år eller me
reds rader
TEKNISK
REVOLUTION
UTMANINGAR
rna
”Det är människo
gör
i projekten som
skillnad”
Ä
Tekniker
Ingenjör
Civilingenjörs mer
Arkitekt – Lä
om framtidens
yrken
LÄS OM FRAMTIDSJOBBEN I VÅR TIDNING.
BESTÄ
BESTÄLL PÅ WWW.BYGGARE.COM
SKAPA
FÖR
FRAMTIDEN
KARRIÄR
VILL DU SKAPA NÅGOT SOM SYNS? Gillar du avancerad 3D och IT,
logistik eller att leda och planera? Gäller frihet, spänning, karriär och
omväxling? Vill du arbeta med hus och anläggningar - från idé till
verklighet?
JOBBLISTA
OM DU PLUGGAR
VIDARE KAN DU BLI:
Arbetsledare
Arkitekt
Byggingenjör
Cilvilingenjör
Ekonom
Forskare
Förvaltare
Inköpare
IT-specialist
Konsult
Konstruktör
Miljöspecialist
Mätningsingenjör
Platschef
Planerare
Projektingenjör
rade läsare,
Här kommer årets första nummer av medlemstidningen. Vi i redaktionen hoppas att du
får en stunds trevlig läsning.
Vi har som fortsatt ambition att försöka hålla er
uppdaterad på vad som är på gång i branschen. Vi
hinner inte täcka allt förstås så vi är tacksamma för alla
bidrag vi kan få av er medlemmar. Skriv och berätta
om er vardag eller om något spännande föredrag som
ni lyssnat till. Eller varför inte en insändare där ni delar
med er av sådant ni tycker är fantastiskt eller fruktansvärt dåligt – alla bidrag är välkomna!
Innehållet i detta nummer har en del om Högskola/
universitet och Yrkeshögskola men det finns också en
hel del annat. Vi har en rapport från IAEVG-konferensen i Kapstaden, Sydafrika och från en studieresa
i Wien. En magisteruppsats finns med precis som
ett yrkesporträtt och en vägledarprofil. Ni har också
en chans att få ett stipendium för att åka på nästa
IAEVG-konferens i Tyskland i höst. Ansök och vinn!
För egen del har jag varit på studieresa i Bryssel för
att se hur EU-arbetet på det politiska planet går till.
Väldigt intressant och välorganiserat! I januari var jag
på datamässa och seminarier i London. Seminarierna
var nyttiga och väldigt bra. Själva mässan, lite väl stor
och oöverblickbar kanske men med lite mer planering
kanske jag skulle ha fått ut lite mer av den.
Snön ligger vit och jag har provat mina nya skidor.
I och för sig inte särskilt långt – kanske tre mil sammanlagt men vi får hoppas att det blir några fler framåt
vårvintern. Annars tror jag att vi haft en förvånansvärt mild vinter i mina hemtrakter än så länge. Vädret
känns mer som om det skulle höra hemma i södra
Sverige än i mellersta. Kan det bero på klimatförändringarna eller är det tillfälligt? Tiden lär utvisa.
Det är snart dags för årsmöte i föreningen, i mitten
på mars är det dags. Ni har säkert synpunkter på vilka
frågor som föreningens styrelse skall lägga fokus på
förutom på innehållet i Vägledaren. Mot bakgrund
av det så hoppas jag att ni tar chansen och påverkar
föreningens arbete genom att komma till årsmötet i
Stockholm i mars.
Läs och hämta material på vår hemsida www.vagledarforeningen.org
Samhällsbyggnadssektorn behöver många nya medarbetare och nu
är det rätt tid att plugga vidare till tekniker, ingenjör eller civilingenjör.
Oavsett hur du startat på gymnasiet finns det flera sätt att komma
vidare på. vi har samlat all information om byggutbildningarna på
www.byggare.com.
VÄLKOMMEN TILL BYGGBRANSCHEN, DU OCKSÅ!
