Transcript Arbetsminne
Kognitiv K iti och h språklig åkli utveckling t kli hos hörselskadade och döva barn med CI och/eller hörapparat Björn Lyxell, Birgitta Sahlén Sahlén, Inger Uhlén, Uhlén Tina Ibertsson, Ibertsson Claes Möller, Malin Wass, Lena Asker- Arnàson, Cecilia von Mentzer & Cecilia Henricson Institutionen för Beteendevetenskap, Audiologisk forskningscentrum, Institutet Handikappvetenskap, HEAD, Li kö i Linköping, Lund L d och h Örebro Ö b universitet i it t samt Karolinska Institutet Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade barn och barn med CI Samarbetsprojekt som involverar de flesta klinikerna i Sverige. FAS finansierat nätverk för forskare och doktorander inom området. Närmare 20 doktorander aktiva nu Forskningsinriktning Forskning på hörselskadade och döva barn kräver en t ä t tvärvetenskaplig k li eller ll problemorienterad bl i t d iinriktning. ikt i Det är ej tillräckligt att studera barnens utveckling från ett enda perspektiv. Samarbete främst mellan tekniker, medicinare, psykologer, logopeder och pedagoger. Forskning om döva och hörselskadade barn med CI och/eller hörapparat pp Kommunikativ utveckling Utveckling hos specifika ifik populationer av barn Audiologi Utveckling av läsoch skrivförmåga Döva och h hörselskadade l k d d barn med CI och/eller h/ ll hörapparat Intervention Neurofysiologisk utveckling kl Språklig utveckling Kognitiv utveckling kli Tidigare forskning på hörselskadade och döva barn med CI eller hörapparat Vi har en relativt god kunskap vad gäller de medicinska och t k i k aspekterna tekniska kt av hjälpmedlet. hjäl dl t Kunskapsnivån är däremot (förvånande) låg vad gäller hur dessa två hjälpmedel påverkar barnens kognitiva utveckling! Vi behöver veta avsevärt mycket mer om de här barnen för att kunna anpassa pedagogik, ljudmiljö, hjälpmedel och mycket, mycket k t mer utifrån tif å barnens b unika ik fö förutsättningar! t ätt i ! Kognitiv g psykologi p y g K Kognitiv iti utveckling t kli ffokus k i vår å fforskning k i Vad är kognition? Den del av ämnet p psykologi y g som studerar hur vi tar emot och tolkar information från omvärlden, minns, tänker, fattar olika typer av beslut och kommunicerar språkligt. Kognitiva förmågor utvecklas och avvecklas! Begränsningar i kognitiv förmåga Vår kognitiva förmåga är begränsad och vi kan inte ta emot och tolka all information från omvärlden Kognitiva förmågor utvecklas och förändras som en funktion av stigande ålder Stor variation i förmåga mellan individer. Kognition Vårt fokus inom den kognitiva domänen handlar om att kunna ta emot emot, tolka och bearbeta information. information (a) Arbetsminne (a) Fonologiska färdigheter (a) Lexikala färdigheter V fö dessa Varför d tre? t ? Valet av dessa betingas av att de är ”byggstenar” i mer sammansatta kognitiva processer processer. Sammansatta kognitiva g p processer: Läsning, g, matematik,, kommunikation etc. - Viktiga Vik i för fö ALLA former f av inlärning i lä i - Ofta del i förklaring då det gäller barn med inlärningssvårigheter och deras problem Arbetsminne • Arbetsminne är ett minnessystem y för simultan lagring och bearbetning av information över kort tid. • Arbetsminnet utvecklas och är fullt utvecklad i slutet av tonårstiden. • Kapaciteten på arbetsminnet börjar avta i å ålderspannet 30 – 35 år. å Arbetsminnet är skilt från vårt långtidsminne Långtidsminne är våra mer eller mindre permanenta t minnen. i Ab t i Arbetsminnet t består b tå av olika lik d delar. l Central executicve Visuo-spatial loop Visual semantics Episodic buffer