Transcript Fred Nyberg Missbruk - Psykisk O

Stockholm – 2015-01-28
Kickar, belöning och beroende!
Alkohol, narkotika och överdrivet
spelande
Hur möter vi missbruk och risker bland de
unga?
Dr. Fred Nyberg, Professor
Department of Pharmaceutical Biosciences
Uppsala University, Sweden
Här ingår även droger!
Droger leder till ett beroende som till sist
gör riktigt ont…
Ett patologiskt beroende som bl a karakteriseras av:
-  Tvångsbeteende
-  Forsatt missbruk trots skadeeffekter
-  Kvarvarande förändringar i hjärnans struktur och funktion
1
Hjärnan!
Vad är beroende enligt DSM-IV
En vuxen hjärna består av ungefär 100 miljarder nervceller som
var och en kan stå i kontakt med 1000 andra celler. Exakt vilka
kopplingar som etableras till våra signalbanor beror bland annat
på vilken stimulans som hjärnan utsätts för under de första
levnadsåren och senare i livet.
- 
- 
- 
- 
- 
Toleransutveckling
Abstinens
Kontrollförlust
Försummelse av t ex arbete och sociala förpliktelser
Fortsätter fast man vet att man tar skada
Vad gör alkohol, narkotika och överdrivet
spelandet med mitt belöningssystem?
Vem blir beroende?
I beroendet finns en sjukdomsutveckling som börjar i tonåren
Faktorer som bidrar till utveckling av beroende
Uppväxt, hem och skola!
trauma och stress!
% hos vilka
Ett beroende
debuterar
vid respekt.
ålder (enligt
DSM-IV)
Genetiska variationer!
(t ex DNA polymorfism)!
De flesta debuterar i unga år!
Ålder
Tillgänglighet !
och påverkan!
[NIDA]
2
De fem vanligaste psykiatriska problemen hos MU-ungdomar
Samsjuklighet drogmissbruk och
psykiatriska tillstånd bland ungdomar
§ 
§ 
§ 
§ 
§ 
§ 
Depressioner
Ångestsyndrom & PTSD
Uppförandestörningar
AD/HD
Bipolära sjukdomar
15-25%
15-25%
60-80%
30-50%
10-15%
Livstid Svårt att hitta drogberoende ungdomar utan
psykiatrisk samsjuklighet
(NIH online)
Pojkar
Flickor
Missbruk/beroende
57%
59%
Depression 40% 64% Uppförandestörning
63% 44%
Fobier
17% 48%
Ätstörningar
2%
22% Docent Anders Tengström, MU
Svenska data från Maria Ungdom;
en långtidsregisterstudie
Kvinnor
Föräldrars mentala hälsotillstånd
Män
Populationen
Kliniken
Populationen
Kliniken
Missbruk +
kriminalitet
2,2%
28,8%
9,4%
40,5%
Missbruk +
kriminalitet +
fysisk sjuklighet
0,9%
24,7%
5,3%
27,2%
Missbruk +
psykisk
sjuklighet
0,9%
13,5%
1,8%
13,6%
Missbruk +
psykisk
sjuklighet +
kriminalitet
0,6%
10,9%
1,5%
13,0%
Depression Missbruk/Beroende
Föräldrars kriminalitet
Larm, Hodgins, Tengström & Larsson 2012
Hodgins, Larm, Molero-Samuleson, Tengström, Larsson 2009
Dömda för brott
Mamma
Pappa
65%
22% 39%
37% Mamma
Pappa
20% 46% (Docent Anders Tengström, MU)
3
Svenska data från Maria
Ungdom
n 
n 
n 
Ju allvarligare missbruk eller avvikande beteende
på Maria ungdom, desto sämre utfall
Ju allvarligare missbruk eller avvikande beteende
på Maria ungdom, desto intensivare och längre
behandling
Riskökningen kan inte förklaras med faktorer som
uppstått efter 21 år ålder….
n  Livslinjen styrs förmodligen av faktorer
som påverkar tidigt i livet……..
Ung och beroende (Maria Ungdom)
n 
n 
n 
n 
n 
n 
81 pojkar och 99 flickor
90% av flickorna & 81% av pojkarna hade
minst en psykiatrisk diagnos utöver
missbruket
I medeltal tre ytterligare diagnoser
De flesta diagnoser före missbruket
Skiljer sig från sina närmaste syskon
Ej kända av socialtjänsten eller BUP
Hodgins et al 2010
Hodgins et al 2007
(…. Kent Nilsson m fl vid MU)
5-årsuppföljningen
Ung och beroende (Maria Ungdom)
n 
n 
n 
n 
8% hade minst en dom för våldsbrott
27% hade minst en dom för icke-våldsbrott
45% rapporterade våld mot andra
76% rapporterade annan brottslighet
Hodgins et al 2010
u  44%
Alkohol missbruk/beroende
u  35%
Drog missbruk/beroende
u  39%
rapporterar ickevåldsbrott
u  43%
rapporterar aggressivt beteende
u  15%
bär vapen
(…. Kent Nilsson m fl vid
MU)
4
Behandlingsinsatser
u  Behandling
Föräldrarna?
