Etunimi Sukunimi

JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN

Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011–2012 UPPGIFTER

Föreskrifter och anvisningar 2011:11

© Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2011:11 ISBN 978-952-13-4765-8 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8985 (online) Ombrytning: PSWFolders Oy/Timo Päivärinta www.oph.fi

Uppgifterna för gymnasiediplomet i bildkonst 2011–2012

Det fi nns sex uppgiftsalternativ, av vilka den studerande väljer ett. Bedömningen av gymnasiediplomet baserar sig på portföljen, verket och den helhet de utgör. Portföljen står för hälften (1/2) och verket för hälften (1/2) av vitsordet för gymnasiediplomet. Bedömningen av gymnasiediplomet bygger dels på uppgifts specifi ka mål för bedömning, dels på mål och kriterier för bedömning som är gemensamma för alla uppgifter (se ”Gymnasiediplomet i bildkonst 2011–2012” > ”5 Bedömning av gymnasiediplomet”, Föreskrifter och anvisningar 2011:10, Utbildningsstyrelsen)

Uppgiftsalternativen för gymnasiediplomet i bildkonst 1–6:

1. VARDAG OCH HELG

Bilder har under olika tider varit ett sätt för människan att möta och återge det heliga. Konstens väsen har också förknippats med tanken om konstens helighet. I början av 1900-talet bidrog religionen till exempel, genom den då populära teosofi n, till uppkomsten av abstrakt konst. Man ville sammankoppla konsten med den osynliga världen, den andliga verkligheten och skönhet. All konst söker dock inte förankring i andlighet eller det undermedvetna. Naturalismen som konstinriktning hade som mål att beskriva verkligheten och vanliga människors vardagsliv noggrant och sanningsenligt, också det negativa. Vardag och helg är populära teman även inom nutida konst och design. Många moderna konstverk riktar vår uppmärksamhet mot vardagslivet och dess betydelse. Inom modern konst kan vardagen förvandlas till helg och helgen till vardag. Dessa teman kan också granskas utgående från helig design och vardagens föremålskultur.

Uppgift:

Undersök hur vardag och helg beskrivs, framställs och syns i bildkonst och/eller visuell kultur. Skapa ett verk som återspeglar ditt eget perspektiv på vardag eller helg eller bådadera. Namnge ditt verk.

Tillvägagångssätt:

Fritt

Mål för bedömningen:

Förmedlandet av det valda perspektivet 3

2. SMYCKET FÖRMEDLAR BUDSKAP

Ett smycke är en del av en människas kropp, skala, tillstånd och egna stil. I smyckekonst är gränserna mellan föremål, kropp och omgivning otydliga. Den konstupplevelse som ett smycke ger upphov till hänger alltid samman med det praktiska livet. För bäraren är smycket en del av identiteten som är närvarande i vardagen. Det fi nns många orsaker till att bära smycken. Smycket kan fungera som en skyddande amulett eller uttrycka bärarens ställning i samhället. Ett smycke kan också ha en praktisk funktion, som till exempel spännet i ett bälte. Smycken har också tjänat som bytesmedel och symboliserat sin bärares välstånd. Även om ett smyckes estetik alltid har varit viktig för människan, kan man ändå säga att smyckekonsten som sådan uppstod först på 1900-talet. Det typiska för unik smyckekonst är att materialet har sekundär betydelse i förhållande till idén. Moderna smycken förmedlar budskap och ståndpunkter med hjälp av till exempel humor, rörelse eller ironi. Moderna smyckekonstnärer kännetecknas av att de arbetar med olika material, färger och former som djärvt kombineras. Moderna smycken kan sålunda ses som konstverk – skulpturer som kan bäras eller hängas upp.

Uppgift:

Forska i smyckekonstens historia och nutid. Planera och skapa ett smycke eller en smyckeserie som Namnge ditt verk.

Tillvägagångssätt:

Fritt

Mål för bedömningen:

Förmedlandet av idén och budskapet Konstnärligt och tekniskt utförande

3. SERIEHJÄLTAR

Hjältemod är ett outtömligt tema inom konst och folklig tradition. I synnerhet inom litteratur, bildkonst, fi lm och i tecknade serier och spel har olika hjältefi gurer en central roll. Hjältar hör också till basinnehållet inom mediekultur. Media beskriver ofta svårfattliga saker med hjälp av personer och hjältesagor. På det viset visas den komplicerade världen för oss i form av ett förenklat drama där gott och ont möts, vare sig det handlar om en naturkatastrof eller vardagspolitik.

Hjälten eller hjältinnan står oftast för positiva värden som godhet, ädelmod och osjälviskhet men kan också ha svagheter. Antihjälten kan däremot vara en miss lyckad, självisk skurk som bara handlar i eget intresse utan att sky några medel. Tittaren och läsaren kan identifi era sig med hjältarna oberoende av deras olika egenskaper. 4

Uppgift: Tillvägagångssätt:

Skapa ett bokverk eller en tecknad serie eller en audiovisuell föreställning som behandlar hjältemod ur ett valfritt perspektiv. Namnge ditt verk.

Bokverk eller tecknad serie eller audiovisuell före ställning

Mål för bedömningen:

Seriens helhet och berättelsens kontinuum Förmedlandet av hjältemod och hur träffande genom förandet är

4. ICKE-PLATS

Känner du igen och kan du se en icke-plats i din närmiljö? En icke-plats karak täriseras av att den lika väl kunde vara någon annanstans – den saknar en igen kännbar historia, identitet och kontext. Anonyma icke-platser kan du hitta och uppleva i bebyggda miljöer; ju större stad desto fl era icke-platser.

