Transcript Vad Riksbanken talar om när den talar om ekonomi. Kritisk analys

Uppsala universitet
¨ r lingvistik och filologi
Institutionen fo
Kandidatuppsats
Vad Riksbanken talar om n¨
ar den talar
om ekonomi
- Kritisk analys av Riksbankens tal med fokus p˚
a
Metaforer, F¨or¨andringsverb och Agenter
Handledare:
Ingrid Bj¨
ork
Student:
´
Adin
Hjertberg
25 november 2014
Sammanfattning
Studien analyserar Stefan Ingves tal inf¨or Finansutskottet mellan november 2008 och
mars 2012 f¨
or att kartl¨
agga hur Riksbanken och dess roll i ekonomin framst¨alls. Mer
specifikt analyseras talen ur tre perspektiv. Dels unders¨oks metaforerna i talen med
utg˚
angspunkt i Charteris-Blacks (2004), dels unders¨oks Riksbankens anv¨andning
av f¨
or¨
andringsverb i samband med ¨andringar av REPO-r¨antan och slutligen unders¨
oks Riksbankens impersonaliseringsstrategier i samband med r¨antediskussioner.
I studien framkommer att de vanligast f¨orekommande konceptuella metaforerna ¨ar
¨ r en maskin och ekonomin a
¨ r en levande organism trots att
ekonomin a
de p˚
a flera plan f¨
ormedlar motstridiga bilder och relaterar till olika diskurser. De
typer av f¨
or¨
andringsverb som f¨
oredras i samband med r¨antediskussioner ¨ar neutrala
som exempelvis h¨
oja/s¨
anka och Riksbanken anv¨ander sig i stor av impersonaliseringsstrategier som passivisering och grammatiska metaforer vilket pekar p˚
a att de
tydligt s¨
oker d¨
olja sin roll i sammanhang som ofta ¨ar m˚
al f¨or kritik.
Inneh˚
all
1
Inledning
2
2
Syfte och ¨
overgripande fr˚
agest¨
allningar
2
3
Lingvistiska Teorier
3.1 Metaforteorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2 Agenter och Impersonalisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3
3
6
4
Bakgrund
4.1 Beskrivning av korpusen . . . . . . . .
4.2 Deltagare . . . . . . . . . . . . . . . .
4.3 Relationer . . . . . . . . . . . . . . . .
4.4 Situation . . . . . . . . . . . . . . . .
4.5 Tematisk Struktur . . . . . . . . . . .
4.5.1 Teman . . . . . . . . . . . . . .
4.5.2 Grundl¨
aggande utg˚
angspunkter
5
6
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
. . . . .
i texten
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
8
8
9
11
13
13
14
15
Metaforer
5.1 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2 Bakgrund: Metaforer i Makrodiskursen . . . . .
5.3 Resultat och Diskussion . . . . . . . . . . . . .
¨ r en maskin . . . . . . . .
5.3.1 ekonomin a
¨ r en levande organism
5.3.2 ekonomin a
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
18
18
19
21
21
23
Att s¨
anka r¨
antan
6.1 Anv¨
andning av f¨
or¨
andringsverb: Hur ¨andras r¨antan?
6.1.1 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1.2 Hypotes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1.3 Unders¨
okta ord och deras betydelse . . . . .
6.1.4 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.1.5 Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2 Impersonaliseringsstrategier: Vem ¨andrar r¨antan? . .
6.2.1 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2.2 Hypotes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2.3 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.2.4 Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
27
28
28
28
29
32
33
33
33
34
34
36
7
Sammanfattning
37
8
Appendix
39
8.1 Identifierade metaforer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
9
Referenser
45
1
1 Inledning
Riksbanken har en s¨
arst¨
allning i den svenska ekonomin. Den har i uppdrag fr˚
an Riksdagen att s¨
akerst¨
alla en j¨
amn inflation runt ca 2% samt v¨arna den finansiella stabiliteten. De beslut som Riksbanken fattar p˚
averkar hela Sveriges befolkning och det
svenska n¨
aringslivet. Det mest k¨
anda verktyget som Riksbanken anv¨ander sig av f¨or
att n˚
a sina m˚
al ¨
ar REPO-r¨
antan, men minst lika viktigt ¨ar dess f¨ortroendekapital.
Inflationsf¨
orv¨
antningarna ¨
ar en av de viktigaste drivkrafterna bakom inflationen och
har marknaden fullt f¨
ortroende f¨
or Riksbanken och dess inflationsm˚
al blir inflationen i
enlighet med inflationsf¨
orv¨
antningarna givet avsaknad av ekonomiska chocker. Samma
resonemang kan s¨
agas g¨
alla f¨
or den finansiella stabiliteten. Riksbanken st˚
ar som sista
garant f¨
or det finansiella systemet, och ifall alla akt¨orer p˚
a den svenska marknaden
har f¨ortroende f¨
or att den g¨
or sitt arbete st˚
ar systemet stabilt. F¨or att bygga upp och
uppr¨atth˚
alla sitt f¨
ortroendekapital kommunicerar Riksbanken, med s˚
av¨al allm¨anhet och
n¨aringsliv som med den politiska sf¨aren.
Sveriges Riksbank har efter 90-talskrisen arbetat mycket med sin kommunikation och
rankas numer som en av de mest transparenta centralbanker i v¨arlden (Dincer & Eichengreen, 2009). Det har p˚
a kort tid setts en f¨or¨andring fr˚
an slutenhet till ¨oppenhet. Det
m¨arks kanske tydligast i att Riksbanken till och med offentligt publicerar protokoll fr˚
an
m¨otena d¨
ar REPO-r¨
antan s¨
atts. Denna transparens har ¨oppnat upp d¨orren f¨or en ny syn
p˚
a Riksbanken. Det har ocks˚
a¨
oppnat upp f¨or en bild av Riksbanken som en pluralistisk
¨
organisation d¨
ar flera motstridiga ˚
asikter till˚
ats existera. Oppenheten
har potentialen att
framst¨alla Riksbanken som en modern och l¨arande institution. Samtidigt kan ¨oppenheten
potentiellt f¨
orsvaga f¨
ortroendet f¨
or Riksbanken om det visar sig att den institution som
ska ha mest kunskap inom det ekonomiska l¨aget i Sverige inte kan enas om vart Sveriges
ekonomi ¨
ar p˚
a v¨
ag eller vad som borde g¨oras ˚
at det.
Hur Riksbanksdirektionen kommunicerar har m¨ojlighet att p˚
averka samh¨allsdiskursen i
stort, speciellt i tider av ekonomiskt tumult. Dess ordval f¨or¨andrar framf¨orallt den ekonomiska diskursen. De individuella ledam¨oternas uppfattningar dryftas ofta offentligt
och deras ˚
asikter f˚
ar utrymme i s˚
av¨al tidningar som radio och TV. Hur Sveriges h¨ogst
uppsatta ekonomer v¨
aljer att framst¨alla ekonomin, b˚
ade den svenska och den internationella, har d¨
armed en stark p˚
averkanskraft p˚
a hur vi uppfattar densamma. Vilket g¨or
det viktigt att kritiskt analysera vad Riksbanken s¨ager. Dels f¨or att det kan skapa en
tydligare bild av v˚
ar egen tids diskurs, men ocks˚
a f¨or att det ger oss m¨ojlighet att f˚
a en
djupare inblick i Riksbanksdirektionen (h¨arefter kallad Riksbanken) syn p˚
a sig sj¨alv och
dess roll i det svenska samh¨
allet.
2 Syfte och ¨overgripande fr˚
agest¨allningar
Uppsatsens syfte ¨
ar att granska Riksbankens tal f¨or att tydligg¨ora hur den framst¨aller
sig sj¨alv och ekonomin. Uppsatsen syftar ocks˚
a till att komplettera bilden av samh¨alls-
2
diskursen genom att analysera spr˚
akbruket av en viktig akt¨or inom densamma. Mer
specifikt g¨
ors i uppsatsen en generell analys av dess tal. Den allm¨anna bilden kompletteras med en djupare analys av Riksbankens metaforbruk, en semantisk unders¨okning
av de f¨
or¨
andringsverb de anv¨
ander n¨ar de talar om r¨antes¨attningar samt en analys av
agenter i samma kontext.
Huvudfr˚
agest¨
allningen ¨
ar:
- Hur framst¨
aller sig Riksbanken och vad s¨ager det om dess syn p˚
a den egna institutionen och ekonomin?
Fr˚
agan kommer besvaras genom dels en generell textanalys samt genom att i synnerhet
unders¨oka fr˚
agorna:
- Vilka metaforer anv¨
ander Riksbanken?
- Vilka lexem anv¨
ander Riksbanken i diskussioner kring r¨antes¨attningen?
- Hur anv¨
ander Riksbanken agenter i diskussioner kring r¨antes¨attningen?
Genomg˚
aende behandlas Stefan Ingves, Riksbanksdirektionen och Riksbanken som metonymier f¨
or varandra. Stefan Ingves ¨ar den fr¨amste f¨oretr¨adaren f¨or Riksbanksdirektionen och f¨
or ofta Riksbankens talan i offentliga sammanhang.
3 Lingvistiska Teorier
F¨or att diskutera fr˚
agest¨
allningarna kommer olika angreppss¨att anv¨andas f¨or de olika
fr˚
agorna. F¨
orst genomf¨
ors en ¨
overgripande textanalys som kommer baseras p˚
a Hellspongs och Ledins V¨
agar genom texten (1997). F¨or en diskussion kring metaforerna
kommer Charteris-Blacks (2004) metod anv¨andas. Studiet av f¨or¨andringsverben kommer basera sig p˚
a dels de lexikala definitionerna av respektive lexem och i viss m˚
an
introspektion. Genomg˚
angen av de lexikala betydelserna av lexemen kommer ske i avsnittet 6.1 Anv¨
andning av f¨
or¨
andringsverb: Hur ¨
andras r¨
antan?. Slutligen anv¨ands Yamamotos (2006) diskussioner kring impersonalisering samt Merkl-Davies & Kollers (2012)
s¨att att studera impersonalisering och applicera den metoden d¨ar Riksbanken talar om
r¨ante¨andringar.
3.1 Metaforteorier
En metafor kan enklast beskrivas som en sammankoppling av tv˚
a fr˚
an varandra skilda
begrepp d¨
ar egenskaperna hos det ena begreppet (k¨alldom¨anen) anv¨ands f¨or att beskriva
det andra begreppet (m˚
aldom¨
anen). Ett av de mer k¨anda metaforerna ¨ar Shakespeares
strof Hela v¨
arlden ¨
ar en scen som beskriver m˚
aldom¨anen v¨
arlden med k¨alldom¨anen scenen. En s˚
adan strof ¨
ar inte menad att tolkas bokstavligt. Shakespeare menade inte n¨ar
han skrev den raden att vi m¨
anniskor ¨ar sk˚
adespelare i dess bokstavliga betydelse utan
3
att v¨arlden har m˚
anga likheter med en teater, d¨ar vi m¨anniskor spelar olika roller och
omv¨axlande g¨
or entr´e eller sorti. En viktig best˚
andsdel i metaforen ¨ar just skillnaden
i de olika begreppen som kopplas samman. Denna skillnad skapar en resonans mellan
orden som kan vara olika stark beroende p˚
a om de tv˚
a begreppen ¨ar n¨arst˚
aende eller
v¨asensskilda, om frasen ¨
ar ovanlig eller n¨arap˚
a lexikaliserad. Hanks (2006) diskuterar
just detta och hur metaforer har olika stark klang beroende bland annat p˚
a faktorer
som vilken semantisk klass orden kommer fr˚
an, om orden har speciella karakt¨arsdrag
(som att berg ¨
ar h¨
oga, brunnar ¨
ar djupa etc) och hur pass frekventa de ¨ar. N¨ar en ny
metafor anv¨
ands, det vill s¨
aga en metafor som inte varit frekvent f¨orekommande och d¨ar
den semantiska sp¨
anningen mellan k¨all- och m˚
aldom¨anen ¨ar h¨ogst p˚
ataglig betecknas de
som novel metaphors i enlighet med Charteris-Blacks terminologi.
Aristoteles ¨
ar en av de f¨
orsta som diskuterar metaforer i verket Om Diktkonsten. Han diskuterar begreppet utifr˚
an en retorisk angreppsvinkel. I hans beskrivning har metaforen
m˚
anga ber¨
oringspunkter med liknelsen, fast utan liknelsens karakt¨aristiska konjunktion
som. Metaforen ¨
ar i hans tolkning ett litter¨art grepp inom kategorin trop, bildliga uttryck, tillsammans med bland andra ironi, hyperboler och metonymier. Liksom de andra
troperna ¨
ar de olika verktyg inom retoriken f¨or att ¨overtyga ˚
ah¨orare om en ˚
asikt (Aristoteles, 1994).
N¨ar Lakoff och Johnson presenterade sin teori om den konceptuella metaforen var en
del av kritiken mot den klassiska f¨orst˚
aelsen av metaforer att tidigare forskning sett
den som en enbart litter¨
ar f¨
oreteelse. Exempelvis s˚
a beskriver han i sin artikel The contemporary theory of metaphor (Lakoff, 1993) att klassiska teorier s˚
ag vardagligt tal och
metaforer som ¨
omsesidigt uteslutande. Vardagligt spr˚
ak ans˚
ags helt sakna metaforer,
de mekanismer genom vilka metaforer verkar ans˚
ags fattas i vardagsspr˚
aket.Vad Lakoff
och Johnson uppm¨
arksammade var bland annat att metaforer var mycket vanliga i det
dagliga spr˚
aket och att det fanns en struktur i hur vi anv¨ander metaforer. Lakoff och
Johnson unders¨
okte omr˚
adet genom att studera en stor m¨angd metaforer i vardagligt
tal, strukturera dem och beskriva metaforerna i termer av underliggande konceptuella
metaforer. Ett exempel fr˚
an deras bok Metaphors we live by ¨ar deras diskussion kring
v˚
ara metaforer f¨
or diskussion:
- Your claims are indefensible. (Dina p˚
ast˚
aenden ¨ar of¨orsvarbara.)
- He attacked every weak point in my argument. His criticisms were right on target.
(Han anf¨
oll varje svag punkt i min argumentation. Hans kritik var rakt p˚
a m˚
alet.)
- I demolished his argument. (Jag raserade hans argument.)
- I’ve never won an argument with him. (Jag har aldrig vunnit en diskussion mot
honom.)
Lakoff och Johnson identifierar f¨
orst och fr¨amst dessa yttranden som metaforer. Dessutom uppm¨
arksammar de att de f¨
oljer ett regelbundet m¨onster d¨ar diskussionen beskrivs
4
i krigiska ordalag. I enlighet med deras terminologi a¨r ovanst˚
aende uttryck exempel p˚
a
¨ r krig. Detta ¨ar enligt dem bara en av m˚
den konceptuella metaforen diskussion a
anga
¨ r en resa, k¨
¨r
konceptuella metafor i v˚
art spr˚
ak. Andra exempel ¨ar livet a
arlek a
¨ r upp. Gemensamt f¨or de konceptuella metaforerna ¨ar att de bekrig eller glad a
¨ r k¨
skrivs enligt formen m˚
aldom¨
an a
alldom¨
an. En springande punkt i deras teori ¨ar
att dessa metaforer inte ens a
r
spr˚
akliga
skapelser
utan a¨r resultat utav v˚
ara kognitiva
¨
¨ r krig f¨or att
m¨onster. Vi anv¨
ander oss inte av konceptuella metaforer som k¨
arlek a
agon om hur v¨
arlden borde uppfattas. Inte heller ¨ar de konceptuella metafo¨overtyga n˚
rerna konsekvenser av hur svenskan eller engelskan ¨ar strukturerad. D¨aremot ¨ar de en
f¨oljd av de konceptuella systemen som ligger till grund f¨or v˚
art spr˚
ak. Att vi beskriver
k¨arlek i termer av krig beror p˚
a att vi i v˚
ara medvetanden uppfattar k¨arlek delvis som
krig (Lakoff & Johnson, 1980).
Lakoff och Johnsons teorier br¨
ot kraftigt med d˚
atidens syn p˚
a metaforer och har sedan
dess diskuterats, kritiserats och utvecklats men det ¨ar en teori som efterf¨oljande metaforforskning har varit tvungen att f¨orh˚
alla sig till. I analysen av Riksbankens metaforer
kommer Charteris-Blacks (2004) kritiska syn p˚
a metaforen anv¨andas vid sidan av den
spr˚
akliga analysen. Charteris-Black tar avstamp i den lingvistiska synen p˚
a metaforen
som ihopkopplandet av tv˚
a skilda begrepp, Lakoff och Johnsons kognitiva syn p˚
a spr˚
aket
och hur metaforer visar p˚
a hur vi strukturerar v¨arlden. Men han f¨or ¨aven in en kritisk
dimension i sin metod genom att ¨aven beakta en pragmatisk dimension. Betydelsen av
metaforen jag vann hennes hj¨
arta blir till exempel absurd om man bara ser till semantiken. Hur ska ett s˚
adant uttalande tolkas? Enligt Grices konversationsmaximer ska talare
bland annat h˚
alla sig till sanningen (Grice, 1970). I ljuset av den maximen s˚
a m˚
aste
˚
ah¨oraren omv¨
ardera ordens semantiska betydelse och anta ett pragmatiskt perspektiv.
Kvar blir allts˚
a att tolka yttrandet utifr˚
an kontexten och framf¨orallt utifr˚
an talarens intention med yttrandet. Enligt Charteris-Black g˚
ar den pragmatiska synen p˚
a metaforen
hand i hand med Aristoteles och retorikens syn p˚
a metaforen, n¨amligen att det viktigaste med metaforen ¨
ar talarens intention med densamma. Metaforen ses s˚
aledes som ett
verktyg hos talaren f¨
or att ¨
overtyga ˚
ah¨oraren om en ˚
asikt eller ideologi. I detta fall skulle
¨ r krig
˚
asikten enklast tydligg¨
oras i den sammanfattande kognitiva metaforen k¨
arlek a
och sedan ska metaforen enligt Charteris-Black granskas i f¨orh˚
allande till s˚
av¨al resten av
texten, deltagarnas relationer som den st¨orre samh¨allsdiskursen(Charteris-Black, 2004).
Metaforen har av flera anledningar en m¨ojlighet att vara ett kraftigt verktyg f¨or att
f¨ormedla ˚
asikter. En av anledningarna till metaforens kraft ¨ar enligt Charteris-Black att
den faktiskt avtvingar ˚
ah¨
oraren interaktivitet i tolkandet (Charteris-Black, 2004). F¨or
att tolka en metafor m˚
aste ˚
ah¨
oraren anta att Grices kvalitetsmaxim h˚
aller, dvs att yttrandet ¨ar sant, innan ˚
ah¨
oraren lyckas avkoda detta. P˚
a s˚
a s¨att tvingar talaren ˚
ah¨oraren
att delvis acceptera den syn p˚
a f¨
orh˚
allandena som f¨ors fram. Utan den initiala acceptansen av det absurda i talarens yttrande ¨ar det sv˚
art att greppa andemeningen i metaforen.
Det ¨ar dessutom sv˚
art att argumentera emot en metafor eftersom det ¨ar komplicerat att
h˚
alla talaren ansvarig f¨
or uttalandet (Low & Cameron, 1999). Metaforer f¨ormedlar inte
5
n˚
agot direkt sakf¨
orh˚
allande mellan begreppen utan ˚
asikterna f¨ormedlas indirekt. Att
argumentera emot detta blir d˚
a sv˚
art av flera anledningar, fr¨amst f¨or att det ¨ar sv˚
art
att argumentera emot n˚
agot som f¨
ormedlas mellan raderna (Charteris-Black, 2004).