för:
Alkohol/drog problem 42.5%
Aggressivt/antisocialt beteende 12.3%
v  Andra psykiatriska tillstånd 51.4%
v 
n 
v 
u  Individuell
n 
terapi 47.9%
u  Behandling;
Bästa prediktorn för
negativt resultat!!!!
n 
n 
u  Men
man är ändå bättre än de flesta
behandlingsinsatser (+35%) symtomfria.
80% mödrar & 67% fäder hade minst
en psykiatrisk diagnos
30% mödrar & 78% fäder hade missbruk
och - eller personlighetsstörning
19% mödrar & 46% fäder var dömda
2,5% mödrar & 13% fäder var dömda för
våldsbrott
Hodgins et al 2010
Hodgins et al 2007
(…. Kent Nilsson m fl vid
MU)
Föräldrarna?
Barnens uppväxtvillkor
n 
n 
n 
45% mödrar & 39% fäder rapporterade
blivit fysiskt misshandlade av partner’
15% mödrar & 14% fäder rapporterade
blivit sexuellt misshandlade av partner
n 
n 
n 
Hodgins et al 2010
Hodgins et al 2007
23% flickor & 9% pojkar hade blivit
extremt fysiskt misshandlade
28% flickor & 28% pojkar hade blivit svårt
fysiskt misshandlade
Mer än en tredjedel hade upplevt sexuella
övergrepp
Ca 40% hade blivit fysiskt misshandlade
av ”jämnåriga” det senaste året
Hodgins et al 2010
Hodgins et al 2007
5
Barnens uppväxtvillkor
Maria ungdom – populationen
n Maria ungdom i relation till sina föräldrar:
n  Mindre värme
n  Mindre förståelse
n  Mindre tillit
n  Mer oro
n  Mindre förtrolighet
n  Mindre anknytning
Hodgins et al 2010
Nästa generation
n 
n 
25 av 86 (29%) flickor hade fött minst
ett barn (ca 8 år tidigare än andra)
Överrepresentation av;
n  Fäder med alkohol eller drogberoende
n  Mödrar med alkohol eller drogberoende
n  Föräldrar med psykisk sjukdom
n  Fysisk misshandel
n  Sexuella övergrepp
Hodgins et al 2007
(…. Kent Nilsson m fl vid
MU)
Syskon; samma kön & närmast i
syskonskaran
KLIENT
SYSKON
Aggressivt beteende
43%
28%
Icke-våldsbrått
36%
26%
Antisocial
personlighets- störning
27%
3%
Alkoholmissbruk/
beroende
43%
28%
Drogmissbruk/
beroende
35%
12%
Psykosocial funktion
66
Hur stor är ärftligheten?
74
(…. Kent Nilsson m fl vid MU)
(…. Kent Nilsson m fl vid MU)
6
Vem blir beroende?
Områden i hjärnan av betydelse
för drogmissbruk och beroende
Faktorer som bidrar till utveckling av beroende
Hämningskontroll!
Belöning!
Uppväxt, hem och skola!
trauma och stress!
Motivation!
Genetiska variationer!
(t ex DNA polymorfism)!
[NIDA]
Minne och inlärning!
Tillgänglighet !
och påverkan!
100 miljarder nervceller som var och en kan stå i kontakt med 1000 andra celler.
Naturlig belöning
Belöningssystemet – En drivkraft!
Att nå höjderna via hjärnans belöningssystem
- Fysisk aktivitet
- Födointag
- Sexuella upplevelser
- Framgångar
- Häftiga upplevelser
-  Droger
-  Destruktiva beteenden
ENDORFINER
ENDORFINER
FC!
!
NA
cc
VT
A!
Dopamin
FC: Frontal cortex!
NAcc: Nucleus accumbens!
VTA: Ventral tegmental area!
7
Belöningssystemet är avsett för
individens positiva utveckling i
våra olika livsuppgifter…
Belöningssystemet!
Amfetamin
Kokain
Ecstasy
Khat
Mefedron
FC!
!
NA
cc
VT
A!
Alkohol
Cannabis
Nikotin
Opiater
Dopamin
FC: Frontal cortex!
NAcc: Nucleus accumbens!
VTA: Ventral tegmental area!
Dopamin D2 receptorer i hjärnan hos kokain missbrukare
Det är annorlunda hos yngre!