Icke-platserna är överblivna rester i den bebyggda miljön. En icke-plats kan till exempel vara en icke utmärkt parkeringsplats, oanvänd vind, ogräsbevuxen blombänk eller övergiven gård intill en industribyggnad. Icke-platser fi nns också på fl ygplatser, järnvägsstationer eller hamnterminaler. Utmärkt arkitektur skapar inte i sig förutsättningar för en bra och fungerande livsmiljö. Det är framför allt kvaliteten på markanvändnings- och trafi kplaneringen som inverkar på uppkom sten av icke-platser, men naturligtvis också hur den bebyggda miljön underhålls och sköts.

Uppgift:

Välj en icke-plats i din närmiljö. Kom med idéer och planera ett igenkännbart och personligt utseende åt icke-platsen med arkitektoniska eller miljökonstnär liga medel. Verkställ din plan på den plats du valt eller återge din plan exempelvis i form av en minia tyrmodell, 3D -framställning eller 3D-animation. Namnge ditt verk.

Den studerande ska utreda och skaffa de tillstånd som behövs innan planen genomförs på den valda platsen.

Tillvägagångssätt:

Fritt

Mål för bedömningen:

Konstnärligt och tekniskt utförande Förhållandet mellan miljön och verket eller förhål landet mellan miljön och konstruktionen/bygget 5

5. FRÄMMANDE KULTURER

Den europeiska och västerländska konsten, estetiken och visuella kulturen har under olika tider tagit mycket intryck av utomeuropeiska kulturer. Trots detta har den allmänna konsthistorian tagit upp icke-europeisk kultur endast i förbigå ende och som enstaka exempel. Intresset för att låta främmande kulturer ingå i den västerländska konst- och kulturkanonen har framför allt berott på hur nära kontakt de har haft med vårt eget kulturområde. Man glömmer lätt att alla kulturer är resultat av möten och sammansmältning. Den rika afroamerikanska musiken uppstod exempelvis i Förenta staterna som ett resultat av afrikansk och europeisk påverkan och innehåller också drag av bl.a. asiatisk och arabisk musik.

På 1800-talet vaknade västländernas intresse för afrikansk, asiatisk, oceanisk och amerikansk kultur på allvar både inom konst- och vetenskapskretsar. Trots att exempelvis afrikanska kulturföremål redan länge hade hämtats till Europa, uppfattades de inte som konst utan snarare som exotiska naturliga underverk. Det var särskilt de tidiga modernistiska strömningarna inom bildkonst som öppnade ögonen för utomeuropeisk konst. Långt in på 1900-talet närmade sig konsthistoria och antropologi icke-europeisk konst enbart genom att forska i föremåls formegenskaper. Konstföremåls kulturella och sociala betydelse ansågs till exempel länge vara oväsentlig för forskningen. Inom modern konst är interkulturalitet, dialog och möte populära teman. Typiskt för vår tids konst är också att den behandlar globala teman som berör oss alla, såsom kulturell identitet, fl ykting- och miljöfrågor.

Uppgift:

inom den västerländska bildkonsten och/eller visu ella kulturen. Skapa ett verk där du kommenterar, citerar och tolkar dina iakttagelser med den moderna konstens medel. Namnge ditt verk.

Tillvägagångssätt:

Fritt

Mål för bedömningen:

Tolkningens personlighet och förmedlandet av perspektivet Sambandet mellan behandlingen av ämnet och kunskapen om konst och/eller visuell kultur 6

6. HÖRA MED ÖGONEN, SE MED ÖRONEN

Olika konstarter har alltid tagit intryck av varandra. Det har också uppstått helt nya konstarter genom kombination av gamla. Estetiken som vetenskap och forsk ningsområde kan sägas förena alla konstarter. Den tvärkonstnärliga forskningen fokuserar på växelverkan mellan olika konstarter, exempelvis hur olika konstarter tar intryck av varandra eller hur en ny konstart har uppkommit. Förhållandet mellan bildkonst och musik har fascinerat fi losofer, forskare och konstnärer under olika tider. Man har i synnerhet funderat över och forskat mycket i det inbördes förhållandet mellan färger, toner och harmoni. Typiskt för modern konst är sökandet efter nytt, användandet av fl era sinnen och fria uttrycksmedel, vilket syns och hörs i form av multikonstnärliga verk, produktioner och föreställningar. En installation, en performance, ett mediekonst verk eller ett gemensamt konstverk kan till exempel kombinera många, både traditionella och nyare, konstarter.

Uppgift:

Skapa ett tvärkonstnärligt verk som kombinerar bild konst och musik. Konstverket kan också anknyta till andra konstarter. Namnge ditt verk.

Tillvägagångssätt:

Fritt

Mål för bedömningen:

Genomförandet och förmedlandet av tvärkonstnär lighet

Vi rekommenderar att gymnasierna utnyttjar gymnasiediplomen i bildkonst i samband med behandlingen i skolan av Världens designhuvudstad 2012 Helsing fors (World Design Capital Helsinki 2012). WDC 2012:s teman är ” Öppen stad – förutsättningar för bättre liv för stadsbor”, ” Globalt ansvar – designens nya roll” och ” Grunden till ny tillväxt – Embedded Design”. Du kan bekanta dig med programmet för året på Världens designhuvudstad 2012 Helsingfors webbsidor på adressen http://wdc2012helsinki.fi /

7

Utbildningsstyrelsen www.oph.fi

Online ISBN 978-952-13-4765-8 ISSN 1798-8985