Sammantaget h¨
avdar Charteris-Black att det g˚
ar att se metaforen utifr˚
an ett lingvistiskt, pragmatiskt och kognitivt perspektiv. Det lingvistiska perspektivet a¨r sammankopplandet av tv˚
a spr˚
akliga begrepp som skapar en resonans i det spr˚
akliga systemet.
Det pragmatiska syns¨
attet ser metaforen som ett s¨att att p˚
averka opinion. Det kognitiva
infallsvinkeln betraktar metaforen som n˚
agot som skapas av och skapar konceptuella
system i v˚
ara medvetanden (Charteris-Black, 2004).
Charteris-Blacks studier av metaforer tangerar kritisk diskursanalys (Critical Discourse
Analysis, CDA). Enligt CDA ¨
ar spr˚
aket ett s¨att att skapa, f¨ormedla eller cementera ideologier och maktf¨
orh˚
allanden som man med olika metoder kan blottl¨agga. Det finns inte
en enda metod f¨
or CDA, snarare ett ¨overgripande tankes¨att att se text och spr˚
ak som
skapare av diskurs och som p˚
averkade av diskurs. CDA tittar ocks˚
a p˚
a texter i tre niv˚
aer,
dels p˚
a texten i sig och dess grammatiska f¨oreteelser (mikroniv˚
a), dels p˚
a f¨orh˚
allande
mellan deltagarna (mesoniv˚
a) och slutligen p˚
a textens relation till st¨orre ¨overgripande
historiska, politiska eller kulturella diskurser (makroniv˚
a) (Charteris-Black, 2004; MerklDavies & Koller, 2012).
3.2 Agenter och Impersonalisation
Agenten ¨
ar en semantisk roll och pekar ut den person som ¨ar initiativtagare till en
handling. Impersonalisering a
a sin sida olika s¨att att d¨olja agenten med olika medel.
¨r ˚
Diskussionen av Riksbankens anv¨
andning av agenter kommer utg˚
a fr˚
an Yamamotos diskussioner kring agenter och impersonalisering i boken Agency and Impersonality: Their
Linguistic and Cultural Manifestations (Yamamoto, 2006). Yamamoto anv¨ander Donald
Davidsons definition av agenten som lyder enligt f¨oljande:
A man is the agent of an act if what he does can be described under an aspect that
makes it intentional. (Davidson, 1971 citerad i Yamamoto, 2006 s.1)
En viktig aspekt i definitionen a
agan upp¨r enligt Yamamoto aktens intentionalitet. Fr˚
st˚
ar d˚
a s˚
aklart i vem eller vad som kan anses ha en riktig intention i sitt agerande. Kan
en katt anses ha en intention n¨
ar den lurpassar p˚
a en f˚
agel? Ja, intentionalitet ¨ar inte
enbart en egenskap hos m¨
anniskor. Men kan insekter anses ha en intention n¨ar de s¨atter
sig p˚
a n˚
agra br¨
odsmulor? Och kan inanimata objekt n˚
agonsin vara agenter? Yamamotos
svar p˚
a dessa fr˚
agor ¨
ar att det beror p˚
a talarens egna ˚
asikter. Vad eller vem som kan ha
en intention beror p˚
a hur talaren v¨aljer att framst¨alla v¨arlden, eller om man v¨aljer att
se det ur ett kognitivt perspektiv: hur talaren uppfattar v¨arlden. S¨ager talaren tr¨
adet
6
pratar med f˚
aglarna kan tr¨
adet i det h¨ar fallet ses som en agent eftersom det av talaren beskrivs p˚
a det s¨
attet. Enligt samma logik ¨ar det ocks˚
a m¨ojligt att d¨olja agenter.
Talaren kan om denne vill undvika att uttrycka agenten, och s˚
aledes vems intention
som ligger bakom skeendet och med det ansvaret, genom impersonalisering (Yamamoto,
2006). Mar´ın-Arrese (2002) resonerar p˚
a ett liknande s¨att n¨ar hon beskriver impersonalisering som en strategi att med olika lingvistiska medel i varierande grad d¨olja agentens
roll i handlingen.
N¨ar Merkl-Davies och Koller (2012) diskuterar impersonalisering uppm¨arksammar de
4 vanliga s¨
att inom engelska spr˚
aket som ofta anv¨ands f¨or att d¨olja agenten och som ¨ar
lika g˚
angbara p˚
a svenska. Strategierna som tas upp ¨ar:
- Passivisering
- Grammatiska Metaforer (Nominalisering)
- Konceptuella Metaforer/Metonymier
- Referentiell vaghet
Vid passivisering uttrycks satsen som passiv ist¨allet f¨or aktiv. Det finns i svenskan tv˚
a
s¨att att g¨
ora detta. Vanligast ¨
ar den morfologiska varianten d˚
a suffixet -s adderas till
verbet. Men det ¨
ar ocks˚
a m¨
ojligt att formulera en passiv sats perifrastiskt med hj¨alpverb
som bli eller vara tillsammans med predikatet i perfekt particip. Med n˚
agra undantag ¨ar
det fr¨amst transitiva verb som kan passiviseras (Teleman et al., 1999). Resultatet vid en
passivisering ¨
ar att satsens subjekt uts¨atts f¨or handlingen och att agenten inte uttrycks
explicit f¨
orutom i de fall man anv¨
ander sig av ett agentadverbial.
Katten jagades av hunden
Katten blev jagad
Passivum med agentadverbial
Perifrastik variant av passiv sats
En grammatisk metafor eller nominalisering ¨ar ett begrepp som anv¨ands inom systemisk
funktionell grammatik. Vid nominalisering ombildas verb eller adjektiv till substantiv.
Effekterna blir bland annat att agenten f¨orsvinner n¨ar det inte l¨angre ¨ar en handling som
beskrivs. Nominalisering inneb¨
ar ocks˚
a att ett tillst˚
and beskrivs och satsen blir s˚
aledes
mer statisk och mer objektiv till sin karakt¨ar ¨an om ett verb hade anv¨ants (Halliday,
1998). Grammatiska metaforer ¨
ar enligt Halliday och Martin (1993) speciellt vanliga
inom vetenskapliga och tekniska diskurser samt myndighetsdiskurser.
De skrek s˚
a att han fick tinnitus
Skrikandet orsakade tinnitus
Ej nominaliserat verb
Exempel p˚
a nominalisering av verbet
Metonymi ¨
ar tillsammans med metaforen en av retorikens troper. Vid metonymi byter
talaren ett begrepp mot ett annat som st˚
ar i tydlig relation till vad talaren vill kommunicera. F¨or diskussion om den konceptuella metaforen se 3.1 Metaforteorier ovan. Genom
att p˚
a olika s¨
att l˚
ata agenten representeras av metonymier eller kommuniceras med hj¨alp
av konceptuella metaforer blir det otydligare att utr¨ona vem som ¨ar agenten.
7
P˚
aven uttalade sig i abortfr˚
agan
Vatikanen uttalade sig i abortfr˚
agan
Exempel p˚
a metonymi
Referentiell vaghet ¨
ar att anv¨
anda pronomen p˚
a ett s¨att som g¨or att det ¨ar oklart vem
eller vilka som st˚
ar bakom. P˚
a svenska finns det obest¨amda pronomenet man som ett
tydligt exempel p˚
a referentiell vaghet men det ¨ar ocks˚
a m¨ojligt att anv¨anda vi ist¨allet
f¨or jag eller p˚
a andra s¨
att besl¨
oja agenten.
Vi har redan st¨
adat l¨
agenheten
Man borde tr¨
ana oftare
Exempel p˚
a referentiell vaghet
Referentiell
vaghet
med
obest¨
amt pronomen
4 Bakgrund
4.1 Beskrivning av korpusen
Riksbanken framf¨
or uppskattningsvis 20-30 tal om ˚
aret. Alla tal finns publicerade p˚
a
Riksbankens hemsida1 samt direkts¨ands ¨over internet. Tv˚
a g˚
anger om ˚
aret presenterar
Riksbankens ordf¨
orande det senaste halv˚
arets f¨orda penningpolitik inf¨or finansutskottet. F¨or unders¨
okningen har jag sammanst¨allt en korpus av dessa tal fr˚
an och med 13
november 2008 till och med den 15 mars 2012, totalt 8 tal med omkring 165 000 tecken
utan blanksteg.
Starten p˚
a perioden valdes f¨
or att inkludera Riksbankens tal direkt efter Lehman Brothers konkurs. Det ¨
ar s˚
aledes en korpus som k¨annetecknas av den finansiella krisen och
hanteringen av den. Detta ¨
ar ett medvetet val. Kommunikation i kristider har potentiellt
stor genomslagskraft, de spr˚
akval som sker under denna period ¨ar mer varsamt v¨agda
¨an orden i lugnare perioder (Johansson & Nord, 2008).
Valet att begr¨
ansa korpusen till talen Inledning om penningpolitiken bygger p˚
a flera
faktorer. Min ¨
overgripande m˚
als¨
attning n¨ar jag skapat korpusen har varit att f˚
a ett s˚
a
stort textunderlag som m¨
ojligt, utan att beh¨ova g¨ora avkall p˚
a enhetlighet. Texterna har
endast en talare. Det minimerar risken f¨or att variationer i spr˚
akbruket skulle bero p˚
a
idiosynkratiska skillnader mellan olika talare. Valet av tal begr¨ansar ¨aven vilken typ av
publik som talaren riktar sig till. Allt sammantaget s˚
a skapar begr¨ansningen en monotematisk korpus med relativt mycket text som ¨oppnar upp f¨or m¨ojligheten att diskutera
spr˚
akbruket ur en systematisk synvinkel. Valet av text g¨or det a¨ven m¨ojligt att vartefter
tiden g˚
ar ut¨
oka textmassan och unders¨okningen genom att inkorporera nya tal. Vidare skapas en m¨
ojlighet att studera kommunikationen diakroniskt. En m¨ojlig variant p˚
a
denna studie skulle kunna vara att j¨amf¨ora skillnaden i kommunikation i den nuvarande
recessionen och h¨
ogkonjunkturs˚
aren precis innan.
1
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/
8
4.2 Deltagare
De som ¨
ar direkt n¨
arvarande deltagare i skapandet av texten ¨ar dels Stefan Ingves som
or talen och dels Riksdagens Finansutskott. Talen direkts¨ands samt
¨ar den som framf¨
publiceras i efterhand p˚
a Riksbankens hemsida. I likhet med m˚
anga andra offentliga
tal i den globaliserade v¨
arlden inneb¨ar detta att den potentiella publiken ¨ar enorm och
d¨armed de potentiella deltagarna. Men denna potential skulle endast realiseras i de fall
Stefan Ingves skulle g¨
ora n˚
agot kontroversiellt. Detta inneb¨ar att talen g˚
ar om¨arkta f¨orbi
den stora massan ¨
aven om de i viss m˚
an n˚
ar ut i media och f¨oljs framf¨orallt av stora
akt¨orer p˚
a den svenska ekonomiska marknaden.
Talen ¨ar en inledning till en diskussion mellan Stefan Ingves och medlemmarna i utskot¨
tet. Amnet
ar alltid det senaste halv˚
arets penningpolitik, det allm¨anna l¨aget i ekonomin
¨
¨
b˚
ade nationellt och internationellt. Aven
om det mestadels ¨ar Stefan Ingves som talar
inf¨or f¨orsamlingen s˚
a¨
ar det s¨
allan hans egna st˚
andpunkter han f¨or fram. Han ¨ar ist¨allet
deltagare i form av spr˚
akr¨
or f¨
or majoriteten av Riksbankens direktion. Vissa g˚
anger g˚
ar
han ifr˚
an sin roll. Dessa avvikelser g˚
ar att dela in i tv˚
a typer. Dels tenderar han att g˚
a ur
sin representativa roll i b¨
orjan och slutet av talen d˚
a han g¨arna sl˚
ar an en mer personlig
ton och har n¨
armast ett v¨
anskapligt tilltal. Citat 1 och citat 2 ¨ar exempel p˚
a detta, det
f¨orsta citatet ¨
ar en inledning och det andra avslutar ett tal som diskuterat den svenska
ekonomins utmaningar.
Det ¨
ar alltid trevligt att komma hit till finansutskottet. Alldeles s¨
arskilt
trevligt ¨
ar det d˚
a man, som nu, m¨
ots av m˚
anga nya ansikten. S˚
a var
det ocks˚
a vid min andra utfr˚
agning h¨
ar, f¨
or fyra ˚
ar sedan, n¨
ar jag hade
varit riksbankschef i knappt ett ˚
ar. (Tal 101111 sid 1 st 1)
Jag ¨
ar fortfarande ¨
overtygad om att vi tillsammans kommer klara det!
(Tal 090226 sid 8 st 2)
(1)
(2)
I citat 1 avviker Stefan Ingves fr˚
an sin professionella roll genom att uttrycka sin personliga upplevelse, han tycker det ¨
ar trevligt att vara p˚
a plats. Han delar dessutom med sig
av sig sj¨
alv n¨
ar han kort reflekterar ¨over situationen och s¨atter den i relation till sina
minnen.
Den andra typen av situation d˚
a Stefan Ingves g˚
ar ur sin representativa roll ¨ar n¨ar
han argumenterar f¨
or sin eller n˚
agon annan myndighets syn p˚
a ett skeende. De ¨amnen
han d˚
a tar upp kan vara relativt varierande inom de o¨vergripande a¨mnet Sveriges och
omv¨arldens ekonomiska situation. Ett exempel ¨ar citat 2 eller hur han beskriver i sitt
tal den 101111 vad som fick honom positionera sig som han gjorde i vid det senaste
r¨antebeslutet:
9
En faktor som spelat roll f¨
or mitt personliga st¨
allningstagande att h¨
oja
r¨
antan nu och st¨
alla mig bakom prognosen om fortsatta r¨
anteh¨
ojningar
ar skuldutvecklingen hos hush˚
allen. Om det inte mattas av tror jag att det
¨
finns en risk f¨
or att finansiella obalanser uppkommer, om inte inom s˚
a
bortom prognoshorisonten. En gradvis h¨
ojning av r¨
antan bidrar som jag
ser det till att minska den risken. Finansinspektionens nyligen inf¨
orda
l˚
anerestriktioner ¨
ar ocks˚
a ett steg i r¨
att riktning. En utmaning fram¨
over
ar att hitta en l¨
amplig balans mellan tillsynsregler och r¨
antes¨
attning.Tal
¨
(3)
101111 sid 11 st 2
Att p˚
a detta s¨
att hoppa mellan roller kan skapa problem i tolkningen av talen. ˚
Ah¨oraren
st¨alls inf¨
or problemet att urskilja vem det ¨ar som faktiskt talar i varje given mening.
Os¨akerhet kan uppst˚
a vilket i b¨
asta fall skulle kunna orsaka sv˚
arigheter med att f¨orst˚
a
texten. I v¨
arsta fall kan det orsaka en hopblandning av de olika r¨osternas synpunkter
p˚
a a¨mnet och alla tolkas som Riksbankens ˚
asikter. Vikten av tydlig kommunikation fr˚
an
Centralbanker diskuteras i en omfattande ekonomisk litteratur, tv˚
a exempel ¨ar Blinder et al. (2008) och Muchlinski (2010). Rollbytena ¨okar risken f¨or dubbeltydighet fr˚
an
Riksbankens sida och kan potentiellt p˚
averka f¨ortroendet f¨or Riksbanken negativt. Men
tittar vi n¨
armare p˚
a hur Stefan Ingves l¨amnar sin roll som Riksbankens f¨oretr¨adare s˚
a
finns en systematik i hans beteende. Denna strategi minskar riskerna f¨or tvetydigheter
och dubbla signaler.
I inledningarna och avslutningarna av talen ¨ar rollsammanblandningen inte ¨ar ett problem. Hans personliga tilltal d¨
ar kan ses som en dispositionell strategi f¨or att skapa
kontakt och en relation med ˚
ah¨
orarna. Ett personligt tilltal i b¨orjan och i slutet av tal
afartsstr¨acka f¨or att komma in och ur den professionel¨ar ett relativt vanligt grepp, en p˚
la rollen och det ¨
ar knappast troligt att den skapar n˚
agon st¨orre os¨akerhet kring hans
personliga roll kontra den representerande.
Risken med otydlighet som skapar os¨akerhet ¨ar st¨orre n¨ar Stefan Ingves v¨aljer att g˚
a
ur sin roll i mitten av tal som i citat 3 och 4. Inte heller h¨ar beh¨over hans rollbyte i
praktiken vara s¨
arskilt problematiskt. Citat 3 ¨ar ett typexempel p˚
a hur han presenterar
sina egna ˚
asikter. Innan han l¨
agger fram sina personliga synpunkter s˚
a f¨orbereder han
ganska tydligt att han ¨
amnar uttrycka en personlig ˚
asikt och allts˚
a en ˚
asikt som ¨ar skild
fr˚
an hans professionella roll. I just detta fall ¨agnar han en hel mening ˚
at att f¨orbereda
en s˚
adan tolkning. I citat 4 s˚
a anv¨ander han sig ist¨allet av tre grepp som tillsammans
bildar en strategi f¨
or att f¨
ortydliga att han framf¨or Finansinspektionens (FI) ˚
asikter
och inte Riksbankens. F¨
or det f¨
orsta s˚
a p˚
apekar han i att det ¨ar FIs ˚
asikter genom att
anv¨anda dess egennamn. F¨
or det andra s˚
a upprepar han subjektet FI i meningarna med
˚
atergivande tal p˚
a ett n¨
astan absurd s¨att. I en annan situation hade det legat n¨ara till
hands att undvika en repetition och substituera FI mot ett pronomen. Men just detta
upprepade anv¨
andande av egennamnet st¨arker tolkningen att det ¨ar medveten strategi
fr˚
an Stefan Ingves sida. F¨
or det tredje ¨ar placeringen av FI intressant. Dess initiala position i meningen ¨
ar ett s¨
att att markera att FI och dess ˚
asikter ¨ar temat i meningen.
10
Strategin minimerar risken f¨
or att stycket ska tolkas som ett uttryck av Riksbankens
˚
asikter.