Agneta
Söderlund
redaktör
3
Innehåll
Jobb sökes
- med hyfsad lön! säger
Julia som går i åttan.
sidan 8
Bazar Business
School
Målgruppen är långtidsarbetslösa med
affärsidé.
sidan 13
Seminarier i Wien
Här träffade vi Ann-Charlotte och Birthe, Erasmusstudenter från Danmark
sidan 18
Namninsamling
har gett resultat
665 underskrifter
inkomna!
sidan 24
Mastersexamen
I juni tog de fem
första examen på
programmet
Karriärutveckling
och vägledning.
sidan 30
vägledaren 1/2012
Vägledning i
Kapstaden
International Career Guidance
Conference 19-21 Oktober
slutsfattare
• Utveckla kunskaper/metoder. Hur
ser vi/mäter vad som fungerar?
• Vi behöver vägledare på ministernivå!
• Träna vägledare att leverera både
face to face och distansvägledning
• Utveckla metoder för olika vägledningsroller
• Vägledning för olika kulturer på sitt
eget hemspråk
• Utveckla vägledare att jobba med arbetslösa unga och gamla, med olika
kulturer
• Vägleda/träna unga inför förväntad
arbetslöshet.
Det sista tyckte vi var lite förvånande
men när man ser hur läget är i många
andra länder, bland annat Sydafrika,
med 50 000 000 innevånare och som
har en arbetslöshet på 43 % så har vi
förståelse för det. Vi fick också veta
att Sydafrika har störst invandring i
världen.
När John blev presenterad så dök
det upp en liten ”freudiansk felsäg-
ning” så resten av dagarna kallades han
för Paul McCarthy!
Efter det så var dagen indelad i olika
seminarier som vi fick välja mellan.
Det var mycket olika spännande saker
som presenterades så det var ganska
svårt att välja. Vi lyssnade bland annat på en forskningspresentation av
Mark Watson m fl. som hade gjort en
kvalitativ undersökning om äldre kvinnors rörlighet på arbetsmarknaden.
De hade intervjuat 36 kvinnor mellan
45-65 år från Australien, Sydafrika och
Storbritannien. Slutsatsen var att det
de traditionella rollerna fortlever och
att kvinnorna överlag kände att de fått
för lite vägledning och att kvinnans val
kom efter mannens. Kvinnornas uppmaning till andra kvinnor var – ”Just
do it”! Men det var en uppmaning de
inte själva levde efter.
Vägledarkonferensen
i Finland populär
Efter det så lyssnade vi på Kari Her-
netkoski från Finland som berättade
om att Finland hade 1600 vägledare
och att deras vägledarförening hade
1055 medlemmar. När det anordnades
konferens så brukade ca 800 vägledare
komma. Något för vår vägledarkonferens att sträva mot? Vi fick också veta
att Finland jobbade en del med sociala
medier såsom facebook.
Michel Turcotte och Tannis Goddard från Canada berättade om ett
kompetensutvecklings- projekt och hur
vägledning ska kvalitetssäkras i Canada.
Tannis berättade också om det
privata företag hon driver som servar
ca 20 -30 000 människor med onlineguidance.
Nästa dag inleddes bland annat med
Peter Plant från Danmark som presenterade ”The five swans”, vägledning i Norden, likheter och olikheter i
våra grannländer. Morgonen startade
mycket trevligt med att alla fick vara
med och sjunga ”Vem kan segla föru-
forts nästa uppslag
Sydafrikanska pingviner.
Inger, Sofi och Nelson Mandela.
Varje år anordnar IAEVG
(International Association for
Educational and Vocational
Guidance) en konferens för
världens studie- och yrkesvägledare och för de som arbetar
med vägledning.
Å
rets konferens hölls i Kapstaden, Sydafrika och det var
första gången konferensen
var i denna del av världen. Tidigare
konferenser har varit i Nya Zeeland,
Finland, Argentina och Italien för att
nämna några länder. Temat för årets
konferens var “Career Guidance &
Development Practices around the
world”.
Vi var två studie- och yrkesvägledare,
Sofi Öhrn och Inger Vestling, från
34
vuxenutbildningen på Gotland som
fick möjlighet att resa dit. Det som
gjorde det möjligt för oss att åka på
denna konferens var ett stipendiebidrag från Internationella programkontoret. Vi sökte Atlas konferens och
blev beviljade 16 000 per person.