Episodic LTM Phonological loop Language Arbetsminnet och främst dess fonologiska delar är särskilt kritiskt vid alla former av språktillägnande! Speciellt p viktig g i början j av läsprocessen p och vid inlärning av nya ord. Arbetsminne är knutet till den första utvecklingen av färdigheter i matematik. Arbetsminne hänger samman med färdigheter i att kunna kommunicera och framförallt kommunikation i dåliga ljudmiljöer. Lexikal åtkomst (access) Lexikal åtkomst refererar till den tid som det från att ett språkligt åkli t stimuli ti li h har bli blivit it presenterat t t till d den punkt kt då barnet har identifierat det. • Fullt utvecklad i slutet av tonåren. • Stark koppling till varje form av språklig utveckling. • Långsam Lå lexikal l ik l access h har iinverkan k på å alla ll kkognitiva iti nivåer. • Snabb aktivering ger indikation på automatisering av språkliga processer. Fonologiska färdigheter • Fonologisk bearbetning är en paraplyterm som innefattar en rad olika fonologiska aktiviteter och det är viktigt att särskilja dem dem. • Fonologisk representation har varit fokus i våra studier. • Fonologisk representation handlar om att kunna bygga ygg upp pp minnen av olika typer yp av ljudintryck j y och att vid ett givet tillfälle kunna aktivera dem. Grundantagande Den auditiva stimulering som CI eller hörapparat ger barnen har en gynnsam effekt för utvecklingen av deras kognitiva förmågor. Två typer av effekter på kognitiv utveckling Primära: Bättre arbetsminne, snabbare lexikal aktivering och bättre fonologiska färdigheter färdigheter. Sekundära: Bättre läs läs- och matteförmåga matteförmåga, bättre förutsättningar för kommunikation. Antaganden om hur kognitiva f k faktorer påverkas å k av CI och/eller h/ ll h hörapparat CI – H-app Lexikal åtkomst Konversation kommunikation Fonologisk förmåga Läsning Talproduktion Arbetsminne Talförståelse Forskning på hörselskadade barn och barn med CI Den auditiva stimulering som ett eller två CI eller hörapparater pp g ger barnet,, borde g ge upphov pp till en mängd intressanta teoretiska och grundläggande frågeställningar om hur ljud påverkar den kognitiva utvecklingen. Ock, visst är det så Ock så, man kan ställa alla möjliga frågor, men . . .! Allt är inte vare sig praktiskt eller teoretisk möjligt att genomföra! Barn med CI och hörselskadade barn är inga enkla eller okomplicerade populationer att studera! Dett fi D finns en rad d olika lik metodologiska t d l i k problem bl som man iinte t kan lösa, men som man på olika sätt måste förhålla sig till. Dessa metodologiska problemen är oftast att hänföra till ”påverkan av andra faktorer också”. Att man inte kan lösa ”problemen” på sedvanligt sätt gör att vi få vissa får i problem bl då vii vill ill ttolka lk våra å resultat. lt t Exempel p p på variabler som kan p påverka utfall p på en given testbetingelse Heterogena populationer. Ex. orsak till dövhet eller hörselskada, tid som döv, ålder vid CI vid H-apparat, typ av diagnos Olika typer av språklig stimulering stimulering. Ex. typ av språk, mängd av exponering Liten population. Ofta testad,, hög gg grad av g geografisk g spridning, p g, etik Olika typer av pedagogiska miljöer. Olikheter i teknologi relaterad till CI eller H-apparat eller Barnens karaktäristik g gör det helt enkelt svårt att säga något generellt om gruppen som helhet! - Pedagogiska konsekvenser! - Konsekvenser K k för fö hjälpmedel! hjäl d l! Den forskningsstrategi som vi använder handlar att studera gruppen och individerna i minst tre nivåer: 1. Gruppnivå 2. Sub-gruppnivå