Bankerna m˚
aste ocks˚
a g¨
ora ansvarsfulla bed¨
omningar n¨
ar de l˚
anar ut
pengar. H¨
ar fyller Finansinspektionen, FI [sic], en viktig funktion genom sitt uppdrag att granska banker och kreditinstitut ur ett konsumentperspektiv. FI har ocks˚
a m¨
ojlighet att genomf¨
ora mer riktade ˚
atg¨
arder
j¨
amf¨
ort med Riksbanken. Repor¨
antan ¨
ar ju ett trubbigt verktyg som
p˚
averkar hela ekonomin. I februari varnade FI f¨
or att ¨
aven m˚
attliga
prisfall p˚
a bost¨
ader skulle inneb¨
ara att ett antal hush˚
all har bol˚
an som
overstiger bostadens marknadsv¨
arde. FI anser att det finns sk¨
al att
¨
overv¨
aga nya regler kring hush˚
allens l˚
an i f¨
orh˚
allande till s¨
akerheterna
¨
f¨
or att skapa b¨
attre marginaler. Utan att f¨
oregripa den utredningen, l˚
at
mig bara konstatera att vi s˚
a l˚
angt vi kan b¨
or hantera problem redan innan de uppst˚
ar. FIs utredning verkar vara ett steg i den riktningen.(Tal
(4)
100304 sid 5 st 2)
Dessa markeringar inf¨
or rollbyten ¨okar tydligheten i texten. D¨aremot lyckas han inte
alltid n¨ar han g˚
ar tillbaka till sin roll som talesman f¨or Riksbanken. Visserligen g˚
ar det att
h¨avda att ju l¨
angre bort vi kommer ifr˚
an markeringen av rollbyte, desto mindre relevant
aledes b¨
or uttalandena betraktas utifr˚
an ramen att han ˚
aterigen
¨ar markeringen och s˚
an Riksbanken. Men att endast f¨orlita sig p˚
a en s˚
adan omarkerad
¨ar representant fr˚
f¨or¨andring ¨
ar i sammanhanget en os¨aker strategi. I b˚
ade citat 3 och 4 finns en otydlighet
i avslutningen som skapar viss os¨
akerhet. Exempelvis, vem ¨ar det som fram¨over har en
utmaning i att hitta den l¨
ampliga balansen i citat 3? Och vilka ¨ar inkluderade i det ”vissom ¨onskar f¨
oregripa problem innan de uppst˚
ar i n¨ast sista meningen i citat 4? Meningen
a¨r ett exempel p˚
a referentiell vaghet som i detta sammanhang skapar on¨odig os¨akerhet.
4.3 Relationer
Formell Relation Den formella relationen mellan Riksbanken och det finansiella utskottet ¨ar tydligt definierat genom lagar. F¨or att skilja den aktiva penningpolitiken s˚
a mycket
som m¨ojligt fr˚
an den politiska makten sk¨ots penningpolitiken av Riksbankens direktion.
Riksbankens direktion best˚
ar av 6 ledam¨oter, d¨ar Stefan Ingves ¨ar primus inter pares, och
utses av Riksbanksfullm¨
aktige. Riksbanksfullm¨aktige utses i sin tur av Riksdagen. Det
finansiella utskottet ¨
ar i sin tur en del av Riksdagen. Utskottet har bland annat ansvar
f¨or penningpolitiska fr˚
agor. Riksbankens sj¨alvst¨andighet ¨ar en viktig princip i Sverige
men Riksdagen har ¨
and˚
a genom denna struktur m¨ojlighet att ifr˚
agas¨atta Riksbankens
agerande. Det ¨
ar ur detta formella f¨orh˚
allande som texten skapas. Stefan Ingves redovisar och diskuterar tv˚
a g˚
anger per ˚
ar den f¨orda penningpolitiken med Finansutskottet,
dvs det utskott hos uppdragsgivaren som ansvarar f¨or penningpolitiken (Riksbanken,
2013a; Riksdagen, 2013).
11
Informell Relation Den informella relationen mellan parterna skiljer sig fr˚
an den formella. Riksdagsdelegaterna ¨
ar valda av folket, och ¨aven om det ¨ar troligt att de som f˚
ar en
plats i Finansutskottet har ett speciellt intresse av eller kunskap om ekonomiska fr˚
agor
s˚
a finns det inga krav p˚
a akademisk examina eller liknande studier. Riksdagsdirektionen
har ˚
a andra sidan h¨
oga krav p˚
a gedigen ekonomisk utbildning och erfarenhet av att jobba
med ekonomi. Per mars 2013 s˚
a hade 4 av de 6 medlemmarna doktorerat och de flesta
har eller har haft h¨
oga poster inom akademin eller dito inom n¨aringslivet (Riksbanken
2013b).
Denna maktasymmetri p˚
a b˚
ade det formella och informella planet ˚
aterspeglas tydligt
i texten. Som n¨
amnts skulle dessa tal knappast framf¨oras om inte den formella relationen funnits mellan parterna. D¨
aremot s˚
a skiljer sig tonen i texten ifr˚
an vad som m˚
ah¨anda
skulle kunna f¨
orv¨
antas av en diskussion mellan tv˚
a parter med den beskrivna formella
relationen. Stefan Ingves redovisar inte enbart Riksbankens f¨orehavanden i talen som
underordnad Riksdagen. Han anammar dessutom en l¨arande ton och f¨ors¨oker p˚
a ett
pedagogiskt s¨
att f¨
orklara i stora drag ekonomiska skeenden och deras orsaker, som i
citat 5. Sin akademiska bakgrund till trots undviker han akademiska resonemang utan
f¨oredrar ist¨
allet att anv¨
anda sig av illustrativa narrativer och talande metaforer. Ofta
v¨aljer han bort tekniska termer och n¨ar han anv¨ander dem vinnl¨agger han sig om att
tydligt f¨orklara vad de inneb¨
ar som i citat 6.
P˚
a samma s¨
att som f¨
or fyra ˚
ar sedan t¨
ankte jag b¨
orja med en uppsummering av l¨
aget. Var st˚
ar vi idag i Sverige och Internationellt och hur
har vi egentligen hamnat d¨
ar? Jag t¨
ankte m˚
ala upp min bild av l¨
aget med
ganska grova penseldrag och inte g˚
a in alltf¨
or mycket p˚
a detaljer. Det
brukar vara det b¨
asta s¨
attet att se huvuddragen och f˚
a ett sammanhang.
Den bilden g¨
or det sedan l¨
attare att s¨
atta in den aktuella penningpolitiken
i sitt perspektiv.(Tal 101111 sid 1 st 2)
(5)
Om vi ser p˚
a f¨
orh˚
allandena p˚
a de finansiella marknaderna ur ett
r¨
anteperspektiv. Det syns exempelvis om man tittar p˚
a det som brukar
kallas TED-spread - skillnaden mellan en r¨
anta p˚
a interbankmarknaden
d¨
ar bankerna l˚
anar ut till och fr˚
an varandra, och en r¨
anta p˚
a statspapper(. . . ). TED-spreaden ¨
ar bland annat en indikator p˚
a f¨
ortroendet
mellan banker.(Tal 091105 sid 11 st 2)
(6)
Stefan Ingves utg˚
angspunkt tycks vara att s˚
a l˚
angt som m¨ojligt f¨ors¨oka minska kunskapsasymmetrin genom att kommunicera med Finansutskottet p˚
a ett s¨att som alla ska
f¨orst˚
a, oavsett utbildning. Men a
ven
om
intentionen
med
spr˚
akbruket
a¨r att o¨verbrygga
¨
kunskapsasymmetrin s˚
a blottl¨
agger och f¨orst¨arker han samtidigt asymmetrin genom att
12
anv¨anda f¨
orenklade resonemang. De tydligg¨or den spricka som finns mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren. Den speciella karakt¨ar som texten f˚
ar tack vare denna
asymmetri ¨
ar samtidigt vad man kan v¨anta sig. Den omv¨anda situationen hade snarare
¨
varit anm¨
arkningsv¨
ard. Aven
om Riksbanken cementerar den informella maktasymmetrin s˚
a ¨ar faktumet att Stefan Ingves anpassar sitt spr˚
ak ett tecken p˚
a att han accepterar
den formella strukturen mellan parterna och f¨ors¨oker n˚
a fram till sina ˚
ah¨orare. Ponera
att Riksbanken ist¨
allet hade f¨
ors¨
okt utnyttja sin kunskapsposition gentemot Riksdagen
genom att l¨
agga den p˚
a en h¨
og teoretisk niv˚
a med tekniska termer. D˚
a hade Finansutskottets arbete f¨
orsv˚
arats och den formella relationen mellan parterna hotats eftersom
de underordnade f¨
ors¨
okt f¨
orhindra kontroll av sig sj¨alva.
4.4 Situation
Situationen, som skapar kontexten till texten, a¨r styrd till stor del av deltagarna och deras
relationer. Riksbanken vill med sin presentation av det senaste halv˚
arets penningpolitik
ge sin syn p˚
a vad de har gjort under perioden. De s¨oker ocks˚
a uppr¨atth˚
alla f¨ortroendet
mellan sig sj¨
alva och uppdragsgivaren. I ett f¨ors¨ok att uppr¨atth˚
alla detta f¨ortroendet
intar de g¨
arna en l¨
arande roll. Finansutskottet vill ˚
a sin sida kontrollera Riksbanken och
ge dem kritik p˚
a utf¨
ort arbete. Situationen ¨ar ¨aven en m¨ojlighet f¨or Finansutskottet att
f¨ors¨oka p˚
averka Riksbankens politik eftersom denna unilaterala text som studeras f¨oljs
av en allm¨
an diskussion mellan parterna.
Sammanfattning I talen inf¨
or Finansutskottet ˚
aterfinns en hel del potentiella problem
som realiserade skulle kunna skada f¨ortroendet f¨or Riksbanken. Ett av dessa m¨ojliga
problem ¨
ar att han ibland ikl¨
ar sig olika roller. Men Stefan Ingves synes medveten om
de riskerna och anammar tydliga stilgrepp f¨or att markera n¨ar han g˚
ar in i olika tempor¨ara roller. Dessa strategier minskar de potentiella problemen. Dock skulle han kunna
markera tydligare n¨
ar han l¨
amnar en tempor¨ar roll f¨or att ˚
aterg˚
a till rollen som talesperson f¨
or Riksbanken. Men Stefan Ingves ¨ar i min mening mycket medveten om
vikten av att tydligt markera agenter f¨or att undvika missf¨orst˚
and. Texten i sig skapas
ur och och p˚
averkas starkt av den speciella relationella asymmetrin mellan parterna.
Finansutskottet har formellt en h¨
ogre maktposition gentemot Riksbanken ¨aven om dess
sj¨alvst¨andighet ¨
ar en viktig aspekt i sammanhanget. Den informella relationen dem emellan k¨annetecknas ist¨
allet av Riksbankens kunskaps¨overtag. Stefan Ingves anv¨ander ett
spr˚
akbruk som b˚
ade ¨
overbrygger och po¨angterar den informella relationens asymmetri.
P˚
a detta s¨
att a
r
han
mycket strategisk i sitt s¨att att kommunicera med m˚
alet att skapa
¨
f¨ortroende mellan Finansutskottet och Riksbanken.
4.5 Tematisk Struktur
Detta avsnitt kommer ber¨
ora teman i texten samt vilka grundl¨aggande antaganden texten kommunicerar. Stefan Ingves tal inf¨or Finansutskottet a¨r mycket monotematiska.
13
Det o¨vergripande temat a
ar ocks˚
a att uppt¨acka en del
¨r ekonomi i allm¨anhet, men det g˚
˚
aterkommande underteman. Denna monotematik ¨ar f¨orv¨antad och underl¨attar p˚
a flera
s¨att analysen av texten som helhet. Talen blir tillsammans olika variationer p˚
a varandra,
d¨ar de belyser lite olika aspekter av recessionen Sverige och v¨arlden upplevt. Monotematiken g¨
or resultaten stabilare. N¨
ar Stefan Ingves beskriver en situation tv˚
a g˚
anger p˚
a
samma s¨
att a
r
det
mer
troligt
att
uttrycket
a
r
intentionellt
snarare
a
n
slumpm¨
a
ssigt.
¨
¨
¨
4.5.1
Teman
Omv¨arldens ekonomi Ett ˚
aterkommande ¨amne ¨ar omv¨arldens situation. Diskussionerna
kring den globala ekonomin kan ytterligare delas upp i tv˚
a underkategorier. Dels redog¨or Stefan Ingves f¨
or orsaken till att det ser ut som det g¨or i omv¨arlden. I dessa fall
ger han ett historiskt perspektiv d¨
ar dagens situation kontrasteras mot tidigare kriser.
Han anammar ¨
aven ett kortare perspektiv och diskuterar bidragande faktorer som kan
ha lett upp till den nuvarande krisen.
Den andra underkategorin som m¨arks i hans diskussioner kring omv¨arldens situation
behandlar hur omv¨
arldens problem skulle kunna fortplanta sig och hota Sveriges ekonomi. Ett exempel p˚
a detta ¨
ar n¨
ar han diskuterar hur den baltiska situationen hotar att
st¨ora den svenska ˚
aterh¨
amtningen under 2010.
F¨
or bara n˚
agra veckor sedan tr¨
affades vi h¨
ar i finansutskottet f¨
or att
diskutera de svenska bankernas engagemang i Estland, Lettland och Litauen - vad som h¨
ant de senaste ˚
aren, vad vi v¨
antar oss fram¨
over och
vad vi kan l¨
ara av det som intr¨
affat.(Tal 100304 sid 5 st 3)
(7)
¨
Sveriges ekonomi Ett ¨
an vanligare tema ¨ar Sveriges situation. Aven
h¨ar ger Stefan Ingves
vid behov ett historiskt perspektiv f¨or att skapa f¨orst˚
aelse f¨or Sveriges specifika position.
Hans historiska perspektiv ¨
ar ocks˚
a ett f¨ors¨ok att presentera vilka l¨ardomar man kan dra
av tidigare kriser. Dock har han ett ganska kritiskt f¨orh˚
allningss¨att till hur man tidigare
har l¨art sig av historien:
Efter den f¨
orra krisen [bankkrisen i Sverige p˚
a 90-talet] s˚
ag jag viktiga
reformer av lagstiftningen utredas under l˚
ang tid f¨
or att sedan mer eller
mindre falla i gl¨
omska och inte genomf¨
oras, n˚
agot jag innerligt hoppas
slippa se en repris av. Det f˚
ar helt enkelt inte h¨
anda igen.(Tal 100304 sid
(8)
11 st 5)
Ett annat ˚
aterkommande tema ¨
ar hur BNP varierar i Sverige ¨over tid. Stefan Ingves
diskuterar hur Riksbanken agerar f¨or att bem¨ota sv¨angningarna i BNP och hur de g¨or
avv¨agningar mellan att stimulera ekonomin och samtidigt s¨akerst¨alla inflationsm˚
alet. En
14
av de viktigaste aspekterna n¨
ar Stefan Ingves diskuterar det allm¨anna ekonomiska l¨aget
attning. Han resonerar kring hur krisen potentiellt kan hota
¨ar diskussionen kring syssels¨
syssels¨attningsgraden p˚
a varaktigt s¨att och vilka medel Riksbanken har f¨or att motverka
detta.
Riksbankens arbete a
a en st˚
aende punkt i talen. N˚
agot som a¨r v¨art att notera a¨r
¨r ocks˚
att Stefan Ingves i sina tal inte ¨
ar fr¨ammande f¨or att peka p˚
a vilka svagheter som finns
i systemet idag. Det kan g¨
alla riskomr˚
aden som faller mittemellan olika myndigheters
kontroller och han ger ¨
aven f¨
orslag p˚
a˚
atg¨arder mot svagheterna. Denna ¨oppenhet kring
att diskutera begr¨
ansningarna i den nuvarande situationen skapar en bild av en l¨arande
organisation som f¨
ors¨
oker utveckla sig sj¨alv. Detta ingjuter f¨ortroende hos ˚
ah¨oraren.
Inflationen som ett av Riksbankens tv˚
a viktigaste m˚
al har en sj¨alvklar plats i dessa tal.
Diskussionen ¨
ar b˚
ade historisk och fram˚
atblickande. Han ger ¨aven olika perspektiv och
m˚
att p˚
a inflation och st¨
aller dem mot varandra, ¨aven om han aldrig sv¨avar p˚
a m˚
alet utan tydligt po¨
angterar gentemot vilket inflationsm˚
att Riksbankens arbete ska utv¨arderas.
Riksbankens andra m˚
al, den finansiella stabiliteten, ¨ar ocks˚
a ett givet ¨amne i talen.
H¨ar anammar han flera perspektiv. Generella perspektiv, d¨ar han i allm¨anna ordalag
diskuterar hot mot det finansiella systemet, alterneras mot mer konkreta exempel p˚
a
olika specifika marknader som p˚
a sikt kan vara ett hot mot en v¨alfungerande ekonomi.
4.5.2
Grundl¨aggande utg˚
angspunkter i texten
De teman som genomsyrar texten g˚
ar hand i hand med flera grundl¨aggande utg˚
angspunkter som f¨
ormedlas genom texten. Nedan beskrivs och diskuteras de tydligaste.
Tillv¨axt ¨ar positivt De diskussioner och resonemang som Stefan Ingves f¨or baseras i
grund och botten p˚
a en syn p˚
a tillv¨axt som positiv. Ett exempel m¨arks i citat 9 d¨ar han
diskutera konjunkturstatistik:
L¨
aget i v¨
arldsekonomin forts¨
atter enligt v˚
ar bed¨
omning att bli b¨
attre. I de
flesta l¨
ander v¨
axer ˚
aterigen ekonomin och v¨
arldshandeln b¨
orjar komma
ig˚
ang igen efter den abrupta inbromsningen i samband med den akuta
krisen. (Tal 100304 sid 6 st 4)
(9)
Denna syn ifr˚
agas¨
atts inte utan l¨oper snarare som en r¨od tr˚
ad genom hela korpusen.
BNP-tillv¨
axten beskrivs i termer av stark, n¨ar den ¨okar mycket eller svag, n¨ar den minskar. Normall¨
aget verkar ocks˚
a anses vara en positiv BNP-tillv¨axt f¨or n¨ar tillv¨axten g˚
ar
upp igen efter en tid av l˚
ag tillv¨axt s˚
a formulerar Stefan Ingves detta som att den
˚
aterh¨
amtar sig. Synen p˚
a tillv¨
axt som n˚
agot positivt kommuniceras allts˚
a p˚
a tv˚
a s¨att.
B˚
ade indirekt genom genom positivt och negativt laddade ord som exempelvis stark och
svag och direkt d˚
a normall¨
aget a
¨r en positiv tillv¨axt. F¨or att belysa att detta a¨r en
15
utg˚
angspunkt som a
¨r vald av talaren och inte en allm¨angiltig sanning kan man kontrastera Riksbankens perspektiv med en alternativ syn p˚
a tillv¨axt.
I dagsl¨aget sker mycket av v˚
ar ekonomiska utveckling tack vare billiga energik¨allor. Utvinnandet och f¨
orbrukandet av denna energi skadar milj¨on b˚
ade p˚
a l˚
ang och p˚
a kort sikt.
Utsl¨appens p˚
averkningar a
r
inte
fullt
inkluderade
i
det
slutpris
som
betalas
f¨
o
r
varor och
¨
tj¨anster idag. Ett exempel p˚
a detta ¨ar bensin, d¨ar kostnaderna i form av negativa externaliteter inte ¨
ar inkluderade i dagens pris (Verhoef, 1996). Att ha som utg˚
angspunkt
att tillv¨axt ¨
ar positivtӬ
ar allts˚
a inte sj¨alvklart. Detta syns¨att p˚
a tillv¨axten har samtidigt m˚
anga ber¨
oringspunkter med de metaforer Riksbanken anv¨ander (se avsnitt 5
Metaforer).
Arbetsl¨oshet ¨ar d˚
aligt Citat 10 och 11 ¨ar exempel p˚
a utg˚
angspunkten arbetsl¨oshet ¨ar
d˚
aligt eller syssels¨
attning ¨
ar bra.