Konferensen varade i tre dagar men
kvällen innan fanns möjlighet att skriva
in sig och delta i mingel. Vi fick då
även en fin ryggsäck som innehöll en
del matnyttigt. Bland annat fick alla en
namnskylt runt halsen med sitt lands
flagga på vilket visade sig vara mycket
bra då man sedan alltid kunde hålla
koll på var alla deltagare kom ifrån.
Sammanlagt var det ca 530 personer
som kom från 32 länder. Vi var tre
från Sverige (även Örjan Albihn från
Linköping) men Norden var representerat från alla våra grannländer.
Stora utmaningar
för vägledningen
Första dagen samlades vi i Cape Town
International Convention Centre
(CTICC) som är ett relativt nybyggt
konferenscenter centralt i Kapstaden
(öppnade 2003). Eftersom vi var i
Afrika så blev inledningsuppträdandet
en väldigt rytmisk tillställning där vi
själva fick vara med och agera.
Efter det så hälsades vi välkomna
bland annat av John McCarthy, Director for Centre for Career Development
and Public Policy (gudiance practisers)
Irland. Han berättade att mycket hade
hänt på 100 år men att det ändå går
väldigt långsamt och att politiker ofta
inte ser helheten. Han tycker att de
största utmaningar vägledningen ställs
inför i många länder är:
• Berätta vad vägledning är för bevägledaren 1/2012
vägledaren 1/2012
Kapstaden.
35
Sexton-sjutton år och ny i Sverige –
behovet av vägledning allomfattande
Inger och Peter Plant.
forts
tan vind” som Peter hade tryckt upp
på fyra olika språk.
Vi fick också lyssna till Helmut
Zelloth som berättade om arbetet för
ETF – Europeing Traning Foundation vars syfte är att få länder att skriva
policydokument om vägledning. ETF
arbetar med ca 30 grannländer till EU
(t.ex. Nordafrika, Balkan, forna Sovjet
etc.) Flera länder har ingen vägledning än men mycket har hänt på tio år
och många är positiva till det. ”Career
guidance is moving up to the policy
agenda”.
Karriärdesigners
Från Lettland kom Kestitis Pukelis
som berättade att de inte ville kalla
sina vägledare för vägledare (counsel-
William Borgen och Sofi.
lors/guidance) då de inte hade någon
specifik utbildning för det, utan att de
istället kallades för ”Career designers”.
Deras designers fanns på arbetsförmedlingar och inte ute på skolor.
Vilket vi förstod var det vanligaste i de
flesta länder.
Heather Law från USA pratade om
Y-generationen. D.v.s. de som är födda
mellan slutet av sjuttiotalet och början
av nittiotalet. De som:
Gillar:
Gillar inte.
Teknik
Läser inte böcker
Allt ska gå fort Hatar att vänta
Hon lämnade bland annat några tips
till lärare:
• Experiential learning is a must
• Use technology
• Be visual! Visual learners dominate
• Make it fun! The want to enjoy.
En av arrangörerna av konferensen
mr Avron Herr (som vi förstått haft
en väldigt stor betydelse för Sydafrikas
vägledning) höll också i ett seminarium
som handlade om mobiltelefoner. Avron var med och grundade och arbetar
på PACE Career Centre och visade på
mobiltelefonens betydelse för att nå ut
till ungdomarna. I Sydafrika har ca 8 %
tillgång till en dator medan ca 60% har
mobiltelefoner där de kan söka och få
information. Enligt honom så använder ca 300 miljoner internet via sin
mobil varje dag. PACE,s plattform har
ca 770 000 besökare varje dag och det
är en ökning med 107% sedan förra
året. Gå gärna in och titta på deras
36
Örjan Albihn och Sofi.
hemsida www.pacecareers.com.
Om inte jag, vem?
Sista dagen inleddes med William
Borgen (Educational and Counselling Psychology & Special Education,
USA) och Bryan Hierbert (University
of Calgary, Canada)
Vi fick lyssna till deras tankar om
hur vägledningen förändrats de senaste
årtiondena. Bland annat om hur arbetsmarknaden inte varit stabil sedan
mitten av åttiotalet och att tidigare tankar om att utbilda sig för ett yrke, och
känna sig tämligen säker på att kunna
få jobba med det, inte finns längre. De
jämförde Indien och Finland – problem med utanförskap ser likadan ut i
de olika länderna.