4.5
(Bmax/Kd)
Drogernas förändrar hjärnans
belöningssystem!
Alkohol
DA D2 Receptorer
Kokain
Normala individer
Kokain missbrukare
4
3.5
3
2.5
2
1.515
20
25
30
35
40
45
50
Ålder (år)
Volkow/NIDA
Från NIDA, USA (Nora Volkow)
Heroin
8
Spelberoende
Med hjälp av ett tvilling-register i har man i en studie
funnit att över 60% av symtomatologin hos
spelberoende män kan härledas till ärftliga faktorer
I ytterligare registerstudier fann man ärftliga bidrag till
utveckling av substansberoende (alkohol, nikotin och
kokain) med en signifikant delad sårbarhet för både
alkoholberoende och spelberoende hos män.
Spelberoende
Potenza MN, Xian H, Shah K, Scherrer JF, Eisen SA.
Det finns likheter mellan substansberoende och
spelberoende när det gäller ärftlighet men vilka
gener och vilka områden i hjärnan handlar det om?
Vilka gener?
En enda byggsten i gener som kopplas till
Belöningssystemet och den mentala hälsan
(Single nucleotide polymorphism)
Allele 1: CTGTGGGCTAATCTGAGTTAG
Allele 2: CTGTGGGCAAATCTGAGTTAG
Signifikant risk för alkoholism beroende på
genotyp i G/G eller A/G 118 positionen
G/G, A/G
A/A cases
41
controls
23
98
147
Bart G , Heilig M, LaForge KS… Ott J, Kreek MJ, et al., 2004
9
33
31
29
$600
27
$400
25
Percent Current Smoking
Total Funding
$Millions (FY10 dollars)
$800
Lessons Learned
23
$200
21
19
$0
1991
1994
1997
2000
2003
2006
2009
Year
total state program funding
51
high school prevalence
52
Source: ImpacTeen Project, UIC; YRBS
Social Norms – Cigarettes & Marijuana
Perceived
– Cigarettes & Marijuana
VilkaRisk
är U-FOLD?!
85
85
Attityden hos de unga!!
80
Behandling!
75
% Perceiving Great Risk
% Disapproving
80
§  Symptomatisk behandling!
§  Psykoterapi!
75
§  Farmakologisk behandling!
§  Vaccin mot narkotika?!
70
70
65
60
§  Behandling av hjärnskadan?!
§  Nyberg F, Hallberg M. Nature Rev. Endocrinol. 2013 Apr 30.
55
[Epub ahead of print]
65
50
1991
1993
1995
1997
1999
2001
Cigarette Disapproval, 10th Grade
2003
2005
2007
2009
2011
Marijuana Disapproval, 10th Grade
1991
1993
53
Source: Monitoring the Future, 2012
1995
1997
1999
Cigarettes, Perceived Risk, 10th Grade
2001
2003
2005
2007
2009
Marijuana, Perceived Risk, 10th Grade
2011
54
Source: Monitoring the Future, 2012
!
§  Nyberg F, Hallberg M. Nature Rev Endocrinol. 2013 Apr 30. doi:
9
10.1038/nrendo.2013.78. [Epub ahead of print]!
!
Vad tror föräldrarna?!
Hjärndopar sig ert barn med ADHD-mediciner?!
Vad säger eleverna?!
Har du använt dig dig av ADHD-mediciner?
(centralstimulantia?)!
25%
25%
20%
20%
15%
15%
10%
10%
4%
5%
0%
1%
Yes
Don't Know
5%
0%
12%
9%
5%
8th
10th
12th
10
INBJUDAN
Före och efter djävulsdansen
Idag utsätts nära en miljon svenskar för medberoende. Det är ett tillstånd
som kan drabba vem som helst som lever nära en missbrukare. Ofta anpassar
man det egna beteendet i hopp om att kunna hjälpa. Problemen är stora och
kräver mer kunskap, resurser och forskning
Tid och plats: Högskolan i Gävle 17 februari, kl. 13.00 – 16.00 i lokal Valhall.
Program
13.00 – 13.10 Inledning
13.10 – 13.40 Vad säger forskningen om medberoende
Fred Nyberg, professor.
13.45 – 14.25 Före och efter djävulsdansen
Ann Söderlund och Sanna Lundell, journalister.
Fred Nyberg
14.30 – 15.00 Den långa flykten
Annika Jankell, journalist
15.00 – 15.20 Paus
15.30 – 16.00 Panelsamtal
Ann Söderlund och Sanna Lundell
16.00 – 16.10 Avslutning
Anmälan
Annika Jankell
Anmälan till Johnny Gustafsson, [email protected]
Först till kvarn gäller!
11