V¨
art att notera ¨
ar att syssels¨
attningen trots allt h˚
allits b¨
attre uppe ¨
an
vi tidigare r¨
aknade med. Arbetsl¨
osheten v¨
antas fortfarande bli h¨
og, men
l¨
aget ser ¨
and˚
a betydligt ljusare ut ¨
an vid de senaste bed¨
omningarna och
vi har successivt reviderat ned v˚
ar prognos.(Tal 100304 sid 8 st 3)
(10)
Arbetsmarknaden har f¨
orb¨
attrats och arbetsl¨
osheten har sjunkit i ganska
snabb takt sedan slutet av 2009. Nu bed¨
omer vi att denna f¨
orb¨
attring
bromsas upp.(Tal 111110 sid 6 st 2)
(11)
Stefan Ingves s¨
ager exempelvis att arbetsl¨osheten a¨r h¨og men att l¨aget ser ljusare
(b¨attre) ut. I andra citatet ¨
ar det ¨an tydligare, han talar d˚
a om att arbetsmarknaden har f¨
orb¨
attrats n¨
ar arbetsl¨
osheten har sjunkit. Den negativa synen p˚
a arbetsl¨oshet
kan tyckas sj¨
alvklar men ¨
aven h¨
ar finns det alternativa syns¨att b˚
ade inom de ekonomiska
och politiska sf¨
arerna.
Under perioden 1970-2011 ¨
okade Sveriges produktivitet med 218% (Ekonomifakta, 2013a)
samtidigt som antalet arbetade timmar per anst¨alld har sjunkit med 5,0% under ˚
aren
1970-2011 (Ekonomifakta, 2013b). Trots att v˚
ar produktivitet har ¨okat s˚
a pass mycket
har vi inte minskat hur mycket vi arbetar per anst¨alld. I och med denna produktivitets¨okning vore det m¨
ojligt f¨
or oss att g˚
a ner i tid eller v¨alja att inte arbeta alls.
Delarbetsl¨
oshet skulle kunna vara en valm¨ojlighet ist¨allet f¨or ett hot mot ekonomin.
I den politiska sf¨
aren finns detta resonemang hos V¨ansterpartiet (V¨ansterpartiet, 2012)
och har ¨
aven tidigare f¨
orespr˚
akats av Milj¨opartiet. Samma diskussion om kortare arbetstider har ¨
aven f¨
orespr˚
akats historiskt av ekonomer, till exempel s˚
a skriver Keynes i sin
16
ess¨a Economic Possibilities for Our Grandchildren att han tror d˚
a att v˚
ar framtida o¨kade
produktivitet kommer leda till att vi kan minska v˚
ar arbetstid drastiskt. Han tecknar
upp en bild d¨
ar alla lever som den d˚
atida aristokratin och spekulerar i att arbetsveckan
kanske bara beh¨
over vara 15 timmar (Keynes, 1933).
Det finns allts˚
a flera m¨
ojliga s¨
att att se p˚
a fr˚
agan. S¨attet som Riksbanken uttrycker
sig p˚
a visar att de tydligt tagit st¨allning i fr˚
agan om synen p˚
a arbetsl¨oshet som n˚
agot
d˚
aligt.
Ekonomisk stabilitet ¨ar bra Stefan Ingves ber¨or stabilitet p˚
a flera st¨allen i sina tal. Den
generella inst¨
allningen ¨
ar att stabiliteten har ett egenv¨arde och ¨ar n˚
agot att str¨ava efter.
Denna utg˚
angspunkt m¨
arks ocks˚
a i de metaforer han anv¨ander f¨or att tala om det ekonomiska maskineriet. Fr¨
amsta exemplet p˚
a att han f¨orespr˚
akar stabilitet och varnar f¨or
instabilitet ¨
ar tal 120315. Merparten av talet behandlar de stora kostnaderna av ekonomiska kriser.
Eftersom finansiella kriser ¨
ar mycket kostsamma f¨
or samh¨
allets medborgare b¨
or vi till snart sagt varje pris f¨
ors¨
oka undvika dem.(Tal 120315 sid 1
(12)
st 2)
Just f¨
or att vi beh¨
over finanssystemet s˚
a mycket m˚
aste det vara en viktig
prioritet att minska risken f¨
or finanskriser. Finansiella kriser orsakar
samh¨
allen stor skada. Dessutom vet vi att finansiella kriser har permanenta effekter p˚
a tillv¨
axten.(Tal 120315 sid 1 st 3)
(13)
Samtidigt problematiserar Stefan Ingves p˚
a andra st¨allen stabiliteten. D˚
a menar han att
kriser alltid kommer att uppst˚
a men att ansvariga myndigheter m˚
aste g¨ora sitt yttersta
f¨or att f¨orhindra dem.
¨ kriser av det slag som vi nu upplevt ¨
Ar
osannolika h¨
andelser”, som
intr¨
affar kanske en g˚
ang p˚
a 50 ˚
ar och n˚
agot som vi m˚
aste acceptera?
Mitt svar ¨
ar b˚
ade ja och nej. Vi har l¨
art oss att finansiella kriser ¨
ar
oerh¨
ort kostsamma. Regeringar och centralbanker diskuterar nu flitigt
olika ˚
atg¨
arder f¨
or att dels minska sannolikheten f¨
or att kriser uppst˚
ar,
dels mildra konsekvenserna av eventuella kriser. Detta arbete ¨
ar mycket
viktigt, men kommer tyv¨
arr inte att betyda att kriser fr˚
an och med nu
aldrig intr¨
affar igen.(Tal 110303 sid 5 st 6)
(14)
Stefan Ingves pekar s˚
aledes dels p˚
a att kriser intr¨affar av och till men ocks˚
a att samh¨allet
17
m˚
aste f¨
ors¨
oka f¨
orhindra dessa i st¨orsta m¨ojliga utstr¨ackning. De signaler detta skickar
till marknadsakt¨
orerna kan vara problematiskt d˚
a Riksbanken samtidigt st¨odjer banker
med problem:
Vi har gett s¨
arskilt likviditetsst¨
od till tv˚
a finansiella institut, Kaupthing
Bank Sverige och Carnegie.(Tal 090226 sid 1 st 2)
(15)
Stefan Ingves beskriver en situation d¨ar kriser beskrivs som troliga av och till samt
uppmanar samh¨
allet g¨
ora allt f¨
or att minska konsekvenserna av kriser n¨ar de blommar
ut. De dubbla signaler detta skickar till marknadsakt¨orerna kan potentiellt skapa ett
problem med moral hazard. Speciellt d˚
a de samtidigt g˚
ar ut och st¨odjer banker som inte
har en dominant och allts˚
a systemkritisk position. Moral hazard inneb¨ar att agenter
inte har n˚
agot incitament att undvika on¨odiga risker f¨or att de ¨ar s˚
a v¨al f¨ors¨akrade att
en olycka blir helt kostnadsfri ur deras synvinkel. Kriser kan ses som en m¨ojlighet att
s˚
alla agnarna fr˚
an vetet och f˚
a bort akt¨orer p˚
a marknaden som tagit f¨or stora risker.
Riksbanken uttrycker sig p˚
a ett s¨att som kan ¨oka problemen med moral hazard vilket
kan skapa problem p˚
a sikt och riskerar skada Riksbankens f¨ortroende i samh¨allet. Denna
grundl¨aggande utg˚
angspunkt b¨
or s¨
attas i relation till hur de anv¨ander metaforer, d¨ar det
ur ett mekaniskt perspektiv ¨
ar viktigt med stabilitet f¨or att den ekonomiska maskinen
ska fungera. Ett biologiskt eller Darwinistiskt perspektiv skulle inte l¨agga samma vikt
vid stabiliteten utan se kriser som en naturlig del av utvecklingen inom ekonomin. Inget
av perspektiven har dock m¨
ojligheten att st¨odja riktade insatser till icke systemkritiska
banker som kommer p˚
a obest˚
and (se 5 Metaforer).
5 Metaforer
5.1 Metod
Att identifiera metaforer ¨
ar att g¨
ora en bed¨omning. I detta ligger att olika personer kan
g¨ora olika bed¨
omningar av om ett uttryck ¨ar en metafor eller inte. Analysen fokuserar
p˚
a de tv˚
a beskrivna metaforerna men i studiet av korpusen har alla metaforer relaterade
till ekonomi f¨
ors¨
okts identifieras. De kriterier som anv¨ants f¨or att identifiera ekonomiska
metaforer har varit f¨
oljande:
• Det ska var m¨
ojligt att identifiera tv˚
a lexikala enheter, en m˚
aldom¨an och en
k¨alldom¨
an.
• Den senare ska skilja sig markant fr˚
an det f¨orra i termer av semantisk betydelse
och p˚
a s˚
a s¨
att skapa en semantisk sp¨anning.
• Den identifierade metaforen ska ber¨ora ekonomi.
18
De identifierade metaforerna presenteras i appendixet. Dessa ska p˚
a ingalunda sett anses
vara en utt¨
ommande redog¨
orelse d˚
a endast en person har g˚
att igenom korpusen f¨or att
identifiera metaforerna. En b¨
attre metod hade varit att l˚
ata flera personer individuellt
g˚
a igenom korpusen f¨
or att sedan i grupp diskutera resultaten och identifiera vad man
anser vara metaforer eller inte (j¨
amf¨or Hilpert (2006)). B¨or till¨aggas att bed¨omningen
har haft utg˚
angspunkten att det finns d¨oda metaforer, uttryck som a¨r s˚
a pass vanliga att
de har blivit lexikaliserade fraser. I metodens natur ligger att uttryck som andra skulle
kategorisera som metaforer ej tagits med medan uttryck andra upplever som fasta fraser
listats som metaforer. Detta ¨
ar en svaghet i metoden som skulle kunna f¨orb¨attras.
Metaforerna diskuteras sedan kritiskt. Det inneb¨ar att metaforerna diskuteras som grupper i enlighet med Charteris-Black (2004). Metaforerna diskuteras d˚
a ur ett kognitivt
perspektiv och ett pragmatiskt perspektiv. Det inneb¨ar att svara p˚
a vad metaforen s¨ager
om hur Riksbanken uppfattar ekonomin och strukturerar sin f¨orst˚
aelse kring den samt
diskutera hur Riksbanken f¨
ormedlar politiska budskap genom sina metaforer. I den kritiska analysen relateras metaforerna till diskursen p˚
a markroniv˚
a, de st¨orre ekonomiska,
ekonomihistoriska och politiska diskurserna.
5.2 Bakgrund: Metaforer i Makrodiskursen
De tv˚
a grupper av metaforer jag framf¨orallt kommer att fokusera p˚
a i min kritiska ana¨
¨ r en
lys av metaforerna ¨
ar ekonomin ar en levande organism och ekonomin a
maskin dels f¨
or att de ¨
ar vanligast i texten men ¨aven f¨or att de ¨ar t¨att sammanl¨ankade
med st¨orre historiska och politiska diskurser. Den f¨orstn¨amnda metaforen anv¨andes redan av Adam Smith 1759 n¨
ar han talade om den osynliga handen som lyckas koordinera
¨
en st¨orre befolknings agerande (Smith, 2010). Aven
Alfred Marshall po¨angterade under 1800-talet vikten av att se p˚
a ekonomin som en levande organism a¨ven om han s˚
ag
v¨ardet av att beskriva ekonomin i mekaniska termer d˚
a han ans˚
ag den vara ¨overl¨agsen
ur ett pedagogiskt perspektiv (Hodgson, 1993). Under slutet av 1800-talet s˚
a str¨avade
den ekonomiska vetenskapen att efterlikna naturvetenskaperna i allm¨anhet och fysiken
i synnerhet. Under ledning av ekonomer som William Jevons, L´eon Walras och Vilfredo
Pareto anammades aktivt fysikens metoder och man r¨orde sig bort fr˚
an de humanistiska
vetenskaperna. Denna r¨
orelse mot naturvetenskaperna genomf¨ordes ¨aven p˚
a ett spr˚
akligt
plan. De sistn¨
amnda ekonomerna anv¨ande alla ett spr˚
ak som pr¨aglades av metaforer baserade p˚
a Newtons mekaniska termer. Jevons beskriver till exempel priset i termer av en
pendels r¨
orelse, priset graviterarrunt ett ekvilibrium (Backhouse, 2002). Samma mekaniska syns¨
att, men med en viss betydelsef¨orskjutning p˚
a ordet mekanisk, ¨ar p˚
a m˚
anga
s¨att utbredd inom den ekonomiska diskursen idag. Nobelpristagaren Paul Krugman talar
till exempel om att han drogs till de samh¨allsvetenskapliga ¨amnena som ekonomin f¨or de
erbj¨od n˚
agot vackert: the beauty of pushing a button to solve problems (Newsweek, 2009).
Den mekaniska metaforen har existerat samtidigt som den delvis konkurrerande metaforen som diskuterar ekonomin i termer av en levande organism. Joseph Schumpeter,
som bland annat myntade termen kreativ f¨orst¨orelse (creative destruction), ¨ar bara ett
19
exempel p˚
a en ekonom som under 1900-talet f¨oredrog den biologiska metaforen (Callejas,
2006).
Idag ¨ar det m¨
ojligt att se politiska skillnader bland vilka som anv¨ander de olika metaforerna. Shenker-Osorio (2012) skriver att h¨ogersinnade politiker i USA tenderar att
¨ r en levande organism medan v¨ansterorienterade i o¨verv¨agande
anv¨anda ekonomin a
¨ r en maskin. Shenker-Osorio (2012) skriver ocks˚
del v¨aljer metaforen ekonomin a
a att
¨ r en levande organism ¨aven har vissa moraliska dimenanv¨andandet av ekonomin a
sioner i USA. N¨
ar h¨
ogerpolitiker talar om varf¨or ekonomin g˚
ar d˚
aligt s˚
a beror det p˚
a att
ekonomin, och i ett vidare perspektiv vi som m¨anniskor, har missk¨ott oss. N¨ar politiker
talar om att det ¨
ar dags att dra ˚
at sv˚
angremmen, och med det menar sk¨ara ner p˚
a de
offentliga utgifterna, f¨
ormedlas en moralisk aspekt. Nu m˚
aste vi betala f¨or att vi tidigare
aga levt ¨
over v˚
ara tillg˚
angar.
¨atit f¨or mycket, det vill s¨
En uppdelning som inte tar fasta p˚
a politiska st˚
andpunkter utan snarare har sin utg˚
angspunkt i ett ekonomiskt perspektiv ¨ar att liberala ekonomer, exempelvis anh¨angare till
¨ r en levande organism, medan Keyneden ¨osterrikiska skolan f¨
oredrar ekonomin a
¨ r en maskin (Borders, 2011) d¨ar Krugman kan s¨allas till
sianer f¨oredrar ekonomin a
den senare skaran.
Vad f¨or slags kognitivt gods f¨
or d˚
a de olika metaforerna med sig? Att beskriva ekonomin i termer av en maskin ¨
ar att se p˚
a den inom Newtonska mekanikens paradigm
(Hodgson, 1993). Det Newtonska arvet i metaforen inneb¨ar flera saker. Metaforen inneb¨ar enligt detta syns¨
att att man beskriver ekonomin som ett v¨al avgr¨ansat system.
Systemet har givna och tydliga regler som skapar f¨oruts¨attningar f¨or det som sker inom
systemet. Allt som sker inom ramarna f¨or det slutna systemet har en tydlig orsak och en
verkan. I det hela skapas ett deterministiskt syns¨att d¨ar vi, om vi k¨anner till allt om systemet vid en tidpunkt kan f¨
orutsp˚
a vad som kommer ske fram¨over och p˚
averka systemet.
Det g˚
ar att ifr˚
agas¨
atta i vilken m˚
an det Newtonska arvet fortfarande ¨ar n¨arvarande
i dagens f¨
orst˚
aelse av metaforen. Det ¨ar ju en sak att tolka metaforen i Newtonska termer teoretiskt men det ¨
ar en annan fr˚
aga om den v¨acker de associerade konnotationerna
hos ˚
ah¨orare idag. Om konnotationerna saknas skulle en diskussion utifr˚
an detta perspektiv sakna relevans. I viss m˚
an ¨ar konnotationerna fortfarande levande, de finns ¨aven
kvar i stor utstr¨
ackning kring v˚
ar syn p˚
a vad en maskin ¨ar idag. Det m¨arks bland annat
p˚
a hur metaforerna anv¨
ands i denna korpus.
Att ist¨allet anamma det biologiska perspektivet inneb¨ar p˚
a m˚
anga plan att ha en polemisk syn p˚
a ekonomin. Den biologiska synen p˚
a ekonomin blir ist¨allet ett dynamiskt system som inte tvunget beh¨
over vara slutet s˚
a som det mekaniska paradigmet f¨oruts¨atter.
De v¨aldefinierade spelregler som skapade ramarna f¨or den mekaniska metaforen saknas
inom den biologiska metaforen. Viktigare ¨ar ist¨allet den kreativa f¨orst¨orelsens ober¨akneliga
f¨orm˚
aga att skapa nya f¨
oruts¨
attningar och utvecklingar. Med den ober¨akneligheten kom-
20
mer ocks˚
a v˚
ar egen of¨
orm˚
aga att helt och fullt greppa vad som sker s˚
av¨al nu som i
framtiden.
5.3 Resultat och Diskussion
Riksbanken anv¨
ander metaforer relativt frekvent. Majoriteten av metaforerna sorteras
¨ r en levanunder de konceptuella metaforer som jag diskuterat, n¨amligen ekonomin a
¨ r en maskin. Det finns fler typer av metaforer som inte
de organism och ekonomin a
a¨r lika frekventa. F¨
or en fullst¨
andig lista av de identifierade metaforerna se 8 Appendix
d¨ar de ¨
ar sorterade under respektive konceptuell metafor.
5.3.1
¨ r en maskin
ekonomin a
Synen p˚
a ekonomin som en maskin v¨acker m˚
anga intressanta f¨oljdfr˚
agor om vad det
inneb¨ar f¨
or Riksbankens uppfattning av ekonomin. Den f¨orsta fr˚
agan som infinner sig
or finns maskinen? Det borde rimligtvis finnas en anledning till att denna maskin
¨ar: varf¨
som b˚
ade kan vara ett draglok och f˚
a grus i maskineriet existerar. Ett svar a¨r att den
finns f¨or dess egen skull. M˚
alet f¨
or maskinen ¨ar d˚
a endast att den ska fungera s˚
a bra
som m¨ojligt f¨
or att realisera sig sj¨
alv p˚
a b¨asta s¨att, den ˚
asikten m¨arks delvis i korpusen.