Studenter måste vara mer involverade i sin egen lärandeprocess, det ger
större måluppfyllelse, färres drop-out
och dessutom blir ungdomarna mer
delaktiga. Frågan de studerande kan
ställa sig är: Vilken person skulle jag
vilja bli? Hur kommer jag dit?
De efterlyste även mer vägledningskunskaper hos lärare. ”Vi kan inte göra
jobbet helt själva utan måste samarbeta” (vilket rimmar väl med Sveriges
Allmänna råd).
Några viktiga punkter som William
tryckte på var:
• Det måste finnas vägledare ute på
skolorna
• Det måste organiseras någon form
av uppföljning
• Och att vi som jobbar måste: ”train
your boss to give you the support
vägledaren 1/2012
you need”
Några tankar han skickade med till
oss också var:
• Om inte jag, vem?
• Om inte nu, när?
Åk om ni får chansen
Vi var mycket nöjda med konferensen
och tyckte vi hade sju mycket trevliga dagar i Kapstaden. En stad som
tidigare varit känd för sin brottslighet
men som själva efter det att de fick
arrangera fotbolls VM under 2010 har
jobbat hårt med att göra staden säkrare, vilket vi tycker de har lyckats med.
Vi kände oss välkomnade både av människorna i landet och
konferensarrangörerna. Under vår vistelse
hann vi med både en
utblick
utflykt till Cape Point,
Godahoppsudden, besökte en pingvinkoloni
och fick tillfälle att prova deras goda
viner på olika vingårdar. Ett besök på
Robben Island där Nelson Mandela
suttit fängslad var också ett måste. En
klar fördel med att resa till Sydafrika är
att man slipper tidsomställningen då
de har precis samma tid som Sverige.
Nästa års konferens kommer att hållas i Tyskland 3-6/10. Får ni möjlighet
att åka, ta den!
Ni kan läsa mer om Atlas konferensstipendium på www.programkontoret.
se.
Inger Vestling och Sofi Öhrn
vägledaren 1/2012
Sedan ett par terminer tillbaka
arbetar jag som matematiklärare på Sprintprogrammet på
Lundellska skolan (en gymnasieskola) i Uppsala. Eleverna
är i gymnasieåldern och relativt nya i Sverige. Många har
kommit hit utan familj – de är
utelämnade åt sig själva och åt
det svenska samhället.
E
leverna går på programmet
huvudsakligen för att förbättra
sin svenska och för att skaffa
sig gymnasiebehörighet. Undervisningen ligger alltså på grundskolenivå,
och då ofta lägre än högstadienivå.
Vissa elever har bara några års skolgång bakom sig och somliga har
kommit hit som analfabeter. Många
har svåra upplevelser bakom sig. Jag
måste erkänna att jag ofta känner mig
ganska handfallen och då kan man
ju undra hur eleverna känner sig. En
fördel är att grupperna är ganska små
och att man kommer närmare eleverna
än man gör i vanlig gymnasieundervisning.
Dessa elevers vägledningsbehov
måste vara stort och allomfattande. Jag
har intervjuat Martin Klavblom, studievägledare med ansvar för Sprinteleverna om hur han upplever sin roll.
Vägledare med erfarenhet
av diverse
Martin har genomgått Studie- och yrkesvägledarprogrammet i Stockholm.
Han har sedan arbetat två år som
vägledare. Först höll han till på det
Kommunala Informationsansvaret i
Uppsala, där han jobbade med ungdomar 16-19 år som av olika anledningar inte gick på gymnasiet. Läsåret
2010/11 arbetade han inom gymnasieskolan (Fyrisskolan/Bolandskolan) där
han ansvarade för Hantverksprogram-
met, Energiprogrammet, Individuella
programmet och Fordonsprogrammet/Flygteknik. Numera jobbar han
50% på Fordonsprogrammet (Bolandskolan), och 50% på Sprint (Lundellska skolan).
