Transcript Kvinnor - Beroendedagen

Genusperspektiv på
narkotikaanvändning
Ulf Guttormsson
CAN
Beroendedagen,
Stockholm, 4 December, 2012
Vad är CAN?
• ”Paraplyorganisation” med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering och regeringen utser styrelseordförande.
• CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information om alkohol och andra droger.
• CAN tar inte ställning i drogpolitiska frågor.
• Målgrupp: främst personer som arbetar i drogförebyggande verksamhet. Även viss preventionsverksamhet riktad mot ungdomar.
• Fyra verksamhetsgrenar: Kommunikation & Samverkan, Analys & Metod, Bibliotek, Populärvetenskaplig tidskrift (A&N).
• Kontor i Stockholm − men länsombud i hela landet.
www.can.se
Källor och lästips
Olika vägar in i missbruk
• Biomedicinska förklaringar, och i viss mån psykologiska förklaringar:
individen och dess egenskaper i fokus.
• Sociologiska och socialpsykologiska förklaringar:
fokus på strukturella och relationsbundna faktorer.
• Traditionella könsroller och förebilder, ”män tar till flaskan och kvinnor tar till pillerburken”. Större samhällelig tolerans för manligt (alkohol)missbruk. Mindre tolerans för sådana avvikelser hos kvinnor – snabbare in i utanförskap?
• Kvinnor introduceras oftare av äldre. Avancerat missbruk tidigare än hos män.
• Sexuella övergrepp i barndomen är inte ovanligt hos personer med missbruksproblem. Kvinnor med missbruksproblem har oftare än män upplevt sådana tidiga traumatiska upplevelser.
Användning av olika substanser
bland kvinnor och män, 16‐84 år. 2011.
%
20
Kvinnor
Män
15
10
5
0
Receptbelagda
smärtstillande
läkemedel
Röker dagligen
Riskabla
alkoholvanor
Provat cannabis
Källa: Statens folkhälsoinstitut
Kvot narkotika män:kvinnor
Provat narkotika/cannabis:
• 16‐åringar, provat – 1,2:1
• 18‐åringar – 1,3:1
• 16–44‐åringar – 1,6:1 Använt narkotika/cannabis senaste 30 dagarna:
• 16‐åringar, provat – 1,5:1
• 18‐åringar – 2,3:1
• 16–44‐åringar – 2,8:1
”Tungt narkotikamissbruk”:
• 1969/1979/1992/1998 – 3,3:1
Källa: Drogutvecklingen i Sverige
Könsskillnader i MAX‐1998, drogtyper
Signifikant större andelar kvinnor:
• Injicerar heroin
• Injicerar amfetamin
• Missbrukar sömnmedel/lugnande medel
Signifikant större andelar män:
• Röker heroin
• Röker cannabis
• Missbrukar alkohol
Källa: Byqvist S, 2005
MAX‐1998, demografi och profil 1(2)
Likheter kvinnor och män:
• Kända av lika många uppgiftslämnare.
• Något högre andelar yngre bland kvinnor, något högre andelar äldre för män – medelålder 33 respektive 35 år.
• Båda könen umgicks i lika hög grad med andra personer med missbruksproblem (tidigare för kvinnor än män).
• Boendesituation och anknytning till bostadsmarknaden var likartad för båda könen.
• Ungefär lika stora andelar för båda könen uppfyllde kriterierna för att kunna hänföras till gruppen ”tungt belastade”.
Källa: Byqvist S, 2005
MAX‐1998, demografi och profil 2(2)
Skillnader kvinnor och män:
• Män hade i genomsnitt missbrukat en längre tid.
• En större andel män var utlandsfödda.
• Män mer kända av rättsväsendet, kvinnor mer av vården.
• Män större andelar illegala inkomster i finansiering av missbruket.
• Kvinnor (ännu) sämre arbetsmarknadsanknytning än män.
Ovanstående skillnader var inte nya utan hade iakttagits redan i föregående kartläggning från 1992.
Källa: Byqvist S, 2005
Andel kvinnor i olika indikatorer på tungt/
problematiskt missbruk. Senast tillgängliga år.
%
40
30
20
10
0
Lagförda SoL - alla Narkotika- Slutenv.- Hiv Intra- LVM - alla
"Tungt"
droger
venöst
tillfällen
dödsfall
droger
missbruk narkotika(2011)
(2011) nark (2010) (2010)
(1998) brott (2011) (2011)
Källa: Drogutvecklingen i Sverige
Utvecklingen av andelen kvinnor i olika indikatorer på
tungt/problematiskt missbruk. 1970–2011.
Index
Narkotikaslutenv.
Narkotikalagf.
Narkotikadödlighet
SoL (alla droger)
LVM (alla droger)
Hiv (intravenöst)
200
150
100
50
0
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Källa: Drogutvecklingen i Sverige
”Jämställd socialtjänst?”
Män är i majoritet bland klienterna. Kvinnor i majoritet bland de professionella inom missbruksvården.
Erfarenheter inom missbruksvården bygger mest på män med missbruksproblematik.
Traditionella föreställningar om kön förekommer i socialtjänstens möte med personer med missbruksproblem. Män: arbete & bostad – Kvinnor: familj & hem.