N¨ar Stefan Ingves talar om riskerna med protektionism s˚
a ser han i protektionismen ett
hot mot den effektiva och v¨
alfungerande ekonomin. Han s¨ager:
Det g¨
ors f¨
or n¨
arvarande stora anstr¨
angningar i olika internationella forum f¨
or att den globala ekonomin inte ska v¨
axla in p˚
a ett s˚
adant sp˚
ar.(Tal
(16)
101111 sid 5 st 2)
I citatet liknar han ekonomin vid en maskin som kan v¨alja olika sp˚
ar och Stefan Ingves
l¨agger en implicit v¨
ardering i vilket som ¨ar det r¨atta, n¨amligen det som ¨ar mest effektivt
i ekonomiska termer. Realiserandet av ekonomin f¨or dess egen skull ¨ar d˚
a den fr¨amsta
anledningen till att maskinen finns. Men andra tolkningar ¨ar ocks˚
a m¨ojliga. ShenkerOsorio (2012) sn¨
avar in metaforen ytterligare n¨ar hon unders¨oker den. Hon skriver att
ekonomin inte bara ¨
ar en maskin, utan en farkost (vehicle). Hon kopplar ¨aven ihop
¨ r en farkost med en av de vanligaste metaforerna livet a
¨r
metaforen ekonomin a
en resa (Lakoff & Johnson, 1980). Farkosten ekonomin a¨r enligt henne ett medel f¨or
m¨anniskan att transportera sig p˚
a sin resa. Av hennes diskussion f¨oljer att farkosten har
en tydlig f¨
orare som kan best¨
amma riktning och hastighet. Fr˚
agan huruvida n˚
agon kan
styra farkosten eller maskinen ¨
ar central i det att det f˚
ar stora konsekvenser f¨or hur man
ska f¨orst˚
a vad metaforanv¨
andningen faktiskt s¨ager om talarens kognitiva uppfattning
om ekonomin. Riksbankens metaforer skulle i mycket stor utstr¨ackning kunna f¨orklaras
¨ r en farkost. Shenker-Osorios teori skapar dessutom en v¨al
i termer av ekonomin a
sammanh¨
angande v¨
av som har en h¨og f¨orklaringsgrad. Men jag st¨aller mig ¨and˚
a fr˚
agande
till om hennes resonemang ¨
ar korrekt n¨ar man tittar p˚
a Riksbankens metaforer. I hennes
resonemang beskrivs farkosten som n˚
agot som har en tydlig f¨orare. Riksbankens metafo-
21
rer beskriver snarare en farkost som f¨ardas i m˚
angt och mycket p˚
a eget bev˚
ag. Citat 16
a detta. Ekonomin kan d¨ar tolkas som en farkost, men graden av kon¨ar ett exempel p˚
troll ¨over farkosten ¨
ar till skillnad fr˚
an Shenker-Osorios resonemang l˚
ag. Maskinen g˚
ar i
exemplet p˚
a ett sp˚
ar vilket inneb¨
ar att f¨ardv¨agen i m˚
angt redan ¨ar satt. De enda m¨ojliga
v¨agarna fram˚
at g˚
ar enligt den utlagda r¨alsen. Riksbanken har endast tillsammans med
flertalet andra internationella akt¨
orer bara m¨ojlighet att p˚
averka vilket sp˚
ar ekonomin
˚
aker in p˚
a, inte vilken v¨
ag ekonomin ska ta. M¨onstret g˚
ar igen i flera exempel:
Om den finansiella infrastrukturen inte fungerar skulle det bli mer eller
mindre tv¨
arstopp i ekonomin. (Tal 081113 sid 2 st 1)
(17)
F¨
or att kort summera r¨
aknar vi med att finanskrisen p˚
a olika s¨
att f˚
ar
hjulen att snurra betydligt l˚
angsammare i ekonomin. Tillv¨
axten v¨
antas
bromsa in b˚
ade i Sverige och i omv¨
arlden. (Tal 081113 sid 7 st 5)
(18)
Citat 17 och 18 visar p˚
a en genomg˚
aende trend som uttrycks i metaforerna: farkosten
har ingen tydlig f¨
orare. Utifall att den skulle haft det s˚
a ¨ar det inte Riksbanken som
sitter vid spakarna. I citat 17 framst˚
ar Riksbanken fr¨amst som facilit¨or, den som med
infrastruktur ska se till att ekonomin kan r¨ora sig fritt. Andra meningen i citat 18
uttrycker ˚
a sin sida en tro p˚
a att ekonomin, h¨ar representerad av metonymen tillv¨axt,
kommer att bromsa in. Vem som a
a bromsen framg˚
ar inte, dock
¨r agenten och trycker p˚
framg˚
ar tydligt att Riksbanken inte ¨ar den som gjort en intentionell handling som f˚
ar
hjulen att snurra l˚
angsammare. Riksbanken anv¨ander till och med verbet v¨anta i passiv
form, vilket ytteligare distanserar dem fr˚
an f¨orutsp˚
aelsen och f˚
ar prognosen mer likna en
objektiv observation. S˚
a¨
aven om Shenker-Osorios teorier har en h¨og f¨orklaringsgrad s˚
a
passar de inte helt in i Riksbankens anv¨andning av metaforer. Ringmar (2008) diskuterar
ist¨allet hur staten historiskt har beskrivits med en maskinmetafor och att maskinen i
dessa fall framst¨
alls som relativt sj¨alvstyrande. Makthavarna framst˚
ar i sammanhanget
snarare som mekaniker ¨
an som f¨
orare. Den teorin passar v¨al in med flertalet metaforer.
F¨orutom citat 17 s˚
a exempelvis:
Omst¨
andigheterna de senaste m˚
anaderna har kr¨
avt verktyg vi normalt
inte beh¨
over plocka fram ur verktygsl˚
adan (Tal 090226 sid 1 st 3)
(19)
Riksbanken och andra myndigheter, b˚
ade i Sverige och utomlands, har
l¨
opande sprutat in olja i maskineriet f¨
or att de finansiella marknaderna
ska fungera b¨
attre. (Tal 090226 sid 3 st 4)
(20)
22
B˚
ada citaten s¨
atter tydligt Riksbanken i rollen som reparat¨or av maskinen.
¨ r en maskin
En annan problematisk fr˚
aga som v¨acks i och med metaforen ekonomin a
¨ar vad den drivs av. Problemet med drivmedlet ¨ar i min mening relevant och ¨ar m¨ojlig
att relatera till diskussionen om Riksbankens grundl¨aggande antagande om att tillv¨
axt
a
r
positivt.
Den
okritiska
h˚
allningen
till
tillv¨
a
xt
i
det
antagandet
ligger
i
linje
med
den
¨
okritiska synen p˚
a ekonomin som en maskin som ska drivas fram˚
at f¨or dess egen skull.
Med vad ekonomin drivs p˚
a eller till vilken kostnad ¨ar inte av samma vikt som att den
drivs fram˚
at. Shenker-Osorio (2012) tar ocks˚
a upp problemet med drivmedel men drar
slutsatsen att det ¨
ar naturligt att en bil ibland f˚
ar slut p˚
a bensin. N¨ar en bil f˚
ar slut
p˚
a drivmedel ¨
ar det v˚
ar uppgift att tanka den igen. I sammanhanget lyfter hon inte
upp n˚
agon potentiell kritik mot beroendet av fossila br¨anslen. Detta okritiska syns¨att
p˚
a drivmedel tycker jag ¨
ar problematisk i hennes diskussion och passar nog b¨attre in i
den amerikanska diskursen ¨
an den svenska.
Maskinmetaforen skapar ocks˚
a en viss dissonans med hur Riksbanken anv¨ander sitt
spr˚
ak i ¨
ovrigt. I den Newtoniska uppfattningen om en maskin s˚
a ¨ar dess funktion bin¨ar,
maskinen fungerar eller fungerar inte. Metaforen saknar en nyanserad kvalitetsaspekt
(Hodgson, 1993). I den m˚
an det a
¨r m¨ojligt att diskutera kvalitet inom ramen f¨or metaforen s˚
a kommer kvaliteten in f¨
orst i konstruktionen av maskinen som helhet. Detta
bin¨ara syns¨
att skaver delvis mot Riksbankens upprepade diskussioner kring avv¨agningar
i r¨antes¨
attningen och hur r¨
anteniv˚
an baseras p˚
a olika bed¨omningar. Om ekonomin hade
varit en maskin hade s˚
adana bed¨
omningar spelat en mycket mindre roll. Dessutom, en
mekanikers arbete a
a maskinens funk¨r relativt enkelt att utv¨ardera genom att titta p˚
tion. Om den ekonomiska maskinen fungerar s˚
a har mekanikern Riksbanken gjort sitt
jobb. N¨ar ekonomin inte fungerar s˚
a borde det vara m¨ojligt att i analogi med maskinmetaforen avkr¨
ava dem p˚
a ansvar. N¨
ar Riksbanken anv¨ander maskinmetaforen s˚
a drar den
˚
at att f¨ortydliga deras ansvar i den ekonomiska situation. Det ¨ar allts˚
a ett spr˚
akbruk som
g˚
ar direkt p˚
a tv¨
ars mot det undvikande av ansvar som finns i andra delar av deras tal
(j¨amf¨or 6 Att s¨
anka r¨
antan). I viss m˚
an l¨oses dessa problem med metaforen ekonomin
¨ r en levande organism.
a
5.3.2
¨ r en levande organism
ekonomin a
P˚
a samma s¨
att som med maskinmetaforen v¨acker den biologiska metaforen fr˚
agan om
varf¨or organismen finns. Det finns inget lika entydigt svar p˚
a den fr˚
agan bland dessa
metaforer som bland maskinmetaforerna. N¨ar Riksbanken beskriver ekonomiska problem
¨ r en levande organism, finns ˚
inom ramen f¨
or ekonomin a
aterkommer en varianten
¨ r en patient. Tydligast
p˚
a den biologiska metaforen i form av ekonomiska problem a
m¨arks detta i citat 21 och 22:
23
I det mycket st¨
okiga och os¨
akra l¨
aget som r˚
adde, hamnade fokus
framf¨
orallt p˚
a att snabbt st¨
alla diagnos och g˚
a in med mer eller mindre
akuta ˚
atg¨
arder - p˚
a ”intensivv˚
ard¨
om man s˚
a vill. (Tal 091105 sid 1 st 3)
(21)
Situationen ser annorlunda ut i olika l¨
ander och det ¨
ar inte s¨
aker att
alla ¨
ar redo att sl¨
anga kryckorna samtidigt. (Tal 091105 sid 9 st 5)
(22)
Citat 21 anv¨
ander ordet intensivv˚
ard vilket ger st¨od f¨or tolkningen att Riksbanken ser
den levande organismen som en m¨anniska. Ordet ¨ar visserligen inom citationstecken vilket tyder p˚
a att ordet kanske angr¨ansar till att vara vad Charteris-Black klassar som
novel metaphor, en ny metafor d¨
ar den semantiska sp¨anningen mellan dom¨anen ¨ar s˚
a
pass p˚
ataglig att Riksbanken ¨
ar os¨aker p˚
a om den kommer att accepteras av ˚
ah¨orarna. I
sammanhanget upplevs dock inte n˚
agon sv˚
arighet att tolka uttalandet, s¨arskilt eftersom
satser som st¨
alla diagnos och akuta ˚
atg¨
arder hj¨alper till att v¨acka konceptuella scheman
kring sjukv˚
ard. I citat 22 anv¨
ands ordet kryckor vilket ¨aven det st¨oder tesen att Riksbanken ser den levande organismen som en m¨anniska.
¨ r en levande organism ¨ar det sv˚
I ¨ovriga metaforer under paraplyet ekonomin a
art
att avg¨ora vad organismen ¨
ar. Organismen ges exempelvis attribut som f¨otter och
blodomlopp men organismen beskrivs inte i ¨ovrigt som specifikt m¨ansklig bortsett fr˚
an
i citat 21 och 22.
Om vi ser p˚
a ekonomin som en m¨anniska s˚
a finns ett svar p˚
a fr˚
agan p˚
a vad m¨anniskan
fyller f¨or funktion som inte skiljer sig s¨arskilt mycket fr˚
an synen p˚
a ekonomin n¨ar den
beskrivs som en maskin. Precis som maskinen kan man h¨avda att den finns f¨or sin egen
skull, att den har ett egenv¨
arde. Argumentationen h˚
aller ¨aven om ekonomin endast ses
som en levande organism men den blir tydligare och starkare under f¨oruts¨attningen att
ekonomin a
anniska.
¨r en m¨
En annan ov¨
antad likhet med maskinmetaforen ¨ar att ser man p˚
a ekonomin som en
m¨anniska s˚
a ger man ekonomin en egen vilja. Det ¨ar inte sj¨alvklart att maskinen har en
vilja, men s¨
attet Riksbanken anv¨
ande maskinmetaforen insinuerade att den hade ett eget
m˚
al. I m¨
anniskometaforen ligger viljan inbyggd i hur vi uppfattar konceptet m¨anniska.
D¨aremot beskrivs inte m¨
anniskan som s¨arskilt aktiv utan hon ¨ar snarare ett passivt
objekt som kan drabbas av sjukdom eller tappa fotf¨astet. Hon har inte n˚
agon speciell
riktning utan r¨
or sig mest l¨
angs med skalan sjuk/frisk. Att se ekonomin i termer av en
levande organism ¨
ar f¨
or liberaler en del av en st¨orre bild d¨ar man beskriver ekonomin
som Darwinistisk och organisk (Hodgson, 2002; Borders, 2011). Ordet organisk ska d˚
a
s¨attas i motsats till Newtons mekaniska v¨arldssyn.
I denna st¨
orre bild po¨
angteras vikten av evolution som drivkraft och hur bra f¨oretag
aliga m˚
aste till˚
atas att g˚
a i konkurs. F¨or att denna process ska fortg˚
a
¨overlever medan d˚
24
s˚
a effektivt som m¨
ojligt ska ekonomin l¨amnas ˚
at sitt eget o¨de f¨or att genom naturligt
urval vaska fram den mest v¨
alanpassade ekonomin.
Riksbankens anv¨
andning av organismmetaforen ¨ar inte fullt s˚
a Darwinistisk i min mening. Ekonomin framst¨
alls f¨
orvisso som levande men de g˚
ar ifr˚
an det liberala syns¨attet
i och med att den inte tycker att patienten, ekonomin, ska l¨amnas ˚
at sitt o¨de. Krisen
beskrivs allts˚
a inte i termer av kreativ f¨orst¨orelse. Hade Riksbanken ett helt igenom Darwinistiskt perspektiv i sina metaforer skulle man inte skapa f¨orest¨allningen om att det
finns doktorer. D˚
a hade de ist¨
allet f¨orespr˚
akat en laissez-faire inst¨allning d¨ar ekonomin
till˚
ats utveckla sig sj¨
alv utan yttre inblandning. Men i metaforerna framst¨alls ist¨allet
krisen som en farlig sjukdom som kan smitta vilket tvunget placerar Riksbanken i en
aktiv roll.
¨ r en levande organism? TillVad blir Riksbankens roll i metaforen ekonomin a
sammans med de stycken som m˚
alar upp krisen i sjukdomstermer f˚
ar Riksbanken rollen
som doktor och med det n˚
agon som aktivt arbetar mot smittan. En inv¨andning mot
detta skulle kunna vara att Riksbanken har m¨ojligheten att endast observera den sjuka
organismen. Ett s˚
adant resonemang h˚
aller inte d˚
a Riksbanken ¨aven om de inte agerar
p˚
averkar ekonomin d˚
a den till sin konstruktion a¨r en myndighet dit vi tittar i tider
av ekonomisk os¨
akerhet och d˚
a den ska st˚
a som en garant f¨or den finansiella stabiliteten i Sverige. S˚
a ¨
aven om tolkningen av metaforen att ekonomin ¨ar en sjuk person
och Riksbanken ¨
ar dess doktor skiljer sig fr˚
an den traditionella politiska, ekonomiska
och ekonomihistoriska diskursen s˚
a ¨ar den dels ¨ar rimlig och f¨or dessutom med sig flera
positiva aspekter. Den skapar den en b¨attre o¨verensst¨ammelse dels med verkligheten och
dels med ¨
ovriga delar av talen, vilka mellan raderna insinuerar att Riksbanken inte har
¨ r en levande
full f¨orst˚
aelse f¨
or ekonomin. P˚
a detta s¨att kan metaforen ekonomin a
organism skapa en b¨
attre f¨
orst˚
aelse f¨or Riksbankens arbete bland allm¨anheten och ¨aven
or ett b¨
attre diskussionsklimat kring ekonomin.
¨oppna upp f¨
J¨amf¨ort med en mekaniker s˚
a¨
ar objektet f¨or doktorns arbete mer komplicerat. Det ¨ar
sv˚
arare att st¨
alla diagnos och det ¨
ar inte helt s¨akert att de ˚
atg¨arder som doktorn f¨oresl˚
ar
l¨oser problemen. En doktor har heller inte p˚
a samma s¨att fullst¨andig information kring
den kropp denne behandlar, varken fullst¨andig kunskap om den specifika kroppen eller
om kroppar i allm¨
anhet. Mekaniker sitter f¨orvisso inte heller inne p˚
a all kunskap om de
bilar de reparerar men det vore m¨ojligt f¨or denne att f˚
a kompletta ritningar till bilen
vilket ger full information om bilens id´e vilket ocks˚
a g¨or det teoretiskt m¨ojligt att plocka
is¨ar bilen totalt f¨
or att sedan laga trasiga delar och s¨atta ihop den igen. N¨ar doktorn
ska st¨alla en diagnos har denne inte samma m¨ojlighet att plocka is¨ar kroppen i dess
best˚
andsdelar. Den f˚
ar ist¨
allet f¨
orlita sig p˚
a att observera en del variabler och tala med
patienten och utifr˚
an det f¨
ors¨
oka best¨amma vilken sjukdomsbild patienten har och vilka
˚
atg¨arder som b¨
or genomf¨
oras. Till skillnad fr˚
an mekanikerna s˚
a ¨ar det mycket troligare att det inom l¨
akaryrket finns en ganska stor variation inom f¨oreslagna ˚
atg¨arder vid
varje specifikt fall. Det ¨
ar heller inte m¨ojligt att vara s¨aker p˚
a att den behandling som
25
ordineras botar patienten. Huruvida l¨akarens agerande i slut¨andan var korrekt eller inte
omningsfr˚
aga d¨ar olika intressenter kan dra olika slutsatser. En slut¨ar dessutom en bed¨
giltig bed¨
omning av en mekanikers arbete ¨ar i mycket st¨orre utstr¨ackning bin¨ar. Alla de
n¨amnda egenskaperna som ¨
ar sammankopplade med l¨akaryrkets os¨akerhet delas ocks˚
a
av ekonomerna i Riksbanken.
Riksbanken har inte full information vilket ofta p˚
apekas. Riksbanken har inte alltid
full f¨orst˚
aelse f¨
or problemen d˚
a man verkar i realtid medan den fulla f¨orst˚
aelsen f¨or en
situation kommer, i den m˚
an den n˚
agonsin kommer, med viss tidsf¨ordr¨ojning d˚
a konsekvenserna ¨
ar tydligare och forskare hunnit studera skeendet i detalj. Riksbanken ¨ar inte
s¨aker p˚
a att vad de g¨
or idag ¨
ar det korrekta. Det finns inte heller ett r¨att svar p˚
a vad
Riksbanken borde g¨
ora vid varje givet tillf¨alle. De interna och externa diskussionerna
kring Riksbankens r¨
antes¨
attningar den senaste tiden ¨ar ett tydligt exempel p˚
a detta.
Det ¨ar heller inte helt sj¨
alvklart vad en utv¨ardering av Riksbankens agerande kommer
till f¨or slutsatser d˚
a en s˚
adan bed¨omning sker gentemot kontrafaktiska skeenden vilket
skapar stor os¨
akerhet.
¨ r en levande organism har p˚
ekonomin a
a detta s¨att st¨orre potential att rymma
en oenig ekonomik˚
ar. Att tv˚
a ekonomer har olika ˚
asikter kring vad som ska g¨oras i varje given situation ¨
ar enklare att f¨orst˚
a om man liknar dem vid doktorer j¨amf¨ort med
om de vore mekaniker. P˚
a detta s¨att ¨oppnar man upp f¨or en b¨attre f¨orst˚
aelse bland
allm¨anheten om Riksbankens arbete. De motstridiga argumenten kan dessutom inom en
s˚
adan metafor ha en given och viktig plats eftersom de f¨or den ekonomiska diskussionen
fram˚
at. Inom den mekaniska metaforen skulle tv˚
a motstridiga ˚
asikter ist¨allet bero p˚
a en
felaktighet. En av de b˚
ada mekanikerna har fel. Resultatet blir d˚
a att man ska f¨ors¨oka
identifiera korrekt ˚
asikt, och tysta den felaktiga.