(Men i likhet med många vägledare
har han även erfarenheter från andra
områden. Han har arbetat fjorton år
på Screentryckeri och varit personlig
assistent i två år. Och så extra jobb
som lärarvikarie, reklamutdelare och
försäljare.)
Att kunna försörja
sig är viktigt
Han ägnar alltså halva sin arbetstid
åt Sprinteleverna. Denna vägledning
skiljer sig som väntat delvis från den
”vanliga” vägledningen. Det är mycket
frågor kring modersmålsundervisningen och gymnasiebehörigheten. Det
kan handla om kurser som eleverna
läst men där de ändå av olika anledningar saknar betyg. Typiskt för dessa
elever är att det går tydliga trender i
deras frågor. Ena dagen kan det vara
flera elever som frågar hur man blir
ingenjör, nästa dag är det elektrikerutbildningen som är intressant. En
skillnad mot vägledningen av svenska
elever (förutom att Sprintelever i regel
är gladare) är att Sprinteleverna ser
självförsörjning som viktigare. De vill
gärna kunna försörja sig vilket innebär
att de ofta vill skaffa sig ett jobb under/före fortsatta studier för att slippa
ta studielån. En svårighet de brottas
med är språket, de känner nog ofta att
de ligger steget efter svenska elever på
grund av språksvårigheter
Pojkarna söker ofta spontant
Martin kan konstatera att pojkarna på
Sprintprogrammet är betydligt mer
uppsökande än flickorna, till skillnad
forts nästa uppslag
37
En resa fram till yrkesvalet
Anna Gustafsson första yrkesdröm var att bli servitris vilket
hennes farmor opponera sig
emot. Det var ett alldeles för
tungt och slitigt yrke berättar
hon att hennes farmor ansåg.
T
Elevbild. Foto: Gunnar Staland.
forts
mot svenska elever där det ser helt annorlunda ut. Där är det flickorna som
knackar mest på dörren.
Vägledningsformerna varierar. Det
blir en hel del spontan vägledning somliga elever är mycket uppsökande.
Andra håller sig undan. Vid lämpliga
tillfällen kallar Martin eleverna en och
en för vägledningssamtal men när det
gäller mera generell information går
han ut i klasserna.
Lärarna blir involverade
Sprinteleverna är i behov av en annan
typ av vägledning än svenska elever.
Det rör sig verkligen om livsvägledning
och det betyder att lärarna på Sprint
blir mera involverade i vägledningen
än lärare på de ordinarie gymnasieprogrammen. Detta lärarengagemang un-
Martin Klavblom.
38
derlättas av att grupperna är ganska
små och att eleverna är mera sociala
och kontaktsökande än svenska
elever. Det verkar också som de
allra flesta av Sprinteleverna gillar
att vara i skolan, vilket tyder på att
de känner sig väl omhändertagna.
”Ibland känner jag mig som
drömsläckare”
Och vilken framtid drömmer
eleverna om? Är deras drömmar
realistiska?
Ja, Martin vill gärna tro att alla
drömmar är realistiska men det
finns tillfällen när han känner sig
som en drömsläckare – t ex när han
måste förklara vägen från två godkända grundskolebetyg till läkarexamen. Sådant händer. Å andra sidan
är det för Sprinteleverna ofta en
dröm att bara få ha ett jobb, vilket
som helst. Det är något man sällan
ser hos svenska elever.
Martin framhåller att det är väldigt inspirerande att samtala med
Sprinteleverna eftersom de redan
i relativt unga år är fulla av livserfarenhet. De har i och med detta
fått en sund inställning till livet och
kan uppskatta det som är värt att
uppskatta. Som vägledare blir han
helt enkelt glad av samtalen.
Inger Anderson
ill gymnasiet valde hon att gå
på Estetiska programmet för
hennes högsta yrkesdröm var
att bli fotograf. Efter avslutad gymnasieutbildning så berättar hon att hon
med hjälp av arbetsförmedlingen hamnade i alla möjliga olika åtgärder.
Väldigt ofta hamnade hon i skolans värld som lärarassistent hon var
till och med en sväng på SFI. Anna
Gustafsson berättar att hon upplevde
tiden i skolan
som lärarassistent
som väldigt rolig
men efter fem års
arbetslöshet och
i olika åtgärder så porträttet
bestämde hon sig
att ”det här går
inte, jag måste göra något”.