g pp 3. Fall-studie Översiktliga slutsatser Mer detaljerade j Specifika Samtliga tre nivåer kräver en bra och etablerad teori samt ett bra jämförelsematerial! Jämförelser med hörande barn! Deltagande barn • Omkring 70 barn i åldrarna 6 – 10 år har deltagit. • Ålder Å 6 – 10 år • 66% har bilaterala CI • Första ö C CI: 38 månader å ((range 8 till 72 2 månader) å ) • Andra 48 månader (9 till 108 månader) • 60 barn med moderata bilaterala hörselskador och hörapparat i samma ålder 150 hörande barn i samma ålder ålder. Tester arbetsminne y Meningsifyllnad f ll d och h återgivning å - Generellt arbetsminne y Serial Recall av nonord, Nonordsrepetition p - Fonologiskt arbetsminne y Matrismönster - Visuospatialt arbetsminne T Tester - fonologi f l i • Nonordsdiskrimination d d k Avgöra om par av nonord är identiska yF Fonemidentifikation id ifik i Avgöra om ett visst ljud finns i ett nonord, ex. finns d t/ det /s/ / i nesolå? lå? y Fonemsegmentering Dela l in ord d i fonem, f ex s-o-ll y Fonologiska representationer Avgöra om ett ord låter rätt d v s är rätt uttalat eller ej, ex kanin - panin T t på Tester å lexikal l ik l aktivering kti i y Ordförståelse - matcha bilder till talade ord y Wordspotting p g - identifiera riktiga ord bland nonord y Kategoribestämning - semantiskt beslutsfattande Testbatteri Datorbaserat testbatteri Möjlighet till presentation av auditiva och bildbaserade stimuli. ti li Möjlighet Möjli h t till att tt registrera i t responser i tid och h antal t l korrekta svar. (Barnen tycker att testningen är kul!) R Resultat lt t Summering av resultat från omkring 25 studier och 3 doktorsavahandlingar som vi hittills publicerat inom området Övergripande resultat y Som grupp betraktat presterar barn med CI sämre än hörande barn på en del test, på andra är prestationen likvärdig eller endast något sämre. y Stor spridning i resultat hos barnen med CI på VISSA test y Omkring 75% av de hörselskadade barnen har en prestationsnivå som liknar hörande barn. y Omkring 25% av de hörselskadade barnen presterar sämre ä påå SAMTLIGA test. t t Procentandel barn med CI som presterar inom normalvariationen för barn med NH 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 98 50 10 barn med CI Barn med NH 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Barn med CI Barn med NH Su Summering e g • Barn med CI har generellt sett en lägre prestationsnivå på en del kognitiva test. Det är dock viktigt att notera att storleken på skillnaden varierar med kraven på fonologisk bearbetning. • En ytterligare aspekt är att de barn som inkluderats i våra studier är i g genomsnitt något g äldre vid implantation p än de som opereras idag. En inte alltför vågad gissning är att det kommer att påverka resultatmönstret i en gynnsam riktning. • Hörselskadade barn med H-apparat pp Arbetsminne, fonologisk förmåga och lexikala färdigheter g 100 80 Andel (%) barn med HA inom normalvariationen för NH 90 75 60 40 20 0 Barn med HA Barn med NH Arbetsminne, fonologisk förmåga och lexikala färdigheter Andel (%) barn med HA inom normalvariationen för NH 100 90 80 60 50 40 20 0 25% av barn med HA 75% av barn med HA Summering Barn med hörselskador har en annorlunda prestationsprofil jämfört med barn med CI! Omkring 75% av barnen presterar i nivå med normalhörande barn på samtliga tester tester. 