Det blir ocks˚
a l¨
attare att skapa f¨orst˚
aelse f¨or eventuella historiska felbed¨omningar av
Riksbanken inom ramen f¨
or en biologisk metafor. Det ¨ar l¨attare att acceptera att en
doktor inte har full f¨
orst˚
aelse f¨
or kroppen och d¨arf¨or inte kan bota alla sjukdomar. Att
Riksbanken som doktor d˚
a g¨
or felbed¨omningar skulle inom denna metafor m¨otas av
st¨orre f¨orst˚
aelse av allm¨
anheten. Det skulle p˚
a s˚
a s¨att vara m¨ojligt f¨or Riksbanken att
tydligare g˚
a ut och v˚
aga erk¨
anna felbed¨omningar och samtidigt bibeh˚
alla sitt f¨ortroende.
En s˚
adan mer f¨
orl˚
atande metafor skulle s˚
aledes g¨ora det enklare att r¨atta till fel och l¨ara
sig av misstag d˚
a de negativa konsekvenserna av att erk¨anna ett misstag minskas.
Att i enlighet med Charteris-Black (2004) titta p˚
a metaforanv¨andningen ur ett pragmatiskt perspektiv skapar en helt annan bild. Vid en pragmatisk tolkning ¨ar det viktiga
talarens intention med metaforen eftersom den ses som ett verktyg att ¨overtyga ˚
ah¨orarna.
Hur ska man d˚
a tolka att Riksbanken regelbundet anv¨ander sig av tv˚
a s˚
a motstridiga
metaforer? Om m˚
alet f¨
or Riksbanken med dessa metaforer ¨ar att ¨overtyga ˚
ah¨orare om
antingen det ena eller det andra borde de valt en av metaforerna och h˚
allit sig till den.
I en intervju med den d˚
a nyss avg˚
angne vice Riksbankschefen Lars E. O. Svensson be-
26
kr¨aftas att de inte har diskuterat metaforbruket p˚
a Riksbanken. Han f¨orstod samtidigt
konsekvenserna av de b˚
ada metaforerna b˚
ade ur det kognitiva perspektivet och metaforernas relation till makrodiskursen (L. E. O., Svensson, personlig intervju, 11 maj 2013).
Deras kluvenhet ˚
aterspeglar troligen deras egen kluvenhet i f¨orh˚
allandet till de tv˚
a ekonomiska och diskurs de tv˚
a metaforerna f¨ormedlar. P˚
a vissa s¨att st¨odjer de s˚
aledes tanken
p˚
a en internationalistisk politik, sj¨alva id´en om en Riksbank a¨r interventionistisk till
sin sj¨alva konstruktion. Samtidigt hyllar de p˚
a flera s¨att de fria marknadskrafterna och
deras f¨orm˚
aga till kreativ destruktion. De vill ˚
a ena sidan framh˚
alla att de har m¨ojlighet
att p˚
averka marknaden fr˚
an sin position samtidigt m¨ojligg¨or de f¨or sig sj¨alva att fris¨aga
sig ansvar d˚
a de inte lyckas med sina m˚
al.
6 Att s¨anka r¨antan
- en unders¨
okning av Riksbankens kommunikation av r¨antes¨attning i tv˚
a perspektiv
Riksbanken har tv˚
a m˚
al, inflationsm˚
alet p˚
a 2 % samt att bibeh˚
alla finansiell stabilitet.
R¨antan och/eller r¨
antebanan a
a god m˚
an som m¨ojligt upp¨ndras kontinuerligt f¨or att i s˚
fylla dessa tv˚
a m˚
al. Hur de arbetar f¨or att n˚
a dessa m˚
al p˚
averkar oss dagligen genom
r¨antor och det allm¨
anna ekonomiska l¨aget.
En viktig faktor f¨
or att uppn˚
a b˚
ade inflationsm˚
alet och uppr¨atth˚
alla den finansiella
stabiliteten ¨
ar marknadens f¨
ortroende f¨or Riksbanken. Enligt modern ekonomisk teori
a
¨ar en av de viktigaste faktorerna f¨or graden av inflation allm¨anhetens f¨orv¨antningar p˚
inflationen genom vad som kallas adaptiva inflationsf¨orv¨antningar (Built-in Inflation,
2009). Om Riksbanken trov¨
ardigt kunde s¨aga att inflationen n¨asta period kommer ligga
p˚
a 2 % skulle det i avsaknad av ekonomiska chocker troligen resultera i en inflation p˚
a
2 %.
Men det finns delvis en mots¨
agelse i att Riksbanken ˚
a ena sidan kontinuerligt ¨andrar
r¨antan samt r¨
antebanan och att de ˚
a andra sidan med trov¨ardighet ska lyckas h˚
alla sitt
inflationsm˚
al delvis genom att kontrollera allm¨anhetens f¨orv¨antningar p˚
a densamma.
F¨or ett trov¨
ardigt agerande fr˚
an Riksbankens sida ¨ar att inte ¨andra sin r¨anta om inte
omv¨arlden f¨
or¨
andras. Om Riksbanken ¨andrar r¨antan utan att omv¨arlden har f¨or¨andrats
inneb¨ar tv˚
a m¨
ojliga tolkningar:
• Att tidigare tolkning av omv¨
arlden har varit felaktig.
• Att Riksbankens modeller f¨
or att analysera omv¨arlden har f¨orb¨attrats och att den
tidigare tolkningen av omv¨
arlden var b¨asta m¨ojliga givet kunskapsl¨aget d˚
a.
Visserligen f¨
or¨
andras omv¨
arldsbilden kontinuerligt, men det g˚
ar inte att s¨aga med s¨akerhet
att Riksbankens ¨
andrade r¨
anta alltid beror p˚
a f¨or¨andrad omv¨arldsbild. Framf¨orallt har
en lekman liten eller ingen m¨
ojlighet att avg¨ora om en f¨or¨andrad repor¨anta beror p˚
a om
Riksbanken tidigare gjort ett misstag i sin prognos som man nu r¨attar till eller om det
27
beror p˚
a f¨
or¨
andrade omst¨
andigheter. Att a¨ndra REPO-r¨anta kan inneb¨ara att Riksbanken delvis undergr¨
aver f¨
ortroendet f¨or den egna institutionen samtidigt som Riksbanken
beh¨over g¨
ora s˚
adana r¨
antef¨
or¨
andringar f¨or att uppn˚
a sina m˚
al. Hur handskas Riksbanken med denna paradox n¨
ar de kommunicerar om r¨antef¨or¨andringar? F¨or att unders¨oka
detta kommer jag att studera dels vilka lexem Stefan Ingves anv¨ander f¨or att tala om
r¨antef¨or¨andringar och dels titta p˚
a anv¨andningen av agenter i samma sammanhang.
Detta avsnitt f¨
ors¨
oker inte kartl¨
agga huruvida Riksbanken gjort felaktiga bed¨omningar
tidigare utan fokuserar endast p˚
a hur f¨or¨andringarna beskrivs och hur Riksbanken framst¨aller sig sj¨
alv. Det ¨
ar en deskriptiv unders¨okning av ordvalen. En utvidgning av denna
del skulle vara att anv¨
anda en kontrollkorpus f¨or att unders¨oka hur frekventa orden, och
deras former ¨
ar, relativt en liknande text. F¨or att korpusarna skulle vara j¨amf¨orbara
skulle den f¨
orslagsvis best˚
a av ekonomiska texter av liknande karakt¨ar och med liknande
tematik.
6.1 Anv¨andning av f¨or¨andringsverb: Hur ¨andras r¨antan?
- En deskriptiv unders¨
okning av semantiken i Riksbankens ordval
6.1.1
Metod
Eftersom det ¨
ar sv˚
art i denna situation att avg¨ora hur pass avsiktlig Riksbanken ¨ar i sina
ordval kommer fokus f¨
or denna del ligga p˚
a att deskriptivt titta p˚
a dess ordval. P˚
a s˚
a
s¨att m¨ojligg¨
ors en diskussion kring hur Riksbanken framst¨alls och upplevs, vare sig det
akregler. F¨or denna unders¨okning
¨ar en medveten strategi, slump eller ett resultat av spr˚
anv¨ander jag mig av ett konkordansverktyg, en synonymordbok och ordb¨ocker. Med hj¨alp
av synonymordboken och introspektion samlar jag ihop en lista ¨over m¨ojliga lexem Riksbanken borde kunna anv¨
anda sig av f¨or att tala om f¨or¨andringar av r¨antan. Ordb¨ockerna
anv¨ander jag f¨
or att i den m˚
an det g˚
ar f˚
a en objektiv bild av ordets betydelser. Dessa
nyanser ligger sedan till en grund f¨or en diskussion kring hur Riksbanken framst˚
ar p˚
a
grund av de ord Riksbanken anv¨
ander sig av. Speciellt fokus kommer att ligga p˚
a hur
ordvalen framst¨
aller tidigare och nuvarande r¨anteniv˚
an, f¨or¨andringens storlek samt vad
ordvalen s¨
ager om hur man framst¨aller sig sj¨alv.
6.1.2
Hypotes
Min hypotes ¨
ar att Riksbanken kommer f¨oredra att anv¨anda lexem f¨or f¨or¨andring som ¨ar
s˚
a neutrala som m¨
ojligt. Det vill s¨
aga, de f¨ormedlar ingen djupare information kring hur
Riksbanken uppfattar situationen f¨
ore och efter f¨or¨andringen. Exempel p˚
a neautrala ord
anka medan ord som justera inneh˚
aller v¨arderingar enligt samma definition.
¨ar h¨oja och s¨
I den m˚
an de v¨
aljer att anv¨
anda ord som implicit uttrycker att r¨antan f¨ore ¨andringen
var felaktig s˚
a tror jag att de kommer f¨oredra ord som understryker att f¨or¨andringen var
av liten storlek samt att ¨
andringen inneb¨ar en f¨orb¨attring, j¨amf¨or justera och korrigera.
28
6.1.3
Unders¨
okta ord och deras betydelse
F¨or att kartl¨
agga betydelsenyanserna i orden anv¨andes 4 ordb¨ocker, Svensk Ordbok
utgiven av Svenska Akademien (SO), Norstedts Svenska ordbok, Nationalencyklopedins
Ordbok och Bonniers Svenska Ordbok (Bonniers). D˚
a Norstedts Svenska ordbok och Nationalencyklopedins Ordbok gav n¨armast identiska definitioner som SO redog¨ors endast
f¨or de definitioner som gavs av SO samt Bonniers. Kommentarerna under Initialt tillst˚
and, Post-tillst˚
and och F¨
or¨
andringens storlek ¨ar tolkningar av ordb¨ockernas definition.
Lexem
H¨oja
S¨anka
¨
Andra
Justera
Korrigera
Modifiera
L¨agga om
J¨amka
F¨orvandla
Byta
G¨ora om
G¨ora annorlunda
Tabell 1: Unders¨okta lexem
Ordbok
SO
Bonniers
Definition
Initialt tillst˚
and
1 f¨
orflytta till en h¨
ogre niv˚
a L¨agre
[. . . ] ¨
av. bildligt, spec. i uttryck f¨
or att ngn har stor andlig el. moralisk kvalitet
G¨
ora h¨
ogre; lyfta h. Sig ¨over L¨agre
ngt (eg. o. Bildl.) visa sig
h¨
ogre (b¨
attre) ¨
an[. . . ]
Posttillst˚
and
H¨ogre
F¨or¨andringens
Storlek
Ingen information
H¨ogre
Ingen
information
Tabell 2: H¨oja
Orden h¨
oja och s¨
anka ¨
ar i uppsatsens sammanhang snarlika, se tabell 2 och 3. De uttrycker en f¨
or¨
andring av r¨
antan upp˚
at eller ned˚
at. I ¨ovrigt har orden inga betydelsenyanser
som f¨ormedlar v¨
arderingar kring r¨
att och fel r¨antel¨age f¨ore eller efter h¨andelsen. De b¨ar
heller inte n˚
agon information om storleken p˚
a f¨or¨andringen.
29
Ordbok
Definition
1 F¨
orflytta till l¨
agre niv˚
a[. . . ]
Initialt tillst˚
and
H¨ogre
Posttillst˚
and
L¨agre
SO
Bonniers
4 F˚
a att sjunka
H¨ogre
L¨agre
F¨or¨andringens
Storlek
Ingen information
Ingen
information
Tabell 3: S¨anka
Ordbok
Definition
SO
Ge annan form eller annat inneh˚
all.(. . . )¨
av om ickelevande f¨
oreteelser f˚
a (ngt)
f¨
or¨
andrat
Ge (ngt) annan form, annat
inneh˚
all e.d., g¨
ora om; ¨a. sig
1 byta ˚
asikt 2 f¨
or¨
andras
Bonniers
Initialt tillst˚
and
Ingen information
Posttillst˚
and
F¨or¨andrat/
annorlunda
F¨or¨andringens
Storlek
M¨ojligen
stor/Ingen
information
Ingen information
F¨or¨andrat/
annorlunda
M¨ojligen
stor/Ingen
information
¨
Tabell 4: Andra
Orden ¨
andra/f¨
or¨
andra g˚
as igenom gemensamt. De ¨ar i m˚
anga situationer synonymer
men har vissa betydelseskillnader och ¨ar inte alltid utbytbara mot varandra, se tabell
4 och 5. Ta exemplet att ¨
andra stavningen och att f¨
or¨
andra stavningen, d¨ar det f¨orsta
exemplet inneb¨
ar att man byter bokst¨aver i ett ord (f¨orhoppningsvis till det korrekta)
medan det andra exemplet inneb¨
ar en ¨oversyn av det nuvarande stavningsparadigmet.
En annan syn ges av Reuter (1986) som f¨oresl˚
ar att ¨
andra ¨ar mer aktivt ¨an f¨
or¨
andra. En
aspekt som jag tycker ¨
ar intressant att p˚
apeka ¨ar att ¨
andra ¨aven till˚
ater en f¨or¨andring
av form medan f¨
or¨
andra anv¨
ands mer om att a¨ndra egenskaper hos ett objekt. Orden l¨agger ingen direkt v¨
ardering i f¨orh˚
allandena f¨ore eller efter h¨andelsen. D¨aremot
f¨oranleder de fr˚
agor som Varf¨
or ska man ¨
andra egenskaperna? och P˚
a vilket s¨
att ska
man ¨
andra egenskaperna? som de l¨amnar obesvarade. H¨
oja/s¨
anka v¨acker inte p˚
a samma s¨att fr˚
agor kring hur man ska ¨andra n˚
agot d˚
a orden h¨
oja/s¨
anka pekar ut i vilken
riktning f¨
or¨
andringen sker i motsats till ¨
andra/f¨
or¨
andra.
Hypotesen ¨
ar att Riksbanken i stor utstr¨ackning kommer undvika orden p˚
a grund av
deras oprecisa karakt¨
ar. Visserligen kan r¨antan bara ¨andras upp˚
at eller ned˚
at oaktat en
genomgripande reform av r¨
anteverktyget. Men detta till trots s˚
a orsakar orden kan skapa
on¨odig os¨
akerhet kring Riksbankens handlande.
30
Ordbok
Definition
SO
˚
Astadkomma andra egenskaper hos f¨
oreteelse
Bonniers
Ge (ngt) annan form, annat
inneh˚
all e.d., g¨
ora om; ¨a. sig
1 byta ˚
asikt 2 f¨
or¨
andras
Initialt tillst˚
and
Ingen information
Posttillst˚
and
Ingen information
Ingen information
Ingen information
F¨or¨andringens
Storlek
Stor
men
inom
ramen
f¨or
bibeh˚
allen
form, d˚
aligt
f¨ors¨ok
Ingen
information
Tabell 5: F¨or¨andra
Ordbok
Definition
SO
1 St¨
alla in (ngt) i r¨att l¨age
jfr j¨
amka, korrigera, reglera
ibl. Med tonvikt p˚
a resultatet,
s¨
arsk. om ¨
okning resp. minskning av summa
1 R¨
atta till, korrigera; granska
o. Godk¨
anna [. . . ]
Bonniers
Initialt tillst˚
and
Implicit felaktigt
Posttillst˚
and
B¨attre
F¨or¨andringens
Storlek
Ingen information
Explicit felaktigt
B¨attre
Ingen
information
Tabell 6: Justera
Ordet justera skiljer sig fr˚
an tidigare lexem genom en tydlig v¨ardering i sakf¨orh˚
allandena
f¨ore och efter, se tabell 6. Denna skillnad ¨ar tydlig i b˚
ada definitionerna ovan. Men d¨ar
SO betonar att tonvikten ¨
ar p˚
a resultatet, dvs att det viktiga ¨ar att det ¨ar r¨att l¨age efter
justeringen, s˚
a g¨
or inte att Bonniers den distinktionen. Bonniers definition l¨agger lika
stor vikt vid det korrekta resultatet efter, som det felaktiga f¨orh˚
allandet f¨ore h¨andelsen.
Min k¨ansla av ordets betydelse ¨
overensst¨ammer med definitionen som ges av SO.
Ordet korrigera ligger n¨
armast justera i betydelsen av de unders¨okta orden, se tabell 7.
Korrigera, liksom justera, antyder att n˚
agot var fel f¨ore h¨andelsen men att detta nu ¨ar
r¨attat. P˚
a denna punkt g¨
or b˚
ada ordb¨ocker liknande bed¨omningar. Den enda relevanta
skillnaden mellan ordb¨
ockernas definitioner ¨ar att en korrigering enligt SO ¨ar liten till
storleken. Liksom i bed¨
omningen av ordet justera s˚
a ¨ar SOs definition ¨ar den som ligger
mest i linje med f¨
orfattarens spr˚
ak¨ora.
L¨
agga om ˚
aterfinns endast som lexem i SO, se tabell 8. F¨or¨andringen som sker ¨ar enligt
SO stor och det finns inga v¨
arderingar kring sakf¨orh˚
allandena f¨ore eller efter h¨andelsen i
31
Ordbok
Definition
SO
R¨
atta till ett mindre fel Jfr
beriktiga, justera 1, j¨amka,
andra[. . . ] spec md avs p˚
a vad
¨
ngn sagt [. . . ]
R¨
atta, f¨
orb¨
attra, justera
Bonniers
Initialt tillst˚
and
Explicit felaktigt
Posttillst˚
and
Tillr¨attat
F¨or¨andringens
Storlek
Liten
Explicit felaktigt
B¨attre
Ingen
information
Posttillst˚
and
Ingen information
-
F¨or¨andringens
Storlek
Stor
Tabell 7: Korrigera
Ordbok
Definition
SO
1 Avsev¨
art f¨
or¨
andra inriktning, konkret el abstrakt [. . . ]
Uttrycket finns ej med i ordboken
Bonniers
Initialt tillst˚
and
Ingen information
-
-
Tabell 8: L¨agga om
ordet. Definitionen som SO publicerar ligger i linje med min egen uppfattning av lexemet.
Lexemen j¨
amka, modifiera, f¨
orvandla, byta, g¨
ora om och g¨
ora annorlunda f¨orekom inte
i korpusen och diskuteras d¨
arf¨
or inte n¨armre.
I enlighet med min hypotes om att ord som ¨ar v¨arderingsfria samt po¨angterar f¨or¨andringens
lilla storlek s˚
a tror jag att Riksbanken kommer f¨oredra orden enligt ordningen i tabell 9.