Fortfarande fanns fotografdrömmarna kvar vilket gjorde att hon sökte
in på en medie och kommunikationskurs på Umeå Universitet. Tjugofem
år gammal flyttade Anna Gustafsson
till Umeå och det kanske inte var de
bästa förutsättningar. Ung tjej, en ny
stad och nya människor ”studierna
hamnade långt ned på listan” säger
Anna och skrattar.
Anna Gustafsson trivdes i Umeå
och ville inte flytta tillbaka och kom
att hamna på ODR (Postens gruppreklamscentral) i Umeå. ”Hon jobbade
där samtidigt som Daniel som vann
första säsongens idol” flikar en av
Annas kollegor in. Anna Gustafsson
kom att stanna på ODR i fem framförallt av det skälet att hon trivdes i
Umeå. Under sin tid på ODR blev
Anna Gustafsson fackligt aktiv, hon
var skyddsombud och satt med vid
vägledaren 1/2012
personalrekryteringar.
Själva arbetet vid maskinen var
ganska monotont och enformigt och
under tiden när hon arbetade lyssnade
hon på folks drömmar, de berättade
vad de skulle vilja göra och lade sig i.
Det var där och då som tanken att
bli studie- och yrkesvägledare väcktes. Hon liksom redan arbetade med
det samtidigt som hon jobbade vid
maskinen.
Utbildningen
Mot slutet av tider på ODR gick Anna
Gustafsson in i väggen, ”jag blev
utbränd” säger hon. I samma veva
kom hennes dåvarande pojkvän in på
utbildning på Stockholm Universitet
så Anna Gustavsson flyttade med och
sökte själv in på studie- och yrkesvägledarprogrammet i Stockholm.
Under utbildningstiden gjorde hon
sin praktik dels på en grundskola
i Köping, på arbetsförmedlingen i
Örebro samt på Hantverksakademin
i Stockholm. Anna berättar att hon är
född och uppvuxen i Arboga och efter
avslutad utbildning sökte hon sig till
Eskilstuna då det fanns en tjänst, ett
vikariat att söka på servicecenter.
Servicecenter
På vägledningscenter arbetar fyra studievägledare samt några socionomer
och deras arbetsuppgift är att bemanna servicedisken och telefon. De har
Sveriges generösaste öppettider, varje
dag mellan 8.30 – 17.
De samarbetar en hel del med försörjningsstöd och deras handläggare
och bakom disken ska det helst stå en
socionom och en vägledare, slogan
är ”ett besök flera möjligheter” och
många av dem som besöker tar två
väntebiljetter, först besöker de försörjningsstöd sedan besöker de oss. ”och
ibland när besökarna inte har rätt till
CSN brukar vi skicka dem till försörj-
vägledaren 1/2012
samtal åt vägledarna på Komvux.
ningsstöd”. Servicecenter är ganska
Svårigheterna ibland med att arbeta på
välbesökt och väl utnyttjat av kommunens invånare, statistiken från förra servicecenter är att hålla sig informerad. Eskilstuna kommun är en väldigt
året visar att summan av mejl, besök
flexibel kommun och ibland är det
och telefon var 58 000 ärenden. ”och
snabba beslut
det blir förmodligen
och ändrade
ännu fler i år för det
Vägledarprofilen
förutsättningar
blir bara mer och
vilket kan göra
mer”.
Anna Gustafsson
det svårt att
35 år
hålla sig aktuell.
Arbetsdagen
Studie- och yrkesvägledare
När de möter
på servicecenter i Eskilstuna.
Varje morgon börjar
människorna
Färdig med sin utbildning:
det med ett morsom besöker/
gonmöte där dagens
2010
kontaktar
schema går igenom,
servicecenter så
disk och telefon ska
är det måna om
bemannas. Huvuduppgifterna är teleatt möta individen vilket innebär att de
fon och disken men det brukar finnas
måste vara flexibla och arbeta på ett
utrymme också för att boka in något
lösningsfokuserat sätt.
vägledningssamtal. Som grupp har de
kanske 2 – 3 samtal/dag.
Johanna Möller
De bokar också in väglednings-
39