I fiktiva fall med samma problematik gavs kvinnor generellt mer terapi och institutionsvård medan män fick mer hjälp med boende och sysselsättning.
Först på 1980‐talet började kvinnors särskilda behov mera systematiskt undersökas och uppmärksammas.
Källa: Socialstyrelsen (2004 och 2005)
”Mot en mer jämställd
sjukvård och socialtjänst”
Sjukvård:
Hälften av landstingen hade 2007 indikatorer kopplade till jämställdhet i uppföljningen gällande vården – jämfört med inga 2003.
Vårdresultat och annan information redovisas allt oftare könsuppdelade. Utbildningsinsatserna för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor varierar betydligt mellan olika verksamheter.
Skillnaden i förskrivning av antidepressiva har minskat något –
kvinnor får dock fortfarande mer sådana läkemedel.
Källa: Socialstyrelsen (2008)
”Mot en mer jämställd
sjukvård och socialtjänst”
Socialtjänst:
Sedan 2002 har det blivit vanligare att kommunerna uppmärksammar jämställdhetsperspektivet i socialtjänsten.
Cirka hälften av kommunerna hade 2003‐2007 genomfört specifika jämställdhetsrelaterade åtgärder (utbildningar, policies, direktiv etc).
Ovanstående vanligare inom individ‐ och familjeomsorgen.
Ökningarna har dock skett från låga nivåer.
Statistiska redovisningar kan framöver bättre ta hänsyn till kön.
Könssegregerad arbetsplats: svårt att rekrytera män.
Källa: Socialstyrelsen (2008)
Kvinno‐/barnperspektiv inom missbruksvården
Kritik: Behandlingssystemen ofta uppbyggda efter mäns behov. Konstaterade behovsskillnader finns som är viktiga att synliggöra ur ett behandlingsperspektiv.
Mindre samhällelig tolerans för kvinnors missbruk: mer skam och skuld.
Kvinnor med missbruk har mer erfarenheter av sexuella övergrepp, självmordsförsök och behandling för psykiska problem.
Känsligt med missbruk om vårdnadshavare, rädsla för omhändertagande.
För kvinnor kan individuell terapi vara att föredra istället för gruppsamtal. (”Kvinnor har i allmänhet lättare att engagera sig i andras behov än att hävda sina egna”)
Tillse att könsspecifik behandling finns tillgänglig.
Källa: Missbruksutredningen SOU 2011:6, Trulsson & Segraeus
Genusperspektiv i behandlingsprocessen
Män och kvinnor har ungefär samma tillgång till/nyttjar beroendevården i Sverige.
Det fåtal studier som undersökte behandlingsutfallet fann inga könsskillnader i behandlingsresultaten.
Kvinnogrupper med större vårdbehov men sämre tillgång: utsatta för övergrepp, gravida, psykiskt sjuka, unga med antisocial problematik.
Särskilt för kommuner utanför storstäderna konstaterades svårigheter i att ge individuell behandling avseende kön och problematik/behov.
En slutsats var att det är önskvärt med mera samarbete mellan huvudmännen (på länsnivå), för att kunna ge en mera differentierad vård.
Källa: Missbruksutredningen SOU 2011:6, Birath & Borg
”Mäns våld mot missbrukande kvinnor”
• Enkät till ca 150 missbrukande kvinnor, 33% bortfall.
Medelålder 44 år.
• Inget slumpurval, (”nåbara”) klienter i behandling på missbruksenheter i storstäderna.
• 9 av 10 utsatta för våld och/eller övergrepp 2 eller fler gånger efter
15‐årsdagen.
• Huvudsakligen relationsvåld. (Grupp med liknande erfarenheter..?)
• Våldet anmäls i regel inte.
Reflektion: Mycket våld även bland missbrukande män.
Men främst ”instrumentellt”. Psykologiskt lättare att hantera?
Källa: Mobilisering mot narkotika (2005:8)
Våldsutsatta missbrukande kvinnor
(KSAN)
• Svårt/omöjligt att snabbt få akutplats för våldsutsatta missbrukande kvinnor.
• Kvalificera sig genom myndigheternas intagningsrutiner.
• Den mesta hjälpen är villkorad – nykterhet.
• Vissa förbättringar under senare år: personalutbildningar, stödsamtal och (enstaka) jourplatser i storstäderna.
Källa: A&N, nr 2 - 2012
Några sammanfattande punkter
• ”Tungt” narkotikamissbruk vanligare bland män (3:1).
• Kvinnor börjar tidigare, slutar tidigare. Mer avancerat missbruk?
• Kvinnor syns mer i beroendevården, män mer i kriminalvården.
Alla ska självfallet behandlas som individer med individuella behov.
Men genusperspektiv ändå viktigt att tänka på i behandling eftersom:
• Kvinnor söker behandlingen senare, längre gånget missbruk.
• Kvinnor oftare utsatta för övergrepp, relationsvåld etc.
• Kvinnor är oftare vårdnadshavare.
• Individuell terapi, könsseparerad behandling bör övervägas.
• Samgående i regioner utanför storstäderna.
• Ökad medvetenhet om genusproblematiken i beroendevården. Män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att få sina behov tillgodosedda – men inte nödvändigtvis samma insatser.
[email protected]
www.can.se