Lexem
1. H¨oja/S¨anka
2. Korrigera
3. Justera
¨
4. Andra
5. L¨agga om
Tabell 9: Hypotes
6.1.4
Resultat
Frekvenstabeller presenteras i tabell 10.
De vanligaste lexemen som Riksbanken anv¨ander f¨or att f¨or¨andra r¨antan ¨ar h¨
oja/s¨
anka.
32
Lexem
1.
2.
3.
4.
5.
H¨
oja/S¨
anka
Korrigera
Justera
¨
Andra
L¨
agga om
Total frekvens
74
2
7
43
1
Frekvenser kopplade till r¨antan
61
0
5
6
0
Procent kopplade till
r¨antan
82%
0%
71%
14%
0%
Tabell 10: Resultat av Konkordansunders¨okning
Orden, i olika varianter, f¨
orekommer 74 g˚
anger i korpusen varav 64 g˚
anger f¨or att beskriva
en f¨or¨andring av r¨
antan. Detta inneb¨ar att ca 82 % av f¨orekomsterna av h¨
oja/s¨
anka ber¨or
r¨antan, en mycket h¨
og siffra is sammanhanget. Dessa resultat ligger ¨aven i linje med min
hypotes. Det n¨
ast vanligaste lexemet som anv¨ands ¨ar ¨
andra. Av 43 f¨orekomster anv¨ands
det 6 g˚
anger f¨
or att beskriva ett skeende med r¨antan. 3 av dessa g˚
anger f¨orekommer det i
den negerade formen of¨
or¨
andrad. Justera f¨orekommer 5 g˚
anger tillsammans med r¨antan
av de totalt 7 g˚
anger det f¨
orekommer i korpusen. Justera anv¨ands s˚
aledes n¨astan lika
m˚
anga g˚
anger som ¨
andra i samband med r¨antan, d¨aremot a¨r den relativa frekvensen i
samband med r¨
antan ¨
ar 71 % och mycket h¨ogre f¨or justera.
6.1.5
Diskussion
Resultaten st¨
odjer tesen att Riksbanken v¨aljer ord som ¨ar s˚
a neutrala som m¨ojligt och
att de undviker ord som implicerar att de vid tidigare r¨antes¨attningar skulle ha gjort
n˚
agot fel. H¨
oja och s¨
anka ¨
ar b˚
ada neutrala ord n¨ar det g¨aller tillst˚
anden f¨ore och efter
h¨andelsen och de ¨
ar de absolut mest anv¨anda orden. D¨aremot tycks de f¨oredra att
anv¨anda ordet justera framf¨
or korrigera trots att korrigera enligt SO inneb¨ar en mindre
f¨or¨andring ¨
an justera. Att totalt 71 % av f¨orekomsterna av justera behandlar r¨antan
aldigt h¨
og siffra. En anledning till att justera f¨oredras framf¨or
¨ar i sammanhanget en v¨
korrigera skulle kunna vara att justera betonar resultatet och att det viktigaste ¨ar att
det blir b¨
attre efter˚
at medan korrigera ¨aven po¨angterar att f¨orh˚
allandena kan ha varit
felaktiga innan f¨
or¨
andringen.
6.2 Impersonaliseringsstrategier: Vem ¨andrar r¨antan?
- Unders¨
okning av agenter och impersonalisering
6.2.1
Metod
F¨or att ytterligare unders¨
oka hur Riksbanken framst¨aller sig sj¨alva och framf¨orallt sin
roll vid f¨
or¨
andringar av r¨
antan unders¨oks djupare de redan n¨amnda f¨orekomster i korpusen d¨
ar Riksbanken diskuterar r¨
antef¨or¨andringar. Som utg˚
angspunkt f¨or diskussionen
anv¨ands synen p˚
a agenten som dels n˚
agon som handlar intentionellt. Dessutom anv¨ands
33
synen p˚
a impersonalisering som n˚
agot som a¨r m¨ojligt att d¨olja genom att undvika att
anv¨anda agent. Impersonalisering ¨
ar en m¨ojlig strategi f¨or att d¨olja agenten, vems intention som ligger bakom handlingen och d¨arigenom d¨olja ansvaret. Merkl-Davies & Kollers
(2012) lyfter i sin diskussion fram 4 strategier f¨or impersonalisering.
- Passivisering
- Grammatiska Metaforer (Substantivering)
- Konceptuella Metaforer/Metonymier
- Referentiell vaghet
Intentionen var att anv¨
anda av alla fyra strategierna i analysen, men d˚
a Riksbanken,
Stefan Ingves och direktionen anv¨
ants och setts som likv¨ardiga synonymer i tidigare analyser samtidigt som de egentligen ¨
ar metonymier uppst˚
ar en viss problematik i analysen.
D˚
a Riksbanken har varit unders¨
okningssubjektet hittills och att varianter p˚
a Riksbanken
setts som likv¨
ardiga blir det problematiskt att i denna del av analysen applicera det metonymska perspektivet h¨
ar. Delvis av samma anledning v¨aljs att inte fokusera p˚
a hur Riksbanken anv¨
ander sig av referentiell vaghet i sina tal. N¨ar Stefan Ingves talar i termer av vi
ist¨allet f¨
or jag har detta tidigare inte sett som utslag av referentiell vaghet eftersom Stefan Ingves endast a
or ett st¨orre kollektiv som gemensamt s¨atter r¨antan.
¨r representant f¨
D¨aremot kommer analysen fokusera p˚
a i vilken utstr¨ackning unders¨okningssubjektet
Riksbanken d¨
oljs eller framh¨
avs som agent i samband med r¨antef¨or¨andringar.
6.2.2
Hypotes
Min hypotes ¨
ar att Riksbanken anv¨ander ett spr˚
akbruk med h¨og grad av impersonalisering s˚
a att dess roll som akt¨
or p˚
a marknaden d¨oljs. Detta som en strategi f¨or att d¨olja
att det ¨
ar dess intentioner som ligger bakom h¨ojningar och s¨ankningar av r¨antan och p˚
a
s˚
a vis kunna avkr¨
avas mindre ansvar.
6.2.3
Resultat
Resultatet av unders¨
okningen presenteras i tabell 11.
Typ av f¨
orekomst
Riksbanken som agent
Grammatisk Metafor
Passivisering
Frekvens
34
26
12
I procent
47 %
36 %
17 %
Tabell 11: Unders¨okning av impersonalisering
I korpusen f¨
orekommer Riksbanken som agent i samband med r¨antes¨attningar 34 g˚
anger.
Det ¨ar allts˚
a vanligast att Riksbanken markeras p˚
a ett eller annat s¨att i samband med
r¨antef¨or¨andringar. Dock finns det en stor variation inom denna grupp f¨orekomster. 21
34
g˚
anger a
or¨
andringslexemen infinita verb i en bisats. Det a¨r tydligt att Riksbanken a¨r
¨r f¨
agent i sammanhanget men merparten av dessa f¨orekomster har olika former av modalitet
som justerar sannolikheten f¨
or att f¨or¨andringen ska intr¨affa. Exempel p˚
a detta ¨ar citat
23 och 24.
Och som framg˚
ar av v˚
ar r¨
anteprognos b¨
orjar vi sannolikt att h¨
oja repor¨
antan under sommaren eller tidig h¨
ost i ˚
ar.(Tal 100304 sid 1 st 5)
(23)
Vi r¨
aknar med att b¨
orja h¨
oja r¨
antan igen i sommar eller i b¨
orjan av
h¨
osten.(Tal 100304 sid 10 st 1)
(24)
I dessa fall vore det intressant att g˚
a vidare och titta n¨armre p˚
a modaliteten men det
ligger utanf¨
or denna uppsats. 10 av de 34 g˚
angerna d¨ar Riksbankens roll som agent var
markerad var lexemen verb med finit b¨ojning, se citat 25.
Bakgrunden till att vi s¨
ankte repor¨
antan och justerade r¨
anteprognosen
p˚
a det h¨
ar s¨
attet ¨
ar framf¨
orallt att konjunkturen har f¨
orsvagats b˚
ade i
Sverige och utomlands – betydligt mer ¨
an vad vi v¨
antade oss vid v˚
ar
tidigare bed¨
omning i december.(Tal 090226 sid 4 st 5)
(25)
I fallen d¨
ar agenten st˚
ar markerad ¨ar det ingen oklarhet kring vem som utf¨or handlingen. N¨ar Stefan Ingves uttrycker sig p˚
a detta s¨att st¨ammer yttrandena mer ¨overens med
verkligheten d˚
a, som tidigare har diskuterats, ingen f¨orutom Riksbanken har m¨ojlighet
att f¨or¨andra REPO-r¨
antan.
3 g˚
anger f¨
orekom adverbet of¨
or¨
andrad i vad som tycks vara en lexikaliserad fras n¨ar
Centralbanker diskuterar sin r¨
anta, se citat 26.
Vid det senaste penningpolitiska m¨
otet f¨
or drygt tre veckor sedan beslutade direktionen att l¨
amna repor¨
antan of¨
or¨
andrad p˚
a historiskt l˚
aga 0,25
procent.(Tal 100304 sid 2 st 3)
(26)
En s¨okning p˚
a Google och hastig genomg˚
ang av resultaten visar att uttrycket nog n¨astan
endast f¨orekommer i ekonomiska sammanhang och f¨oretr¨adesvis n¨ar centralbanker runtom i v¨
arlden inte ¨
andrar sin styrr¨anta.
Den n¨ast vanligaste f¨
orekomsten ¨
ar grammatiska metaforer som ˚
aterkommer 26 g˚
anger
i korpusen. Citat 27 ger ett exempel p˚
a en nominalisering av justera.
35
En s˚
adan situation skulle d¨
arf¨
or kunna kr¨
ava kraftigare justeringar av
r¨
antan ¨
an vad som annars hade varit aktuellt.(Tal 081113 sid 3 st 3)
(27)
Att anv¨
anda en grammatisk metafor ist¨allet f¨or ett verb ger texten en objektivare och
mer byr˚
akratisk karakt¨
ar. Den blir generellt sv˚
arare att l¨asa och agenten f¨orsvinner ur fokus. N¨ar Riksbanken anv¨
ander grammatiska metaforer tonas deras roll i att s¨atta r¨antan
ned. Detta s¨
att att beskriva skeendet ger n¨astan ett intryck av att r¨antan f¨or¨andras p˚
a
ett s¨att som ¨
ar utom kontroll f¨
or n˚
agon av de inblandade. Detta trots att Riksbanken
har m¨ojlighet att p˚
averka r¨
antan, och ¨ar till och med den enda institutionen som har
m¨ojlighet att g¨
ora r¨
ante¨
andringar. Denna relativt frekventa f¨orekomsten ¨ar ocks˚
a vad
man kan v¨
anta i en liknande diskurs i enlighet med Halliday och Martin (1993).
Den passiva formen utav verbet ¨
ar den tredje vanligaste formen av lexemen i samband med r¨
ante¨
andringar. Totalt f¨orekommer passivformen 12 g˚
anger bland de totalt 72
f¨orekomsterna och citat 28 ¨
ar ett exempel.
Att repor¨
antan har s¨
ankts kraftigt det senaste ˚
aret, har bidragit till att
KPI-inflationen fallit snabbt eftersom f¨
or¨
andringar i hush˚
allens kostnad
f¨
or bostadsr¨
antor ing˚
ar i just detta index.(Tal 091105 sid 6 st 1)
(28)
Den passiva satsen saknar i regel utskriven agent. Det ¨ar m¨ojligt att po¨angtera vem
som utf¨or handlingen. I detta fall skulle det kunna ske genom att ut¨oka satsen med
prepositionsfrasen av riksbanken. Att anv¨anda den passiva formen d¨oljer akt¨oren i sammanhanget. Det objektifierar dessutom handlingen och skapar en situation d¨ar skeendet
or n˚
agons kontroll. Agenten blir i sammanhanget osynlig och det blir sv˚
art att
¨ar utanf¨
peka ut vem som ¨
ar ansvarig f¨
or r¨antef¨or¨andringen.
6.2.4
Diskussion
Sammantaget ger resultaten ett sammanh˚
allet och tydligt resultat. Min hypotes var att
Riksbanken skulle i stor utstr¨
ackning d¨olja agenten vilket de ocks˚
a g¨or i mer ¨an h¨alften
av fallen och d˚
a ¨
ar inte ens metonymi inkluderad som analysvariabel, ett i korpusen
mycket vanligt grepp. I enlighet med Halliday och Martin (1993) s˚
a var det v¨antat
att texterna skulle uppvisa relativt h¨og grad av grammatiska metaforer. Det ¨ar i sammanhanget sv˚
art att avg¨
ora i vilken utstr¨ackning resultatet ¨ar i samklang med dessa
f¨oruts¨agelser eller om de ¨
over/undertr¨affar Halliday och Martins utsagor. F¨or att b¨attre
svara p˚
a den fr˚
agan hade det varit optimalt att anv¨anda sig av en j¨amf¨orelsekorpus f¨or
att kontrastera f¨
orekomsterna i Riksbankens tal med f¨orekomster i andra ekonomiska
korpusar, med det framg˚
ar ¨
and˚
a tydligt att de olika impersonaliseringsstrategierna ¨ar
vanligt f¨
orekommande. Passivformen ¨ar i svenskan en relativt ovanlig verbform, i sammanhanget f¨
orekommer det 17 % av g˚
angerna.
36
Att Riksbanken aktivt anv¨
ander sig av impersonaliseringsstrategier framg˚
ar ¨annu tydligare n¨ar resultaten j¨
amf¨
ors med kontrasterande fall. P˚
a vissa st¨allen i korpusen framh¨avs
exempelvis agenten mycket tydligt. B˚
ade citat 3 och 4 (sida 10 och 11) k¨annetecknas av
en ovanlig och framtr¨
adande markering av agenten. Agenten markeras i dessa citat trippelt. F¨orst genom anv¨
andningen av ordet FI, dessutom genom den tydliga upprepningen
av egennamnet och slutligen po¨
angteras att Finansinspektionen ¨ar det viktigaste temat
i satserna genom sin position som det f¨orsta ordet. H¨ar visar Riksbanken, som tidigare
diskuterats, att man ¨
ar mycket medveten om den roll en tydlig agent kan ha i kommunikation. Under 4.2 Deltagare diskuteras hur den tydliga markeringen ¨ar ett medvetet
val fr˚
an Riksbankens sida f¨
or att minska risken f¨or sammanblandning mellan sin egen
˚
asikter och Finansinspektionens ˚
asikter. Att denna medvetenhet skulle ha f¨orsvunnit
n¨ar man v¨
aljer att prata om ett av deras viktigaste verktyg ¨ar inte troligt. Riksbanken
borde fortfarande vara medveten om agentens roll vilket i viss m˚
an resulterar i deras
frekventa anv¨
andningar av passivisering och grammatiska metaforer. F¨or att visa p˚
a att
citat 3 och 4 inte ¨
ar specialfall vill jag ¨aven ta upp ett annat exempel. Citat 29 d¨ar
Stefan Ingves anv¨
ander pronomenet vi f¨or att beskriva vad Riksbanken har gjort f¨or att
minska krisens verkningar.
Vi erbjuder l˚
an p˚
a l¨
angre l¨
optider ¨
an normalt. Vi har ut¨
okat vilka typer
av v¨
ardepapper som kan utnyttjas som s¨
akerheter f¨
or l˚
an i Riksbanken.
Vi har gett s¨
arskilt likviditetsst¨
od till tv˚
a finansiella institut, Kaupthing
Bank Sverige och Carnegie.(Tal 090226 sid 1 st 2)
(29)
Agenten markeras, liksom i fallet med citat 3 och 4 trippelt. Dels med pronomenet vi,
dels genom sin position i meningen och dels genom upprepningarna. Min tolkning av
citatet ¨
ar att Riksbanken vill tydligg¨ora vad man har gjort. Genom denna uppr¨akning
vill man st¨
arka sitt f¨
ortroendekapital och framst˚
a som en handelskraftig akt¨or i krisen.
J¨amf¨or vi den tydliga markeringen av agenter i citat 3, 4 och 29 med hur Riksbanken
anv¨ander agenter n¨
ar de ¨
andrar r¨
antan kan man ana ett m¨onster. Riksbanken undviker
att uttrycka agent n¨
ar r¨
antef¨
or¨
andringar diskuteras, ett omr˚
ade som ¨ar ¨oppet f¨or olika
bed¨omningar och d¨
ar valet ofta bem¨ots av kritik b˚
ade externt och internt. Huruvida
denna strategi beror p˚
a ett aktivt val ¨ar sv˚
art att avg¨ora. Det skulle kunna vara s˚
a att
spr˚
akbruket h¨
ar inte ¨
ar en fullt medveten handling. Men resultatet blir ¨and˚
a detsamma,
impersonaliseringsstrategin d¨
oljer Riksbankens roll i sammanhanget och g¨or det sv˚
arare
att h˚
alla Riksbanken ansvarig.
7 Sammanfattning
Denna uppsats har analyserat en korpus best˚
aende av Riksbankens tal inf¨or Finansutskottet. Syftet med uppsatsen har varit att granska hur en av de stora akt¨orerna inom
den svenska ekonomiska diskursen ser p˚
a sig sj¨alv och ekonomin. F¨or att svara p˚
a dessa
37
fr˚
agor har en allm¨
an textanalys genomf¨orts, en mer specifik diskussion av Riksbankens
anv¨andning av metaforer vilka ord de anv¨ander f¨or att tala om r¨antef¨or¨andringar samt
hur agenten uttrycks i dessa meningar.
Studiet av metaforerna resulterade i en diskussion kring hur Riksbanken fr¨amst anv¨ander
¨ r en maskin och ekonomin a
¨r
sig av de tv˚
a konceptuella metaforerna ekonomin a
en levande organism. Metaforerna h¨or hemma i tv˚
a olika politiska, ekonomiska och
ekonomihistoriska diskurser. De resulterar ¨aven i tv˚
a skilda syns¨att p˚
a ekonomin och
Riksbankens roll i densamma. Att de s˚
a frekvent anv¨ander sig av tv˚
a motstridiga metaforer ˚
aterspeglar en pragmatisk h˚
allning fr˚
an Riksbankens sida. De har m¨ojlighet att
byta metafor och d¨
armed syns¨
att beroende p˚
a situation.
N¨ar ordvalen i samband med r¨
ante¨andringar studeras bekr¨aftas hypotes att de f¨oredrar
neutrala f¨
or¨
andringsord. De undviker uttryck som f¨ormedlar n˚
agot kring storleken p˚
a
f¨or¨andringen eller p˚
a annat s¨
att v¨
arderar slutresultatet gentemot det initiala tillst˚
andet.
Unders¨
okningen av impersonaliseringsstrategier i Riksbankens tal gav ocks˚
a ett entydigt resultat, impersonalisering anv¨ands frekvent f¨or att d¨olja Riksbankens roll i att
best¨amma r¨
antan.
Slutligen diskuteras hur Riksbankens anv¨andande av strategier f¨or att undvika ansvar
framh¨avs ¨
aven genom att titta p˚
a kontrasterande exempel. I vissa stycken d¨ar de har
ett motiv i att framh¨
ava sig sj¨
alva eller andra som agent markeras detta med ovanlig
tydlighet och vice versa.