25% av barnen har en klart lägre prestationsnivå på samtliga tester! Mindre bra prestation ej knuten till en specifik (fonologisk) förmåga! Läsning Läsning och framförallt förmågan till att utveckla läsförmågan är en aktivitet som är beroende på barnets kognitiva (framförallt fonologiska) färdigheter. ä d g ete Barn med CI är en g grupp pp barn som har särskilt svårt med aktiviteter som kräver fonologisk bearbetning. Detta borde väl leda till att man får problem att läsa, eller . . . .? Läsförståelse Procent korrekt 100 85 80 70 75 60 40 20 0 Barn med normal hörsel Barn med CI Barn med HA Sk i i hos Skrivning h barn b med d CI (Doktorsavhandling av Lena Asker-Arnàson, 8 april) Barn med CI är bra på att stava Barn med CI Använder mer innehållsord, ((substantiv och verb)) än normalhörande (telegram stil) Har mindre flyt i skrivandet (mer paustid) Tar totalt sett längre tid på sig att skriva beskrivande text pp kognitiva g g Kan man träna upp förmågor? Komplex frågeställning! Svensk forskning har visat att vissa aspekter av arbetsminnet är möjliga att förbättra med hjälp av datorbaserad träning. Vissa specifika populationer av barn är särskilt hjälpta (b (barn med d ADHD) ADHD). Träning av arbetsminnet på barn med CI David Pisoni och hans kollegor har visat arbetsminnet förbättrades som en funktion av träning träning. Barnens talförståelse förbättrades också som funktion av träningen. Effekt av träning synlig efter 6 månader. Få barn deltog dock i studien och det kan vara klokt att vänta med att dra några g långtgående gg slutsatser. Forskning är dock lovande och ger indikationer på vad som kan vara värt träna. Fonologisk träning Finsk metod som fokusera på grafem-fonem grafem fonem korrespondens. Datorbaserat träningsprogram där barnen tränar hemma med sina föräldrar med support (email (email,SMS SMS eller telefonkontakt) av en logoped. Barnen 5, 6 och 7 år gamla. Träningen sker 10 minuter per dag under veckan i en fyra veckorsperiod. fyra-veckorsperiod. Preliminära resultat visar att barnen förbättrar sin g förmåga. g fonologiska Spridning p gig grad av förbättring g som ofta är att hänföra Karaktäristiken på deras fonologiska förmåga vid starten av träningen. Viktigt att kunna kunna belägga vilken typ av fonologisk förmåga som barnen har för att kunna precisera vilken typ av träning som kan vara mest effektiv. Summering Barn med CI har en relativt bra läsförmåga trots att de ofta har en mindre bra fonologisk förmåga. ”Barnen läser bättre än vad de borde göra”! Två tänkbara förklaringar: (a) annorlunda lässtrategi (mer visuellt betingad) (b) utvecklar en annorlunda fonologisk färdighet på basis av sin mer ”rudimentära hörsel”. Kan en riktad, systematisk träning förändra arbetsminnet och den fonologiska bearbetningsförmågan? Resultat från andra forskargrupper • Demografiska e og a s a faktorer a to e a alltid t d viktiga t ga • Tidig implantation ger alltid bättre kognitiv prestation! • Bilaterala CI ger bättre riktningshörsel och en högre tolerans mot buller. buller • Uni- vs bilateral CI och kognitiv g utveckling? g • Tidig bilateral CI (före 3.5 år) kan ge ett elektrofysiologiskt responsmönster som liknar hörande barns mönster. Sammanfattningsvis Vi vet en del om barnens kognitiva utveckling, men vi behöver veta åtskilligt mycket mer mer. Vi behöver den typen av kunskap i olika sammanhang! Ökad kunskap om kognition ger möjlighet till att individanpassa en rad aktiviteter utifrån barnens möjligheter och begränsningar. Individanpassning av hjälpmedel hjälpmedel, pedagogik pedagogik, träning etc Barn med CI är en ”understuderad understuderad grupp” grupp med avseende på deras kognitiva och språkliga utveckling! Vi vet mindre om hörselskadade barns kognitiva utveckling! Tack för er uppmärksamhet! pp