Studien ¨
ar enkel att utveckla eftersom att Riksbankens tal h˚
alls kontinuerligt vilket
g¨or det m¨
ojligt att efterhand ut¨
oka korpusen. P˚
a det s¨attet blir det m¨ojligt att f¨olja hur
Riksbankens spr˚
akbruk och metaforanv¨andningen utvecklas och j¨amf¨ora olika perioder
mot varandra. Dessutom ¨
ar det m¨
ojligt att med andra angreppss¨att analysera den nuvarande korpusen. Mina verktyg ¨
ar bara ett axplock av vad som skulle kunna vara m¨ojligt.
F¨or att n¨
amna n˚
agra ing˚
angar till texten s˚
a vore det m¨ojligt att titta p˚
a Riksbankens
anv¨andning av narrativer eller modaliteten i satser med r¨antef¨or¨andringar.
38
8 Appendix
8.1 Identifierade metaforer
¨ r en levande organism
ekonomin a
Smittoeffekter av den amerikanska bol˚
anekrisen som funnits med oss sedan f¨orra
sommaren, har tagit proportioner som nog knappast n˚
agon v¨antade sig. (Tal
081113 sid 1 st 1)
Man kan s¨
aga att betalningssystemet och i viss m˚
an de finansiella marknaderna ¨ar
blodomloppet i v˚
ar ekonomi. (Tal 081113 sid 2 st 1)
Snart fann vi oss i ett l¨
age d¨ar den globala finansiella krisen f¨orlamade m˚
anga
kreditmarknader. (Tal 081113 sid 6 st 4)
En liten ¨
oppen ekonomi som den svenska ¨ar visserligen aldrig immun mot vad som
h¨
ander i v¨
arldsekonomin, s¨
arskilt inte mot en internationell finanskris. (Tal 081113
sid 8 st 5)
Idag har vi ist¨
allet [...] sunda statsfinanser (Tal 090226 sid 8 st 1)
Hur b¨
or Riksbanken agera f¨
or att p˚
a b¨asta s¨att klara inflationsm˚
alet och ge st¨od
˚
at den ekonomiska ˚
aterh¨
amtningen? (Tal 091105 sid 1 st 1)
Det verkar som om svensk ekonomi kommer att landa p˚
a f¨otterna den h¨ar g˚
angen,
men det g¨
aller att beh˚
alla balansen ocks˚
a fram¨over (tal 091105 sid 1 st 1)
I det mycket st¨
okiga och os¨
akra l¨aget som r˚
adde, hamnade fokus framf¨orallt p˚
a att
snabbt st¨
alla diagnos och g˚
a in med mer eller mindre akuta ˚
atg¨arder - p˚
a ”intensivv˚
ard¨
om man s˚
a vill. (Tal 091105 sid 1 st 3)
Situationen ser annorlunda ut i olika l¨ander och det ¨ar inte s¨aker att alla ¨ar redo
att sl¨
anga kryckorna samtidigt. (Tal 091105 sid 9 st 5)
Det ¨
ar mycket som varit ur balans v¨arlden ¨over. Och ju l¨angre obalanser f˚
ar
forts¨
atta att v¨
axa till sig, desto st¨orre blir fallh¨ojden n¨ar man till slut tappar
fotf¨
astet. (Tal 091105 sid 14 st 4)
39
Ett annat h¨
alsotecken a
a de
¨r att enskilda problem inte spridit o¨verdriven oro p˚
finansiella marknaderna hela v¨arlden ¨over. (Tal 100304 sid 3 st 2)
Erfarenheterna fr˚
an den finansiella krisen p˚
a 90-talet har p˚
a m˚
anga s¨att bidragit
till f¨
or¨
andringar som gett v˚
ar ekonomi b¨attre motst˚
andskraft under perioder som
de senaste ˚
aren. (Tal 100304 sid 11 st 4)
Och det ¨
ar ett h¨
alsotecken. (Tal 100304 sid 12 st 5)
˚
A andra sidan f˚
ar ˚
atstramningarna inte bli s˚
a omfattande att den ekonomiska
˚
aterh¨
amtningen hotas. (Tal 110303 sid 5 st 2)
Tanken ¨
ar f¨
orst˚
as att man ska ¨oka stabiliteten och motst˚
andskraften i det finansiella systemet och minska risken f¨or framtida kriser. (Tal 101111 sid 3 st 6)
¨
Okad
stress”i det finansiella systemet kan g¨ora att dessa marknader fungerar s¨amre.
(Tal 111110 sid 4 st 6)
Men ocks˚
a de svenska hush˚
allen har agerat p˚
a ett s¨att som ¨okat motst˚
andskraften
i konjunkturnedg˚
angen. (Tal 101111 sid 8 st 1)
Kombinationen av sunda statsfinanser och ett h¨ogt hush˚
allssparande bidrar till att
det finns utrymme att minska sparandet under kommande ˚
ar. (Tal 101111 sid 9 st
1)
Problem i finanssektorn ¨
ar smittsamma. (Tal 120315 sid 1 st 3)
¨ r en maskin
ekonomin a
Men p˚
a senare tid, n¨
ar det kommit en hel del grus i det finansiella maskineriet, s˚
a
har f¨
orh˚
allandet n¨
astan varit det omv¨anda. (Tal 081113 sid 2 st 3)
Om den finansiella infrastrukturen inte fungerar skulle det bli mer eller mindre
tv¨
arstopp i ekonomin. (Tal 081113 sid 2 st 1)
40
F¨or att kort summera r¨
aknar vi med att finanskrisen p˚
a olika s¨att f˚
ar hjulen att
snurra betydligt l˚
angsammare i ekonomin.
Tillv¨
axten v¨
antas bromsa in b˚
ade i Sverige och i omv¨arlden. (Tal 081113 sid 7 st 5)
Omst¨
andigheterna de senaste m˚
anaderna har kr¨avt verktyg vi normalt inte beh¨over
plocka fram ur verktygsl˚
adan. (Tal 090226 sid 1 st 3)
Det h¨
ar var den 18 september och vi hade nu p˚
a allvar f˚
att grus i v˚
art normalt
ganska v¨
aloljade finansiella maskineri. (Tal 090226 sid 2 st 4)
Riksbanken och andra myndigheter, b˚
ade i Sverige och utomlands, har l¨opande
sprutat in olja i maskineriet f¨
or att de finansiella marknaderna ska fungera b¨attre.
(Tal 090226 sid 3 st 4)
En liten ¨
oppen ekonomi som den svensk p˚
averkas f¨orst˚
as kraftigt n¨ar v¨arldskonjunkturen
bromsar in. (Tal 090226 sid 5 st 2)
Men n¨
ar anpassningen v¨
al ¨
ar p˚
a plats, n¨ar konsumtionen och investeringarna kommer ig˚
ang, d˚
a b¨
orjar hjulen snurra fortare i ekonomin. (Tal 090226 sid 5 st 4)
N¨ar den internationella finansoron trappades upp ...blev det p˚
a m˚
anga h˚
all n¨odv¨andigt
att gr¨
ava betydligt djupare a¨n vanligt i den ekonomiska politikens verktygsl˚
ador
och plocka fram delvis nya metoder och verktyg. (Tal 091105 sid 7 st 3)
En del av diskussionen handlar om tajming och om hur ¨aggressivdet ¨ar l¨ampligt
att vara n¨
ar man bromsar den kraftiga stimulans som kommer fr˚
an finans- och
penningpolitiken. L¨
attar man p˚
a gasen f¨or tidigt och f¨or mycket kan det ¨aventyra
den ekonomiska ˚
aterh¨
amtningen. L¨attar man ist¨allet f¨or sent och f¨or lite finns det
risk att inflationstrycket blir alldeles f¨or h¨ogt. (Tal 091105 sid 9 st 4)
Men de har vanligtvis inte s¨
arskilt skarpa verktyg n¨ar det g¨aller att ˚
atg¨arda dem.
(Tal 091105 sid 13 st 4)
Personligen skulle jag bli en smula orolig om jag var ombord p˚
a en b˚
at utan att veta vare sig var jag klev p˚
a, var jag ¨ar eller vart jag ¨ar p˚
a v¨ag. L˚
at mig d¨arf¨or f¨ors¨oka
ge mina svar p˚
a dessa fr˚
agor n¨ar det g¨aller Sveriges ekonomi. (Tal 110303 sid 1 st 2)
41
M¨
ojligen kan man s¨
aga att krisen har bidragit till att s¨atta ljus p˚
a den o¨kade betydelsen av tillv¨
axtekonomierna d˚
a de nu ¨ar draglok i v¨arldsekonomins ˚
aterh¨amtning.
(Tal 110303 sid 4 st 2)
I de flesta l¨
ander v¨
axer ˚
aterigen ekonomin och v¨arldshandeln b¨orjar komma ig˚
ang
igen efter den abrupta inbromsningen i samband med den akuta krisen. (Tal 100304
sid 6 st 4)
Tyskland ¨
ar draglok f¨
or tillv¨axten i euroomr˚
adet. (Tal 111110 sid 3 st 1)
Dessa l¨
ander har agerat tillv¨axtmotorerf¨or v¨arldsekonomin de senaste ˚
aren, och
det a
r
en
utveckling
som
vi
tro
i
huvudsak
best˚
ar.
(Tal
111110
sid
3
st
8)
¨
Det g¨
ors f¨
or n¨
arvarande stora anstr¨angningar i olika internationella forum f¨or att
den globala ekonomin inte ska v¨axla in p˚
a ett s˚
adant sp˚
ar. (Tal 101111 sid 5 st 2)
De stabila ramar f¨
or penning- och finanspolitik har p˚
a m˚
anga s¨att fungerat som
st¨otd¨
ampare”i den h¨
ar krisen. (tal 101111 sid 5 st 6)
Nu bed¨
omer vi att denna f¨
orb¨attring bromsas upp. (Tal 111110 sid 6 st 3)
¨
Overhettningen
i slutet p˚
a 1980-talet och den finanskris som blev f¨oljden n¨armast
f¨ordubblade den l˚
angsiktiga arbetsl¨osheten. (Tal 120315 sid 2 st 2)
Till ett pris vi ¨
annu inte riktigt kan ber¨akna avv¨arjdes en h¨ardsm¨alta i den globala
finansiella ekonomin 2008 och 2009. (Tal 120315 sid 3 st 4)
¨ r naturkatastrofer
ekonomiska problem a
Finansiella systemet har skakats om i grunden, och ¨aven l¨ander som Sverige - l˚
angt
fr˚
an krisens centrum - p˚
averkas p˚
atagligt. (Tal 081113 sid 1 st 1)
Vid en finansiell kris sk¨
oljs det mesta som inte ¨ar byggt p˚
a stabil grund och har
en robust struktur bort. (Tal 091105 sid 13 st 1)
42
Men hade samma saker h¨
ant under senh¨osten 2008 skulle orosv˚
agorna f¨ormodligen
ha vuxit sig mycket h¨
ogre och dessutom ha drabbat marknader l˚
angt bort fr˚
an
stormens ¨
oga”. Vi befinner oss nu p˚
a fastare mark - p˚
a s¨akrare is om man s˚
a vill.
(Tal 100304 sid 3 st 2)
V˚
ara egna finansiella marknader och banker klarade sig visserligen hyggligt den
h¨
ar g˚
angen, men det ¨
ar ¨
and˚
a uppenbart att ¨aven vi drabbas h˚
art n¨ar det stormar
internationellt. (Tal 101111 sid 6 st 4)
Finanskrisen innebar att b˚
aten Sverige”k¨orde igenom en dramatisk storm. Efter
en s˚
a omskakande upplevelse ¨ar det naturligt att f¨ors¨oka lyfta blicken och st¨alla
vissa ¨
overgripande fr˚
agor:”(Tal 110303 sid 1 st 1)
Fr˚
an ungef¨
ar mitten av 1990-talet fram till dess att finanskrisen br¨ot ut var den
ekonomiska utvecklingen s˚
av¨al i Sverige som i omv¨arlden pr¨aglad av god tillv¨axt
och l˚
ag inflation. (Tal 110303 sid 1 st 3)
Sammantaget kan allts˚
a utvecklingen fr˚
an mitten av 1990-talet fram till finanskrisenf¨or att ˚
aterv¨
anda till liknelsen med b˚
aten - beskrivas som en f¨ard i relativt lugna
farvatten. Sedan utbr¨
ot stormen. (Tal 110303 sid 2 st 1) (Eventuellt ekonomin
¨ r en resa)
a
Den senaste tiden har den finansiella oron och skuldkrisen i Europa tornat upp sig
som moln p˚
a himlen. (Tal 111110 sid 1 st 1)
Den amerikanska ekonomin var p˚
a m˚
anga s¨att finanskrisens ”epicentrum”. (Tal
111110 sid 3 st 3)
¨ r en resa
ekonomin a
Under den finansiella krisen r˚
adde det osedvanligt stor os¨akerhet om att ekonomin
var p˚
a v¨
ag och hur olika penningpolitiska ˚
atg¨arder skulle p˚
averka utvecklingen.
(Tal 110303 sid 6 st 4)
Det ¨
ar nu tydligare ˚
at vilket h˚
all Sveriges ekonomi ¨ar p˚
a v¨ag och det kan kanske
f¨orklara att olika m˚
att p˚
a marknadsf¨orv¨antningar r¨ort sig mot Riksbankens prognos. (Tal 110303 sid 6 st 4)
43
¨ r en byggnad
ekonomin a
Det finansiella systemet ¨
ar en h¨ornsten i en modern ekonomi. (Tal 120315 sid 1 st 3)
44
9 Referenser
Aristoteles, (1994). Om diktkonsten. G¨oteborg: Anamma.
Backhouse, R. E. (2002). The Penguin history of economics. Penguin UK.
Blinder, A. S., Ehrmann, M., Fratzscher, M., De Haan, J., & Jansen, D. J.
(2008). Central bank communication and monetary policy: A survey of
theory and evidence (No. w13932). National Bureau of Economic Research.
Borders, Max (2011, Augusti 1) The Economy: Metaphors We (Shouldn’t)
Live By. Library of Economics and Liberty. 6 Maj 2013. http://www.econlib.
org/library/Columns/y2011/Borderseconomy.html.
Built-in inflation (2009) Avl¨ast 20, september, 2013, fr˚
an http://www.economywatch.
com/inflation/built.html
Callejas, Danny Garc´ıa, (2006), Biology and Economics: Metaphors that Economists
usually take from Biology, BORRADORES DEL CIE, UNIVERSIDAD DE
ANTIOQUIA - CIE.
Charteris-Black, J. (2004). Corpus approaches to critical metaphor analysis.
Palgrave-MacMillan.
Davidson,D. (1971). Agency. In Binkley, Bronaugh & Marras (Eds.) 1971.
Dincer, N., & Eichengreen, B. (2009). Central bank transparency: causes,
consequences and updates (No. w14791). National Bureau of Economic —
Research.
Ekonomifakta (2013a). J¨
amf¨
or statistik. Avl¨ast 22 maj 2013 http://www.
ekonomifakta.se/sv/stand-alone/Jamfor-statistik/?compare=241&compare2=51&from241=
1960&to241=2011.
Ekonomifakta (2013b). Arbetade timmar - internationellt. Avl¨ast 22 maj 2013
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetstid/Arbetade-timmar-internationel
?from114=1970&to114=2011&columns114=,1,2,3,.
Grice, H. P. (1970). Logic and conversation (pp. 41-58). Harvard Univ..
Halliday, M. A. K. (1998). Things and relations: Regrammaticising experience
as technical knowledge. In J. Martin, & R. Veel (Eds.), Reading science:
45
Critical and functional
London: Routledge.
perspectives
on
discourses
of
science.
Halliday, M. A. K., & Martin, J. R. (1993). Writing science: Literacy and
discursive power. London: Falmer.
Hanks, P. (2006). Metaphoricity is gradable. TRENDS IN LINGUISTICS
STUDIES AND MONOGRAPHS, 171, 17.
Hellspong, L. & Ledin, P. (1997). V¨
agar genom texten: handbok i
brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hodgson, G. M. (1993). The economy as an organism—not a machine.
Futures, 25(4), 392-403.
Hodgson, G. M. (2002). Darwinism in economics: from analogy to ontology.
Journal of evolutionary economics, 12(3), 259-281.
Hilpert, M. (2006). Keeping and eye on the data: Metonymies and their
patterns. TRENDS IN LINGUISTICS STUDIES AND MONOGRAPHS,
171, 123.
Johansson, C., & Nord, L. (2011). Konsten att kommunicera oro utan att
oroa: Svenska myndigheter under finanskrisen 2008.
Keynes, J. M. (1933). Economic possibilities for our grandchildren (1930).
Essays in persuasion, 358-73.
Lakoff, G., & Johnson, M. (1980). Metaphors we live by. Chicago, IL:
University of Chicago.
Lakoff, G. (1993). The contemporary theory of metaphor. Metaphor
and thought, 2, 202-251.
Low, G., & Cameron, L. (Eds.). (1999). Researching and applying metaphor.
Cambridge University Press.
Malmstr¨
om, S., Gy¨
orki, I., & Sj¨ogren, P. A. (2002). Bonniers svenska ordbok.
A. Bonnier.
Mar´ın Arrese, J. I. (2002). Mystification of agency in passive, impersonal and
spontaneous situation types. Conceptualization of Events in Newspaper
Discourse. [Online] Tillg¨anglig: http://www.ucm.es/info/fing1/psl/Research/
46
Marin%20Arrese%20JI%20ed.pdf
Merkl-Davies, D. M., & Koller, V. (2012, September). ‘Metaphoring’ people
out of this world: A Critical Discourse Analysis of a chairman’s
statement of a UK defence firm. In Accounting Forum (Vol. 36,
No. 3, pp. 178-193). Elsevier.
Muchlinski, E. (2010). Central banks and coded language: risks and benefits.
Palgrave Macmillan.
¨
Reuter, M. (1986, mars 7). Reuters Ruta, Andra
och F¨
or¨
andra. Avl¨ast 22 maj
2013 http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1321.
Riksbanken
(2013a).
Organisation.
Avl¨ast
22
maj
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Organisation/.
2013
Riksbanken (2013b). Direktionen. Avl¨ast 22 maj 2013 http://www.riksbank.
se/sv/Riksbanken/Organisation/Direktionen/.
Riksdagen (2013). Finansutskottet. Avl¨ast 22 maj 2013 http://www.riksdagen.
se/sv/Utskott-EU-namnd/Finansutskottet/.
Ringmar, E. (2008). 4 Metaphors of social order. Political Language and
Metaphor: Interpreting and Chnaging the World, 30, 57.
Shenker-Osorio, A. (2012). Don’t Buy it: The Trouble with Talking Nonsense
about the Economy. PublicAffairs Store.
Smith, A. (2010). Theory of moral sentiments. Penguin.
Svenska akademien. (2009). Svensk ordbok. Norstedt.
Teleman, U., Hellberg, S. & Andersson, E. (1999). Svenska akademiens
grammatik. 4, Satser och meningar. Stockholm: Svenska akad..
Thomas, E. (2009). Obama’s Nobel Headache. Newsweek Magazine
Retrieved May 13, 2013, from http://www.thedailybeast.com/newsweek/
2009/03/27/obama-s-nobel-headache.html
Verhoef, E.T. (1996). The
Cheltenham: Edward Elgar.
economics
of
regulating
road
transport.
V¨
ansterpartiet (2012), Partiprogram. Avl¨ast 22 maj 2013 http://www.vansterpartiet.
47
se/material/partiprogram/.
Yamamoto, M. (2006). Agency and impersonality: their linguistic and
cultural manifestations. John Benjamins Publishing.
48